Studiemedel medel för jämlikhet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studiemedel medel för jämlikhet?"

Transkript

1 Studiemedel medel för jämlikhet? EN GRANSKNING AV STUDIEMEDELSSYSTEMET SVEN-ERIC REUTERBERG OCH ALLAN SVENSSON ILLHÖR REFERENSBIBLIOTEKET UTLÅNAS EJ UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEÄMBETET FORSKNING OCH UTVECKLING FÖR HÖGSKOLAN LEE

2 Studiemedel medel för jämlikhet? EN GRANSKNING AV STUDIEMEDELSSYSTEMETS EFFEKTER UNDER EN TJUGOÅRSPERIOD SVEN-ERIC REUTERBERG OCH ALLAN SVENSSON jjjfi PROJEKTRAPPORT 1987:1

3 I Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE Studiestödet före 1965 Studiemedelssystemet Projektet Studiestöd och postgymnasial utbildning Syftet med föreliggande rapport 2 REKRYTERINGEN TILL TRADITIONELLA HÖGSKOLESTUDIER Rekryteringen före studiemedelsperioden Rekryteringen under studiemedelsperioden 3 REKRYTERINGEN TILL OLIKA TYPER AV STUDIER EFTER HÖGSKOLEREFORMEN 1977 Rekryteringen till de nytillkomna högskoleutbildningarna Rekryteringen till olika typer av traditionell högskoleutbildning 4 DEN SOCIALA SELEKTIONENS UPPKOMST Jämförelser mellan urskullarna Den sociala selektionens uppkomst bland dem födda 5 STUDIEMEDEL OCH HÖGSKOLEUTBILDNING Jämförelser mellan årskullarna 1948, 1953 och 1963 Jämförelser mellan olika studerandegrupper födda 1 6 HINDER FÖR ATT PÅBÖRJA HÖGSKOLESTUDIER 7 SAMMANFATTANDE DISKUSSION Studiemedlen som rekryteringsinstrument Studiemedlen som finansieringskälla Avslutande kommentarer BILAGA I-V REFERENSER UNDERSÖKNINGEN HAR FINANSIERATS AV STUDIEMEDELSKOMMITTÉN OCH UHÄ

4 1 1. Bakgrund och syfte Studiestödet före 1965 Grunden till det svenska studiestödssystemet lades 1918, då riksdagen beslutade vidta åtgärder "för underlättande av studiemöjligheter för begåvade men fattiga lärjungar vid offentliga läroanstalter av skilda slag" (SOU 1963a, s 9). De åtgärder som då vidtogs var att man avsatte ett visst anslag till räntefria lån, vilka kunde utnyttjas av studerande såväl vid läroverk som vid fackhögskolor och universitet. Lånen gavs utan borgen och de var räntefria under studietiden och därefter under ytterligare två år. Ränte- och amorteringsvillkoren var förmånliga såtillvida att räntan inte fick överstiga postsparbankens inlåningsränta och amorteringstiden var 10 år - senare utsträcktes den till 15. Som nämnts var de räntefria lånen inte avsedda exklusivt för studerande inom postgymnasial utbildning. Detta förhållande tillsammans med att anslaget var begränsat ledde till att endast en liten andel av de studerande vid universitet och högskolor kom i åtnjutande av lånen. Enligt Nilsson (1984, s 60) erhöll endast 3 procent av dem som skrevs in vid dessa utbildningsanstalter under perioden räntefria lån. Detta antyder att prövningen av såväl behov som studielämplighet var mycket sträng. Trots att de räntefria lånen utgjorde ett mycket begränsat stöd förblev de samhällets enda studiesociala insats fram tillslutet av 1930-talet, då de s k naturastipendierna infördes. Dessa utgjordes av ett kontantbidrag, vilket var avsett att täcka kostnaderna för mat och logi under studietiden. Självfallet var naturastipendierna en mycket förmånlig stödform för de studerande, som fick tillgång till dem. Problemet var emellertid att antalet stipendier var starkt begränsat.

5 2 Därmed blev konkurrensen mycket hård också om dem. Som exempel på detta kan nämnas att endast 2 procent av samtliga studerande vid de stipendieberättigade läroanstalterna erhöll naturastipendier så sent som läsåret 1951/52 (SOU 1963a, s 27). Det stora flertalet studerande vid universitet och högskolor fick således klara studiefinansieringen på egen hand via föräldrastöd eller privata lån. För många av dem blev skuldsättningen betydande. Detta problem uppmärksammades redan av 1941 års befolkningsutredning, vilken befarade att akademikernas stora skuldsättning skulle få en ur samhällets synvinkel negativ inverkan på nativiteten. För att motverka detta föreslog utredningen en ny låneform, akademikerlånen, vilka innebar att den som avlagt en akademisk examen kunde överföra sina studieskulder till ett statligt garantilån med förmånlig ränta och 15 års amorteringstid. Akademikerlånen, som infördes 1946, var således inte ett egentligt studiestöd i den meningen att de bidrog till försörjningen under studietiden, utan i stället en åtgärd för att mildra effekterna av den skuldsättning som skett. När det gäller problemen med själva studiefinansieringen tillsattes 1946 den Studentsociala utredningen. Dess uppgift var att utarbeta ett förslag till studiestödssystem, vilket skulle undanröja ekonomiska, sociala och geografiska hinder för tillträde till högre utbildning. Med hänvisning till den mycket hårda konkurrensen om de då tillgängliga stödformerna föreslog utredningen en kraftig utbyggnad av studiestödssystemet. En sådan utbyggnad genomfördes successivt under 50-talet. Vad beträffar naturastipendierna hade utredningen kommit fram till ett behov motsvarande 26% av det totala antalet nyinskrivna vid universitet och högskolor. Denna nivå nåddes läsåret 1957/58, men genom fortsatt utbyggnad kom man senare upp till en täckningsgrad på mer än 40%. På motsvarande sätt ökades det årliga anslaget till räntefria lån från 1 mkr 1950/51 till över 16 mkr 1962/63. Härigenom kunde antalet beviljade lån höjas från 6% av det totala antalet studerande 1950/51 till 27% läsåret 1962/63.

