Yttrande över Ökad insyn i välfärden (SOU 2016:62)

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Socialdepartementet Yttrande över Ökad insyn i välfärden (SOU 2016:62) Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Remissen innehåller förslag till ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), arkivlagen (1990:782), kommunallagen (1991:900), lagen (1993:387) om stöd till vissa funktionshindrade, socialtjänstlagen (2001:453), patientdatalagen (2008:355), patientsäkerhetslagen (2010:659), skollagen (2010:800) samt i avgiftsförordningen (1992:191) och offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641). Det anges huvudsakligen att förslaget innebär att offentlighetsprincipen ska införas i offentligt finansierad, privat utförd välfärd. Enskilda juridiska personer som driver sådan verksamhet ska med vissa undantag jämställas med myndigheter vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen. Förslaget anges medföra att enskilda juridiska personer ska iaktta reglerna i offentlighets- och sekretesslagen om hanteringen av allmänna handlingar. Vidare anges att förslagen medför att vissa nya krav kommer att ställas på privata aktörer. De ska bl.a. vara skyldiga att registrera sina handlingar och att skyndsamt handlägga framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt samma principer som gäller för myndigheter. Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget I konsekvensutredningen anges att utvecklingen de senaste tio åren visar att kommuner och landsting i ökad utsträckning köper verksamhet av privata aktörer i stället för att bedriva den i egen regi och att detta har medfört att möjligheten till insyn har minskat. Syftet med att införa offentlighetsprincipen hos privata aktörer anges vara att ge allmänheten möjlighet att kontrollera hur offentligt finansierad verksamhet bedrivs i samma utsträckning hos privata som hos offentliga aktörer. Regelrådet finner redovisningen av bakgrund och syfte med förslaget godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I konsekvensutredningen anges några alternativa lösningar som har övervägts. Således har förslagsställaren övervägt alternativet att offentlighetsprincipen inte införs utan att allmänhetens behov av tillsyn i huvudsak tillgodoses genom kommuners och landstings uppföljning och kontroll, men inte funnit denna lösning tillfredsställande. Vidare anges att utredningen övervägt att det generella undantag Postadress Webbplats E-post 1/8

2 från offentlighetsprincipen som föreslås för fysiska personer skulle kunna omfatta fler privata aktörer. Ett sådant utvidgat generellt undantag skulle även kunna omfatta vissa juridiska personer som bedriver verksamhet av begränsad omfattning. Rätt till undantag skulle kunna bero på hur stor omsättning den offentligt finansierade verksamheten har eller antalet anställda i den. Utredningen har emellertid inte heller funnit att detta skulle vara en lämplig lösning. Det har också analyserats om det undantag som föreslås för vissa särskilda verksamheter skulle kunna omfatta fler verksamheter. Utredningen bedömde inte heller detta som lämpligt. Därutöver har det övervägts att införa offentlighetsprincipen i en begränsad omfattning genom att den endast görs tillämplig på vissa slags handlingar hos privata aktörer, vilket utredningen inte heller fann lämpligt. Slutligen nämns alternativet att möjliggöra insyn i de offentligt finansierade verksamheterna på något annat sätt än genom att införa offentlighetsprincipen. Detta ansåg inte utredningen vara en tillräcklig lösning. Utöver den översiktliga genomgång av de alternativ som har analyserats, finns det i konsekvensutredningen hänvisningar till de andra avsnitt i betänkandet där de olika alternativen har övervägts mer detaljerat. Regelrådet gör följande bedömning. Det har gjorts en analys av alternativa lösningar som allmänt sett är tydlig. De begränsningar som finns i transparensen handlar framför allt om en jämförelse av vad de alternativ som förslagsställaren väljer bort skulle ha medfört för kostnader för företag. Det finns kvantifierade bedömningar av vilka effekterna blir för företagens kostnader av det förslag som utredningen förordar, och det finns vissa kvalitativa resonemang om effekterna på kostnader