Gemensam modell för fördelning av Högskolans grundutbildningsoch forskningsanslag samt för beslut om programutbud

Transkript

1 Fastställt av Gemensam modell för fördelning av Högskolans grundutbildningsoch forskningsanslag samt för beslut om programutbud 1. Bakgrund Högskolestyrelsen beslutade vid sammansträdet att uppdra till rektor att se över styrprinciperna för forskning och grundutbildning. Uppdraget hade sin grund i att de modeller som idag tillämpas upplevdes som bristfälliga i vissa avseenden. Huvudsakligen var det två problemområden som pekades ut. För det första ville man ha en sammanhållen process för fördelning av grundutbildnings- respektive forskningsanslag. För det andra ville man ha en tydligare koppling mellan beslutet om programutbud och dimensioneringen av detta och beslutet om anslagsfördelning. Med anledning av högskolestyrelsen beslut tillsatte rektor en arbetsgrupp som bland annat gavs uppdraget att utarbeta förslag till en sammanhållen anslagsfördelningsprocess för grundutbildning och forskning (Bilaga A, HIG-STYR 2013/115). Arbetsgruppen har förankrat sitt arbete i Utbildningsoch forskningsnämnden, dels genom samråd med den referensgrupp som nämnden tillsatt, dels genom avrapportering i nämnden. Gruppens förslag finns bifogat i bilaga B. Arbetsgruppens förslag har presenterats för verksamheten vid ett informationsmöte Arbetsgruppens sammansättning samt informationsmötet säkerställer att förslaget är väl förankrat i verksamheten. Det förslag rektor här lämnar till högskolestyrelsen följer i stort det förslag som arbetsgruppen fört fram. Avvikelser mot gruppens förslag anges i texten. Rektor har delgivit arbetsgruppen sitt förslag. 2. Disposition I det följande görs en översiktlig beskrivning av den modell som idag tillämpas samt dess förbättringsområden. Därefter läggs förslag på ny modell för anslagsfördelning samt för beslut om programutbud, vidare beskrivs hur denna process kommer att fungera mot högskolestyrelsen. Slutligen presenteras förslag till beslut på ett antal punkter som högskolestyrelsen enligt den nya modellen ska fatta beslut om redan på innevarande möte. 3. Nuvarande modell samt dess förbättringsområden I den modell som idag tillämpas är processen för fördelning av grundutbildnings- respektive forskningsanslag tydligt åtskilda. Detta gäller både strukturen för den interna processen, beredningen inför högskolestyrelsens beslut samt tidpunkten för högskolestyrelsens beslut. 3.1 Fördelning av grundutbildningsanslag och beslut om programutbud Beredning inför högskolestyrelsens beslut om fördelning av grundutbildningsanslaget sker företrädesvis genom dialog mellan akademierna och ekonomiavdelningen. Högskolestyrelsen fattar beslut om fördelningen i samband med beslut om den Högskoleövergripande budgeten vid sammanträdet i december. 1

2 Till denna process läggs också att högskolestyrelsen vid sammanträdet i september (efter en informationsföredragning i juni) fattar beslut om programutbud och dimensionering av detta. Beslutet om programutbud föregås inte av en beredning där det säkerställs att beslutet följer de ekonomiska ramar som senare fastställs via beslutet om anslagsfördelning. Att en sådan modell tillämpats förklaras av att Högskolan under många år arbetat utifrån förutsättningen att man inte nått upp till det från regeringen givna anslagstaket, varför kontroll av om programutbudet riskerar att leda till överproduktion inte varit nödvändig. De senaste årens utvecklig har dock lett fram till att Högskolan befinner sig i motsatt situation, där programutbudet måste begränsas för att bromsa den överproduktion som redovisats under de senaste åren. Till detta kan läggas att prognoserna från regeringen pekar på kraftigt minskad tilldelning av grundutbildningsanslag till Högskolan under den kommande treårsperioden. 3.2 Fördelning av forskningsanslaget Beredningen inför högskolestyrelsens beslut om fördelning av forskningsanslaget görs i Utbildningsoch forskningsnämnden. Högskolestyrelsen fattar vid sammanträdet i juni beslut om fördelning av forskningsanslaget mellan forskningsområden. Efter högskolestyrelsen beslut bereds ärendet vidare i Utbildnings- och forskningsnämnden och forskningsanslaget fördelats ut i verksamheten under sen höst. Denna modell för fördelning av forskningsanslaget har inneburit att linjen inte varit involverad i beredningen av beslutet. 4. Förslag på gemensam modell för fördelning av Högskolans grundutbildnings- och forskningsanslag samt för beslut om programutbud Med utgångspunkt i ovan beskrivna förbättringsområden i de nuvarande modellerna föreslås en ny modell. Modellen ska gälla från och med fördelningen av 2015 års anslag. Modellen baseras på att högskolestyrelsen vid två tillfällen under året behandlar ärenden gällande anslagsfördelning samt Högskolans programutbud: Under våren 1 fattar högskolestyrelsen beslut om riktlinjer för fördelning av grundutbildningssanslaget och för beslut om programutbud respektive riktlinjer för fördelning av forskningsanslaget. På septembermötet fattar högskolestyrelsen beslut om fördelning av grundutbildningsoch forskningsanslag samt om programutbud och dimensionering av detta. Nedan redogörs för den interna beredningsprocessen, för de beslut som högskolestyrelsen ska fatta vid respektive möte samt vilket underlag som ska beredas inför besluten. 4.1 Beredningsgrupp för att säkerställa en sammanhållen process För att säkerställa en sammanhållen process ska förslag om fördelning av grundutbildnings- och forskningsanslag samt programutbud lämnas till högskolestyrelsen av en beredningsgrupp bestående av: 1 Aprilmötet alternativ junimötet, vidare utredning krävs för att avgöra vilket av dessa tillfällen som är lämpligast för att processen ska bli så effektiv som möjligt. Definitivt fastställande föreslås vid styrelsen möte i september 2014 då styrelsens arbetsordning bör behandlas. 2