6 3 Självfallet innebar denna expansion av studiestödssystemet att kraven för att erhålla stipendier respektive lån mildrades avsevärt. Vad beträffar studielämpligheten krävdes i början av 50-talet a till AB i genomsnittligt studentbetyg. 10 år senare var ett genomsnittsbetyg av Ba tillräckligt. Samtidigt kunde den övre gränsen för föräldrarnas inkomst höjas från till kronor. Förutom den ökade satsningen på stipendier och räntefria lån infördes 1950 också en ny låneform nämligen studielån med statlig garanti. Även dessa lån var amorteringsfria under studietiden och vad gäller räntenivån fastställdes att den inte fick överstiga inlåningsräntan med mer än 0,5%. Liksom för övriga stödformer var garantilånen förbundna med krav på studielämplighet och de var också behovsprövade. Dock var behovsprövningen mera generös än vad som gällde för de räntefria lånen. En anledning till detta var att garantilånen byggdes ut i så snabb takt att antalet lån 1962 motsvarade 50% av det totala antalet studerande vid universitet och högskolor talet utgjorde följaktligen en mycket expansiv period i det svenska studiestödssystemets historia. Dock skedde huvudparten av utbyggnaden på de stödformer som utgjordes av lån. Som en följd av detta uppstod under senare delen av 1950-talet en intensiv debatt om studiestödet, varvid den dominerande frågan gällde huruvida studiestödet i framtiden skulle utgöras av studielån eller studielön. De flesta av dem som deltog i denna debatt förespråkade en övergång till att studiestödet skulle bestå av återbetalningsfria medel för att täcka omkostnaderna under studietiden. Huvudargumenten för denna ståndpunkt var att en total statlig subventionering - utgör den starkaste stimulansen för utbildning och det effektivaste instrumentet för en social utjämning i rekrytering

7 4 - undanröjde problemet med den stora skuldsättningen under studietiden - försvagade motivet för att bevara stora löneskillnader mellan akademiker och övriga löntagare. Helt naturligt var huvudargumentet mot studielön att statens kostnader skulle bli alltför höga. Även om debatten inte resulterade i en övergång från ett lånesystem till ett lönesystem, fick den ändå ett par viktiga konsekvenser för studiestödet beslutade nämligen riksdagen om en generell avskrivning med 25% av studieskulden för alla som avlagt en akademisk examen. Dessförinnan, närmare bestämt på hösten 1959, tillsattes en statlig kommitté med uppgift att utreda studiesociala åtgärder inom den högre utbildningen. Kommittén antog namnet Studiesociala utredningen. I utredningsdirektiven hänvisar statsrådet Edenman till att den utbyggnad av studiestödet som skett efter 1950 och som skett på förslag av den Studentsociala utredningen hade fått vissa utjämnande effekter på den sociala rekryteringen till högre utbildning. Han säger vidare: "att de studiesociala åtgärderna måste vidgas i relation till den växande rekryteringen från de ekonomiskt mindre bärkraftiga samhällsgrupperna. Skulle samhällets insatser i detta avseende inte ökas, skulle också förändringen i rekryteringsfördelningen med all säkerhet avstanna eller i varje fall avsevärt fördröjas". (SOU 1963b, s 10). Då det gäller den viktiga frågan om studiefinansiering i form av återbetalningspliktiga lån eller en statlig subventionering i någon form, sägs det i direktiven: "Beträffande långivningen synes en prövning böra ske huruvida de nuvarande formerna - räntefria lån och statlig kreditgaranti - kan anses vara rationellt utformade med hänsyn till den nuvarande studieekonomiska situationen. I samband härmed möter också frågan hur avvägningen mellan

