En tidning för och om familjevård Årgång 28 Nr 4 december 2010

Transkript

1 Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 28 Nr 4 december 2010 SKL:s rekommendationer 2011 Att förstöra en barngrupp Alla barn ska ha det bra IFCO, BO, FfF och fler intressanta artiklar

2 Välkommen till sjätte Familjehemskonferensen i Göteborg 7 9 september 2011 Familjehem Göteborg rekrytering & utbildning har åter glädjen att hälsa dig välkommen till Göteborg. Nästa år firar konferensen 10-års jubileum! Vår ambition är att konferensen skall vara ett forum och en mötesplats för alla som arbetar och verkar inom familjehemsvården. Dagarna kommer att vara fyllda med föreläsningar, seminarier och utställningar. Kvällstid kan du mingla, festa och umgås med kolleger från hela landet. Även i år är konferensen förlagd till Radisson Blu Scandinavia Hotell, som ligger centralt, bara ett stenkast från Centralstationen och flygbussar. Call - for - papers Ta chansen att presentera ert projekt, er verksamhet eller forskning! Vi tycker att det är viktigt att lyfta fram det spännande utvecklingsarbetet som pågår runtom i landet och att så många som möjligt får utbyta kunskap och erfarenheter. Alla seminariehållare får 500 kronors rabatt på konferensavgiften och gratis festmiddag (erbjudandet gäller 2 personer per presentation). Varje presentation skall vara 60 minuter och vi vill ha ditt bidrag senast 21 januari Utställare Vill du ställa ut på konferensen? Kostnaden är densamma som deltagaravgiften, se nedan. Information Den praktiska delen av konferensen sköts av Thomas Kollberg på Dalheimers hus, Social resursförvaltning, Göteborgs Stad. Det är till honom du vänder dig till när det gäller call-for-papers, anmälan, utställarmedverkan och allt annat praktiskt. Konferensavgiften är 3950 kronor (exkl. moms). I avgiften ingår föreläsningar, seminarier, lunch på onsdag och torsdag, pausförfriskningar och mingelkvällen. Hotell och festmiddag ingår inte i priset. Om du skall bo på konferenshotellet Radisson Blu Scandinavia Hotell, så ring Uppge att du skall delta i familjehemskonferensen. Det färdiga programmet kommer att vara klart i mitten av mars Om du vill reservera plats på konferensen redan nu, så går det utmärkt på (se under aktuella konferenser), eller maila Thomas Kollberg direkt. Anmälan är inte bindande, men du är garanterad en plats. Kontaktuppgifter Thomas Kollberg når du på thomas.kollberg@socialresurs.goteborg. se Telefon: , mobil: Övrig information Lotte Hasselgren och Eva Kollberg Familjehem Göteborg rekrytering & utbildning är innehållsmässigt ansvariga för konferensen. 2 Familjehemmet

3 Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel Att lyckas med uppdraget som familjehem kan delas i många olika faser Först måste man lyckas att bli ett familjehem. Det brukar tyvärr inte vara så svårt. Nästa steg är att kunna etablera en bra relation med alla inblandade, den som jag är familjehem åt, de biologiska föräldrarna och handläggare. Det här momentet kan vara lite mera komplicerat och framförallt att odla bra relationer med alla under hela placeringen. Sedan skall man lyckas att avsluta placeringen. Men hur vet jag att jag har lyckats med mitt uppdrag som familjehem? Jag vet inte det rätta svaret, men har funderat ut några kriterier för min egen del som tecken på att jag har lyckats. Barnen: skall inte behöva omplaceras. skall ha fortsatt kontakt med både sitt biologiska och familjehems nätverk till den graden att de lär känna dem och själva kunna bilda sig en uppfattning och göra egna val på vilket sätt de vill ha (eller inte ha) dem i sitt liv. skall ha klarat av skolan på ett sätt som möjliggör val för framtiden. skall vara kapabla att sköta ett arbete. skall kunna klara av sitt eget boende. skall välja när de ska bli föräldrar själva och (det största beviset) att själva kunna ta hand om sina egna barn på ett tillräckligt bra sätt. skall veta att vi fortsätter att vara en familj även när de har flyttat hemifrån. Stora krav? Nej, varken på barnen eller på familjehemsföräldrar. Bara vanliga och självklara mål för ett föräldraskap. Telle Söderberg PS. Angående bilderna på Facebook. Jag har fått samma reaktion från både familjehemsföräldrar och handläggare. Alla säger att vi skall gemensamt vara observanta på nya situationer som uppstår, så att vi minskar risken att de placerade barnen/ungdomarna hamnar i kläm. Hålla Lågan Levande Föredragsföreställning för familjehem med allvar och humor, sketcher och sång av och med; Solveig Bergqvist-Larsson föreläsare, författare, och Cecilia Bergqvist sångerska, skådespelare mm. Bl.a i Katrineholm den 26 febr 2011 Närmare uppl. genom FR-kansliet , eller Omslagsbild Foto: Nathalie Petersson Redaktion Carina Wahlström Södervägen Aspabruk familjehemmet.wahlstrom@telia.com Manusstopp Till nästa nummer: 15/ Annonspriser 2011 Svartvitt Helsida 6 800:- Halvsida 3 900:- 180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser Prenumeration 400:-/år Plusgiro Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen Katrineholm Tel , E-post: famriks@hotmail.com Hemsida: Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: famriks@hotmail.com Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. ISSN Familjehemmet

4 För placerade barn och unga Det är kommunens socialtjänst som har det övergripande ansvaret för barn i familjehem eller i ett hem för vård eller boende (HVB). Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten. Det betyder att de ska kontrollera att brister och dåliga förhållanden rättas till. Placerade barn och unga uppmanas ta kontakt med Socialstyrelsen. I Mars 2010 inrättades ett särskilt telefonnummer. Om du känner att något fungerar dåligt i det familjehem, HVB, eller särskilda ungdomshem du bor på, kan du berätta detta för oss på Socialstyrelsen. Du kan mejla oss på beratta@socialstyrelsen.se eller ringa , så får du prata med en person som kan hjälpa dig. I detta nummer Nr Lyssnar vi verkligen på barnen i alla lägen?... 5 Behöver man ha en trygg uppväxt för att lyckas i livet?... 6 Att förstöra en barngrupp... 7 Barn som väcker funderingar... 8 Är fisken till för alla?... 9 Omhändertagna barns rättssäkerhet Familjehem SKL:s rekommendationer Landet Runt FfF:s seminarium Örebro seminarium Alla barn ska ha det bra Senaste nytt från FUR!...26 Familjehemmens Riksförbund Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - borje@luvab.se Gull-Britt Lindberg - gull-britt@luvab.se Lindberg Utveckling AB Trygga hem skapar starka människor Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se Familjehemmet

