Studiemedel medel för jämlikhet?
|
|
- Mona Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Studiemedel medel för jämlikhet? EN GRANSKNING AV STUDIEMEDELSSYSTEMET SVEN-ERIC REUTERBERG OCH ALLAN SVENSSON ILLHÖR REFERENSBIBLIOTEKET UTLÅNAS EJ UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEÄMBETET FORSKNING OCH UTVECKLING FÖR HÖGSKOLAN LEE
2 Studiemedel medel för jämlikhet? EN GRANSKNING AV STUDIEMEDELSSYSTEMETS EFFEKTER UNDER EN TJUGOÅRSPERIOD SVEN-ERIC REUTERBERG OCH ALLAN SVENSSON jjjfi PROJEKTRAPPORT 1987:1
3 I Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE Studiestödet före 1965 Studiemedelssystemet Projektet Studiestöd och postgymnasial utbildning Syftet med föreliggande rapport 2 REKRYTERINGEN TILL TRADITIONELLA HÖGSKOLESTUDIER Rekryteringen före studiemedelsperioden Rekryteringen under studiemedelsperioden 3 REKRYTERINGEN TILL OLIKA TYPER AV STUDIER EFTER HÖGSKOLEREFORMEN 1977 Rekryteringen till de nytillkomna högskoleutbildningarna Rekryteringen till olika typer av traditionell högskoleutbildning 4 DEN SOCIALA SELEKTIONENS UPPKOMST Jämförelser mellan urskullarna Den sociala selektionens uppkomst bland dem födda 5 STUDIEMEDEL OCH HÖGSKOLEUTBILDNING Jämförelser mellan årskullarna 1948, 1953 och 1963 Jämförelser mellan olika studerandegrupper födda 1 6 HINDER FÖR ATT PÅBÖRJA HÖGSKOLESTUDIER 7 SAMMANFATTANDE DISKUSSION Studiemedlen som rekryteringsinstrument Studiemedlen som finansieringskälla Avslutande kommentarer BILAGA I-V REFERENSER UNDERSÖKNINGEN HAR FINANSIERATS AV STUDIEMEDELSKOMMITTÉN OCH UHÄ
4 1 1. Bakgrund och syfte Studiestödet före 1965 Grunden till det svenska studiestödssystemet lades 1918, då riksdagen beslutade vidta åtgärder "för underlättande av studiemöjligheter för begåvade men fattiga lärjungar vid offentliga läroanstalter av skilda slag" (SOU 1963a, s 9). De åtgärder som då vidtogs var att man avsatte ett visst anslag till räntefria lån, vilka kunde utnyttjas av studerande såväl vid läroverk som vid fackhögskolor och universitet. Lånen gavs utan borgen och de var räntefria under studietiden och därefter under ytterligare två år. Ränte- och amorteringsvillkoren var förmånliga såtillvida att räntan inte fick överstiga postsparbankens inlåningsränta och amorteringstiden var 10 år - senare utsträcktes den till 15. Som nämnts var de räntefria lånen inte avsedda exklusivt för studerande inom postgymnasial utbildning. Detta förhållande tillsammans med att anslaget var begränsat ledde till att endast en liten andel av de studerande vid universitet och högskolor kom i åtnjutande av lånen. Enligt Nilsson (1984, s 60) erhöll endast 3 procent av dem som skrevs in vid dessa utbildningsanstalter under perioden räntefria lån. Detta antyder att prövningen av såväl behov som studielämplighet var mycket sträng. Trots att de räntefria lånen utgjorde ett mycket begränsat stöd förblev de samhällets enda studiesociala insats fram tillslutet av 1930-talet, då de s k naturastipendierna infördes. Dessa utgjordes av ett kontantbidrag, vilket var avsett att täcka kostnaderna för mat och logi under studietiden. Självfallet var naturastipendierna en mycket förmånlig stödform för de studerande, som fick tillgång till dem. Problemet var emellertid att antalet stipendier var starkt begränsat.
5 2 Därmed blev konkurrensen mycket hård också om dem. Som exempel på detta kan nämnas att endast 2 procent av samtliga studerande vid de stipendieberättigade läroanstalterna erhöll naturastipendier så sent som läsåret 1951/52 (SOU 1963a, s 27). Det stora flertalet studerande vid universitet och högskolor fick således klara studiefinansieringen på egen hand via föräldrastöd eller privata lån. För många av dem blev skuldsättningen betydande. Detta problem uppmärksammades redan av 1941 års befolkningsutredning, vilken befarade att akademikernas stora skuldsättning skulle få en ur samhällets synvinkel negativ inverkan på nativiteten. För att motverka detta föreslog utredningen en ny låneform, akademikerlånen, vilka innebar att den som avlagt en akademisk examen kunde överföra sina studieskulder till ett statligt garantilån med förmånlig ränta och 15 års amorteringstid. Akademikerlånen, som infördes 1946, var således inte ett egentligt studiestöd i den meningen att de bidrog till försörjningen under studietiden, utan i stället en åtgärd för att mildra effekterna av den skuldsättning som skett. När det gäller problemen med själva studiefinansieringen tillsattes 1946 den Studentsociala utredningen. Dess uppgift var att utarbeta ett förslag till studiestödssystem, vilket skulle undanröja ekonomiska, sociala och geografiska hinder för tillträde till högre utbildning. Med hänvisning till den mycket hårda konkurrensen om de då tillgängliga stödformerna föreslog utredningen en kraftig utbyggnad av studiestödssystemet. En sådan utbyggnad genomfördes successivt under 50-talet. Vad beträffar naturastipendierna hade utredningen kommit fram till ett behov motsvarande 26% av det totala antalet nyinskrivna vid universitet och högskolor. Denna nivå nåddes läsåret 1957/58, men genom fortsatt utbyggnad kom man senare upp till en täckningsgrad på mer än 40%. På motsvarande sätt ökades det årliga anslaget till räntefria lån från 1 mkr 1950/51 till över 16 mkr 1962/63. Härigenom kunde antalet beviljade lån höjas från 6% av det totala antalet studerande 1950/51 till 27% läsåret 1962/63.
