Attityder till psykisk sjukdom

Transkript

1 1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Psykologi Tina Jacobsson Attityder till psykisk sjukdom En jämförelse av studenter inom olika utbildningsinriktningar utifrån CAMI-S tre attitydfaktorer Attitudes towards mental Ill Health A comparative study of students from different educational disciplines based on CAMI-S three attitude factors Examensarbete 15p Vård och stödsamordnarprogrammet Datum/Termin: Handledare: Nina Svensson Examinator: Torsten Norlander Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 2 Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att se om det finns skillnader i attityd och synen på psykisk ohälsa och psykisk sjukdom bland universitetsstudenter med olika utbildningsinriktningar utifrån CAMI-S tre attitydfaktorer; vidsynthet/pro-integration, rädsla/undvikande och inställning till samhällsbaserad psykiatri. Detta har undersökts genom en enkätundersökning i form av frågeformuläret CAMI-S bland 4 olika universitetsklasser med totalt 153 deltagare. De utbildningar som jämfördes i studien är Vård och stödsamordnarprogrammet, förskolelärarprogrammet, IT-ingenjörprogrammet och byggingenjörprogrammet. Resultaten bearbetades i SPSS, version 17 och analyserades genom olika tester och resultaten visade en signifikant skillnad mellan vård och stödsamordnarna och de andra utbildningarna i alla tre attitydfaktorer som mättes i undersökningen. I två av attitydfaktorerna visades en signifikant skillnad mellan förskolelärare och både bygg och IT-ingenjörerna. Av detta resultat dras slutsatsen att Vård och stödsamordnarna och förskolelärarstudenterna hade en mer positiv attityd och syn på psykisk sjukdom än både byggingenjörerna och IT-ingenjörerna i de tre attitydfaktorerna. Nyckelord: Attityd, stigmatisering, psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, CAMI-S

3 3 Abstract The purpose of this study was to see whether there are differences in attitude and perception of mental ill health and mental illness among university students with different educational approaches based on CAMI-S three attitude factors; sightedness / pro-integration, fear / avoidance and approach to community-based psychiatry. This has been investigated by a survey in the form of questionnaire CAMI-S among four different university classes with a total of 153 participants. The training was compared in the study are case management program, preschool teacher training, computer engineering program and construction engineering program. The results were processed in SPSS, version 17 and analyzed through various tests and the results showed a significant difference between case managements and the other courses in all three attitude factors were measured in the survey. In two of the attitude factors showed a significant difference between preschool teachers and both construction and IT engineers. From this result it is concluded that case managements and early childhood student teachers had a more positive attitude and approach to mental illness than both construction engineers and IT engineers in the three attitude factors. Keywords: Attitudes, stigma, mental ill health, mental illness, CAMI-S

4 4 Förord Valet att undersöka attityder till psykisk ohälsa hos studenter med olika utbildningsinriktningar har Lars Hansons befolkningsstudie; Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende, bakom sig som inspirationskälla. Denna befolkningsstudie var ett uppdrag från regeringen att genom ett samarbete med Handisam och Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) bedriva ett program för att öka kunskaper och bedriva ett förändringsarbete i attityden till psykisk ohälsa och människor med psykisk sjukdom. Dessutom är befolkningsstudien ett sätt att analysera och utvärdera attityder, kunskaper och beteenden som finns i samhället och bland allmänheten mot psykisk ohälsa och de som drabbats av den. Med den utgångspunkten ville jag undersöka attityder och inställningar bland universitetsstudenter. Detta är för mig väldigt viktigt då jag i mitt kommande yrke kommer möta människor som av egen personlig erfarenhet drabbats av stigmatisering, isolering och svårigheter att interagera i samhället, eller människor som levt som anhörig till någon med psykisk sjukdom och upplevt detta. Jag vill rikta ett stort tack till de studenter som ställde upp i undersökningen, mina klasskamrater som uppmuntrat och stöttat mig, min processhandledare Henrik Bergman och min handledare Nina Svensson som fick mig att inte ge upp.

5 5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING.. 2 ABSTRACT....3 FÖRORD. 4 INLEDNING DEFINITION AV PSYKISK HÄLSA OCH PSYKISK SJUKDOM DEFINITON AV ATTITYD...10 DEFINITION AV STIGMATISERING..10 DEFINITION AV KOGNITIV DISSONANS...11 SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR METOD..12 DELTAGARE DESIGN...12 INSTRUMENT DATAINSAMLINGSMETOD GENOMFÖRANDE 13 BORTFALL..14 DATABEARBETNING...14 ETISKA ÖVERVÄGANDEN...16 RELIABILITET/VALIDITET..17 RESULTAT DISKUSSION REFERENSLISTA...29 BILAGA BILAGA 2..40

6 6 Inledning Attityden till människor med psykisk sjukdom domineras som oftast av stigmatisering, vilket enligt nationalencyklopedin innebär en social stämpling. De stigmatiserande attityderna varierar både mellan ålder och kön menar Leff & Warner (2006). De menar att äldre är mer fördomsfulla än yngre och kvinnor är mer fördomsfulla än män. Att kvinnor med barn i regel är mer rädda för människor med psykisk sjukdom. Detta menar Leff & Warner kan leda till diskriminering och isolering av dessa människor, med stora svårigheter till integration i samhället (Leff & Warner, 2006). Att människor som lever med psykisk ohälsa upplever känslor av skam och rädsla för uteslutning från samhället i sin kamp för en möjlighet till social integration visar en svensk undersökning gjord av Granerud och Severinsson (2006). Studien påvisar också, hos dessa individer, känslor av ensamhet, upplevelser av att behöva kämpa för jämställdhet och upplevelser av att bli nonchalerade och ignorerade. Dessutom belyses vikten av betydelsen i sysselsättning, daglig aktivitet och viljan till att arbeta för att motverka den ekonomiska situation de annars lätt hamnar i (Granerud & Severinsson, 2006). När det gäller allmänhetens och samhällets attityd till psykisk ohälsa är forskningen bred. Många studier är gjorda och Warner (2001) visar en forskningsbredd med start från 50- talets växande intresse för kommunal psykiatri och uppmärksamheten på den stigmatiserande synen på psykisk ohälsa i den industriella världen. Flera undersökningar är gjorde i USA som visar på en generellt negativ attityd men också på bristande information om psykisk ohälsa gjordes en undersökning i Canada, som trots en 6-månaders lång utbildningskampanj visade att den negativa attityden faststod. I Illinois på 50-talet, gjordes en undersökning som resulterade i en teori om att attityden till människor med psykisk sjukdom var att de ansågs farliga, opålitliga och inte omtyckta. Studien visade också att oavsett ålder, kön eller utbildning ansåg man dessa människor som relativt oberäkneliga och värdelösa. Medans ett antal studier gjorda under 60-talet kan påvisa en förbättrad attityd till psykisk sjukdom så gick alltså teorierna isär då andra forskare gjorde studier som återigen inte visade någon förbättring av attityden under denna tid (Warner, 2001) Warner (2001) påpekar att på 70-talet gjordes en replikering av studien gjord i Illinois som visade att invånarna på något sätt hade fått en mer positiv attityd till fenomenet. Individuella faktorer som kan påverka stigmatiseringen och bidra till en förbättrad attityd till psykisk sjukdom menar Warner kan vara att ha någon form av direktkontakt med människor med psykisk sjukdom. Och att känna till livssituationen för dem minskar rädsla och stigmatisering (Warner 2001). I Angermeyer och Dietrichs (2005) undersökning av

