PROTOKOLL 1 (62)

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (62) Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, klockan , Beslutande Se sidan 2 Övriga deltagande Lotta Fahlgren Lidman, sekreterare Justerare Anna-Britta Lundberg och Felix Marklund-Norén Paragrafer Ersättare Anna Lundström och Maria Marklund Underskrifter.. Tomas Marklund, ordförande Lotta Fahlgren Lidman, sekreterare.. Anna-Britta Lundberg, justerare. Felix Marklund-Norén, justerare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Åsa Lundmark

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Stina Engström (FP), närvarande , Saknar ersättare Charlotta Enqvist (KD) Lena Sandberg (KD) Kenneth Fahlesson (S), närvarande Staffan Asplund (S), Catharina Falk (FP) Birgitta Burström (FP) Gunilla Hedlund (C) Kjell Bergmark (C) Ulrika Hjonequist (MP) Toseef Javaid (MP) Håkan Lindh, närvarande Saknar ersättare Lina Lindahl (V) Weidan Gong (V) Markus Lindgren (C) Gabriella Rymark (C) Jonna Lundgren (S) Jasmine Ravagi (S) Kamel Mnad (S) Peter Stensmar (S) Jonas Segerlund (S), närvarande Staffan Asplund (S), Fredrik Stenberg (S) Martin Eliasson (S) Hans-Eric Wallin (V) Lova Torstensson (V) Monica Widman Lundmark (S) Börje Lindström (S) Daniel Ådin (S), Stefan Hofverberg (S)

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Håkan Andersson (C) om pojkars studieresultat i grundskolan Kommunfullmäktigeledamoten Håkan Andersson (C) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande fråga: I jämställdhetsdebatten lyfts det ofta upp områden där flickor och kvinnor ges sämre möjligheter och villkor än pojkar och män. Ett viktigt område där pojkar ser ut att ges sämre förutsättningar är när det gäller studier i grundskolan. En spridd uppfattning är att föräldrar, lärare och elever ofta har lägre förväntningar på pojkars studieflit och studieresultat. De lägre förväntningarna på studieflit kan göra det OK för en pojke att inte göra sitt bästa på skolan. För att skapa det jämställda samhälle vi vill ha är det förstås viktigt att även pojkarna får goda förutsättningar att ta till sig den utbildning som erbjuds. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor: Hur ser pojkars studieresultat i Skellefteås grundskolor ut i jämförelse med flickornas studieresultat? Ser det olika ut på olika grundskolor? Utförs eller planeras några specifika aktiviteter till att öka pojkars studieflit och studieresultat? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund (S) frågan. Sedan Håkan Andersson (C) och Maria Marklund (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Håkan Andersson (C) om byggbara tomter i Kåge Kommunfullmäktigeledamoten Håkan Andersson (C) har till bygg- och miljönämndens ordförande ställt följande fråga: Centerpartiet lämnade i en motion om att Skellefteå kommun bör ta fram en ny detaljplan för att skapa fler byggbara tomter i Kåge. Motionen gjordes och besvarades vid kommunfullmäktiges möte Det svar vi fick var att kommunledningskontoret redan fått ett uppdrag om att göra en ny detaljplan för området mellan Hedvigsgården/Nygatan och Högåsvägen. När jag nu nära ett år senare går in på kommunens hemsida finner jag att det endast finns tre byggklara tomter i Kåge. När jag tittar vidare på hemsidan för att se nya respektive kommande bostadsområden nämns inte Kåge på något ställe. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor: 1. Hur fortskrider arbetet med en ny detaljplan för området mellan Hedvigsgården/Nygatan och Högåsvägen? 2. Hur ser ni på området norr om Tungatan? Ett område som detaljplanerades redan Finns det andra områden i Kåge som ni tittar på? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar bygg- och miljönämndens ordförande Evelina Fahlesson (S) frågan. Sedan Håkan Andersson (C) och Evelina Fahlesson (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Lenita Hellman (M) om storleken på barngrupper i förskolan (31/15) Kommunfullmäktigeledamoten Lenita Hellman (M) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Föräldrar och pedagoger är oroade över barngruppernas storlekar i Skellefteå kommun. Deras oro får stöd i forskningen som visar att små grupper, eller flera pedagoger i större grupper, ger bättre förutsättningar för det pedagogiska lärandet hos barn. När barngrupper växer i storlek riskerar de yngre barnen att gå miste om den tidiga inlärningen av att kopiera beteendet av de vuxna. De stora grupperna gör även att de äldre barnen inte får den pedagogiska tiden som är tänkt i förskolan. Malin Broberg, psykolog och forskare på Göteborgs universitet, menar att allt för stora barngrupper är skadliga för barns utveckling och hon rekommenderar barngrupper på högst 18 barn och för de allra yngsta (yngre än 3 år) inte större grupper än 12 barn. Utifrån detta vill jag ställa följande frågor till barn och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund (S): 1. Hur många barn är inskrivna på våra förskoleavdelningar? 2. Hur stora barngrupper förekommer maximalt samtidigt på våra förskoleavdelningar? 3. Hur många barn per pedagog får vistas samtidigt på en förskoleavdelning? 4. Hur stora barngrupper anser barn- och grundskolenämnden att en förälder ska acceptera? 5. Vad gör barn- och grundskolenämnden för att minska antalet barn per förskoleavdelning och antalet barn per pedagog i förskolan? Barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1. I Skellefteå kommun var det barn inskrivna i förskolan nu i oktober. Svar på fråga 2 I dagsläget installerar vi ett digitalt närvarosystem som införs successivt på alla förskolor och fritidshem fram till och med april Först när det