6 3 Självfallet innebar denna expansion av studiestödssystemet att kraven för att erhålla stipendier respektive lån mildrades avsevärt. Vad beträffar studielämpligheten krävdes i början av 50-talet a till AB i genomsnittligt studentbetyg. 10 år senare var ett genomsnittsbetyg av Ba tillräckligt. Samtidigt kunde den övre gränsen för föräldrarnas inkomst höjas från till kronor. Förutom den ökade satsningen på stipendier och räntefria lån infördes 1950 också en ny låneform nämligen studielån med statlig garanti. Även dessa lån var amorteringsfria under studietiden och vad gäller räntenivån fastställdes att den inte fick överstiga inlåningsräntan med mer än 0,5%. Liksom för övriga stödformer var garantilånen förbundna med krav på studielämplighet och de var också behovsprövade. Dock var behovsprövningen mera generös än vad som gällde för de räntefria lånen. En anledning till detta var att garantilånen byggdes ut i så snabb takt att antalet lån 1962 motsvarade 50% av det totala antalet studerande vid universitet och högskolor talet utgjorde följaktligen en mycket expansiv period i det svenska studiestödssystemets historia. Dock skedde huvudparten av utbyggnaden på de stödformer som utgjordes av lån. Som en följd av detta uppstod under senare delen av 1950-talet en intensiv debatt om studiestödet, varvid den dominerande frågan gällde huruvida studiestödet i framtiden skulle utgöras av studielån eller studielön. De flesta av dem som deltog i denna debatt förespråkade en övergång till att studiestödet skulle bestå av återbetalningsfria medel för att täcka omkostnaderna under studietiden. Huvudargumenten för denna ståndpunkt var att en total statlig subventionering - utgör den starkaste stimulansen för utbildning och det effektivaste instrumentet för en social utjämning i rekrytering
7 4 - undanröjde problemet med den stora skuldsättningen under studietiden - försvagade motivet för att bevara stora löneskillnader mellan akademiker och övriga löntagare. Helt naturligt var huvudargumentet mot studielön att statens kostnader skulle bli alltför höga. Även om debatten inte resulterade i en övergång från ett lånesystem till ett lönesystem, fick den ändå ett par viktiga konsekvenser för studiestödet beslutade nämligen riksdagen om en generell avskrivning med 25% av studieskulden för alla som avlagt en akademisk examen. Dessförinnan, närmare bestämt på hösten 1959, tillsattes en statlig kommitté med uppgift att utreda studiesociala åtgärder inom den högre utbildningen. Kommittén antog namnet Studiesociala utredningen. I utredningsdirektiven hänvisar statsrådet Edenman till att den utbyggnad av studiestödet som skett efter 1950 och som skett på förslag av den Studentsociala utredningen hade fått vissa utjämnande effekter på den sociala rekryteringen till högre utbildning. Han säger vidare: "att de studiesociala åtgärderna måste vidgas i relation till den växande rekryteringen från de ekonomiskt mindre bärkraftiga samhällsgrupperna. Skulle samhällets insatser i detta avseende inte ökas, skulle också förändringen i rekryteringsfördelningen med all säkerhet avstanna eller i varje fall avsevärt fördröjas". (SOU 1963b, s 10). Då det gäller den viktiga frågan om studiefinansiering i form av återbetalningspliktiga lån eller en statlig subventionering i någon form, sägs det i direktiven: "Beträffande långivningen synes en prövning böra ske huruvida de nuvarande formerna - räntefria lån och statlig kreditgaranti - kan anses vara rationellt utformade med hänsyn till den nuvarande studieekonomiska situationen. I samband härmed möter också frågan hur avvägningen mellan
8 5 olika direkta stödformer såsom stipendier och lån på lämpligaste sätt bör ske för att de skall fylla sin uppgift", (a a, s 12) Det kom att dröja fyra år innan utredningen presenterade sitt slutliga förslag i betänkandet "Rätt till studiemedel" (SOU 1963b). Innan detta förslag kunde läggas fram hade utredningsarbetet genomgått flera besvärliga faser med stora interna meningsskiljaktigheter, där en av huvudfrågorna gällde avvägningen mellan lån och stipendiering. Detta har emellertid ingående beskrivits av Ruin (1979), varför det knappast finns anledning att här närmare kommentera arbetsgången. Studiemedelssystemet Det förslag som Studiesociala utredningen presenterade utgör grunden för vårt nuvarande studiemedelssystem, även om åtskilliga förändringar vidtagits sedan det infördes För att göra studiemedlen värdebeständiga anknöts maximibeloppet till det basbelopp som fastställts i lagen om allmän försäkring. Från början fixerades studiemedlens totalsumma för en ensamstående studerande till 140% av basbeloppet, vilket då motsvarade kronor per läsår. Studerande med underhållsskyldighet mot barn under 16 år kunde därutöver få ett återbetalningspliktigt tillägg motsvarande 25% av basbeloppet per år och barn. Genom särskilda beslut 1982 och 1984 har totalbeloppet höjts till 142% respektive 145% av basbeloppet, vilket innebär att studiemedelsbeloppet för en ensamstående hösten 1986 uppgår till kronor per år. Vad gäller den viktiga frågan om lån contra bidrag föreslog Studiesociala utredningen, att 25% av totalbeloppet skulle utgöras av bidrag. Denna andel har dock sjunkit avsevärt sedan studiemedlen infördes och idag utgör den endast 6% av totalbeloppet. Bakgrunden till denna utveckling är att den automatiska uppjusteringen av totalbeloppet nästan helt fallit på