7 7 allmänhetens syn och attityd mot människor med psykisk sjukdom gjord under en 15-års period kan man utläsa att den största delen av allmänheten anser människor med psykisk sjukdom hjälplösa och farliga vilket leder till rädsla och då blir följden att man undviker dem istället för att bemöta dem. Studien visar inga tydliga kopplingar i attityder mellan könen men visar däremot starka negativa samband mellan attityder och ålder, och positiva samband mellan attityd och utbildningsnivå (Angermeyer & Dietrich, 2005). Detta styrker också Brockington (1993) när han i sin studie belyser hur de olika demografiska faktorerna utbildning, ålder, bekantskap med människor med psykisk sjukdom relaterar till toleransnivån av psykisk sjukdom. Studien resulterade i att utbildning var en faktor som förbättrade attityden till en mer positiv inställning. De högre utbildade hamnade helt enkelt högre upp i ordningen i alla tre attitydfaktorer man undersökte. Det fanns en skillnad i toleransnivån mellan könen, men bara i en av attitydfaktorerna (Brockington, 1993). En annan studie som också tyder på att kunskap påverkar attityden men inte tar hänsyn till könets betydelse är Addison & Thorpe s studie gjord 2004 där man undersökte förutsägelsen att viss specifik kunskap om psykisk sjukdom kunde vara relaterad till en särskild attityd mot människor med psykisk sjukdom, hos studenter inom olika yrkesinriktningar, resulterad i att skillnader fanns mellan juridikstudenter, psykologistudenter och counsellingstudents där de sistnämnda visade en signifikant skillnad i jämförelse mot de två första grupperna gällande både kunskapsfaktorerna och mest positiv attityd. Dessutom styrker också studien teorin om att de som haft egen erfarenhet av människor med psykisk sjukdom har en mer positiv attityd. (Addison & Thorpe, 2004). Ytterligare en studie som styrker teorin om att kunskap påverkar attityden är gjord av Wolf (1996), där man testade hypotesen att den negativa attityden mot människor med psykisk sjukdom förstärks vid avsaknaden av kunskap. Wolfs studie styrker också teorin om kunskapens betydelse genom effektivisering av utbildningskampanjer vilket ledde till förbättrad attityd mot psykisk sjukdom även om effekten på kunskap var liten. Wolf har också tagit hänsyn till sambandet mellan ålder och attityd vilket visar i hans studie att den negativa attityden till psykisk sjukdom existerar mer hos äldre människor som i större utsträckning saknar kunskap om ämnet. Däremot har han inte tagit hänsyn till könets betydelse (Wolf, 1996). När man tittar på forskningen som är gjord på människor som har förvärvat professionell kunskap genom ett yrkesval, (arbetande inom vård och omsorg), visar bland annat en studie av Chambers et al (2009), där man undersöker skillnader i attityder hos sköterskor i 5 olika länder i Europa, på en generellt positiv attityd bland sköterskorna trots att det fanns

8 8 demografiska skillnader så som sociala skillnader, kultur och olikheter i organisationer inom verksamheter (Chambers et al, 2009). När det gäller forskningen i Sverige menar Högberg(2010) att det finns samband mellan en positiv attityd till människor med psykisk sjukdom och kunskapen om psykisk ohälsa. Denna kunskap kan enligt Högberg delas in i: Generell kunskap vilket innebär den allmänna kunskapsnivån genom så kallad allmänbildning och den funktion och sociala ställning man har i samhället. Erfarenhetsmässig kunskap innebär både egen personlig erfarenhet av psykisk sjukdom eller bland ens anhöriga. Kunskap som förvärvats genom information, undervisning och utbildning. Högberg menar att om man uppnått en god allmänbildningsnivå kan man anta att man har en positiv inställning till att människor med psykisk ohälsa. Han menar också att personer med egen erfarenhet av psykisk sjukdom eller genom nära anhörigs sjukdom, visar en mer positiv attityd och att kunskap som förvärvats av information, undervisning och utbildning oftast är förvärvat av eget intresse vilket påverkar till en mer positiv attityd (Högberg, 2010). I en studie gjord i Sverige av Markström med flera (2009) undersökte man skillnaderna i attityden före och efter en 5-10 veckors lång teoretisk kurs innehållande praktik på sjuksköterskestudenter, terapeuter, och medicinstudenter. Faktorerna som mättes var bekantskapen med psykisk sjukdom, attityder före och efter kursen och attityder mot specifik psykisk sjukdom. Detta resulterade i en slutsats om att umgänge med människor som lever med psykisk sjukdom kan leda till mindre stigmatisering och mindre negativa attityder då studenterna visade en mer positiv attityd efter genomförd praktik (Markström m fl, 2009). Att kunskap och erfarenhet påverkar attityden visar också Björkmans et al (2008) studie där man undersökte skillnader i attityden mellan sköterskor inom psykiatri vs sköterskor inom somatisk omvårdnad. Det visade sig att sköterskorna inom somatisk omvårdnad, de yngre som deltog i undersökningen och de sköterskor som hade minst erfarenhet förknippade människor med schizofreni mer farliga och oberäkneliga. Dessutom till i kontrast till den forskning som tidigare tagits upp i undersökningen, tyder Björkmans resultat på att det finns en skillnad mellan könen då kvinnorna verkade ha en mer positiv inställning än männen (Björkman et al, 2008). Torbjörn Högberg som nämnts här ovan har dessutom varit med och vidareutvecklat en svensk version av Taylor & Dears mätinstrument; Community Attitudes towards Mental Illness questionnaire, CAMI (Taylor & Dear, 1981). Detta gjordes för att säkerställa