8 5 olika direkta stödformer såsom stipendier och lån på lämpligaste sätt bör ske för att de skall fylla sin uppgift", (a a, s 12) Det kom att dröja fyra år innan utredningen presenterade sitt slutliga förslag i betänkandet "Rätt till studiemedel" (SOU 1963b). Innan detta förslag kunde läggas fram hade utredningsarbetet genomgått flera besvärliga faser med stora interna meningsskiljaktigheter, där en av huvudfrågorna gällde avvägningen mellan lån och stipendiering. Detta har emellertid ingående beskrivits av Ruin (1979), varför det knappast finns anledning att här närmare kommentera arbetsgången. Studiemedelssystemet Det förslag som Studiesociala utredningen presenterade utgör grunden för vårt nuvarande studiemedelssystem, även om åtskilliga förändringar vidtagits sedan det infördes För att göra studiemedlen värdebeständiga anknöts maximibeloppet till det basbelopp som fastställts i lagen om allmän försäkring. Från början fixerades studiemedlens totalsumma för en ensamstående studerande till 140% av basbeloppet, vilket då motsvarade kronor per läsår. Studerande med underhållsskyldighet mot barn under 16 år kunde därutöver få ett återbetalningspliktigt tillägg motsvarande 25% av basbeloppet per år och barn. Genom särskilda beslut 1982 och 1984 har totalbeloppet höjts till 142% respektive 145% av basbeloppet, vilket innebär att studiemedelsbeloppet för en ensamstående hösten 1986 uppgår till kronor per år. Vad gäller den viktiga frågan om lån contra bidrag föreslog Studiesociala utredningen, att 25% av totalbeloppet skulle utgöras av bidrag. Denna andel har dock sjunkit avsevärt sedan studiemedlen infördes och idag utgör den endast 6% av totalbeloppet. Bakgrunden till denna utveckling är att den automatiska uppjusteringen av totalbeloppet nästan helt fallit på

9 6 studiemedlens lånedel. Bidragsdelen har visserligen också höjts vid några tillfällen, men då endast med mindre belopp. Från att ha uppgått till kr/år 1965 uppgår den idag till kronor. Dessa siffror visar att studiemedelssystemet knappast löste problemet med de studerandes skuldsättning. Den 25%-iga bidragsdelen motsvarade ju den avskrivning av skulden som införts Vad som dock utgjorde en förbättring för de studerande var, att bidragsdelen kom alla till del, medan den tidigare skuldavskrivningen gällde enbart dem som avlagt en akademisk examen. För att mildra effekterna av skuldsättningen förlängdes amorteringstiden jämfört med tidigare. Som en allmän regel bestämdes att återbetalningen normalt utsträcktes till det år då den återbetalningsskyldige uppnått 50 års ålder och för äldre studerande fick amorteringstiden i princip inte göras kortare än 10 år. För att vidare uppnå en jämn betalningsskyldighet anknöts den summa som skulle amorteras till basbeloppet och som en kompensation för att denna summa därigenom steg med inflationen gjordes studielånet räntefritt. Som en garanti mot stark inflation tilläts vidare skulden att öka med högst 60% av normalräntan för statens utlåningsfonder. Den sistnämnda regeln ersattes dock 1974 med en högsta uppräkningstakt av 3,2% per år. Sedan 1982 är uppräkningstakten höjd till 4,2%. Som ytterligare garanti mot en alltför betungande återbetalningsbörda finns regler om uppskov och nedsättning av återbetalningen vid låg inkomst. Dessutom avskrivs en eventuell återstående skuld då den återbetalningsskyldige fyllt 65 år eller om vederbörande dessförinnan avlidit. Den mest påtagliga förändring som studiemedelssystemet medförde var, att studiestödet blev tillgängligt för nya studerandegrupper. Som vi redogjort för tidigare, var såväl de statliga stipendierna som de två låneformerna - räntefria lån och garantilån - förbundna med behovsprövning och prövning av

10 7 studielämplighet. När studiemedlen infördes avskaffades behovsprövningen gentemot föräldrarnas ekonomi. Däremot ansågs det skäligt att egen inkomst och förmögenhet skulle inverka på möjligheterna att ta ut studiemedel. Likaså skulle makas/makes ekonomiska situation beaktas. Denna s k makeprövning skulle f ö tillämpas också vid återbetalning av skulden. Den 1 juli 1980 avskaffades makeprövningen vid tilldelning av studiemedel. Däremot gäller den fortfarande vid återbetalningen - ett förhållande som starkt kritiserats och som nu är föremål för utredning. Prövningen av studielämplighet gentemot studentexamensbetygen borttogs då studiemedelssystemet infördes och därigenom har alla rätt till stödet då de påbörjar högre studier. Efter det första studieåret sker däremot en prövning utifrån uppnådda studieresultat. Man fastställde också att studiemedlen skulle få utgå i högst 16 terminer, vilket i början av 80-talet ändrades till högst 12 terminer. Vidare hade man inte rätt till studiemedel längre än till dess man fyllt 40 år. Denna åldersgräns har senare höjts till 45 år och dessutom har studiemedlen gjorts tillgängliga för vissa studerande inom gymnasial utbildning. Genom 1969 års riksdagsbeslut om ny studieorganisation vid filosofisk fakultet infördes formella möjligheter till deltidsstudier, men för de deltidsstuderande saknades regler vad gällde studiemedelsutnyttjande. Sådana regler tillkom emellertid två år senare och dessa innebär, att också denna grupp hade rätt till studiestöd under förutsättning att studierna omfattade minst halvtid. Som framgått har studiemedelssystemet successivt förändrats sedan det infördes Till stor del återspeglar dessa förändringar försök till att anpassa studiemedelssystemet till de nya förutsättningar, som uppstått genom förändringar i högskolans organisation och studerandegruppens sammansättning.