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 systemet är på plats kan vi säga exakt hur många barn vi har samtidigt på våra förskolor och fritidshem. För närvarande kan vi bara säga hur många som är inskrivna per avdelning och i Skellefteå kommun var det 17,9 barn per avdelning i den senaste statisken från Skolverket för 2014, och motsvarande siffra för riket är 16,9 barn per avdelning. Nu 15/10 var det 17,3. Svar på fråga 3 Det är förskolechef som avgör hur stora barngrupperna är, och det beror på exempelvis barnens ålder, behov, vistelsetid, lokalens utformning med mera. Den senaste statistiken från Skolverket för 2014 visar att det var 5,3 barn per årsarbetare i Skellefteå kommun, och motsvarande siffra för riket är 5,3 barn per årsarbetare. Svar på fråga 4 Det är omöjligt att säga en siffra eftersom det beror på dels barnens behov i den särskilda barngruppen, vistelsetider och barnens ålder. Den bedömningen gör varje förskolechef och vi i nämnden litar på våra professionella och engagerade ledare och medarbetare. Svar på fråga 5 Vi både bygger nya förskolor och startar upp nya förskolor i lokaler som vi hyr. Exempelvis har vi förskola i skolan i Lövånger, i Frostkåge hyr vi av Solviks folkhögskola, i Burträsk har vi öppnat en förskola i skolan, i Sandfors hyr vi lokaler, i Bureå öppnar vi en avdelning i f.d. kommunhuset tills den nya förskolan Tallbacka bredvid skolan är klar hösten I Byske har vi byggt en ny förskola, Klossen, på skoltomten och i Skellefteå öppnar förskolan Norrbacka vid årsskiftet. Dessutom planerar och projekterar vi i kommunen för en ny förskola på Moröhöjden. För område väst ska vi se över strukturen för förskolorna. På Kaplanskolan blir det en friliggande förskola på skoltomten. Sedan Lenita Hellman (M), Maria Marklund (S), Lennart Hägglund (KD), Stina Engström (FP), Anette Lindgren (M), Lena Sandberg (KD), Andreas Löwenhöök (M), Andreas Westerberg (FP), Jeanette Velander (V) och Peter Lindkvist (SD) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Micaela Löwenhöök (M) om hur tryggheten säkerställs vid skolor (32/15) Kommunfullmäktigeledamoten Micaela Löwenhöök (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Den 22 oktober chockades Sverige. Det fruktansvärda som vi hittills endast har tvingats uppleva på håll, som skolmassaker i USA, Tyskland och Finland, har flyttat sig ett steg närmare allas vår vardag. Till sorgeplatser som Columbine High School, Virginia Tech, Kauhajoki yrkeshögskola, Albertville Realschule, kan vi nu lägga grundskolan Kronan i Trollhättan i Sverige. Redan dagen efter skolattentatet i Trollhättan spreds det, som en löpeld, liknande hot mot skolor runtom i landet. Bland annat mot Anderstorpsskolan och Balderskolan i Skellefteå. Lyckligtvis verkar det inte ha funnits någon grund för hoten, men de satte ändå tusentals elever i skräck och oro för att något hemskt skulle hända. Skolan ska vara en trygg plats för våra barn och ungdomar. I skolan ska man varken behöva oroa sig för hemska attentat, hot eller bli utsatt för mobbing och trackaserier. Under lång tid har kommunen arbetat förebyggande mot mobbing och kränkningar. Det finns också rutiner för hur detta ska hanteras. Kommunerna ska även ha planerna för hur verksamheterna ska agera vid grovt våld och terrorhandlingar, till exempel vid händelser som rör gymnasie-, grund- och förskolor. Eftersom Sverige hittills varit förskonat från terrordåd och attacker mot skolor har kommunerna inte behövt arbeta lika djupt med dessa frågor i jämförelse med det mobbingrelaterade arbetet. Händelserna i Trollhättan sätter ljuset på hur viktigt det är att aktualisera och prioritera arbetet kring krishanteringsplaner. För att komplettera skolverksamheternas arbete med dessa frågor bör det finnas en genomtänkt trygghetsinfrastruktur där skalskydd ingår. Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lorens Burman (S): 1. Anser du att det finns en genomtänkt trygghetsinfrastruktur kring våra skolverksamheter och en tillräcklig krishanteringsberedskap? 2. På vilket sätt säkerställer vi idag den externa och utvändiga bevakningen på våra skolor i kommunen? 3. Finns det idag kameraövervakning i anslutning till någon skola i kommunen?

