(ur Järfälla Hembygdsblad 2006/4) Henriksdal. Torp under Sandvik del 2. av Lars Gustafsson j:r

Transkript

1 (ur Järfälla Hembygdsblad 2006/4) Henriksdal Torp under Sandvik del 2 av Lars Gustafsson j:r Äldsta huset (hus nr 1 på kartan) vid Henriksdal med torparen Gustaf Andersson och hans hustru Helena Catharina Johannesdotter: Foto omkring Fotograf okänd. Efter foto hos Kerstin Uddholm. Efter epoken Andersson skrivs ingen på Henriksdal som torpare. Den vanligaste yrkesbeteckningen på de boende är arbetare, men trädgårdsdräng, jordbruksarbetare, skogsarbetare, stenhuggare och timmerman finns också. Från och med 1933 blir det enbart skogsarbetare/skogshuggare som bebor Henriksdal. Från 1906 till 1942 bor nära ett 20- tal familjer eller ensamstående på Henriksdal. Med ett par undantag är det ett à två år det gäller. Åren bor skogsarbetaren Vilhelm Säberg med hustrun Tyra Elisabet samt barnen Sonja och Ove på Henriksdal. Familjen Säberg får därmed, näst efter familjen Andersson, det längsta boende som registrerats på platsen. Enligt uppgifter från Sonja Wernsten, dotter till Wilhelm och Tyra Säberg, hade familjen Henriksdal som tjänstebostad och hyrde huset , då fadern hade slutat anställningen vid Viksjö och arbetade hos ett vaktbolag. Faderns arbetsuppgifter under åren på Henriksdal var, enligt dottern, varierade: stämpling av skog och skogsavverkning på vintrarna med hjälp av extra arbetskraft, bl.a. praktikanter, plantering av skog, varvid ofta skolungdom medverkade. Viss tillsyn av skogen ingick också i arbetsuppgifterna. I fastighetsdeklarationen från Viksjö AB för 1957 nämns Henriksdal

2 som bostad för driftspersonal, dvs skogsarbetare/skogshuggare. Dessa bebor Henriksdal under i regel korta tider fram till 1970-talets mitt. Därefter upphör Henriksdal som permanentbostad. Tyra och Wilhelm Säberg med Henriksdal i bakgrunden (hus nr 3 på kartan). Bildmontage byggt på förlaga från Sonja Wernsten, dotter till Tyra och Wilhelm Säberg. Foto omkring Fotograf okänd. År 1977 upplåter Järfälla kommun Henriksdal till Kamratföreningen Stackmyran. Det första kontraktet om upplåtelsen är emellertid upprättat mellan kommunens fastighetsnämnd som hyresvärd och kommunens sociala centralnämnd som hyresgäst. Kontraktet gäller från 1 januari 1978 och förlängs sedan ett år i taget. Av kontraktet framgår att byggnaden har två rum och kök med en yta på 52 kvm. Årshyran är kronor. Först fr.o.m. 1 januari 1981 får Kamratföreningen Stackmyran eget kontrakt direkt med kommunens fastighetsnämnd. Då består hyresobjektet av tre byggnader: Henriksdals torp, Milan och Golfhuset (senare kallat Biljardvillan). Den sammanlagda ytan uppges till 108 kvm och årshyran är kronor. Kamratföreningen Stackmyran är ett resultat bland andra av den verksamhet som, under namnet inackorderingshemmet Stacken, Aspnäs, från 1970-talets början drivs i kommunal regi med Sten Arvedahl som föreståndare och hans maka Harriet som husmor. Kamratföreningen Stackmyran bildas där 1976 med en interimsstyrelse och dess lokal blir Milan i Kolarängen, Stäket. Förste ordförande blir Harry Pettersson. Byggnadsbestånd Mera precisa uppgifter om det ursprungliga byggnadsbeståndets tillkomst på Henriksdal saknas. Det är vidare oklart, när den tillkommande bebyggelsen skett. Däremot finns ett antal faktiska uppgifter om byggnaderna från enstaka år. Några av dessa är muntliga och skriftliga meddelanden till mig från släktingar till boende på Henriksdal. Andra sakuppgifter härrör från officiella källor, främst brandförsäkringshandlingar. Jag har i detta avsnitt gjort ett försök att binda samman dessa uppgifter för att få en sammanhängande bild av bebyggelsens tillkomst och förändring. Ett flertal oklara punkter återstår emellertid fortfarande.