11 8 För att se över hela studiestödssystemet - såväl studiemedlen för studerande vid universitet och högskolor som studiehjälpssystemet för gymnasial utbildning - tillsattes 1975 en ny utredning, Studiestödsutredningen. I direktiven till denna hänvisar statsrådet till att det skett en viss social utjämning av rekryteringen till högre utbildning under slutet av 60-talet och början av 70-talet. Dock sägs att det inte är möjligt att urskilja den roll som just studiemedlen spelat i sammanhanget. Därför uppmanas utredningen att närmare studera detta. "De sakkunniga bör analysera studiemedlens rekryteringseffekt och skillnader i utnyttjandefrekvens mellan olika studerandegrupper. På grundval av analyser av detta slag bör de sakkunniga pröva vilka åtgärder som bör vidtas inom studiemedelssystemet för att åstadkomma en bättre social rekrytering". (SOU 1977, s 223) På grund av det allt kärvare ekonomiska läget fick Studiestödsutredningen inte möjlighet att fullfölja sitt arbete avbröts utredningen, vilket motiverades på följande sätt: "Sedan de ursprungliga direktiven gavs har det samhällsekonomiska läget radikalt förändrats. Redan i tilläggsdirektiven till utredningen gav regeringen uttryck för uppfattningen att samhällsekonomin inte medgav några omfattande generella höjningar av det studiesociala stödet. Det ekonomiska läget för staten har sedan dessa direktiv gavs ytterligare skärpts. Jag bedömer därför att reformer på studiestödsområdet måste göras genom omprioriteringar, dvs inom ramen för oförändrade totalkostnader vid den tidpunkt då reformerna genomförs. Det ter sig mot denna bakgrund inte meningsfullt att fortsätta arbetet med mera omfattande förslag inom studiestödsutredningen. De förslag till förändringar i studiestöden som kan bli aktuella bör lämpligen beredas inom ramen för det årliga budgetarbetet. Jag avser att ta initiativ till att underlag arbetas fram inom regeringskansliet, som kan belysa möjligheterna till reformer på studiestödsområdet genom omprioriteringar. (Utbildningsdepartementet, 1981, s 2). Trots att statsfinanserna fortfarande är ansträngda tillsattes 1985 en statlig kommitté - Studiemedelskommittén - med uppgift att "utreda behovet av förändringar av studiemedelssystemet m m och komma med erforderliga förslag". (Utbildningsdepartementet, 1985, s 1).

12 9 Bakgrunden till denna nya utredning är den intensiva debatt om studiemedelssystemet, som förts under senare år, och där huvudfrågorna gällt - möjligheterna att försörja sig på studiemedlen - den snabbt ökande skuldsättningen för studiemedelstagare och deras möjligheter att klara återbetalningen - makeprövningen vid återbetalningen. I direktiven till Studiemedelskommittén erinrar statsrådet om att "huvudsyftet med studiestödet är att bereda faktiska möjligheter till studier för så breda grupper i samhället som möjligt". (Utbildningsdepartementet, 1985, s 1) Vidare sägs: "Kommittén har således stor frihet vid utformningen av sina förslag. Dock bör förslag lämnas beträffande följande områden: - studiemedelsbeloppets storlek; förslaget skall innefatta ett ställningstagande till om och i så fall i vilken utsträckning hänsyn skall tas till skillnader i behov och i inkomst och förmögenhet - regler för avskrivning av återstående återbetalningsskyldighet vid mera varaktiga betalningssvårigheter - hänsynstagande till makes ekonomi vid återbetalning av studiemedel - inriktningen av subventionselement i studiemedelssystemet; förslaget skall innefatta ett ställningstagande till om studiestödets syften nås bäst genom ett studiebidrag eller genom lättnader i återbetalningsbördan - studiemedelssystemets förhållande till andra system, (a a, s 2) Som framgår av citatet ovan markerar direktiven särskilt de delar av studiemedelssystemet där kritiken varit starkast. I ett tilläggsdirektiv (Utbildningsdepartementet, 1986a) betonas ytterligare makeprövningen. Kommittén får där nämligen i uppdrag "att utforma ett förslag om att slopa den s k äktamakeprövningen vid återbetalning av studiemedel" (a a, s 1). Samtidigt sägs emellertid att kommittén också skall redovisa konsekvenserna av denna förändring samt ta ställning till hur

