Studiemedel medel för jämlikhet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studiemedel medel för jämlikhet?"

Transkript

1 Studiemedel medel för jämlikhet? EN GRANSKNING AV STUDIEMEDELSSYSTEMET SVEN-ERIC REUTERBERG OCH ALLAN SVENSSON ILLHÖR REFERENSBIBLIOTEKET UTLÅNAS EJ UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEÄMBETET FORSKNING OCH UTVECKLING FÖR HÖGSKOLAN LEE

2 Studiemedel medel för jämlikhet? EN GRANSKNING AV STUDIEMEDELSSYSTEMETS EFFEKTER UNDER EN TJUGOÅRSPERIOD SVEN-ERIC REUTERBERG OCH ALLAN SVENSSON jjjfi PROJEKTRAPPORT 1987:1

3 I Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE Studiestödet före 1965 Studiemedelssystemet Projektet Studiestöd och postgymnasial utbildning Syftet med föreliggande rapport 2 REKRYTERINGEN TILL TRADITIONELLA HÖGSKOLESTUDIER Rekryteringen före studiemedelsperioden Rekryteringen under studiemedelsperioden 3 REKRYTERINGEN TILL OLIKA TYPER AV STUDIER EFTER HÖGSKOLEREFORMEN 1977 Rekryteringen till de nytillkomna högskoleutbildningarna Rekryteringen till olika typer av traditionell högskoleutbildning 4 DEN SOCIALA SELEKTIONENS UPPKOMST Jämförelser mellan urskullarna Den sociala selektionens uppkomst bland dem födda 5 STUDIEMEDEL OCH HÖGSKOLEUTBILDNING Jämförelser mellan årskullarna 1948, 1953 och 1963 Jämförelser mellan olika studerandegrupper födda 1 6 HINDER FÖR ATT PÅBÖRJA HÖGSKOLESTUDIER 7 SAMMANFATTANDE DISKUSSION Studiemedlen som rekryteringsinstrument Studiemedlen som finansieringskälla Avslutande kommentarer BILAGA I-V REFERENSER UNDERSÖKNINGEN HAR FINANSIERATS AV STUDIEMEDELSKOMMITTÉN OCH UHÄ

4 1 1. Bakgrund och syfte Studiestödet före 1965 Grunden till det svenska studiestödssystemet lades 1918, då riksdagen beslutade vidta åtgärder "för underlättande av studiemöjligheter för begåvade men fattiga lärjungar vid offentliga läroanstalter av skilda slag" (SOU 1963a, s 9). De åtgärder som då vidtogs var att man avsatte ett visst anslag till räntefria lån, vilka kunde utnyttjas av studerande såväl vid läroverk som vid fackhögskolor och universitet. Lånen gavs utan borgen och de var räntefria under studietiden och därefter under ytterligare två år. Ränte- och amorteringsvillkoren var förmånliga såtillvida att räntan inte fick överstiga postsparbankens inlåningsränta och amorteringstiden var 10 år - senare utsträcktes den till 15. Som nämnts var de räntefria lånen inte avsedda exklusivt för studerande inom postgymnasial utbildning. Detta förhållande tillsammans med att anslaget var begränsat ledde till att endast en liten andel av de studerande vid universitet och högskolor kom i åtnjutande av lånen. Enligt Nilsson (1984, s 60) erhöll endast 3 procent av dem som skrevs in vid dessa utbildningsanstalter under perioden räntefria lån. Detta antyder att prövningen av såväl behov som studielämplighet var mycket sträng. Trots att de räntefria lånen utgjorde ett mycket begränsat stöd förblev de samhällets enda studiesociala insats fram tillslutet av 1930-talet, då de s k naturastipendierna infördes. Dessa utgjordes av ett kontantbidrag, vilket var avsett att täcka kostnaderna för mat och logi under studietiden. Självfallet var naturastipendierna en mycket förmånlig stödform för de studerande, som fick tillgång till dem. Problemet var emellertid att antalet stipendier var starkt begränsat.

5 2 Därmed blev konkurrensen mycket hård också om dem. Som exempel på detta kan nämnas att endast 2 procent av samtliga studerande vid de stipendieberättigade läroanstalterna erhöll naturastipendier så sent som läsåret 1951/52 (SOU 1963a, s 27). Det stora flertalet studerande vid universitet och högskolor fick således klara studiefinansieringen på egen hand via föräldrastöd eller privata lån. För många av dem blev skuldsättningen betydande. Detta problem uppmärksammades redan av 1941 års befolkningsutredning, vilken befarade att akademikernas stora skuldsättning skulle få en ur samhällets synvinkel negativ inverkan på nativiteten. För att motverka detta föreslog utredningen en ny låneform, akademikerlånen, vilka innebar att den som avlagt en akademisk examen kunde överföra sina studieskulder till ett statligt garantilån med förmånlig ränta och 15 års amorteringstid. Akademikerlånen, som infördes 1946, var således inte ett egentligt studiestöd i den meningen att de bidrog till försörjningen under studietiden, utan i stället en åtgärd för att mildra effekterna av den skuldsättning som skett. När det gäller problemen med själva studiefinansieringen tillsattes 1946 den Studentsociala utredningen. Dess uppgift var att utarbeta ett förslag till studiestödssystem, vilket skulle undanröja ekonomiska, sociala och geografiska hinder för tillträde till högre utbildning. Med hänvisning till den mycket hårda konkurrensen om de då tillgängliga stödformerna föreslog utredningen en kraftig utbyggnad av studiestödssystemet. En sådan utbyggnad genomfördes successivt under 50-talet. Vad beträffar naturastipendierna hade utredningen kommit fram till ett behov motsvarande 26% av det totala antalet nyinskrivna vid universitet och högskolor. Denna nivå nåddes läsåret 1957/58, men genom fortsatt utbyggnad kom man senare upp till en täckningsgrad på mer än 40%. På motsvarande sätt ökades det årliga anslaget till räntefria lån från 1 mkr 1950/51 till över 16 mkr 1962/63. Härigenom kunde antalet beviljade lån höjas från 6% av det totala antalet studerande 1950/51 till 27% läsåret 1962/63.