3 Karta över tomten Henriksdal efter förlaga hos Kamratföreningen Stackmyran, Bo Solberg. 1. Uthus, 5-delat. 2. Uthus med ramp. 3. Bostadshus, enl Bo Solberg, Stackmyran. 4. Milan, flyttad hit från Kolarängen. 5. Nuvarande bostadshuset. 6. Uthus. 7. Jordkällare. 8. Bostadshus enl. brandförsäkringsverket och befintlig biljardvilla (f.d.golfhuset), byggd på del av bostadshusets grund. 9. Brunn, enl. brandförsäkringsverket. Som avsnittet "Tillkomst" visar vet vi inte exakt när Henriksdal först bebyggdes. Med de antaganden jag gjorde i nämnda avsnitt talar det mesta för att den första bebyggelsen tillkommit under perioden Enligt uppgift från Gustaf Anderssons barnbarns barn, Kerstin Uddholm och Margareta Ibring är det denne som byggt de första husen vid Henriksdal. I det tidigare redovisade kontraktet från 1877 framgår, att Gustaf Andersson äger byggnaderna vid Henriksdal. Av formuleringen i kontraktet kan man säkert dra slutsatsen, att det finns flera hus och att Gustaf Andersson äger samtliga. När han förvärvat dem vet vi däremot inte. Av ett foto från 1890-talet kan man bilda sig en viss - om ock begränsad - uppfattning om hur detta första boningshus såg ut. Det är uppenbarligen i 1 våning och har liggande panel. Fönstren har två lufter med tre rutor per luft. Dessutom finns i anslutning till förstukvisten 2 fönster med 1 luft vardera och 3 rutor per luft. Gustaf Andersson äger ännu vid sin död 1904 boningshuset enligt bouppteckningen. Huset övergår sedan till hans änka. Hur länge hon äger det vet vi inte heller; en gissning kan vara till hennes flyttning i december Något som skulle kunna styrka detta är det förhållandet, att byggnaden inte tas upp i den brandförsäkring för Sandvik som tecknas i februari 1906, därför att huset då inte ägs av Sandviks ägare. Vi vet inte när detta hus försvann. Det bör ha varit före 1914 års brandförsäkring, där det inte tas upp, såvida det nu inte står kvar men anses för obetydligt att brandförsäkra. I den därpå följande brandförsäkringen 1914 upptas däremot en byggnad vid Henriksdal, men det är inte den ursprungliga torpstugan utan en avsevärt större byggnad. Den anges ligga omkring 1 kilometer från huvudgården (Sandvik). På kartskissen som åtföl-

4 jer försäkringshandlingarna finns två brunnar markerade, en norr om boningshuset och en söder därom. Huset är i två våningar, av timmer, brädfodrat och rödfärgat. Taket utgörs av bräder med pappbeklädnad. Huset är till sitt omfång nästan kvadratiskt, 9 meter långt och 8,6 meter brett. Höjden mellan stenfot och takfot är 3,9 meter. Husets inre består av 4 rum och 4 kök, således 4 lägenheter. Köken är brädfodrade och rummen tapetserade. Alla har brädtak. Av specifikationen framgår, att det finns 3 enkla och 8 halvfranska dörrar, 2 garderober, 13 större och 6 mindre fönster samt 1 trappa till vinden. För matlagning finns 4 järnspisar och uppvärmningen sker med 3 kaminer och 1 kakelugn. Den sammanlagda värdesumman för Henriksdal upptas till kronor. För hela Sandvik inklusive Henriksdal är motsvarande summa kronor. Något uthus är inte brandförsäkrat men finns sannolikt fortfarande kvar. Det har uppenbarligen inte ansetts värdefullt nog för en försäkring. Att denna 1914 försäkrade byggnaden inte är den ursprungliga är uppenbart. Ett foto från 1919 visar stor överensstämmelse med 1914 års försäkringsuppgifter. Vi vet emellertid inte när huset är uppfört. I försäkringshandlingarna meddelar ägaren P M af Ugglas, att han inte vet när huset är uppfört. Eftersom han tillträder Sandvik 1906 och alltså bara haft gården i åtta år, borde han naturligtvis ha kunnat uppge byggnadsår, om det varit han som låtit bygga det. Vi har då att istället gissa på några av de mera långvariga ägarna före af Ugglas, nämligen Kantzow och De Geer Eftersom Kantzow äger Sandvik vid sin död den 22 november 1905, så borde Sandvik finnas i den bouppteckning som upprättades. När lagfart beviljas af Ugglas den 28 april 1906 omnämns också att bouppteckning efter Kantzow skett den 18 januari 1906, men denna bouppteckning saknas där den borde finnas, dels i Stockholms rådhusrätt, dels - vad avser Sandvik - i Sollentuna häradsrätt. Återstår således tills vidare att pröva befolkningsmässiga och stilhistoriska aspekter för att söka utröna byggnadstiden. Hus nr 2 på karta sidan 4. Byggnadsår okänt men före Det kan inte helt uteslutas att detta hus är en på- och tillbyggnad av ett äldre hus. Byggnaden brann ned Fotograf Nanny Gustafsson, 1919, sondotter till Gustaf Andersson. Efter foto hos Kerstin Uddholm.