13 10 angelägen denna åtgärd är i förhållande till de andra åtgärder, som kommittén kommer att föreslå. Det sistnämnda får ses mot bakgrund av de allmänna direktiv, som säger att förslagen inte får leda till några totala kostnadsökningar för stat eller kommun, utan reformkostnaderna bör finansieras genom omprioriteringar inom studiestödsområdet eller mellan detta och närliggande områden. Självfallet innebär de ekonomiska restriktionerna en stark hämsko för kommitténs möjligheter att åstadkomma några mera genomgripande förändringar av studiemedelssystemet. Ytterligare ett hinder för detta är att kommittén har en starkt begränsad tidsram för sitt arbete. Dess förslag skall nämligen presenteras senast hösten När det gäller makeprövningen har Studiemedelskommittén redan avgivit ett betänkande, i vilket redovisas argument för och emot att prövningen slopas (Utbildningsdepartementet, 1986b). Vidare redovisas här hur stora kostnadsökningarna skulle bli för staten om man avskaffade makeprövningen. Projektet "Studiestöd och postgymnasial utbildning" Medan Studiestödsutredningen fortfarande arbetade kontaktades Forskningsrådsnämnden (FRN) av Centrala studiestödsnämnden (CSN) som påpekade behovet av en utvärdering av studiestödssystemet. Detta ledde till att en ledningsgrupp tillsattes för planering av forskning kring studiestödsspecifika problem. I denna grupp ingick företrädare för CSN, FRN, Humanistisktsamhällsvetenskapliga forskningsrådet, Studiestödsutredningen, SÖ samt UHÄ. Ledningsgruppen kontaktade olika institutioner för att inhämta förslag till forskningsområden. Detta resulterade i tre PM (Härnqvist, 1979; Höglund & Persson, 1979; Sohlman, 1979).

14 11 Härnqvist påpekade i sitt förslag att det s k Individualstatistikprojektet, vilket omfattar två riksrepresentativa urval av svenskar födda 1948 respektive 1953, kunde ge möjligheter till uppföljningsstudier av studiestödssystemets effekter. Härnqvists förslag fann vi vara mycket intressant, varför vi kontaktade FRN och Studiestödsutredningen för att utröna möjligheterna till ett forskningsprogram med denna inriktning. Reaktionerna blev positiva och efter en planeringsfas under hösten 1979 startades våren 1980 projektet "Studiestöd och postgymnasial utbildning". Projektets syfte är att ge fördjupad kunskap om hur det nuvarande studiemedelssystemet utnyttjats samt om dess betydelse för rekrytering och studieframgång. Inledningsvis koncentrerades intresset till dem födda 1948 och i samband med Lingprojektets enkätundersökning, våren 1980, (Christianson & Härnqvist, 1980) fick vi möjlighet att ställa vissa frågor om studiefinansiering till de 48-or som påbörjat högskolestudier. Två år senare, våren 1982, gjordes dessutom en enkätundersökning, helt inriktad på studiestödsfrågor, bland de 53-or som påbörjat högskolestudier. På grundval av dessa två undersökningar har det varit möjligt att beskriva studiemedlens betydelse som rekryteringsinstrument och finansieringskälla för dem som påbörjat högre utbildning i slutet av 1960-talet respektive i början av 1970-talet. Resultaten har redovisats i ett antal rapporter, för vilka en kort sammanfattning ges i bilaga I. Genom tillmötesgående från Statistiska centralbyrån har vissa frågor om studiefinansiering kunnat ställas också till ett riksrepresentativt urval av de högskolestuderande som är födda Dessa ingår nämligen i de regelbundet återkommande uppföljningsstudier som SCB genomför bland olika årskullar fyra respektive sju år efter grundskoleavgången.

15 12 Förutom de hittills nämnda stickproven känner vi också till utbildningskarriären för den årskull som föddes Liksom 63-orna ingår denna årskull i SCB's uppföljningsprogram. Däremot har 58-orna inte tillfrågats om hur de finansierat sina studier. Figur 1.1 Undersökningens uppläggning. Det streckade fältet markerar tiden efter högskolereformen. I figur 1.1 redovisas inskrivningsperioderna för de fyra undersökningsgrupperna. Av figuren framgår också att jämförelser mellan stickproven görs vid en tidpunkt då individerna uppnått 21 års ålder, dvs vid utgången av år 1969, 1974, 1979 respektive Det innebär att de som påbörjat studier i de två äldre årskullarna startat dessa innan högskolereformen 1977, medan de som är födda 1958 och 1963 påbörjat sina studier efter reformen.

16 13 Syftet med föreliggande rapport Denna rapport har som övergripande syfte att ge en översikt av de viktigaste utvecklingstendenserna vad gäller rekrytering till högre utbildning samt vilken roll studiemedlen spelat som rekryteringsinstrument och finansieringskälla vid olika tidpunkter från slutet av 60-talet fram till mitten av 80-talet. Mer preciserat syftar denna rapport till att belysa följande frågor: - Hur har övergångsfrekvensen till traditionell högskoleutbildning utvecklats från slutet av 60-talet till mitten av 80-talet? (kap 2) - Hur har övergångsfrekvensen till olika typer av högskoleutbildning förändrats efter högskolereformen 1977? (kap 3) - När sker den huvudsakliga sociala selektionen i utbildningssystemet? (kap 4) - Har studiemedlens funktion som finansieringskälla och rekryteringsinstrument förändrats från slutet av 60-talet till mitten av 80-talet? (kap 5) - Vilka är de viktigaste hindren för övergång till högre utbildning under 80-talets första hälft? (kap 6) Genomgående kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt skillnader mellan socialgrupper samt skillnader mellan män och kvinnor.