3 Rektor (ordförande) Akademichefer Förvaltningschef 2 Tre representanter från Utbildnings- och forskningsnämnden. Representanterna utses av Utbildnings- och forskningsnämnden. 4.2 Beslut om riktlinjer för fördelning av grundutbildningsanslaget och för beslut om programutbud Ärendet behandlas av högskolestyrelsens under våren och syftar till att högskolestyrelsen beslutar om de riktlinjer som beredningsgruppen ska arbeta utifrån inför beslutet på septembermötet. Ärendet innebär att högskolestyrelsen beslutar om: Principer som ska vara styrande vid fördelning av grundutbildningsanslaget för kommande budgetår samt principer som ska vara styrande inför beslutet om programutbud kommande läsår. 4.3 Beslut om riktlinjer för fördelning av forskningsanslaget Ärendet behandlas på högskolestyrelsens under våren och syftar till att högskolestyrelsen beslutar om de riktlinjer som beredningsgruppen ska arbeta utifrån inför beslutet på septembermötet. Ärendet innebär att högskolestyrelsen beslutar om: Principer som ska vara styrande vid fördelning av forskningsanslaget för det kommande budgetåret. 4.4 Beslut om fördelning av grundutbildningsanslaget Ärendet behandlas på högskolestyrelsens septembermöte och syftar till att högskolestyrelsen fastställer: Grundutbildningsanslagets fördelning till Högskolans akademier och till central avsättning för det kommande budgetåret. Till underlaget ska läggas en ekonomisk uppföljning av uppbundna medel och prognos av disponibelt utrymme. 4.5 Beslut om programutbud och dimensionering av detta Ärendet behandlas på högskolestyrelsens septembermöte och syftar till att högskolestyrelsen fastställer: Programutbud och dimensionering av detta för det kommande läsåret. 2 Att förvaltningschef inkluderas i beredningsgruppen är en avvikelse från arbetsgruppens förslag. Förvaltningschef inkluderas för att säkerställa att de administrativa rutinerna tas i beaktande i processen. 3

4 4.6. Beslut om fördelning av forskningsanslaget Ärendet behandlas på högskolestyrelsens septembermöte och syftar till att högskolestyrelsen fastställer: Forskningssanslagets fördelning till Högskolans akademier och till central avsättning för det kommande budgetåret. Till underlaget ska läggas en ekonomisk uppföljning av uppbundna medel och prognos av disponibelt utrymme. 5. Beslut som högskolestyrelsen ska fatta vid innevarande möte enligt ny modell Enligt ovan beskrivna förslag till ny modell bör högskolestyrelsen fatta beslut om riktlinjer för fördelning av grundutbildningsanslaget respektive forskningsanslaget vid innevarande möte. Nedan redogörs för förslag till beslut. 5.1 Riktlinjer för fördelning av grundutbildningsanslaget 2015 och programutbudet ht15/vt16 Vid beredning av fördelning av grundutbildningsanslaget 2015 samt vid beredning av programutbudet ht15/vt16 kommer två frågor att vara av avgörande betydelse. Dessa är att Högskolans utbildningsutbud måste anpassas efter det givna anslagstaket samt dimensioneringen mellan program och fristående kurser. Högskolestyrelsen föreslås därför fatta beslut om vilka riktlinjer som ska vara gällande inom dessa områden. Vad gäller anpassning av programutbudet har styrelsen under föregående punkt på innevarande möte föreslagits fatta beslut om vidare utredning av ett antal program utredningen ska behandla möjligheter till sammangående, neddimensionering eller avveckling. Detta beslut bör givetvis vara vägledande i beredningen av programutbudget. På samma sätt fattade högskolestyrelsen på föregående punkt vid innevarande möte beslut om optimal fördelning mellan program och fristående kurser. Även detta beslut bör givetvis vara vägledande i beredningen av programutbudet. Följande princip föreslås som styrande inför beslutet om fördelning av grundutbildningsanslaget 2015: I beredningen av programutbudet ht15/vt16 ska beslutet om utredning av Informatörsprogrammet, Programmet för professionellt skrivande, Trädgårdsmästarprogrammet, Hälsopedagogiska programmet, Industridesignprogrammet, Ekonomprogrammet samt Fastighetsmäklarprogrammet vara vägledande. I beredningen av programutbudet ht15/vt16 ska målsättningen om att fristående kurser ska omfatta cirka 20 procent av den totala utbildningsvolymen vara vägledande. Det fördelade anslaget förvaltas i linjen och akademicheferna ansvarar för att fördelade medel tillförs grundutbildningen vid Högskolan i enlighet med fördelningsbeslutets intentioner. 4

