FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLELOKALER OCH UTEMILJÖ

Transkript

1 : FÖRSKOLELOKALER OCH UTEMILJÖ Nyproduktion förskola

2 Innehållet i detta funktionsprogram stöder kommunala huvudmannens förskoleverksamhet. Det har tagits fram i samarbete mellan kommunala huvudmannen och fastighetsenheten på kontoret för samhällsbyggnad. Funktionsprogrammet används som planeringsstöd i programskede och som underlag till projektering för nya förskolor. Bilder som förekommer i funktionsprogrammet kommer från kommunens bildarkiv eller från programgruppens besök i befintliga förskolemiljöer. Annat ursprung anges i bildtexten. Första utgåvan klar 15 juni För efterföljande revideringar se datum i sidhuvud. Ansvariga för innehåll i funktionsprogrammet: Utbildningskontoret - kommunala huvudmannen förskola Kontoret för samhällsbyggnad - fastighetsenheten Upplands Väsby kommun Kontakt via Väsby Direkt:

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING FÖRSKOLELOKALER KOMMUNALA FÖRSKOLANS MÅL FÖRSKOLANS STORLEK FÖRSKOLANS FYSISKA MILJÖER BARNENS ARENA PERSONAL- OCH ADMINISTRATIONSYTOR KOMMUNIKATIONSYTOR STORKÖK BARNOMSORG PÅ OBEKVÄM ARBETSTID MATERIALVAL TEKNIK HÅLLBAR UTVECKLING AVFALLSHANTERING TILLGÄNGLIGHET UTEMILJÖ LEKGÅRDEN FÖRVARING MATERIALVAL, SLITAGE VEGETATION OCH SOLSÄKER MILJÖ SÄKERHET OCH ÖVERBLICKBARHET ANGÖRING BILAGOR...20 BILAGOR Bilaga 1 skissförslag på utformning av förskolegård Ekebo förskola.

4 4 av 22 1 Inledning Funktionsprogrammet beskriver hur förskolelokaler och förskolans utemiljö kan utformas ur ett verksamhetsperspektiv och bygger på dagens kunskap om lärmiljöer och lokaler i förskola utifrån de krav på förskoleverksamhet som ställs i skollagstiftning och läroplaner tillsammans med den erfarenhet som kommunala huvudmannen har. Detta funktionsprogram är framtaget av kommunala huvudmannen för förskoleverksamhet i samarbete med fastighetsenheten på kontoret för samhällsbyggnad. Funktionsprogrammet kan utgöra planeringsunderlag för samtliga nya kommunala förskolor som planeras att uppföras, både i flerbostadshus och som fristående förskolebyggnader. Kommunen är inte fastighetsägare då förskolorna planeras i flerbostadshus men hyr in lokalerna åt kommunala skolhuvudmannen. När förskolor uppförs i fristående byggnad på kommunal mark är kommunen fastighetsägare och kommunala skolhuvudmannen är hyresgäst. Funktionsprogrammet bygger på verksamhetsperspektivet och bör följas oavsett fastighetsägare. Materialet revideras vid behov av kommunala förskolechefen i samråd med fastighetschefen. Funktionsprogrammet vänder sig främst till programarkitekter, landskapsarkitekter och lokalplanerare men också till projekteringskonsulter. Det är viktigt med förståelse för hur den kommunala förskoleverksamheten bedrivs men det är också viktigt att förstå vad som är bra lärmiljöer och hur lokalen och utemiljön samverkar med lärmiljöerna. Både lokalerna och utemiljön är verktyg för att förskolan ska fungera på ett optimalt sätt. Då detta är ett generellt program behöver flera saker hanteras i de enskilda förskoleprojekten. Dessa uppgifter tas fram i programskedet och redovisas i en projektspecifik lokalanalys. I denna lokalanalys ingår förutom projektanpassningar även lokalprogram, sambandsskisser och rumsfunktionsprogram. Lokalanalysen tas fram oavsett om kommunen är fastighetsägare och ska bygga förskolan eller om kommunen ska hyra in förskolelokalerna. Funktionsprogrammet kan användas som planeringsunderlag även då verksamheten inte drivs av kommunal huvudman eller då huvudmannaskap för förskoleverksamheten ännu inte är fastställd.