5 Lyssnar vi verkligen på barnen i alla lägen? Det skrivs just nu en hel del om placerade barn och ungdomars rättigheter. Socialstyrelsen har tryckt små foldrar och blad med information om barns rätt att få berätta hur de har det, att bli lyssnade på och att respekteras. Det belyses att barn i HVB- och familjehem har rätt att träffa föräldrar och syskon. Att de har rätt bl.a till att få känna trygghet i familjehemmet samt mötas med vänlighet och respekt och att behandlas på samma sätt som andra barn och ungdomar i familjehemmet. Samtidigt pekar forskning på att våra placerade barn/ungdomar är en ungdomsgrupp som mår väldigt dåligt. Varför är det så? Idag då många av landets kommuner allt mer arbetar med BBIC Barns Behov I Centrum och även profilerar sig med detta i sitt jobb med att rekrytera nya familjehem. Hur bemöts då de barn som inte orkar med, eller önskar en alltför tät föräldrakontakt? Hur skyddar och stödjer BBIC och våra lagar dessa barn? Är det ens möjligt att med de lagar och regler som finns idag hjälpa dessa barn? Precis som med många andra saker i en placering, handlar det i många fall om den enskilde handläggarens synsätt och agerande. Vi har mött handläggare som trott på oss som lever med barnet, som vågat lyssna på barnets behov och som sedan tagit ibland obekväma beslut. Att under kortare eller längre perioder begränsat umgängena och på så sätt gett barnet lugn och ro att orka klara av sin vardag. En vardag med skolgång, kompisrelationer, kanske ett fritidsintresse OCH arbetet med att känslomässigt acceptera och fungera i sin livssituation. Vi har även mött handläggare som saknat förmåga, eller ibland inte bemödat sig med att lyssna på familjehemmet, se barnets signaler och försökt höra mellan raderna på det som sägs utan ord från barnet. Där vi som familjehem fått veta att föräldrarätten är mycket starkare än barnkonventionen och barnens rätt. Vad gör man då som familjehem? Är man stark i sitt uppdrag, då försöker man finna en medelväg. Man följer och uppfyller umgängesplaneringen som är upprättad utifrån förälderns önskan och behov, men man ser till att barnet är så tryggt det går att bli. Som familjehem är mitt uppdrag att följa och fylla det här barnet. Vi ska ge det trygghet att växa till en självständig individ, stolt över sig själv. Enkelt sagt: vi ska se till att barnet mår bra! Om ett sånt barn, inför varje um gänge, gråter, visar ilska eller blir känslokallt och hårt. Då är det vi som familjehem som har ansvaret att trösta, trygga och lyssna. Man får aldrig säga: det är väl inte så farligt..: Det är barnets känslor och dom måste vi respektera. Om ett sånt barn, inför varje um - gänge, ställer frågan till familjehemmet Ni lämnar mig väl inte ensam? Måste svaret bli vi lämnar dig aldrig om Du inte vill det Ett starkt familjehem som vågar stå upp för barnets välbefinnande, blundar då till orden i umgängesplaneringen som säger att barnet ska lämnas ensamt. Oron finns där, vi som ser barnet ledsenhet och rädslor känner att vi inte har fullt mandat att skydda fullt ut Vad händer om ett familjehem inte är så starkt? Om de vuxna som är utvalda att beskydda och vägleda barnet inte kan/vågar stå upp för barnet behov av stöd och skydd, vem ska då göra det? Då spelar det ingen roll hur mycket man älskar barnet det räcker inte med bara kärlek. I den stund man tillåter barnet att fara känslomässigt illa, t.ex genom att lämna det ensamt trots att man vet att det är otryggt, då sviker man. Hur ska barnet sedan veta i vilken situation de kan lita på oss? I socialstyrelsens lilla häfte kan man läsa att placerade barn har rätt att mötas med vänlighet och respekt och att behandlas på samma sätt som andra barn och ungdomar i familjehemmet Vi som är familjehem och även har bio-barn, skulle vi utsätta våra barn för att gång på gång bli lämnade i situationer där vi vet att de far känslomässigt illa? Förmodligen inte och varför ska vi då göra annorlunda mot våra bonusbarn. Till sist vill jag återknyta till vad jag anser vårt uppdrag som familjehem är: Vi ska fostra barnen till kloka och sunda människor, Vi ska ge dem trygghet så de lär sig känna tillit. Vi ska se barnens behov HÄR och NU och utgå från det och leda dem framåt. Det gör vi genom att Lyssna på vad det säger, vilka signaler de skickar och hur de mår. Det gör vi genom att finnas där då barnet behöver oss. Monica Fahlén, familjehem Familjehemmet

6 Behöver man ha en trygg uppväxt för att lyckas i livet? Det finns alltför många människor som dömer ut oss som startat livet under s.k. svåra förhållanden. Alltså barn som kommer till världen utan att vara välkomna eller barn som föds i fattiga hem med missbruk eller barn med dolda funktionshinder som inte upptäcks. Ofta stöter jag på människor som i min tidiga barndom betraktades som udda eller vilsna eller lite dumma och som i vuxen ålder bär på ett rikt liv i form av familjeliv och yrkesliv. De utstrålar också trygghet till sin läggning. Vad har då hänt med dessa personer? I en del fall är det så enkelt att de föddes med dolda funktionshinder och som när det upptäcktes blev de hjälpta och kunde starta upp tillvaron på nytt och skaffa sig utbildning och självförtroende. I andra fall var de intelligenta utan att det upptäcktes utan de betraktades som lite udda och blev mobbade till en ensam tillvaro. I vissa fall var hemförhållandena besvärliga så att de inte kunde koncentrera sig på skolarbetet. I dessa hem var uppmärksamheten på föräldrarnas beteende från de sociala myndigheterna så avgränsad att de intelligenta barnen inte blev upptäckta. Man kan också träffa sådana som man avundsjukt beundrade i sin ungdom för att de hade sådana fördelar i livet genom rika föräldrar som hade en hög status i samhället. Många av dessa barn kan man nu som vuxna hitta på samhället baksida om de lever eftersom droger ofta tar deras liv i unga år när samhällets förväntningar blir för stora på dem. Däremot de barn som är uppväxta i störda familjer och har ett bra intellekt att luta sig mot ofta strävar mot mål vars utsträckning har skapats av de missförhållanden som de upplevt i sina uppväxtfamiljer. De har upptäckt farorna i tid och kan gardera sig när tuffa händelser uppstår i livet. De barn som däremot burits fram på guldvåg står med garden nere och har inget skydd mot livets verklighet som ofta består av ränkor, angiveri, falskhet och förtal inlindade i silkeslena kommentarer. Vad ger detta för slutledning? Jo, det är inte kört för något barn att hitta rätt i samhället trots en dålig start i livet och det är ingen given succè för dem som fötts in i en framgångsrik familj. När föräldrarna är borta skall de klara sig själva och vara stabila mot kraven och då har de som upplevt tuffa tag som barn en stor fördel, men då skall de ha klarat sig egenom sin uppväxten utan alltför stora sår i själen. Alf Karlman alf.karlman@foretagarna.se Fotnot: Alf Karlman bor numera på bondgården Pilo, som ligger vid Hjälmarens norra strand utanför Eskilstuna. På gården bor också hustru, två söner med sambos och tre barnbarn och deras två syskon. Alltså en koloni på elva personer. Alf är i dag aktiv Miljöpartist efter att tidigare suttit som gruppledare för Kristdemokraterna i 7 år i Eskilstuna och även kampanjat för Junilistan under EU-valet Familjehemmet