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 4. I det fall det idag inte finns kameraövervakning utanför våra skolor är du beredd att verka för att införa det? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Det är en mycket angelägen fråga som du tar upp i den här interpellationen. Jag håller givetvis med dig Micaela, om att skolan ska vara en trygg plats för våra barn och ungdomar. Det som har hänt på andra håll i världen och som nu hittat till Sverige via Trollhättan är något som påverkat oss alla. Du har i din interpellation till mig ställt fyra frågor. Jag väljer i mitt svar att besvara dem i en annan ordning än du ställt dem. 1. Finns det idag kameraövervakning i anslutning till någon skola i kommunen? Vad jag vet och kunnat ta reda på finns det inte någon kamerövervakning i anslutning till mer än en skola i kommunen. Det är Ursviksskolan som har kameraövervakning utomhus på kvällar och helger. Om det mot förmodan skulle finnas någon annanstans så är det troligt att den i huvudsak syftar till att skydda byggnaden mot inbrott och/eller skadegörelse. Brottsförebyggande rådet skriver följande: Enligt den forskningssammanställning som Brå låtit genomföra har kameraövervakningen starkast brottsförebyggande effekt på parkeringsplatser. I andra miljöer, exempelvis stadskärnor, utsatta bostadsområden och kollektivtrafik, var resultaten inte lika tydliga. Därutöver tycks kameraövervakningen fungera bäst i kombination med andra brottsförebyggande åtgärder. Forskningssammanställningen visade också att kameraövervakning är mer effektivt mot egendomsbrott än mot våldsbrott. 2. På vilket sätt säkerställer vi idag den externa och utvändiga bevakningen på våra skolor i kommunen? Allmänt så bevakas skolorna med inbrottslarm nattetid och på Ursviksskolan finns som jag nämnde tidigare kamerabevakning utomhus på kvällar och helger. 3. Ifall det idag inte finns kameraövervakning utanför våra skolor är du beredd att verka för att införa det? Med tanke på mitt svar på fråga ett är jag kluven till om kameror skulle kunna förebygga våldsbrott på skolorna i Skellefteå. Vid ett extrainsatt möte med förebyggande rådet den 3 november sa polischef Lars Westermark att trygghet och säkerhet skapas genom väl upparbetat förebyggande arbete i samverkan med andra aktörer. I det avseendet menade han att Skellefteå ligger i framkant. Ökar trygghetskänslan för den typ av händelser som drabbade Trollhättan om vi utökar bevakningen och skalskyddet? Jag är osäker på om man kan säga att den gör det generellt.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 Det jag känner mig beredd att verka för, är att på det sätt jag kan i egenskap av ordförande för kommunstyrelsen, stötta mina kollegor i de båda skolnämnderna i deras ansträngningar att skapa en så trygg skolmiljö som möjligt för våra barn och ungdomar. Om de i utredningar kommer fram till att kameraövervakning är en åtgärd som är nödvändig för att skolan ska vara en trygg plats, kommer jag att lyssna på deras argument och lita på deras omdöme. 4. Anser du att det finns en genomtänkt trygghetsinfrastruktur kring våra skolverksamheter och en tillräcklig krishanteringsberedskap? Jag har fullt förtroende för att de som arbetar med de här frågorna i vår kommun gör ett väldigt gott arbete. Jag har också fullt förtroende för att de följer utvecklingen i världen och vidtar nödvändiga åtgärder med anledning av den typ av händelser som nu blivit verklighet även i vårt land. Jag är säker på att händelsen med de hot som riktades mot två av våra skolor har lett till att verksamheten utvärderar hur krishanteringen fungerade och att man i de fall man upptäcker brister, gör allt man kan för att åtgärda dem. Avslutningsvis vill jag i mitt svar betona att jag tror på den modell som polisen förespråkar och som jag vet att våra skolor arbetar efter det förebyggande arbetet är det allra viktigaste. Sedan Micaela Löwenhöök (M), Lorents Burman (S), Maria Marklund (S), Bertil Almgren (S), Johan Söderberg (M), Filip Palukka (V), Andreas Westerberg (FP), Emilia Hallin (S), Weidan Gong (V), Peter Lindkvist (SD), Carina Sundbom (C), Ann Åström (S) och Hans Brettschneider (MP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Micaela Löwenhöök (M) om hur tryggheten säkerställs vid för- och grundskolan (33/15) Kommunfullmäktigeledamoten Micaela Löwenhöök (M) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Den 22 oktober chockades Sverige. Det fruktansvärda som vi hittills endast har tvingats uppleva på håll, som skolmassaker i USA, Tyskland och Finland, har flyttat sig ett steg närmare allas vår vardag. Till sorgeplatser som Columbine High School, Virginia Tech, Kauhajoki yrkeshögskola, Albertville Realschule, kan vi nu lägga grundskolan Kronan i Trollhättan i Sverige. Redan dagen efter skolattentatet i Trollhättan spreds det, som en löpeld, liknande hot mot skolor runtom i landet. Bland annat mot Anderstorpsskolan och Balderskolan i Skellefteå. Lyckligtvis verkar det inte ha funnits någon grund för hoten, men de satte ändå tusentals elever i skräck och oro för att något hemskt skulle hända. Skolan ska vara en trygg plats för våra barn och ungdomar. I skolan ska man varken behöva oroa sig för hemska attentat, hot eller bli utsatt för mobbing och trackaserier. Under lång tid har kommunen arbetat förebyggande mot mobbing och kränkningar. Det finns också rutiner för hur detta ska hanteras. Kommunerna ska även ha planerna för hur verksamheterna ska agera vid grovt våld och terrorhandlingar, till exempel vid händelser som rör gymnasie-, grund- och förskolor. Eftersom Sverige hittills varit förskonat från terrordåd och attacker mot skolor har kommunerna inte behövt arbeta lika djupt med dessa frågor i jämförelse med det mobbingrelaterade arbetet. Händelserna i Trollhättan sätter ljuset på hur viktigt det är att aktualisera och prioritera arbetet kring krishanteringsplaner. Under 2014 tog Skolverket, Sveriges kommuner och landsting, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Rikspolisstyrelsen fram en handledning kring skolattentat. När Skolverket presenterade handlingsplanen underströk de vikten av att skolans personal ska arbeta med denna handledning för att kunna handla på rätt sätt om krisen skulle vara framme, till exempel genom övningar.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund (S): 1. Har barn- och grundskolenämnden under innevarande eller förra mandatperioden antagit aktuella riktlinjer för krishantering och trygghet i för- och grundskolan? 2. Hur ofta revideras dessa riktlinjer? 3. Innehåller riktlinjerna direktiv för hur personalen ska agera vid skolattentat och terrordåd? 4. Har barn- och grundskolenämnden antagit några riktlinjer som behandlar obehörigas förutsättningar att vistas på och runt för- och grundskolor? 5. På vilket sätt har för- och grundskolans personal fått ta del av den handledningen kring skolattentat som Skolverket, m.fl. har tagit fram? 6. Genomförs det idag övningar för hur en krissituation ska hanteras? 7. I det fall det saknas riktlinjer eller övningserfarenheter är du beredd att verka för att detta ska tas fram och implementeras? Barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1 Barn- och grundskolenämnden har en krisledningsplan som beskriver vad förskolor och skolor ska ta med i sina egna krisplaner. En lokal krisplan bör innehålla följande: Kontaktuppgifter (telefonnummer, anhöriglista) Lokal organisation som direkt kan aktiveras vid en kris Checklista för olika typer av händelser, exempelvis - olycka, t.ex. skolbussolycka - dödsfall (förälders dödsfall, skolpersonals dödsfall,elevs dödsfall) - sjukdom - försvinnande - hot och våld ex. övergrepp, misshandel - kränkande behandling, mobbning - polisförhör i skolan - brand - grövre skolvåld där många drabbas Rutiner för klassamtal efter en olycka, handhavande och efterarbete med övriga.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 Rutiner för övriga åtgärder efter en olycka, handhavande och efterarbete med övriga POSOM-gruppen och hur denna kontaktas Allmänna råd i arbete med sörjande Svar på fråga 2 Nämndens krisledningsplan revideras varje år och är nu på gång att revideras för detta år också. Varje arbetsledare har ansvar för att det finns en lokal krisplan för hans/hennes verksamhet. Krisplanerna ska göras kända för samtliga medarbetare. Kontaktuppgifter ska vara uppdaterade i trio och Outlook och vara kända av kommunens kundtjänst. Uppföljning av de lokala krisplanerna ska ske i samband med den årliga internkontrollen. Avvikelser rapporteras till krisledningsgruppen. Svar på fråga 3 I den lokala krisplanen finns det en punkt som handlar om grövre skolvåld. Vi har en tydlig handlingsplan om någon/några elever eller medarbetare blir utsatta för grovt våld eller allvarligt hot. Tydlighet för hur vi ska agera om hot riktas mot en skola arbetar vi med. Svar på fråga 4 Skolan är inte en allmän plats där vem som helst har rätt att komma in. Det innebär att personer som inte har på skolan att göra kan uppmanas att lämna lokalerna. Idag har vi inga tydliga riktlinjer för detta med obehöriga som vistas på och runt förskolor och skolor. Det är något som vi kan förbättra i framtiden. Grunden är ändå att vi vill ha öppna och välkomnande förskolor och skolor och vi ser gärna att vårdnadshavare besöker sina barn i förskolan, skolan eller på fritidshemmet. Idag fungerar det så att vårdnadshavare som vill besöka förskola, skola eller fritidshem tar kontakt med sin lärare eller någon på fritidshemmet. Medier som vill besöka våra verksamheter kontaktar skoledningen centralt eller berörda ledare för en förskola eller skola eller våra medarbetare på plats. Det kan bero på vad det gäller, och ibland bjuder vi själva in medierna till olika arrangemang i våra verksamheter. Svar på fråga 5 Efter händelsen i Trollhättan har alla ledare fått Skolverkets handledning om grovt våld i skolan och väpnat våld. Händelsen i Trollhättan har gjort att vi aktualiserat frågan. Vilka rutiner finns det och hur kända är de av medarbetare? Vem larmar polis och andra?