9 9 möjligheterna för människor med psykisk ohälsa att förbättra rättigheterna att leva som samhällsinvånare i Sverige. Den nya versionen av mätinstrumentet, CAMI-s, delas in och mäter tre faktorer: Vidsynthet/Pro-integration Rädsla/ Undvikande Inställning till samhällsbaserad psykiatri(högberg, 2008). Definition av psykisk hälsa och psykisk sjukdom Högberg (2010) beskriver psykisk hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara ett tillstånd utan sjukdom och svaghet. Högberg beskriver flera olika aspekter som begreppet psykisk hälsa innebär bland annat individens förmåga till autonomi, förmåga till intellektuell och emotionell förståelse och förmågan att kunna hantera stress, arbeta och vara delaktig i samhället. Högberg beskriver också psykisk hälsa som ett tillstånd som ständigt är påverkat av pågående interaktioner i omgivningen och i livets olika faser. Han beskriver detta tillstånd bestående av fyra delar: Förmågan att hävda och utveckla sin identitet Att upprätthålla sociala relationer Att kunna anpassa sig och utnyttja sina resurser i den mån situationen kräver som ger en utveckling i positiv riktning. Att vara medveten om sin egen förmåga och känna tillit till den Psykisk ohälsa beskriver Högberg som vidsträckt begrepp med flera innebörder. Han menar att allt ifrån psykiska bekymmer som påverkar välbefinnandet i det vardagliga livet till mer konkreta psykiska sjukdomar, vilket också Högberg menar är ett stort begrepp innehållande sjukdomar som nedstämdhet till psykoser. Att definiera psykisk sjukdom är svårt då detta kan upplevas väldigt individuellt. Enligt Högberg blir de psykiska bekymren en sjukdom när individen påverkas negativt i sitt vardagliga liv då de blir av sådan stor omfattning att de skapar svårigheter och hinder. Högberg definierar också psykisk sjukdom som ett patologiskt tillstånd som ger förändringar både psykologiskt och beteendemässigt som varierar i både process och tid. Diagnostisering och klassificering av psykiska sjukdomar görs i DSM-IV vilket står för Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (Högberg, 2010).

10 10 Definition av begreppet attityd: Niven (1994) menar att attityd är ett begrepp bestående av tre komponenter: Den affektiva komponenten i attityden innebär att vi har känslor både för människor, objekt, ställningstaganden och till olika frågeställningar vi alla berörs av. Denna komponent behandlar de saker vi inte tycker om eller tycker om. Den kognitiva komponenten i attityden rör våra tankar och vår tro rörande dessa ovannämnda faktorer i vår omgivning. Den behavioristiska komponenten i vår attityd rör vårt beteende och de handlingar vi utför gentemot oss själva och andra (Niven & Robinson, 1994). Niven & Robinson menar också att våra attityder formas i redan i bardomen i tre olika tillvägagångssätt: Genom instrumentell betingning som är en inlärningsprocess där barn blir uppmuntrade och belönade i ansedda positiva tycken, handlingar, beteenden eller ställningstaganden och icke-belönade eller till och med bestraffade i andra ickeansedda positiva tycken, handlingar, beteenden eller ställningstaganden. Föräldrar, lärare, släktingar eller syskon, som alla har ett inflytande och som är betydelsefulla förebilder för barnet använder belöning och uppmuntran till det de anser vara en bra attityd och med tiden kommer barnet att skapa de attityder som det formats till. Det andra sättet att forma attityder är enligt Niven genom imitation. Detta innebär att barnet genom att studera beteenden och handlingar tar in information och tar efter beteenden och attityder från andra vuxna eller äldre i sin omgivning. Det tredje tillvägagångssättet att forma sina attityder är genom direkta och egna erfarenheter och upplevelser. Genom att man ser saker med egna ögon så att säga (Niven & Robinson, 1994). Definition av begreppet stigmatisering: Ordet stigmatisering betyder enligt nationalencyklopedin en social stämpling ( Nationalencyklopedin, hämtad ) Leff and Warner (2006) tar upp Goffman s teori om att stigmatiserande beteenden och attityder från omgivningen utgör ett hot mot individens identitet, genom att man i förväg märker, dömer och stämplar människor med ett beteende som avviker från det som samhället anser vara det normala, vilket leder till att individen kan uppleva ett själv-stigmatiserande vilket kan leda till att personen inte tror sig vara någonting annat än det den upplever sig vara utifrån sin

11 11 omgivning. Enligt Leff and Warner (2006) skiljer Goffman på tre typer av identiteter hos individen som kan hotas. Dessa tre typer av identiteter har var sitt förhållningssätt till stigmatiseringen. Den sociala identiteten som innefattar hur individen presenterar sig själv för omvärlden, både för kända och okända människor Den personliga identiteten innebär hur människor i den inre kretsen, som känner individen, uppfattar denne. Ego identiteten innebär hur och vad individen känner inför sig själv och vad han/hon är, vilket Leff and Warner kallar, själv-reflekterande erfarenheter (Leff & Warner, 2006). Goffman (Högberg, 2010, Angelöw & Jonsson, 2000) beskriver också tre olika typer av stigman: Kroppsliga stigman (fysiska handikapp) Karaktärsstigma (psykisk, sjukdom, beroenden, homosexualitet, arbetslöshet) Gruppstigman (religion, ras, nation, kön, social status) En annan teori gällande stigmatisering är Sheff s labelling theory (Sheff 1999, Warner 2001). Sheff menade att om en avvikande individ en gång blivit stämplad (labelled) som psykiskt sjuk, svarar samhället med en förutbestämd, fördomsfull och överensstämmande föreställning och individen har påbörjat sin bana som psykiskt sjuk och denna stämpling är enligt Sheffs mycket svår att tvätta bort (Sheff 1999, Warner 2001). Definition av begreppet kognitiv dissonans: Enligt Angelöv & Jonsson(2000) innebär den kognitiva dissonansteorin att man som individ försöker undvika alla de situationer, tankar eller attityder som innebär tillstånd av dissonans (disharmoni) då en personlig tankekonflikt uppstår. Denna konflikt reduceras genom att man försöker eliminera eller begränsa sina tankar och attityder genom att tillägga andra kognitioner eller ändra de som redan finns hos individen, och genom detta utföra handlingar så att konsonans (harmoni) skapas(angelöv & Jonsson, 2000). Syfte: Syftet med denna undersökning är att se om det finns skillnader i attityder och synen på psykisk sjukdom mellan utbildningar, utifrån CAMI-S tre attitydfaktorer; vidsynthet/pro-