7 Att förstöra en barngrupp En fin höstdag är jag ute i joggingspåret. På långt håll hör jag barnavrål. Argt, starkt och frustrerat. Inte uppgivet, men uppfodrande. Jag ser rätt snabbt att här är det en som ligger illa till. Och denna någon är inte barnet. Tösen är i tvåårsåldern, lockhårig och sockersöt har något mycket intressant att berätta. Tyvärr är hennes förälder alldeles för korkad för att förstå vad. Jag ler lite för mig själv och känner så väl igen situationen. Det är en frustrerande tid för både barn och förälder innan språket lossnar och barnet har så många spännande, svindlande, fantastiska tankar att förmedla, men ut kommer bara korta rumphuggna varianter av detta rika, flödande, virvlande. Det kanske är lite taskigt att le, men jag vet ju att det alldeles snart släpper. Och frustration i liten dos är ju inte farligt, om än ja frustrerande. En annan fin höstdag hörs vrål över skolgården. Argt, starkt och fru st re - rat. Uppgivet och uppfodrande. Man förstår på långt håll att här är det en som ligger illa till. Det är Linus. Linus är 11 år och har Aspergers syndrom och ADHD. Han är inte lockhårig och inte sockersöt. Sockersöt är inte heller hans lärare som är den som för tillfället vrålar åt Linus. Läraren har nyss givit klassen en ganska om fattande instruktion om papier machéprojektet som de ska göra tillsammans. Linus har på grund av sina funktionsnedsättningar inte förmåga att uppfatta och utföra instruktion i flera led och har i stället påbörjat ett eget projekt som innefattade bland annat klister och strumpor. Linus blir då utskickad i korridoren och upplever detta som mycket kränkande. Han räcker upp långfingret åt sin lärare som då brister ut i de vrål som sedermera hörs eka över skolgården. Ingen ler. Det finns inget glädjande i en situation där en vuxen människa lever ut sin frustration över att inte ha hittat ett språk som Linus kan förstå. För det är just vad det handlar om. När Linus inte förstår sin lärare gör han något annat. I stället för att ge Linus en förklaring som han kan begripa så blir läraren irriterad. Den irritationen tar han ut över Linus. Man kan undra hur han hade gjort om Linus i stället haft en syn- eller hörselnedsättning. Det är förståeligt att en tvååring som inte hittat språket blir frustrerad och ibland till och med bankar på sin förälder. Enligt min mening är det på inget sätt försvarligt att en 35-åring med universitetsutbildning på liknande sätt tar ut sin frustration med att ta Linus i nackskinnet och trycka ner honom i ett hörn. Frustration känner vi alla till mans lite då och då. Men vi vuxna har ett ansvar i hur vi hanterar vår frustration. Jag önskar att situationen med Linus var ett undantag, men jag vet att den inte är det. Alltför många barn och ungdomar berättar om liknande behandling i skolan och i hemmen. Inlåsningar, fasthållningar och utskällningar är vardag. Varför man tar sig rätten att behandla barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som något som katten släpat in är för mig en gåta. Att det är en omöjlig situation att bedriva klassrumsundervisning i en klass med 28 elever varav fem har neuropsykiatriska diagnoser kan vem som helst räkna ut. Men att skolsystemet ser ut på det sättet är inget som Linus har bestämt. En sådan där kan förstöra en hel barngrupp sade en pedagog till mig en gång. Hon syftade på ett fyraårigt barn med tydlig ADHD. Ja, svarade jag, och syftade på en viss pedagog. Carolina Lindberg Handledare och utbildare inom autismspektrumtillstånd Erbjuder * Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem * Stöd och handledning till kommunens egna familjehem * Utbildning för verksamma familjehem i bland annat BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera. * Lediga jourhem Läs mer Vi söker familjer som har tid, plats och engagemang att ta emot barn/ungdomar i sitt hem. Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård med många års erfarenhet inom området. Vi kan erbjuda ett nära och regelbundet konsultstöd, 24-timmars tillgänglighet, handledning och övriga professionella tjänster av läkare, psykolog och terapeuter. Vi arbetar i ett team för den placerade där familjehemmet är den viktigaste i länken. Ring oss så berättar vi mer! Familjehem Kontoret kl , Lena Maria Grandin, Christina Kråke, Elisabeth Bexell, Familjehemmet

8 Barn som väcker funderingar se, förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling Känner du engagemang och intresse för barn och ungdomar? Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som jour- och familjehem. Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på hel- eller deltid Regelbunden handledning Återkommande utbildningsdagar Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och familjehem Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter Vill du veta mer ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning Vård, Familjehem Göteborg eller se vår hemsida Stefan Larsson, , , stefan.larsson@gryning.se Ulla Olsson Lesage, , , ulla.olsson.lesage@gryning.se Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att utveckla verksamheten. Av: Gunilla Gerland, Ulrika Aspeflo och Pavus Utbildning AB 2009 Boken är en faktabok som är skriven av två personer som har lång erfarenhet av människor med autismspektrumtillstånd. Gunilla Gerland, författare, föreläsare och debattör. Debuterade 1996 med den självbiografiska boken En riktig människa som handlar om att växa upp med Asberger Syndrom(AS) i en oförstående miljö. Har genom sina böcker, debattinlägg, föreläsningar och medverkan i media blivit något av en representant för personer med AS i Sverige. Gunilla Gerland driver företaget Pavus Utbildning AB. Ulrika Aspeflo är leg. logoped med mångårig erfarenhet av att arbeta med personer med autismspektrumtillstånd. Hon driver sedan jan -06 en egen firma (Ulrika Aspeflo Utbildning Autism) men arbetar fortfarande delvis för RFA samt för Pedagogiskt Perspektiv AB. Ulrika beskriver på sin hemsida sitt synsätt genom att säga att: Jag har ett sociokulturellt synsätt där jag utgår från en utvecklingspsykologisk grundsyn integrerat med senare tids kunskaper inom det kognitiva området. Med detta synsätt är samspelet med omgivningen avgörande för utveckling och lärande. Omgivningen ansvarar för att ge personen med autism möjlighet att kunna ta till sig redskap för förståelse och lärande, samt för att se över vad det krävs för några anpassningar och hjälpmedel för att personen ska kunna vara så delaktigt som möjligt i sin vardag. Lärande och utveckling är ett gemensamt ansvar och sker i alla naturliga miljöer. Det är alltså lika viktigt att ha mål för omgivningen som för personen med autism. Med Respekt, Intresse, Närhet och Glädje vill jag arbeta med personen med autism! I förskolan finns barn, ibland med en diagnos, oftare utan, som väcker funderingar. Det kan vara barn som inte riktigt fungerar i samspelet, som verkar ha ett annorlunda sätt att förstå, eller som rusar från det ena till det andra och inte kan lyssna. Gunilla Gerland och Ulrika Aspeflo visar konkret i denna lättillgängliga och tydliga bok hur man med kännedom om funktionsnedsättningar som autismspektrumtillstånd och ADHD kan göra stor skillnad för de här barnen. Genom kunskap om de utvecklingsområden som kan vara försenade, och de funktioner som kan vara nedsatta kan du som pedagog tolka barnens beteende och hjälpa dem utvecklas. Med rätt hjälpmedel och bemötande kan de här barnen också vara en tillgång för gruppen. Denna bok innehåller många ahaupplevelser men också mycket man känner igen. Boken riktar sig både 0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd :21:42 8 Familjehemmet

