Långsiktigt program för älgstammens utveckling i Gävleborgs län
|
|
- Rolf Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Långsiktigt program för älgstammens utveckling i Gävleborgs län Ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen, storskogsbruket och Jägareförbundet
2 Långsiktigt program för älgstammens utveckling i Gävleborgs län Ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, storskogsbruket och Jägareförbundet. Ett långsiktigt program för älgstammens utveckling har , antagits av länsstyrelsens styrelse.
3 Innehållsförteckning 1. Mål Medel 3 2. GÄLLANDE LAGSTIFTNING 4 3. BAKGRUND Historik Skogliga aspekter 4 4. SKOGENS OCH ÄLGJAKTENS VÄRDEN 5 5. BETESTILLGÅNG 6 6. FÖRVALTNINGSOMRÅDEN 7 7. OMRÅDESTYPER FÖR ÄLGJAKT Registrerade områden Älgskötselområden A-licensområde B-licensområde E-licensområde Oregistrerad mark Kalvjakt Antal registrerade områden i Gävleborgs län, JAKTSTARTGRÄNS Jakttider för älgjakten 2005/ Norra delen Södra delen 9 9. ORGANISATIONSROLLER Samverkan Jägarförbundets roll Skogsvårdsorganisationens roll 10 2
4 1. Mål BALANS MELLAN EN VÄL SAMMANSATT, PRODUKTIV ÄLGSTAM OCH BETESTILLGÅNGEN ÖVER TIDEN. Samsyn Målet för den lokala älgförvaltningen skall baseras på en dialog mellan jägarna, de areella näringarna och övriga intressenter. Älgstammens storlek och sammansättning skall anpassas så att den inte orsakar oacceptabla skador för jord- och skogsbruk eller stora problem i trafiken. Älgstammen bör tillåtas variera i täthet utifrån de lokala förutsättningarna samtidigt som den skall erbjuda en meningsfull jaktutövning. Väl sammansatt älgstam Länsstyrelsen skall verka för en skötsel av älgstammen som inriktas mot en väl sammansatt stam, såväl köns- som åldersmässigt, vilket ger hög avkastning. Vinterstammen skall bestå av en stor andel vuxna, produktiva djur. Etik Älgjakten skall genomföras på ett ansvarsfullt sätt. 1.1 Medel Biologiska förvaltningsområden som hyser en egen älgstam. (Minst 80 % egna älgar) Fungerande samråd mellan jägare och markägare där lokala mål, förvaltningsplaner och avskjutningsmål för all mark inom förvaltningsområdet fastställs och baseras på: Avskjutningsstatistik Älgobs Flyginventeringar/5år. Förvaltningsområden inkl. inventeringsplan Gävleborgs län, bilaga 1. Spillningsinventeringar Ålderssammansättning Reproduktion Slaktvikter Betes- och skogsskadeinventeringar Prognoser för tillgänglig tallungskog Rovdjurstäthet Viltolyckor Väl informerade och utbildade jägare och markägare 3
5 2. Gällande lagstiftning Jaktlagen 4 Viltet skall vårdas i syfte att bevara de viltarter som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter som tillfälligt förekommer naturligt i landet, och främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna. I viltvården ingår att genom särskilda åtgärder sörja för att viltet får skydd och stöd att anpassa jakten efter tillgången på vilt. För att åtgärderna utförs och anpassningen sker svarar markägaren och jakträttsinnehavaren. 33 Jakt efter älg får ske endast efter licens av länsstyrelsen och inom ett område som länsstyrelsen har registrerat (licensområde). Detta gäller inte, om jakten endast avser älgkalv. Ett licensområde skall vara av sådan storlek och beskaffenhet i övrigt att det är lämpat för älgjakt. Länsstyrelsen får vägra att registrera ett område som licensområde eller besluta om avregistrering, om området inte medger en avskjutning av minst ett vuxet djur om året. 3. Bakgrund 3.1 Historik Landskapen Gästrikland och Hälsingland bildar - Gävleborgs län. Gävleborgs län är Sveriges mest skogstäta län med 79 % skog av länets areal. Att älgen har stor betydelse för länsinnevånare och andra, kan vi se redan i Gävleborgs länsvapen där älgen ingår. 3.2 Skogliga aspekter Den svenska älgstammen har under det senaste seklet genomgått en mirakulös förändring. Detta har varit möjligt p.g.a. ett förändrat skogsbruk, som skapat stora mängder älgbete, samt en älgförvaltning som varit starkt inriktad på att öka älgstammen. Under första halvan av talet var älgtätheten med dagens mått mycket låg. Mer älgtäta områden fanns i Bergslagen och landskapen runt Mälaren. Längre norrut var älgtätheten extremt låg, men efter fleråriga jaktförbud ökade stammen och nådde vid ingången av 1950-talet en rekordnivå. Läget beskrevs av Notoni (1951) på följande sätt: Vem kunde sålunda vid början av detta sekel ana att vi vid dess mitt skulle inom landets gränser hysa världens utan konkurrens starkaste älgstam, som årligen avkastar det enorma antalet av mer än djur. Några år senare kom också den första omgången av mer omfattande älgskador på skog i området från Mälarlandskapen och norrut till i höjd med Västernorrland och Jämtland. Skadorna drabbade de ungskogar som anlagts i ökande omfattning med början under 1940-talet och som gav ett attraktivt vinterbete för älgen. Genom snabbt ökad avskjutning minskade skadeproblemen. Samtidigt ökade hygges- och ungskogsarealerna och tillgången på älgbete förbättrades i förhållande till älgstammens storlek. Nya strömningar inom älgvården gjorde sig sedan gällande med start under 60-talet. Genom ökat kalvskytte och sparande av kor ökade älgstammens reproduktion markant. I kombination 4