12 12 integration, rädsla/undvikande och inställning till samhällsbaserad psykiatri då med avseende på både ålder och kön. Frågeställningar: 1. Finns det någon skillnad i attitydfaktorerna med avseende på kön? 2. Finns det någon skillnad i attitydfaktorerna med avseende på utbildning? Metod Deltagare Urvalet är ett icke sannolikhetsurval baserat på ett tillfällighetsurval. Enkäten delades ut till totalt 153 universitetsstudenter från 4 olika utbildningar med en svarsfrekvens på 150 st. Det var 21 studenter från byggingenjörprogrammet där könsfördelningen är 15 män och 6 kvinnor, 40 studenter från IT-ingenjörer där könsfördelningen är 33 män och 7 kvinnor, 55 studenter från vård och stödsamordnarprogrammet där könsfördelningen är 6 män och 49 kvinnor och 32 studenter från förskolelärarprogrammet där könsfördelningen är 3 män och 29 kvinnor. Fördelningen mellan kön är totalt 57 män och 91 kvinnor vilket ger en snedfördelning av könen som inte ger ett representativt resultat. Även inom de olika utbildningarna är könsfördelningen sned vilket gör att ett representativt resultat inom en utbildning inte kan uppnås. (Hayes, 2000) Ålder på deltagarna är mellan Medelåldern för respektive utbildning är: Byggingenjgörprogrammet: 20,9 Standardavvikelse: 2,29 IT-ingengörprogrammet: 22,8 Standardavvikelse: 3,54 Förskolelärarprogrammet: 22,6 Standardavvikelse: 3,24 Vård och stödsamordnarprogrammet: 25,8 Standardavvikelse: 6,21 Design Undersökningen har sin grund i en kvantitativ ansats med en deduktiv utgångspunkt vilket innebär att den utgår ifrån en forskningsteori. Det är en enkätstudie vilket är en fördel för att nå ut till en stor population med hög svarsfrekvens. Studien är en oberoende mätning vilket innebär att flera olika grupper som inte påverkar varandra har jämförts med varandra vid ett tillfälle. Två oberoende variabler; kön och utbildning har fastställts och tre beroende variabler har fastställs till vidsynthet/pro-integration, rädsla/undvikande och inställning till samhällsbaserad psykiatri. De utbildningar som jämfördes i studien är

13 13 byggingenjörprogrammet, IT-ingenjörprogrammet, vård och stödsamordnarprogrammet och förskolelärarprogrammet. Instrument Datainsamlingsmetoden bestod av frågeformuläret CAMI-S som är en svensk version av ursprungsformuläret CAMI av Taylor och Dear (1981). CAMI-S är översatt och vidareutvecklat av Torbjörn Högberg m fl. (Högberg m fl 2008). CAMI-S innehåller 20 påståenden som uppdelas i 9 frågor gällande vidsynthet/pro-integration, tex påståenden om en mer tolerant inställning till människor med psykisk sjukdom måste tas i samhället och hur man ställer sig till utlokaliseringen av psykiatriska verksamheter i samhället.6 påståenden gällande rädsla/undvikande, gällande synen på att ha människor med psykisk sjukdom boendes som grannar eller i närområdet, och 5 påståenden om inställning till en samhällsbaserad psykiatri, tex huruvida människor med psykisk sjukdom ska vara delaktiga i samhället. Detta ger tre olika attitydfaktorer gentemot psykisk sjukdom. En sex-gradig skala används som svarsalternativ där 1 betyder instämmer inte alls och 6 betyder instämmer helt och hållet. Missuppfattning i frågeformuläret gjorde att en extra fråga blev med i enkäten som inte ska höra dit och som inte kommer att analyseras i resultatet.(fråga 21) Datainsamlingsmetod Utdelningsmaterialet/Frågeformuläret består av ett bakgrundsfrågeformulär där man anger kön, ålder, barn och hur många om man svarat ja, vilket utbildningsprogram man går och hur många terminer man läst. Sedan följder 20 påståenden i enkätform att ta ställning till på en sex-gradig skala där ett betyder instämmer inte alls och 6 betyder instämmer helt och hållet. På sista sidan ställs en öppen fråga för möjligheten att ge sin egen definition av psykisk ohälsa. Detta görs för att se om det finns en gemensam faktor i den individuella uppfattningen av psykisk ohälsa och för att ställa resultaten i relation till vad man anser vara psykisk ohälsa. Genomförande De klasser som deltar i undersökningen besöks på lektionstid uppgjort med respektive lärare. Studenterna informeras om syftet med undersökningen. De informeras också om de etiska forskningsprinciperna, det vill säga frivillighet att delta, anonymitet, rätten att avbryta, samtycke och att enkäten är en konfidentiell handling som inte kan kopplas till individen och på så sätt skyddas identiteten. Studenterna informeras också om tidsperspektivet på att fylla i enkäten, de informeras om hur många påståendena är och att på sista sidan finns en öppen

14 14 fråga att besvara med egna ord. Studenterna informeras om att de som inte önskar att delta, skall lämna sina enkäter helt blanka Sedan delas enkäten ut och fylls i för att sedan samlas in genom att vissa kommer fram och lämnar in och några får samlas in. Alla enkäter läggs i en kartong med försättsbladet uppåt för att inte visa den öppna frågan på sista bladet. Bortfall Externt bortfall förekom i 2 av klasserna då 2 studenter från byggprogrammet och 1 från ITingenjörerna valde att inte delta i undersökningen. Det interna bortfallet innefattar de 24 deltagare som inte svarat på alla påståenden i enkäten. Påståendena som inte besvarats är fråga 1, 2 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20 men ingen av dem har ett högre bortfall än 7 deltagare. Detta bortfall påverkar troligtvis inte resultatet då det analysprogram som använts, SPSS 17, har tagit hänsyn till bortfallet genom att reducera påståendeantalet inom en attitydfaktor vid uträkningen av medelvärdet per attitydfaktor. Medelvärde för varje deltagare har räknats ut per attitydfaktorfaktor där varje attitydfaktor innehåller en sammansättning av påståenden vilka har kontrollerats med reliabilitetstestet Cronbach s alfa. Detta innebär att en korrelation mellan påståendena har gjorts som påvisar att de kan generaliseras och sammansättas till en faktor. Därav kan man anta att en deltagare har en liknande åsikt även på frågan man inte svarat på. Databearbetning Svarsresultaten bearbetas i dataprogrammet SPSS 17 vilket är ett statistiskt analysprogram som ger olika sorters beräkningar och värden. Då instrumentet fördelar påståendena i 3 olika attitydfaktorer räknas medelvärdet ut per attitydfaktor för varje deltagare. De 3 attitydfaktorerna och dess tillhörande påståenden är: Attitydfaktor 1: Vidsynthet/Pro-integration innehåller påstående 3, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18 och 20 där påstående 17, 18 och 20 är negativt ställda vilket innebär att resultaten avläses genom att man spegelvänder på dem i graderingsskalan Attitydfaktor 2: Rädsla/Undvikande innehåller påstående 4, 5, 6, 8, 9 och 19 där påstående 4, 5, 8 och 9 är negativt ställda. Attitydfaktor 3: Inställning till samhällsbaserad psykiatri innehåller påstående 1, 2, 7, 13 och 14 där påstående 14 är negativt ställd.

