Föreläsningar och kurslitteratur

Transkript

1 Till dig som är antagen till distanskursen Kiruna, Norrland, världen: humanistiska perspektiv på människan och naturresurserna Föreläsningar och kurslitteratur Kursens består bland annat av föreläsningar av flera lärare, utifrån deras specialkompetenser. Dessa kommer att vara tillgängliga direkt vid kursstart till kursens slut. I schemat finns ett förslag på hur du kan disponera kurstiden när det gäller föreläsningarna. Notera att detta är ett förslag och en rekommendation snarare än ett obligatorium. Du får givetvis ändra i ordningen utifrån dina egna intressen, men vi rekommenderar att du sprider ut föreläsningarna under kursens gång, dels för att bättre förbereda dig inför den individuella uppgiften, dels för att inte råka i tidsnöd vid kursens slut. Till varje föreläsning, och med samma rubrik, hör ett antal frågor. Dessa frågor fungerar som instuderingsfrågor och kan besvaras ett obegränsat antal gånger. Den 9 maj läggs en examinationsuppgift ut på Cambrosidan. Denna består av ett antal av instuderingsfrågorna och kan endast besvaras en gång. Möjlighet till omtentamen ges i augusti. Föreläsningarna är innehållsligt indelade i tre huvudteman: introduktion till grön humaniora, Kirunas historia, människan och naturresurserna. Vi har även lagt in hänvisningar till den kurslitteratur som relaterar till föreläsningen. Notera att all litteratur som anges under rubriken Litteratur är obligatorisk. Den litteratur som anges under rubriken Förslag till fördjupning är inte obligatorisk men kan komma till användning i samband med den skriftliga uppgiften. Tema 1: Introduktion till grön humaniora Lars Samuelsson: Miljöfilosofiska dilemman Brülde, Bengt & Sandberg, Joakim, Hur bör vi handla? Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt och ekologiskt (Stockholm 2012). Seminariet den 3 april kommer att fokusera på kapitel 4: Miljöproblem och miljöfilosofi. Kapitlen 1, 4, 5, 7 och 8 är obligatoriska för kursen i sin helhet. Anna Sténs: Vad är miljöhistoria? Kapitel 1 (prolog) 1

2 Kapitel 21. Varför har vi miljöproblem? Hur vet vi hur det var under forntiden miljöarkeologiska metoder Viklund, Karin, Miljöarkeologi, Västerbotten 2 (2007) s (Finns tillgänglig som pdf på kursens Cambro-sida). (6 s) Annika E. Sjölander: Klimatfrågan och medierna Hansen, Anders, Environment, Media and Communication (London 2010). Kapitel 1, 2 och 4. Berglez, P. och Olausson, U. (2011) Miljön, forskningen och så medieoch kommunikationsforskningen, Nordicom-Information 33 (3). Tillgänglig online: pdf. Tema 2: Kiruna från forntid till nutid Förutsättningarna för kolonisation efter istiden De tidigaste bosättningarna och miljöerna Möller, Per, Östlund, O., Barnekow, L., Sandgren, P., Palmbo, F. och Willerslev, E. Living at the margin of the retreating Fennoscandian Ice Sheet: The early Mesolithic sites at Aareavaara, northernmost Sweden, The Holocene 23:1 (2013) s (Tillgänglig i fulltext via Umeå universitetsbibliotek, (16 s) Annika E. Sjölander: Staden Kiruna symbol i förvandling, Nilsson, Bo, Ideology, Environment and Forced Relocation: Kiruna a Town on the Move, European Urban and Regional Studies, 17:4 (2010) s (Tillgänglig i fulltext via Umeå universitetsbibliotek, (10 s) 2