5 5 av 22 2 Förskolelokaler Den kommunala förskolan i Upplands Väsby ska präglas av långsiktighet i synen på kunskap, lärande, individuell utveckling och socialt samspel. Lärmiljöerna och lokalerna ska stödja ett pedagogiskt arbete i enlighet med gällande lagar och läroplaner och samtidigt kunna möta framtida förändringar i barnunderlag, organisation och arbetssätt. Förskolor ska vara hållbara över tid, inte enbart avseende ekonomisk och fysisk hållbarhet utan även social och kulturell hållbarhet. 2.1 Kommunala förskolans mål Inom de kommunala förskolorna bedrivs ett aktivt pedagogiskt utvecklingsarbete som utgår från frågeställningen Hur arbetar vi för aktiva och utforskande barn i förskolans lärmiljö, där barnen har inflytande och är delaktiga? De kommunala förskolorna har en IT-strateg, två digitalistor och en pedagogisk handledare som arbetar tillsammans med pedagogerna för att driva den pedagogiska verksamheten framåt och skapa en stimulerande, rolig och trygg miljö för barnen. Kunskap och lärande. Barnen på förskolan ska vistas i en stimulerande lärmiljö. Fokusområden: Interaktiva lärmiljöer och fysisk lärmiljö. Miljö och klimat. I förskolan ska barnen lära sig om miljöfrågor. Fokusområden: Energiförbrukning, källsortering och återanvändning. Beskrivningen av strukturen för lokaler och lärmiljöer i detta funktionsprogram stöder detta pedagogiska mål- och utvecklingsarbete. 2.2 Förskolans storlek Figur 1 kommunens bildarkiv Det finns tre viktiga mål med tillhörande fokusområden som den kommunala förskolan ska jobba med: Kunden i fokus. Andelen föräldrar som kan rekommendera förskolan ska vara hög. Barnens tankar och intressen ska tas tillvara. Fokusområden: Pedagogisk dokumentation i relation till läroplanen och projektarbete. En förskola ska planeras så att den är ekonomiskt hållbar över tid, både avseende verksamheten och lokalen. En förskola med 120 barn ger tillräckliga förutsättningar att ha olika storlekar på barngrupper, möjligheter att utnyttja befintlig personalstyrka vid kortare frånvaro och god lokaleffektivitet. En större förskola ger också bra förutsättningar för tillagningskök vilket är ett starkt önskemål från både den kommunala verksamheten, politiker och vårdnadshavare. Vid val av antal barn på förskolan ska även hänsyn tas till tillgången på förskolegård och storlek på friyta. Personal- och administrationsfunktioner och tilllagningskökets kapacitet anpassas efter förskolans storlek. Om förskolan ska erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid avgörs i det enskilda förskoleprojektet.

6 6 av 22 Det ska finnas en förskolegård intill förskolelokalerna, kompletterande utemiljöer kan behövas om gården är liten. Eftersträvansvärt är att gårdens storlek motsvarar Boverkets allmänna råd för friyta (40 kvm friyta per barn), dock inte mindre än de kvm som forskningen visar är ett minimimått för förskolegårdar. Där den större ytan inte kan uppnås får i planeringen av den enskilda förskolan även studeras om omgivningen kan bidra med kompletterande utemiljöer som tillgång till närliggande skogar, parker etc. Förskolan kan uppföras antingen som fristående byggnad i ett eller två plan eller som förskola insprängd i flerbostadshus, i ett eller två plan. Vid uppförande av förskola i två plan finns en god möjlighet att utnyttja den tredje dimensionen, höjden/horisonten, till att ge barnen möjlighet att utforska tyngdlagen, hissa/höja saker och träna motorik och rörelse i trappor. Två plan kan också vara en fördel när gården är liten och utemiljön behöver maximeras. En förskola i fler än två plan blir besvärlig ur verksamhetsperspektiv och bör undvikas. den fysiska miljön. Barnet ska även utmanas i att möta andra barn och lösa nya uppgifter ensam och tillsammans i grupp. Förskolan ska inrymma följande fysiska miljöer: barnens arena med plats för lärande, skapande, temalekar, samlingar, mat, hygien och vila personal- och administration storkök förskolegård Att förskolan är till för barnen ska genomsyra lärmiljöerna. Inredning som innehåller förvaring kan med fördel fästas längs väggarna på barnens nivå, djupa fönsternischer kan planeras som spännande sittgrupper, fönster i rum där barn vistas ska ha låg fönsterbröstning så att barnen själva kan titta ut. Fönster kan också placeras i olika höjer i fasad för att underlätta barnens kommunikation mellan inne och ute. Figur 3 visar fasad på en förskola i Botkyrka kommun. Figur 2 visar en volymbild över Råbäckens förskola (2014). Bilden kan ses som en illustration över tänkbar utformning av förskola med gård. Illustration av Bjerking. 2.3 Förskolans fysiska miljöer Förskolan är barnens arena. Den fysiska miljön kallas ibland för den tredje pedagogen, efter barnet självt och personalen. Barnet ska känna sig tryggt i förskolan. Det behöver en tydlig tillhörighet både i barngruppen och i Härdat glas i fönster i fasad, dörrar och väggpartier där barn vistas och på samtliga fönster i bottenvåningen. Golven får inte vara kalla eller dragiga då barnen ofta vistas på golvet. Möjlighet till avskildhet och koncentration ska kombineras med förskolans tillsynsansvar och krav på vuxens uppsikt över barnen. Glaspartier i dörrar och väggar bidrar till detta.