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 Ska man låsa in sig eller samlas utomhus på särskild plats? Hur ska man kommunicera internt för att nå elever och medarbetare och ledning och externt till föräldrar och andra? Alla skolor ser olika ut i lokalutformning och har olika lösningar för utrymning, och hur en utrymning organiseras. Svar på fråga 6 Vi genomför brandövningar i våra verksamheter och i våra kontakter med polisen anser de att den typen av övningar räcker. Det är viktigt att medarbetarna har diskuterat och samtalat om hur de ska agera vid skottattentat och terrordåd, men det är inget som barn och elever ska öva på. Att genomföra övningar i ledningsorganisationen kan däremot vara av stort värde. Svar på fråga 7 Skellefteå kommun är ett av Sveriges tryggaste uppväxtområden för barn och ungdomar, och det gäller även tillvaron i skolor och förskolor. Vi politiker, tjänstemän och polismyndigheten är eniga om att det viktigaste är att arbeta förebyggande, så att vi så långt det är möjligt slipper hot överhuvudtaget. Attentat och hot av den typ som nyligen skett är extremt ovanliga i Sverige och i synnerhet i Skellefteå kommun. Men vi ska givetvis vara förberedda och ha beredskap om sådana situationer ändå uppstår. Sedan Micaela Löwenhöök (M), Lorents Burman (S), Maria Marklund (S), Bertil Almgren (S), Johan Söderberg (M), Filip Palukka (V), Andreas Westerberg (FP), Emilia Hallin (S), Weidan Gong (V), Peter Lindkvist (SD), Carina Sundbom (C), Ann Åström (S) och Hans Brettschneider (MP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Micaela Löwenhöök (M) om hur tryggheten säkerställs vid gymnasieskolan (34/15) Kommunfullmäktigeledamoten Micaela Löwenhöök (M) har till gymnasienämndens ordförande ställt följande interpellation: Den 22 oktober chockades Sverige. Det fruktansvärda som vi hittills endast har tvingats uppleva på håll, som skolmassaker i USA, Tyskland och Finland, har flyttat sig ett steg närmare allas vår vardag. Till sorgeplatser som Columbine High School, Virginia Tech, Kauhajoki yrkeshögskola, Albertville Realschule, kan vi nu lägga grundskolan Kronan i Trollhättan i Sverige. Redan dagen efter skolattentatet i Trollhättan spreds det, som en löpeld, liknande hot mot skolor runtom i landet. Bland annat mot Anderstorpsskolan och Balderskolan i Skellefteå. Lyckligtvis verkar det inte ha funnits någon grund för hoten, men de satte ändå tusentals elever i skräck och oro för att något hemskt skulle hända. Skolan ska vara en trygg plats för våra barn och ungdomar. I skolan ska man varken behöva oroa sig för hemska attentat, hot eller bli utsatt för mobbing och trackaserier. Under lång tid har kommunen arbetat förebyggande mot mobbing och kränkningar. Det finns också rutiner för hur detta ska hanteras. Kommunerna ska även ha planerna för hur verksamheterna ska agera vid grovt våld och terrorhandlingar, till exempel vid händelser som rör gymnasie-, grund- och förskolor. Eftersom Sverige hittills varit förskonat från terrordåd och attacker mot skolor har kommunerna inte behövt arbeta lika djupt med dessa frågor i jämförelse med det mobbingrelaterade arbetet. Händelserna i Trollhättan sätter ljuset på hur viktigt det är att aktualisera och prioritera arbetet kring krishanteringsplaner. Under 2014 tog Skolverket, Sveriges kommuner och landsting, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Rikspolisstyrelsen fram en handledning kring skolattentat. När Skolverket presenterade handlingsplanen underströk de vikten av att skolans personal ska arbeta med denna handledning för att kunna handla på rätt sätt om krisen skulle vara framme, till exempel genom övningar.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till gymnasienämndens ordförande Bertil Almgren (S): 1. Har gymnasienämnden under innevarande eller förra mandatperioden antagit aktuella riktlinjer för krishantering och trygghet i gymnasieskolan? 2. Hur ofta revideras dessa riktlinjer? 3. Utrymdes Anderstorpsskolan och Balderskolan enligt de rutiner som har upparbetats utifrån nämndens riktlinjer? 4. Innehåller riktlinjerna direktiv för hur personalen ska agera vid skolattentat och terrordåd? 5. Har gymnasienämnden antagit några riktlinjer som behandlar obehörigas förutsättningar att vistas på gymnasieskolorna? 6. På vilket sätt har gymnasieskolans personal fått ta del av den handledningen kring skolattentat som Skolverket, m.fl. har tagit fram? 7. Genomförs det idag övningar för hur en krissituation ska hanteras? 8. I det fall det saknas riktlinjer eller övningserfarenheter är du beredd att verka för att detta ska tas fram och implementeras? Gymnasienämndens ordförande lämnar följande svar: Den senaste tidens händelser är oroväckande ur många aspekter, inte minst ur trygghets- och säkerhetssynpunkt. Skellefteå kommun har under en lång följd av år tillsammans med bl.a. Polisen arbetat proaktivt med ett förebyggande arbete, vilket Polisen framhåller är en av de viktigaste faktorerna för att arbeta proaktivt med förebyggande frågor kring bl.a. våld och hot. Den reaktiva sidan innehåller manualer kring hur ledning och personal ska agera då en händelse inträffat. Tyvärr har gymnasieskolorna i Skellefteå kommun drabbats av alltför många dödsfall bland ungdomar, vilket inneburit att ledning och personal har god kunskap. Kännedom och handlingskraft om vad som ska ske vid en krissituation. Mot bakgrund av detta lämnar jag följande svar på de frågor Micaela Löwenhöök (M) ställt till mig: Svar på fråga 1: Har gymnasienämnden under innevarande eller förra mandatperioden antagit aktuella riktlinjer för krishantering och trygghet i gymnasieskolan? Gymnasienämnden har vid ett antal tillfällen tagit upp frågorna om vilka planer nämnden ska ha och vem som upprättar dem. När det gäller Krisplan för hantering av krissituationer som uppstår i förvaltningen har