5 5.2 Riktlinjerför fördelning av forskningsanslaget 2015 Högskolans forskningsstrategi betonar vikten av att Högskolans forskningsprestationer ökar. Nedanstående förslag till styrprinciper för fördelning av forskningsanslaget har därför till övergripande syfte att ge incitament för ökad forskningspublicering och ökade externa anslag. Förslaget innebär att forskningsanslaget fördelas till forskningsämnen utifrån en tregradig klassificeringsskala. Till de två första kategorierna hänförs forskningsämnen som innehar forskarutbildningsrätt eller kan komma i fråga för utveckling till att erhålla forskarutbildningsrätt. Till den tredje kategorin hänförs forskningsämnen med grundutbildningsanknytning men som saknar forskarutbildningsrätt. Tilldelningen till kategori tre syftar till att säkerställa forskningsanknytning inom grundutbildningen. Följande principer föreslås som styrande inför beslutet om fördelning av forskningsanslaget: En bastilldelning omfattande en fast summa fördelas på två kategorier forskningsämnen: Kategori 1: Ämnen med forskarutbildningsrätt Kategori 2: Ämnen som kan komma i fråga för utveckling till att få egen forskarutbildningsrätt, med en tidshorisont på 3 4 år En bastilldelning baserad på antal helårsstudenter fördelas inom en tredje kategori. Kategori 3: Huvudområden och motsvarande 3 inom grundutbildningen som inte är aktuella för egen forskarexamensrätt. Bastilldelningen kompletteras med en rörlig tilldelning som baseras på: - Medfinansiering (50 procent av beviljade externa anslag) - Prestation (20 procent av det totala forskningsanslaget, baserat på externa anslag och vetenskapliga publiceringar) Medel ska därutöver avsättas till rektors strategiska satsningar. Det fördelade anslaget förvaltas i linjen och akademicheferna ansvarar för att fördelade medel tillförs forskningen vid Högskolan i enlighet med fördelningsbeslutets intentioner. Vid fördelning ska hänsyn tas till befintliga avtal gällande doktorandåtaganden, handledning och meriteringsmedel. Införandet av de nya fördelningsprinciperna kommer således att ske successivt. 3 Teknikområden inom ingenjörsutbildningarna och undervisningsämnen inom lärarutbildningarna. 5

6 6. Förslag till beslut Högskolestyrelsen föreslås besluta att: fastställa gemensam modell för fördelning av Högskolans grundutbildnings- och forskningsanslag samt för beslut om programutbud enligt förslag. fastställa riktlinjer för fördelning av grundutbildningsanslag 2015 och programutbudet ht15/vt16 enligt följande: o I beredningen av programutbudet ht15/vt16 ska beslutet om utredning av Informatörsprogrammet, Programmet för professionellt skrivande, Trädgårdsmästarprogrammet, Hälsopedagogiska programmet, Industridesignprogrammet, Ekonomprogrammet samt Fastighetsmäklarprogrammet vara vägledande. o I beredningen av programutbudet ska målsättningen om att fristående kurser ska omfatta cirka 20 procent av den totala utbildningsvolymen vara vägledande. Det fördelade anslaget förvaltas i linjen och akademicheferna ansvarar för att fördelade medel tillförs grundutbildningen vid Högskolan i enlighet med fördelningsbeslutets intentioner. fastställa riktlinjer för fördelning av forskningsanslag 2015 enligt följande: o En bastilldelning omfattande en fast summa fördelas på två kategorier forskningsämnen: Kategori 1: Ämnen med forskarutbildningsrätt Kategori 2: Ämnen som kan komma i fråga för utveckling till att få egen forskarutbildningsrätt, med en tidshorisont på 3 4 år o En bastilldelning baserad på antal helårsstudenter fördelas inom en tredje kategori. Kategori 3: Huvudområden och motsvarande 4 inom grundutbildningen som inte är aktuella för egen forskarexamensrätt. o Bastilldelningen kompletteras med en rörlig tilldelning som baseras på: - Medfinansiering (50 procent av beviljade externa anslag) - Prestation (20 procent av det totala forskningsanslaget, baserat på externa anslag och vetenskapliga publiceringar) o Medel ska därutöver avsättas till rektors strategiska satsningar. Det fördelade anslaget förvaltas i linjen och akademicheferna ansvarar för att fördelade medel tillförs forskningen vid Högskolan i enlighet med fördelningsbeslutets intentioner. Vid fördelning ska hänsyn tas till befintliga avtal gällande doktorandåtaganden, handledning och meriteringsmedel. Införandet av de nya fördelningsprinciperna kommer således att ske successivt. 4 Teknikområden inom ingenjörsutbildningarna och undervisningsämnen inom lärarutbildningarna. 6

7 7

8 BILAGA A REKTORS BESLUT Närvarande: Maj-Britt Johansson, rektor, ordförande Erika Rosén, sekreterare REB Fredrik Gunnarsson, föredragande Ärendenummer: HIG-STYR 2013/115 Beslutsdatum: Löpnummer REB: 13/14 Delges för åtgärd: Fredrik Gunnarsson, Jan Holmström, Maria Strand, Björn Karlsson, rektors ledningsgrupp, Bahram Moshfegh, Håkan Mo Delges för kännedom: Ärende: Styrprinciper för och dimensionering av Högskolans grundutbildning och forskning. Styrelsen uppdrog åt rektor att till anslagsfördelningen 2015 se över styrprinciperna för forskning och grundutbildning. Rektor uppdrog därefter ( ) till ekonomichefen att leda ett ekonomiprojekt i enlighet med styrelsens beslut. Detta ekonomiprojekt består av ett antal delprojekt och ska slutrapporteras 30 juni I projektet ingår översyn av såväl grundutbildning- som forskningsanslag. På styrelsens möte uppdrogs åt rektor att mot bakgrund av den allmänna utvecklingen inom Högskolesektorn och med hänsyn till de modeller som statsmakterna tillämpar genomlysa dimensionering av Högskolans utbildningsutbud samt forskning. Beslut: Att projektet leds av en arbetsgrupp bestående av Ekonomichef Fredrik Gunnarsson (ordförande), Prorektor Camilla Niss, Rektorsråd Håkan Mo, Akademicheferna Nader Ahmadi, Bengt 8