6 3 Självfallet innebar denna expansion av studiestödssystemet att kraven för att erhålla stipendier respektive lån mildrades avsevärt. Vad beträffar studielämpligheten krävdes i början av 50-talet a till AB i genomsnittligt studentbetyg. 10 år senare var ett genomsnittsbetyg av Ba tillräckligt. Samtidigt kunde den övre gränsen för föräldrarnas inkomst höjas från till kronor. Förutom den ökade satsningen på stipendier och räntefria lån infördes 1950 också en ny låneform nämligen studielån med statlig garanti. Även dessa lån var amorteringsfria under studietiden och vad gäller räntenivån fastställdes att den inte fick överstiga inlåningsräntan med mer än 0,5%. Liksom för övriga stödformer var garantilånen förbundna med krav på studielämplighet och de var också behovsprövade. Dock var behovsprövningen mera generös än vad som gällde för de räntefria lånen. En anledning till detta var att garantilånen byggdes ut i så snabb takt att antalet lån 1962 motsvarade 50% av det totala antalet studerande vid universitet och högskolor talet utgjorde följaktligen en mycket expansiv period i det svenska studiestödssystemets historia. Dock skedde huvudparten av utbyggnaden på de stödformer som utgjordes av lån. Som en följd av detta uppstod under senare delen av 1950-talet en intensiv debatt om studiestödet, varvid den dominerande frågan gällde huruvida studiestödet i framtiden skulle utgöras av studielån eller studielön. De flesta av dem som deltog i denna debatt förespråkade en övergång till att studiestödet skulle bestå av återbetalningsfria medel för att täcka omkostnaderna under studietiden. Huvudargumenten för denna ståndpunkt var att en total statlig subventionering - utgör den starkaste stimulansen för utbildning och det effektivaste instrumentet för en social utjämning i rekrytering

7 4 - undanröjde problemet med den stora skuldsättningen under studietiden - försvagade motivet för att bevara stora löneskillnader mellan akademiker och övriga löntagare. Helt naturligt var huvudargumentet mot studielön att statens kostnader skulle bli alltför höga. Även om debatten inte resulterade i en övergång från ett lånesystem till ett lönesystem, fick den ändå ett par viktiga konsekvenser för studiestödet beslutade nämligen riksdagen om en generell avskrivning med 25% av studieskulden för alla som avlagt en akademisk examen. Dessförinnan, närmare bestämt på hösten 1959, tillsattes en statlig kommitté med uppgift att utreda studiesociala åtgärder inom den högre utbildningen. Kommittén antog namnet Studiesociala utredningen. I utredningsdirektiven hänvisar statsrådet Edenman till att den utbyggnad av studiestödet som skett efter 1950 och som skett på förslag av den Studentsociala utredningen hade fått vissa utjämnande effekter på den sociala rekryteringen till högre utbildning. Han säger vidare: "att de studiesociala åtgärderna måste vidgas i relation till den växande rekryteringen från de ekonomiskt mindre bärkraftiga samhällsgrupperna. Skulle samhällets insatser i detta avseende inte ökas, skulle också förändringen i rekryteringsfördelningen med all säkerhet avstanna eller i varje fall avsevärt fördröjas". (SOU 1963b, s 10). Då det gäller den viktiga frågan om studiefinansiering i form av återbetalningspliktiga lån eller en statlig subventionering i någon form, sägs det i direktiven: "Beträffande långivningen synes en prövning böra ske huruvida de nuvarande formerna - räntefria lån och statlig kreditgaranti - kan anses vara rationellt utformade med hänsyn till den nuvarande studieekonomiska situationen. I samband härmed möter också frågan hur avvägningen mellan