9 6 studiemedlens lånedel. Bidragsdelen har visserligen också höjts vid några tillfällen, men då endast med mindre belopp. Från att ha uppgått till kr/år 1965 uppgår den idag till kronor. Dessa siffror visar att studiemedelssystemet knappast löste problemet med de studerandes skuldsättning. Den 25%-iga bidragsdelen motsvarade ju den avskrivning av skulden som införts Vad som dock utgjorde en förbättring för de studerande var, att bidragsdelen kom alla till del, medan den tidigare skuldavskrivningen gällde enbart dem som avlagt en akademisk examen. För att mildra effekterna av skuldsättningen förlängdes amorteringstiden jämfört med tidigare. Som en allmän regel bestämdes att återbetalningen normalt utsträcktes till det år då den återbetalningsskyldige uppnått 50 års ålder och för äldre studerande fick amorteringstiden i princip inte göras kortare än 10 år. För att vidare uppnå en jämn betalningsskyldighet anknöts den summa som skulle amorteras till basbeloppet och som en kompensation för att denna summa därigenom steg med inflationen gjordes studielånet räntefritt. Som en garanti mot stark inflation tilläts vidare skulden att öka med högst 60% av normalräntan för statens utlåningsfonder. Den sistnämnda regeln ersattes dock 1974 med en högsta uppräkningstakt av 3,2% per år. Sedan 1982 är uppräkningstakten höjd till 4,2%. Som ytterligare garanti mot en alltför betungande återbetalningsbörda finns regler om uppskov och nedsättning av återbetalningen vid låg inkomst. Dessutom avskrivs en eventuell återstående skuld då den återbetalningsskyldige fyllt 65 år eller om vederbörande dessförinnan avlidit. Den mest påtagliga förändring som studiemedelssystemet medförde var, att studiestödet blev tillgängligt för nya studerandegrupper. Som vi redogjort för tidigare, var såväl de statliga stipendierna som de två låneformerna - räntefria lån och garantilån - förbundna med behovsprövning och prövning av
10 7 studielämplighet. När studiemedlen infördes avskaffades behovsprövningen gentemot föräldrarnas ekonomi. Däremot ansågs det skäligt att egen inkomst och förmögenhet skulle inverka på möjligheterna att ta ut studiemedel. Likaså skulle makas/makes ekonomiska situation beaktas. Denna s k makeprövning skulle f ö tillämpas också vid återbetalning av skulden. Den 1 juli 1980 avskaffades makeprövningen vid tilldelning av studiemedel. Däremot gäller den fortfarande vid återbetalningen - ett förhållande som starkt kritiserats och som nu är föremål för utredning. Prövningen av studielämplighet gentemot studentexamensbetygen borttogs då studiemedelssystemet infördes och därigenom har alla rätt till stödet då de påbörjar högre studier. Efter det första studieåret sker däremot en prövning utifrån uppnådda studieresultat. Man fastställde också att studiemedlen skulle få utgå i högst 16 terminer, vilket i början av 80-talet ändrades till högst 12 terminer. Vidare hade man inte rätt till studiemedel längre än till dess man fyllt 40 år. Denna åldersgräns har senare höjts till 45 år och dessutom har studiemedlen gjorts tillgängliga för vissa studerande inom gymnasial utbildning. Genom 1969 års riksdagsbeslut om ny studieorganisation vid filosofisk fakultet infördes formella möjligheter till deltidsstudier, men för de deltidsstuderande saknades regler vad gällde studiemedelsutnyttjande. Sådana regler tillkom emellertid två år senare och dessa innebär, att också denna grupp hade rätt till studiestöd under förutsättning att studierna omfattade minst halvtid. Som framgått har studiemedelssystemet successivt förändrats sedan det infördes Till stor del återspeglar dessa förändringar försök till att anpassa studiemedelssystemet till de nya förutsättningar, som uppstått genom förändringar i högskolans organisation och studerandegruppens sammansättning.
11 8 För att se över hela studiestödssystemet - såväl studiemedlen för studerande vid universitet och högskolor som studiehjälpssystemet för gymnasial utbildning - tillsattes 1975 en ny utredning, Studiestödsutredningen. I direktiven till denna hänvisar statsrådet till att det skett en viss social utjämning av rekryteringen till högre utbildning under slutet av 60-talet och början av 70-talet. Dock sägs att det inte är möjligt att urskilja den roll som just studiemedlen spelat i sammanhanget. Därför uppmanas utredningen att närmare studera detta. "De sakkunniga bör analysera studiemedlens rekryteringseffekt och skillnader i utnyttjandefrekvens mellan olika studerandegrupper. På grundval av analyser av detta slag bör de sakkunniga pröva vilka åtgärder som bör vidtas inom studiemedelssystemet för att åstadkomma en bättre social rekrytering". (SOU 1977, s 223) På grund av det allt kärvare ekonomiska läget fick Studiestödsutredningen inte möjlighet att fullfölja sitt arbete avbröts utredningen, vilket motiverades på följande sätt: "Sedan de ursprungliga direktiven gavs har det samhällsekonomiska läget radikalt förändrats. Redan i tilläggsdirektiven till utredningen gav regeringen uttryck för uppfattningen att samhällsekonomin inte medgav några omfattande generella höjningar av det studiesociala stödet. Det ekonomiska läget för staten har sedan dessa direktiv gavs ytterligare skärpts. Jag bedömer därför att reformer på studiestödsområdet måste göras genom omprioriteringar, dvs inom ramen för oförändrade totalkostnader vid den tidpunkt då reformerna genomförs. Det ter sig mot denna bakgrund inte meningsfullt att fortsätta arbetet med mera omfattande förslag inom studiestödsutredningen. De förslag till förändringar i studiestöden som kan bli aktuella bör lämpligen beredas inom ramen för det årliga budgetarbetet. Jag avser att ta initiativ till att underlag arbetas fram inom regeringskansliet, som kan belysa möjligheterna till reformer på studiestödsområdet genom omprioriteringar. (Utbildningsdepartementet, 1981, s 2). Trots att statsfinanserna fortfarande är ansträngda tillsattes 1985 en statlig kommitté - Studiemedelskommittén - med uppgift att "utreda behovet av förändringar av studiemedelssystemet m m och komma med erforderliga förslag". (Utbildningsdepartementet, 1985, s 1).