7 7 av 22 Förskolan ka upplevas inbjudande. Barn och personal ska kunna känna sig stolta över och trivas i sina lokaler. Färgsättning och materialval anpassas till den verksamhet som ska bedrivas i lokalerna. Korridorer, passager, entréer och toaletter ska utformas så att barn känner sig trygga. Lokalernas utformning, arkitektur och materialval ska underlätta städningen. Figur 4 visar exempel på hur partier i väggar kan utformas. Rum som är genomfartsrum ska undvikas, med undantag av de rum som är till för att skapa dynamik och tillgänglighet till övriga förskolan. Alla dörrar som barnen passerar ska ha infällda klämskydd. Om trappa mellan våningsplan utförs på korrekt sätt med djupa plansteg och tillräcklig bredd så kan risken för skador i samband med fall minimeras. Den fysiska miljön i förskolan påverkar ljud och buller och att personal och barn drabbas av ljudtrötthet är inte ovanligt. Arkitektur och layout har stor betydelse för ljudmiljön. Trender som öppna planlösningar riskerar att förvärra ljudsituationen där olika aktiviteter kan störa varandra. Folkhälsomyndigheten har gett ut allmänna råd om buller inomhus som kan vara stöd i planeringen av förskolan. Andra viktiga parametrar för en god inomhusmiljö är orienterbarhet, siktlinjer, utsikt, utblick samt tillgång på dagsljus. 2.4 Barnens arena Barnens arena består av hemvister och gemensamma barnytor som hemvisterna delar på. Lämpligt antal barn är 40 barn per hemvist. I en förskola för 120 barn finns tre hemvister, 160 barn fördelas på fyra hemvister och så vidare. De gemensamma barnytorna planeras så att de är tillgängliga utan att barn behöver passera genom varandras hemvister för att nå gemensamma ytor. Temarum Temarum Litet rum Stort rum Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation ska tas med i den tekniska lösningen för förskolans ventilationssystem. Litet rum Allrum med köksuppställning Navet till övriga rum i blocket Kapprum Det är viktigt att det finns bra belysning i lokalerna, anpassad för att undvika ohälsa hos barn och personal. Belysningen ska vara flimmerfri. Rummen i förskolor ska tillåta ett flexibelt möbleringsarrangemang och belysningslösningen bör vara utformad för detta behov. Fönster med låg fönsterbröstning ska ha eluttag eller lamputtag över fönstren. Stort rum Skötrum wcp wc wc wc Groventré wc Tork

8 8 av 22 Hemvisten består av följande rumsfunktioner: Groventré Kapprum wc Torkrum Skötrum wcp wc wc wc groventré torkrum eller annan torkmöjlighet kapprum skötrum wc-grupp olika rum med plats för lärande, skapande, temalekar, samlingar, mat, vila Stort rum Entré och kapprum Temarum Allrum /nav Med köksuppställning Litet rum Litet rum Det ska vara lätt för barn och vårdnadshavare att hitta till barnens groventréer. Temarum Figur 5 visar två exempel på princip för hemvist Hemvister Stort rum I hemvisten ryms upp till 40 barn och 6-7 pedagoger. Vid tillfälliga toppar under våren kan hemvisten behöva ta emot upp till 44 barn. Hemvisterna har barn i alla åldrar och barnen delas in i barngrupper av olika storlek utifrån barnens ålder, behov och intressen. Detta möjliggör ett flexibelt sätt att arbeta, barngrupper kan sättas samman tillfälligt eller under längre tid, med många eller få barn, pedagoger kan dela upp sig mer flexibelt och enstaka frånvaro hos pedagogerna kan hanteras inom hemvisten. Barnen känner en hemhörighet och trygghet i hemvisten och är väl förtrogna med varandra och pedagogerna som tillhör hemvisten. Vårdnadshavare vet vilken hemvist barnet tillhör och kan ha en god dialog med hemvistens pedagoger om barnets vistelse på förskolan. Inom hemvisten finns möjlighet att skapa olika lärmiljöer som kan skifta ofta eller mer sällan, i både stora, mellanstora och små rum. Basala faciliter för barnen som måltider, sömn och vila finns här. Barnens entréer placeras mot inhägnad lekgård. Pedagogen ska ha uppsikt inifrån entrén över aktiviteter ute på gården när barnen är på väg in eller ut. Groventrén är den smutsiga ytan och här finns det plats för skor, stövlar och regnkläder, både för barn och för pedagoger. Figur 6 visar exempel på lösning av sko- och stövelförvaring i groventré. Det ska finnas en wc i anslutning till groventrén. Groventrén ska ha en tvättbänk nära ytterdörren.

9 9 av 22 I nära anslutning till groventrén finns torkrum eller torkskåp. Kapprummet är den rena ytan, dvs skor och stövlar lämnas i groventrén. Här finns plats för barnens ytterkläder, extra kläder och väskor samt plats för pedagogernas arbetsytterkläder. Barnen behöver ca 30 cm bredd per hyllplats. Antal wc och rwc för barnen bör planeras så att antalet motsvarar ungefär 10 barn per toalett för förskolan som helhet. Dålig lukt i skötrum på grund av blöjavfall behöver tas omhand. Det kan exempelvis göras med hjälp av tillfällig ökning av frånluften då behov föreligger. Plats för av- och påklädningsbänk i kapprummet om detta inte är inbyggt i kapprumsinredningen. Figur 8 visar skötrum med uppsikt mot hemvist. Allrum Figur 7 visar exempel på kapprumsinredning som har inbyggd av- och påklädningsbänk. Skötrum och wc-grupp Skötrum bör ha direkt samband med både kapprum och ett av de stora rummen. Skötrummet utrustas med: o o o höj- och sänkbar skötbordsenhet med dubbla bäddar och mellanliggande tvättho med kallt och varmt vatten och handdusch förvaring av blöjor för 20 barn tvättränna Hemvisten har ett allrum. Det är hemvistens nav. Härifrån nås övriga rum inom hemvisten. Allrummet ska kunna användas av många barn samtidigt. I allrummet finns möjlighet att äta frukost, lunch och mellanmål. Allrummet kan med fördel ges större fönsterarea och låg bröstningshöjd, gärna med utgång till altan eller terrass. Allrummet har en köksuppställning som är anpassad i höjd för både barn och vuxna. I anslutning till skötrummet finns en wcgrupp med tre wc-stolar i toalettbås. En av wc-stolarna ska ha låg sitthöjd. Handhygien efter toalettbesök via tvättrännan i skötrummet. I wc-gruppen ingår också en personaltoalett (ej bås, standardutförande).

