Samrådsredogörelse. Översiktsplan ett livskraftigt Sorsele Slutgiltig version av samrådsredogörelse

Transkript

1 Samrådsredogörelse Översiktsplan ett livskraftigt Sorsele

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Vad är en samrådsredogörelse?... 4 Så här har samrådet gått till... 4 Läsanvisning... 5 Inkomna synpunkter och yttranden... 5 Myndigheter, förbund, och kommuner... 5 Kommunala utskott, bolag och råd... 5 Föreningar, företag och samebyar... 6 Medborgare... 6 Del 1 - Inkomna synpunkter med kommentarer... 6 Statliga och regionala myndigheter, relaterade institutioner... 6 Länsstyrelsen Västerbottens län... 6 Länsstyrelsens upplysningar och redaktionella synpunkter Energimyndigheten Försvarsmakten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Post och telestyrelsen Sametinget Statens geotekniska institut Svenska kraftnät Trafikverket Västerbottens museum Västerbottens läns landsting Kommuner Arvidsjaurs kommun Arjeplogs kommun Malå kommun Storumans kommun Kommunala företag, förvaltning, utskott m.m Allmänna utskottet Social och utbildningsutskottet

3 Tekniska utskottet Sorselebo Privatpersoner, föreningar, företag och organisationer Privatperson A Privatperson B Privatperson C Privatperson D Privatperson E Privatperson F Privatperson G Destination Ammarnäs LRF Sorsele Storavdelning Rans sameby Sveaskog Sorsele Pensionärsförening Sorsele United Ubmeje Tjeälddie Del 2 Ändringar till utställningsversionen Följande ändringar har gjorts inom olika tematiska kapitel utifrån samrådshandlingens disposition Sammanfattning av redaktionella ändringar Följande ändringar har gjorts i miljökonsekvensbeskrivningen Del 3 Bilagor till yttranden Bilaga

4 Sammanfattning Förslaget till ny översiktsplan för Sorsele kommun har legat ute för samråd mellan 18 december 2017 till 15 februari Under samrådet har myndigheter, grannkommuner, politiska partier, intresseföreningar, privatpersoner och andra berörda, haft möjligheten att komma med synpunkter på förslaget. Syftet med denna samrådsredogörelse är att redovisa och svara på de synpunkter som har kommit in samt att presentera de förändringar de lett till i utställningshandlingen. Samrådet är en viktig del av processen att ta fram en ny översiktsplan. Det har därför varit väldigt positivt att ta del av de tankar och synpunkter som kommit in. De inkomna yttrandena består av många olika synpunkter, oavsett tillhörighet. Den breda variationen av åsikter som visat sig under samrådet stämmer väl överens med upplevelsen från de diskussioner och aktiviteter som genomförts under den tidiga delen av översiktsplanarbetet. Variationen av åsikter gör det svårt att summera generella kluster av synpunkter. Det framkommer att många uppfattningar finns inom många områden, stort som smått. Vissa synpunkter har varit mer generella, som allmänt föreslagit hur kommunen kan utvecklas. Andra synpunkter har berört en väldigt detaljerad planeringsnivå. Även redaktionella brister i exempelvis kartor och bilagor har påpekats. En del förslag eller synpunkter har utifrån kommunens bedömning inte fallit inom ramen för översiktsplanens syfte och planeringsnivå. Här har kommunen så långt som möjligt försökt vidarebefordra sådana synpunkter till kommande och/eller pågående planeringsarbeten, eller till direkt till berörd verksamhet. Utifrån de synpunkter som kommit in har kommunen valt att behandla och svara på varje synpunkt och yttrande var för sig. Översiktsplanens styrgrupp har läst och diskuterat samtliga yttranden för att ta fram förslag till ställningstagande. Dessa förslag till har sedan granskats av kommunstyrelsen som till sist har antagit samrådsredogörelsen som klar för utställningsarbetet. De yttranden som inkommit har sammanfattningsvis tagit upp följande frågor: Förtydliga och utveckla kommunens strategier och ställningstagande för viktiga intressen som riksintressen, nationella intressen och allmänna intressen. Övergripande ställningstaganden för överlappande riksintressen. Förtydliga nya områden för riksintresse för friluftsliv. Lägg till kapitel för riksintresse skyddade vattendrag. Utöka beskrivning av rennäringen som riksintresse, areell näring och allmänt intresse. Bearbeta och förtydliga kartmaterial med exempelvis mer konsekventa teckenförklaringar, beskrivningar av områden och områdesavgränsningar. Komplettera kartmaterial inom ämnesområden som jordbruk, översvämning ras skrederosion. Förtydliga lämplighetsprövningar för bebyggelse. Komplettera hållbarhetsbedömning/mkb med utökade bedömningar och åtgärder för bl.a. besöksnäring, biltest/eventverksamhet, prioriteringar av skyddad natur och ekologisk hållbarhet. Lyft in ställningstaganden som tidigare bara funnits i hållbarhetsbedömning/mkb bör i översiktsplanen. Dela upp kapitel för fiskevård och vattenvård i var sitt kapitel. 3

5 Formulering för kommunens ställningstagande i förhållande till exploatering och naturskydd har ändrats. Slå ihop del 2 och 3 (allmänna och nationella intressen liksom riksintressen) till en del då dessa intressen ofta överlappar varandra. Vad är en samrådsredogörelse? Samrådsredogörelsen ingår som en bilaga till utställningsversionen av förslag till översiktsplan Det övergripande syftet med en samrådsredogörelse är att beskriva hur samrådet har bedrivits och visa vilka förändringar som kommit ur processen med samrådet. En samrådsredogörelse ska även bemöta och redovisa synpunkter som inkommit. Samrådsredogörelse är på så vis väldigt viktig för att kunna bearbeta planförslaget och ta fram en utställningshandling för översiktsplanen. Samrådsredogörelsen tas fram i den del i översiktsplanens planprocess som kommer efter samrådet och före utställningen Förslag Samråd Samrådsredogörelse Utställning Antagande Laga kraft Så här har samrådet gått till Kommunstyrelsen beslutade den 12 december 2017 att samråda om förslaget till ny översiktsplan för Sorsele kommun, översiktsplan ett livskraftigt Sorsele Samrådshandlingarna bestod av: - Översiktsplan ett livskraftigt Sorsele 2030 huvuddokument - Bilaga 1- Områdesvisa rekommendationer samt kartmaterial - Bilaga 2 Kartmaterial till översiktsplanen - Bilaga 3 Kommunövergripande mark och vattenanvändningskarta - Bilaga 4 Beskrivningar av renbruksplaner - MKB Hållbarhetsbedömning Under samrådet har samrådsmöten hållits i Ammarnäs, Sorsele, Blattnicksele och Gargnäs. Under träffarna har information getts om samrådshandlingen och diskussioner hållits. Målsättningen har varit att försöka nå ut med samrådet i fler delar av kommunen än enbart centralorten. Under samrådstiden har även aktiviteter pågått i skolorna. Synpunkter har utifrån samrådsmötena lämnats in skriftligt av enskilda personer, grupper, företag, organisationer m.m. Samrådsmöten har även hållits med Ubmeje tjeälddie och länsstyrelsen. Samrådsförslaget har funnits tillgängliga i Ammarnäs Ammarnäsgården, Sorsele bibliotek, Blattnicksele Icabutik, Gargnäs bibliotek. Annonsering om tid och plats för samrådsmötena gjordes på kommunens hemsida samt lokal och regionaltidning. Under samrådsperioden har det funnits möjlighet att lämna in skriftliga synpunkter via mail: kommun@sorsele.se liksom via post: Sorsele kommun, Sorsele. 4

