Bortom IT Om hälsa i en digital tid

Transkript

1

2

3 Bortom IT Om hälsa i en digital tid Vinnova finansierat Institutet koordinator Rapport Film Kortlek: Förändringsleken Skicka efter, andra upplagan har precis kommit från trycket!!

4 Institutet för framtidsstudier. Koordinerande projektpart, En självständig forskningsstiftelse som bedriver policyrelevant tvärvetenskaplig forskning kring viktiga framtidsfrågor och medverkar i det offentliga samtalet. Vice vd Anders Ekholm är projektledare och medförfattare. Erika Karlsson, kommunikatör, Karim Jebari Dr i filosof och forskare inom etik, Gina Manzilla, projektadministratör. Övriga parter: Mickelsbergs Data AB, Drasko Markovic, Nationalekonom, datautvecklare med teknik som är på frammarsch, medförfattare, utvecklare Bräcke Diakoni, Jenny Wahlgren, Master of fine arts, lektor, verksamhetschef i äldreomsorgen, skådespelare. medförfattare Handelshögskolan, Stockholm, SSE Business lab, Erik Wetter Managing Director, assistant Professor, medförfattare. Institutet för designvetenskap, Lunds universitet, Fredrik Nilsson, Professor, prefekt, komplexa system och brukarcentrerade designprocesser, medförfattare. Karolinska institutet, Sara Riggare, doktorand inom digital personlig hälsa och medförfattare. Myndigheten för Vård och omsorgsanalys, som arbetar med att följa upp och analysera hälsa och sjukvård, Jesper Olsson, Med Dr Förbättringskunskap, medförfattare. Stiftelsen Leading healthcare, Hans Winberg, Generalsekreterare, Ek Lic, Managementforskare, Anna Krohwinkel, Jon Rognes, Britt-Marie Ahrnell, medförfattare. Sveriges kommuner och landsting, SKL, Patrik Sundström, Ansvarig e-hälsa, huvudsekreterare i utredningen om rätt information i vården, medförfattare. Sveriges kommuner och landsting, SKL, Fredrik Lindencrona, psykolog, Ing-Marie Wieselgren, psykiatriker, Tomas Bokström, projektledare arbetar i Psynk-projektet, medförfattare

5 Vi skriver om Hälsa i ett samhällssystem Den legitimerade patienten Artificiella intelligenser Meningsfullhet, lycka och minskad psykisk ohälsa som mål för hälsopolitik Lärande som bygger på data Moralfilosofiska avvägningar för integritet Ersättningssystem Framtidens chef Framtidens lagstiftning Regeringskansliets funktion Framtidens vårdarkitektur Behovet av samhällsteknologi

6 Hälsa är skiljt från sjukvård och omsorg - nästan En tredjedel av ohälsokostnaden tas i sjukvården 10 procent av medellivslängdsförbättringen under 1900-talet pga sjukvård Idag procent Hälften av 1900-talet BNP ökning pga förbättrad hälsa Stor del av diagnoser sjukdomar beror på livsstil Stor del av vården sköts av patienter och anhöriga, särskilt kroniker Två tredjedelar av omsorgen sköts av anhöriga

7 Hälsa beror på hela samhället och vårt beteende

8 Patienten är den som koordinerar idag

9 Framtidens T-formade verksamhetsorientering - tjänsteleverans och utveckling tillsammans med andra aktörer (butiker, gym, apotek, frisörer, etc) (horizontell) och inom-diciplinär kunskapsutveckling (vertikal).

10 Cynefin

11 Teknologi Teknologi är resultatet av samhällets utveckling men även en katalysator för den fortsatta utvecklingen, Benjamin Barber Teknologiutvecklingen är grunden till välfärdsstaten Både att vi har råd, men även vad vi kan göra

12 Ny teknik

13 Robotar i omsorgen Totalt omänskligt. Roboten kommer att ta bilder på mig och lägga ut på facebook. Kommer kopiera min tipsrad, lämna in den och håva in mina tretton rätt. Det är nog slutet för samhället.