10 10 av 22 Litet rum behöver inte nås från allrummet men bör ha glaspartier i vägg och dörr mot stort rum och/eller allrum. Ett av de små rummen behöver inte ha dagsljus. Figur 9 visar exempel på vad som avses med barn- och vuxenhöjd i köksuppställning. Stort rum Hemvisten inrymmer två stora rum. Det stora rummet ska kunna användas som hemrum, samlingar för större barngrupper eller delas in i olika lärmiljöer samtidigt. Här ska barn kunna sova. Även möjlighet att äta. Rummet möbleras om efter behov. Figur 11 visar exempel på hur två rum kan ha visuellt samband och hur olika lärmiljöer i samma rum kan se ut. Temarum Det finns två temarum. Båda ska kunna ha föränderliga lärmiljöer. Ett temarum har diskbänk och ska kunna användas som ateljé och skaparverkstad. Det temarum som inte har diskbänk ska heller inte ha dagsljus. Detta rum kan då användas för aktiviteter som kräver mörkläggning som projicering på väggar, tak och golv Gemensamma barnytor Figur 10 visar olika storlekar på fönster. Litet rum Det finns två små rum som har koppling till varsitt stort rum. Utanför förskolans hemvister finns gemensamma ytor som barnen har tillgång till. Här blandas barn och pedagoger från de olika hemvisterna för olika aktiviteter, både i stora och små barngrupper. De gemensamma ytorna är: Aktivitetsrum RWC med dusch

11 11 av 22 Aktivitetsrummet har många olika funktioner som också kan variera över tid. Det är en större yta som kan användas för rörelse och mer utrymmeskrävande aktiviteter, större samlingar, föräldramöten, matsal, bibliotek med mera men kan också delas in i flera olika lärmiljöer samtidigt. Önskvärt är att det härifrån kan gå att nå en altan eller terrass. Tre till fyra hemvister kan dela på ett aktivitetsrum men vid fler hemvister kan aktivitetsrummet behöva delas upp i två eller flera större rum för att underlätta en bra planlösning. Vid färre än tre hemvister kan aktivitetsrummet behöva tas bort för att hamna på en rimlig lokaleffektivitet. Allrummen i hemvisterna kan då göras något större som kompensation. inte vara vid barnens entréer, exempelvis kan vårdnadshavare behöva komma till förskolan för samtal med personal utan att barnet ser denne. Om förskolan är i två plan bör man nå trapphallen och hiss till våning två från huvudentrén. Personalytor Personalen har ett låsbart kapprum med plats för personalens privata skor och ytterkläder samt låsbara värdeskåp för förvaring av handväskor. Placeras i anslutning till huvudentrén. Från kapprummet når man rwc med dusch och tvättpelare. Här finns också plats för omklädning. Pausrum behöver inte ha samband med huvudentré eller kapprum/omklädning/ rwc/dusch. Pausrummet är till för avkoppling, lunch och fika. Ska ha pentry. Mellan en tredjedel och hälften av personalstyrkan ska kunna samlas i pausrummet. Det bör inte placeras med utsikt över barnens gård om detta är möjligt. Figur 12 visar exempel på lärmiljö som skapas av barnen. Det ska finnas minst en handikapptoalett (rwc) med dusch som är till för barnen. Denna placeras med fördel nära aktivitetsrummet om förskolan är i ett plan. Om förskolan uppförs i två plan behöver en rwc finnas per våningsplan. 2.5 Personal- och administrationsytor Antal rum och storlek på rum anpassas till antal personal på förskolan. Entréfunktioner Huvudentrén till förskolan ska vara välkomnande och tydligt utmärkt. Den bör Vilrum med plats för säng eller dagbädd och kan gärna nås från pausrummet. Vilrummet behöver inte ha direkt dagsljus. Vilrummet behöver inte vara eget rum utan kan vara en avskild alkov eller nisch i pausrummet. Det bör finnas glaspartier i dörr för uppsikt om det är ett separat rum. Wc för personal nära pausrum. Personalwc finns även i hemvisten och som rwc vid personalens kapprum. Administrationsytor Arbetsrum ska finnas för chef med plats för en besökande.