6 med god och ständigt ökande tillgång på bete gav detta förutsättningar för den s.k. älgexplosionen under 1970-talet, som kulminerade med en avskjutning på drygt älgar under toppåret Skadesituationen på skogen var i början av 1980-talet katastrofala inom stora områden, men en lindring nåddes tack vare starkt ökad avskjutning. Som en följd av de svåra skogsskadorna ändrades också inriktningen av älgförvaltningen till en mer decentraliserad och lokalt förankrad verksamhet. Skadesituationen förbättrades sedan gradvis fram till början av 90-talet och därefter har skogsskadorna regionalt återigen ökat markant, vilket lett till att älgförvaltningsfrågorna ställs på sin spets. De snabbt ökande skadorna framstod från början som oförklarliga, men efterhand har det visat sig att älgstammen på många håll har vuxit till i täthet som var dubbelt så höga som tidigare fastställda riktvärden i de lokalt förankrade förvaltningsdiskussionerna. Dessa riktvärden sattes dessutom med utgångspunkt från betessituationen på 80-talet. Därefter har betestillgången på många håll minskat genom minskade hyggesarealer, mer utvecklad naturvårdshänsyn i samband med avverkning, ökande granplantering på tallens bekostnad o s v. 4. Skogens och älgjaktens värden Skogsnäringen är en av hörnpelarna i svensk ekonomi. Den svenska avverkningens bruttovärde var 21 miljarder kronor Nettovärdet på virket när det är utdrivet till väg är ca 14 miljarder kronor/år (Skogsstatistisk årsbok 2003). Då har samtidigt personår skogsarbete givit skogsarbetare 4 miljarder i lön och 2 miljarder har betalats till landets välfärdssystem. Virket ger andra människor möjlighet att tjäna sitt uppehälle. De erhåller 20 miljarder kronor i lön och ytterligare 10 miljarder går till välfärdssystemen. Virket är grunden för en skogsindustri där trä, massa, papper mm har ett samlat produktionsvärde på ca 180 miljarder kronor per år. En stor del av produktionen exporteras till andra länder, vilket ger AB Sverige 110 miljarder i exportintäkter årligen. Sverige är världens näst största exportör av sågade barrträvaror och världens fjärde största exportör av papper och pappersmassa. Älgstammen är en unik tillgång för hela nationen och representerar ett stort socialt och ekonomiskt värde. Detta återspeglas bl.a. i det regelverk som samhället omgärdat just älgjakten med. Älgen är också jägarkårens i särklass viktigaste bytesdjur. Jakten har en stark ställning i samhället och älgjakten en särställning. Själva älgjakten omfattar ca personår och jägarna ägnar ungefär lika mycket tid åt förberedelser och organisation inför jakten (Eriksson 1999). Tyvärr saknas aktuella, relevanta beräkningar beträffande älgjaktens netto- och samhällsvärde. Älgjakten gav 2003 ca 11 miljoner kg kött, vilket vid ett kilopris om 40: -/kg motsvarar närmare 0,5 miljarder kronor per år. Undersökningar (Mattson 1987) pekar mot att för den enskilde jägaren är rekreationsvärdet av jakten ungefär lika stort som köttvärdet. Värdeförluster genom skogsskador har av Skogforsk (Bergström och Glöde 2005) skattats till ca 1,3 miljarder kronor/år enbart i tallungskog vid en skadenivå på 5 7 % och till 0,5 miljarder vid en årlig skadenivå på 2 3 % vid en 10-årig skadeexponering. Till detta ska sedan läggas förluster i den fortsatta förädlingskedjan av virket. Älgstammen förorsakar samhället och den enskilde kostnader genom betesskador på skog och gröda, samt i samband med olyckor i trafiken. Älgen tillför också samhället och den enskilde direkta och indirekta intäkter bl. a som symbol inom turistindustrin, som underlag för fackhandel och inte minst i form av friskvård och god livskvalitet för ca jägare. 5