8 5 olika direkta stödformer såsom stipendier och lån på lämpligaste sätt bör ske för att de skall fylla sin uppgift", (a a, s 12) Det kom att dröja fyra år innan utredningen presenterade sitt slutliga förslag i betänkandet "Rätt till studiemedel" (SOU 1963b). Innan detta förslag kunde läggas fram hade utredningsarbetet genomgått flera besvärliga faser med stora interna meningsskiljaktigheter, där en av huvudfrågorna gällde avvägningen mellan lån och stipendiering. Detta har emellertid ingående beskrivits av Ruin (1979), varför det knappast finns anledning att här närmare kommentera arbetsgången. Studiemedelssystemet Det förslag som Studiesociala utredningen presenterade utgör grunden för vårt nuvarande studiemedelssystem, även om åtskilliga förändringar vidtagits sedan det infördes För att göra studiemedlen värdebeständiga anknöts maximibeloppet till det basbelopp som fastställts i lagen om allmän försäkring. Från början fixerades studiemedlens totalsumma för en ensamstående studerande till 140% av basbeloppet, vilket då motsvarade kronor per läsår. Studerande med underhållsskyldighet mot barn under 16 år kunde därutöver få ett återbetalningspliktigt tillägg motsvarande 25% av basbeloppet per år och barn. Genom särskilda beslut 1982 och 1984 har totalbeloppet höjts till 142% respektive 145% av basbeloppet, vilket innebär att studiemedelsbeloppet för en ensamstående hösten 1986 uppgår till kronor per år. Vad gäller den viktiga frågan om lån contra bidrag föreslog Studiesociala utredningen, att 25% av totalbeloppet skulle utgöras av bidrag. Denna andel har dock sjunkit avsevärt sedan studiemedlen infördes och idag utgör den endast 6% av totalbeloppet. Bakgrunden till denna utveckling är att den automatiska uppjusteringen av totalbeloppet nästan helt fallit på

9 6 studiemedlens lånedel. Bidragsdelen har visserligen också höjts vid några tillfällen, men då endast med mindre belopp. Från att ha uppgått till kr/år 1965 uppgår den idag till kronor. Dessa siffror visar att studiemedelssystemet knappast löste problemet med de studerandes skuldsättning. Den 25%-iga bidragsdelen motsvarade ju den avskrivning av skulden som införts Vad som dock utgjorde en förbättring för de studerande var, att bidragsdelen kom alla till del, medan den tidigare skuldavskrivningen gällde enbart dem som avlagt en akademisk examen. För att mildra effekterna av skuldsättningen förlängdes amorteringstiden jämfört med tidigare. Som en allmän regel bestämdes att återbetalningen normalt utsträcktes till det år då den återbetalningsskyldige uppnått 50 års ålder och för äldre studerande fick amorteringstiden i princip inte göras kortare än 10 år. För att vidare uppnå en jämn betalningsskyldighet anknöts den summa som skulle amorteras till basbeloppet och som en kompensation för att denna summa därigenom steg med inflationen gjordes studielånet räntefritt. Som en garanti mot stark inflation tilläts vidare skulden att öka med högst 60% av normalräntan för statens utlåningsfonder. Den sistnämnda regeln ersattes dock 1974 med en högsta uppräkningstakt av 3,2% per år. Sedan 1982 är uppräkningstakten höjd till 4,2%. Som ytterligare garanti mot en alltför betungande återbetalningsbörda finns regler om uppskov och nedsättning av återbetalningen vid låg inkomst. Dessutom avskrivs en eventuell återstående skuld då den återbetalningsskyldige fyllt 65 år eller om vederbörande dessförinnan avlidit. Den mest påtagliga förändring som studiemedelssystemet medförde var, att studiestödet blev tillgängligt för nya studerandegrupper. Som vi redogjort för tidigare, var såväl de statliga stipendierna som de två låneformerna - räntefria lån och garantilån - förbundna med behovsprövning och prövning av

10 7 studielämplighet. När studiemedlen infördes avskaffades behovsprövningen gentemot föräldrarnas ekonomi. Däremot ansågs det skäligt att egen inkomst och förmögenhet skulle inverka på möjligheterna att ta ut studiemedel. Likaså skulle makas/makes ekonomiska situation beaktas. Denna s k makeprövning skulle f ö tillämpas också vid återbetalning av skulden. Den 1 juli 1980 avskaffades makeprövningen vid tilldelning av studiemedel. Däremot gäller den fortfarande vid återbetalningen - ett förhållande som starkt kritiserats och som nu är föremål för utredning. Prövningen av studielämplighet gentemot studentexamensbetygen borttogs då studiemedelssystemet infördes och därigenom har alla rätt till stödet då de påbörjar högre studier. Efter det första studieåret sker däremot en prövning utifrån uppnådda studieresultat. Man fastställde också att studiemedlen skulle få utgå i högst 16 terminer, vilket i början av 80-talet ändrades till högst 12 terminer. Vidare hade man inte rätt till studiemedel längre än till dess man fyllt 40 år. Denna åldersgräns har senare höjts till 45 år och dessutom har studiemedlen gjorts tillgängliga för vissa studerande inom gymnasial utbildning. Genom 1969 års riksdagsbeslut om ny studieorganisation vid filosofisk fakultet infördes formella möjligheter till deltidsstudier, men för de deltidsstuderande saknades regler vad gällde studiemedelsutnyttjande. Sådana regler tillkom emellertid två år senare och dessa innebär, att också denna grupp hade rätt till studiestöd under förutsättning att studierna omfattade minst halvtid. Som framgått har studiemedelssystemet successivt förändrats sedan det infördes Till stor del återspeglar dessa förändringar försök till att anpassa studiemedelssystemet till de nya förutsättningar, som uppstått genom förändringar i högskolans organisation och studerandegruppens sammansättning.