15 15 För att kunna göra en jämförelse och hitta skillnaderna mellan de två oberoende variablerna kön och utbildning, som i sin tur antar flera undergrupper (conditions) och det tre beroende variablerna som är attitydfaktorerna, görs en tvåvägs-anova. Detta är ett parametriskt test som väljs för att det är två oberoende variabler som i sin tur antar olika undergrupper (conditions) som ska jämföras med 3 olika beroende variabler och se om det finns skillnader och var skillnaderna finns i förhållandet till varandra. Genom att titta på medelvärdet och hur mätvärdena har sin spridning runt medelvärdet hos deltagarna, både inom de olika grupperna och mellan de olika grupperna, kan man avgöra om skillnaderna är signifikanta och om det går att dra en generell slutsats om populationen vilket skulle göra resultatet representativt. För att kunna dra en generell slutsats i skillnaden vi förutsett sak finnas mellan grupperna (between-condition variance), vill man ha ett högt värde(hayes, 2000). För att utesluta andra faktorer som vi inte kan förklara eller har förutsett på grund av den oberoende variabeln som skulle kunna påverkat resultatet, vill man ha ett lågt värde i jämförelsen av skillnaderna inom grupperna (error variance). Tvåvägs-ANOVAN kan också testa om det finns interaktioner mellan faktorerna vilket innebär att det ger oss ett svar på hur faktorerna påverkar varandra, vilken effekt de har på varandra och hur de interagerar med varandra. För att se var skillnaderna finns görs ett post hoc test; Bonferroni. Detta är ett efterhandstest som ger en specifik beskrivning av var skillnaden finns. Det är ett test som justerar signifikansnivån i relation till antal jämförelser mellan grupper man kan göra. Detta görs för att det är en dubbelsidig frågeställning som ska besvaras i undersökningen som kan anta svar i flera olika riktningar. Den dubbelsidiga frågeställningen gör att det är dubbelt så stor sannolikhet att resultaten uppstått av slumpen och måste därför genomgå ett striktare test. I denna undersökning korrigeras signifikansnivån i Bonferroni- testet till p = <0,0083(Greene & D óliviera, 2006). Genom analyser i deskriptiv statistik kan man se var och hur stora skillnaderna är i jämförelser av medelvärden för varje utbildning och attitydfaktor. För att följa upp de signifikanta skillnaderna delas utbildningarna upp i terminer genom att göra en split file. Detta innebär att man analyserar och jämför flera undergrupper var för sig inom en större grupp. Studenternas medelvärden analyseras och jämförs mellan varje termin inom respektive utbildning. En Split file görs för varje utbildning och ställs i relation till varje attitydfaktor. På grund av den ojämna fördelningen i antal deltagare per terminer ibland både byggingenjörer och förskolelärare väljs i stället uppföljningen av skillnaden mellan ITingenjörer och vård och stödsamordnare. Detta på grund av att de har en jämnare fördelning i antal deltagare per termin, de visade en signifikant skillnad i alla tre attitydfaktorerna och bägge utbildningarna kan jämföras i 1 respektive 3 lästa terminer. Uppföljningen görs genom

16 16 ett oberoende t-test där man tittar på dessa två grupper, termin 1 och 3, som testats med samma test vid samma tidpunkt och deras medelvärden jämförs. Slutligen görs Pearsons korrelationstest för att se om det finns några samband mellanbakgrundsfrågorna och attitydfaktorerna (Hayes, 2000). Trots att svarsalternativen i enkäten ger ordinaldata, vilket skulle ha gjort att ett ickeparametriskt test hade varit lämpligast, analyseras ordinaldatan som intervall/kvotdata och ett parametriskt test görs. Detta för att det är två oberoende variabler som ska undersökas i förhållande till tre oberoende variabler med tre separata medelvärden per attitydfaktor. Att i detta fall använda intervalldata i stället ger numeriska värden och man kan då med hjälp av medelvärdet, hitta statistiska skillnader mellan de olika gruppjämförelserna. Dessutom finns det i psykologiska experiment en typ av intervallskala som kallas plastic interval scale. Detta är en skala som utvecklades när psykologer utvecklade standardiserade instrument för att kunna mäta psykologiska egenskaper så som intelligens, attityder och begåvning. Dessa och andra former av psykometriska tester, innehåller summerandet av svaren i ett test och skapar i detta fall faktorer. Sedan tas antalet passande svar ut, som påvisar hur deltagaren har svarat i en specifik faktor, vilket styrker resonemanget att mäta med ett parametriskt test i denna studie utifrån intervalldata istället för icke-parametriskt test som hade gett skillnader men i form av ranking. Men att behandla psykometriska skalor som intervalldata är och också kritiserat på grund av att frågorna i ett test är olika och vissa frågor väger mer än andra. Men förespråkarna av dessa tester menar att det inte påverkar resultatet i sin helhet. Att använda parametriska tester och behandla data som intervalldata ger fler möjligheter till att kunna göra flera olika jämförelser och få fler specifika skillnader och resultat. De som talar emot detta menar i sin tur att den data som inte passar för ett statistiskt test i sin situation är skräp, GIGO. Ett begrepp som innebär Garbage In Garbage Out. Ett förslag inom denna kontroversiella diskussion som förs är att man genom att analysera resultaten från ett icke-parametriskt test och ett parametriskt test som testat samma sak men med olika dataskalor, och jämföra dem. Blir resultaten lika kan det anses ganska säkert att använda behandla ordinaldata som intervalldata och använda ett parametriskt test istället. (Hayes, 2000) Etiska överväganden Informationskravet uppfylls genom att studenterna informeras inledningsvis om syftet med enkäten och de etiska forskningsprinciperna i ett separat informationsblad. De etiska forskningsprinciperna innebär frivilligheten att delta i enkätundersökningen, rätten att förbli anonym i enkäten, rätten att avbryta deltagandet när som helst de ville, att studenterna genom