6 Läsanvisning I detta dokument redovisas inkomna synpunkter och yttranden med tillhörande kommentar från kommunen. Kommentarer har getts direkt efter varje synpunkt. Dokumentet har delats upp i två delar enligt nedan: Del 1 innehåller allmänna synpunkter och de synpunkter som behöver behandlas i det fortsatta arbetet med ÖP Synpunkterna har inte sorterats tematiskt, utan presenteras löpande utifrån vilken intressegrupp som yttrandet tillhört. Del 2 omfattar de ändringar som gjorts efter samrådet och legat till grund för utställningsförslaget av Översiktsplan Ett Livskraftigt Sorsele Del 3 med bilagor till yttranden. Inkomna synpunkter och yttranden Under samrådstiden har totalt 38 yttrande inkommit fördelade enligt följande: Myndigheter, förbund, och kommuner Länsstyrelsen i Västerbotten Energimyndigheten Försvarsmakten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Post och telestyrelsen Sametinget Statens geotekniska institut Svenska kraftnät Trafikverket Västerbottens museum Västerbottens läns landsting Arvidsjaurs kommun Arjeplogs kommun Malå kommun Storumans kommun Kommunala utskott, bolag och råd Allmänna utskottet 5

7 Social- och utbildningsutskott Tekniska utskottet SorseleBo AB Föreningar, företag och samebyar Destination Ammarnäs Hobby- och pensionärsföreningen i Blattnicksele LRF Sorsele storavdelning Rans sameby Sorsele pensionärsförening Sorsele United Sveaskog Ubmeje Tjeälddie / Umbyns Sameby Medborgare 10 stycken (namn redovisas inte med hänsyn till personuppgiftslagen och allmänna dataskyddsförordningen). Två medborgare har lämnat två yttranden var. Av de som namngett sina synpunkter var 3 kvinnor och 7 män. Åldersfördelningen har inte gått att utläsa. Del 1 - Inkomna synpunkter med kommentarer Inkomna yttranden återges nedan med kommunens kommentarer för varje avsnitt i respektive yttrande. Statliga och regionala myndigheter, relaterade institutioner Länsstyrelsen Västerbottens län Länsstyrelsen Västerbotten har mottagit förslag till ny översiktsplan för Sorsele kommun enligt PBL 3 kap 8. Planen är på samråd under perioden 18/ / Under samrådet ansvarar länsstyrelsen för att ta till vara och samordna statens intressen, ge råd vad gäller allmänna intressen samt verka för att länsstyrelsens särskilda bevakningsfrågor hanteras och tillgodoses i planen. Planförslagets samrådshandlingar har remitterats till berörda statliga myndigheter. I detta yttrande vägs synpunkter och rekommendationer samman, i enlighet med PBL 3 kap 10, för att ge ett samlat besked från den statliga sektorn. ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER 6

8 Kommunens arbete med översiktsplanen ser Länsstyrelsen som vällovligt och konstaterar att ambitionsnivån i det redovisade materialet är hög och planen är väl genomarbetat. Översiktsplanen är utförlig och tydliggör kommunens kvaliteter och utvecklingsmöjligheter och anger förhållningssätt för framtida mark- och vattenanvändning. Det är särskilt positivt att planen har ett genomgående hållbarhetsperspektiv. Planens upplägg och innehåll Enligt PBL 3 kap 6 ska översiktsplanen utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Det är bl.a. viktigt att det går att skilja på vad som är ställningstaganden och vad som är beslutsunderlag. Kommunens ställningstaganden framgår främst under rubrikerna Sammanfattning av målsättningar och Konsekvenser för respektive tema. Vissa av kommunens ställningstaganden finns dock enbart i kap 12 i MKB och i bilagan med de områdesvisa rekommendationerna. Länsstyrelsens anser att de ställningstaganden som ger vägledning i den fortsatta mark- och vattenanvändningen som idag enbart återfinns av bilagorna bör arbetas in i själva planen. Planhandlingarna skulle tydliggöras väsentligt om viljeinriktningen för den framtida markoch vattenanvändning samlas i själva planen. T.ex. bör de kartor som visar på en viljeinriktning (biltestområden och utvecklingsområden) redovisas i planförslaget istället för i bilagan. Översiktsplanen har en struktur där den är grovt uppdelad i tre delar; strategiska delar, allmänna & nationella intressen samt riksintressen. De två sistnämna delarna går naturligt in i varandra och kapitlen behandlar i flera fall både riksintressen och allmänna intressen. För att undvika denna problematik föreslår Länsstyrelsen att del 2 och 3 slås ihop till en del, förslagsvis Allmänna intressen och riksintressen. Det är positivt att planhandlingarna innehåller kartor som visar på kommunens förutsättningar. I flera fall saknas dock områdesavgränsningar, tydliga teckenförklaringar och beskrivningar av de områden som visas på kartorna. Detta behöver åtgärdas till utställningshandlingarna. Ställningstaganden för mark och vattenanvändning har kompletterats i de allmänna ändringarna av kartmaterial till utställningshandlingen. I de fall där omfattningen av beskrivningar (exempelvis kartmaterial) har bedömts bli allt för stora för att placeras i själva planen återfinns de vidare i bilagor. Detta gäller framförallt bilaga för områdesvisa rekommendationer med tillhörande kartmaterial. Förtydligande om planens upplägg för ställningstaganden och beslutsunderlag har lagts till i läsanvisningar. Planens disposition har även omarbetats med sammanslagning av delar för riksintressen och allmänna intressen. Utvecklingsområden Bebyggelse Översiktsplanen tydliggör kommunens intentioner, kvalitéer och utvecklingsmöjligheter för bebyggelse inom kommunen. För nya bostäder är kommunens planeringsinriktning att i första hand lokalisera dessa utmed kommunens transportstråk och i kommunens utpekade serviceområden. Fokus ligger främst på de fyra serviceorterna som utgörs av centralorten Sorsele samt Ammarnäs, Gargnäs och Blattnicksele. Länsstyrelsen rekommenderar att utvecklingsområdenas avgränsning redovisas på karta så att det tydliggörs hur områdena är lokaliserade i förhållande till andra intressen. Det skulle exempelvis kunna göras på den kommunövergripande mark- och vattenanvändningskartan om den delas upp i flera mindre delar. I de fall utvecklingsområden (för bebyggelse, biltestning etc.) överlappar med riksintressen eller andra allmänna intressen bör det framgå hur kommunen avser att tillgodose de intressena vid utveckling av området. Detta kan göras översiktligt i denna plan och mer detaljerat i kommande fördjupningar. Som kommunen framför i översiktsplanen finns det ett behov att arbeta vidare med befintliga fördjupningar, vilket länsstyrelsen välkomnar. De befintliga fördjupningarna är av äldre årgång och nya behöver tas fram 7