9 Eriksson, Svante Brunåker samt Ordförande i Utbildnings- och forskningsnämnden Bahram Moshfegh. Till gruppen knyts Micael Melander som sekreterare. Uppdraget är att med utgångspunkt i Högskolans vision samt utbildnings- och forskningsstrategi: 1) Utarbeta ett förslag till sammanhållen anslagsfördelningsprocess för grundutbildning och forskning. Förslaget ska beakta såväl organisatoriska som ekonomiska aspekter. 2) Utarbeta ett förslag på transparanta fördelningsprinciper för utbildnings- och forskningsanslaget för budgetår Särskild hänsyn ska tas till kommande neddragningar av grundutbildningsanslaget. Särskild hänsyn ska också tas till att Högskolan kraftigt måste öka såväl forskningsprestationer som externa anslag för att uppnå målen i utbildnings- och forskningsstrategin. 3) Utarbeta förslag på åtgärder för att komma i långsiktig balans vad gäller dimensionering av grundutbildningen, inklusive motiverat förslag på fördelning på program respektive fristående kurser. Arbetsgruppen får i uppdrag att förankra arbetet i verksamheten samt att göra risk- och konsekvensanalys av framtagna förslag. Tidplan och leveranser: 17 april 2014 Delrapportering av pågående arbeten till styrelsen 15 maj 2014 Inlämnande av underlag till styrelsemöte. Underlaget ska bestå av ett förslag till sammanhållen anslagsfördelningsprocess (inkluderande dels fortsatt process inför budgetår 2015 samt dels kommande process 2016 och framåt). Underlaget ska också bestå av ett förslag till fördelningsprinciper för utbildnings- och forskningsanslaget för Slutligen ska underlaget bestå av ett förslag på åtgärder för att komma i långsiktig balans vad gäller dimensionering av grundutbildningen, inklusive förslag på lämplig procentuell fördelning mellan program och fristående kurser. 9 juni 2014 Projektet slutrapporteras på styrelsemötet. Maj-Britt Johansson Rektor Fredrik Gunnarsson 9

10 Föredragande BILAGA B Slutrapport fra n projekt avseende principer fo r fo rdelning av grundutbildnings- och forskningsanslaget vid Ho gskolan i Ga vle Processbeskrivning Bakgrund I dagens organisation för fördelning av grundutbildnings- och forskningsanslagen skiljer sig processen åt, såväl vad det gäller hur den interna processen ser ut, när styrelsebesluten tas, som hur arbetet inom organisationen ser ut under året. Grundutbildningsanslaget fördelas mellan akademierna och dialogen kring anslagsfördelningen sker främst mellan ekonomiavdelningen och akademierna. Beslut om tilldelning för nästkommande år beslutas av styrelsen i december, i samband med budgetbeslutet. Beslut om fördelning av grundutbildningsanslaget är skilt från beslut om programutbud och -dimensionering, som fattas av styrelsen i oktober för nästkommande läsår. I enlighet med organisationsdokumentet uppdrar Högskolestyrelsen åt Utbildnings- och forskningsnämnden att föreslå en fördelning av forskningsanslaget. Förslag till fördelning har fastställts av nämnden i juni och fördelningen har gjorts mellan fem forskningsområden. Inga större omfördelningar av anslagen har skett mellan åren sedan akademireformen trädde i kraft. Utbildnings- och forskningsstrategi En strategi för excellens och hållbar utveckling (Dnr: HIG 2011/380) uttrycker målsättningen att de externa forskningsanslagen 2016 skall vara större än det statliga anslaget för forskning och forskarutbildning. Idag är det samlade externa anslaget mindre än hälften så stort som statsanslaget. Regeringen fördelar idag 20 % av forskningsanslaget enligt en prestationsbaserad modell, i vilken Högskolan inte faller väl ut. För grundutbildningen är den ekonomiska prognosen i nuläget att anslaget kommer att minska de närmaste åren. För 2017 aviseras en anslagsminskning i 2014 års prisnivå med 37 miljoner kronor till 381 miljoner kronor. Därutöver har högskolan de senaste åren haft en överproduktion, vilket bidrar 10

11 till bedömningen att Högskolans samlade utbildningsutbud måste reduceras för att en långsiktig ekonomisk balans ska kunna uppnås. 11