17 17 aktivt deltagande i enkäten ger samtycke till att deras svarsalternativ används som underlag i resultatet och att enkäten är en konfidentiell handling som inte kan kopplas till individen och på så sätt skyddas identiteten (Hayes, 2000). Sist i informationsbladet finns kontaktuppgifter till både författare och handledare för de som vill kunna ta kontakt för ytterligare förfrågningar. Med tanke på det motstånd som möttes vid ett tillfälle under undersökningens gång i diskussionen av en av bakgrundsfrågorna gällande att deltagarna skulle svara på i vilken utsträckning de har erfarenhet av psykisk sjukdom, egen eller som anhörig, i ens bekantskap eller genom yrkeserfarenhet, valdes denna att ta bort från formuläret då den kunde anses vara etiskt oriktig att ställa genom att vara för personlig och känslig. Ett annat etiskt dilemma som dessutom kan uppstå i samband med denna situation och deltagandet i undersökningen är att man skulle kunna utsätta någon av respondenterna för obehag eller väcka känslor som leder till lidande på grund av att de kanske själva lider av psykisk ohälsa, genom att behöva svara på just den frågan angående egen personlig erfarenhet av psykisk ohälsa. Reliabilitet/Validitet Frågeformuläret som använts i undersökningen är CAMI-S (Högberg m fl, 2008). Frågeformuläret ger en uppdelning i tre attitydfaktorer med ett visst antal frågor i varje faktor. Testet Cronbach s alfa har gjorts på varje attitydfaktor för att testa den interna konsistensen, det vill säga att frågorna inom en attitydfaktor mäter samma sak och korrelationen mellan frågorna har ett alfavärde som anses vara acceptabelt. Ramen för alfavärdet är mellan 0, då det inte finns någon korrelation mellan frågorna, och upp till 1 där korrelationen är 100 %. Ett alfavärde >0,70 kan i vissa fall tolereras men för att ett alfavärde ska anses vara helt acceptabelt bör det vara > 0,80. Ur Högbergs artikel(2008) går att läsa att de alfavärden han har fått fram på CAMI-S är: Vidsynthet/pro-integration har ett alfavärde på 0,845 Rädsla/undvikande har ett alfavärde på 0,773 Inställning till samhällsbaserad psykiatri har ett alfavärde på 0,713 I denna studie har en analys gjorts av påståendena och attitydfaktorerna genom ett Cronbach s alfa för att kontrollera och jämföra frågornas reliabilitet. Av testet går att utläsa Vidsynthet/pro-integration har ett alfavärde på 0,839 Rädsla/undvikande har ett alfavärde på 0,743

18 18 Inställning till samhällsbaserad psykiatri har ett alfavärde på 0,720 Enligt värdena kan slutsatsen dras att reliabiliteten anses vara hög (Högberg m fl 2008). Något som också bidrar till denna slutsats är att det är ett kontrollerat och testat instrument. En annan aspekt att ta hänsyn till är att påståendena i denna studie har översatts och indelningen i de olika attitydfaktorerna har kontrollerats vid ett flertal tillfällen då felaktig indelning av de negativt vända frågorna i enkäten gjordes av misstag inledningsvis i undersökningen. Detta gjorde även att en mängd stickprover i kodningen säkerställde deltagarnas enskilda medelvärden. En faktor som skulle kunna påverka reliabiliteten i denna studie och som bör tas hänsyn till är att fråga nr 5 verkade vara dåligt formulerad och ett fåtal deltagare frågade om tolkning av frågan vilket kan ge ett missvisande resultat på den frågan. En annan faktor som skulle kunna påverka reliabiliteten är att deltagarna väljer ett svarsalternativ för att vara till lags och anpassar sina svar efter vad de tror att forskaren vill att de ska svara eller helt enkelt för att deltagarna vill verka ha en bättra och mer positiv attityd än den de egentligen har, vilket kallas response bias(hayes, 2000). Response bias kan kopplas till det närliggande begreppet kognitiv dissonans, som innebär att en disharmoni uppstår hos en person. Denna disharmoni innebär en tankekonflikt som kan uppstå i situationer när en person kommer på sig att tycka eller tänka, ha en åsikt eller en attityd till något som den inte borde ha. På så sätt kompenserar personen denna konflikt genom att anpassa eller eliminera sitt icke-passande tycket/attityd genom att handla på ett sätt som innebär att han/hon svarar på frågorna i enkäten som man förväntas eller tycka sig borde svara. Detta bör tas hänsyn till i denna studie när det gäller. Hänsyn till resultatet ska också tas på grund av den vida definitionen av vad som anses vara psykisk ohälsa. Resultatet kan bli missvisande och icke representativt då man inte kan säkerställa en gemensam definition. Eftersom att det är utifrån sin egen individuella uppfattning om vad psykisk ohälsa är, som man svarar på påståendena. Validitet innebär att testen man använder sig av i mätningen verkligen mäter det som är avsett att mäta. Enligt Högberg uppfyller CAMI kriterierna för både ytvaliditet (face validity) och innehållsvaliditet (content validity) och gällande CAMI-S tar Högberg upp innehållsvaliditeten som betydelsefull då man i översättningen av instrumentet måste ta hänsyn till validiteten utifrån språkriktighet men också utifrån en kulturell aspekt. Ytvaliditeten är hög på grund av att en analys av hur frågorna är ställda i instrumentet har gjorts, som säkerställer att testet verkligen mäter det som det är avsett att mäta (Högberg, 2010).

19 19 Innehållsvaliditeten anses vara hög då testet har genomgått en analys av val och sammansättning av frågorna, likväl en bedömning av i vilken omfattning frågorna är representativa att mäta fenomenet attityd. Dessutom har instrumentet en teoretisk grund och ligger i linje med den aktuella forskning som bedrivits med tiden då instrumentet utvecklades (Högberg, 2010). Det bör här nämnas och tas hänsyn till att det framkommit under studiens gång, ytterligare en vidareutvecklad version av CAMI-S med ett tillägg av 9 frågor och ytterligare en attitydfaktor; förväntat beteende, som inte har mäts i denna undersökning. Detta på grund av att Högberg(2008) ansåg CAMI-S bristfällig i att mäta attitydens komponent beteende, vilket gör att validiteten i mätningen i just den faktorn är bristfällig (Högberg, 2008). Resultat I det första testet som görs, en tvåvägs-anova, prövar man om skillnader finns mellan de två oberoende variablerna kön och utbildning och de tre beroende variablerna attitydfaktorerna. Attitydfaktor 1: I den första attitydfaktorn vidsynthet/pro-integration, fanns ingen signifikant skillnad mellan könen: p = 0,382, df = 1, f = 0,768 men däremot mellan de olika utbildningarna: p = < 0,001, df = 3, f = 7,752. ( Tabell 1) Ett post-hoc test(bonferroni) utfördes för att se var skillnaderna finns: Vård och stödsamordnare - Byggingenjörer P-värde = <0,001 Vård och stödsamordnare - IT-ingenjörer P-värde = <0,001 För att utläsa skillnaderna jämförs medelvärdena på respektive attitydfaktor och i den första attitydfaktorn innebär det att ju högre medelvärde man har desto mer positiv attityd har man till vidsynthet/pro-integration. ( Tabell 2) Utbildning Medelvärde Standardavvikelse Vård och stödsamordnare 4,7367 0,75242 Förskolelärare 4,2214 0,94329 IT-ingenjör 3,8359 0,79543 Byggingenjör 3,6561 0,78638 I jämförelsen av medelvärdena kan man utläsa att vård och stödsamordnarna har en mer positiv attityd än byggingenjörerna och IT-ingenjörerna. Ingen signifikant skillnad fanns mellan de andra programmen.