11 8 För att se över hela studiestödssystemet - såväl studiemedlen för studerande vid universitet och högskolor som studiehjälpssystemet för gymnasial utbildning - tillsattes 1975 en ny utredning, Studiestödsutredningen. I direktiven till denna hänvisar statsrådet till att det skett en viss social utjämning av rekryteringen till högre utbildning under slutet av 60-talet och början av 70-talet. Dock sägs att det inte är möjligt att urskilja den roll som just studiemedlen spelat i sammanhanget. Därför uppmanas utredningen att närmare studera detta. "De sakkunniga bör analysera studiemedlens rekryteringseffekt och skillnader i utnyttjandefrekvens mellan olika studerandegrupper. På grundval av analyser av detta slag bör de sakkunniga pröva vilka åtgärder som bör vidtas inom studiemedelssystemet för att åstadkomma en bättre social rekrytering". (SOU 1977, s 223) På grund av det allt kärvare ekonomiska läget fick Studiestödsutredningen inte möjlighet att fullfölja sitt arbete avbröts utredningen, vilket motiverades på följande sätt: "Sedan de ursprungliga direktiven gavs har det samhällsekonomiska läget radikalt förändrats. Redan i tilläggsdirektiven till utredningen gav regeringen uttryck för uppfattningen att samhällsekonomin inte medgav några omfattande generella höjningar av det studiesociala stödet. Det ekonomiska läget för staten har sedan dessa direktiv gavs ytterligare skärpts. Jag bedömer därför att reformer på studiestödsområdet måste göras genom omprioriteringar, dvs inom ramen för oförändrade totalkostnader vid den tidpunkt då reformerna genomförs. Det ter sig mot denna bakgrund inte meningsfullt att fortsätta arbetet med mera omfattande förslag inom studiestödsutredningen. De förslag till förändringar i studiestöden som kan bli aktuella bör lämpligen beredas inom ramen för det årliga budgetarbetet. Jag avser att ta initiativ till att underlag arbetas fram inom regeringskansliet, som kan belysa möjligheterna till reformer på studiestödsområdet genom omprioriteringar. (Utbildningsdepartementet, 1981, s 2). Trots att statsfinanserna fortfarande är ansträngda tillsattes 1985 en statlig kommitté - Studiemedelskommittén - med uppgift att "utreda behovet av förändringar av studiemedelssystemet m m och komma med erforderliga förslag". (Utbildningsdepartementet, 1985, s 1).

12 9 Bakgrunden till denna nya utredning är den intensiva debatt om studiemedelssystemet, som förts under senare år, och där huvudfrågorna gällt - möjligheterna att försörja sig på studiemedlen - den snabbt ökande skuldsättningen för studiemedelstagare och deras möjligheter att klara återbetalningen - makeprövningen vid återbetalningen. I direktiven till Studiemedelskommittén erinrar statsrådet om att "huvudsyftet med studiestödet är att bereda faktiska möjligheter till studier för så breda grupper i samhället som möjligt". (Utbildningsdepartementet, 1985, s 1) Vidare sägs: "Kommittén har således stor frihet vid utformningen av sina förslag. Dock bör förslag lämnas beträffande följande områden: - studiemedelsbeloppets storlek; förslaget skall innefatta ett ställningstagande till om och i så fall i vilken utsträckning hänsyn skall tas till skillnader i behov och i inkomst och förmögenhet - regler för avskrivning av återstående återbetalningsskyldighet vid mera varaktiga betalningssvårigheter - hänsynstagande till makes ekonomi vid återbetalning av studiemedel - inriktningen av subventionselement i studiemedelssystemet; förslaget skall innefatta ett ställningstagande till om studiestödets syften nås bäst genom ett studiebidrag eller genom lättnader i återbetalningsbördan - studiemedelssystemets förhållande till andra system, (a a, s 2) Som framgår av citatet ovan markerar direktiven särskilt de delar av studiemedelssystemet där kritiken varit starkast. I ett tilläggsdirektiv (Utbildningsdepartementet, 1986a) betonas ytterligare makeprövningen. Kommittén får där nämligen i uppdrag "att utforma ett förslag om att slopa den s k äktamakeprövningen vid återbetalning av studiemedel" (a a, s 1). Samtidigt sägs emellertid att kommittén också skall redovisa konsekvenserna av denna förändring samt ta ställning till hur