av andra alternativ. De kostnadsberäkningar som har gjorts för det förslag som förordas kan emellertid inte jämföras med likvärdiga beräkningar för någon av de alternativa lösningarna. Om en sådan jämförelse hade gjorts, hade det kunnat förtydliga konsekvensutredningen. Befintlig information är emellertid tillräcklig. Det går också att sluta sig till att utredningens bedömning är att om regleringen inte kommer till stånd blir effekten att dagens brister i insyn blir bestående. Regelrådet finner redovisningen av alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten I konsekvensutredningen anges huvudsakligen att offentlighetsprincipen föreslås bli införd på grund av de allmänintressen som har redovisats, att samma villkor gäller för alla och att reglerna är ickediskriminerande, lämpliga och proportionerliga. Mot denna bakgrund anges att förslaget inte bedöms ha någon inverkan på den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital. Med hänvisning till EUdomstolens rättspraxis anges att de flesta tjänster som omfattas av utredningens uppdrag inte torde omfattas av tjänstedirektivet, men eftersom bedömningen ska göras från fall till fall anges det inte vara uteslutet att vissa tjänster skulle kunna omfattas av detta direktiv. Utredningen bedömer emellertid att inte heller i dessa fall torde förslaget inverka på Sveriges åtaganden enligt tjänstedirektivet. Regelrådet anser att det tydligt framgår vilka överväganden förslagsställaren har gjort när det gäller förslagets överensstämmelse med EU-rätten. Regelrådet finner redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser I remissen anges att bestämmelserna om att offentlighetsprincipen bör träda i kraft den 1 januari Ett skäl som anges för valet av tidpunkt är att privata aktörer som ska omfattas av offentlighetsprincipen bör ges en möjlighet att anpassa sin verksamhet till ett, för många av dem, helt nytt regelverk. Vidare anges i konsekvensutredningen att vissa informationsinsatser kommer att bli nödvändiga. Det anges att Postadress Webbplats E-post 2/8

3 en del stödmaterial som finns för kommunala aktörer borde kunna användas även av privata. Den kommunala respektive landstingskommunala arkivmyndigheten föreslås vara arkivmyndighet för privata aktörer. Det anges ankomma på arkivmyndigheterna att vidta informationsinsatser om arkivlagen och kommunala arkivföreskrifter. Regelrådet finner redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser godtagbar. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I konsekvensutredningen anges att det år 2014 fanns ca 3600 unika privata aktörer i landstingen. Samma år fanns det i kommunerna ca 4400 unika privata aktörer som bedrev verksamhet som omfattas av utredningens uppdrag. I en mer detaljerad redovisning som görs i betänkandets fjärde kapitel anges bl.a. följande. De unika privata utförarna i landsting fördelade sig mellan utförare av primärvård, specialiserad psykiatrisk vård, specialiserad somatisk vård, tandvård samt övrig hälso- och sjukvård. Den enskilt största gruppen utförare fanns inom primärvård. I denna grupp var det vanligast att endast ett landsting nyttjade aktörens tjänster. Inom specialiserad psykiatrisk och somatisk vård fanns en något större andel utförare som verkade i flera landsting. Vidare anges att de tio största aktörerna svarade för ca 61 procent av landstingens totala köp av privata hälso- och sjukvårdstjänster år Branschen dominerades av tre stora koncerner som svarade för 51 procent av de totala köpen. Sex av bolagen ägdes helt eller till större delen av s.k. riskkapitalbolag. De övriga ca 3590 privata utförarna svarade således för 39 procent av hälso- och sjukvårdsmarknaden. Denna grupp aktörer anges variera när det gäller driftsform och inbegrep enskilda näringsidkare i form av enkla bolag, handelsbolag, ekonomiska eller ideella föreningar, registrerade trossamfund, stiftelser och fonder samt aktiebolag. Mer specifik information redovisas när det gäller utförare i primärvården. Avseende dessa anges bl.a. att 90 procent av utförarna bedrev sin verksamhet som aktiebolag. Emellertid anges att det finns en risk att mycket små utförare inte ingår i den statistik från Utförarregistret som uppgiften kommer från. Antalet anställda i de aktuella