9 för vara vägledande och möjliggöra en hållbar utveckling av serviceorterna samt motsvara intentionerna i översiktsplanen. Länsstyrelsen kan inte återfinna fördjupningarna/områdesplanerna på kommunens webbplats, vilket behöver åtgärdas. Som länsstyrelsen påpekat är de befintliga fördjupningarna för kommunens utvecklingsområden/orter relativt ålderstigna. Detta innebär att de hittills inte funnits i digital form. Tills nya fördjupningar har tagits fram presenteras befintliga fördjupningar som PDF-kopior av planmaterialen. Utvecklingsområdenas avgränsning har angetts i omarbetat kartmaterial. Här vill kommunen understryka att områdesgränserna av kommunen uppfattas som buffertzoner, där avgränsningarna utgör riktmärken. I de fall där riksintressen berörs av utvecklingsområden har dessa redovisats med tillhörande övergripande riktlinjer för hänsynstagande till riksintressenas värden. Ammarnäs: Riksintresse för rennäring, riksintresse för obrutna fjäll, riksintresse för kulturmiljövård, riksintresse för naturvård, riksintresse för vattendrag, riksintresse för friluftsliv, riksintresse för rörligt friluftsliv och turism. Sorsele: Riksintresse för rennäring, riksintresse för kulturmiljövård, riksintresse för naturvård, riksintresse för vattendrag, riksintresse för friluftsliv, riksintresse för rörligt friluftsliv och turism. Blattnicksele: Riksintresse för rennäring, riksintresse för kulturmiljövård, riksintresse för naturvård, riksintresse för vattendrag, riksintresse för friluftsliv, riksintresse för rörligt friluftsliv och turism. Gargnäs: riksintresse för naturvård, riksintresse för vattendrag, riksintresse för friluftsliv, Biltestområden Länsstyrelsen anser att kommunen bör ha en övergripande strategi för lokalisering av biltestområden och redovisa såväl lämpliga som olämpliga områden för biltestning. För befintliga och framtida biltestområden bör det även finnas en analys av konsekvenser för och hänsynsbehov till exempelvis riksintressen, renskötsel, vattenkvalité, fiske och tysta områden. I samrådshandlingarna är det otydligt vilka som är befintliga områden för biltestning och vilka som är eventuella expansionsområden för biltest. Detta bör tydliggöras i såväl text som karta. Länsstyrelsen vill upplysa om att de utpekade biltestområdena runt Norr-Sergberget och Sörberget omfattar riksintressen för skyddade vattendrag, Natura 2000, rennäring och vindbruk. Länsstyrelsen har även kännedom om kommunens planer på att expandera biltestverksamheten i och kring Sör- och Norr-Svergoträsk. Om dessa planer kvarstår bör det framgå av översiktsplanen. Området berörs av riksintresseområden för friluftsliv, rennäring, skyddade vattendrag och Natura Kommunens bedömning är att det i dagsläget är svår att i förväg peka ut exakta områden för biltestverksamhet. Anledningen till detta är svårigheten i att bedöma företagens framtida behov, ens för företagen själva (både geografiskt och strategiskt), liksom de fall då områdena omfattas av sekretess. Kommunen har kompletterat utställningshandlingen med övergripande kriterier som ska gälla vid all lokalisering av biltest, eller biltestrelaterad verksamhet. Sorsele kommun har själv inga planer eller, kännedom om planer för expansion av biltestverksamhet utöver den befintliga, vid Sör/Nord-Svergoträsk. Förtydliganden har gjorts i kartmaterial för befintlig biltest/eventverksamhet, liksom berörda riksintressen. LÄNSSTYRELSENS BEVAKNINGSFRÅGOR Riksintressen 8

10 Det är positivt att kommunen både tydliggör bevarandevärdet och strategiska utvecklingsmöjligheter i riksintressena. För att underlätta för senare planeringsskeden anser Länsstyrelsen att kommunen även bör ta ställning till potentiella konflikter mellan riksintressen samt mellan exploatering och riksintressen. Det får även gärna framgå av planen om syften och värden hos överlappande riksintressen är kompatibla. På flera platser i samrådshandlingar (t.ex. s. 100, 115, 116, MKB 7 kap, Bilaga 1) finns skrivningar som antyder eller direkt säger att riksintressen så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdenas värden. Detta är felaktigt och måste åtgärdas. Riksintressena skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden eller möjligheten att använda dessa för avsett ändamål enligt miljöbalken 3 kap. Avsnitten om riksintressen saknar i flera fall hänvisning till bilagor med områdesvisa rekommendationer och kartmaterial. Övergripande riktlinjer för potentiella konflikter mellan riksintressen har lagts till. Då kommunen omfattas av relativt många överlappande riksintressen är det kommunens bedömning att detaljerad analys av riksintressenas kompabilitet bäst hanteras i fördjupningar. Det är också dessa områden som kan komma att utgöra de områden med mest förändringar och/eller åtgärder. Det är kommunens bedömning att prioriteringar mellan riksintressen i slutändan får den mest tillfredställande avvägningen i den enskilda handläggningen. Formuleringen för beaktande av riksintressenas skyddsvärden har ändrats till utställningshandlingen från så långt som möjligt till ska. Naturvård och Natura 2000 På s. 108 saknas en beskrivning av riksintresset för naturvård och dess lokalisering på karta. Denna information framgår istället av bilaga 1. Kommunen bör antingen ha en tydlig hänvisning till bilagan eller inkludera riksintressena i kapitlet. På s. 108 saknas Natura 2000-området för Vindelälven. Beskrivning av riksintresse för naturvård, liksom karta för riksintresse naturvård och Natura-2000, har lagts till i utställningshandlingen. Hänvisning till bilaga för områdesvisa rekommendationer har även lagts till. Kommunikationer Av översiktsplanen ska det framgå att väg E45 är av riksintresse för kommunikationer, vilket saknas i samrådshandlingarna. Kommunen behöver även redovisa hur vägen påverkas vid en tänkt etablering och vilka faktorer som ska beaktas för att undvika att dess funktion påverkas negativt. Beskrivning av väg E45 som riksintresse, kartmaterial till riksintresse för kommunikationer, samt redovisning av påverkan/beaktande vid etablering har lagts till i utställningshandlingen. Kulturmiljö På s nämns riksintressen för kulturmiljö. Kommunen tar översiktligt ställning till kulturmiljön, men det saknas ställningstaganden som visar på hur just riksintressena ska tillgodoses i planeringen. För närvarande pågår en revidering av riksintressena för kulturmiljömiljövård och det är sannolikt att vissa ändringar av riksintressena i Sorsele kommun kommer att ske. Senast april 2018 beräknar Länsstyrelsen att kommunicera dessa revideringar med kommunen innan de skickas till Riksantikvarieämbetet för beslut. Det är angeläget att översiktsplanen utgår från de nya riksintressebeskrivningarna och avgränsningarna. 9