13 10 angelägen denna åtgärd är i förhållande till de andra åtgärder, som kommittén kommer att föreslå. Det sistnämnda får ses mot bakgrund av de allmänna direktiv, som säger att förslagen inte får leda till några totala kostnadsökningar för stat eller kommun, utan reformkostnaderna bör finansieras genom omprioriteringar inom studiestödsområdet eller mellan detta och närliggande områden. Självfallet innebär de ekonomiska restriktionerna en stark hämsko för kommitténs möjligheter att åstadkomma några mera genomgripande förändringar av studiemedelssystemet. Ytterligare ett hinder för detta är att kommittén har en starkt begränsad tidsram för sitt arbete. Dess förslag skall nämligen presenteras senast hösten När det gäller makeprövningen har Studiemedelskommittén redan avgivit ett betänkande, i vilket redovisas argument för och emot att prövningen slopas (Utbildningsdepartementet, 1986b). Vidare redovisas här hur stora kostnadsökningarna skulle bli för staten om man avskaffade makeprövningen. Projektet "Studiestöd och postgymnasial utbildning" Medan Studiestödsutredningen fortfarande arbetade kontaktades Forskningsrådsnämnden (FRN) av Centrala studiestödsnämnden (CSN) som påpekade behovet av en utvärdering av studiestödssystemet. Detta ledde till att en ledningsgrupp tillsattes för planering av forskning kring studiestödsspecifika problem. I denna grupp ingick företrädare för CSN, FRN, Humanistisktsamhällsvetenskapliga forskningsrådet, Studiestödsutredningen, SÖ samt UHÄ. Ledningsgruppen kontaktade olika institutioner för att inhämta förslag till forskningsområden. Detta resulterade i tre PM (Härnqvist, 1979; Höglund & Persson, 1979; Sohlman, 1979).

14 11 Härnqvist påpekade i sitt förslag att det s k Individualstatistikprojektet, vilket omfattar två riksrepresentativa urval av svenskar födda 1948 respektive 1953, kunde ge möjligheter till uppföljningsstudier av studiestödssystemets effekter. Härnqvists förslag fann vi vara mycket intressant, varför vi kontaktade FRN och Studiestödsutredningen för att utröna möjligheterna till ett forskningsprogram med denna inriktning. Reaktionerna blev positiva och efter en planeringsfas under hösten 1979 startades våren 1980 projektet "Studiestöd och postgymnasial utbildning". Projektets syfte är att ge fördjupad kunskap om hur det nuvarande studiemedelssystemet utnyttjats samt om dess betydelse för rekrytering och studieframgång. Inledningsvis koncentrerades intresset till dem födda 1948 och i samband med Lingprojektets enkätundersökning, våren 1980, (Christianson & Härnqvist, 1980) fick vi möjlighet att ställa vissa frågor om studiefinansiering till de 48-or som påbörjat högskolestudier. Två år senare, våren 1982, gjordes dessutom en enkätundersökning, helt inriktad på studiestödsfrågor, bland de 53-or som påbörjat högskolestudier. På grundval av dessa två undersökningar har det varit möjligt att beskriva studiemedlens betydelse som rekryteringsinstrument och finansieringskälla för dem som påbörjat högre utbildning i slutet av 1960-talet respektive i början av 1970-talet. Resultaten har redovisats i ett antal rapporter, för vilka en kort sammanfattning ges i bilaga I. Genom tillmötesgående från Statistiska centralbyrån har vissa frågor om studiefinansiering kunnat ställas också till ett riksrepresentativt urval av de högskolestuderande som är födda Dessa ingår nämligen i de regelbundet återkommande uppföljningsstudier som SCB genomför bland olika årskullar fyra respektive sju år efter grundskoleavgången.

15 12 Förutom de hittills nämnda stickproven känner vi också till utbildningskarriären för den årskull som föddes Liksom 63-orna ingår denna årskull i SCB's uppföljningsprogram. Däremot har 58-orna inte tillfrågats om hur de finansierat sina studier. Figur 1.1 Undersökningens uppläggning. Det streckade fältet markerar tiden efter högskolereformen. I figur 1.1 redovisas inskrivningsperioderna för de fyra undersökningsgrupperna. Av figuren framgår också att jämförelser mellan stickproven görs vid en tidpunkt då individerna uppnått 21 års ålder, dvs vid utgången av år 1969, 1974, 1979 respektive Det innebär att de som påbörjat studier i de två äldre årskullarna startat dessa innan högskolereformen 1977, medan de som är födda 1958 och 1963 påbörjat sina studier efter reformen.

16 13 Syftet med föreliggande rapport Denna rapport har som övergripande syfte att ge en översikt av de viktigaste utvecklingstendenserna vad gäller rekrytering till högre utbildning samt vilken roll studiemedlen spelat som rekryteringsinstrument och finansieringskälla vid olika tidpunkter från slutet av 60-talet fram till mitten av 80-talet. Mer preciserat syftar denna rapport till att belysa följande frågor: - Hur har övergångsfrekvensen till traditionell högskoleutbildning utvecklats från slutet av 60-talet till mitten av 80-talet? (kap 2) - Hur har övergångsfrekvensen till olika typer av högskoleutbildning förändrats efter högskolereformen 1977? (kap 3) - När sker den huvudsakliga sociala selektionen i utbildningssystemet? (kap 4) - Har studiemedlens funktion som finansieringskälla och rekryteringsinstrument förändrats från slutet av 60-talet till mitten av 80-talet? (kap 5) - Vilka är de viktigaste hindren för övergång till högre utbildning under 80-talets första hälft? (kap 6) Genomgående kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt skillnader mellan socialgrupper samt skillnader mellan män och kvinnor.