12 9 Bakgrunden till denna nya utredning är den intensiva debatt om studiemedelssystemet, som förts under senare år, och där huvudfrågorna gällt - möjligheterna att försörja sig på studiemedlen - den snabbt ökande skuldsättningen för studiemedelstagare och deras möjligheter att klara återbetalningen - makeprövningen vid återbetalningen. I direktiven till Studiemedelskommittén erinrar statsrådet om att "huvudsyftet med studiestödet är att bereda faktiska möjligheter till studier för så breda grupper i samhället som möjligt". (Utbildningsdepartementet, 1985, s 1) Vidare sägs: "Kommittén har således stor frihet vid utformningen av sina förslag. Dock bör förslag lämnas beträffande följande områden: - studiemedelsbeloppets storlek; förslaget skall innefatta ett ställningstagande till om och i så fall i vilken utsträckning hänsyn skall tas till skillnader i behov och i inkomst och förmögenhet - regler för avskrivning av återstående återbetalningsskyldighet vid mera varaktiga betalningssvårigheter - hänsynstagande till makes ekonomi vid återbetalning av studiemedel - inriktningen av subventionselement i studiemedelssystemet; förslaget skall innefatta ett ställningstagande till om studiestödets syften nås bäst genom ett studiebidrag eller genom lättnader i återbetalningsbördan - studiemedelssystemets förhållande till andra system, (a a, s 2) Som framgår av citatet ovan markerar direktiven särskilt de delar av studiemedelssystemet där kritiken varit starkast. I ett tilläggsdirektiv (Utbildningsdepartementet, 1986a) betonas ytterligare makeprövningen. Kommittén får där nämligen i uppdrag "att utforma ett förslag om att slopa den s k äktamakeprövningen vid återbetalning av studiemedel" (a a, s 1). Samtidigt sägs emellertid att kommittén också skall redovisa konsekvenserna av denna förändring samt ta ställning till hur
13 10 angelägen denna åtgärd är i förhållande till de andra åtgärder, som kommittén kommer att föreslå. Det sistnämnda får ses mot bakgrund av de allmänna direktiv, som säger att förslagen inte får leda till några totala kostnadsökningar för stat eller kommun, utan reformkostnaderna bör finansieras genom omprioriteringar inom studiestödsområdet eller mellan detta och närliggande områden. Självfallet innebär de ekonomiska restriktionerna en stark hämsko för kommitténs möjligheter att åstadkomma några mera genomgripande förändringar av studiemedelssystemet. Ytterligare ett hinder för detta är att kommittén har en starkt begränsad tidsram för sitt arbete. Dess förslag skall nämligen presenteras senast hösten När det gäller makeprövningen har Studiemedelskommittén redan avgivit ett betänkande, i vilket redovisas argument för och emot att prövningen slopas (Utbildningsdepartementet, 1986b). Vidare redovisas här hur stora kostnadsökningarna skulle bli för staten om man avskaffade makeprövningen. Projektet "Studiestöd och postgymnasial utbildning" Medan Studiestödsutredningen fortfarande arbetade kontaktades Forskningsrådsnämnden (FRN) av Centrala studiestödsnämnden (CSN) som påpekade behovet av en utvärdering av studiestödssystemet. Detta ledde till att en ledningsgrupp tillsattes för planering av forskning kring studiestödsspecifika problem. I denna grupp ingick företrädare för CSN, FRN, Humanistisktsamhällsvetenskapliga forskningsrådet, Studiestödsutredningen, SÖ samt UHÄ. Ledningsgruppen kontaktade olika institutioner för att inhämta förslag till forskningsområden. Detta resulterade i tre PM (Härnqvist, 1979; Höglund & Persson, 1979; Sohlman, 1979).
14 11 Härnqvist påpekade i sitt förslag att det s k Individualstatistikprojektet, vilket omfattar två riksrepresentativa urval av svenskar födda 1948 respektive 1953, kunde ge möjligheter till uppföljningsstudier av studiestödssystemets effekter. Härnqvists förslag fann vi vara mycket intressant, varför vi kontaktade FRN och Studiestödsutredningen för att utröna möjligheterna till ett forskningsprogram med denna inriktning. Reaktionerna blev positiva och efter en planeringsfas under hösten 1979 startades våren 1980 projektet "Studiestöd och postgymnasial utbildning". Projektets syfte är att ge fördjupad kunskap om hur det nuvarande studiemedelssystemet utnyttjats samt om dess betydelse för rekrytering och studieframgång. Inledningsvis koncentrerades intresset till dem födda 1948 och i samband med Lingprojektets enkätundersökning, våren 1980, (Christianson & Härnqvist, 1980) fick vi möjlighet att ställa vissa frågor om studiefinansiering till de 48-or som påbörjat högskolestudier. Två år senare, våren 1982, gjordes dessutom en enkätundersökning, helt inriktad på studiestödsfrågor, bland de 53-or som påbörjat högskolestudier. På grundval av dessa två undersökningar har det varit möjligt att beskriva studiemedlens betydelse som rekryteringsinstrument och finansieringskälla för dem som påbörjat högre utbildning i slutet av 1960-talet respektive i början av 1970-talet. Resultaten har redovisats i ett antal rapporter, för vilka en kort sammanfattning ges i bilaga I. Genom tillmötesgående från Statistiska centralbyrån har vissa frågor om studiefinansiering kunnat ställas också till ett riksrepresentativt urval av de högskolestuderande som är födda Dessa ingår nämligen i de regelbundet återkommande uppföljningsstudier som SCB genomför bland olika årskullar fyra respektive sju år efter grundskoleavgången.