7 Skogsägaren är ensam ekonomiskt ansvarig för de skador som älgen förorsakar skogen. Med det ansvaret måste skogsägarens ord väga tungt i fråga om acceptabla skadenivåer på skog. En ekonomisk avvägning mellan älg och skog kan göras på fler nivåer. På den lokala markägarnivån bör älgjaktens sammanlagda värde för markägaren ställas mot kostnaderna i form av skador på i första hand tallungskog, samt åtgärder för att förebygga dessa. Älgens och älgjaktens samhällsvärde ska vägas mot skogsnäringens samhällsvärde. Förutom skogliga aspekter beaktas även älgens symbolvärde, samt kostnader för trafikolyckor och åtgärder för att förebygga dessa. Skogsbruket har under den senaste tioårsperioden genomgått en radikal förändring i fråga om naturvårdshänsyn i samband med brukandet av skogen. Vid avverkning sparas och nyskapas kantzoner mot andra ägoslag som myrar, våtmarker, bergkanter mm med syfte att bidra till en ökad biologisk mångfald. Trädgrupper sparas i avverkningar för att skapa en kontinuitet av gamla trädindivider i skogslandskapet och för att mildra effekterna av hyggesbruket. Aktiva åtgärder som skapande av högstubbar är andra exempel på åtgärder som gynnar bl. a insekter och fåglar. I samband med röjning tas på motsvarande sätt hänsyn till naturvårdsintressen med en strävan att gynna en inblandning av lövträd i föryngringarna. Trädslag som rönn, sälg och asp har under en lång tid varit utsatta för så hårt betestryck från älg, att vuxna träd av dessa arter inte kunnat utvecklas. Vid målsättningar kring älgförvaltningen ska även aspekter som ökad biologisk mångfald vägas in. 5. Betestillgång Tillgången på foder är av grundläggande betydelse för viltstammarnas vitalitet och avkastning. Brist på foder medför lägre reproduktion och lägre slaktvikter inom älgstammen. En för stor älgstam i förhållande till fodermängden ger skador på ungskogen med sämre virkeskvalitet och tillväxt som följd. Den utom jämförelse viktigaste foderskapande åtgärden är trakthyggesbruket. Ständigt skapas frodig hyggesvegetation och näringsrikt sommarbete och i plant- och ungskogsfasen attraktivt vinterbete. Markberedning ger ökad lövetablering och därmed ökade foderresurser för viltet. Markberedning sker idag till ca 40 % i länet. I Skogsvårdsstyrelsens sektorsmål är ambitionen att nå upp till 90 % år Markberedning är på de flesta marker en förutsättning för framgångsrik föryngring av skogen. Markberedning är alltså en åtgärd som är gynnsam såväl för återbeskogning som för ökat utbud av foder. Skogsbrukets och jägarnas åtgärder utanför skogsbrukets ram är foderproduktion i kraftledningsgator, viltåkrar kan skapa extra foderresurser. Vinterfällning av lövträd är en annan åtgärd som kan bidra till foderutbudet, en åtgärd som kräver markägarens medgivande. Det krävs dock stora insatser för att märkbart påverka markernas älgbärande kapacitet. Förutsättningarna är också i hög grad skiftande över landet. De potentiellt viktigaste åtgärderna inom biotopvården är anpassade röjningar, tillgängliggörande av slutavverkningsavfall och kvävegödsling av områden där hård betning kan accepteras. Det senare förutsätter i många fall att avsättning av skogsmark för viltproduktion accepteras inom skogsvårdslagens ram. Högröjning kan vara ett sätt att påverka älgens bete, men frågan är ännu inte tillräckligt studerad (Bergström och Glöde 2005). 6
8 Som tidigare påpekats är kunskap om fodertillgången av avgörande betydelse för att kunna balansera älgstammen på en nivå som kan accepteras skademässigt. Den till volymen viktigaste produktionen av vinterfoder för älg finns i tallungskog och därför är det i stora delar av landet nödvändigt att kunna förutsäga utvecklingen av tillgängliga arealer tallungskog under i varje fall den närmaste 5 10 årsperioden. Därutöver behövs prognoser för övriga fodertillgångar och älgstammens påverkan på dessa. 6. Förvaltningsområden För en långsiktigt stabil förvaltning krävs geografiskt klokt avgränsade områden. Avgränsning av områden bör styras av naturliga viltbarriärer (stängsel, större vattendrag, vattendelare mm). Huvuddelen av förekommande älgvandringar bör så långt möjligt rymmas inom området. Inom varje förvaltningsområde måste finnas en struktur för lokal förankring, delaktighet och kommunikation med befintliga jaktenheter. 7
9 7. Områdestyper för älgjakt 7.1 Registrerade områden Älgskötselområden Områdena skall ha sådan storlek och arrondering att det medger vård av en i huvudsak egen älgstam. Viltskadeutredningen har för norra Sverige föreslagit en minimistorlek av ha. Länsstyrelsen kommer att aktivt verka för fler och större älgskötselområden men ha den högre gränsen i viltskadeutredningens förslag som utgångspunkt vid ställningstagande till ansökningar. Viltvårdsnämnden och slutligen länsstyrelsen prövar inkomna ansökningar om registrering skall beviljas. Inom områdena skall jakträttsinnehavarna, tillsammans med markägarna, själva besluta om en avskjutning som stämmer med en god älgvård och är anpassad till vad som krävs med hänsyn till de areella näringarnas krav och trafiksäkerheten. För älgskötselområde skall det finnas en skötselplan A-licensområde Ett s.k. A-område skall vara av sådan storlek att det medger en avskjutning av minst ett vuxet djur per år, minsta areal varierar därmed i länet. Kravet på minsta areal bör däremot inte sättas så lågt att det blir fördelaktigt att dela upp A-områdena i mindre områden. A-område bör om möjligt vara sammanhängande. Arealen avgör tilldelning av vuxna djur B-licensområde Ett s.k. B-område får registreras om särskilda skäl föreligger, arealen bör dock inte vara mindre än 5 ha. De särskilda skälen kan vara att sökanden vägras ansluta marken till angränsande licensområde eller att det är flera jägare inom ett mindre område som inte alla kan beredas plats i en ny jaktgemenskap. Inom B-område får ett valfritt djur fällas E-licensområde En sammanhängande areal om minst 20 ha krävs för att registrera ett s.k. E-område. Inom E-område får endast en årskalv fällas. 