17 14

18 15 2. Rekryteringen till traditionella högskolestudier Rekryteringen före studiemedelsperioden Under 1900-talets fyra första decennier skedde en fördubbling av antalet nybörjare vid universitet och högskolor - från ca per år vid seklets början till ca år Tillväxten av studerande var således relativt måttlig under denna period, speciellt om man jämför med vad som sedan hände. Från början av 40-talet till mitten av 60-talet ökade nämligen nybörjarantalet från till närmare (SCB 1975, s 160). Denna kraftiga ökning illustreras i figur 2.1, vilken ger en bild över utvecklingen från 1940 till Fil.fak. övriga fak. I ! Figur 2.1 Antalet nybörjare uppdelade efter fakultetstillhörighet. Diagrammet baserar sig på uppgifter hämtade från SOU (1959) och Statistiska centralbyrån (1978a).

19 16 Av figuren framgår att det var de filosofiska fakulteterna som svarade för den kraftigaste stigningen, medan universitetens övriga fakulteter och de fristående högskolorna växte betydligt långsammare. Främsta skälet härtill var att merparten av utbildningarna inom de filosofiska fakulteterna var ospärrade, medan motsatsen gällde för övriga utbildningar. Alltsedan sekelskiftet har också andelen kvinnor ökat kontinuerligt inom den högre utbildningen. År 1910 utgjorde kvinnorna mindre än en tiondel av dem som avlade en akademisk examen hade kvinnoandelen vuxit till en fjärdedel och 1965 avlades mer än var tredje examen av en kvinna (SCB, 1984, s 32). Däremot är utjämningstrenden inte lika påtaglig när det gäller de studerandes sociala sammansättning. Detta kan man sluta sig till från tabell 2.1, hämtad från Svensson (1981). I början av 20-talet kom varannan som avlade en akademisk examen från den högsta socialgruppen, medan mindre än var tionde härstammade från den lägsta. Vid 40-talets början hade antalet examina ökat, men det sociala mönstret förblev detsamma. Går man ytterligare 20 år framåt i tiden, befinner vi oss i början på 60-talet och jämfört med 20-talet har antalet examinerade fyrdubblats. Nu kan man även skönja en viss social förändring såtillvida att endast var tredje examinerad kommer från socialgrupp 1, medan inslaget från grupp 3 ökat till var sjätte. Orsakerna till den snabba expansionen liksom den ökade demokratiseringen av den högre utbildningen under 50- och början av 60-talet är många. En väsentlig faktor är den utbildningsfrämjande politik som fördes och som bl a tog sig uttryck i en betydande ökning av antalet platser i gymnasiet. Härmed vidgades rekryteringsbasen avsevärt för universitet och högskolor. Samtidigt rådde stor efterfrågan på strängt taget all akademiskt utbildad arbetskraft, vilket fick studenterna i allt större omfattning att fortsätta studierna på universitetsnivå.

20 17 Tabell 2.1 Examinerade vid universitet och högskolor 1923, 1943 och 1963 indelade efter socialt ursprung. Socialgrupp % 42% 7% 50% 42% 8% 35% 49% 16% Summa 100% 100% 100% Totala antalet examinerade Antalet examinerade i förhållande till totala antalet svenskar i motsvarande ålder 1% 2% 5% Anm. Soc.gr. 1: Akademiker, officerare, affärsmän och direktörer i hög ställning. Soc.gr. 2: Tjänstemän och företagare i lägre ställning. Soc.gr. 3: Statstjänare, arbetare och hantverkare. Från år 1923 till 1963 ökade socialgrupp 1 sin andel av den totala befolkningen i Sverige från 2 till 5%. under samma tidsperiod minskade grupp 3 sin andel från ca 70 till 50%. Som nämnts i föregående kapitel innebar den utbildningsfrämjande politiken också ökade satsningar på studiesociala åtgärder. Dessa åtgärder, som innebar en utbyggnad av stipendierna och de räntefria lånen samt tillkomsten av garantilånen, riktade sig i första hand till studerande från ekonomiskt svagare grupper i samhället och torde ha bidragit till den breddade rekryteringen åren innan studiemedelssystemet infördes. (Jfr Nilsson, 1984, s och Gesser, 1985, s ).

21 18 Rekryteringen under studiemedelsperioden I detta avsnitt granskas rekryteringen till de eftergymnasiala utbildningar vilka klassificerades som högskoleutbildningar innan högskolereformen 1977, dvs de utbildningar som tidigare krävde studentexamen eller motsvarande förkunskaper. I de följande tabellerna ingår sålunda inte de som utbildat sig till sjuksköterska, förskollärare eller som påbörjat någon annan s k nytillkommen utbildning. Anledningen härtill är att vi ej har tillgång till någon information om dessa utbildningar för dem som är födda 1948 och De nya utbildningarna kommer däremot att behandlas i nästa kapitel, där vi gör vissa jämförelser mellan dessa och de traditionella bland dem som tillhör årskullarna 1958 och I följande tablå erinras om när de högskolestuderande i de fyra årskullarna påbörjade sin utbildning. Tablån påminner oss också om att det endast rör sig om ungdomsstuderande, närmare bestämt om sådana som startat sina studier före 22 års ålder. Födelseår Högskolestart Ålder 19-21, _ Som framgick av föregående avsnitt ökade rekryteringen till högre utbildning snabbt särskilt under 50-talet och början av 60-talet. Samtidigt blev den grupp som examinerades från universitet och högskolor mera rättvist sammansatt i socialt hänseende.