14 Som del av ett vårdteam som också består av människor är det OK. Om de inte blir aggressiva så kan det väl funka. Skönt, då kan man få hjälp med duschen mitt i natten, om man känner för det. Vi kommer att utvecklas.

15 Matchning Social physics: Sociometric Solutions - Mäter vem som pratar med vem och kvalitén i samtalet. - Kan också mäta flödet av idéer genom organisationen. - Vem som passar ihop med vem.

16 Kostnadseffekter Studie Västerås stad Vilka kostnadseffekter som införandet av digitaliseringen kan ge för vård och omsorg i hemmen. Om bara 10 % av hemtjänsttagarna använder digitala tjänster skulle man spara: Mellan 2,4-4 miljoner för en glesbygdskommun med 8000 invånare Mellan miljoner för en mellanstor stad med invånare Mellan miljoner för en storstad med invånare Omräknat till riksnivå skulle detta ge besparingar på 1 till 5 miljarder kronor, (ungefär lika många procent).

17 Västerås forts Studien ger också exempel på om hemtjänsttagarna skulle användas till 90 %, då skulle nettobesparingar uppgå år 2020 till: - 34 miljoner för en glesbygdskommun med 8000 invånare miljoner för en mellanstor stad med invånare miljoner för en storstad med invånare Omräknat till siffror för hela Sverige ger det ett spann på 12 miljarder till 42 miljarders potential, och lika mycket i procent ungefär. dvs. besparingspotentialen ligger på mellan 12 till 40 procent av den totala kostnaden av äldreomsorgen

18 Vetlanda Individ och familjeomsorg Träffa klienter 25 procent Lagstadgad dokumentation 50 procent Övrigt 25 procent En annan mellansvensk kommun Barn och unga Socialsekreterare använder 1 procent av arbetstiden för att träffa utsatta barn, ytterligare 16 procent i indirekta åtgärder, 83 procent övrigt!

19 Dunning-Kruger effect The Dunning Kruger effect is a cognitive bias in which low-ability individuals suffer from illusory superiority, mistakenly assessing their ability as much higher than it really is. high-ability individuals may underestimate their relative competence and may erroneously assume that tasks which are easy for them are also easy for others.

20 Den legitimerade patienten spetspatienter - anhöriga Får skriva ut läkemedel, förbrukningsartiklar, hjälpmedel själv Deltar/driver substans- metod- manick- vård- och omsorgsutvecklingen Har omvända vårdmöten Handleder andra patienter Tar hand om sina anhöriga, tex sällsyntadiagnoser, funktionsnedsatt eller äldre Får legitimation via webbaserat test

21 Ca 3 miljarder i besparingar per år redan vid små förändringar

22 Produktivitet Sveriges största bransch med anställda, en av 6 jobbar här Omöjligt att koordinera vård och omsorg manuellt, havererar snabbt. Koordination (digitalt) mellan de olika vårdaktörerna och brukarna. Ökad co production- patienter/brukare gör saker själva med välfärdsteknologi. Tacit knowledge.

23 Vi har världens bästa vård inom enheterna men så där när det gäller vård emellan enheterna. Vi vet att medelkonsumenten med 4 diagnoser över 70 år Träffar olika vårdenheter varje år. De kan i medeltal redogöra för 3 fakta efter varje besök i 48 timmar därefter är det slut. Vi måste förstå att vården är idag mkt informationsstyrd verksamhet. Vården måste förstå att det finns appar på marknaden. Här måste vi ta hjälp av beteendevetenskapen ingenting som inte går i i cirklar kommer att fungera; Vården måste få INFO från patienten, och patienten måste få INFO från vården

24 IT vs digitalisering Att köpa IT-system är nödvändigt men inte tillräckligt Utvecklingen och potential kommer först då vi använder data för lärande och utveckling Sällan kopplas Digitalisering=data Digitalisering utan data=tv-spel Men inget görs för att få använda data (i princip) Nya datakällor tex social physics, och användardata Leder till att vi kan börja hantera välmående, meningsfullhet