20 20 Attitydfaktor 2: I den andra attitydfaktorn rädsla/undvikande finns det heller ingen signifikant skillnad mellan könen: p = >0,350, df = 1, f = 0,879 men mellan de olika utbildningarna: p = <0,001, df = 3, f = 8,698.( Tabell 3) Ett post-hoc test(bonferroni) utfördes för att se var skillnaderna finns: Vård och stödsamordnare Byggingenjörer P-värde = <0,001 Vård och stödsamordnare IT-ingenjörer P-värde = <0,001 Förskolelärare- IT-ingenjörer P-värde = 0,006 Förskolelärare Byggingenjörer P-värde = 0,006 I jämförelsen av den andra attitydfaktorn rädsla/undvikande innebär medelvärdet att ju högre medelvärde man har desto mindre rädsla upplever man.( Tabell 4) Utbildning Medelvärde Standardavvikelse Vård och stödsamordnare 5,2637 0,54937 Förskolelärare 4,8104 0,82063 IT-ingenjör 4,2142 0,86978 Byggingenjörer 4,1032 0,69305 I jämförelsen av medelvärdena kan man utläsa att vård och stödsamordnarna är mindre rädda än byggingenjörerna och IT-ingenjörerna. Dessutom kan man utläsa att förskolelärarna är mindre rädda än byggingenjörerna och IT-ingenjörerna. Attitydfaktor 3: I den tredje attitydfaktorn, inställning till samhällsbaserad psykiatri fanns inte heller någon signifikant skillnad mellan könen: p = >0,671, df = 1, f = 0,181 men likaså här mellan utbildningarna: p = 0,001, df = 3, f = 6,079. (Tabell 5) Ett post-hoc test(bonferroni) utfördes för att se var skillnaderna finns: Vård och stödsamordnare IT-ingenjörer P-värde = <0,001 Vård och stödsamordnare Byggingenjörer P-värde = 0,007 Förskolelärare IT-ingenjörer P-värde = <0,001 I jämförelsen i den tredje attitydfaktorn, inställning till samhällsbaserad psykiatri, innebär medelvärdet att ju högre medelvärde man har desto mer positiv inställning har man till samhällsbaserad psykiatri. (Tabell 6) Utbildning Medelvärde Standardavvikelse Vård och stödsamordnare 5,3355 0,54693 Förskolelärare 5,1125 0,63842

21 21 Byggingenjörer 4,7786 0,73901 IT-ingenjörer 4,4842 0,76657 I jämförelsen av medelvärdena i den tredje attitydfaktorn inställning till samhällsbaserad psykiatri går att utläsa att vård och stödsamordnarna har en mer positiv inställning än byggingenjörerna och IT-ingenjörerna och att förskolelärarna har en mer positiv inställning än IT-ingenjörerna. Ingen signifikant skillnad fanns mellan de andra utbildningarna. Resultatet är att det finns en signifikant skillnad i attitydfaktorerna mellan utbildningarna. För att göra en uppföljning och se om det finns en skillnad i hur många terminer man läst, görs ett oberoende T-test. Detta för att se om utbildningen har påverkar attityden ju längre man läst eller om attityden fanns redan innan man började sin utbildning. De klasser som jämförs är IT-ingenjörerna och vård och stödsamordnarna då de var de enda som gick att dela in i 1 respektive 3 terminer och de har en jämn fördelning. T-testet visade i jämförelsen mellan vård och stödsamordnarnas och IT-ingenjörernas undergrupper, det vill säga antalet terminer man läst, att det fanns det ingen signifikant skillnad hos vård och stödsamordnarna i någon av attitydfaktorerna, ps = >0,576. Bland ITingenjörerna fanns ingen signifikant skillnad i attitydfaktorerna vidsynthet/pro-integration eller inställningen till samhällsbaserad psykiatri, p = 0,656 och p = 0,124. Däremot hittades en signifikant skillnad i attitydfaktorn rädsla/undvikande hos IT-ingenjörerna, vilket gav ett p- värde på 0,003, df = 29, t = 3,190, och i jämförelsen mellan terminerna kan man se att medelvärdet vid termin 1 ligger på 4,5646 med en standardavvikelse på 0,72699 och efter 3 terminer har medelvärdet minskat till 3,7356 med en standardavvikelse på 0,71885, vilket gör att man kan utläsa av resultatet att IT-ingenjörerna har fått en mer negativ inställning vilket innebär en större rädsla eller vilja till undvikande ju fler terminer de läst.( Tabell 7 och 8) Pearsons korrelationstest görs för att påvisa om ett samband finns och r anger styrkan i korrelationen mellan de olika variablerna och här visar analysen att det finns ett samband mellan attitydfaktorer och bakgrundsvariabler. (Tabell 9). Resultatet visar att det finns ett samband mellan ålder och vidsynthet/pro-integration vilket innebär att ju äldre du är, desto mer vidsynt och positiv till pro-integration är man. Det visar även ett samband mellan ålder och rädsla/undvikande vilket innebär att ju äldre man är desto mindre rädd är man.

22 22 Tabell 9: Ålder Hur många terminer man läst vidsynthet Rädsla Inställning Pearson,210 *,207 *,086 Correlation Sig. (2-,011,012,303 tailed) N Pearson,082,015,069 Correlation Sig. (2-,321,855,407 tailed) N Den öppna frågan som ställdes på slutet av frågeformuläret gällande definition på begreppet psykisk ohälsa har sammanfattats i en översikt där 13 av vård och stödsamordnarnas 55 deltagare valde att inte svara på frågan. De som svarade hade generellt sett återkommande begrepp som tex att man hindras i sin vardag, inte har samma förutsättningar, svårigheter och hinder, dysfunktionalitet i vardag, eget lidande som påverkar till andras lidande, som vilken annan sjukdom som helst som kan drabba vem som helst och när som helst. Av förskolelärarna svarade 26 av 32 studenter och här såg man återkommande begrepp som okontrollerbar, benämningar på olika diagnoser, impulsiv, avvikande beteende och våldsamma/farliga. Bland byggingenjörerna var det 9 svarande av totalt 21 studenter. Här fann man korta och koncisa svar som tex allt från småproblem till schizofreni, negativa tankar, dumma tankar och att det är hjärnan som spelar ett spratt och att det kunde vara vanligare än man trodde. Av IT-ingenjörernas totala deltagare på 40 stycken svarade 27 av studenterna. Här upplevde man att det var svårt att svara på enkäten då definitionen var så bred, begreppet kunde innebära allt ifrån diagnoser till att bara må dåligt. Några uttryckte att alla mår dåligt någon gång i livet. Det fanns tidsperspektiv på olika diagnoser och sjukdomar och att sjukdomarnas symtom kan variera. En del uttryckte att det var svårt att fylla i enkäten på grund av att det kändes som att de fick ta ställning till ett begrepp, men att de gjorde så gott de kunde. Dessutom var det i denna utbildningsinriktning som det förekom starka ord som pedofili och mördare bland definitionerna. Diskussion Syftet med denna undersökning var att se om det finns skillnader i attityder och synen på psykisk sjukdom bland universitetsstudenter och mellan de olika utbildningarna utifrån