12 12 av 22 Ett gemensamt arbetsrum för pedagoger med en arbetsplats per hemvist. Konferensrum med plats för personer i konferenssittning. Samtalsrum med plats för 4-6 personer. Kopiering med plats för golvmodell, sorteringsbänk och förvaring av kopieringspapper. Plats för ett postfack per hemvist, kök, städ, chef och förskolan i allmänhet. Tvättstuga finns inte men tvättpelare inplaneras i rwc personal. Avser tvätt av förskolans behov som textiler, personalkläder och liknande, inte barnens privata kläder. 2.6 Kommunikationsytor Vid förskola i två plan ska det finnas både trappa och hiss mellan våningsplanen. En trapphall placeras centralt i byggnaden i anslutning till barnens entréfunktioner och det är bra om det enkelt går att nå trapphallen från huvudentrén. I trapphallen ska även hissen finnas. Trappan ska utformas så att den kan användas i pedagogiskt syfte (gäller inte utrymningstrappor), inte bara som transport mellan våningsplanen. Trappan ska ha djupa plansteg, 35 cm, för att minimera skaderisk för barn som ramlar. Höjden på trappstegen anpassas så att trappan fungerar för barn i åldern 1-5 år att gå i. Ledstänger ska ha två höjder, 70 och 90 cm. Förvaring av fastighetsrelaterad utrustning som lysrör, ljuskällor och andra reservdelar som hör till lokalerna och byggnaden och som inte hanteras av fastighetsägarens driftorganisation. Förvaring av gemensamt material och andra attiraljer som julgran, dukar, gardiner, lampor, extra stolar etc. Förvaring av pedagogiskt material kan samlas i ett gemensamt förråd eller delas upp per hemvist eller våningsplan. En städcentral ska finnas med plats för städvagn, städmaterial, utslagsvask, kemikalier etc. Beroende på förskolans utformning kan ytterligare kompletterande städutrymme behövas med utslagsvask och vatten. Avfallsrum placeras antingen i egen byggnad eller i del av huset. Källsortering utöver brännbart och matavfall enligt kommunens riktlinjer för avfall. Samordnas med kökets avfall. Figur 13 visar exempel på hur man kan utnyttja utrymme under trappa.

13 13 av 22 Hiss ska rymma sex personer eller två matvagnar och en person (den funktion som kräver störst hiss blir styrande för val av hiss). Korridorer som inte har någon annan funktion än att vara just korridorer och transportsträcka mellan olika funktioner förekommer inte i större utsträckning i en modern och lokaleffektiv förskolemiljö. 2.7 Storkök Tillagningskök efterstävas. Antal portioner beror på antal barn och personal på förskolan. Storköksbyrån har tagit fram en generell handling för planering och utformning av tillagningskök i förskola för 120 barn. Denna innehåller lokalprogram, generella råd om funktioner, materialval och utrustning. Den ska användas som planeringsunderlag för alla nya förskolor men behöver projektanpassas för de förskolor som har fler eller färre än 120 barn (150 portioner per dag). Storköket ska anslutas till fettavskiljare. 2.8 Barnomsorg på obekväm arbetstid Om förskolan ska erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid avgörs i det enskilda förskoleprojektet. För att personal ska uppleva att de känner sig trygga i lokalerna vid kvälls- och nattverksamhet bör personalen kunna larma de delar av byggnaden som inte används. Kvälls- och nattverksamheten ska inte placeras intill störande omgivningar som också kan bidra till upplevd otrygghet för personal och barn, exempelvis nära trafikerad gata. Parkering för hämta/lämna samt väg till entréer ska under mörka tiden på dygnet och året vara tillräckligt upplyst och tryggt utformad. Även på kvällar och helger kan förskolegården behöva vara upplyst. 2.9 Materialval Bänkskivor, stommar, låd- och skåpsfronter ska tåla miljön på en förskola och kunna städas ofta och med rengöringsmedel. Högskåp och väggskåp ska vara av fullhöjd, dvs inga dammhyllor mellan överkant skåp och tak. Ytskikt på golv ska vara lättstädat. Målade ytor ska kunna torkas av. Material ska överlag vara lättstädat. Invändig takhöjd ska inte vara överdriven, 2,7 meter som både bygg-och arbetsmiljölagstiftningen förespåkar för lokaler räcker gott och väl. Ju högre invändig takhöjd desto svårare blir städning av takarmaturer, lister, fönstertextilier, byte av ljuskällor etc och ljudmiljön upplevs ofta som besvärligare. Diskbänkar, tvättbänkar och tvättrännor ska vara i rostfritt utförande, inte trä- eller laminatskivor. Fast förvaring som avser förvaring av material som barnen lätt ska komma åt själva ska placeras på höjder som är fördelaktiga för barnen. Enkelhet eftersträvas på fast installerad maskinell utrustning för att undvika avancerade hanteringar och inställningar Teknik I de fall kommunen är fastighetsägare ska Fastigetsägarens funktionskrav och anvisningar inför projektering av förskola och grundskola användas som underlag för projekteringen gällande förskolans tekniska system och byggnadens utformning. De teknikdelar som avser verksamheten och som behöver tillgodoses även om kommunen inte är fastighetsägare framgår i detta kapitel IT Kommunal förskoleverksamhet ska anslutas till kommundata. Kommunens leverantör av fiber är för närvarade Stokab. Förskolan använder