9 till föräldrar och förskolepersonal till barn som väcker funderingar. Det som är så bra med boken att författarna lyfter fram det positiva och visar att det går med ganska enkla medel att förändra verksamheten och familjelivet efter barnets individuella behov. Framför allt fokuserar författarna på att alla som finns runt barnet/barnen ska kunna se, förstå och kunna hjälpa. Finns dessa tre kunskaper så går det att vara steget före och förhindra många misslyckanden som annars dessa barn får uppleva i sin vardag. Boken kan läsas från sida till sida men kan mycket väl användas som en handbok i den dagliga verksamheten. Boken är uppbyggd på ett tydligt sätt där varje kapitel är avgränsat med många underrubriker så man lätt kan hitta vad man söker. Denna bok kan alla ha glädje av som har barn som väcker funderingar runt om kring sig. Den är lätt läst, lätt att förstå och det är mycket lätt att få ett positivt tänkande i bemötandet till barnen med en annorlunda utveckling. Gizela Wizell Är fisken till för alla? De senaste åren har antalet så kallade ensamkommande barn och ungdomar ökat och Migrationsverkets prognos visar att det kommer att öka ytterligare. En del av dem ensamkommande har släktingar som bor i Sverige och brukar bli placerade hos dem, men de allra flesta känner ingen och placeras på PUT-boende. När de har fått permanent uppehållstillstånd övertar kommunen ansvaret för dem som är under 18 år. Det är socialtjänsten som ansvarar för deras boende. Möjligheten till boendeformer är begränsad till PUT-boende eller familjehemsplacering. Eventuell släkt ska också utredas och godkännas, liksom ett familjehem, innan en långvarig placering kan be - viljas. Detta kallas släktplacering. Föreningen Skyddsvärnet i Stock holm arbetar med att stödja utsatta medmänniskor och har bland annat enheten Familjevården som på uppdrag av socialtjänsten och Kriminalvården placerar ungdomar och vuxna i familjehem. Det förekommer även placeringar av ensamkommande. För att en familjehemsplacering ska fungera är det viktigt för familjehemskonsulenterna att hitta rätt familjehem. De ensamkommande som erbjuds familjehemsplacering brukar för det mesta själva vilja bo i ett svenskt familjehem med motiveringen att de vill lära sig det svenska språket och den svenska kulturen. Det finns en vilja att snabbt komma in i samhället och klara sig själva. Det är få Ungdomarna berättar att de hade förväntat sig att det skulle bli som i en vanlig familj. ungdomar som frågar efter möjligheten att placeras i ett familjehem från samma etniska eller språkliga grupp. Flera ungdomar som har blivit placerade i svenska familjehem så småningom har bett om att bli omplacerade och helst till ett familjehem med etnisk minoritetsbakgrund. Ungdomarna har berättat att de inte trivdes eftersom familjehemmet inte motsvarade deras förväntningar. De trodde att det skulle vara som att bo i en familj som i hemlandet. De förväntade sig att känna sig som en i familjen, som en adoption; att de skulle vara mer delaktiga i familjehemmets vardag; att de kunde äta vad de ville och när de kände för det; att de också skulle följa med på semesterresa; att de skulle behandlas som syskon av familjehemmets egna barn och ta del av deras prylar och även få vara med när de umgicks med sina kompisar. De ensamkommande upplevde att de inte var en fullvärdig familjemedlem och kände att de var utestängda från familjens privata svär. De upplevde vi och de. Flera har påpekat att de inte lärde sig så mycket svenska i och med att familjehemmet inte umgicks så mycket med dem. Med anledning av detta genomför Skyddsvärnet ett treårigt projekt i samarbete med sju etniska Riksförbund. Syftet är att rekrytera familjehem bland förbundens medlemmar för att ha en bred bank med familjehem. Projektet har producera boken Att hitta hem en bok om och för familjehem i det mångkulturella samhället. Boken innehåller bland annat intervjuer med åtta familjehem och sju personer som har bott eller bor i familjehem varav tre är ensamkommande. Huvudfrågan som ställdes i intervjuerna var: hur är det att vara familjehem respektive att bo i familjehem idag? Socialstyrelsen har också uppmärksammat problemet och TV4 Nyheterna berättade den 27 september 2010 att myndigheten anser att familje hemmen inte är förberedda att bemöta ensamkommande ungdomar på deras villkor, vilket leder till konflikter och missförstånd på grund av okunskap. Enligt TV4 Nyheterna anser Socialstyrelsen att det behövs utbildning för familjehem som ska ta emot ensamkommande. Detta bekräftas även av intervjuerna som jag har gjort i ovan nämnda bok. Samtliga tre intervjuade ensamkommande bodde först i svenska familjehem, efter egna önskemål, men ingen av dem kände sig riktigt hemma i familjehemmet. De upplevde vistelsen som en förvaring. De fick eget rum och mat, men ingen värme eller gemenskap. Ungdomarna berättar att de hade förväntat sig att det skulle bli som i en vanlig familj. I vanliga fall görs en placering i familjehem som en åtgärd för att ungdomarna har problem, oftast med kriminalitet, droger och dålig Familjehemmet

10 gängpåverkan, eller för att deras föräldrar har problem, oftast med missbruk eller psykiska diagnoser. Det är inte ovanligt att det förekommer flera av dessa problem samtidigt. Då är det viktigt att familjehemmet visar tydliga regler, rutiner och hjälper med uppfostran av de placerade ungdomarna. Familjehemmen är inställda på att ungdomarna bär med sig olika problem och är beredda på att de exempelvis även försöker lura till sig mildare regler. De ensamkommande har oftast haft en välfungerande storfamilj och stor släkt i hemlandet. De är vana med en helt annan hemmiljö. De placeras inte av samma anledning och behöver inte uppfostras så som övriga ungdomar som kommer från en problematisk familjemiljö, vilket en del familjehem glömmer bort. Ensamkommande ungdomar flyr till Sverige på grund av helt andra orsaker. Många av dem bär på trauma och hemska upplevelser. De behöver en mild övergång, från att ha vandrat runt, blivit hårt hållna av stränga människosmugglare, utnyttjade och till och med fängslade, till ett familjehem med främmande språk, kultur, seder och familjeregler, även detta tycks glömmas bort av familjehemmen. De ensamkommande kommer från kollektiva samhällen där hela stora släkten ansvarar för barnens och ungdomarnas uppfostran. Ansvaret och bördan för samtliga medlemmar delas av hela kollektivet. Individsamhällets regler är främmande för dessa ungdomar och de behöver en introduktion om hur en svensk familj fungerar; varför vi uppskattar ett eget rum, egen matplats, egen tid, egen planering, egna kompisar etc. De är vana att allt görs och ägs tillsammans och ju fler det är desto roligare, vilket gör att de lätt känner sig exkluderade i ett familjehem där individen är central. De ensamkommande ser inte sig själva som självständiga individer utan som en pusselbit av hela familjen och helst av hela familjehemmets släkt. Beteendet kring mat och ägodelar är kollektivt till skillnad från den västerländska individualismen. De yngre uppmuntras av de äldre att äta vad de vill och när de vill. I Sverige uppfostrar vi redan små barn att äta på bestämda tider och följa regler. Att tillämpa våra regler på ensamkommande innan de har hunnit bekanta sig med den svenska traditionen, kommer att tolkas som ogästvänlighet av dem. Vi är vana vid att följa veckomatsedlar och planera inköpen, i andra länder är det vanligt med spontanitet och att använda sig av det som finns. I kollektivsamhällen finns det oftast en äldre person som är hemma om dagen och kan avlasta familjen genom att småhandla. Adem ger ett konkret exempel i intervjun på en situation som bland annat bidrog till att han inte trivdes. Han kom hem hungrig en dag och ingen var hemma. Det fanns fisk i kylskåpet och han lagade den och åt av den. Senare fick han en utskällning av familjehemmet eftersom fisken var köpt till en middagsbjudning. Han gick till affären och köpte ny fisk och förstod inte uppståndelsen kring händelsen. Han tog illa åt sig och tolkade det som att han inte fick äta av fisken, den var förbehållen endast för andra, och han kände sig inte längre välkommen. Adem trivdes inte i familjehemmet på grund av flera kulturkrockar och bad om att bli omplacerad. Han hamnade hos en ensamstående sydamerikansk man och kände sig genast välkommen. Det var som hemma trots att Adem kommer från östasien. Inga regler, inga restriktioner. Ät vad du vill, var du vill, när du vill, berättade Adem med ett leende. En överraskning för Adem var att familjehemmet följde med honom till kiosken där de gjorde en överenskommelse om att Adem får äta vad han vill, när han vill så kommer familjehemmet och betalar för honom en gång i veckan. Självklart var kioskägaren en invandrare, påpekade Adem med ett skratt och tillade att han trivdes jättebra med sydamerikanen och stannade hos honom tills han blev myndig. Flera ungdomar med etnisk minoritetsbakgrund som intervjuades ångrade sitt val att bli placerade i svenska familjehem och bad om att bli omplacerade. De trivdes bättre i familjehem med annan etnisk bakgrund, trots att de inte tillhörde samma språk- eller etniska grupp, och stannade där tills de fick eget boende. De berättar att de kände sig hemma och som en familjemedlem. Reglerna var som hemma vad gäller maten, tiden och hur man samtalade och hjälptes åt med hushållsarbetet. Det var betydligt flexiblare och det gick att samtala och diskutera sig fram till en gemensam lösning. Flexibiliteten var obegränsad så länge man följde avtalets regler om det fanns sådana. I Sverige finns en exkluderande kultur, vi värnar om egen tid. Det är inget ovanligt att det anordnas tjejmiddagar eller att det kommer en kompis som ska fika ensam med någon i familjen. Sam, en annan ensamkommande kille, upplevde detta som kränkande, då han inte fick vara med och fika. Av 10 Familjehemmet