23 23 CAMI-S tre attitydfaktorer; vidsynthet/pro-integration, rädsla/undvikande och inställning till samhällsbaserad psykiatri med avseende till både kön och ålder. Den första slutsatsen som kan antas av resultatet bland universitetsstudenterna är att de olika utbildningarnas medelvärden ligger över medel i alla tre attitydfaktorerna i denna undersökning. Detta resultat skulle kunna kopplas till Angemeyer & Dietrich s (2005) studie där de menar att utbildning har en positiv påverkan i sambandet mellan attityd och utbildning. Ytterligare två studier kan styrka teorin om att utbildning påverkar attityden positivt och där man också har använt sig av Taylor & Dears mätinstrument CAMI. Det är Brockingtons (1993) studie med teorin om att högutbildade människor har en mer positiv attityd till psykisk sjukdom genom att de toppade alla tre attitydfaktorer i jämförelsen med de andra demografiska bakgrundsgrupperna. Den andra studien som också styrker resultatet är gjord av Wolf (1996). I sin undersökning av samhällets kunskap om psykisk sjukdom och reaktionerna som följer mot dessa människor, belyser han betydelsen av utbildningskampanjers positiva påverkan på attityden mot psykisk sjukdom, även om den i mycket liten grad hade påverkan på kunskapsnivå. I den första frågeställningen om skillnader i attityder som finns till psykisk sjukdom bland universitetsstudenterna i avseende på kön, visade enkätundersökningen ingen signifikant skillnad mellan attitydfaktorerna. Detta resultat går då i linje med Angermeyer & Dietrich s (2005) studie där slutsatsen dras att det inte finns något relevant samband mellan attityd och kön. En annan studie som tyder på samma slutsats är Addison & Thorpes(2004) studie där man kommer fram till att det inte finns någon skillnad i attitydfaktorn mellan könen. I den andra frågeställningen gällande skillnader mellan de olika utbildningsinriktningarna och de tre attitydfaktorerna, visar studien som gjordes på universitetsstudenterna en signifikant skillnad mellan de olika utbildningarna och CAMI-S tre attitydfaktorer. Resultatet visade att studenterna på vård och stödsamordnarprogrammet hade en mer positiv inställning i alla tre attitydfaktorerna än studenterna på de andra utbildningarna. En studie gjord av Addison & Thorpe (2004) visar på ett liknande resultat i sin jämförelse av attitydfaktorer och utbildningar med olika yrkesinriktningar där man jämförde juridikstuderande, psykologistudenter och terapeuter/rådgivarstudenter (counsellers) och de sistnämnda studenterna visade på tydliga samband mellan faktorpoängen i både kunskapsfaktorn och attitydfaktorn. Även här använde man sig av Taylor & Dears mätinstrument CAMI. Man bör dock ta i beaktande i denna jämförelse av studier, att Addison & Thorpes studie är gjord i England och utbildningarna inte är jämförbara med de utbildningar vi har i Sverige. Ändå vill jag lyfta fram möjligheten att jämföra vård och stödsamordnare med det engelska begreppet

24 24 terapeuter/rådgivare(counseller) genom ett resonemang där det skulle kunna vara tänkbart att dra en parallell med specifik kunskap och utbildning. En vård och stödsamordnare har som uppgift i sin yrkesroll och får genom sin utbildning kunskaper i att samordna de insatser som ska ges till människor med psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättningar. De ska också kunna ge både psykosocial behandling och träning. ( Att dra en parallell till det en counseller gör, görs genom att den yrkesrollen också kan innefatta ett hälsofrämjande och processinriktat arbetssätt i både behandling och träning i sitt yrke hos människor med psykisk ohälsa. Och jag vill även belysa vikten av att denna sorts kunskap då den är något som man skaffat sig av eget intresse genom ett utbildningsval vilket gör att man skulle kunna dra slutsatsen att man automatiskt har en positiv inställning. Om det är utbildningen som påverkat attityden eller om attityden fanns där redan innan man började utbildningen är svårt att avgöra i denna studie och det går inte att dra en generell slutats i den frågan utifrån mina resultat. Det jag däremot vill lyfta fram i diskussionen är möjligheten att attityden skulle kunna finnas där redan innan man påbörjar en utbildning, då inställningen och attityden skulle kunna tänkas påverka vårt val av inriktning. Detta skulle rekommenderas, och skulle vara intressant att utföra vidare forskning inom, för att få ett bredare perspektiv på attitydbildning och för att kunna se om det finns specifika faktorer som påverkar till ett visst yrkesval. I mitt resultat mellan de olika yrkesinriktningarna fann man att Vård och stödsamordnarna hade en mer positiv attityd i alla tre attitydfaktorerna och att det inte fanns någon signifikant skillnad i jämförelsen om studenterna läst 1 eller 3 terminer, vilket gör att man skulle kunna anta att attityden fanns där redan innan man började sin utbildning. Detta resonemang kan också styrkas av bland annat Chambers(2010) studie som gjordes på psykiatrisköterskor i 5 europeiska länder där man fann att de överlag hade en positiv attityd och inställning till psykisk sjukdom och de som drabbats av den. Även Addison & Thorpes(2004) studie skulle kunna styrka detta resonemang då både terapeuter och psykologistudenter hade en mer positiv attityd till psykisk sjukdom än juridikstudenterna. En annan sak jag vill belysa är validiteten i denna undersökning då kritik mot det mätinstrument som använts är att CAMI-S inte mäter alla fyra komponenter som begreppet attityd innebär då man inte får med beteendekomponenten. Detta gör att det inte går att dra en generell slutsats om resultatet verkligen har mätt attityden bland studenterna vilket inte heller gör det representativt för populationen. För att jag skulle uppnått ett tillförlitligt resultat skulle även inställningen till psykisk ohälsa och människor som drabbats av den samt inställningen