17 14

18 15 2. Rekryteringen till traditionella högskolestudier Rekryteringen före studiemedelsperioden Under 1900-talets fyra första decennier skedde en fördubbling av antalet nybörjare vid universitet och högskolor - från ca per år vid seklets början till ca år Tillväxten av studerande var således relativt måttlig under denna period, speciellt om man jämför med vad som sedan hände. Från början av 40-talet till mitten av 60-talet ökade nämligen nybörjarantalet från till närmare (SCB 1975, s 160). Denna kraftiga ökning illustreras i figur 2.1, vilken ger en bild över utvecklingen från 1940 till Fil.fak. övriga fak. I ! Figur 2.1 Antalet nybörjare uppdelade efter fakultetstillhörighet. Diagrammet baserar sig på uppgifter hämtade från SOU (1959) och Statistiska centralbyrån (1978a).

19 16 Av figuren framgår att det var de filosofiska fakulteterna som svarade för den kraftigaste stigningen, medan universitetens övriga fakulteter och de fristående högskolorna växte betydligt långsammare. Främsta skälet härtill var att merparten av utbildningarna inom de filosofiska fakulteterna var ospärrade, medan motsatsen gällde för övriga utbildningar. Alltsedan sekelskiftet har också andelen kvinnor ökat kontinuerligt inom den högre utbildningen. År 1910 utgjorde kvinnorna mindre än en tiondel av dem som avlade en akademisk examen hade kvinnoandelen vuxit till en fjärdedel och 1965 avlades mer än var tredje examen av en kvinna (SCB, 1984, s 32). Däremot är utjämningstrenden inte lika påtaglig när det gäller de studerandes sociala sammansättning. Detta kan man sluta sig till från tabell 2.1, hämtad från Svensson (1981). I början av 20-talet kom varannan som avlade en akademisk examen från den högsta socialgruppen, medan mindre än var tionde härstammade från den lägsta. Vid 40-talets början hade antalet examina ökat, men det sociala mönstret förblev detsamma. Går man ytterligare 20 år framåt i tiden, befinner vi oss i början på 60-talet och jämfört med 20-talet har antalet examinerade fyrdubblats. Nu kan man även skönja en viss social förändring såtillvida att endast var tredje examinerad kommer från socialgrupp 1, medan inslaget från grupp 3 ökat till var sjätte. Orsakerna till den snabba expansionen liksom den ökade demokratiseringen av den högre utbildningen under 50- och början av 60-talet är många. En väsentlig faktor är den utbildningsfrämjande politik som fördes och som bl a tog sig uttryck i en betydande ökning av antalet platser i gymnasiet. Härmed vidgades rekryteringsbasen avsevärt för universitet och högskolor. Samtidigt rådde stor efterfrågan på strängt taget all akademiskt utbildad arbetskraft, vilket fick studenterna i allt större omfattning att fortsätta studierna på universitetsnivå.

20 17 Tabell 2.1 Examinerade vid universitet och högskolor 1923, 1943 och 1963 indelade efter socialt ursprung. Socialgrupp % 42% 7% 50% 42% 8% 35% 49% 16% Summa 100% 100% 100% Totala antalet examinerade Antalet examinerade i förhållande till totala antalet svenskar i motsvarande ålder 1% 2% 5% Anm. Soc.gr. 1: Akademiker, officerare, affärsmän och direktörer i hög ställning. Soc.gr. 2: Tjänstemän och företagare i lägre ställning. Soc.gr. 3: Statstjänare, arbetare och hantverkare. Från år 1923 till 1963 ökade socialgrupp 1 sin andel av den totala befolkningen i Sverige från 2 till 5%. under samma tidsperiod minskade grupp 3 sin andel från ca 70 till 50%. Som nämnts i föregående kapitel innebar den utbildningsfrämjande politiken också ökade satsningar på studiesociala åtgärder. Dessa åtgärder, som innebar en utbyggnad av stipendierna och de räntefria lånen samt tillkomsten av garantilånen, riktade sig i första hand till studerande från ekonomiskt svagare grupper i samhället och torde ha bidragit till den breddade rekryteringen åren innan studiemedelssystemet infördes. (Jfr Nilsson, 1984, s och Gesser, 1985, s ).

21 18 Rekryteringen under studiemedelsperioden I detta avsnitt granskas rekryteringen till de eftergymnasiala utbildningar vilka klassificerades som högskoleutbildningar innan högskolereformen 1977, dvs de utbildningar som tidigare krävde studentexamen eller motsvarande förkunskaper. I de följande tabellerna ingår sålunda inte de som utbildat sig till sjuksköterska, förskollärare eller som påbörjat någon annan s k nytillkommen utbildning. Anledningen härtill är att vi ej har tillgång till någon information om dessa utbildningar för dem som är födda 1948 och De nya utbildningarna kommer däremot att behandlas i nästa kapitel, där vi gör vissa jämförelser mellan dessa och de traditionella bland dem som tillhör årskullarna 1958 och I följande tablå erinras om när de högskolestuderande i de fyra årskullarna påbörjade sin utbildning. Tablån påminner oss också om att det endast rör sig om ungdomsstuderande, närmare bestämt om sådana som startat sina studier före 22 års ålder. Födelseår Högskolestart Ålder 19-21, _ Som framgick av föregående avsnitt ökade rekryteringen till högre utbildning snabbt särskilt under 50-talet och början av 60-talet. Samtidigt blev den grupp som examinerades från universitet och högskolor mera rättvist sammansatt i socialt hänseende.