22 19 Efter det nuvarande studiemedelssystemets införande vårterminen 1965 fortsatte antalet nybörjare vid universitet och högskolor att stiga. Maximum nåddes läsåret 1968/69 med över nyinskrivna (SCB, 1975, s 32). Orsakerna till att så många påbörjade högre studier i slutet av 60-talet torde bl a kunna tillskrivas den fortsatta utbyggnaden av gymnasiet samt de goda framtidsutsikterna för dem som skaffade sig en akademisk utbildning. För att utröna om även den sociala utjämningen fortskred, skall vi använda oss av vissa data från den äldsta av de fyra årskullar som ingår i denna undersökning. Merparten av dem som ägnat sig åt högre studier i denna årskull påbörjade nämligen sina universitetsstudier under denna period. I nedanstående tabell anges andelen som påbörjat studier respektive fullföljt dessa fram till en akademisk examen hösten Uppgiften är hämtad från Reuterberg & Svensson (1981, s 35). Tabell 2.2 Den sociala bakgrunden bland olika kategorier i ett tioprocentigt stickprov av samtliga svenskar födda Procent. Soc.gr. Samtliga i stickprovet Samtliga som påbörjat högre studier Samtliga som avlagt akademisk ex. A B C D E Summa% Antal Anm. Soc.gr. A: Akademiska yrken. Personer i chefsbefattningar inom förvaltning och näringsliv. Soc.gr. B: Tjänstemän och företagare i lägre ställning med teoretisk utbildning utöver obligatorisk sk"öla. Soc.gr. C: Tjänstemän och företagare i lägre ställning utan teoretisk utbildning utöver obligatorisk skola. Soc.gr. D: Jordbrukare. Soc.gr. E: Arbetare.

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Högskolans expansion de senaste 50 åren Den högre utbildningens omfattning har ökat: från ca 40 000 studenter, fördelade på fyra universitet

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

STATLIGA STUDIEMEDEL - UTNYTTJANDE OCH EFFEKTER

STATLIGA STUDIEMEDEL - UTNYTTJANDE OCH EFFEKTER PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN GÖTEBORGS UNIVERSITET BOX 1010 S - 431 2 6 MÖLNDAL 1981 03 STATLIGA STUDIEMEDEL - UTNYTTJANDE OCH EFFEKTER Sven-Eric Reuterberg Allan Svensson TILLHÖR REFERENSBIBLIOTEKET UTLÅNAS

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad ) 1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Barnafödandets upp- och nedgångar

Barnafödandets upp- och nedgångar 9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Folkbildningsrådet Lasse Magnusson. Nytt studiestödssystem. Huvudprinciper

Folkbildningsrådet Lasse Magnusson. Nytt studiestödssystem. Huvudprinciper Folkbildningsrådet 1999-09-28 Lasse Magnusson PM Nytt studiestödssystem Huvudprinciper Regeringen har i sin proposition 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem föreslagit att ett nytt studiestödssystem

Läs mer

Består den sociala snedrekryteringen? Elevernas val av gymnasieprogram hösten 1998

Består den sociala snedrekryteringen? Elevernas val av gymnasieprogram hösten 1998 Pedagogisk Forskning i Sverige 2001 årg 6 nr 3 s 161 172 issn 1401-6788 Består den sociala snedrekryteringen? Elevernas val av gymnasieprogram hösten 1998 ALLAN SVENSSON Institutionen för pedagogik och

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13 STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 214-1-28 / 1 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 8-653 85 4 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

35:orna. Generationen som gifte sig

35:orna. Generationen som gifte sig :orna Generationen som gifte sig De som föddes på -talet gifte sig i störst utsträckning. Det ser vi när vi jämför 9-talets generationer med varandra. Därefter har andelen gifta minskat. Det har blivit

Läs mer

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Beskrivning av etableringsmåttet Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Etableringsmåttet Universitetskanslersämbetet, och tidigare Högskoleverket, har i uppdrag av regeringen att

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

REKRYTERING TILL GYMNASIAL UTBILDNING Utvecklingen under det statliga studiestödets 15 första år.