11 intervjuerna framkommer att flera ungdomar med etnisk minoritetsbakgrund, inte bara de ensamkommande, upplever tvärtemot vad man kan tro, att svenska hem är väldigt strikta. När man äntligen kommer hem från skola eller jobb, vill man bara slappna av och göra lite som man känner för. Kanske sitta i soffan och äta framför tv:n eller äta det som finns i kylskåpet istället för just ärtsoppa för att det råkar vara torsdag. För att underlätta vistelsen både för familjehemmen och för ungdomar med etnisk minoritetsbakgrund borde familjehemmen få en introduktion först. Adem kommer från östasien, men kände sig hemma hos en sydamerikan. De kulturella skillnaderna går inte att mäta genom geografisk distans. Det är intressant att människor som kommer från olika kontinenter och flyttar till Sverige, förstår varandra och upplever en samhörighet, trots stora språkbrister, på grund av vanan att uttrycka sig genom kroppsspråk samt inte begränsa sig av strikta regler. Fyrkanten är rund och går att tänja åt alla håll. Ur ett svenskt perspektiv tolkar vi det som att ungdomarna är bortskämda och otacksamma för allt vi gör för dem. När jag påpekade detta för ungdomarna, blev de förvånade att det kunde tolkas så. Från deras perspektiv är det självklart att vi borde veta att de är jättetacksamma för allt vi gör för dem, de trodde att detta var givet för oss. De förväntade sig inte att maten ska vara centralt. Värme och gemenskap är viktigare för dem för att känna gästvänlighet och att man delar med sig av sitt familjeliv på en bred front när man väl har bestämt sig att vara familjehem. Varför har de blivit familjehem?, undrade ungdomarna. I kollektivsamhället tas det för givet att dela med sig av sin mat, det är inte en fråga om att vara snäll och tacksam, det ses som en möjlighet att dela med sig och vara givmild. Under Tsunami-katastrofen gav lokalbefolkningen sina sista klädesplagg direkt från sina kroppar till turisterna för att utnyttja möjligheten att vara givmilda och därmed få en bättre karma. De tog helt enkelt chansen att begå goda gärningar. Munkar och nunnor tar emot all mat och gåvor som de får för att ge chans åt dem som vill göra en god gärning. Det är givarna som är tacksamma för chansen att begå en god gärning. I det svenska språket finns tacksamheten inbyggd. Vi tackar för maten, tackar för senast, tackar på förhand, dubbel-tackar, tusen-tackar och svarar med tack själv. Isabella Canow om barn med alkoholrelaterade fosterskador Kontakta FAS-föreningen för gemenskap, stöd och råd FAS-föreningen Norra Långgatan Landskrona tel FAS@telia.com Familjehemmet

12 Omhändertagna barns rättssäkerhet Vid en LVU-rättegång möts tre parter: barnet, föräldrarna och socialtjänsten. Barnet har sitt eget ombud som ska föra dess talan och man kan även förhöra barnet så att dess egen röst finns med i rättsalen. Men det finns en lucka i lagstiftningen. Vid omplacering från ett familjehem hörs inte barnet och barnet har inget eget ombud. Familjehemmet företräds överhuvudtaget inte och eftersom socialtjänsten i sådana här fall ensamt för barnets talan finns brister i upprätthållandet av rättsäkerheten. Avsaknad av ett rättssäkert förfarande har tyvärr blivit uppenbara i Marks kommun där socialtjänsten agerat på ett förödande sätt utan att någon undersökte ett par barns faktiska situation i ett välfungerande och engagerat familjehem, vilket resulterade i katastrofala beslut om ökat umgänge med den biologiska modern och ett flertal nya och traumatiska placeringar i jour- och familjehem. Det aktuella ärendet visar också på ett behov av en instans dit familjehem kan vända sig om det uppstår konflikter mellan ett familjehem och ett barns socialsekreterare. I fallet i Mark gick det prestige i ärendet och två barn rycktes upp från sin trygga miljö eftersom socialsekreteraren och familjehemmet inte drog jämt. Därutöver saknade socialnämnden kompetens, integritet och lyhördhet i sin bevakning av ärendet, vilket lämnade fritt spelrum för socialsekreterarnas godtycke. Hanteringen av ärendet visar också på vådan av att bortse från familjehemmets kunskap om barnen, grundat på erfarenheter från en lång tids dagliga vård av och kontakt med barnen. I sådana här tillfällen behöver ett familjehem kunna vända sig till en tredje part som för familjehemmets talan och man bör också upparbeta rutiner så att socialsekreterare kan avlösa varandra utan prestigeförlust om samarbetssvårigheter med ett familjehem uppstår. Lösningen på ett samarbetsproblem kan inte i första hand vara att flytta barn från ett fungerande och engagerat familjehem. Trots intentionerna i Vanvårdsut redningen och i Barnavårds utred ning en, och en allmänt ökad med veten het om barns sociala be hov, saknas garantier för att tillgodose barns behov av trygghet och kontinuitet när de är placerade i familjehem. Vi vill därför att socialminister Maria Larsson ser över skyddet för placerade barn. Ansvaret för vården av dessa har övertagits av samhället och då är det också samhällets skyldighet att garantera placerade barns trygghet. De politiker och tjänstemän som äventyrar barns säkerhet ska kunna ställas till svars och möjligheter till snabba åtgärder mot tjänstemän och politiker som ansvarar för barn bör införas snarast. Det är inte rimligt att barn som vuxna får höra Vi hade ingen aning från nämnder och socialtjänst som därmed kommer undan sitt ansvar för placerade barn och de - ras välbefinnande. Brister samhället i sitt ansvar är det dessutom rimligt att barn ska ha rätt att utkräva skadestånd om politiker i nämnder och tjänstemän inom socialtjänsten missköter sina uppgifter och utsätter barn för risker och vanvård. Lisbeth Pipping Författare, sakkunnig Stockholms stad söker familjehem Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem åt Stockholms stadsdelsnämnder. Ring eller besök RESURSTEAMEN BARN OCH UNGDOM FAMILJEHEMSKONSULTERNA SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN TFN: Tfn: E-p - oe-post: s t : f a m i l jfamiljehem@sot.stockholm.se e h e m s ko n s u lt e r n a.sa o c k h o l m.se 12 Familjehemmet