7.2 Oregistrerad mark Kalvjakt På oregistrerad mark och om säkerheten för allmänheten är betryggande, får jakt efter fritt antal årskalvar bedrivas. 7.3 Antal registrerade områden i Gävleborgs län, A-omr B-omr E-omr Ä-omr Storlicens I storlicenserna ingår 282 enskilda licens-områden. 8
10 Ljusdal Ovanåker Bollnäs Hofors Ockelbo Hudiksvall Sandviken Nordanstig Söderhamn Gävle 8. Jaktstartgräns Gävleborgs län är delat vad avser jaktstart, septemberjakt i den norra delen, enligt markerad gräns och oktoberjakt söder därom. 8.1 Jakttider för älgjakten 2005/ Norra delen Älgskötselområde (Ä-område) samt 5-23 september 2005 och Egentligt licensområde (A-område) 10 oktober januari 2006 Alla djur. Oreglerad tilldelning av årskalv. (133 dagar) Särskilt licensområde ( B-område) Ett valfritt djur. 5-9 september 2005 (5 dagar) Enkalvsområde 5-23 september 2005 och ( E-område) 10 oktober januari 2006 En årskalv. (133 dagar) Oregistrerad mark Fritt antal årskalvar. 5-9 september 2005 (5 dagar) Södra delen Älgskötselområde (Ä-område) samt 10 oktober januari 2006 Egentligt licensområde (A-område) (114 dagar) Alla djur. Oreglerad tilldelning av årskalv. Särskilt licensområde ( B-område) Ett valfritt djur oktober 2005 (5 dagar) Enkalvsområde 10 oktober januari 2006 ( E-område) (113 dagar) En årskalv. Oregistrerad mark Fritt antal årskalvar oktober 2005 (5 dagar) 9
11 9. Organisationsroller 9.1 Samverkan För att nå målet, en älgstam i balans med betestillgången som inte orsakar oacceptabla skador för jord- och skogsbruk, krävs ett nära och respektfullt samarbete mellan inblandade parter. Markägarna har ansvar för att ange toleransnivå för skador på främst tallungskog. Denna nivå skall vara styrande för förvaltningen, tillsammans med älgstammens övriga påverkan (trafik, biologisk mångfald mm). Jägarna har ansvar för att jakten bedrivs på ett sådant sätt att gemensamma mål uppnås. Frågans komplexitet kräver en gemensam kunskapsuppbyggnad, objektiva mätningar, ekonomiska resurser och lokal delaktighet. 9.2 Jägarförbundets roll Jägareförbundet skall bistå jägarna i den lokala älgskötseln genom att verka för att bästa möjliga underlag tas fram och uppmuntra de lokala jägarorganisationerna att samla in uppgifter som underlättar beslutsfattandet i den egna älgförvaltningen. Jägareförbundet skall utbilda jägare/jaktledare för en effektiv älgskötsel samt en etiskt genomförd jakt. Jägareförbundet skall ansvara för att det lokala samrådet årligen kommer tillstånd inom varje viltförvaltningsområde. 9.3 Skogsvårdsorganisationens roll Skogsvårdsorganisationen har utifrån sin heltäckande fältorganisation en unik möjlighet att svara för utveckling och genomförande av skade- och betesinventeringar, samt att prognostisera betestillgång på förvaltningsområden inom ramen för myndighetsutövningen, något som förutsätter politiska beslut därom, så att resurser finns tillgängliga för denna verksamhet. Uppföljning Planen kommer att ses över vart tredje år om inte förhållandena kräver annat. 10
12 Bilaga 1- Avskjutningsstatistik för Gävleborgs län Antal skjutna älgar Diagram 1, Älgavskjutning, Gävleborgs län, år Distrikt Namn Tilldel vx Avskjut vx Avskj kalv 01 LOS-HAMRA FÄRILA-KÅRBÖLE LJUSDAL-RAMSJÖ JÄRVSÖ-ARBRÅ-UNDERSVIK BJURÅKER-NORRBO NORDANSTIGS HUDIKSVALLS DELSBO-FORSA-HÖG ENÅNGERS OVANÅKERS BOLLNÄSBYGDENS SÖDERHAMNS OCKELBO GÄVLE NORRA GÄVLE SÖDRA SANDVIKENS ÅRSUNDA-ÖSTE HOFORS-TORSÅ Länet totalt Älgavskjutningen 2004 per distrikt, länsstyrelsen tillämpar fri kalvavskjutning, därför finns ingen tilldelning på kalv. 11
13 Bilaga 2- Älgolyckor i trafiken Polisrapporterade Älgolyckor på väg Statistik över älgolyckor i Gävleborgs län, mellan åren Fördelning av älgolyckorna över Gästrikland Gävle kommun Sandvikens kommun Ockelbo kommun Hofors kommun Älgolyckor på järnväg Gävle Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Söderhamn 12
14 Besöksadress: Borgmästarplan, Gävle Telefon: Besöksadress: Borgmästarplan, Gävle. Telefon: Webbadress: Webbsida:
Sammanfattning av de tre första åren.