15 12 Förutom de hittills nämnda stickproven känner vi också till utbildningskarriären för den årskull som föddes Liksom 63-orna ingår denna årskull i SCB's uppföljningsprogram. Däremot har 58-orna inte tillfrågats om hur de finansierat sina studier. Figur 1.1 Undersökningens uppläggning. Det streckade fältet markerar tiden efter högskolereformen. I figur 1.1 redovisas inskrivningsperioderna för de fyra undersökningsgrupperna. Av figuren framgår också att jämförelser mellan stickproven görs vid en tidpunkt då individerna uppnått 21 års ålder, dvs vid utgången av år 1969, 1974, 1979 respektive Det innebär att de som påbörjat studier i de två äldre årskullarna startat dessa innan högskolereformen 1977, medan de som är födda 1958 och 1963 påbörjat sina studier efter reformen.
16 13 Syftet med föreliggande rapport Denna rapport har som övergripande syfte att ge en översikt av de viktigaste utvecklingstendenserna vad gäller rekrytering till högre utbildning samt vilken roll studiemedlen spelat som rekryteringsinstrument och finansieringskälla vid olika tidpunkter från slutet av 60-talet fram till mitten av 80-talet. Mer preciserat syftar denna rapport till att belysa följande frågor: - Hur har övergångsfrekvensen till traditionell högskoleutbildning utvecklats från slutet av 60-talet till mitten av 80-talet? (kap 2) - Hur har övergångsfrekvensen till olika typer av högskoleutbildning förändrats efter högskolereformen 1977? (kap 3) - När sker den huvudsakliga sociala selektionen i utbildningssystemet? (kap 4) - Har studiemedlens funktion som finansieringskälla och rekryteringsinstrument förändrats från slutet av 60-talet till mitten av 80-talet? (kap 5) - Vilka är de viktigaste hindren för övergång till högre utbildning under 80-talets första hälft? (kap 6) Genomgående kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt skillnader mellan socialgrupper samt skillnader mellan män och kvinnor.
17 14
18 15 2. Rekryteringen till traditionella högskolestudier Rekryteringen före studiemedelsperioden Under 1900-talets fyra första decennier skedde en fördubbling av antalet nybörjare vid universitet och högskolor - från ca per år vid seklets början till ca år Tillväxten av studerande var således relativt måttlig under denna period, speciellt om man jämför med vad som sedan hände. Från början av 40-talet till mitten av 60-talet ökade nämligen nybörjarantalet från till närmare (SCB 1975, s 160). Denna kraftiga ökning illustreras i figur 2.1, vilken ger en bild över utvecklingen från 1940 till Fil.fak. övriga fak. I ! Figur 2.1 Antalet nybörjare uppdelade efter fakultetstillhörighet. Diagrammet baserar sig på uppgifter hämtade från SOU (1959) och Statistiska centralbyrån (1978a).
19 16 Av figuren framgår att det var de filosofiska fakulteterna som svarade för den kraftigaste stigningen, medan universitetens övriga fakulteter och de fristående högskolorna växte betydligt långsammare. Främsta skälet härtill var att merparten av utbildningarna inom de filosofiska fakulteterna var ospärrade, medan motsatsen gällde för övriga utbildningar. Alltsedan sekelskiftet har också andelen kvinnor ökat kontinuerligt inom den högre utbildningen. År 1910 utgjorde kvinnorna mindre än en tiondel av dem som avlade en akademisk examen hade kvinnoandelen vuxit till en fjärdedel och 1965 avlades mer än var tredje examen av en kvinna (SCB, 1984, s 32). Däremot är utjämningstrenden inte lika påtaglig när det gäller de studerandes sociala sammansättning. Detta kan man sluta sig till från tabell 2.1, hämtad från Svensson (1981). I början av 20-talet kom varannan som avlade en akademisk examen från den högsta socialgruppen, medan mindre än var tionde härstammade från den lägsta. Vid 40-talets början hade antalet examina ökat, men det sociala mönstret förblev detsamma. Går man ytterligare 20 år framåt i tiden, befinner vi oss i början på 60-talet och jämfört med 20-talet har antalet examinerade fyrdubblats. Nu kan man även skönja en viss social förändring såtillvida att endast var tredje examinerad kommer från socialgrupp 1, medan inslaget från grupp 3 ökat till var sjätte. Orsakerna till den snabba expansionen liksom den ökade demokratiseringen av den högre utbildningen under 50- och början av 60-talet är många. En väsentlig faktor är den utbildningsfrämjande politik som fördes och som bl a tog sig uttryck i en betydande ökning av antalet platser i gymnasiet. Härmed vidgades rekryteringsbasen avsevärt för universitet och högskolor. Samtidigt rådde stor efterfrågan på strängt taget all akademiskt utbildad arbetskraft, vilket fick studenterna i allt större omfattning att fortsätta studierna på universitetsnivå.