11 Ställningstagande för hur riksintressena ska tillgodoses har lagts till i utställningshandlingen. Resultaten av den översyn som pågår för riksintresse för kulturmiljö kommer läggas till planen i den mån de finns tillhanda inom kommunens tidsplan för framtagande av översiktsplan (beräknas kunna antas hösten 2018). Totalförsvaret I Sorsele kommun finns inga öppet redovisade riksintressen för totalförsvarets militära del. Kommunen kan dock vara berörd av riksintressen som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. Dessa kan påverkas av uppförandet av höga byggnadsobjekt och det bör därför framgå av översiktsplanen att alla ärenden avseende höga objekt ska skickas på remiss till Försvarsmakten. Med höga objekt menas objekt högre än 20 m utanför sammanhållen bebyggelse och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse. Länsstyrelsen vill upplysa om att Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) planerar att peka ut riksintressen för totalförsvarets civila del under Kommunen rekommenderas att redan nu redovisa hur den civila delen av totalförsvaret tillgodoses i kommunens planering. Det kan exempelvis handla om att samhällsviktiga verksamheter inte lokaliseras i närheten av militära installationer, olika skyddskrav för bebyggelse och infrastruktur samt beaktande av stamnät, region- och lokalnät, post- och elektronisk kommunikation. Utställningshandlingen har kompletterats med redogörelse för riksintressets militära del, liksom förtydligande om samråd med försvarsmakten i ärenden som kan ha påverkan på riksintresset, särskilt vindkraft. Detta är särskilt relevant i framtida revideringar av kommunens tilläggsplan för vindkraft. Övriga riksintressen Riksintresset för skyddade vattendrag enligt MB 4 kap 6 saknas helt i planförslaget vilket behöver åtgärdas. Det har skett revideringar av riksintresset för friluftsliv och kartan som visar riksintresseområden på s. 113 stämmer därför inte. De korrekta GIS-skiktet finns att ladda ner på Geodataportalen. På kartan saknas också riksintresset för rörligt friluftsliv och turism. På s. 124 redovisas en karta över riksintresse för vindbruk med benämningen vindkraftsområden. Benämningen bör ändras så att riksintresseområdena inte förväxlas med kommunens utpekade lämpliga områden för vindkraftsutbyggnad i Tilläggsplanen för vindkraft. Kartmaterial har ändrats liksom redogörelse för riksintresse för skyddade vattendrag har lagts till utställningshandlingen utifrån länsstyrelsens synpunkter. Miljökvalitetsnormer (MKN) Vatten Enligt PBL 3 kap 5 ska det av översiktsplanen framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer. Det är positivt att kommunens bedömning av planens påverkan på möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna redovisas i MKB. I samrådshandlingarna hanteras dock miljökvalitetsnormerna för vatten enbart i MKB och i planen blandas fiskevård ihop med vattenfrågan i stort och MKN vatten. Fiskevårdande åtgärder bidrar till att MKN vatten nås, men det finns också många andra frågor gällande vatten som behöver beskrivas bättre i planen. För att kunna avgöra om MKN vatten följs anser Länsstyrelsen att översiktsplanen bör innehålla en översiktlig redovisning av status för yt- och grundvatten i kommunen (i likhet med den i stycke i MKB). Det behöver också tydligt framgå att kommunens fysiska planering inte ska försämra vattenförekomsternas status eller försvåra möjligheten att nå normerna. Ett sådant ställningstagande bör kompletteras med andra riktlinjer som behövs 10