14 14 av 22 WLAN, vissa rum har kompletterande fasta datauttag. Utomhussändare ska finnas. Verksamheten använder mobiltelefoner och det är viktigt att dessa har god täckning både ute och inne Interaktiva lärmiljöer Förskolan använder mycket IT-pedagogik i sin verksamhet. Ett exempel är projicering på väggar, tak och golv varför åtminstone ett av temarummen i varje hemvist och det gemensamma aktivitetsrummet behöver anpassas för detta. Det är nästintill omöjligt att beskriva alla möjligheter med morgondagens informationsteknik och möjlighet till interaktiva lärmiljöer då utvecklingen går väldigt fort. Möjligheter och behov måste därför hanteras tillsammans med fastighetsägaren och verksamheten i de enskilda projekten för nya förskolelokaler Inbrottslarm Inbrottslarm ska finnas. När inbrottslarmet aktiveras slås belysningen av automatiskt och när inbrottslarmet kopplas från kan man tända belysningen manuellt Utrymning Utrymningslarm ska finnas. Barn får inte utrymma mot öppen yta. Utrymningsmarkering i golvmatta underlättar utrymning av små barn. Markering i golvmatta med avvikande färg framför nödutrymningsdörrar och under plats för brandsläckare är bra komplement för att påvisa golvzoner som ska vara fria från material. Om det är godkänt ur brandsynpunkt ska nödutrymningsdörrar förses med motorlås. Motorlåsen låses upp automatiskt då inbrottslarm kopplas från och motorlåsen låser nödutrymningsdörrarna om inbrottslarmet aktiveras. Det ska inte gå att komma in utifrån via nödutrymningsdörrar som inte har någon annan funktion är nödutrymning. Ur verksamhetsperspektiv är det svårt med utrymning av små barn från våning två, i synnerhet som små barn kan ha svårt att gå i trappor. Det blir också en arbetsmiljöfråga om pedagoger behöver bära barnen i utrymningssammanhang. Därför bör så många barn som möjligt få plats i markplan när förskola uppförs i två plan Hållbar utveckling Figur 14, barn utforskar läsplattornas möjligheter Låsning Ytterdörrar och dörrar till personal- och administration förses generellt med passersystem med tag. Vissa dörrar invändigt behöver inte ha lås. Vilka framgår i rumsfunktionsprogrammet. Kommunen påbörjade 2014 ett arbete med Giftfri förskola genom att inventera alla kommunala förskolor. Detta arbete pågår och inriktningen ska vara att förskolan ska vara giftfri. Material och ytskikt får inte innehålla PVC, klor eller ftalater. Fastighetsägaren får gärna ur pedagogiskt perspektiv visualisera förbrukning av vatten och energi där barnen vistas för att bidra till att medvetandegöra beteende inom klimat, miljö och energiområdet.

15 15 av 22 Förskolan vill utveckla arbetet med kommunens miljömål tillsammans med barnen och koppla samman miljöfrågorna med frågor om sociala och ekonomiska förhållanden. I detta arbete deltar barnen i demokratiska processer, bland annat genom att deras intressen, frågor och idéer påverkar utformningen av arbetet. Varje dag är en upptäckt om hur vi lever, vilket skapar förståelse för vikten av hållbar utveckling redan i tidig ålder. Barnens intressen, frågor och idéer påverkar utformningen av förskolans arbete. papper, wellpapp, plast, metall och glas samt returpapper. En förskola genererar mycket blöjavfall vilket kan ge upphov till olägenhet (dålig lukt) i miljöstuga eller avfallsrum. Kökets behov av avfallsrum kan samordnas med förskolans övriga behov. Stora mängder matavfall genererar olägenhet på grund av lukt Tillgänglighet Utöver de krav på tillgänglighet som Boverkets byggregler och Arbetsmiljölagen ställer på lokaler i förskola finns fler enkla anpassningar som bör göras redan från början så att de ses som en naturlig del i utformningen av inomhusmiljön: Figur 15 bild från Hasselskogen, Upplands Väsby. Förskolan deltar gärna i projekt för hållbar utveckling i samarbete med andra aktörer i närområdet för skapande av returstation för återbrukningsmaterial som kan komma både förskolan, dess grannar och företag tillgodo. Det handlar om hållbar konsumtion, att ta tillvara och återbruka material som kan få nytt liv, att skapa kreativa lösningar på lärmiljöer och att synliggöra hållbarhet i både tanke och handling. Se gärna REturen i Göteborg för inspiration Avfallshantering Förskolan ska ha möjlighet att sortera sitt avfall. I hemvisten ska det finnas plats för i sorteringsmöbel för mellanlagring. Förskolan ska ha tillgång till avfallsrum eller miljöstuga med fraktioner för brännbart, matavfall, förpackningar av kartong, I samband med färgsättning och utformning av lokalerna tas hänsyn till synsvaga med hjälp av färgval och kontrastmarkeringar. Ljusinsläpp anpassas så att risk för bländning på grund av glaspartier i exempelvis korridorsslut undviks. Trösklar undviks i största möjliga mån. I de fall brandkrav och ljudkrav krockar med krav på tröskelfritt får en avvägning göras om vilket krav som väger tyngst. Ledstänger finns på båda sidor om trappor och ramper och på olika höjdnivåer. Dörrar är lätta att öppna, dock ska barnens säkerhet alltid prioriteras. Dörröppningsautomatik på ytterdörrar i förskolan kan behöva undvikas på grund av att säkerheten för barnen försämras. Publika lokaler i förskolor anses vara en (1) entré samt vägen dit.