20 17 Tabell 2.1 Examinerade vid universitet och högskolor 1923, 1943 och 1963 indelade efter socialt ursprung. Socialgrupp % 42% 7% 50% 42% 8% 35% 49% 16% Summa 100% 100% 100% Totala antalet examinerade Antalet examinerade i förhållande till totala antalet svenskar i motsvarande ålder 1% 2% 5% Anm. Soc.gr. 1: Akademiker, officerare, affärsmän och direktörer i hög ställning. Soc.gr. 2: Tjänstemän och företagare i lägre ställning. Soc.gr. 3: Statstjänare, arbetare och hantverkare. Från år 1923 till 1963 ökade socialgrupp 1 sin andel av den totala befolkningen i Sverige från 2 till 5%. under samma tidsperiod minskade grupp 3 sin andel från ca 70 till 50%. Som nämnts i föregående kapitel innebar den utbildningsfrämjande politiken också ökade satsningar på studiesociala åtgärder. Dessa åtgärder, som innebar en utbyggnad av stipendierna och de räntefria lånen samt tillkomsten av garantilånen, riktade sig i första hand till studerande från ekonomiskt svagare grupper i samhället och torde ha bidragit till den breddade rekryteringen åren innan studiemedelssystemet infördes. (Jfr Nilsson, 1984, s och Gesser, 1985, s ).
21 18 Rekryteringen under studiemedelsperioden I detta avsnitt granskas rekryteringen till de eftergymnasiala utbildningar vilka klassificerades som högskoleutbildningar innan högskolereformen 1977, dvs de utbildningar som tidigare krävde studentexamen eller motsvarande förkunskaper. I de följande tabellerna ingår sålunda inte de som utbildat sig till sjuksköterska, förskollärare eller som påbörjat någon annan s k nytillkommen utbildning. Anledningen härtill är att vi ej har tillgång till någon information om dessa utbildningar för dem som är födda 1948 och De nya utbildningarna kommer däremot att behandlas i nästa kapitel, där vi gör vissa jämförelser mellan dessa och de traditionella bland dem som tillhör årskullarna 1958 och I följande tablå erinras om när de högskolestuderande i de fyra årskullarna påbörjade sin utbildning. Tablån påminner oss också om att det endast rör sig om ungdomsstuderande, närmare bestämt om sådana som startat sina studier före 22 års ålder. Födelseår Högskolestart Ålder 19-21, _ Som framgick av föregående avsnitt ökade rekryteringen till högre utbildning snabbt särskilt under 50-talet och början av 60-talet. Samtidigt blev den grupp som examinerades från universitet och högskolor mera rättvist sammansatt i socialt hänseende.
22 19 Efter det nuvarande studiemedelssystemets införande vårterminen 1965 fortsatte antalet nybörjare vid universitet och högskolor att stiga. Maximum nåddes läsåret 1968/69 med över nyinskrivna (SCB, 1975, s 32). Orsakerna till att så många påbörjade högre studier i slutet av 60-talet torde bl a kunna tillskrivas den fortsatta utbyggnaden av gymnasiet samt de goda framtidsutsikterna för dem som skaffade sig en akademisk utbildning. För att utröna om även den sociala utjämningen fortskred, skall vi använda oss av vissa data från den äldsta av de fyra årskullar som ingår i denna undersökning. Merparten av dem som ägnat sig åt högre studier i denna årskull påbörjade nämligen sina universitetsstudier under denna period. I nedanstående tabell anges andelen som påbörjat studier respektive fullföljt dessa fram till en akademisk examen hösten Uppgiften är hämtad från Reuterberg & Svensson (1981, s 35). Tabell 2.2 Den sociala bakgrunden bland olika kategorier i ett tioprocentigt stickprov av samtliga svenskar födda Procent. Soc.gr. Samtliga i stickprovet Samtliga som påbörjat högre studier Samtliga som avlagt akademisk ex. A B C D E Summa% Antal Anm. Soc.gr. A: Akademiska yrken. Personer i chefsbefattningar inom förvaltning och näringsliv. Soc.gr. B: Tjänstemän och företagare i lägre ställning med teoretisk utbildning utöver obligatorisk sk"öla. Soc.gr. C: Tjänstemän och företagare i lägre ställning utan teoretisk utbildning utöver obligatorisk skola. Soc.gr. D: Jordbrukare. Soc.gr. E: Arbetare.
Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson
Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Högskolans expansion de senaste 50 åren Den högre utbildningens omfattning har ökat: från ca 40 000 studenter, fördelade på fyra universitet
Läs merutvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)
PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och
Läs merStudiemedel som rekryteringsinstrumen och finansieringskälla
Studiemedel som rekryteringsinstrumen och finansieringskälla SVEN-ERIC REUTERBERG ALLAN SVENSSON ENSBIBLIOTEKE UTLÅNAS EJ UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEÄMBETET FORSKNING OCH UTVECKLING FÖR HÖGSKOLAN rttt Studiemedel
Läs merYttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)
Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för
Läs mer8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet
8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe
Läs merSTATLIGA STUDIEMEDEL - UTNYTTJANDE OCH EFFEKTER
PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN GÖTEBORGS UNIVERSITET BOX 1010 S - 431 2 6 MÖLNDAL 1981 03 STATLIGA STUDIEMEDEL - UTNYTTJANDE OCH EFFEKTER Sven-Eric Reuterberg Allan Svensson TILLHÖR REFERENSBIBLIOTEKET UTLÅNAS
Läs merOm 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )
1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha
Läs merUtgiftsområde 15 Studiestöd
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3599 av Annika Eclund m.fl. (KD) Utgiftsområde 15 Studiestöd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 15 Studiestöd
Läs merAllt fler (kvinnor) till högskolan många har läst både i gymnasieskola och komvux
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Alltfler till högskolan Allt fler (kvinnor) till högskolan många har läst både i gymnasieskola och komvux Ewa Foss 3 Genom utbyggnaden av högskolan och ett ökat intresse
Läs mer2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola
2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför
Läs merUtgiftsområde 15 Studiestöd
Kommittémotion KD Motion till riksdagen 2018/19:2886 av Jimmy Loord m.fl. (KD) Utgiftsområde 15 Studiestöd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 15 Studiestöd
Läs merFärre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007
Läs merStudiestödsnyttjande 2015 Kommenterad statistik
15-1-9484 Studiestödsnyttjande 15 Kommenterad statistik CSN, rapport 17:1 Innehåll Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 2. Studiestödsnyttjande inom olika utbildningsformer... 4 2.1 Kommunal vuxenutbildning...