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 den utformats av gymnasiekontoret. Planen är utformad för att fungera för oförutsedda krissituationer. Planen har inte fastställts i av nämnden. Gymnasiekontoret har också en plan för agerande vid grovt våld i skolan(skolskjutningar). Planen är under revidering, bland annat med anledning av att Skolverket presenterat en handledning. Planen har inte fastställts av nämnden. Trygghetsfrågor har också ett samband med det reguljära arbetsmiljöarbetet som gäller för både elever och medarbetare. Arbetsmiljöplanen fastställs årligen av gymnasienämnden. När det gäller plan för agerande vid hot mot skolan finns ingen sådan upprättad, av det skälet att vare sig nämnden eller förvaltningen sett ett behov av det. En sådan plan kommer att utformas med anledning av det förändrade läget. Om den antas av gymnasienämnden eller inte får jag återkomman till. Svar på fråga 2: Hur ofta revideras dessa riktlinjer? Krisplan och Plan för hanteringar grovt våld i skolan revideras vid behov. Gymnasiekontoret följer frågan via eget arbete, det övergripande arbete som görs inom kommunen eller via signaler från andra myndigheter eller t.ex. Sveriges kommuner och landsting. Arbetsmiljöplan revideras årligen. Svar på fråga 3: Utrymdes Anderstorpsskolan och Balderskolan enligt de rutiner som har upparbetats utifrån nämndens riktlinjer? Skolorna utrymdes utifrån gällande planer och de förutsättningar som fanns vid händelsen. Delar av ledningspersonal fanns på annan ort och högtalarsystem fungerade inte på grund av ombyggnationer. Anderstorpgymnasiet drabbades samtidigt med hotet av en mindre brand som gjorde att brandlarmet utlöstes, men det hade ingenting med hotet att göra. Utrymningarna skedde lugnt och i god ordning. Svar på fråga 4: Innehåller riktlinjerna direktiv för hur personalen ska agera vid skolattentat och terrordåd? Planen för grovt våld i skolan innehåller dessa inslag. Personalen ska bland annat se till att elever nära fönster och utgångar lämnar lokalerna och de som befinner sig på t.ex. övervåningar låser in sig och tar skydd. Svar på fråga 5: Har gymnasienämnden antagit några riktlinjer som behandlar obehörigas förutsättningar att vistas på gymnasieskolorna? Skolan är inte en allmän plats där vem som helst har rätt att komma in. Det innebär att personer som inte har på skolan att göra kan uppmanas att