5 Vad gäller de förstnämnda skulle tillkomsttiden kunna förläggas till 1890-talets senare hälft eller något av 1900-talets första år. Denna tidsangivelse bygger på det faktum, att det vid denna tid börjar bo ett större antal familjer än tidigare på Henriksdal, vilket indikerar tillkomst av en ny större byggnad. Dessa personer har ingen yrkesmässig bindning till Henriksdal. Byggnaden synes alltså mera fungera som vanligt hyreshus. Vad så stilhistoriska aspekter anbelangar talar mycket för att byggnaden kan ha tillkommit under 1890-talet. Det bör dock inte helt uteslutas, att det kan ha funnits en mindre byggnad tidigare som byggts till. Fotot från 1919 uppvisar nämligen en del detaljer som gör en sådan förmodan plausibel. Kvar står emellertid frågan varför då byggnaden, om den uppförts eller tillbyggts på 1890-talet, inte finns med i 1906 års försäkring, när övriga byggnader på Sandvik gör det? Nya brandförsäkringar upprättas 1918 och De skiljer sig inte väsentligt från 1914 års. I 1918 års försäkring är nyheten att en assuransspruta och två stegar tas upp. I 1921 års försäkring beskrivs byggnaden som en envåningsbyggnad, men av beskrivningen framgår att det är samma byggnad som 1914 och Det som tillkommit är två "sidokontor", vilket möjligen kan tolkas som två torrklosetter. Vidare har tydligen två yttertrappor byggts. Enligt muntligt meddelande till mig från Kerstin Uddholm och Margareta Ibring brinner byggnaden ned 1931, en uppgift som de fått från sin mor, Signe Palm, dotter till Gustaf Anderssons son Carl Johan. Det uppfördes uppenbarligen en ny byggnad efter det större husets brand. När detta sker finns inga uppgifter om. Av brandförsäkringsuppgifter i AB Hufvudstadens arkiv, deponerat hos Centrum för Näringslivshistoria, framgår att Henriksdal är försäkrat i "Allmänna Brandförsäkringsverket för byggnader å landet" med kronor år 1948, en summa som stigit till kronor år I Viksjö AB:s fastighetsdeklaration för 1957 upptas på Henriksdal ett bostadshus av trä med två rum och två uthus av trä till en yta av 50 kvadratmeter. I landsantikvariens byggnadsinventering 1973 nämns ett bostadshus med uthus vid Henriksdal. Om boningshuset sägs följande: "Det vilar på reveterad grund. Väggarna är klädda med stående locklistpanel, som är rödfärgad. Lister och omfattning är vita. Fönstren har två lufter med tre rutor per luft, moderna beslag. Sadeltaket täcks med tvåkupigt tegel." Byggnaden bedöms vara "i tämligen gott skick". Om uthuset är endast noterat: "Utan intresse." I det gåvobrev som Fastighets AB Småhusstaden utfärdar den 23 november 1976 till Järfälla kommun på grönområdet väster om Viksjö tätort, upptas vid Henriksdal en bostadsbyggnad och en uthusbyggnad. I en bilaga till detta gåvobrev uppräknas de hyreskontrakt som gäller för byggnaderna på grönområdet, men för Henriksdal är endast noterat att skriftligt hyreskontrakt ej finns. Sedan Kamratföreningen Stackmyran fick dispositionsrätten till platsen 1977 har ytterligare byggnader tillförts området. Från Kolarängen i Stäket har en villa kallad Milan

6 förts hit liksom en byggnad kallad Golfhuset, eftersom Norra Kallhäll skulle börja byggas. Byggnaderna monteras ned på sin ursprungliga plats 1977 och uppförs vid Henriksdal av föreningens medlemmar. Enligt Dag- och Gästbok för Henriksdal uppfördes Milan sommaren och hösten 1978 och invigdes den 20 februari Enligt samma källa uppfördes Golfhuset sommaren och hösten Åren renoveras även torpstugan vid Henriksdal av föreningen, sedan föreningens ordförande Harry Pettersson - enligt uppgift från Bo Solberg, Stackmyran - lyckats övertala kommunen att inte bränna ned huset som brandövning. Samtliga byggnader besiktigades i februari 1981 av Folksam inför eventuell försäkring. Ett Stort tack till följande personer: Kerstin Uddholm och Margareta Ibring, barnbarnsbarn till Gustaf Andersson, den förste torparen på Henriksdal, för skriftliga och muntliga upplysningar samt foton. Sonja Wernsten, dotter till Wilhelm och Tyra Säberg, för muntliga upplysningar och foton. Bo Solberg, Kamratföreningen Stackmyran, för muntliga och skriftliga upplysningar samt kartor och skisser. Thomas Landström, Järfälla kommuns fastighetsavdelning, för muntliga upplysningar samt kontrakt och kartor.