13 Familjehem Från SKL:s Cirkulär 08-81, Definition av familjehem Familjehem definieras i 3 kap. 2 socialtjänstförordningen (SoF) på följande sätt Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. I 2 förordningen till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anges att denna definition även gäller för familjehem som en insats enligt LSS. Det kan sålunda noteras att ett familjehem inte kan bedrivas yrkesmässigt till skillnad från HVB där det enligt 3 kap. 1 SoF krävs att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Med yrkesmässighet avses i detta sammanhang att verksamheten bedrivs kontinuerligt och i förvärvssyfte (prop. 1996/97: 124 s. 146). 2. Uppdraget som familjehem Uppdraget att vara familjehem är knutet till den eller de personer som socialnämnden har utrett och bedömt vara lämpliga för ett visst barn, 6 kap. 6 socialtjänstlagen (SoL). Ett familjehem består vanligen av en familj eller en ensamstående person. Deras uppdrag är att ta hand om barnet på det sätt som ett barns föräldrar normalt gör d.v.s. att fungera som goda föräldrar. Om familjehemmet separerar och/eller ombildas tillsammans med en ny partner måste en ny familjehemsutredning göras eftersom förändringarna har betydelse för barnet, se även sid. 36 i boken Barnet och familjehemmet en handbok om socialnämndens ansvar som är utgiven av Svenska Kommunförbundet Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt socialnämnden och är således inte anställda. Det finns inget kollektivavtal som reglerar deras ersättningar och arbetsinsatser. Det går därför inte att anställa personer som familjehemsföräldrar. Familjehemmet kan inte lämna uppdraget vidare till annan fysisk eller juridisk person. Familjehemmet har, genom att inte vara anställda, en fri ställning när det gäller vilken eller vilka kommuner de vill ta uppdrag ifrån och vilka barn de vill ta emot i sitt hem. Familjehem kan ha uppdrag åt flera kommuner samtidigt. Det finns inte reglerat i lag hur många barn som samtidigt får tas emot i ett familjehem. Den socialnämnd som placerar ett barn kan i avtalet med familjehemmet reglera att inga ytterligare barn eller endast ett visst antal barn får tas emot i hemmet samtidigt. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen och tidsåtgången bedöms vara. De kostnader som familjehemsuppdraget för med sig ersätts dels genom barnbidraget/studiebidraget dels i form av en omkostnadsersättning. 3. Avtal Uppdraget att vara familjehem bör grunda sig på bl.a. den plan som upprättats rörande barnet eller den unge, (11 kap. 3 SoL). I Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:12) används begreppet genomförandeplan och med det avses begreppet behandlingsplan som använts tidigare. För att parterna socialnämnden respektive familjehemmet ska veta vad som gäller i olika avseende bör ett skriftligt avtal ingås som reglerar var och ens rättigheter och skyldigheter. Av avtalet ska framgå vad uppdraget omfattar, ersättningar, skatter, tidpunkt för utbetalningar, försäkringar, uppsägningstider m.m. Blankett för avtal kan inköpas från Kommentus förlag. Det är rimligt med en uppsägningstid på en månad. I ärenden där nämnden krävt att en person är tjänstledig för att vara hemma med barnet under en bestämd period kan det finnas skäl att bestämma en längre uppsägningstid, dock högst 3 månader. Uppsägningen bör ske skriftligen och ske i så god tid att sista dagen för placeringen sammanfaller med uppsägningstidens sista dag. 4. Former för utbetalning av ersättningarna Inkomster från uppdraget som familjehem är per definition inte inkomster från yrkesmässig verksamhet (3 kap. 2 SoF) och ska beskattas som inkomster av tjänst. Det är således inte möjligt att utbetala ersättningen som en vårddygnsavgift till familjehemmets eventuella näringsverksamhet. Socialnämnden kan därför inte acceptera ett familjehems hänvisning till att de innehar F-skattsedel och därför anser sig har rätt att få utbetalning till sin näringsverksamhet. Ett avtal om att familjehemmet själv ska betala skatt och sociala avgifter kan inte godtas skattemässigt. Nämnden bör informera familjehemmet om att nämnden ska göra avdrag för preliminärskatt och betala sociala avgifter. Kontrolluppgift ska lämnas över utbetalda arvoden och omkostnadsersättningar. Familjehemmet ska uppmanas att inlämna en A-skattsedel. Det är möjligt för dem att ha såväl A-skattsedel som F-skattsedel Se vidare SKL:s hemsida; - familjehemsvård Familjehemmet

14 Utdrag från SKL:s cirkulär 10:73, 72, 71 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, m.m. Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av stor betydelse bl.a. när det gäller att rekrytera och behålla familjehem. Familjehemmet ska genom social tjänsten ges en god information om de ersättningar och de villkor som gäller för deras uppdrag. Lagstiftningen ger inte mycket stöd i denna handläggning och det finns i kommu n erna behov av rekommendationer och vägledning gällande ersätt ningar och villkor. Mot bl.a. denna bakgrund har Sveriges Kommuner och Landsting sammanställt denna information om ersättningar och villkor vid familjehemsvård. Informationen i cirkuläret är användbar även i de fall vårdnaden om barnet flyttas över till familje hems föräldrarna. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utveck lande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Ersättningar vid familjehemsvård av barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2011 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2011 års prisbasbelopp, kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin familj. Ersättningen utgörs dels av en åldersförde lad schablon, som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen vanligen har en högre standard än den som ligger till grund för Konsumentverkets beräkningar. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av Kronor % av prisbasbel. prisbasbel kr kr kr kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell löne statistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 4.1 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr kr kr kr kr kr kr kr Beloppen inkluderar inte höjningen av omkostnads ersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering enligt SoL, LVU och LSS för år 2011 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per förälder för år Beloppen är beräknade på 2011 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kost nader som kan komma i uppdraget. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel kr kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder för år Ersätt ningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 4.1 % för år Individuell be dömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode kr kr kr Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode- och omkostnadsersättning även för barnet. Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt SoL för år 2011 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2011 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel kr kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 4.1 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr kr kr 14 Familjehemmet

15 Ersättning till kontrakterade jourhem enligt SoL och LVU för år 2011 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2011 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Fast omkostnadsersättning 1 Rörlig omkostnadsersättn platser % av 3-4 platser % av Enligt rekomend. för prisbasbel. prisbasbel. omkostnadsersättningar 892 kr för familjehem 1 Då inga barn finns placerade 2 Då barn finns placerade Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 4.1 % för år Ersättningen är fast och utgår oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 1 plats 2 platser 3-4 platser kr kr kr Ersättning till kontaktfamiljer enligt SoL år 2011 från SKL:s cirkulär 10:72 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2011 års prisbasbelopp, kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dag % av Kr/dag prisbasbel. prisbasbel l år Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 4.1 % för 2011 och är per dag, 1/30 av månadsarvodet för familjehem. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t.ex. skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr/dag Kr/dag Kr/dag l år Ersättning till kontaktpersoner för barn och vuxna enligt SoL år 2011 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2011 års prisbasbelopp, kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Procent av prisbasbelopp 10% % % Kronor/månad Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Beloppet är beräknade på 2011 års prisbasbelopp, kr. Arvodet varierar utifrån hur omfattande och krävande uppdraget bedöms vara. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procent Kronor/månad av prisbasbelopp Kategori kontakt minst en gång/vecka Kategori kontakt flera gånger/vecka Kategori kontakt i stort sett dagligen Gällande kontaktperson vid umgänge efter dom i tingsrätt har Sveriges Kommu ner och Landsting inga specifika rekommendationer gällande arvodesersättning. Om bedömning görs att insatsen är av professionell karaktär kan arvodesersätt ning ges i den övre delen av rekommendationen eller motsvarande lön per timme som t.ex. behandlingsassistent. Hur ser det ut i din uppdragskommun? Vad har Du för erfarenheter ang. ersättningar, avtal mm till familjehem, släktinghem, kontaktpersoner/familjer? Maila till FR: famriks@hotmail.com el. ring Susann Wikberg Roland Oscarsson Uppdraget som familjehem Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt social nämnden och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen bedöms vara. Arvodet är skattepliktig inkomst, som beskattas som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning. Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensionsgrundande. Det berättigar däremot inte till tjänstepension. Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. Se också SKL:s rekommendationer /rekommendationer 2011 Familjehemmet

16 Utdrag från SKL:s cirkulär 10:73, 72, 71 Ersättning till kontaktfamilj/stödfamilj enligt LSS år 2011 från SKL:s cirkulär 10:71 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2011 års prisbasbelopp, kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dag % av Kr/dag prisbasbel. prisbasbel l år Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per dag. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t.ex. skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ersättning till kontaktperson för barn enligt LSS år 2011 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2011 års prisbasbelopp, kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Procent av prisbasbelopp 10% % % Kronor/månad Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Beloppet är beräknade på 2011 års prisbasbelopp, kr. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procent Kronor/månad av prisbasbelopp Kategori kontakt minst en gång/vecka Kategori kontakt flera gånger/vecka Kategori kontakt i stort sett dagligen Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr/dag Kr/dag Kr/dag l år Vuxen Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Forum för familjevård stöder, utvecklar och företräder familjehemsvården och närliggande områden som exempelvis biologiskt nätverk, kontakt per soner och kontaktfamiljer. Familjehemmens Riksförbund (FR) tel , famriks@hotmail.com Forum för familjevård är religiöst och partipolitiskt obunden samt bygger sin verksamhet med en humanistisk människosyn. All familjevård, både offentlig och privat, ska ske med fokus på den placerades (barn, ungdom eller vuxen) och deras familjers behov och rättigheter. info@forumfamiljevard.se 16 Familjehemmet