Läs merSå många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske
Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030
Läs merStudenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En
Läs merVilket var/är det roligaste ämnet i skolan?
Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande
Läs merUppföljning av fribeloppshöjningen 2014
Diarienummer 2016-219-8417 Uppföljning av fribeloppshöjningen 2014 CSN, rapport 2016:7 Diarienummer 2016-219-8417 Innehåll Uppföljning av fribeloppshöjningen 2014... 3 Inkomstprövning inom studiemedelssystemet...
Läs merHögskoleutbildning för nya jobb
2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas
Läs merDemografiska utmaningar för högskolepolitiken
Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de
Läs merBarnafödandets upp- och nedgångar
9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten
Läs merAllt färre lärare med ped. utbildning
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller
Läs merStor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund
Stor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund Ewa Foss 8 Beroende på kön, den egna utbildningsbakgrunden och föräldrarnas utbildning har mellan 6 och 94 procent av en årskull 25-åringar
Läs merUF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans
UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students
Läs merStudielån: Dags välja återbetalningsalternativ
November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både
Läs merTrender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT
Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2015 7 De senaste åren har forskningen växt inom högskolan medan utbildning på grundnivå och avancerad nivå har minskat i omfattning och det får genomslag
Läs merFolkbildningsrådet Lasse Magnusson. Nytt studiestödssystem. Huvudprinciper
Folkbildningsrådet 1999-09-28 Lasse Magnusson PM Nytt studiestödssystem Huvudprinciper Regeringen har i sin proposition 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem föreslagit att ett nytt studiestödssystem
Läs merATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER
ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari
Läs merStuderande kvinnors och mäns ekonomiska och sociala situation
Studerande kvinnors och mäns ekonomiska och sociala situation Kortrapport november 2016 Innehåll 4 5 7 10 13 16 Om undersökningen Stöd från familj och vänner kan ge kvinnor en bättre studiesituation Kvinnor
Läs merPM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan?
1 (13) PM - Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan? Från och med hösten 14 publicerar uppgifter om vad ungdomar gör ett, tre och fem år efter gymnasieskolan. Redovisningen handlar än så länge om elever
Läs merStatistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12
Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor
Läs merTEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD
TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST 16 UKÄ ÅRSRAPPORT 218 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD Högre utbildning ökar chansen på arbetsmarknaden och
Läs merSlutbetyg i grundskolan, våren 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-09-30 1 (15) Slutbetyg i grundskolan, våren 2014 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2014. Syftet är att ge en
Läs merUtrikesfödda på arbetsmarknaden
PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna
Läs merEn fördjupad redovisning av studietider i sfi
PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll
Läs mer2016 Thomas Ljunglöf. Arbetsmarknaden allt mer tudelad forsknings-h
2016 Thomas Ljunglöf Arbetsmarknaden allt mer tudelad forsknings-h Arbetsmarknaden alltmer tudelad Citera gärna ur skriften, men ange källa Saco mars 2017 www.saco.se Arbetsmarknaden alltmer tudelad I
Läs merSkilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund
Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer
Läs merArbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 Fått arbete Antalet personer som fick arbete var under augusti 1 229 i
Läs merHögre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.
Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det
Läs merAntalet personer som skriver högskoleprovet minskar
STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer
Läs merTeknikprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Teknikprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns i sin helhet i Skolverkets
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merSannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen
Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens
Läs mer6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet
6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga
Läs merRedovisning av basårutbildningen våren 2005
Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket
Läs merNytillskott och rekryteringsbehov
Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar
Läs merStatistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå
Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska
Läs merBeskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden
Beskrivning av etableringsmåttet Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Etableringsmåttet Universitetskanslersämbetet, och tidigare Högskoleverket, har i uppdrag av regeringen att
Läs merRekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13
STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 214-1-28 / 1 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 8-653 85 4 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är
Läs merTudelad arbetsmarknad för akademiker
2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata
Läs merFörsöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan
Avd/Enhet/Arbetsgrupp, etc Handläggare/Författare RAPPORT 14--1 1(12) Försöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan Denna rapport redovisar utifrån registerdata studiedeltagande och studieresultat
Läs merFöregående års minskning av antalet nybörjare i högskolan avstannar
Statistisk analys Keili Saluveer, Torbjörn Lindqvist Analysavdelningen 08-563 086 80 keili.saluveer@hsv.se www.hsv.se 2012-12-18 2012/13 Föregående års minskning av antalet nybörjare i högskolan avstannar
Läs merOffentlig ekonomi Statlig sektor 9 Statlig sektor I detta kapitel redovisar vi den statliga verksamheten enligt årsredovisningen för staten. Dessutom
9 I detta kapitel redovisar vi den statliga verksamheten enligt årsredovisningen för staten. Dessutom redovisas översiktligt vilka verksamheter som bedrivs i den statliga sektorn, medan utvecklingen för
Läs merVad ungdomar gör efter gymnasieskolan
Avdelningen för analys Gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik 1 (1) Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan Denna handlar om vad ungdomar som gick ut gymnasieskolan läsåret 200/0 gjorde under åren 20 201.