12 Uppdraget I rektors beslut 13/14 (HIG-STYR 2013/115) beskrivs bakgrunden till det projekt som här avrapporteras: Högskolestyrelsen uppdrog åt rektor att till anslagsfördelningen 2015 se över styrprinciperna för forskning och grundutbildning. Rektor uppdrog därefter ( ) till ekonomichefen att leda ett ekonomiprojekt i enlighet med styrelsens beslut. Detta ekonomiprojekt består av ett antal delprojekt och ska slutrapporteras 30 juni I projektet ingår översyn av såväl grundutbildnings- som forskningsanslag. På styrelsens möte uppdrogs åt rektor att mot bakgrund av den allmänna utvecklingen inom Högskolesektorn och med hänsyn till de modeller som statsmakterna tillämpar genomlysa dimensionering av Högskolans utbildningsutbud samt forskning. (HIG-STYR 2013/115) En arbetsgrupp bestående av Fredrik Gunnarsson (ekonomichef, ordförande), Micael Melander (utbildningssamordnare, sekreterare), Camilla Niss (prorektor), Håkan Mo (rektors råd), Bahram Moshfegh (utbildnings- och forskningsnämndens ordförande), Nader Ahmadi (akademichef), Bengt Eriksson (akademichef) och Svante Brunåker (akademichef) har tillsatts med uppdrag att med utgångspunkt i Högskolans vision samt utbildnings- och forskningsstrategi: 1. Utarbeta förslag till sammanhållen anslagsfördelningsprocess för grundutbildning och forskning 2. Utarbeta förslag på transparanta fördelningsprinciper för utbildnings- och forskningsanslaget för budgetår Särskild hänsynska tas till kommande neddragningar av grundutbildningsanslaget. Särskild hänsyn ska också tas till att Högskolan kraftigt måste öka såväl forskningsprestationer som externa anslag för att uppnå målen i utbildnings- och forskningsstrategin. 3. Utarbeta förslag på åtgärder för att komma i långsiktig balans vad gäller dimensionering av grundutbildningen, inklusive motiverat förslag på fördelning på program respektive fristående kurser. (HIG-STYR 2013/115) Arbetssätt Arbetsgruppen har arbetat genom att ha veckomöten varje vecka samt vid tre olika tillfällen heldagssammanträden. Arbetsgruppen har arbetat utifrån ett högskolegemensamt perspektiv och försökt bortse från medlemmarnas organisatoriska hemvist under arbetsmötena. Arbetsgruppen har förankrat sitt arbete i Utbildnings- och forskningsnämnden, dels genom samråd med den referensgrupp som nämnden tillsatt, dels genom avrapportering i nämnden. Samråd med nämndens referensgrupp har ägt rum vid två tillfällen och avrapportering i nämnden har skett vid två tillfällen. Därutöver har en lägesrapport lämnats till högskolestyrelsen. Mellan mötena har ekonomichefen, rektors råd och utbildningssamordnaren berett underlag för fortsatta diskussioner, med utgångspunkt i de principer och frågeställningar som formulerats under arbetsmötena. Därutöver har en enkät gått ut till samtliga utbildningsledare, vilken beaktats i beredningsarbetet. Som en del av arbetet har ett försök gjorts att operationalisera utbildningsstrategins styrfaktorer med hjälp av indikatorer, i syfte att underlätta jämförelser mellan program. Resultatet av denna 12

13 styrfaktormatris har dock ett mycket begränsat genomslag i det åtgärdsförslag som arbetsgruppen presenterar. I stället bygger förslaget i huvudsak på en kvalitativ strategisk diskussion. Resultat Här beskrivs resultatet av arbetsgruppens arbete med det uppdrag som styrelse och rektor formulerat. Utarbeta förslag till sammanhållen anslagsfördelningsprocess för grundutbildning och forskning Arbetsgruppens förslag är att förslag om fördelning av grundutbildnings- och forskningsanslaget lämnas till Högskolestyrelsen av en beredningsgrupp, bestående av rektor, akademicheferna och tre representanter för Utbildnings- och forskningsnämnden, som utses av nämnden. Beslut om fördelning fattas av högskolestyrelsen. Gruppens förslag till fördelning för kommande budgetår ska föreligga senast 4 veckor före högskolestyrelsens beslutsmöte och föregås av en beredningsperiod, under vilken gruppen ska ha möjlighet att inhämta underlag från verksamheten till stöd för förslaget. Ekonomisk uppföljning av uppbundna medel och prognos av disponibelt utrymme skall ingå i beslutsunderlaget. I fråga om forskningsanslaget ska beslutet inkludera dels en fördelning, uttryckt i pengar, mellan Högskolans akademier, dels ett underlag för fördelning inom akademierna enligt de principer som föreslås i denna rapport. I fråga om grundutbildningsanslaget ska beslutet inkludera dels en fördelning, uttryckt i pengar, mellan Högskolans akademier, dels ett underlag till program- och kursutbud för det kommande läsåret. Utarbeta förslag på transparanta fördelningsprinciper för utbildnings - och forskningsanslaget för budgetår Särskild hänsynska tas till kommande neddragningar av grundutbildningsanslaget. Särskild hänsyn ska också tas till att Högskolan kraftigt måste öka såväl forskningsprestationer som externa anslag för att uppnå målen i utbildnings- och forskningsstrategin. Forskningsstrategin betonar, liksom rektors uppdrag till arbetsgruppen, vikten av att Högskolans forskningsprestationer måste öka. Förslaget till förändrade principer för fördelning av forskningsanslaget har därför till övergripande syfte att ge incitament för ökad forskningspublicering och ökade externa anslag. Arbetsgruppen föreslår att forskningsanslaget fördelas årligen enligt följande principer: En bastilldelning omfattande en fast summa fördelas på två kategorier forskningsämnen: Kategori 1: Ämnen med forskarutbildningsrätt Kategori 2: Ämnen som kan komma i fråga för utveckling mot egen forskarutbildningsrätt, med en tidshorisont på 3 4 år 13