22 19 Efter det nuvarande studiemedelssystemets införande vårterminen 1965 fortsatte antalet nybörjare vid universitet och högskolor att stiga. Maximum nåddes läsåret 1968/69 med över nyinskrivna (SCB, 1975, s 32). Orsakerna till att så många påbörjade högre studier i slutet av 60-talet torde bl a kunna tillskrivas den fortsatta utbyggnaden av gymnasiet samt de goda framtidsutsikterna för dem som skaffade sig en akademisk utbildning. För att utröna om även den sociala utjämningen fortskred, skall vi använda oss av vissa data från den äldsta av de fyra årskullar som ingår i denna undersökning. Merparten av dem som ägnat sig åt högre studier i denna årskull påbörjade nämligen sina universitetsstudier under denna period. I nedanstående tabell anges andelen som påbörjat studier respektive fullföljt dessa fram till en akademisk examen hösten Uppgiften är hämtad från Reuterberg & Svensson (1981, s 35). Tabell 2.2 Den sociala bakgrunden bland olika kategorier i ett tioprocentigt stickprov av samtliga svenskar födda Procent. Soc.gr. Samtliga i stickprovet Samtliga som påbörjat högre studier Samtliga som avlagt akademisk ex. A B C D E Summa% Antal Anm. Soc.gr. A: Akademiska yrken. Personer i chefsbefattningar inom förvaltning och näringsliv. Soc.gr. B: Tjänstemän och företagare i lägre ställning med teoretisk utbildning utöver obligatorisk sk"öla. Soc.gr. C: Tjänstemän och företagare i lägre ställning utan teoretisk utbildning utöver obligatorisk skola. Soc.gr. D: Jordbrukare. Soc.gr. E: Arbetare.

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

REKRYTERING TILL GYMNASIAL UTBILDNING Utvecklingen under det statliga studiestödets 15 första år.

REKRYTERING TILL GYMNASIAL UTBILDNING Utvecklingen under det statliga studiestödets 15 första år. REKRYTERING TILL GYMNASIAL UTBILDNING Utvecklingen under det statliga studiestödets 15 första år. En rapport från forskningsprojektet STUDIEHJÄLP OCH VUXENSTUDIESTÖD UTNYTTJANDE OCH EFFEKTER Allan Svensson

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Vad skall vi göra åt 0001 studiemedlen?

Vad skall vi göra åt 0001 studiemedlen? Vad skall vi göra åt 0001 studiemedlen? ALLAN SVENSSON ILLHÖR REFERENSBIBLIOTEKE' UTLÅNAS EJ UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEÄMBETET FORSKNING OCH UTVECKLING FÖR HÖGSKOLAN [HE Vad skall vi göra åt studiemedlen?

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

studiemedlen LARS F TOBISSON:

studiemedlen LARS F TOBISSON: LARS F TOBISSON: studiemedlen I sitt förra nummer publicerade Svensk Tidskrift en ledare om studenterna och studiemedlen. På samma tema bygger denna artikel av moderaternas nye partisekreterare Lars F

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg Sundbyberg 2015-06-22 Dnr. U2013/4160/SF Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52)

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Hur ska rekryteringen till högskolans mest eftersökta utbildningar breddas?

Hur ska rekryteringen till högskolans mest eftersökta utbildningar breddas? Pedagogisk Forskning i Sverige 2006 årg 11 nr 2 s 116 133 issn 1401-6788 Hur ska rekryteringen till högskolans mest eftersökta utbildningar breddas? ALLAN SVENSSON Institutionen för pedagogik och didaktik,

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Ett modernt studiestöd

Ett modernt studiestöd Ett modernt studiestöd - Förslag till förändringar i studiestödssystemet oktober 2008 Centerpartiets framtidsdialog för frihet, medmänsklighet och framtidstro Förord Många människor har fått det bättre

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Social bakgrund och genomströmning i högskolan

Social bakgrund och genomströmning i högskolan , Rapport 2013:4 Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Svenska studenter utomlands

Svenska studenter utomlands Svenska studenter utomlands Först 1989 tilläts svenska studenter ta med sig studiemedlen utomlands, något som gjorde att svenska studenter i utlandet blev allt fler. Under 2000-talet har antalet varit

Läs mer

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter Sammanfattning De direkta offentliga utgifterna för svensk högskola, inklusive studiestödet, är i storleksordningen 40 miljarder kronor per år. De samhällsekonomiska kostnaderna för högskoleutbildningen