12 för att säkerställa att normerna uppnås (t.ex. gällande avlopp och klimatanpassning). Relevanta ställningstaganden, riktlinjer och åtgärder som framgår under i MKB bör lyftas in i själva planen. Länsstyrelsen rekommenderar att särskilt sårbara eller viktiga vattenförekomster redovisas särskilt i planen tillsammans med riktlinjer för hänsyn till dessa. För att få en mer sammanhängande beskrivning av vatten kan frågor kopplat till dricksvattenförsörjning hanteras i kapitlet vatten och avlopp istället för under regional tillväxt. I detta sammanhang rekommenderas att översiktsplanen kopplas till den regionala vattenförsörjningsplanen samt redovisar värdefulla områden för dricksvattenförsörjning idag och i framtiden. Till utställningshandlingen har separat kapitel lagts till för miljökvalitetsnormer för vatten där vattenfrågor med status för yt- och grundvatten och ställningstagande för vattenförekomsternas status, redovisas separat från fiskevården. Här finns också ställningstaganden för vattenförekomsternas status i förhållande till fysisk planering. Utställningshandlingen har även omarbetats i kapitel för vatten och avlopp där frågor om dricksvattenförsörjning nu hanteras. Hälsa och säkerhet Farligt gods E45 och 363 utgör viktiga stråk för godstransporter och rekommenderade vägar för transporter av farligt gods vilket bör framgå av planen tillsammans med riktlinjer för bebyggelse intill dessa stråk. Länsstyrelsen rekommenderar att kommunen hanterar frågan genom att inom kommunen följa de riktlinjer för skyddsavstånd till transporterleder för farligt gods som Länsstyrelsen håller på att ta fram. Till dess att riktlinjerna har antagits rekommenderas att Länsstyrelsen Norrbottens riktlinjer följs. I samrådsförslaget anges väg E45 och 363 som viktiga transportvägar genom kommunen både i text och i karta. Förtydligande har gjorts till utställningshandlingen för att även gälla transport av farligt gods. Övergripande riktlinjer för byggande intill väg för aktuella vägar har lagt till i kapitel för hållbara kommunikationer. Här ingår också text till riktlinjer för skyddsavstånd till transportleder för farligt gods. Översvämning, ras, skred och erosion Planförslaget lyfter fram de geotekniska säkerhetsfrågorna med avseende på framtida klimatförändringar på ett tydligt och bra sätt, men det saknas en strategi för hur riskerna skall omhändertas i den fortsatta planeringen. Den senaste översvämningskarteringen visar att stora delar av Sorsele samhälle väster om älven översvämmas vid ett 100-årsflöde. Vid ett beräknat högsta flöde blir översvämningens utbredning ännu allvarligare. På s. 93 framgår att kommunen har en bra beredskap för att lindra effekterna av framtida översvämningar. I översiktsplanen saknas dock riktlinjer för bebyggelse inom 100-årsflöde och högsta dimensionerade flöde. I områdesplanerna för Gargnäs och Sorsele finns dessutom mark utpekad för bostäder inom 100-årsflödet. Kommunen bör följa Länsstyrelsen rekommendationer och inte lokalisera bebyggelse inom 100-årsflödet eller samhällsviktig bebyggelse inom högsta dimensionerade flödet. Länsstyrelsens bedömning är att en sådan bebyggelse endast kan anses lämplig med hänsyn till människors säkerhet och risken för översvämning om tillräckliga åtgärder vidtas för att klara de olika flödena. I Sorsele tätort finns vallar och andra skyddsåtgärder på vissa platser vilka bör visas på karta i översiktsplanen. Det är positivt att kommunen redovisar 100-års flödet för kommunens större orter. Länsstyrelsen rekommenderar att kartorna kompletteras med högsta dimensionerade flöde samt zoomas ut så att hela avgränsningarna för områdesplanerna omfattas. Kommunen bör också visa översvämningsskikten för hela kommunen alternativt hänvisa till MSB:s kartering då fler platser längs med Vindelälven är 11

13 känsliga för översvämningar. På s beskrivs kommunens förutsättningar för ras, skred och erosion. I kapitlet saknas emellertid riktlinjer för hantering av riskerna. Länsstyrelsen anser att översiktsplanen bör peka ut och ta ställning till områden där ytterligare geotekniska utredningar är eller kan vara nödvändiga för att bedöma områdenas lämplighet för bebyggelse. I planen bör det också förtydligas att skredriskkarteringen från 1997 är begränsad till vid utredningstillfället bebyggda områden och att det kan finnas ytterligare områden med förutsättningar för skred. Länsstyrelsen håller på att ta fram en skyfallskartering för Sorsele tätort som väntas vara färdigställd under våren Länsstyrelsen rekommenderar att kommunen integrerar och tar ställning till resultatet från karteringarna inför utställningen av översiktsplanen. Kommunen är medveten om den problematik som finns i relation mellan översvämningsrisker, bebyggelse och andra samhällsviktiga funktioner. I kommunen finns en relativt lång erfarenhet av konsekvenser från översvämningar och hantering av risker. Handlingsprogram för höga flöden finns för Ammarnäs, Sorsele, Blattnicksele och Gargnäs. Kommunen är också medveten om länsstyrelsens rekommendationer om lokalisering av bebyggelse och samhällsviktiga funktioner, i förhållande till 100-års och högsta dimensionerade flöde. Det är dock kommunens bedömning att dessa rekommendationer, om de åtföljs strikt, begränsar möjligheten till byggande och utveckling i allt för hög grad i en kommun som är väldigt beroende av att möjliggöra bl.a. byggande i attraktiva lägen. För att hantera förhållandet mellan översvämningsrisk och bebyggelse och minimera risker, har riktlinjer lagts till i utställningshandlingen för bebyggelse och utpekade markområden för bebyggelse, inom 100-års och högsta dimensionerade flöde. Riktlinjer och förtydliganden har även lagts till för riskhantering i förhållande till ras, skred och erosion. Kartmaterial har kompletterats för översvämningskartor och ras, skred och erosion. Förorenade områden På s. 98 skriver kommunen att förorenade områden bör beaktas i den fysiska planeringen. Länsstyrelsen anser att förorenade områden ska beaktas. Flera av de tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheterna på kartan på s. 98 har även identifierats som potentiellt förorenade områden och tilldelats en riskklass (liten-mycket stor risk). I kartan överlappas symbolerna vilket skymmer flera objekt i de högre riskklasserna. Det går till exempel inte att utläsa att Blaikengruvan är ett förorenat område som tilldelats riskklass 1 (mycket stor risk). Kartans utformning behöver ändras så att samtliga potentiellt förorenade områden samt deras riskklasser tydligt framgår. Identifiering, inventering och efterbehandling av förorenade områden är ett pågående arbete och antalet objekt i kommunen kan därför ändras med tiden. Det bör därför tilläggas vid uppräkningen av antalet identifierade och inventerade objekt på s. 98 att antalet gäller i dagsläget (januari 2018). Då även kartan riskerar att bli inaktuell rekommenderas en hänvisning till ett kontinuerligt uppdaterat kartstöd, t.ex. Geodataportalen. Till utställningshandlingen har ändringar gjorts i formulering liksom framtagande av tydligare kartmaterial. Förtydliganden har även gjorts angående redogörelserna temporära giltighet med hänvisning till kontinuerligt uppdaterat kartstöd. Buller Länsstyrelsen saknar en beskrivning av och förhållningsätt till buller i planhandlingarna. Det kan t.ex. handla om riktlinjer för bebyggelse vid befintliga bullerkällor, lokalisering av bullrande verksamheter och minimering av påverkan på det rörliga friluftslivet. Länsstyrelsen vill upplysa om att miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller endast gäller för kommuner med över invånare och att Sorsele kommun således inte omfattas av dessa. Det är positivt att bullerfrågan tas upp i MKB, men det behövs i detta sammanhang inte hänvisas till miljökvalitetsnormerna för buller. 12