14 En bastilldelning baserad på antal helårsstudenter fördelas inom en tredje kategori. Tilldelningen är avsedd för forskningsanknytning inom grundutbildningen. Kategori 3: Huvudområden och motsvarande 5 inom grundutbildningen, som inte är aktuella för egen forskarexamensrätt. Bastilldelningen kompletteras med en rörlig tilldelning som baseras på: - Medfinansiering (50 % av beviljade externa anslag) - Prestation (20% av det totala forskningsanslaget, baserat på externa anslag och vetenskapliga publiceringar) Utöver detta avsätts medel till rektors strategiska satsningar. Det fördelade anslaget förvaltas i linjen och akademicheferna ansvarar för att fördelade medel tillförs forskningen vid Högskolan i enlighet med fördelningsbeslutets intentioner. Grundutbildningsanslaget fördelas enligt de utbildningsprislappar som högskolan beslutar, baserat på det programutbud och det utrymme för fristående kurser som föreslås. Förslaget skall beakta Högskolans utbildningsstrategi och baseras på gruppens sammanvägda bedömningar och prioriteringar. Generella principer för dessa avvägningar bedöms varken möjliga eller önskvärda att formulera. Utarbeta förslag på åtgärder för att komma i långsiktig balans vad gäller dimensionering av grundutbildningen, inklusive motiverat förslag på fördelning på program respektive fristående kurser. Långsiktig balans uppnås i huvudsak genom att ekonomisk uppföljning av verksamheten och ekonomiska prognoser för framtiden på ett tydligt sätt tillförs och beaktas i beslut om program- och kursutbud. En utgångspunkt för arbetet har varit att ett visst utrymme för fristående kurser, omfattande % av det totala antalet helårsstudenter, bör fredas. Fristående kurser skapar en nödvändig flexibilitet i Högskolans utbildningsverksamhet, i kontrast till utbildningsprogram som innebär långsiktiga åtaganden. Fristående kurser är också nödvändiga för att Högskolan ska kunna erbjuda kompetensutveckling av yrkesverksamma. I övrigt framgår det av Utbildnings- och forskningsstrategi En strategi för excellens och hållbar utveckling (Dnr: HIG 2011/380) att fristående kurser ska ges i nära anslutning till utbildningsprogram. För att undvika en fortsatt överproduktion och för att anpassa utbildningsutbudet till en prognosticerad sänkning av grundutbildningsanslaget, bedöms en intäktsbesparing inom grundutbildningen, omfattande ca 50 miljoner kronor fram till 2017, vara nödvändig. För att skapa ekonomisk balans i verksamheten måste intäktsbesparingen motsvaras av en kostnadsbesparing, bestående av minskade personalkostnader och minskade infrastrukturella kostnader. 5 Teknikområden inom ingenjörsutbildningarna och undervisningsämnen inom lärarutbildningarna. 14

15 En pågående utredning som påverkar besparingsbehovets omfattning är huruvida basår och bastermin kan bedrivas med annan finansiering. Ett förslag till intäktsbesparing inom grundutbildningen, baserat på en process av det slag som föreslås i denna rapport, presenteras nedan: - Programmet Ekonomisk fastighetsförvaltning avvecklas från och med HT Socionomprogrammet med inriktning mot internationellt socialt arbete avvecklas från och med HT Kandidatprogrammet i utredningskriminologi, studieort Södertälje, avvecklas från och med HT 2014 Dessa åtgärder innebär en intäktsminskning omfattande ca 12 miljoner kronor. Utöver dessa föreslagna besparingsåtgärder, föreslår arbetsgruppen att tre vidare utredningar initieras. Avveckling av samtliga program som föreslås för fortsatt utredning skulle innebära en intäktsminskning motsvarande ca 38 miljoner kronor. - Utredning av möjligheterna till ett framtida samgående mellan Informatörsprogrammet och Programmet för professionellt skrivande eller avveckling av ett eller båda. - Utredning av möjligheterna till ett framtida samgående mellan Trädgårdsmästarprogrammet och Hälsopedagogiska programmet eller avveckling av ett eller båda. - Fördjupad risk- och konsekvensanalys inför en möjlig avveckling av Industridesignprogrammet Årsredovisningen för 2013 visar att utbildning på avancerad nivå endast svarar för 6 % av Högskolans utbildningsvolym, vilket kan jämföras med ett nationellt genomsnitt på 19 %. Av dessa 6 % är det endast en tredjedel som genereras inom de befintliga magister- och masterprogrammen. Övriga två tredjedelar genereras inom ramen för yrkesprogram, kandidatprogram och fristående kurser. Den låga andelen helårsstudenter på avancerad nivå och i synnerhet inom magister- och masterprogram motiverar ståndpunkten att det inte är i första hand på avancerad nivå neddragningar bör göras. Den prioriteringsdiskussion som förts i arbetsgruppen har därför undantagit magister- och masterprogram. Risk- och konsekvensanalys Ekonomisk fastighetsförvaltning Programmet Ekonomisk fastighetsförvaltning föreslås för avveckling. Om yrkeskategorin fastighetsförvaltare skriver Arbetsförmedlingen: Beroende på typ av arbetsuppgifter och grad av ansvar, krävs olika kompetenser. Med tanke på att arbetsuppgifterna hela tiden breddas och blir mer krävande kan det vara lämpligt med en högskoleutbildning i teknik eller ekonomi, gärna i kombination. Lämpliga utbildningar kan även finnas inom Yrkeshögskolan. För yrkesverksamma fastighetsförvaltare finns utbildningsmaterial framtaget av Fastighetsarbetsgivarnas förbund. 15

