NORA. Skolskjutsutredning 2018 KOMMUN. Förslag. Bakgrund. Henric Lundberg Bildningschef Tfn: Dnr: KS

Transkript

1 Dnr: KS Skolskjutsutredning 2018 Förslag Barn- och ungdomsutskottet föreslår kommunstyrelsen: att huvudalternativet är att fortsätta processen med egen upphandling av skolskjutstjänster och även under kommande avtalsperiod administrera grundskoleskjutsar i egen regi att inleda en fördjupad förstudie i samverkan med Länstrafiken i syfte att öka förståelsen av för- respektive nackdelar med att länstrafiken via avtal sköter drift och administration av kommunens sko lskjutsar utifrån konceptet "merkoll" (mer kollektivtrafik) Bakgrund att i det kommande skolskjutsavtalet skriva in en klausul som möjliggör för kommunen att ansluta sig till "merkoll" under kommande avtalsperiod Kommunstyrelsen gav under 2017 kommunförvaltningen uppdraget att utreda effekterna av att Länstrafiken tar över drift och administration av kommunens skolskjutsverksamhet i grundskolan. Merkoll, som står för mer kollektivtrafik, är ett koncept som ytterst syftar till effektivare resursanvändning och skapa större samhällsnytta. En väg för att åstadkomma detta är att samordna skolskutstransporter med ordinarie kollektivtrafik. Region Östergötland var tidigt ute i denna process och varit en inspirationskälla för flera andra regioner, däribland Region Örebro län. Konceptet merkoll har sedan 2010 införts i flera av länets kommuner. Först ut va r Lindesbergs kommun och Örebro kommun. Sedan följde kommunerna Karlskoga och Degerfors och därefter Lekeberg. Diskussioner har även förts med andra kommuner i länet. Nora kommun sonderade läget under 2015 för att införa merkoll, men fick då beskedet att det inte skulle va ra möjligt att inleda ett sådant samarbete förrän tidigast någon gång under perioden Sida 1 Po~...:.d",,:;::; Nara E-pomdro::s Tolofon B~rlktlro Ort:3nl~tlon:;nr Inl(!tr'lct

2 Fakta om skolskjuts i Nora kommun Ekonomisk fakta gäller verksamhetsåret Elevuppgifter är beräknade För närvarande är 352 grundskoleelever skolskjutsberättigade, vilket utgör 30 % av det totala antalet elever. Av dessa är det 335 elever som nyttjar rättigheten. Budgeterade kostnader: Grundskoleskjutsar ink/. särskola Gymnasieskjutasar Gym na si esä rsko leskj utsa r tkr 1300 tkr 450 tkr Utredningens metod Den här utredningen bygger främst på intervjuer med skolskjutsföreträdare i tre kommuner: Lekebergs kommun, Lindesbergs kommun och Kar/skoga kommun. Karlskoga kommuns företrädare angav också viss information gällande Degerfors. I samband med intervjun med företrädaren från Lindesberg deltog också en representant från Länstrafiken. Utgångspunkter för utredningen Syftet med utredningen var att belysa och ge en ökad fö rståelse av dessa faktorer: Generell samhällsnytta i form av ökad tillgänglighet till kollektivtrafik för gemen man Hypotesen var att den totala samhällsnyttan ökar Positiva ekonomiska effekter för kommunen Hypotesen var att kostanden för skolskjutsverksamheten ska minska Konsekvenser för kärnverksamheten Hypotesen var att vissa negativa effekter för kärnverksamheten kommer uppstå beroende på minskat verksamhetsinflytande över exakta tider för skolskjuts Konsekvenser för intressentgrupperna elever och vårdnadshavare Hypotesen va r att vissa negativa effekter kan uppstå Effekter för den kommunala organisationen Hypotesen var att så rbarheten i den kommunala organisationen skulle minska och professionaliteten öka i och med att administrationen skulle överföras till Länstrafiken POsbdro;.: Nora kommun Nora E-pon;,dro~ ; B';In!q:Ir<> Sida 2 Ore~nl~ t lo n snr tntomat