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 lämna lokalerna. Gymnasienämnden har inte antagit några särskilda riktlinjer som behandlar detta. Skolornas öppenhet och tillgänglighet diskuteras regelbundet, särskilt vid förändrade förutsättningar. En grundläggande förutsättning är att vi vill ha öppna och välkomnande skolor. Ett skäl, fram till idag åtminstone, för att ha öppna dörrar är att ur brandsäkerhetssynpunkt hålla utgångar upplåsta och fria för passage. Svar på fråga 6: På vilket sätt har gymnasieskolans personal fått ta del av den handledningen kring skolattentat som Skolverket, med flera har tagit fram? Den revidering av planen för grovt våld i skolan som pågår kommer att tillsammans med Skolverkets handledning ligga till grund för information till medarbetare och elever. Svar på fråga 7: Genomförs det idag övningar för hur en krissituation ska hanteras? Brand- och utrymningsövningar genomförs. I våra kontakter med polisen anser de att den typen av övningar räcker. Det är viktigt att medarbetarna har diskuterat och samtalat om hur de ska agera vid hot, skottattentat och terrordåd, men det är inget som barn och elever ska öva på. Att genomföra övningar i ledningsorganisationen kan däremot vara av stort värde. Svar på fråga 8: I det fall det saknas riktlinjer eller övningserfarenheter är du beredd att verka för att detta ska tas fram och implementeras? Skellefteå kommun är ett av Sveriges tryggaste uppväxtområden för barn och ungdomar, och det gäller även tillvaron i skolorna. Vi politiker, tjänstepersoner och polismyndigheten är eniga om att det viktigaste är att arbeta förebyggande, så att vi så långt det är möjligt slipper hot över huvudtaget. Attentat och hot av den typ som nyligen skett är extremt ovanliga i Sverige och i synnerhet i Skellefteå kommun. Den översyn som för närvarande pågår inom gymnasiekontoret kommer att blotta eventuella luckor och också komma med konkreta åtgärder för att förhindra att människor kommer till skada. Trots alla planer och övningar som genomförs ska vi givetvis vara förberedda och ha beredskap om sådana situationer vi upplevt på sistone ändå uppstår. Sedan Micaela Löwenhöök (M), Lorents Burman (S), Maria Marklund (S), Bertil Almgren (S), Johan Söderberg (M), Filip Palukka (V), Andreas Westerberg (FP), Emilia Hallin (S), Weidan Gong (V), Peter Lindkvist (SD), Carina Sundbom (C), Ann Åström (S) och Hans Brettschneider (MP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Hans-Eric Wallin (V) om att öka personaltätheten i äldreomsorgen (54/14) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Hans-Eric Wallin (V) föreslår i en motion att Vänsterpartiet i Skellefteå har i ett antal år drivit frågan om ökad personaltäthet i äldreomsorgen. Anledningen är att de anser att det är vårdtagarnas behov som ska styra hur mycket personal man har och inte personaltillgången som ska styra vilken vård och omsorg som vårdtagarna får. Enligt socialtjänstlagen så har äldre människor rätt att få en individuell utformad omsorg utifrån sina behov för att kunna leva ett så tryggt, aktivt och meningsfullt liv som möjligt. Som motionären ser det så innebär detta bland annat att vårdtagare på äldreboenden ska ha rätt att till exempel äta, duscha, gå ut eller lägga sig när de själva vill och behöver. Att så i dag inte alltid är fallet vet alla som har någon inblick i hur äldreomsorgen fungerar. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med personal för att kunna tillgodose vårdtagarnas samtliga behov och önskemål. För att råda bot på detta anser Vänsterpartiet att personaltätheten i äldreomsorgen måste öka. Motionären föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar att inrätta 100 nya heltidstjänster i äldreomsorgen. Socialnämnden anför att tillföra 100 årsarbete till äldreboendena skulle innebära en ökad kostnad mellan miljoner kronor per år. Äldreomsorgen gör genomförandeplaner där de äldres behov av omsorg och stöd framgår. Genomförandeplaner ska ligga som grund i planeringen av personalinsatserna, vilket tydliggör behovet av bemanning på enheterna oavsett tid på dygnet. Planeringen ska beskriva vem i personalen som ansvarar för vilka av de boende, för att säkerställa att ordinationer och tillfälliga behov av stöd utförs, vilka övriga sysslor som ska utföras och vem som ansvarar för dessa samt för att kunna planera en så bra bemanning som möjligt. Ärendet bordläggsför att tas upp igen senast vid kommunfullmäktiges sammanträde i maj Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges protokoll , 274 Kommunstyrelsens protokoll , 305 Socialnämndens protokoll , 78 Socialkontorets tjänsteskrivelse

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 Socialkontorets tjänsteskrivelse Motion (54/14) Beslutet sänds till: Motionären Socialnämnden

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Håkan Lindh (FP), Andreas Löwenhöök (M), Daniel Öhgren (C) och Maria Wiksten (KD) om bättre planeringsberedskap (41/13) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Håkan Lindh (FP), Andreas Löwenhöök (M), Maria Wiksten (KD) och Daniel Öhgren (C) föreslår i en motion att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att presentera åtgärder för att förbättra planeringsberedskapen. Till exempel genom att peka ut attraktiva tomter för bostadsbyggande, lyfta fram dem som prioriterade och ställa personella resurser i beredskap för en snabb planprocess. Motionärerna anser att Skellefteå kommuns planeringsberedskap måste förbättras, vilket enligt Boverkets definition innefattar strategisk beredskap, markberedskap och resurs- och organisationsberedskap. Det som framförallt behöver förbättras är att kommunen tydligare pekar ut attraktiva tomter för bostadsbyggande och ställer personella resurser i beredskap för en snabb planprocess. Bättre planberedskap skulle leda till ett snabbare byggande och ge bättre förutsättningar för kommunen att bearbeta potentiella exploatörer. Exempel på tomter där detta förfarande är aktuellt är Sörböle 16:8, CK-parkeringen, Södertorg med flera. Kommunledningskontoret konstaterar att kommunen har sedan tidigare en stor planberedskap samtidigt som ett flertal projekt pågår där planer tas fram för att möjliggöra kommande etableringar av såväl näringsliv som bostäder. Motionen återremitterades till kommunledningskontoret som då konstaterar att kommunen för närvarande har en relativt god planeringsberedskap. Däremot kommer den till korta relativt målsättningen att nå invånare år Kommunledningskontoret föreslår att motionen föranleder en särskild utredning kring resurser, omfattning och organisation. 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda behovet av resurser, omfattningar och organisation för att klara en bättre planeringsberedskap i relation till målsättningar i utvecklingsstrategin Skellefteå Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd.

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 Inlägg Andreas Löwenhöök (M) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 475 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (41/13) Beslutet sänds till: Motionärerna Kommunledningskontoret/samhällsutveckling

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Lars Åhman (FP) om att förnya samarbetet med de nordiska vänorterna (17/14) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman (FP) anför i motion bland annat att de äldsta vänortsbanden knöts för Skellefteås del efter Andra världskriget med finska Brahestad, danska Lögstör och norska Mo i Rana. Utan att förringa utbyten med senare vänorter finns det skäl att bättre lyfta fram det nordiska samarbetet. Det bör gå att hålla två bollar i luften samtidigt. Fast det nordiska samarbetet bör ske på ett annat och mer operativt sätt än tidigare. Det kan handla om att utveckla samarbetet mer kring frågekomplex såsom skola, stadsutveckling, kultur och/eller kreativa näringar för att tydligare än vad som skett historiskt fylla vänskapsutbytet med nyttigheter. Genom att se och lära sig mer om grannen blir det också lättare att lära av grannen. Att gjuta liv i det nordiska vänortsutbytet kan ske på olika sätt. Ett är att i ökad utsträckning ta hjälp av civilsamhället och de kontaktnät som redan finns där. Kommunledningskontoret anför att kommunfullmäktige inom kort förväntas ta beslut om en internationell strategi som kommer att ange inriktning på det internationella samarbetet, vilket innefattar även det nordiska vänortsutbytet. Dessutom anser kommunledningskontoret att kommunens vänortssamarbeten redan gått från att vara artighetsbesök till att fokuseras kring konkreta samarbetsområden och därmed föreslås motionen inte föranleda någon ytterligare åtgärd. 1. Vänortssamarbetena prövas i enlighet med beslut i kommunfullmäktige , Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Inlägg Andreas Westerberg (FP) och Kjell Bergmark (C) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 470 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (17/14)