17 Landet Runt FR-Norrbotten I huvudet på en familjehemspappa. Under gårdagen blev vi familjehem inbjudna att vara på konferens i Luleå. Dagen handlade om ADHD och Asperger. Ovanstående diagnoser är inte ovanliga i familjehem. Hur skall vi då som familjehem agera för att lyckas när vi möter detta i vårt uppdrag. Vilka förväntningar kan kommunen, biologföräldrar, skolan m.fl. ha på oss. familjehem öter människor ällning et gäller utbildning, handledlämnat ett yttrande över ber barn och unga (LBU), SOU ialstyrelsen tillstyrker förslaget yldig att tillhandahålla utbildmilj i ett hem. En familj som så ed ställföreträdande föräldrar yskon. Ett familjehem ska fungh för deras föräldrar) som blir höver också vara så mycket ildade i förståelsen av vad det årt skadade att göra. De måste ndling och begreppet behandbehandlare eller ens tänka sig syftar till att ge familjehemsså till att ge dem något konkret ot blir bekymmer. Den ger en kan vara bra för familjehemsker ge en beskrivning av hur relationen till familjehemsbarn nerellt Undertecknad har varit på ett flertal utbildningar i detta ämne men det finns alltid nya saker som kommer fram som man bör tänka på. Vissa saker kommer däremot som regel upp. Att man tänker, reagerar och förstår annorlunda än vad många andra gör. Behovet av struktur och framförhållning är också något som man poängterar. Kärlek är något som anses som en självklarhet men hur är det i praktiken? Är det så att vi lever efter mottot Älska mig mest när jag förtjänar det minst för det är då jag behöver det bäst. För att orka leva upp till detta kan man som familjehem behöva mycket stöd. Ett sätt som kan bidra till att vi lyckas är att vi förses med de verktyg som behövs. Ett av problemen kan vara att det ibland behövs många verktyg från många olika verktygslådor. Nätverksträffar kan vara vad som behövs ibland för att få tillgång till de olika verktygen. Det förvånar mig de gånger jag kommer i kontakt med familjehem som håller på att ge upp att ytterst få har haft tillgång till nätverksträffar. En annan sak som förvånar mig är att många än idag saknar handledning. Bra handledning borde vara en självklarhet med tanke på de många gånger mycket svåra uppdrag som familjehemmen får. Att följa ett barn, ungdom eller vuxen människa genom olika stadier kräver ofta mycket tid, engagemang, kärlek, materiella resurser och kunskaper, för att alla parter skall bli nöjda. Träffar med andra familjehem är något som också kan vara av avgörande betydelse för hur vi lyckas. Personligen är jag mycket tacksam över det nätverk som familjehemsföreningen utgör. Det är en stor kunskapsbank eftersom där finns mycket erfarenhet och kompetens. I Familjehemstidningen finns telefonnummer till många er - farna personer. HANDBOKEN HANDBOKEN för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Bra böcker ger också en hel del men jag tror att man skall se de som smörgåsbord som man äter av mer eller mindre. Jag har nyligen läst en bok som heter Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning skriven av Per Martinsson. Den boken skulle jag kunna rekommendera att man gärna läser i studiecirkelform. Ingen har hela sanningen men man kan finna en hel del matnyttigt i den. Gruppens kompetens skulle dessutom komplettera boken på ett fint sätt. Ett Gott Nytt År önskar jag er alla. Stig-Roland Carlzon Ordf, FR Norrbotten. PS. bifogar en vinterbild från fjolåret. DS Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF I RFF:s förstärkta familjehemsvård får familjehemmen: särskilt stöd av familjehemskonsulenter tillgängliga dygnet runt och året om. god service, handledning, utbildning och ett tätt teamarbete mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent. kvalitetssäkring av verksamheten. Läs mer om oss och våra medlemsorganisationer: Kontakta oss: info@rff.se Familjehemmet

18 Barn i samhällsvård utmanar oss! 8-9 mars 2011 på Conventum i Örebro Bli behandlingsförälder - ett heltidsarbete där du gör en viktig, kanske avgörande insats, för barn och ungdomar med psykosocial problematik. Som behandlingsförälder har du fast anställning och heltidslön för att ta emot barn och ungdomar för boende och behandling i ditt hem. Behandlingsföräldrarnas arbete sker under handledning av, och i ett nära samarbete med erfarna psykologer och psykoterapeuter på Barn och Familjejouren där behandlingsföräldrarna också får gedigen utbildning. Behandlingsföräldern Cessan beskriver sitt arbete så här: - Vi behandlingsföräldrar arbetar med miljöterapi där vardagens sysslor är våra verktyg. Det är ett spännande och utvecklande arbete som kräver en medveten närvaro och reflektion. Genom arbetet med barnen har jag dels lärt mig hur jag ska hitta framkomliga vägar i relationen till barnen, dels fått nya värdefulla insikter om mig själv. Har du varit familjehem eller arbetat med barn i andra sammanhang och ser en glädje i att arbeta med utsatta barn och dessutom bor i Stockholms län får du gärna höra av dig till: Barn och familjejouren i Enskede, tel eller maila till: kontoret@barnochfamiljejouren.se Barn och Familjejouren; en alternativ HVB-verksamhet för kvalificerad behandling av barn och ungdomar. IDRE FJÄLL uthyres: 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. bertil bb023@telia.com års barnrättsdagar har barn i samhällsvård som tema. Barn som av olika skäl är placerade utanför hemmet har samma rätt till utbildning, hälsa och utveckling som alla andra barn. Men så är inte alltid fallet. Det är inte alltid helt självklart hur deras rättigheter ska tas hänsyn till. Socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård - alla har ansvar för att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda. Det krävs vilja, kunskap och förståelse för att skapa en förändring till det bättre. Under 2011 års barnrättsdagar kommer du få ta del av ungas egna erfarenheter, aktuell forskning, spännande projekt och debatt med makthavare. SPAM. Förlaget med positiv attityd. Och med glimten i ögat! SPAM startades 2007 av mig Per Martinsson, av den enkla anledningen att det stora förlaget inte var så intresserat av de mindre författarna. Det gjorde mig arg! Jag skriver och ger själv ut böcker efter eget tycke och smak. Innehållet i böckerna hittills, handlar om mina erfarenheter som konsult bland människor. Jag träffar bland andra, familjer med barn och ungdomar, andra vuxna, HVB hem och familjehem. Därför har jag skrivit Miljötekniker som handlar om bemötandet av människor inom barn- och ungdomspsykiatrin, Tankar om ditt liv, din vardag som handlar om olika tankekorn som kan vara bra att tänka på i livet. Jag har vidare skrivit Gympa för det mentala, en glimt i ögat som är en sorts coachande bok ( alla skriver sådana därför ville jag också det) fast med en skämtsam inriktning (allt i boken är faktiskt ändå väldigt användbart). Jag har just gett ut Handboken, för familjehem och alla andra som möte människor i beroendeställning. En bok, Emellan Curling och Bowling och som främst vänder sig till föräldrar och deras barn, ges ut våren/sommaren Uppskattande konversationer består av 65 frågor som handlar om Allmänt, Dig själv, Etik och Filosofi och de är väldigt användbara i många olika sammanhang inte minst när orden tryter. Samtliga dessa böcker, konversationskorten och lite till beställes enklast via spam@pemcon.se Prislista finns på 18 Familjehemmet