3 Nilsson, Bo, Kiruna: staden som ideologi (Umeå 2009). Tema 3: Människan, naturen och naturresurserna Fredrick Backman: Miljöforskningen i Kirunaområdet under de senaste 100 åren Bernhard, Carl Gustaf, Abisko Naturvetenskapliga Station (Stockholm 1985). Fredrick Backman: Rymdverksamhetens historia Hultqvist, Bengt, Utvecklingen av rymdverksamheten i nordligaste Lappland, Norrbotten (1996) s Sörlin, S. and Wormbs, N. Rockets and reindeer: the history of the Swedish innovation system for space and its spatial dimension (2008). Långtidsperspektiv på renskötseln Kap 2, Jakt och renskötsel. Miljöförändringars påverkan på kulturarvet Kapitel 2, 4. Annika E. Sjölander: Vattenkraftens vara och opinionens triumf Kapitel 6. 3

4 Anshelm, Jonas, Vattenkraft och naturskydd. En analys av opinionen mot vattenkrafts-utbyggnaden i Sverige (Linköping 1992). Annika E. Sjölander: Kärnproblem atomsopor, ursprungsbefolkning och rätten till arbete Sjölander, Annika, Kärnproblem. Opinionsbildning i kärnavfallsdiskursen i Malå (Umeå 2004). Finn Arne Jørgensen: Gruvindustrins historia i Norrland Langston, Nancy, Mining the Boreal North, American Scientist 101:2 (2013) s MargLangston.pdf. (5 s) Storm, Anna & Olsson, Krister, The pit: landscape scars as potential cultural tools, Internationl Journal of Heritage Studies 19:7 (2013) s (17 s) Sveriges geologiska undersökning (2008) Utredning på uppdrag av regeringen: kartläggning av Sveriges malm- och mineraltillgångar i syfte att utveckla en kunskapsbas, Finn Arne Jørgensen: Gruvindustrin och historien om en hållbar framtid Kapitel 2. Sandlos, John & Keeling, Arn, Zombie Mines and the (Over)Burden of History, The Solutions Journal 4:3 (2013) s (4 s) Cole, Denise, Exploring the Sustainability of Mining Heritage Tourism, Journal of Sustainable Tourism 12:6 (2004) s

5 (15 s) Jansen-Verbeke, M. Industrial heritage: A nexus for sustainable tourism development, Tourism Geographies 1:1 (1999), (15 s) Kapitel 7. Bergsbruket Örjan Kardell: Svenskt skogsbruk Kapitel 18. Det moderna skogsbruket Kapitel 8. Antonsson, Hans och Jansson, Ulf (red.) Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900: studier av de areella näringarnas geografi och historia (Stockholm 2011) s , , Jansson, Ulf (red.) Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900: Sveriges nationalatlas (Stockholm 2011). Örjan Kardell: Norrbottens skogsbruk Anna Sténs: Landskapets upplevelsevärden och turismens historia Kapitel 5. Eskilsson, Lena, Friluftsliv i fjällen: tidiga förutsättningar och föreställningar, Provins 1 (2008). 5

6 Eskilsson, Lena, "Svenska Turistföreningen från fjäll till friluftsliv: Från den vetenskaplige vildmarksmannen till den cyklande husmodern", Historisk tidskrift 116:2 (1996). Sandell, Klas, Landskapets tillgänglighet, i Klas Sandell & Sverker Sörlin (red.) Friluftshistoria: från härdande friluftslif till ekoturism och miljöpedagogik. Teman i det svenska friluftslivets historia (Stockholm 2008) s Åsa Össbo: Nutida konflikter på grund av naturresursutnyttjande i renskötselområdet Lantto, Patrik & Össbo, Åsa, Det åsidosatta folket: Samerna, renskötseln och de första planerna på en storskalig utbyggnad av vattenkraften i Sverige. Oknytt 32:1 2 (2011), s (Tillgänglig online: (27 s) Össbo, Åsa, Nya vatten, dunkla speglingar. Industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet (Umeå 2014). Löf, A. et al. Okunskap om samisk kultur grogrund för strukturell diskriminering, Västerbottens kuriren 6 april, (Tillgänglig online: Schreiber, Dorothee & Brattland Camilla (eds.), Salmon Cultures: Indigenous Peoples and the Aquaculture Industry (München 2012). ). Har du frågor? Hör av dig till ansvarig lärare Anna Sténs, anna.stens@historia.umu.se. OBS! Anna befinner sig i Kanada till den 4 mars och kan därför enbart nås via mail. 6