25 Forskning vs Teknologi Forskning drivs av nyfikenhet; att förstå världen runt oss Teknologi har som syfte att vara nyttig Vi har behov av Samhällsteknologi, som använder vetenskaplig metod, men kanske mindre traditionellt organiserad akademisk forskning Vi kan inte ha välfärdsteknologi endast i en sektor, utan det är något som måste genomsyra hela den offentliga sektorn och även koppla ihop den med världen runtomkring Patientdata Data till och från Med tech Dataflöde mellan olika offentliga parter

26 Åtgärder 1 regler som leder till dynamik Regel 1: Alla ledtider i alla offentlig finansierade system ska halveras. Varje år. Regel 2: Alla offentligt finansierade IT-system måste ha öppna API:er (Application Program Interface). Regel 3: All data som inte riskerar att lämna ut känslig information om enskilda ska vara fritt tillgänglig i realtid, Regel 4: Alla datauttag som är gjorda om dig som person ska loggas. Regel 5: Det ska finnas en gemensam portal, Regel 6: Dataflöden till privata företag, annat än som avidentifierade forskningsdataset, får inte ske. Regel 7: Alla offentligt finansierade verksamheter kan i samråd med sina brukare iscensätta regelfria experimentverksamheter. Regel 9: Bygg på med medborgarnas fokus och val. Regel 10: 500 kronors regeln.

27 Åtgärder 2 Staten finansierar icke geografisk verksamhet tex AIbeslut eller automatisk sjukvård på nätet. Pengar tas från generella statsbidraget Eftersom det minskar belastningen på kommun/landsting Blir tryck för landstingen som kollektiv att utveckla digitala tjänster och erbjuda dem till andra Blir en möjlighet för näringslivet att utveckla nya tjänster med stabil förutsättning Egentligen samma som finansieringen av utlandsvård (annan finansiering)

28 Åtgärder 3 Inför regulatoriska frizoner Boota om Datainspektionen SCB Förändrat uppdrag till Inspektionen för vård och omsorg Ge SBU ett nytt uppdrag Utred förutsättningar för datadrivet förbättringsarbete -idag förbjudet Alla myndigheter ska ha forskning i instruktionen Dela information mellan kommuner/landsting- staten Utvecklingsstöd nationellt och regionalt VårdprocessID och centralt högkostnadskort Digitala ID människor, organisationer och manicker

29 Åtgärder 4 Dynamiska krav istället för detaljerade regleringar Förbjud gallring av data: Kunskap eller uppgift för handläggning? Ge förbrukningsartiklar, medicintekniska produkter hjälpmedel och stöd infrastruktur -utred hur man kan få holism Ändra regler så att maskiner kan fatta beslut tex om mediciner Ändra regler så att patienter och anhöriga får förskrivningsrätt Ge folk rätt att vägra ny teknik om de kan bevisa att det tar längre tid Se över Regeringskansliet Inför ett effektråd Mindlab Nudging

30 Åtgärder 4 komplexa system Simulering: lösningen på komplexa problem Börja bygg agentbaserade komplexa mikrosimuleringsmodeller av samhället Börja bygg atombaserade simuleringsmodeller av den mänsklig kroppen Där forskningen kan placera in sina resultat dvs en forsknings/ kunskapsinfrastruktur som är mer teknologisk Kräv för att få finansiering att forskningsresultat ska kunna kopplas in Får inte drivas av akademin, utan användas av samhällsteknologer De första kompletta simuleringarna av en enskild celltyp gjordes för fem år sedan

31 Morgondagens problem har vi haft länge

32 Dålig kvalitet och produktivitet Bostadsbyggande Trafiken 3000 personer dör i förtid skadas 10 procent får infektion efter operation Väntetiderna har varit konstanta 10 procent av grundskoleeleverna klarar inte grundkrav eller blir drop outs Detta har hållit i sig i decennier Patienter-Brukare faller mellan stolar och organisationer IT-systemen sämst av alla branscher Samtidigt blir vi bättre i punktproduktivitet, mätt som tex femårsöverlevnad i olika diagnoser, framförallt hjärt-kärl.