16 Utbildning till fastighetsförvaltare kan således men måste inte ligga på akademisk nivå. Vid ansökningsomgången HT 2014 erbjöds få jämförbara utbildningar på akademisk nivå i landet. Byggoch fastighetsekonomprogrammet vid Högskolan i Halmstad och Fastighetsekonomi vid Karlstads universitet, liksom Kandidatprogram, fastighet och finans vid KTH hör till de delvis jämförbara program som erbjöds nationellt. Samtliga uppvisar ett högre söktryck än Ekonomisk fastighetsförvaltning vid HiG. KTH är det geografiskt sett närmaste lärosäte som erbjuder en jämförbar utbildning, d.v.s. ingen liknande utbildning erbjuds vid HiG:s grannlärosäten 6. Icke akademiska utbildningar inom fastighetsekonomi erbjuds inom ramen för yrkeshögskolan (t.ex. Fastighetsförvaltare 400p, Botkyrka kommun), samt som avgiftsbelagda utbildningar hos privata utbildningsanordnare (t.ex. Diplomerad fastighetsförvaltare, Folkuniversitetet). Ekonomisk fastighetsförvaltning har det svagaste söktrycket av HiG:s tre ekonomprogram 7. En koppling finns till ämnet fastighetsekonomi och därmed en koppling till forskningsprofilen Byggd miljö. En avveckling innebär enligt akademichefen inget hot mot huvudområdet eller avdelningen. Det minskade behovet av lärare som blir följden av en avveckling bedöms kunna hanteras utan uppsägningar av fast anställd personal. Socionomprogrammet med inriktning mot internationellt socialt arbete Det internationella socionomprogrammet rekryterar idag både nationellt och internationellt. Programmet är utformat för att uppfylla examenskraven för den svenska reglerade socionomexamen, och är med sin inriktning mot internationellt socialt arbete unik i landet. Akademin har dock lämnat in en ansökan till Utbildnings- och forskningsnämnden om revidering av programmet som innebär att programmet fortsättningsvis inte kommer att leda till en socionomexamen utan till en generell kandidatexamen. Det förslag som läggs skulle innebära att det internationella socionomprogrammet avvecklas, för att på sikt ersättas av ett kandidatprogram anpassat för internationella studenter. Förslagets intention är att programmet i mycket begränsad omfattning ska belasta grundutbildningsanslaget. Programmet förväntas istället i huvudsak få sin finansiering genom studieavgifter. Budgetåret 2013 stod avgiftsbetalande tredjelandsstudenter för 15 % av helårsstudenterna inom programmet. Ingen uppsägning av fast anställd personal bedöms nödvändig till följd av åtgärden. Socionomutbildningen har stor nationell spridning och erbjöds HT 2014 vid 16 lärosäten. Samtliga av HiG:s grannlärosäten erbjuder utbildningen. Dock erbjuder inget av dessa en internationell inriktning. Kandidatprogrammet i utredningskriminologi Kandidatprogrammet i utredningskriminologi startade HT 2013 och har haft två ansökningsomgångar i vilka programmet placerat sig bland Högskolans i särklass mest eftersökta. Kandidatprogram 8 i kriminologi erbjöds HT 2014, förutom vid HiG, vid Lunds universitet, Malmö högskola och Mittuniversitetet. Vid HiG erbjöds utbildningen på två orter: Gävle och Södertälje. Bland dessa fem sökalternativ placerar sig HiG:s program med studieort Gävle på tredje plats och studieort Södertälje på femte plats sett till antal förstahandssökande. 6 Högskolan Dalarna, Uppsala universitet och Mittuniversitetet 7 Kandidatprogram med huvudområdet företagsekonomi 8 Masterprogram erbjöds vid Stockholms och Göteborgs universitet. 16

17 Det förslag som läggs skulle innebära att studieort Södertälje avvecklas, medan studieort Gävle behålls. Kandidatprogrammet i utredningskriminologi vid HiG samverkar med Campus Telge och Södertälje kommun, vilket innebär ett samverkansåtagande från Högskolans sida som skall beaktas. Det minskade behovet av lärare som blir följden av en avveckling bedöms kunna hanteras utan uppsägningar av fast anställd personal. Hälsopedagogprogrammet Utbildningar på akademisk nivå som är jämförbara med Hälsopedagogiska programmet vid HiG erbjöds HT 2014 vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, Högskolan i Halmstad och Högskolan Kristianstad. Endast Gymnastik- och idrottshögskolans program hade fler förstahandssökande än HiG. För yrkesgruppen hälsopedagoger och friskvårdskonsulenter skriver Arbetsförmedlingen: För hälsopedagoger och hälsoutvecklare som arbetar på en högre nivå i en organisation efterfrågas ofta högskoleutbildning. Inom högskolan finns flera friskvårdsutbildningar. Dessa utbildningar omfattar 3 år. För friskvårdskonsultenter, vars arbete är mer inriktat mot praktiskt arbete med individer finns inte krav på högskoleutbildning. Lämpliga utbildningar kan till exempel finnas inom yrkeshögskolan. Dessa är ofta två år långa. Inom folkhögskolan finns friskvårdslinjer, de flesta ettåriga, där man utbildar sig för att arbeta praktiskt med hälsa. Högskoleutbildningar inom det hälsopedagogiska/-vetenskapliga området har en relativt hög grad av standardisering och etablering, bland annat genom intresseorganisationen Hälsoakademikerna ( men utbildningar till hälsopedagog erbjuds även utanför akademin, t.ex. vid folkhögskola. Arbetsförmedlingen gör ingen långtidprognos för hälsopedagoger och friskvårdskonsulenter, men konstaterar att situationen 2014 är att efterfrågan inte ökar i samma takt som nya hälsovetare utbildas. Budgetåret 2013 genererande programmet 224 HÅS 9, vilket gör programmet till högskolans femte största till volymen. En avveckling av programmet skulle få betydande konsekvenser för verksamheten inom ämnet folkhälsovetenskap, som ingår i profilområdet Hälsofrämjande arbetsliv, liksom för huvudområdet pedagogik. Uppsägningar av fast anställda kan bli en konsekvens om programmet avvecklas. Trädgårdsmästarprogrammet Akademiska utbildningar inom trädgård erbjuds, förutom vid HiG, endast vid Göteborgs universitet (kandidatprogram) och vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp(kandidat- och magisterprogram). HiG:s program har ett lägre antal förstahandssökande än flertalet av de andra ansökningsalternativen (2 vid GU och 3 vid SLU). Icke akademiska utbildningar inom trädgård erbjuds inom ramen för yrkeshögskolan (t.ex. Trädgårdsmästare 400p, Enköpings kommun), samt som avgiftsbelagda utbildningar hos privata utbildningsanordnare (t.ex. Diplomerad trädgårdsarkitekt, Trädgårdsakademin). Trädgårdsmästarutbildningen vid HiG samverkar med Wij trädgårdar i Ockelbo kommun, vilket innebär ett samverkansåtagande från Högskolans sida som skall beaktas. 9 Helårsstudenter, dvs. ekvivalenter av personer som registreras på 60 högskolepoäng under ett år. 17