14 Beskrivning och riktlinjer för buller har lagts till i utställningshandlingen. Mellankommunal samordning Mellankommunala frågor hanteras på ett bra sätt i planen. Det bör dock framgå av planen när det finns risk att vattenförekomster i en annan kommun kan komma att påverkas av kommunens befintliga förhållanden eller planerad markanvändning. Till exempel riskerar vattenförekomster utanför kommungränsen att påverkas vid spridning av föroreningar från den nedlagda Blaikengruvan. Utställningshandlingen har kompletterats med beskrivning av påverkansrisk för vattenförekomst i andra kommuner, utifrån markanvändning i Sorsele kommun. ÖVRIGA ALLMÄNNA INTRESSEN Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Sorsele kommun har föreslagit en ambitiös hållbarhetsbedömning och miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen anser dock att den föreslagna konsekvensbeskrivningen i högre grad bör innehålla potentiell negativ betydande miljöpåverkan från exempelvis gruvor, biltestning och besöksnäring samt förslag på konkreta åtgärder som kan minimera denna påverkan. Länsstyrelsen är positiva till att Sorsele kommun har för avsikt att ta fram parametrar/nyckeltal för uppföljning av planen. Till utställningen har hållbarhetsbedömningen/mkb kompletterats med bedömning och åtgärdsförslag utifrån Länsstyrelsens yttrande. Gestaltning och kulturmiljö Det är positivt att kommunen avser att ta fram ett aktuellt kulturmiljöunderlag med en strategi för utveckling och bevarande. Det befintliga kulturmiljöprogrammet från 1996 identifierar kulturmiljöer i kommunen men innehåller inga strategier eller långsiktiga förhållningssätt för att stärka miljöernas värden eller hur dessa resurser på bästa sätt kan brukas. Länsstyrelsen rekommenderar att de kulturmiljöer som ingår i kulturmiljöprogrammet samt de miljöer som listas på s. 117 redovisas på karta i planen. Översiktsplanen anger att fisket ska utvecklas och kommunens strävan ska vara att där skador redan uppstått på fiskbestånden ska miljön och fiskbestånden restaureras. Vad gäller kulturmiljöerna anges bl. a. att kommunens flottningsleder utgör en viktig tillgång för kommunen. Det finns emellertid ingen analys över eller strategi för hur dessa, ofta motstående, intressen ska samverka. Karta för miljöer som redovisas i program för kulturmiljöer i Sorsele kommun har lagts till i utställningshandlingarna. Strategi för motstående intressen har lagts till, bland annat utifrån kommunens fiskeplan och den erfarenhet kommunen har i dialoger kring kulturmiljöer och fiskefrågor. Natur- och friluftsliv På s. 16 i planförslaget finns följande påstående: Generellt ser kommunen att ingen tyngre industriell exploatering sker i Vindelfjällens naturreservat. Om det finns goda skäl för detta kan tyngre exploatering ske. En sådan exploatering ska, om så är möjligt, framförallt ske inom områden som redan har en högre grad av påverkan. Reservatsföreskrifterna i Vindelfjällen är tydliga och förbjuder exploatering. Länsstyrelsen anser därför att denna formulering är olämplig eftersom en inriktning som inte är tillåtlig och som förefaller motverka syftet med reservatet pekas ut. Stycket bör 13

15 formuleras om på ett sätt som visar att reservatsföreskrifterna följs. Länsstyrelsen ställer sig även frågande till vad kommunen menar med att exempel på sådana intrång finns i kommunens sydvästra del. Av s.109 framgår att kommunen inte förordar ett utökat naturskydd. Länsstyrelsen vill poängtera att reservatsbildningen sker för att uppnå nationella miljömål och att huvuddelen av pågående reservatsbildning i Sorsele kommun är inriktad mot att bevara höga naturvärden i statligt ägda skogar. Skogarna utpekades och avgränsades genom samråd mellan Statens fastighetsverk och Naturvårdsverket och därefter överfördes skogarna till Naturvårdsverket i syfte att skydda dem långsiktigt som naturreservat. Att inte bilda reservat av dessa skogsområden är inte ett valbart alternativ för Länsstyrelsen. Det är inte heller möjligt att undanta hela kommuner om det i framtiden krävs ytterligare reservatsavsättningar för att uppnå ett nationellt miljömål eller om liknande regeringsuppdrag skulle bli aktuella i framtiden. Om nuvarande formulering kvarstår saknas det i översiktsplanens konsekvensbeskrivning en analys om vad kommunens ställningstagande kan komma att innebära för de nationella miljömålen om planerad reservatsbildning uteblir. I planförslaget nämns på flera platser kommunens potential för rörligt friluftsliv och turism. Länsstyrelsen bedömer att turismnäringen, liksom andra areella näringar, har ett stort värde för kommunen och föreslår därför att turism/besöksnäring får utgöra ett eget kapitel i utställningshandlingarna. NATURSKYDD I frågan om naturskydd finns det i kommunen en bred politisk samsyn om hur kommunen vill förhålla sig. Det är tydligt att ett utökat naturskydd inte förordas. Kommunen vill att naturskydd och naturvård främst tar sig uttryck i skötsel, tillgänglighet och marknadsföring av redan skyddade områden, med god tillgänglighet för det rörliga friluftslivet och besöksnäring. Utifrån Sorsele som Ekokommun är förbättrad naturvård prioriterad inom exempelvis vattenmiljöer, skogsbruket och odlingslandskapet. Kommunen är medveten om att ställningstaganden som dessa inte påverkar pågående reservatsbildningar utifrån nationella miljömål. För att möjliggöra exempelvis miljökvalitetsmålet Levande skogar, anser kommunen att det likafullt är viktigt att skogsmark skyddas i andra delar av landet än den som Sorsele kommun befinner sig i. Hållbarhetsbedömning/MKB har uppdaterat sin analys utifrån kommunens ställningstagande. Kommunen accepterar länsstyrelsen synpunkt angående formulering som motverkar reservatsföreskrifternas syften på s.16 i samrådsförslaget. Formuleringen ändras till utställningshandlingen för att vara samstämmig med reservatsföreskrifter för Vindelfjällens naturreservat. TURISM/BESÖKSNÄRING Kommunen har övervägt eget kapitel för besöksnäring utifrån dess betydelse för kommunen. Det alternativ som har valts är att låta besöksnäringen finnas med löpande genom hela översiktsplanen. Detta val har gjorts utifrån bedömningen att besöksnäringen är tvärsektoriell och har kontaktytor mot många tematiska ämnesområden. I avsnitt för Företagsklimat på s.15 i samrådsförslaget beskrivs besöksnäringens grundläggande förutsättningar och betydelse i kommunen. Till detta vill kommunen i översiktsplanen arbeta för fördjupad planering inom utvecklingsområden och skyddade områden, där besöksnäringen har en viktig roll. Infrastruktur I kapitlet Hållbara kommunikationer anges att det råder ett utökat byggnadsförbud på 30 meter inom vägarna E45, 1132 samt 363. Den rätta termen är byggnadsfritt avstånd och i det här fallet är det byggnadsfria avståndet 30 meter (räknat från vägområdet) för väg E45 samt delen Umeå - Sandselet på väg 363. För övriga delar av väg 363 samt 1132 gäller ett byggnadsfritt avstånd om 12 meter. I 14