Sammanfattning av de tre första åren. Avskjutning Modellen att styra vuxenavskjutningen med antal fällda kalvar har visat sig höja avskjutningen ganska rejält, framförallt när det gäller kalvskyttet. Under
Läs merRIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.
Läs merÄlgförvaltningsplan för Uppsala län
Älgförvaltningsplan för Uppsala län 2013-2015 LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 04 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/jonathan Brennecke Länsstyrelsen i Uppsala
Läs merInformation om nya älgjakten
Information om nya älgjakten Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt system. 3 former av licensområden, sam- och storlicenser, älgskötselområden och 2 former av kalvjaktsområden
Läs merRIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.
Läs merKommittédirektiv. En bättre älgförvaltning. Dir. 2008:63. Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008
Kommittédirektiv En bättre älgförvaltning Dir. 2008:63 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska se över den nuvarande älgförvaltningen och lämna
Läs merÄLGPOLICY. Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna
ÄLGPOLICY Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna 2018-06-02--03 1. Älgen är ett av våra viktigaste vilt. Älgen är en av våra nationalsymboler som representerar stora kulturella, sociala och ekonomiska
Läs merÄlgskötselplan för Asa älgskötselområde (enligt NFS 2011:7)
Älgskötselplan för Asa älgskötselområde 2012-2013 (enligt NFS 2011:7) 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Asa Älgskötselområde bildades 1995 och omfattade 8322 ha med 9 stycken jaktlag. Ordförande
Läs merRIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Företrädare för varje älgskötselområde har enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7 28 ) ansvar att genomföra ett årligt protokollfört samråd
Läs merÄFO-TRÄFF Johan Stedt Jaktvårdskonsulent
ÄFO-TRÄFF 2016 Johan Stedt Jaktvårdskonsulent PÅ G INOM EN Jägareförbundet släpper sitt krav på avskaffandet av utslagsrösten Ingått överenskommelse med storskogsbruket Kronhjortsförvaltningen utreds Modifierat
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: VÄSTRA TORSÅS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE 07-04-11-075-Ä Beslutad
Läs merÄLGPOLICY. foto: Mostphotos
ÄLGPOLICY Svenska Jägareförbundets grundläggande syn på älgen och älgförvaltningen foto: Mostphotos 1 Älgen är ett av våra viktigaste vilt Älgen är en av våra nationalsymboler som representerar stora kulturella,
Läs merÄlgobservationer Obs per mantimme Andel tjur av vuxna Kalvar per vuxet hondjur. Hjälmserydsbygdens Älgskötselområde. Inventering april/maj 2018
Älgobservationer Obs per mantimme Andel tjur av vuxna Kalvar per vuxet hondjur 0,14 Älgobs per mantimme Obs / tim 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Obs / tim Linjär (Obs
Läs merInformation om Samråd. Arbrå Östra VVO Flästa
Information om Samråd Arbrå Östra VVO Flästa 2015-08-05 Målsättningar De regionala målen omfattar älgstammens kvalitet, skogen samt trafikskador. Älgstammen Målen nedan gäller inom länets älgförvaltningsområden
Läs merÄlgskötselplan Sö Perstorps Äso Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan Sö Perstorps Äso 2013-05-13 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Ä 12-04-01-218 Sö Perstorps
Läs merNy älgförvaltning 2012
Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst
Läs merälgskötselområde, omfattande Daniel Norrgård, ordf V Torsås ÄSO 2. Notering av närvarande personer/ representanter samt av adjungerade ledamöter
Västra Torsås älgskötselområde 2014-03-31 PROTOKOLL SAMRÅD ÄSO Samrådet i Västra Torsås älgskötselområde, omfattande totalt 16 952 hektar, har den 27 mars 2014 hållit samrådsmöte i Hynnenäs bygdegård.
Läs merFRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg
FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 Jonnie Friberg Jägare (1974) Reservofficer (1984) Jägmästare (1993) Jaktvårdskonsulent Gävle (1994) Områdeschef SÖDRA i Halland (1995) Distriktschef köp/egen
Läs merVälkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?
Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde Orientering om ny älgförvaltning kretsen Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt
Läs merNY ÄLGPOLICY FÖRSLAG INFÖR STÄMMAN 2018
NY ÄLGPOLICY FÖRSLAG INFÖR STÄMMAN 2018 ARBETET LEDS AV EN ARBETSGRUPP FRÅN HELA LANDET Förbundsstyrelsen Peter Eriksson Daniel Ligné Region Norr Mikael Samuelsson Hans Eliasson Björn Sundgren Region Mitt
Läs merNya älgförvaltningen, Äbin mm
Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog
Läs merNy älgförvaltning 2012
Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst
Läs merSkötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde
Upprättad 2012 Reg. Nr Ä -83 03-092 Total areal 40 429 ha Varav odlat ca Antalet jaktlag i älgskötselområdet : 29 st 1. Bedömning av aktuell älgstam/bör finnas i IT-plattformen a. De fyra senaste årens
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2014 till och med 2016 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Platåbergens ÄSO Ä-14-98-15-003 Beslutad av Länsstyrelsen
Läs merÖvergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län
Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen
Läs merSkrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan
Skrivelse ang. Gävle-Dala ÄFO s förvaltningsplan Mål Jägarrepresentanterna i Gävle-Dala ÄFO har som mål att ha en älgstam av högkvalité och en långsiktig avkastning på 3 älgar per 1000 ha i avskjutning.
Läs merJÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG
JÄGAREFÖRBUNDET SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter ökar, till exempel
Läs merNy älgförvaltning 2012
Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst
Läs merSkog & vilt i balans. Christer Kalén
Skog & vilt i balans Christer Kalén Innehåll Målsättning och älgförvaltning Koncept - Foderbalans - Skog & Vilt i balans Mångfald, diet och älgarnas kvalitet Skador & projektet Mera Tall Skogsstyrelsens
Läs merPlaner i älgförvaltningen
Planer i älgförvaltningen Vänersborg 2015-04-09 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Nya älgförvaltningen gäller mer än bara älg! Adaptiv Ekosystembaserad Lokalt förankrad I balans
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Osby Norra Älgskötselområde Länsstyrelsens reg.nummer: Total areal ÄSO i ha: 21273
Läs merI denna folder presenteras kortfattat projektets
Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar
Läs merDEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet
- HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet NÅGRA MÅL I DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN (DET FINNS FLER ) Adaptiv Kostnadseffektiv Markägarsidans inflytande stärkas ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDEN
Läs merSkötselplan för Stjärnsunds Älgskötselområde
Upprättad 2013 Reg. Nr Ä -83 03-092 Total areal 40 429 ha Varav odlat ca Antalet jaktlag i älgskötselområdet : 28 st 1. Bedömning av aktuell älgstam/bör finnas i IT-plattformen a. De fyra senaste årens
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Örkelljunga Fagerhult Älgskötselområde Ä-05-01-059 Beslutad
Läs merÄlgskötselplan Göingeåsens älgskötselområde Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan Göingeåsens älgskötselområde 2013-03-18 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Ä 12-08-15-046
Läs merÄlgskötselområde ÄSO
Älgskötselområde ÄSO Vad är ett älgskötselområde? - Egentligen inget nytt. Älgskötselområden har funnits även tidigare - En av två typer av områden som kan registreras hos Länsstyrelsen (och som är krav
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2014 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Osby Norra Älgskötselområde Ä09-01-047 Beslutad av Länsstyrelsen
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Sida 1 Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Norra Hagunda Älgskötselområde 03-80-14-014-Ä Beslutad
Läs merÄlgskötselplan Älgabäckens Älgskötselområde
Älgskötselplan Älgabäckens Älgskötselområde 2014-2016 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)
Läs merVälkomna till informationsmöte Älgförvaltning i samverkan. Härjedalen 12-28 mars 2012
Välkomna till informationsmöte Älgförvaltning i samverkan Härjedalen 12-28 mars 2012 Älgförvaltning i samverkan Ledamöter i Härjedalens Älgförvaltningsområde Bo Karlsson, ordf. Sven-Erik Dahlgren Anders
Läs merVad ska vi ha den Svenska skogen till?
Vad ska vi ha den Svenska skogen till? Vad ska vi ha den svenska skogen till? "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter
Läs merVälkommen till ÄFO Vänern-Möckeln
Välkommen till ÄFO Vänern-Möckeln Den Nya Älgförvaltningen Ett nytt system för älgförvaltning En bättre förvaltning - vilka krav skall den uppfylla? Ekosystembaserad adaptiv lokal förvaltning En livskraftig
Läs merÄlgbetesinventering. Jämtlands län område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal
Älgbetesinventering Jämtlands län 2009 - område 2 och 6 samt förvaltningsområdet Ragunda-Hammerdal 1 2 Älgbetesinventeringen i Jämtland 2009 Sammanfattning Under våren och försommaren 2007 har älgbetesinventeringen
Läs merALGUTSBODA ÄLGSKÖTSELOMRÅDE. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)
Namn på älgskötselområdet ALGUTSBODA ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Diarieföring av älgskötselplanen Reviderad
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: till och med ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: ÄSO:s registrerade areal i ha: Registrerande län: Tillhör ÄFO: Datum
Läs merTänk vilt när du sköter skog!