REKRYTERING TILL GYMNASIAL UTBILDNING Utvecklingen under det statliga studiestödets 15 första år. REKRYTERING TILL GYMNASIAL UTBILDNING Utvecklingen under det statliga studiestödets 15 första år. En rapport från forskningsprojektet STUDIEHJÄLP OCH VUXENSTUDIESTÖD UTNYTTJANDE OCH EFFEKTER Allan Svensson

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Kommittédirektiv. Utbildning till yrkeslärare. Dir. 2008:41. Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008

Kommittédirektiv. Utbildning till yrkeslärare. Dir. 2008:41. Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008 Kommittédirektiv Utbildning till yrkeslärare Dir. 2008:41 Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska undersöka och lämna förslag på hur ett system

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1992 rd - RP 72 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och lag om begränsning av rätten att få vuxenstudiepenning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016 Arbetsmarknadsläget i Skånes län har förbättras under sommaren. Juli

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och 127 i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det ändringar

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Studiemedel och rekrytering till högskolan

Studiemedel och rekrytering till högskolan GÖTEBORG STUDIES IN EDUCATIONAL SCIENCES 50 Sven-Eric Reuterberg Studiemedel och rekrytering till högskolan ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS /7JV Studiemedel och rekrytering till högskolan GÖTEBORG STUDIES

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

Utresande studenter statistikutveckling

Utresande studenter statistikutveckling Norra Tjärngatan 2, SE-851 82 Sundsvall, Sweden Tfn/Phone: +46 60 18 60 00 Fax: +46 60 18 61 93 csn@csn.se, www.csn.se Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Vad skall vi göra åt 0001 studiemedlen?

Vad skall vi göra åt 0001 studiemedlen? Vad skall vi göra åt 0001 studiemedlen? ALLAN SVENSSON ILLHÖR REFERENSBIBLIOTEKE' UTLÅNAS EJ UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLEÄMBETET FORSKNING OCH UTVECKLING FÖR HÖGSKOLAN [HE Vad skall vi göra åt studiemedlen?

Läs mer

Övergång mellan utbildningar

Övergång mellan utbildningar Övergång mellan utbildningar Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Det var idrott naturligtvis! Karin, 46 år Det roligaste är matte och syslöjd. Fast matte är min favorit. Sara, 12 år Tyska var roligast

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014

HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014 HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014 STOR BRIST PÅ HÖGSKOLEUTBILDADE YRKESGRUPPER ANTAL LEDIGA JOBB I EKONOMIN 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

10 Konsekvenser av tidsbegränsad sfi

10 Konsekvenser av tidsbegränsad sfi 10 Konsekvenser av tidsbegränsad sfi 10.1 Utredningen om tidsbegränsad sfi Regeringen tillsatte i december 2009 en utredning som bl.a. skulle föreslå hur en tidsbegränsning av studier inom sfi skulle kunna

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. om ändring av lagen om studiestöd Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 1 4 mom., 3 4 punkten, 4 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 1 punkten, 5 b, 6 1 mom. 3 punkten, 11,

Läs mer

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008

Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni december 2008 KM Sjöstrand 2009-02-01 Verksamheten inom Ungdomsteamet: vad säger statistiken? Omfattning och resultat av verksamheten 1 juni 2007 31 december 2008 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Pressmeddelande. Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars Efterfrågan på arbetskraft

Pressmeddelande. Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars Efterfrågan på arbetskraft Pressmeddelande Sida: 1 av 5 Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2010 Efterfrågan på arbetskraft Stockholms län står för en betydande del av den förbättring som syns på arbetsmarknaden.

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2013

Övergångar från gymnasium till högskola 2013 FS 14:7 14-11-25 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 13 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016 Färre har fått ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2015

Övergångar från gymnasium till högskola 2015 FS 16:4 16-10-26 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 15 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Statistisk analys. Ingrid Pettersson Analysavdelningen. 08-5630 8762 Ingrid.pettersson@ukambetet.se. www.uk-ambetet.se 2013-06-18 2013/5

Statistisk analys. Ingrid Pettersson Analysavdelningen. 08-5630 8762 Ingrid.pettersson@ukambetet.se. www.uk-ambetet.se 2013-06-18 2013/5 Statistisk analys Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå samt på forskarnivå. Analyserna

Läs mer

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2010-01-26 2010/1 Övergång till utifrån föräldrarnas Ju högre föräldrarna har, desto mer troligt

Läs mer

Högskolan i Jönköping

Högskolan i Jönköping Högskolan i Jönköping Kort om högskolan Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform och har därmed större autonomi än de statliga lärosätena. Verksamheten bestäms genom avtal med staten. I avtalet står

Läs mer

Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009

Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009 KM Sjöstrand 2010-02-21 Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009 Sammanfattning Ungdomsteamet startade sin verksamhet i juni 2007. Under 2007 var verksamheten öppen för ungdomar

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. om ändring av lagen om studiestöd Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om studiestöd (65/1994) 11 a, 12 och 14 a, sådana de lyder, 11 a i lag 1402/2015, 12 i lagarna 345/2004 och 1402/2015

Läs mer

Lärare i grundskolan

Lärare i grundskolan Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014 Aktiviteteten på Stockholms arbetsmarknad avtog under juli månad. Flödena in och ut ur

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2012

Övergångar från gymnasium till högskola 2012 FS 2013:7 2013-11-04 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 2012 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn Sida: 1 av 5 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är väsentligt lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, januari 2017

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, januari 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Håkan Lindell Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län, januari 2017 Sökande som fått arbete Antalet personer som fått arbete uppgick till 1 530

Läs mer

Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 30 september 2016

Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 30 september 2016 PM 2016:148 RIII (Dnr 110-956/2016) Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 30 september 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Johan Eklöf Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 Konjunkturen i Stockholms län är fortsatt stark och gynnar många på arbetsmarknaden.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad. Arbetslösheten

Läs mer