Läs merRapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006
Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen
Läs merSlutbetyg i grundskolan våren 2013
Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av
Läs mer35:orna. Generationen som gifte sig
:orna Generationen som gifte sig De som föddes på -talet gifte sig i störst utsträckning. Det ser vi när vi jämför 9-talets generationer med varandra. Därefter har andelen gifta minskat. Det har blivit
Läs merHögskolestudier attraktivare för kvinnor?
Högskolestudier attraktivare för kvinnor? ALLAN SVENSSON UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEÄMBETET FORSKNING OCH UTVECKLING FÖR HÖGSKOLAN EE Högskolestudier attraktivare för kvinnor? ALLAN SVENSSON ijijjj PROJEKTRAPPORT
Läs merBlir det brist eller överskott på gymnasielärare?
Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var
Läs merVem kan rädda den svenska välfärden?
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd
Läs merKommittédirektiv. Översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå. Dir. 2011:92. Beslut vid regeringssammanträde den 6 oktober 2011
Kommittédirektiv Översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå Dir. 2011:92 Beslut vid regeringssammanträde den 6 oktober 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över den kommunala
Läs merSvenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011
Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning
Läs mer2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND
2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning
Läs merFärre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar
Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade
Läs mer2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
Läs merKommittédirektiv. Utbildning till yrkeslärare. Dir. 2008:41. Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008
Kommittédirektiv Utbildning till yrkeslärare Dir. 2008:41 Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska undersöka och lämna förslag på hur ett system
Läs merUniversitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014
UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat
Läs merREKRYTERING TILL GYMNASIAL UTBILDNING Utvecklingen under det statliga studiestödets 15 första år.
REKRYTERING TILL GYMNASIAL UTBILDNING Utvecklingen under det statliga studiestödets 15 första år. En rapport från forskningsprojektet STUDIEHJÄLP OCH VUXENSTUDIESTÖD UTNYTTJANDE OCH EFFEKTER Allan Svensson
Läs merBilaga 1. MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1
Bilaga 1 MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Kartläggning av målgruppen Målgrupp Målgruppen definieras som alla unga i åldrarna
Läs merArbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016 Arbetslösheten i Jönköpings län fortsatte att sjunka under oktober månad om än bara
Läs merÖver nya examinerade vid universitet och högskolor
STATISTIK & ANALYS Stig Forneng 2006-01-17 Över 40 000 nya examinerade vid universitet och högskolor Under läsåret 2004/05 avlade 41 737 individer sin första examen vid universitet och högskolor. Det betyder
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli
Läs merElektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO
Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merRegeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det ändringar
Läs mer1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
1992 rd - RP 72 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och lag om begränsning av rätten att få vuxenstudiepenning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Läs merVilket var/är det roligaste ämnet i skolan?
Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker
Läs merSocial bakgrund. UJJIiJJ 1992:122. Studiestöd och övergång till högre studier
Social bakgrund Studiestöd och övergång till högre studier 60-1 PROCENT STUDIEMEDELS REKRYTERADE 30-20- 10- T r 1970 1975 1980 1985 1990 ÅR Sven-Eric Reuterberg Allan Svensson UJJIiJJ 1992:122 Delbetänkande
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013
11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning
Läs merTrender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT
Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering
Läs merSammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn
Sida: 1 av 5 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är väsentligt lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa
Läs merUtrikes föddas arbetsmarknadssituation
AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och
Läs merHandels- och administrationsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019
Handels- och administrationsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019 Denna publikation är ett utdrag ur Skolverkets rapport "Uppföljning av gymnasieskolan 2019". Rapporten publiceras årligen och finns
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merRapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete
Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506
Läs merÖvergångar från gymnasium till högskola 2013
FS 14:7 14-11-25 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 13 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-10-01 PM Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 2018 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2018. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas
Läs merLivslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,
Läs merHalverad andel av befolkningen påbörjar en forskarutbildning
STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpnummer 2019-03-12 / 2 Analysavdelningen Handläggare Ingrid Pettersson 08-650 82 61 Ingrid.pettersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016 Arbetsmarknaden i Jönköpings län fortsatte att vara stark under
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09
PM Enheten för utbildningsstatistik 2009-12-18 Dnr 71-2009-73 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09 Eleverna som gick ut från gymnasieskolan våren 2009 var fler än någonsin. Såväl betyg
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län mars 2013
11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län mars 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 532 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 318. Det är en ökning
Läs merStatistik om Västerås. Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås. Inledning. Definitioner och förklaringar. Befolkningens utbildningsnivå
Utbildningsnivå och studiedeltagande i Västerås Inledning I denna artikel presenteras statistik över utbildningsnivå och studiedeltagande för befolkningen som bor i Västerås. Underlaget kommer från Statistiska
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län februari 2013
8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län februari 2013 Lediga platser Under februari anmäldes 2 374 lediga platser, och samma månad förra året anmäldes 2 296. Andelen platser
Läs merFortsatt färre nybörjare i högskolan
STATISTISK ANALYS 1(6) Avdelning / löpnummer 2013-12-10 / 12 Analysavdelningen Handläggare Torbjörn Lindqvist 08-56 30 87 07 Torbjorn.Lindqvist@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser
Läs merI texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2016 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar en fortsatt
Läs merSlutbetyg i grundskolan, våren 2015
Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning
Läs merDe anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits
De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding
Läs merAnalyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs mer