19 Forum för familjevård Seminarium 2 november 2010 Plats Kulturhuset i Örebro Dagen började, efter välkomstkaffet, med att Pirkko Nilsson från Forum för Familjevård hälsade välkommen och presenterade dagens talare och FfF:s närvarande styrelsemedlemmar. Dagens första talare var Barn ombudsmannens två representanter: Christopher Carlson och Marina Gunmo Grönros. De började med ett litet rollspel (för att illustrera hur de kan arbeta) där två familjehems-placerade barn fick komma till tals med motpolerna bara den biologi ska släkten är bra respektive allt är toppen men jag saknar pappa. De påtalade att BO som myndighet är skyldig att följa upp barn och ungdomars rättigheter eftersom Sverige ratificerat Barnkonventionen. Den person, Fredrik Malmberg, som just nu innehar tjänsten som barnombudsman, är den tredje barnombudsmannen i ordningen Barn ombuds mannen är både en tjänsteman och en myndighet. Totalt arbetar ca 20 stycken på BO:s kontor. De anställda på myndigheten Christopher Carlson och Maria Gunnmo Grönros. BO är mycket nöjda med att ha tydliga mål för sin verksamhet. BO ska kontinuerligt ifrågasätta vilka grupper av barn och ungdomar, som inte får sina rättigheter tillgodosedda i Sverige. BO få varje år ett regeringsuppdrag att arbeta med. Förra året, 2009, frågade BO barn och ungdomar på SIS-institutioner, s.k 12- hem hur de själva tycker att de har det. Resultatet presenterades i häftet I m sorry. Under 2010 har BO haft uppdrag att lyssna på barn och ungdomar placerade i familjehem och i HVB (Hem för Vård och Boende). Detta arbete har fått namnet Unga direkt. Presentationen av detta uppdrag gjordes senare på efter middagen. Marina och Christoffer betonade att BO inte kan jobba med enskilda ärenden. Däremot har de rättsliga befogen heter. Det betyder att om BO kallar någon myndighet, landsting eller kommun till en träff så måste de komma. Av detta följer att BO:s enkäter också måste besvaras. Som exempel på detta beskrev de att en del landsting har låtit barn, som blivit kallade men inte kommit på exempelvis läkarbesök eller inte betalt hyra för hjälpmedel, bli skuldsatta redan innan de fyllt 18 år. Efter att ha haft kontakt med alla landsting så ändrades dessa regler och i somras kom det en ny lag om att omyndiga barn inte får skuldsättas av myndigheter. En fråga BO tagit sig an i år är de ensamkommande flyktingbarnens situation. Det beräknas att det kommer ca ensamkommande flyktingbarn till Sverige i år. Efter kritik om hur Sverige tar emot dem från FN:s Barnrättskommitté förra året, så har BO skrivit brev till alla kommuner och dessutom kallat till sig 10 kommuner till ett möte i december i år för att förhoppningsvis få till stånd ett bättre bemötande. BO försöker just nu att identifiera andra grupper av myndigheter och offentliga förvaltningar än socialförvaltningen, som tidigt kan reagera vid vanvård av barn, exempelvis tandläkare. Tandläkarna har liksom alla myndigheter, som kommer i kontakt med barn och ungdomar, även idag anmälnings skyl dighet men använder den inte så ofta som man borde. Delat boende och umgänge för barn med föräldrar som inte bor tillsammans är alltid på agendan för BO. Marina och Christoffer betonade att man måste ta hänsyn till barnets vilja och därmed givetvis följa principen: att lyssna på barnen. Och just det - att lyssna på barnen är ett stort problem. Vilka är det som borde lyssna men inte gör det? Både socialförvaltningarna och domstolarna är tyvärr dåliga på det. Ofta är det dessutom vattentäta skott mellan olika enheter inom samma socialförvaltning/kommun, enligt BO. Förr hade BO kontaktklasser utspridda i Sverige där man träffade och diskuterade med barnen och ungdomarna. Nu har man övergått till att ha grupper med barn i olika åldrar, så kallade expertbarngrupper, knutna till sig och som har uppdraget i avgränsade tidsperioder. Avslutningsvis gjorde BO:s representanter reklam för att en skrift, Familjehemmet

20 Upp till 18, med fakta och statistik om barns levnadsför hållanden, som tagits fram i samarbete med SCB och som kommer att presenteras den 25 november i år. Nästa talare var IFCO:s president Chris Gardiner Chris är engelsman men bor sedan mycket länge i Tjeckien. Chris har varit familjehem i 17 år och började med en syskonskara på fem barn när han var 26 år och hans dåvarande fru 28 år. Syskonskaran hade åkt ut och in i fosterbarnssystemet 14 gånger på 4 år innan de placerades hos dem. Detta var anledningen till att Chris startade IFCO. Hans och hans familjs behov av stöd och vägledning var så stora. Chris bestämda åsikt är att syskon inte ska delas! Enligt honom så visar forskningen att syskonen traumatiseras mer av syskonförlusten än av föräldraförlusten. Dessutom påpekade Chris med glimten i ögat att normala familjer inte blir familjehem! IFCO, the International Foster Care Organisation bildades 1979, och har således funnits i 31 år. Den första internationella konferensen hölls 1981 i Nederländerna då 900 personer kom, varav 300 var barn. Det var en mycket intensiv konferens där alla pratade och bidrog till en lyckad konferens! Från tretton års ålder kan man bli medlem i IFCO. Styrelsemedlem kan man bli först efter att man har fyllt arton år. IFCO är en frivillig organisation och har ingen anställd personal. Styrelsemedlemmarna kommer från hela världen. Man har styrelsemöten via Skype, förutom då det är kongress en gång per år någonstans i världen. Det är bara då de möts i verkligheten. Styrelseledamöterna har inga arvoden och reser helt på egen bekostnad. IFCO:s största fokus är givetvis på barnens rättigheter. (Se gärna IFCO:s hemsida för mer information.) Som kuriosa berättade Chris att UK FCO, dvs brittiska IFCO, har medlemmar och familjehem. FN:s Barnkonvention står i centrum för IFCO:s internationella arbete. Man arbetar för att allt fler länder skall uppfylla konventionens krav på barns rättigheter. När det gäller barn som är placerade utanför det egna hemmet har IFCO deltagit i FN:s arbete att ta fram riktlinjer för barn placerade i familjehemsvård. Numera kallar man familjehemsvård in ternationellt för Children in alternative Care. Dessa riktlinjer antogs av FN i juli Chris pratade också om att alla län der, som har ratificerat FN:s Barn konvention, är skyldiga att skicka in regeringsrapporterna till Barnrätts kommittén i Genève vart femte år. Enligt Chris är dessa rapporter skrivna med rosafärgade glasögon. Frivilliga organisationer kan dessutom skicka in alternativa rap por ter. De ger en bättre bild av den riktiga verkligheten. Chris har läst alla, så han vet. Han påpekade att de alternativa rappor terna kan vara anonyma, men då bygger det på att organisationer lämnar en gemensam rapport. Detta är viktigt i bl a Östeuropa för att de frivilliga organisationerna inte ska riskera att få repressalier. Han uppmanade frivilliga organisationer i Sverige att skicka in alternativa rapporter och gärna gå samman om en sådan. Frivilliga organisationer kan också begära att muntligt få tala med Barnrättskommittén och dessa samtal är konfidentiella. Chris påpekade att alla världens länder utom Somalia och USA har ratificerat Barnkonven tionen. Polen, som har flest familjehem i världen, var det land som först ratificerade barnkonven tionen. Familjehemscenter i Östergötland AB Kontaktperson: Andreas Ramlöv Familjehemmet