3 Resultat av intervjuer Lekeberg Kommunen gick in projektet inför läsåret 2017/ Syftet med förändringen liknar i hög grad Noras: Samordningsvinster såväl ekonomiskt som ur servicesynpunkt Bygga bort sårbarhet i den tidigare organisationen med en 50 % samordnare som hade skolskjutsansva r Ökad professionalitet inom planering och logistik Bättre kvalitet på upphandlingsprocessen Samarbetet mellan Länstrafiken och Lekebergs kommun avslutades tämligen omgående efter att projektet hade sjösatts. En hel del naturliga initialproblem uppstod, bl.a. beroende på att förberedelsearbetet kommit igång sent; många av dessa problem hade man goda skäl att anta varit lätta att lösa inför kommande läsår. Av mer allvarlig karaktär var de problem som direkt drabbade såväl enskilda som grupper av elever. Elever hade exempelvis fått det som upplevdes som orimliga resvägar med både flera byten och lång restid. Linjebyten var något som berörde en relativt stor grupp elever. Ett annat problem var att sittplats och möjlighet till bältning av elever inte kunde garanteras då en del bussturer gick "överlastade". Kommunen fick i samband med nyordningen motta ett större antal upprörda reaktioner från såväl vårdnadshavare, skolpersonal som allmänhet. Lekebergs kommun upplevde att det var svårt att samarbeta med Länstrafikens personal samt att de också upplevde att kompetensen hos Länstrafikens handläggare va r bristfällig. Det senare är något som delvis bekräftas av Länstrafiken, då man under den aktuella perioden hade viss omsättning av personal och va r inne i en process att inskola ny personal. Utifrån sin erfarenhet av det avbrutna projektet trycker kommunen hårt på vikten av genomarbetade avtal, där bl.a. kommunens skolskjutsreglemente är fullt ut klargjort samt vi lka kvalitetsnivåer kommunen förväntar sig att Länstrafiken ska leverera. Effekterna på sko lverksamheten avseende ramtider för schema var inte försumbara. En skolas ramtider påverkar schemaläggningen av klasser, rum, lärare och elever och kan i ogynnsamma lägen negativt påverka kvaliteten på den pedagogiska verksamheten. Något som i värsta fall kan den påverkan leda till försämrad må luppfyllelse. Lekebergs kommuns företrädare var i sammanhanget noga med att framhålla att den bild av processen de delgav Nora va r deras subjektiva bild och att den i vissa avseenden kunde skilja sig ifrån Länstrafikens beskrivning. De var också noga med att poängtera att de också var självkrit iska p.g.a. att de brustit i planeringsarbetet i vissa avseenden. Sida 3 Po~dro~ Nora kommun Nara E po:t.. drv~ Telefon ~"kclro Ore3nls~tlon:: nr Besöksad ress Interne!

4 Lindesbergs kommun Modellen "merkoll" infördes 2010 i Lindesberg, i princip helt utan att bildningsområdet i kommunen hade något inflytande. Syftet med projektet var 1) mer kollektiv trafik och 2) lägre kostnader. Lindesberg har två varianter gällande skolskjuts som dels handlar om samåkning och dels om att samma fordonsflotta används först för allmänna kollektivtrafiksbrukare och därefter som renodlade fordon för skolskjuts. Under eftermiddag råder avseende det sistnämnda motsatt förhållande. Vid en fråga om ekonomiska vinster för Lindesbergs kommun i samband med införandet av modellen, så blir sva ret att summan inte är kä nd för samordnaren men att det ska handla om betydande su mmor. Ramtiderna för sko lverksam heten har påverkats och skolstart varierar mellan 7.45 till ca Modellen är numer så etablerad i kommunen att ord ningen är accepterad av skolledare och övrig skolpersonal. Lindesbe rgs kommun är sedan 2015 fullt inne i modellen, vilket innebär att även specialskjutsar, exempelvis taxiåkande elever, hanteras av Länstrafiken. Lindesbergs kommun är nöjda med upplägget och det finns inga planer på att lämna samverkansavtalet i samband med ny upphandling Kommunerna Karlskoga och Degerfors Är anslutna till merkoll sedan Karlskoga och Degerfors har inte uppfattat att projektet inneburit några direkta ekonomiska vinster utan att vinsterna snarare ligger i ökad tillgänglighet för allmänhet t ill kollektivtrafik. Modellen har hunnit etablera sig och vunnit allmän acceptans. Enligt skolskjutshandläggaren finns vissa kvarstående tveksa mheter bland skolledare och övrig sko lpersonal, då ramtider och schema läggning t ill viss del påve rkats. De kvalitetsproblem som Lekeberg upplevt har inte uppfattats på samma sätt i Karlskoga beroende på att skolskjutsreglementet och kravbilden ser ut på ett annat sätt. I nuläget har varken Karlskoga eller Degerfors några planer på att ändra den rådande ordningen. Allmänt Hur väl merkoll kommer att fungera i stort och vilka ekonomiska vinster en kommun kan förvänta sig kommer delvis an på kommunens boendestruktur. I sammanhanget pratar trafikplanerarna om "runda" respektive " inte runda" kommuner. I en rund kommun är det lite förenklat lättare att optimera trafikflöden. För att på ett säkert sätt ka ra kterisera Nora kommun och beskriva och beräkna eventuella samordningsvinster av merkoll behövs en fördjupad studie. Enligt Länstrafiken är en sådan studie nödvändig för va rje enskild kommun. Länstrafiken är beredd att genomföra ett sådant arbete, men att det isffår anstå till Analys Nedan följer en kortfattad analys av resultatet i förhållande till utredningen utgångspunkter. Sida 4 PCl~t~drcu Nara E-po~t;r;drc~~ To lofon Bonltclro Orc::anl~;!,tton~n r ?rästgatan 15 Intomet