33 Barnadödligheten förklarar stor del av ökad medellivslängd Genomsnittlig livslängd i år Livslängd 0-99 år Livslängd år Medianåldern har varit minst ca 60 år sedan länge Percentiler livslängd ,25 0,1 0,5 0,75 0,9 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany).

34 Sverige har aldrig tidigare haft så jämn livslängdsfördelning mätt med Gini-koefficienten som idag. 0,7 0,6 Gini livslängd år ,5 0,4 Gini ett mått på spridning av livslängd 0,3 0,2 Om Gini är 0 så lever alla personer exakt lika länge. Om Gini är 1 så tar en person hand om alla levnadsår. 0, I verkligheten någonstans mellan 0 och 1, Sverige idag 0,08. Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany).

35 Hälsoklyftor Förväntad återstående livslängd för 30-åringar. Kvinnor Antal år Män Antal år Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012 från SoS och FHI: Dubbelt så hög dödlighet bland personer med kort utbildning. Skillnaderna i återstående livslängd vid 30 års ålder ökar mellan utbildningsgrupperna.

36 Dödsrisk efter utbildning Exempel, genomsnittlig dödsrisk för åringar Genomsnittlig dödsrisk Genomsnittlig dödsrisk, index 0,030 1,2 0,025 1,0 0,020 0,8 0,015 0, ,6 0, ,005 0,2 0,000 Grundskola Gymnasium Högskola 0,0 Grundskola Gymnasium Högskola Bredd på staplar proportionell mot antal. Källa: SCB:s LISA-databas. Egna beräkningar.

37 Ingen av de dagliga politiska diskussionerna löser dessa problem Privat offentligt Statligt kommunalt Mer mindre resurser Fler färre landsting/kommuner Omorganisationer policys eller lagstiftning Större - mindre klasser Senare tidigare betyg Valfrihet Alla dessa har liten eller ingen påverkan på kvalitet och produktivitet, (förutom under vissa speciella förutsättningar) Konkurrens verkar ha viss påverkan, kan dock kanske gå via storlek liten storlek är bättre än stor

38 Varför är det så svårt att göra något åt vård, skola, omsorg?

39 Mikrosystem All vård, skola, omsorg produceras i mötet mellan patient, elev, brukare - systemet (i vid bemärkelse) och professionerna Alla reformer som inte förändrar detta möte kommer inte heller förändra resultat, kvalitet eller effektivitet.

40 Komplicerade system

41 Komplexa självorganiserade system

42 Inte bara komplicerat utan komplext Mycket inom vård, skola, omsorg är komplicerade processer och flöden skapade av människor. Vissa saker är enkla Men det mesta är komplext. Vi har precis börjat förstå komplexiteten i vår biologi, ekonomi, sociala nätverk osv Om tio år kommer vi att inse att vi i själva verket förstår mindre än vad tror att vi förstår idag

43 Dave Snowden s Cynefin framework

44 Determinism Enkla (uppenbara) system är deterministiska, (kliniska riktlinjer, modeller, regelverk, goda exempel, marknadsutsättning kan fungera) Komplicerade system likaså, men det krävs analys för att förstå hur (analytiker, Data) Komplexa system kan man inte veta determinismen förrän efteråt (Beslutstöd, maskininlärning, analytiker, experiment) Kaotiska system har inga deterministiska processer (usch! Prova sig fram i varje fall)

45 Östermalms läroverk 1910

46 Vittras nya grundskola vid Telefonplan 2011

47 Determinism Enkla (uppenbara) system är deterministiska, (kliniska riktlinjer, modeller, regelverk, goda exempel, marknadsutsättning kan fungera) Komplicerade system likaså, men det krävs analys för att förstå hur (analytiker, Data) Komplexa system kan man inte veta determinismen förrän efteråt (Beslutstöd, maskininlärning, analytiker, experiment) Kaotiska system har inga deterministiska processer (usch! Prova sig fram i varje fall)