aktiebolagen varierade från inga anställda till flera tusen. Även omsättningen kunde variera från några hundra tusen kr till hundratals miljoner årligen. När det gäller hälso- och sjukvård samt omsorg i kommunerna anges bland annat att de privata utförarna fördelade sig mellan aktörer som bedrev äldreomsorg, insatser till personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg samt flyktingmottagande. Den enskilt största gruppen av utförare fanns inom verksamheten insatser till personer med funktionsnedsättning. Inom samtliga verksamheter i kommunerna var drygt hälften av alla utförare sådana som endast verkade i en kommun. Det anges vidare att det i april 2016 i Omsorgsregistret fanns privata utförare, till största delen (3258) bolag, men även föreningar, övriga privata utförare och enskilda näringsidkare. Det anges att de tio största aktörerna inom omsorgsbranschen svarade för ca 62 procent av kommunernas totala köp av privata omsorgstjänster år 2013, som uppgick till 35 miljarder kr. Branschen dominerades av sju koncerner, varav fem var rikskapitalägda. Den största koncernen år 2015 hade en omsättning på nära 5 miljarder kr och det anges att verksamheten i sin helhet var offentligt finansierad. Den minsta av de sju stora koncernerna uppges ha haft en omsättning på ca 1,2 miljarder kr. När det gäller övriga privata utförare, som således svarade för 38 procent av omsorgs- och socialtjänstmarknaden, anges att dessa varierade i driftsform och inbegrep enskilda näringsidkare i form av enkla bolag, handelsbolag, ekonomiska eller ideella föreningar, registrerade trossamfund, stiftelser och fonder samt aktiebolag. Det redovisas mer detaljerade uppgifter för heldygnsvård med boende för barn med sociala problem, som ett exempel. Vidare redovisas uppgifter för vissa verksamheter som regleras av skollagen. De aktörer som ingår anges vara verksamma inom förskola och fritidshem. Det anges även uppgifter om privata Postadress Webbplats E-post 3/8

4 anordnare av kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna samt viss annan pedagogisk verksamhet. Regelrådet gör följande bedömning. Redovisningen av berörda företag är allmänt sett tydlig. Den hade kunnat bli ännu tydligare om uppgifterna om branschens sammansättning konsekvent hade avsett samma år, vilket skulle ha ökat jämförbarheten. Skillnaden när det gäller vilka år som olika uppgifter avser är emellertid inte större än att det såvitt Regelrådet kan bedöma sammantaget borde ge en rimlig bild av branschen. Det är också en fördel att förslagsställaren har varit tydlig med vilka möjliga felkällor som finns så att läsaren ges möjlighet att göra en egen bedömning. Regelrådet finner redovisningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader I konsekvensutredningen anges att förslaget kommer att leda till en ökad administrativ börda och kostnader för privata aktörer. Det anges, av flera skäl, vara svårt att uppskatta vad de verkliga kostnaderna kommer att uppgå till. Ett problem anges vara att det inte finns någon heltäckande statistik för privata aktörer verksamma inom den offentligt finansierade välfärden. Befintliga uppgifter anges dessutom kunna vara missvisande när registret utgår från verksamheter och inte från privata aktörer. En privat aktör kan bedriva flera offentligt finansierade verksamheter och vara verksam i flera olika kommuner och landsting, vilket medför risk för dubbelräkning. Som nämnts ovan finns också risk för bortfall när det gäller privata aktörer som driver verksamhet av begränsad omfattning. Mot bakgrund av den information som finns bedömer likväl förslagsställaren att effekten kommer att variera stort mellan privata aktörer beroende på vilket slags verksamhet som aktören bedriver, i vilken form, hur företaget är uppbyggt administrativt och organisatoriskt. Även hur stor del av företagets totala verksamhet som den offentligt finansierade verksamheten utgör anges vara väsentligt, liksom antal arbetsställen, brukare och anställda. Vidare anges att administration och kostnad kommer att variera beroende på hur hanteringen av handlingar har organiserats inom det berörda företagets offentligt finansierade verksamhet varit organiserad före förslagets genomförande. Det anges också att offentlighetsprincipen