5 Generell samhällsnytta i form av ökad tillgänglighet till kollektivtrafik för gemene man Hypotesen var att den totala samhällsnyttan ökar Analys: mycket sannolikt att det målet nås. Det är rimligt att anta att antalet avgångar för gemene man ökar om skolskjuts och kollektivtrafik samordnas. Dock är det svårt att veta exakt hur nettoresultatet av antalet avgångar skulle påverkas eftersom Länstrafiken ständigt studerar nyttjandegraden av resurser och arbetar med prioriteringar och resursoptimering. Positiva ekonomiska effekter för kommunen Hypotesen var att kostanden för skolskjutsverksamheten ska minska Analys: högst osäkert om den målsättningen nås. Lindesberg redovisar betydande vinst även i kommunen, medan Karlskoga och Degerfors inte ser den typen av effekt. Konsekvenser för kärnverksamheten Hypotesen var att vissa negativa effekter för kärnverksamheten kommer uppstå beroende på minskat ve rksamhetsinflytande över exakta tider för skolskjuts Analys: Det är högst rimligt att anta att hypotesen stämmer. Ett system som merkoll, där hänsyn ska tas till fler intresse n än rena skolintressen, minskar skolornas handlingsutrymme. Frågan verkar dock inte va ra aven avgörande karaktär eftersom skolor i Lindesberg, Karlskoga och även Örebro lyckats anpassa sig. Vid ett eventuellt införande av merkoll måste inte önskvärda effekter på skolornas pedagogiska förutsättningar beaktas och vara prioriterade i utformningen av modellen. Konsekvenser för intressentgrupperna elever och vårdnadshavare Hypotesen var att vissa negativa effekter kan uppstå Analys: framförallt exemplet Lekeberg visar att projektet kan få omfattande negativa effekter för enskilda eleve r och familjer. I det fallet i så stor omfattning att de va rit oacceptabla. En nycke lfråga i sammanhanget är hur förväntningarna på servicen ser ut och hur den kommunice ras via skolskjutsreglemente och annan information. Att komma överens om i kommunen vad som är acceptabel säkerhetsnivå samt kommunicera denna är av stor vikt. Kan man exempelvis tillåta att elever inte Effekter för den kommunala organisationen Hypotesen var att sårbarheten i den kommunala organisationen skulle minska och Po!tadrtl~~ Nara Sida 5 E-~t~dro!! Tolafon B;mkclro Orc;lnl~"tlon!nr nera.kom mun@nora.se Intomat

6 professionaliteten öka i och med att administrationen skulle överföras till Länstrafiken Slutsats Analys: Precis som Lekeberg är Nora kommun sårbart avseende skolskjutsadministration, vilket blev tydliggjort i samband med en pensionsavgång Skolskjutsadministration är en specialiserad och tämligen komplex arbetsuppgift som förutsätter specifika kunskaper och viss erfarenhet. Kommunen har i nuläget endast en person som behärskar uppgiften. Att föra över ansvaret för administrationen till Länstrafiken skulle helt klart reducera sårbarheten. Att som kommun ansluta sig till merkoll och låta Länstrafiken ta över drift och adm inistration av skolskjutsverksamheten innebär såväl potentiella fördelar som risker. En fördjupad analys, genomförd av Länstrafikens experter, är därför i högsta grad viktig att genomföra innan ett slutgiltigt beslut fattas. En fördjupad studie kan enligt tjänstemän påbörjas och förmodat slutföras under I avvaktan resultat av utredningen och likaså på eventuell anslutning till merkoll måste Nora kommun arbeta vidare med en redan påbörjad egen upphandling. Möjligheten att samordna skolskjutsadministration med Hällefors kommun bör undersökas. Nora , skolchef Sida 6?o~!3d r o~~ Nara E -po~ t ~d r o:: nora.komm un@nara.se Tolofon S3njq:lro S8 Ore3ni~ t lon ~rtr Il'ltornct