48 Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Prova checklistor, gärna IT-baserade för egenvård eller anhörigomsorg. Algoritmbaserad förskrivning/biståndsbedömning Implementera riktlinjer i beslutsalgoritmerna Hög GDS-grad för de som kan och vill. Ekonomiska incitament och marknader Privatisering av tjänster som är väldefinierade Stordriftsfördelar NPM, LoU fungerar Enkla Brukare, Elever, pat- & klienter -Digitalisera Upphandla/utveckla icke-besöks-system

49 Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Komplicerade Brukare, Elever, pat- & klienter -Analysera Både i mikrosystem men även flöden. Måste utveckla mer av analysverktyg och beslutsstöd, och automatisk processtyrning. Kanske mer i diagnos/biståndsprocessen Medan produktionsprocessen kan många gånger vara enkel Cancer tracks Data! Försäkringskassan, socialtjänst, arbetsförmedlingen, anhöriga Good Practice och forskning som tips i beslutstöden Alla förutsättningar finns för att börja utveckla dessa system/arbetssätt

50 Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Komplexa Brukare, Elever, Pat- & klienter -Simulera Makrosystemet är ett komplext system, men även vissa mikrosystemsåtgärder. (egentligen antagligen alla..) Vår biologi och livsstil i samverkan med vård och omsorgssystemen, men även försäkringskassa, arbetsplats osv. Helt omöjligt att hantera manuellt vi har ingen förmåga att tänka på komplexa system. Måste börja samla Big Data, kring människors liv och livsstil, resultat och välmående Stordriftsnackdelar NPM, LoU fungerar inte - Tvärtom Självlärande maskiner Självkoordinerande system Till dess: PAL, Äldrevårdcentraler, Experimentera! (Det kan inte bli värre!)

51 Den svåra konsten att styra och förbättra

52 Cochrane effective Practice and Organization of Care Review Group 7(8) in BMJ series:closing the gap between research and practice: an overview of interventions to promote the implementation of research findings Interventions that promote behavioural change among health professionals. Interventions that have no or little effect Educational materials (distribution of recommendations for clinical care, including clinical practice guidelines, audiovisual materials and electronic publications) Didactic educational meetings (such as lectures) Interventions of variable effects Audit & feedback (or any summary of clinical performance) Use of local opinionleaders Local consensus process Patient mediated interventions Consistently effective interventions Outreach visits, reminders, multifaced interventions combining one or two of following: audit and feedback, reminders, local consensus process, marketing

53 Mjuk normering/kunskapsstyrning à Driva utveckling Befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, jämlik, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet 4) Bibehålla förbättringar 1) Prioritera, skapa förändringstryck och sätt mål 3) Stimulera systematisk förbättring & spridning 2) Kunskap om handlingsalternativ 5) Stimulera ehälsa och ledarskap som stödjer utvecklingen Hård normering/säkerställa golvet Normering Tillsyn, patientsäkerhet Patientvalsinformation Utvärdera systemeffektivitet Säkra data kvalitet

54 Genomför politiken vad medborgarna önskar? , mest data för de senaste åren Källa: Opublicerat arbete av Mikael Persson och Mikael Gilliam

55 Digital ranking Svenska individer 1 Näringsliv 3 Offentlig sektor 23 Vill man jobba i offentlig sektor? Analogångest. Ska man gå i skolan?

56 Singularity 2045 Ray Kurtzweil, futurist, uppfinnare och GOOGLE:s utvecklingschef $ köper en dator med samma prestanda som en hjärna $ köper en dator med samma prestande som 1000 människor $ köper en dator en miljard gånger snabbare än alla människor tillsammans

57 Tack! Den ljusnande framitid är vård Empati och High tech När vården blir IT Youtube: Omsorg om framtiden

58