delvis medför administrativa uppgifter som inte bedöms vara helt nya för de berörda företagen. Det anges att kraven anknyter till sådan hantering av handlingar som de under alla omständigheter måste sköta för att kunna bedriva sin offentligt finansierade verksamhet. Förslagsställaren anger att flera faktorer talar för att ökningen i administrativa kostnader inte bör överskattas. Det anges i konsekvensutredningen att ett sätt att uppskatta kostnaden är att se på kostnader som andra aktörer haft när offentlighetsprincipen införts. Det refereras till en analys som genomförts av Statskontoret om vad offentlighetsprincipen kostade när den infördes i företag där kommuner har ett bestämmande inflytande. Statskontoret uppskattade att den årliga kostnaden för offentlighetsprincipen för samtliga 1439 kommunala företag år 2004 uppgick till totalt 30 miljoner kr. Förslagsställaren anger att utifrån uppgifterna i Statskontorets rapport kan vissa paralleller dras till införandet av offentlighetsprincipen i offentligt finansierade, privat utförda verksamheter inom välfärden. Emellertid understryker utredningen att skillnaderna mellan privata aktörer är så stora att någon fullständig och entydig bild av konsekvenserna för dem inte kan redovisas. Det anges att för de kommunala bolagen bedömdes en tidsåtgång motsvarande 1,0 1,3 promille av årsarbetstiden i genomsnitt ägnas åt att hantera allmänhetens framställningar om utelämnande av allmänna handlingar. Utredningen bedömer visserligen att intresset för de nu aktuella privata aktörerna skulle kunna vara något större, men anser ändå sammantaget att avsevärt mindre än 1 procent av årsarbetstiden sannolikt kommer att behöva ägnas åt hanteringen av allmänhetens framställningar. I en sammanfattande bedömning av påverkan på kostnader anges att för mindre aktörer, exempelvis ett företag med ca fem anställda, antas kostnaden Postadress Webbplats E-post 4/8

5 för registrering m.m. bli ca kr per år och företag medan kostnader i samband med utlämnandefrågor m.m. antas bli ca 5000 kr per år och företag. När det gäller stora aktörer anger utredningen att dessa bedöms i huvudsak redan vara rustade för att hantera de särskilda krav som offentlighetsprincipen ställer. I redovisningen av andra konsekvenser av förslaget nämns att när privata aktörer jämställs med myndigheter vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen får det konsekvenser också för tillämpningen av viss annan lagstiftning, såsom regler om ansvar för tjänstefel i brottsbalken och regler om skadestånd i skadeståndslagen. Vidare anges det innebära att den myndighetsutövande verksamheten blir underkastad JO:s och JK:s tillsyn. Inget anges om möjlig påverkan på kostnader till följd av detta. Regelrådet gör följande bedömning. Det hade kunnat göra konsekvensutredningen mer tydlig om det hade gjorts en uppskattning av vad den totala administrativa kostnaden för mindre aktörer väntas bli. Samtidigt noterar Regelrådet det som har angetts om svårigheterna att få tillgång till en fullständig statistik över berörda företag. Avsaknaden av sådan information är mot den bakgrunden mer förståelig. När det gäller det som förslagsställaren anger om stora aktörer finner Regelrådet att denna bedömning borde ha utvecklats mer. Det anges i avsnitt 5.6 i betänkandet att intresseorganisationer för de berörda företagen har framhållit att även stora aktörer kan få problem med tillämpningen av offentlighetsprincipen. Skäl för detta som nämns är att den dagliga verksamheten hos sådana aktörer ofta drivs av småskaliga enheter som liknar den verksamhet som drivs av aktörer med småskalig verksamhet. Såvitt Regelrådet kan förstå är skälet för utredningens bedömning att effekterna för stora aktörer blir små i huvudsak att dessa redan i enlighet med befintliga bestämmelser, exempelvis bokföringsregler, är skyldiga att hålla handlingar ordnade. Regelrådet ifrågasätter i och för sig inte detta men vill ändå framhålla att om allmänhetens förfrågningar om viss information riktas till en lokalt verksam småskalig enhet, medan den efterfrågade informationen finns samlad centralt i företaget, där en specialiserad administrativ kompetens finns, skulle i princip effekten kunna bli att det är personal som inte har erfarenhet av liknande