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 Beslutet sänds till: Motionären Kommunledningskontoret/european office

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av John Backvid (M) och Andreas Löwenhöök (M) om målsättning att kommunen ska ligga i topp i rankningen Här är det bäst att bo som ung (51/14) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M) och tjänstgörande ersättaren i kommunfullmäktige John Backvid (M) anför i motion att ge kommunstyrelsen i uppdrag att inarbeta ett följemål om att Skellefteå kommun ska ligga i topp i tidningen Fokus ranking; Här är det bäst att bo som ung. Kommunledningskontoret anför att jämföra sina egna prestationer med andra organisationer är viktigt, och för offentlig sektor är det av största vikt att det finns öppna jämförelser. Vad gäller tidskriften Fokus ranking av landets kommuner finns det en hel del frågor att fundera över, både vad gäller kvaliteten i den data som undersökningen baseras på och hur man tagit fram denna. Sammanfattningsvis kan den här rankingen ge oss värdefulla tips på variabler som Skellefteå kommun skulle kunna inkludera i ett mått på hur Skellefteå mår, men att det är olämpligt att inarbeta ett följemål som är kopplat till rankingen i sig. Främst därför att orsak-verkan-samband mellan förbättringar och ranking är svagt samt att variablerna inte är stabila över tid utan förändras från år till år. 1. Motionen avslås. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av kommunövergripande mätningar i syfte att samordna och inkorporera dessa i arbetet med att genomföra och utvärdera utvecklingsstrategin Skellefteå Inlägg Andreas Löwenhöök (M) och Lorents Burman (S) yttrar sig. Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås samt att kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av kommunövergripande mätningar i syfte att samordna och inkorporera dessa i arbetet med att genomföra och utvärdera utvecklingsstrategin Skellefteå 2030.

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 Andreas Löwenhöök (M) yrkar att kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av kommunövergripande mätningar i syfte att samordna och inkorporera dessa i arbetet med att genomföra och utvärdera utvecklingsstrategin Skellefteå Variabler från Här är bäst att bo som ung är exempel på underlag som ska ingå i översynen samt att motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Andreas Löwenhööks yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 496 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (51/14) Beslutet sänds till: Motionärerna Kommunledningskontoret/marknad

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Lenita Hellman (M) och Andreas Löwenhöök (M) om att HBT-certifiera Ungdomshälsan (3/15) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamöterna Lenita Hellman (M) och Andreas Löwenhöök (M) anför i en motion bland annat att Moderaterna arbetar för att Skellefteå ska vara en kommun där alla ges förutsättningar att komma till sin rätt, där alla bemöts och bedöms som individer med unika individuella egenskaper. I ett fritt och öppet samhälle är möjligheterna som störst att vara den man är. Folkhälsomyndigheten pekar på att HBTQ-personer, det vill säga homosexuella, bisexuella, trans- och queer-personer, i större utsträckning blir utsatta för kränkande, diskriminerande och/eller exkluderande bemötande jämfört med bland andra heterosexuella personer. Moderaterna i Skellefteå har mött HBTQ-personer som vittnar om att de fortfarande upplever negativa attityder av offentliga verksamheter i vår kommun. Detta beror sällan på ett medvetet beteende utan på att det finns en heteronormativ föreställning i samhället. Genom utbildningsinsatser, i grundutbildning och vidareutbildning, och medvetandegörande av heteronormen hos kommunens verksamheter skapas förutsättningar för ett öppet och likvärdigt bemötande. Ett mer omfattande sätt att arbeta med attityder och bemötandefrågor är att HBT-certifiera verksamheter. En verksamhet som är HBT-certifierad arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån ett normkritiskt HBT-perspektiv. Certifieringen genomförs av RFSL, riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter. I Skellefteå kommun är Ungdomshälsan en verksamhet som har goda kunskaper inom HBTQ-frågorna. Den verksamheten skulle vara betjänt av en kvittens, i form av en HBT-certifiering, för att tydligt kunna synliggöra deras goda bemötande och kompetens. Inom Västerbottens läns landsting, som i samverkan med Skellefteå kommun driver Ungdomshälsan, finns det ett politiskt intresse att ge Ungdomshälsan möjlighet att HBT-certifiera sig. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Moderaterna att kommunfullmäktige ska fatta följande beslut att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med socialnämnden och Västerbottens läns landsting skapa förutsättningar för HBT-certifiering av Ungdomshälsan i Skellefteå.

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 Socialnämnden har gjort en konsekvensanalys av förslaget och anför följande: HBTQ-personer löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än övriga befolkningen. Hur personal bemöter sina besökare är många gånger avgörande för hur vården blir. Kunskap om HBTQ-frågor är därför en viktig grundförutsättning för att ge rätt bemötande, oavsett kön och sexuell läggning. I Ungdomens Hus, där Ungdomshälsan har sina lokaler, har man diskuterat möjligheten till HBT-certifiering för alla verksamheter i huset, inklusive Ungdomsmottagningen. När man granskat RFSL:s erbjudande om certifiering har man funnit att kostnaden i pengar och arbetstid var hög då personalgruppen redan besitter hög kompetens på området. Ett annat alternativ är att satsa på en HBTQ-diplomering istället som Adlon Kunskapscenter erbjuder. Diplomeringen räcker i tre år och kan därefter förnyas för en ny treårsperiod. Eftersom socialtjänsten endast ansvarar för en tjänst inom Ungdomshälsan har ett samråd skett med landstinget och deras personal inför besvarandet av motionen. För landstinget framstår förslaget om HBTQ-diplomering som mer attraktivt i sin uppläggning, då den dessutom stöds av Folkhälsomyndigheten. RFSL:s utbildningsprogram kostar kronor och en certifiering gäller i tre år. Därefter tillkommer nya kostnader för omcertifiering. Det åtgår även avsevärd arbetstid under 6 8 månader för att klara kraven. En HBTQ-diplomering kostar kronor för utbildning av personer. Nyanställd personal erbjuds därefter en Catch-up-utbildning för kronor för att säkerställa fortsatt kompetens i arbetsgruppen. Med detta förordar socialnämnden att Ungdomshälsan och övriga verksamheter inom Ungdomens hus genomför en HBTQ-diplomering i samverkan mellan kommun och landsting. 1. Socialnämnden får i uppdrag att i samverkan med landstinget genomföra en HBTQ-diplomering av Ungdomshälsan och övriga verksamheter inom Ungdomens hus. 2. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Inlägg Peter Lindkvist (SD), Lenita Hellman (M), Åsa Karlsson (S), Jeanette Velander (V), Kristin Fungdal Öhman (MP), Andreas Löwenhöök M) och Stina Engström (FP) yttrar sig.