16 samrådshandlingarna redovisas kartor som visar områden med fiber. Om det i kommunen finns en IT-plankarta och/eller karta över pågående eller planerad utbyggnad av bredband bör denna redovisas i planen. Länsstyrelsen önskar att det tydligt framgår att det löper stamnätsledningar genom kommunen och att det i planens kartunderlag också framgår att det rör sig om kraftledningar tillhörande stamnätet för el, med en spänning på 400-lcV. Till utställningshandlingen har termen på s.118 i samrådshandlingen bytts ut till korrekt term och avstånd för vägarna E45, 363 och Kartmaterial för fiber har även uppdaterats. Karta för kapitel Energi och klimat har också redigerats för att redovisa ledningar för stamnätet 400-lcV i sin helhet. Jämställdhet och tillgänglighet Länsstyrelsen är positiv till kommunens övergripande mål och ställningstaganden kopplat till jämställdhet, inkludering och tillgänglighet. Det är även lovvärt att barnperspektivet lyfts fram i avsnittet Hållbar utemiljö och lekmiljö. På s. 56 står det att kommunen i sitt trygghetsarbete ska tillvarata äldreperspektivet i frågor som belysning, anläggning av gator, trottoarer, trafiksäkerhet med mera. Ambitionen är positiv och i detta trygghetsarbete bör även andra grupper som kan uppleva otrygghet i det offentliga rummet inkluderas. Till utställningshandingen har formuleringen ändrats för att kommunens trygghetsarbete ska omfatta alla grupper i samhället. Bostadsförsörjning Huvuddelen av de bostäder kommunens befolkning bor och kommer att bo i framöver finns inom det redan befintliga beståndet. Länsstyrelsen anser därför att förutsättningar och mål för användande av det befintliga beståndet bör framgå av s. 60 i översiktsplanen samt i kommunens kommande riktlinjer för bostadsförsörjning. Det kan både handla om att omvandla bostäder (t.ex. inreda en oinredd vind eller installera en hiss) och att verka för flyttkedjor. Länsstyrelsen vill upplysa om att riktlinjerna för bostadsförsörjning ska vara vägledande för översiktsplanen och påverka de bedömningar och ställningstaganden som görs där. På så sätt blir översiktsplanen ett verktyg för att tillgodose bostadsbehovet och bidra till uppfyllelse av de mål som anges i riktlinjerna för bostadsförsörjning. Kommunen anser att översiktsplanen översiktligt redogör för mål och förutsättningar i den lokala bostadsmarknaden. Olika kapitel i samrådshandlingen, exempelvis Social hållbarhet och Planeringsförutsättningar, beskriver också förhållandet för flyttkedjor i kommunen. Kommunen menar att dessa flyttkedjor framförallt är relaterade till generationsväxlingar och samägda fastigheter som inte säljs vidare. Till utställningshandlingen har konsekvenser av kommunens målsättningar kompletterats och förtydligats i kapitel för bostadsförsörjning. Redogörelse av flyttkedjor har också lagts till. Areella näringar Av översiktsplanen framgår att kommunen vill verka för att värdefull jordbruksmark prioriteras och skyddas från fragmentering. Några viktiga jordbruksmarker nämns på s.68. Länsstyrelsen rekommenderar att planen även visar hur hänsyn ska tas till dessa områden samt hur kommunen avser att prioritera vid intressekonflikter med t.ex. bebyggelse. För att underlätta senare prövningar får kartorna med befintlig jordbruksmark gärna kompletteras med ett skikt som visar särskilt bevarandevärde jordbruksmark. Renskötseln är en avgörande faktor för att den samiska kulturen ska överleva och kommunen har en skyldighet att ta hänsyn till renskötseln även utanför 15

17 riksintresseområdena. Länsstyrelsen rekommenderar att planen tydligare beskriver rennäringen som allmänt intresse och areell näring. I samrådsförslagets kapitel Riktlinjer för bebyggelse redogör kommunen särskilt för hur kommunen vill prioritera vid intressekonflikter. Här prioriteras jordbruksmark i förhållande till andra intressen om inte särskilt goda skäl finns för annat. Kartmaterialet för bevarandevärde jordbruksmark har lagts till i utställningshandlingen. Här har också kapitel för rennäring kompletterats för att bättre beskriva hänsynstagande för riksintresseområden. Renskötselns betydelse för den samiska kulturen och status som allmänt intresse och areell näring har även kompletterats. Avslutning Översiktsplanen visar på ett framåtsyftande och tydligt sätt kommuns utvecklingsfrågor och anger förhållningssätt för den vidare planeringen som kan bidra till att skapa en i alla avseende god livskvalitet för dagens och framtidens Sorselebor och besökare. Det blir intressant att följa hur planeringen kommer att påverka och vägleda exploatörer, andra myndigheter och inte minst kommunen själv i framtiden. Länsstyrelsens upplysningar och redaktionella synpunkter På s. 44 står det att Sorsele kommun har haft pågående gruvverksamhet i Blaikengruvan. Med den formuleringen kan det felaktigt tolkas som att det är Sorsele kommun som bedrivit gruvverksamheten. På s. 61 beskrivs grundläggande principer för den allmänna lämplighetsprövningen utanför detaljplan inom kommunen. Grundläggande principerna bör gälla även vid framtagande av nya detaljplaner. På s. 9 står det att plan- och bygglagen anger att alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan som revideras varje mandatperiod. Det som gäller är att planen ska aktualitetsprövas varje mandatperiod enligt 3 kap 27. På s. 15 bör tabellen över andel förvärvsarbetande korrigeras då det i nuläget finns fler staplar än branscher. Planförslaget hänvisar aldrig till fiskekartan i bilaga 2. I bilaga 2 visas kartor med viktiga områden för rennäring och flyttleder. Det bör här tydliggöras att det är riksintressena för rennäringen som visas. I planens kommunövergripande mark- och vattenanvändningskarta, som finns som bilaga, redovisas inte alla riksintressen i kommunen. Bilagorna saknas i innehållsförteckningen för översiktsplanen. Det saknas en förteckning över de kartor som finns i planhandlingarna. Miljökonsekvensbeskrivningen saknar sidnumrering. På s. 120 antar Länsstyrelsen att det ska stå Nationell plan för transportsystemet istället för Regional transportplan. På s. 72 används begreppet Odlings- och betesmark samt Jordbruksoch betesmark. Samlingsbegreppet är jordbruksmark, men skriv hellre åker- och betesmark så det framgår att båda ägoslagen är skyddsvärda. Även på s. 66 bör begreppet jordbruksmark alternativt åker- och betesmark användas. Uttalandet om integrering av den samiska kulturen i samhället är förmodligen välmenat men bör arbetas om. Det är viktigt att all samisk verksamhet får utvecklas på sina egna meriter och utifrån samernas och renskötselns egna förutsättningar. Såtillvida handlar det inte om någon integrering utan tvärtom att ge utrymme för en självständig samisk utveckling. 16