uppgifter som får hantera förfrågningar från allmänheten som sedan ska hanteras av annan personal, eventuellt placerad på annan ort. I kombination med det allmänna kravet att allmänna handlingar ska lämnas ut skyndsamt är det inte alldeles självklart att stora aktörer som har en decentraliserad organisation av det slag som uppgifterna i avsnitt 5.6 synes indikera kommer att kunna hantera kraven på ett helt okomplicerat sätt. Detta skulle på lite längre sikt kunna hanteras genom omorganisation inom det berörda företaget, men någon form av anpassning skulle således krävas. Det är oklart om förslagsställaren har beaktat sådana scenarier. Mot bakgrund av att berörda intresseorganisationer har framhållit just att decentraliserad organisation som har likheter med de små aktörerna är vanlig, är det en brist att det inte berörs. När det gäller regler om tjänstefel och skadestånd respektive frågor kring tillsyn anser Regelrådet att det inte på förhand kan uteslutas att dessa skulle kunna ha en påverkan på företags kostnader. Om tillsynsärenden skulle bli aktuella skulle det kunna påverka administrativa kostnader. Detta sammantaget motiverar att en bedömning avseende en möjlig påverkan på företagens kostnader i dessa avseenden borde ha redovisats. När det gäller förslagets totala administrativa kostnader anser Regelrådet att det hade varit önskvärt om ett försök hade gjorts att ange ett intervall inom vilket denna skulle kunna hamna. En möjlighet hade också varit att redovisa olika scenarier utifrån antaganden om större eller mindre effekt. Sammantaget finner Regelrådet att även om värdefull information finns i det befintliga underlaget, är beskrivningen inte tillräckligt tydlig. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på administrativa kostnader bristfällig. Postadress Webbplats E-post 5/8

6 Andra kostnader och verksamhet I konsekvensutredningen anges att det kan bli aktuellt med investeringskostnader och utbildningskostnader. För mindre aktörer anges att investeringskostnaderna antas uppgå till ca kr per företag. Det skulle emellertid kunna bli aktuellt med större belopp om företaget behöver inköpa diarieföringssystem, anpassa lokalerna för arkivomhändertagande m.m. Det anges i dessa fall röra sig om engångskostnader. Vidare antas det finnas en engångskostnad för utbildning på kr per företag. När det gäller privata aktörer med verksamheter av större omfattning uppskattas det krävas större investeringar i datasystem, lokaler samt mer omfattande personalutbildning. Utredning uppskattar, baserat på uppgifterna i Statskontorets rapport, att det kan röra sig om mellan och kr per driftsställe. Utredningen anger emellertid också att ju fler driftsställen en aktör har, desto större möjligheter till stordriftsfördelar kan det finnas, vilket anges kunna bidra till lägre kostnad per driftsställe. Regelrådet gör följande bedömning. Även när det gäller andra kostnader skulle konsekvensutredningen ha blivit tydligare om det hade funnits en uppskattning om vad den totala kostnaden skulle bli för de berörda företagen. Samtidigt finner Regelrådet att bristerna på en fullständig statistik rimligen utgör ett lika stort problem för en redovisning av totala andra kostnader som det gör för totala administrativa kostnader. När det gäller andra kostnader finner Regelrådet att det finns vissa aspekter i analysen som medför att den är mer heltäckande än redovisningen av administrativa kostnader. Således har utredningen gjort en kvantifierad bedömning av vad påverkan på andra kostnader blir både för mindre och större aktörer. Det framgår också av redovisningen att bedömningen av utbildningskostnaden för de små aktörerna baseras på kostnad för utbildningar som finns på dagens marknad. Detta stärker analysens trovärdighet. Sammantaget finner Regelrådet att analysen av påverkan på företagens andra kostnader ger ett mer genomarbetat intryck och är mer heltäckande. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på andra kostnader och verksamhet godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges att förslaget innebär ökad insyn i de berörda företagens verksamheter. Den ökade insynen anges i vissa avseenden kunna medföra något försämrade konkurrensförhållanden för företagen. Om vissa uppgifter, exempelvis avseende en tidseffektiv arbetsmetod, ger ett företag ett försteg framför andra företag i samma bransch och om denna information inte skulle skyddas utav sekretessbestämmelser, kan konkurrenterna begära ut informationen med följden att det förstnämnda företagets fördel minskar. Förslagsställaren bedömer emellertid också att offentlighetsprincipen kan medföra att konkurrensskadliga missförhållanden lättare kan avslöjas och att det blir svårare för företag att konkurrera med otillbörliga metoder. Regelrådet finner att utredningen har angett några effekter på konkurrensförhållanden för berörda företag som kan vara relevanta. När det gäller eventuell påverkan till följd av att känslig information begärs ut noterar Regelrådet att sekretesslagens bestämmelser i många fall torde vara tillämpliga. I andra delar av konsekvensutredningen bedömer förslagsställaren att mindre företag med begränsad verksamhet visserligen kan ha svårare att hantera de krav som offentlighetsprincipen medför, men att de också kommer att behöva hantera färre allmänna handlingar när de har en mer begränsad verksamhet. Detta slags frågor är i princip även relevanta för konkurrensförhållanden och det hade varit naturligt om redovisningen hade innehållit en bedömning av om förslaget påverkar konkurrensförhållandena för berörda företag olika beroende på företagens storlek. Att en sådan bedömning inte finns är en brist. Sammantaget finner Regelrådet att bedömningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag inte är tillräckligt tydlig. Postadress Webbplats E-post 6/8

7 Regelrådet finner redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag bristfällig. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Som angetts ovan under administrativa kostnader innehåller konsekvensutredningen uppgifter om effekter vid tillämpning av annan lagstiftning som följer av offentlighetsprincipens införande. Regelrådet gör följande bedömning. Även om Regelrådet har riktat kritik mot att dessa aspekter inte har kompletterats med en bedömning om möjliga effekter de kan ha för kostnader, är det värdefullt och relevant att de nämns som andra konsekvenser av förslaget. Regelrådet finner redovisningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning I konsekvensutredningen anges viss information särskilt om privata utförare med verksamheter av begränsad omfattning. Där anges bland annat att det enligt utredningens uppfattning finns skäl för antagandet att offentlighetsprincipens krav skulle kunna medföra oproportionerliga krav på vissa aktörer som driver verksamhet av begränsad omfattning. Mot denna bakgrund har utredningen föreslagit undantag för fysiska personer som normalt bedriver verksamhet av begränsad omfattning. Som nämnts ovan är det utredningens uppfattning att aktörer som bedriver verksamhet av begränsad omfattning också behöver upprätta färre allmänna handlingar. Det är också utredningens uppfattning att hanteringen av allmänna handlingar kan bli enklare för dessa verksamheter. Regelrådet finner att det framgår av konsekvensutredningen vilka överväganden som utredningen har gjort när det gäller verksamheter av begränsad omfattning och hur det har påverkat förslaget till reglering. Regelrådet finner redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning godtagbar. Sammantagen bedömning Regelrådet finner att ett flertal aspekter i konsekvensutredningen beskrivs på ett tillräckligt tydligt sätt. Det finns även brister, framför allt i redovisningen av påverkan på företagens administrativa kostnader. Som helhet håller emellertid konsekvensutredningen en tillräcklig kvalitet. I den bedömningen beaktar Regelrådet även att förslagsställaren överlag har varit tydlig med vilka skäl som finns till bristerna i konsekvensutredningen och vilka försök som har gjorts för att åstadkomma ett så tydligt underlag som möjligt. Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Postadress Webbplats E-post 7/8

8 Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 2 februari I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Yvonne von Friedrichs, Claes Norberg och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Per Högström. Pernilla Lundqvist Ordförande Per Högström Föredragande Postadress Webbplats E-post 8/8