Tänk vilt när du sköter skog! För skogen och viltet Skogsstyrelsen, Jönköping 2014 Redaktör Royne Andersson Författare Matts Rolander Foto Omslag Rune Ahlander, 4m Johan Nitare sid 3 Michael Ekstrand sid
Läs merVerksamhetsplan år 2006 2016
Olofströms Äsko/Kronsko 50301 Verksamhetsplan år 2006 2016 Korrigerad tillsammans med styrelsen som blivet godkänd verksamhetsplan i styrelsen för Olofströms skötselområde gällande Älg och Hjort. Mål Verksamhetsmålet
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013 till och med 2015 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Verum Ä06-11-023 Beslutad av Länsstyrelsen Total areal
Läs merLRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen 2012-03-20 LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur Denna policy är avsedd att vara ett stöd för LRFs arbete i förvaltningen av älg och övriga vilda
Läs merUtkast till lagrådsremiss
Utkast till lagrådsremiss Älgförvaltningen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den xx 2010 Eskil Erlandsson Mats Wiberg (Jordbruksdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Läs merKlövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning
Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald Kunskapsbaserad förvaltning Skogen i Jönköpings län Virkesförråd fördelat på trädslag, milj.m3sk Andel produktiv skogsmark fördelad på marktyp 12,1 28 % 37,1
Läs merÄlgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16
Älgstammen i Södermanland Målsättning 2013-2016 Rapport 2012:16 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationens arbetsgrupp för älgfrågor, Länsstyrelsen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen
Läs merGöingeåsens älgskötselområde Ä
Göingeåsens älgskötselområde Ä-08-15-046 Jaktledaremöte 31/1 2013 Jaktledaremöt 31/1 2013 Dagordning 1. Mötet öppnas 2. Redovisning av 2012:s jaktsäsong i korthet 3. Presentation av styrelsens plan 4.
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015/16 till och med 2017/18 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Stjärnsund 20-83-03-093-Ä ÄSO:s registrerade areal
Läs merÄlgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo
Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo 1 Älgbetesinventering i Uppland 2009 Sammanfattning Trenden med minskande älgbetesskador de senaste åren inom inventeringsområdena
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2015 ÄSO:s namn: NV Gräsmarks ÄSO Länsstyrelsens reg.nummer: Beslutad av Länsstyrelsen ÄSO:s areal
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: ÄSO:s registrerade areal i ha: 36000 Registrerande län:
Läs merAngående bildande av Bjäre älgskötselområde. Länsstyrelsen avslår ansökan om bildande av Bjäre älgskötselområde.
BESLUT 1(5) Kontaktperson Förvaltningsjuridiska Eva Johansson 010-2241406 Eva.G.Johansson@lansstyrelsen.se Bjäre ÄSO c/o Björn Lokind Gamla Riksvägen 319 269 96 Båstad Angående bildande av Bjäre älgskötselområde
Läs merRemiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur
Bilaga 1 Nr 1(6) 2017/1147 Remiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur Ställningstaganden Skogsstyrelsens ställningstaganden indelas i målbilder och ståndpunkter. Målbilder beskriver
Läs merGäsene Östra älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)
Namn på älgskötselområdet Gäsene Östra älgskötselområde Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående
Läs merHalasjöbygdens älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)
Namn på älgskötselområdet Halasjöbygdens älgskötselområde Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående
Läs merManual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)
Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av
Läs merÄLGSKÖTSELPLAN INNEHÅLL: Namn på älgskötselområdet. Arbrå Östra. Älgskötselplan för perioden Reviderad datum
Namn på älgskötselområdet Arbrå Östra Älgskötselplan för perioden 205 206 207 Reviderad datum Beslutad av Länsstyrelsen Äso:s registrerade areal i ha 23 655 Ansökt areal (nytt/ändrat område) Registrerande
Läs merRovdjursläget. Presentation av älggruppen. Nya älgförvaltningen. ÄFO-läget. ÄSO inom kretsen. Spillningsinventeringen. Älgsamrådet
Rovdjursläget Presentation av älggruppen Nya älgförvaltningen ÄFO-läget ÄSO inom kretsen Spillningsinventeringen Älgsamrådet Avskjutningsregler inom Kretsen Älgrapportering Rovdjursläget 24 vargrevir i
Läs merTill statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet Eskil Erlandsson
Till statsrådet och chefen för Jordbruksdepartementet Eskil Erlandsson Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 8 december 2005 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera gällande
Läs merÄlgförvaltningsområde 1 (ÄFO1) Norrtälje Norra Stockholms län.
Sida1(9) Distribution Deltagare : Länsstyrelse: Camilla Frisch Styrelsemötesprotokoll 2015-03-23. Deltagare; Per Hjärp. Holmen Skog. Fredrik Landström. Hargs Bruk Denny Häverstam Mellanskog Anders Holm
Läs merDet nya älgförvaltningssystemet
Sida 1/6 Ingemar Sjöberg Naturavdelningen 036-39 51 39 Land Till samtliga älgjaktsområden inom älgförvaltningsområde i Jönköpings län Det nya älgförvaltningssystemet Detta informationsbrev tar främst upp
Läs merÄlgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: Närdingens ÄSO 01-01-05-101-Ä Beslutad av Länsstyrelsen
Läs merÄLG I SÖRMLAND Sammanställning av statistik 2015 LÖ
ÄLG I SÖRMLAND Sammanställning av statistik 2015 LÖ 151204 Avsikten med denna sammanställning är att i samlad form presentera tillgängliga kvantitativa data och statistik om älgstammen i Södermanlands
Läs merBOLLEBYGDS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)
Namn på älgskötselområdet BOLLEBYGDS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående
Läs merStefan Åman Håkan Wallet. Jonnie Friberg
PROTOKOLL Utskriftsdatum Sida 2009-06-02 1(3) Sammanträdesdatum Plats 2009-05-26 Elgsjögården Närvarande Per Cronström Örjan Pettersson Kurt Holmgren Dag Axelsson + 1 Bertil Gunnar Protokollförare Jonnie
Läs merSnapphanebygdens Jägare. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)
Namn på älgskötselområdet Snapphanebygdens Jägare Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående
Läs merAttityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo
Attityder till vildsvin & utfodring Fredrik Widemo Data från fyra undersökningar Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 9 66 jaktkortslösare, 62 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Roger
Läs merFRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.
FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet
Läs merFastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019
Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4784-16 Nordvästra ÄFG c/o Anders Pettersson Blåhakevägen 4A 920 70 Sorsele Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019 Beslut
Läs merSvenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.
2011-04-12 Skogsstyrelsen Remiss Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattning Svenska Jägareförbundet
Läs merÄlgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan (inom pågående period)
Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Ringamåla Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad avskjutningsplan
Läs merVälkommen till möte om Älgskötselområde!
Välkommen till möte om Älgskötselområde! På programmet Rovdjursläget Nya älgförvaltningen ÄFO-läget ÄSO inom kretsen Spillningsinventeringen Avskjutningsregler inom Kretsen Älgrapportering Rovdjursläget
Läs merSkog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige
Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Södras viltpolicy Skogen och viltstammarna ska förvaltas så att skogens alla nyttigheter tas tillvara samtidigt som det övergripande
Läs merInformation från styrelsen om GNAOS älgskötselplan och planerat älgförvaltningsarbete
Information från styrelsen om GNAOS älgskötselplan och planerat älgförvaltningsarbete 2017-03-14 Årsmöte GNAO Vi har gjort en älgskötselplan (ÄSP) för jakten 2016, 2017, 2018 Denna plan gjorde vi förra
Läs merOsby Norra Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)
Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Osby Norra Älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)
Läs merRegler/Riktlinjer för.. ÄLGSKÖTSELOMRÅDE
Regler/Riktlinjer för.. ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Antagna den. och gällande för de fastigheter eller del av fastighet som genom Avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina fastigheter till Namn, beslutande
Läs merBäckaby Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)
Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Bäckaby Älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad
Läs merMANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN
MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt
Läs merAdaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro
Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång
Läs merMål för skog och klövvilt
Jaga med Holmen Skog och jakt Sedan människan tog sitt första steg på jorden har jakt varit en naturlig del av livet. Jakten erbjuder många glädjeämnen och naturupplevelser. I Sverige har vi starkt förankrade
Läs merÄlgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010
Älgbetesinventering Gävle-Dala viltförvaltningsområde 2010 Sammanfattning Under våren och försommaren 2010 har Skogsstyrelsen genomfört en älgbetesinventering inom Gävle-Dala viltförvaltningsområde. Inventeringen
Läs merJUA älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)
Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan JUA älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad
Läs merFastställande av älgskötselplan
Beslut 1(3) 2018-09-13 218-5142-18 Stora Sävsjöns älgskötselområde c/o Mikael Blom mikael.blom@retailcompany.se Fastställande av älgskötselplan Beslut Länsstyrelsen fastställer bifogad skötselplan för
Läs merFastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019
Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4691-16 Sydöstra ÄFG c/o Peter Christoffersson Varvsbergsvägen 2B 891 20 Örnsköldsvik Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019
Läs merVedby Oderljunga ÄSO. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)
Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Vedby Oderljunga ÄSO Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad
Läs merSvenska Jägareförbundet
Svenska Jägareförbundet SKÖTSELPLAN FÖR HULT ÖSTRA ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Upprättad 2011 Reg.nr 02-06-001 Total Areal 10 438 ha varav odlat ca 600 ha Antal ingående jaktlag i älgskötselområde är 13 stycken,
Läs merUthållig älgförvaltning i samverkan
Uthållig älgförvaltning i samverkan Betänkande av Utredningen om en bättre älgförvaltning Stockholm 2009 SOU 2009:54 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar
Läs merLagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Älgförvaltningen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 juni 2010 Eskil Erlandsson Mats Wiberg (Jordbruksdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll I
Läs merSö Perstorps Älgskötselområde. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)
Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Sö Perstorps Älgskötselområde Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)
Läs merNorra Hagunda Övre ÄSO. Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period)
Namn på älgskötselområdet 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Norra Hagunda Övre ÄSO Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Reviderad älgskötselplan (inom pågående period) Reviderad
Läs merFastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/ /2019
Beslut 1(2) Datum Ärendebeteckning 2016-06-13 218-4776-16 Mellersta ÄFG c/o Sveaskog - Petter Johansson Industrivägen 12 901 30 Umeå Fastställande av älgförvaltningsplan för jaktåren 2016/2017 2018/2019
Läs merFrågor och svar om nya älgförvaltningen
1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2012-10-01 Frågor och svar om nya älgförvaltningen Mot bakgrund av att såväl länsstyrelser som företrädare för intresseorganisationer framfört önskemål om
Läs mer