18 I de kartor som finns i översiktsplanen redovisas Kungsleden som en streckad linje, enligt teckenförklaringen. Länsstyrelsen vill påpeka att kartans streckade linjer visar mer än bara Kungsleden, vilket inte framgår av teckenförklaringen. Förutom Kungsleden finns även Vindelvaggieleden med och leden mellan Ammarnäs och Norrbottensgränsen öster om Kungsleden. Upplysningarna har beaktats och ändringar har gjorts utifrån synpunkterna till utställningshandlingen. Energimyndigheten Energimyndigheten har fått en förfrågan från Länsstyrelsen i Västerbotten att inkomma med synpunkter på Sorsele kommuns översiktsplan, ärende Energimyndigheten har ett speciellt sektorsansvar för att ange riksintressen för energiproduktion och energidistribution samt bevaka utvecklingen av hushållningen med mark- och vattenområden avseende energiproduktion och energidistribution. Energimyndigheten har därför granskat Sorsele kommuns översiktsplan för energiändamål. Energimyndigheten ser positivt på att Sorsele kommuns översiktsplan hänvisar till vikten av att bygga ut vindkraft i kommunen och att översiktsplanen dessutom pekar ut specifika områden för vindkraftutbyggnad baserat på riksintresseområden för vindbruk samt Storumans och Sorsele kommuners Tilläggsplan för vindkraft. Energimyndigheten ser också positivt på kommunens mål att ta fram en energi- och klimat plan och uppmuntrar kommunen att göra det så fort som möjligt, så att planen kan integreras med översiktsplanen och ge vägledning gällande markanvändningsfrågor framöver. Energimyndigheten vill lyfta fram vikten av att möjliggöra en resurseffektiv utbyggnad av förnybar energiproduktion. Detta med hänsyn tagen till Sveriges mål om ett 100 % förnybar elförsörjning till En ökad elproduktion från förnybara energikällor är därför ett nationellt intresse som måste få tillgång till mark- och vattenområden. Energimyndigheten uppmuntrar därför Sorsele kommun till att uppdatera översiktsplanen så att den förhåller sig till målet om 100 % förnybar elförsörjning. Beslut i detta ärende har fattats av enhetschef Lars Andersson. Vid slutliga handläggningen har därutöver deltagit David Newell. Föredragande har varit handläggaren Maria Stenkvist. Synpunkterna kommer beaktas och kommer särskilt tas med i kommunens vidare arbete med energirelaterade frågor som tilläggsplan för vindkraft liksom energi- och klimatplan. Försvarsmakten Yttrande avseende remiss om samråd, förslag till ny översiktsplan för Sorsele kommun, Västerbottens län Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. Försvarsmakten önskar att översiktsplanen kompletteras med en text om riksintressen för totalförsvarets militära del enligt Länsstyrelsens förslag. Därtill önskar Försvarsmakten att det i översiktsplanen förtydligas att alla ärenden avseende vindkraft också ska samrådas med Försvarsmakten. Vindkraftsetableringar kan komma i konflikt med 17

19 riksintressen för totalförsvarets militära del. Kommande områden som pekas ut som lämpliga för etablering av vindkraft bör således samrådas med Försvarsmakten. Synpunkterna kommer att beaktas. Kapitel har lagts till för totalförsvarets riksintresse enligt 3 kap 9 MB liksom förtydliganden för samråd med försvarsmakten i anslutning till etablering av höga objekt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) lämnar nedanstående synpunkter på kommunens förslag till ny översiktsplan. Översvämningsrisker Översiktsplanen refererar till den av MSB utförda översvämningskarteringen av Vindelälven från Denna visar att stora delar av Sorsele samhälle väster om älven översvämmas redan vid ett 100-årsflöde (anpassat för att motsvara ett 100-årsflöde vid slutet av seklet). Vid ett beräknat högsta flöde blir översvämningens utbredning ännu allvarligare. Översvämningskarteringen visar att andra platser längs med Vindelälven också är känsliga för översvämningar. Kommunen bör noga överväga översvämningsriskerna i all fysisk planering. Särskilt viktigt är detta vid lokalisering av samhällsviktig verksamhet samt vid säkerställandet av framkomlighet till viktiga samhällsfunktioner. Som nationalälv är Vindelälven oreglerad och därmed saknas möjligheter att magasinera vatten vid höga flöden vilket generellt leder till snabbare översvämningsförlopp. Synpunkterna kommer beaktas och kompletteringar med riktlinjer för att hantera förhållandet mellan översvämningsrisk och bebyggelse och minimera risker, har lagts till i utställningshandlingen för bebyggelse och utpekade markområden för bebyggelse, inom 100-års och högsta dimensionerade flöde. Kartmaterial har även kompletterats. Stöd och vägledningar för arbete med naturolyckor En skyfallskartering är ett värdefullt underlag vid dimensionering av förebyggande åtgärder för att minska översvämningsriskerna. MSB har under 2017 tagit fram skriften Vägledning för skyfallskartering (publikationsnummer MSB 1121) som ger tips vid både genomförande och användning av skyfallskarteringar och som med fördel kan användas i arbetet. MSB har också tagit fram en motsvarande vägledning för vattendrag, Vägledning för kartering av vattendrag (publikationsnummer MSB 631). Dessa båda vägledningar kan beställas kostnadsfritt från MSB eller laddas ner som pdf från MSB:s hemsida. Det är också viktigt att de geologiska grundförhållandena utreds så att ny bebyggelse kan placeras där det är lämpligt och på sådant vis att jordens bärighet inte överskrids. En bedömning av markens stabilitetsförhållanden genom en geoteknisk utredning kan användas för att upptäcka och förebygga risker samt för att införa eventuella restriktioner för markanvändning om det föreligger risk för ras eller skred. Synpunkterna kommer beaktas. Riktlinjer och förtydliganden har lagts i utställningshandlingen för riskhantering i förhållande till ras, skred och erosion. Kartmaterial har även kompletterats för ras, skred och erosion. Totalförsvarets civila delar Kommunen och länsstyrelsen är ansvariga för totalförsvarets civila delar på lokal och regional nivå. 18