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 28 Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att socialnämnden får i uppdrag att i samverkan med landstinget genomföra en HBTQ-diplomering av Ungdomshälsan och övriga verksamheter inom Ungdomens hus samt att motionen inte ska leda till någon ytterligare åtgärd. Peter Lindkvist (SD) yrkar att motionen avslås. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Peter Lindkvists yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs. Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Peter Lindkvists yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 63 ja-röster och 2 nej-röster. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 468 Socialnämndens protokoll , 154 Socialkontorets tjänsteskrivelse Socialkontorets motionssvar Bilaga. Information från Adlon Kundskapscenter om HBTQ-diplomering Motion (3/15) Beslutet sänds till: Motionärerna Socialnämnden

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Peter Lindkvist (SD) om att införa campingförbud på parkeringsytan öster om Mobackenbadet (13/15) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Peter Lindkvist (SD) anför i en motion följande: Motionen avser att avlysa området vid älven mellan öster om Mobackenbadet. Orsaken är att det nu används som en permanent camping med stora påfrestningar på den känsliga miljön där avseende hygien och risken för att vattnet som bara är meter ifrån campingområdet med ytterst bristfälliga hygienanläggningar. Det har utplacerats ett utedass där som antingen inte räcker till eller av annat skäl används tillräckligt. Eftersom älvsvattnet används till dricksvatten, speciellt med tidigare problem i åminne, parasitutbrottet så borde skydd av vatten täkten vara viktig. Således anser jag att man skyndsamt förbjuder camping i området. Motionen remitterades till tekniska nämnden som anför att motionen inte ligger inom deras ansvarsområde eftersom marken ägs av fritidsnämnden och byaåldersmännen tillsammans. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade därefter motionen till fritidsnämnden. Fritidsnämnden anför att markanvändningen regleras genom detaljplan. Fritidsnämnden ansvarar för ytan där Mobackenbadet ligger och där råder campingförbud som på övriga badplatser. Området direkt öster om badet är avsatt för elektriska starkströmsanläggningar som förvaltas av Skellefteå Kraft och där får man inte campa. Området strax öster om detta är allmän plats, parkmark som förvaltas av tekniska nämnden och där får man inte campa. Motionen bör därför avslås. Motionen avslås med hänvisning till att det redan är campingförbud på det område som avses. Inlägg Peter Lindkvist (SD), Lorents Burman (S) och Iosif Karambotis (S) yttrar sig.

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 Yrkande Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås med hänvisning till att det redan är campingförbud på det område som avses. Peter Lindkvist (SD) yrkar att motionen bifalls. Beslutsgång Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Peter Lindkvists yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 469 Fritidsnämndens protokoll , 205 Fritidskontorets tjänsteskrivelse Tekniska kontorets skrivelse Motion (13/15) Beslutet sänds till: Motionären Fritidsnämnden

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Maria Marklund (S) om cykelvägar till Örviken (15/15) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Maria Marklund (S) anför i motion följande: Örviken ligger 16 km utanför Skellefteå, söder om älvmynningen. I byn finns ca 150 hushåll. De flesta jobbar utanför byn. Närmsta samhälle är Skelleftehamn och dit kommer man via Sundgrundsbron. Där går barnen i skola och fritidshem. Där finns också huvuddelen av de organiserade föreningsdrivna fritidsaktiviteter som äldre barn och ungdomar deltar i. Annat man måste korsa bron för att nå är: arbeten, badhus, hälsocentral, post och paketutlämning, folktandvård, matvarubutiker, restauranger, kyrkor, idrottshallar, fritidsgård, biograf, PRO, mm. Över bron går skolbussar och två anslutningsturer till Rönnskärsverken, i övrigt finns ingen kollektivtrafik över bron. Hastigheten på Sundgrundsbron är 70 km/h. Det finns en upplevelse av att trafiksituationen på bron för oskyddade trafikanter har försämrats i takt med att den tunga trafiken ökat. Möjligen påverkas situationen ytterligare negativt av att fler fordon använder GPS för att hitta kortaste och snabbaste väg. Ur ett miljöperspektiv borde barn och ungdomar cykla till kamrater och aktiviteter i Skelleftehamn, men det känns allt för otryggt. Därför går onödigt många bilar över bron. (Vilket ytterligare försämrar de oskyddade trafikanter som ändå finns där.) Att trafiksituationen är dålig konstateras också i Trafikverkets rapport Skellefteåprojektet det allmänna vägtransportsystemet i Skellefteå. Där står: Det är önskvärt att skapa en gång- och cykelförbindelse mellan Örviken och Skelleftehamn. Trafiksituation för cykelpendling till Skellefteå tätort Den som cyklar till Skellefteå tätort har oftast närmast att fara vägen via Stackgrönnan. I Stackgrönnan börjar cykelvägen till Skellefteå. Men den första biten, ca 6 km, är cyklister hänvisade till bilvägen mellan Örviken och Stackgrönnan. Det är en 90-väg utan utrymme vid sidan av körbanan. Kustutveckling För att göra området ännu attraktivare för besökare, både dem komna landvägen och båtturister, kunde en möjlighet att cykla broarna runt (Bergsbyn/Sundgrundsbron) vara en fördel.