18 Trädgårdsmästarprogrammet är det enda programmet inom ramen för den relativt stora biologigruppen vid Högskolan. I övrigt ingår ämnet i basår och i kurser inom lärarutbildningen. En avveckling av programmet innebär en intäktsminskning i gruppen med 15 HÅS inom designområdet och knappt 75 HÅS inom det naturvetenskapliga området, samtidigt som vissa kostnader för lokaler i Ockelbo försvinner. En konsekvens om programmet avvecklas är att biologigruppen kraftigt behöver reduceras och risken är enligt akademichefen stor att ämnet upphör vid HiG. Konsekvenser förutses även för Wij trädgårdar. Industridesign Industridesignprogrammet vid HiG startade HT 13 och har haft två ansökningsomgångar. Kandidatprogram i industridesign erbjöds HT 2014, förutom vid HiG, endast vid Lunds universitet. Vid Örebro universitet erbjöds ett ingenjörsprogram med inriktning mot industriell design. Högskoleeller civilingenjörsutbildningar med inriktning mot teknisk design erbjöds vid Chalmers, KTH Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet. Gävle, Lund och Örebro hade tillsammans 222 förstahandssökande HT 2014, av vilka 56 (25 %) sökte till Gävle i första hand. I Lund leder programmet till en konstnärlig kandidatexamen, medan HiG:s utbildning leder till en generell (vetenskaplig) kandidatexamen. Övriga nämnda utbildningar leder till en yrkesexamen (högskole- eller civilingenjör). HiG är således ensam om att erbjuda en generell vetenskaplig examen med huvudområdet design och formgivning. HiG saknar dock helt vetenskapligt meriterad lärarkapacitet inom huvudområdet, då de anställda lärarna har professionsbakgrund. Doktorander och disputerade lärare i närliggande områden är dock knutna till programmet. En avveckling av programmet kan leda till uppsägning av fast anställda. Inga tydliga kopplingar till annan utbildningsverksamhet vid akademin finns, vilket innebär att en avveckling bedöms få liten påverkan på övrig verksamhet. Informatörsprogrammet Informatörsprogrammet vid HiG är ett kandidatprogram med medie- och kommunikationsvetenskap som huvudämne, som är inriktat mot strategiskt informatörsarbete. Som akademisk professionsutbildning är den HT 2014 unik i landet. Liknande utbildningar har tidigare erbjudits vid Linnéuniversitetet och Södertörns högskola. Kandidatprogram i medie- och kommunikationsvetenskap, utan explicit koppling till informatörsprofessionen, finns vid ett 10-tal lärosäten i landet, varav Stockholms och Umeå universitet är de geografiskt närmaste. Söktrycket till HiG:s program har varit stabilt under de senaste fyra ansökningsomgångarna på mellan 30 och 40 förstahandssökande, vilket precis räcker för att fylla platserna. Arbetsförmedlingen bedömer att det blir hård konkurrens om jobben för informatörer både på fem och tio års sikt. Enligt akademichefen finns planer på att slå ihop programmet med Programmet för professionellt skrivande för att göra det mer attraktivt och dra ner volymerna totalt. En avveckling av programmet skulle innebära att huvudområdet medie- och kommunikationsvetenskap avvecklas, vilket i sin tur skulle leda till uppsägningar av anställda inom MKV och filmvetenskap. Programmet för professionellt skrivande Programmet för professionellt skrivande startade HT 12 och har haft tre ansökningsomgångar. Programmet har i genomsnitt haft ett 90-tal förstahandssökande per antagningsomgång till sina 30 18

19 platser. Programmet leder till en kandidatexamen med svenska språket som huvudämne och är med sin inriktning mot professionellt skrivande inom genrerna journalistik, kommersiellt skrivande, skönlitterärt skrivande och vetenskapligt skrivande delvis jämförbar endast med ett annat program i landet ett kommunikatörsprogram vid Södertörns högskola som introduceras HT 2014 (med 94 förstahandssökande). Vid Göteborgs universitet erbjuds ett kommunikatörsprogram på masternivå till vilket Programmet för professionellt skrivande ger behörighet och relevanta förkunskaper. Arbetsmarknaden för programmets studenter bör kunna bedömas på samma sätt som arbetsmarknaden för informatörer. Akademichefen vittnar om ett stort intresse för programmet inom mediebranschen och ett samarbete med Mittmedia finns inom ramen för utbildningen. En nedläggning innebär en försvagning av ämnet svenska som då bara finns kvar i lärarutbildningen. Uppsägningar av fast anställda kan bli en konsekvens om programmet avvecklas. Enligt akademichefen finns planer på att slå ihop programmet med Informatörsprogrammet. 19

20 20