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 januari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 6 oktober 2006

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

ViS 2012 19 mars. Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan

ViS 2012 19 mars. Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan ViS 2012 19 mars Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan 1 Högre bidraget för Yrkesvux CSN-rapport juli 2011 Registeruppgifter Enkäter till studerande

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Tredje avstämningen av bostadsbidrag

Tredje avstämningen av bostadsbidrag REDOVISAR 21:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Enheten för statistisk analys 21-6-14 Upplysningar: Katriina Severin

Läs mer

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016

Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Promemoria 2013-04-10 U2013/2343/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Ändrade urvalsregler för sökande med gymnasieexamen 2014 2016 Sammanfattning av förslaget Sökande med gymnasieexamen,

Läs mer

REMISSVAR (U2009/2195/SV)

REMISSVAR (U2009/2195/SV) 2009-08-14 Rnr 34.09 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (U2009/2195/SV) Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt Betänkande av studiesociala kommittén (SOU 2009:28) Sacos synpunkter

Läs mer

2 Inledning. 2.1 Omfattning/ändamål

2 Inledning. 2.1 Omfattning/ändamål 2 Inledning 2.1 Omfattning/ändamål Utgiftsområdet omfattar kostnader för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier. Kostnader för förvaltningen av studiestöden, som sköts av Centrala

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Promemoria U2012/2475/UH 2012-04-19 Utbildningsdepartementet Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Sammanfattning

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Studiestödslag; utfärdad den 16 december 1999. SFS 1999:1395 Utkom från trycket den 5 januari 2000 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

MATEMATIK - DITT YRKE

MATEMATIK - DITT YRKE MATEMATIK - DITT YRKE Det är inte lätt att redan i unga år välja yrke och rätt yrke! Alltför många ungdomar kastar sig med frejdigt mod in i ett yrke, som de sedan, bland annat på grund av tidig familjebildning,

Läs mer

Copyright (c) Högskoleverket POLTAVA ÅR 1709

Copyright (c) Högskoleverket POLTAVA ÅR 1709 Copyright (c) Högskoleverket 2 POLTAVA ÅR 1709 1. Hur många skvadroner ingick i den svenska styrka som befann sig cirka 5 km söder om Gamla lägret? A 4 B 8 C 12 D 109 E 154 2. Hur långt var avståndet mellan

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

2015 Elise Vik Saetre och Daniel Kjellén Avgiftsfritt är inte gratis

2015 Elise Vik Saetre och Daniel Kjellén Avgiftsfritt är inte gratis 2015 Elise Vik Saetre och Daniel Kjellén Avgiftsfritt är inte gratis Vikten av informerade studieval En rapportserie om utbildningens alternativkostnader Avgiftsfritt är inte gratis Vikten av informerade

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl.

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. HFD 2013 ref 62 Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. Lagrum: 8 kap. 12 studiestödslagen (1973:349) J.F. hade haft diabetes sedan tonåren. Under sjätte terminen på sjuksköterskeutbildningen

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt)

Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt) SIGNERAD 2014-08-31 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-08-29 Vår referens Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse kerstin.wramell.lundin@malmo.se Remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Uppföljning av en särskild utbildningssatsning på NT-utbildningar (NT-SVUX)

Uppföljning av en särskild utbildningssatsning på NT-utbildningar (NT-SVUX) Uppföljning av en särskild utbildningssatsning på NT-utbildningar (NT-SVUX) Högskoleverket Birger Jarlsgatan 43 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-08-17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Saco studentråd har getts möjlighet att yttra sig över remissen Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Studiefinansieringssystemet är en viktig förutsättning för en fungerande akademi, för att

Läs mer

Skatteskulder och uppbördsförluster

Skatteskulder och uppbördsförluster 159 8 Skatteskulder och uppbördsförluster 8.1 Inledning Uppbördsförlusterna, skillnaderna mellan de fastställda skatterna och hur mycket som betalats in, uppgick 1999 till cirka 5,7 miljarder kr eller

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Dagens gymnasieskola bättre än sitt rykte?

Dagens gymnasieskola bättre än sitt rykte? Pedagogisk Forskning i Sverige 2007 årg 12 nr 4 s 301 323 issn 1401-6788 Dagens gymnasieskola bättre än sitt rykte? ALLAN SVENSSON Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Sammanfattning:

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-03 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 27 mars 2002

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

Kommittédirektiv. Behandling av personuppgifter inom studiestödsområdet. Dir. 2006:90. Beslut vid regeringssammanträde den 31 augusti 2006.

Kommittédirektiv. Behandling av personuppgifter inom studiestödsområdet. Dir. 2006:90. Beslut vid regeringssammanträde den 31 augusti 2006. Kommittédirektiv Behandling av personuppgifter inom studiestödsområdet Dir. 2006:90 Beslut vid regeringssammanträde den 31 augusti 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall granska regleringen

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har.

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Foto: Zijad Terzic Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Carl Jonas Love Almqvist, 1793 1866 Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik 96 Internationella

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Med antagningsordning avses enligt 6 kap högskoleförordningen (SFS 1993:100), med senare ändringar,

Läs mer