16 16 av 22 3 Utemiljö Förskolegården ska ha en variation av funktioner som kan erbjuda lek, kreativitet, möjlighet till pedagogisk verksamhet och utforskning men också paus och återhämtning. Utomhusvistelsen ska ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Arbetsmiljölagen inte ställer inga krav på förskolegården, men Arbetsmiljöverket har i sina föreskrifter ändå tagit upp gården som att betrakta som en del av arbetsmiljön. Förskolans huvudman och i förlängningen pedagogerna har under verksamhetstid ett vårdnadsansvar över barnen i verksamheten. Ansvaret innebär att personalen ska ha tillsyn och uppsikt över barnen även i utemiljön. Lekgården kan delas in i tre zoner för att enklare beskriva viktiga funktioner för en allsidig och stimulerande utevistelse. Det är trygga zonen, rörliga zonen och upptäcka-zonen. Ett bra samspel mellan utemiljön och lokalerna inomhus underlättar för barn och pedagoger att nyttja hela förskolan. Samspel kan vara hur man tar sig ut från byggnaden till sin utemiljö eller att man har utblick från lokalerna. Utemiljön ska planeras så att den pedagogiska verksamheten kan flytta ut även på gården. Möjlighet till odling, vattenlek, experimentera, samla dagvatten i tunnor är några exempel. Även ITutrustning används utomhus. Att kunna samla en grupp barn och läsa en saga eller spela teater för varandra är också en möjlighet. Både större samlingsplatser som rymmer många likväl som mindre samlingsplatser behövs. Samlingsplatser kan vara av olika karaktär. Mera påkostade platser med väderskydd kan kompletteras med en cirkel av stenar eller stubbar på en naturyta. 3.1 Lekgården Ytan där barnen vistas när de är ute är deras lekgård. Lekgården ska innehålla den friyta som barnen behöver för att kunna leka, undersöka och utöva aktiviteter men även inrymma plats för vila och återhämtning. Miljön ska vara överblickbar för pedagogerna och kan behöva delas upp i flera gårdar beroende på antal barn. Figur 16 visar princip för indelning av förskolegården i olika zoner. På en mindre gård där friytan inte kan bli större än kvm kan den trygga zonen och rörelsezonen inrymmas inom gården för ungefär 120 barn utan att kvalitén eller funktioner måste prioriteras bort eller att gården upplevs för trång ur verksamhetsperspektiv. Friytan motsvarar då 25 kvm per barn vilket kan vara acceptabelt om barnen har tillgång till de funktioner som detta funktionsprogram förespråkar Trygga zonen Den trygga zonen är den delen av barnens gård som är närmast förskolebyggnaden och där barnens entréer finns. Här kan barnen vara för sig

17 17 av 22 själva eller i lugnare lek. Denna yta passar även som primär lekyta för de yngre barnen. Här finns också plats för barn som sover utomhus. Vid förskola i två våningar kan balkong eller terrass utgöra utomhussovplats för barnen. På en del förskolor sover barnen inte utomhus, men denna funktion bör ändå planeras in. I den trygga zonen finns också plats för mellanmål och samlingar. Fönster från byggnaden mot gården har låg bröstning så att barn har visuell kontakt utifrån och in. Pergola, väderskydd och sittgrupper finns här liksom sandlek och vattenlek. Figur 18 visar rutschlek i skuggigt läge. Plats för odling och uppsamlingstunnor för vatten. Här kan barnen hälla, ösa, bygga, konstruera, experimentera, samla, sortera och stapla. Figur 19 visar exempel på koja i skogsbacke Upptäckazonen Figur 17 visar exempel på solskydd över sandlåda Rörelsezonen Rörelsezonen kan ses som den vidlyftiga zonen en bit från den trygga delen av gården. Den motoriska svårighetsgraden ska variera och barnen utmanas i olika moment där det finns utrymme för lek, spring, balansera, rutscha, klättra, cykla och plats för fri och organiserad lek. Upptäckazonen är den vilda zonen i utkanten av gården. Här kan barnen själva skapa sina lekmiljöer genom att bygga kojor, skapa gångar och hemliga rum i vegetationen. Det kan vara skogsdungar eller planterade träd, buskage eller planterade pilträdskojor likväl som öppna ytor med plats för barnens kreativitet och skapande. Om gården är liten kan denna zon finnas åtkomlig utanför den inhägnade gården, exempelvis i närliggande skog. Funktionerna kan ordnas med naturmaterial, gårdens befintliga vegetation och höjdskillander men också med hjälp av tillförd lekutrustning och skapad vegetation.

18 18 av 22 Förskolans lekgård är utsatt för hårt slitage. För att konstruktioner, material och växter ska hålla och överleva är det viktigt att välja bra kvalitet och material som tål att åldras. Mest utsatt för slitage är planteringsytor och vegetation. Ju mindre gården är desto viktigare blir det med god kvalitet och slitagetålighet. Trämaterial ska inte ge barn stickor om det torkar eller spricker. Bark som marktäckning bör undvikas ur brandsynpunkt. Avskiljare mellan olika markbeläggningar får inte utgöra en fara för barnen. Figur 20 upptäcksfärd i skogen. 3.2 Förvaring Förråd för förvaring av leksaker, sandleksaker, cyklar, trädgårdsredskap med mera behövs. De ska finnas utspridda på lämpliga ställen på gården. Förråd ska utrustas med snörasskydd och hängränna över dörrar. Förråden ska utformas väderskyddade och skadedjursskyddade men kan vara kallförråd. Förvaring av vagnar behöver inte vara i förråd men ska vara väderskyddat. Figur 22 visar lekredskap med risk för trästickor när träet torkar. Stenar som tillförs eller finns naturligt på gården ska ha en trubbig sida uppåt. Gatstenar som används som markskiljare ska sättas fast ordentligt för att minska personskaderisk och risk för skadegörelse. En gård med mycket asfalterad yta ska undvikas då asfalten alstrar värme på gården. Det får heller inte bildas vattenansamlingar som beror på att dagvattnet rinner undan dåligt. Vattenansamlingar ska vara planerade så att barnens säkerhet kan tillgodoses. Rutschkanor får inte ha åkbana av metall om det finns risk att solen skiner på rutschkanan under april till september. Stor risk för brännskador föreligger då metallen blir het. Figur 21 visar exempel på väderskyddad förvaring av vagnar. 3.3 Materialval, slitage 3.4 Vegetation och solsäker miljö Barn ska kunna upptäcka och följa årstider och dess variationer under året. Buskar, växter och träd som används får inte vara giftiga eller allergiframkallande. Taggiga grenar och bär som färgar ska inte planteras. Vegetation kan med fördel planeras så att den pedagogiska verksamheten kan samspela med vad

19 19 av 22 som händer under året med växter, träd och annat. Årstidsväxlingar bör även kunna följas inifrån lokalerna. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att förskolegårdar UV-säkras. En indikator för en solsäker miljö är himmelsvyn. Om mer än halva himlen rakt ovanför barnens favoritställen täcks av grönska mellan klockan under perioden 1 maj-31augusti är den ultravioletta strålningen lagom. Om Strålsäkerhetsmyndigheten utkommer med riktlinjer för UV-skydd ska dessa följas. Träd kan med fördel användas som skugga. Byggnadernas orientering, lekytornas placering och mängden vegetation på gården är andra redskap för att skapa goda sol- och skuggförhållanden. Entréer ska vara väl upplysta och väl skyltade. Huvudentrén ska tydligt avisera sin funktion som huvudentré. Barnentréer ska visa var barnen eller eleverna har sin tillhörighet. Belysningen ska vara tillräckligt god även under årets mörka tid och på kvällar och nätter. Förskolor kan användas dygnet runt alla dagar i veckan näst intill året runt vid barnomsorg på obekväm arbetstid. Säkerhet är viktigt för både barn och personal. Grindar på förskolan ska vara utformade så att barn inte kan öppna dem. Staket ska finnas runt förskolans lekgård. Ytor som används för förskolebarnens utrymning ska vara inhägnade, förskolebarnen får inte utrymma fritt mot exempelvis en gata. 3.6 Angöring Angöring och parkering ska alltid vara skilt från barnens lekgård. Backningsrörelse bör inte förekomma. Lastzoner ska vara tydligt skyltade. Figur 23 visar exempel på naturlig skuggning med hjälp av vegetation. Lekmiljöer där barn sitter stilla länge, till exempel sandlådor, bör placeras i skuggiga till halvskuggiga lägen, helst i trädskugga. Saknas uppvuxen växtlighet kan sandlådan skuggas med hjälp av fasta solskydd. 3.5 Säkerhet och överblickbarhet Överblickbarhet för pedagoger är viktigt ur arbetsmiljösynpunkt och för barnens säkerhet samtidigt som de ska ges möjlighet att dra sig undan utan ständig vuxen påpassning. Riktvärde för bilparkering för förskoleverksamhet är enligt kommunens trafikplan 0,05 platser per storlek på verksamheten. För en förskola med 120 barn innebär detta ett minimum om 6 skyltade p- platser för besökande och personal. Faktorer som styr behov av parkering är exempelvis om förskolan ligger centralt eller perifert i kommunen, om det finns god tillgång på kollektivtrafik eller säkra gång- och cykelvägar till och från närliggande bostadsområden. Handikapparkering placeras nära tillgänglig entré. Hämta/lämna kan lösas som en slinga intill förskolan med möjlighet till korta stopp om 15 minuter. Hämta/lämna kan också hänvisas till omkringliggande allmänna parkeringsplatser. I det fall tillgång på friyta är begränsad ska friyta prioriteras före parkering. Cyklar ska kunna ställas väderskyddade.

20 20 av 22 Bilagor Bilaga 1 skissförslag på utformning av förskolegård Ekebo förskola.

21

22 Upplands Väsby kommun Upplands Väsby telefon Besöksadress: Dragonvägen 86 Väsby centrum