Program. Diarienummer Regionalt serviceprogram

Transkript

1 Program Diarienummer Regionalt serviceprogram Jämtlands län

2 Omslagsbilderna visar Jämtkrafts laddstation för elbilar i Östersund samt skyltar för olika typer av service. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar Tillväxt. Februari 2010 Beställningsadress Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund Telefon Ansvarig Else-Marie Norin Text Länsstyrelsen Jämtlands län Foto Marie Birkl, Tina Stafrén, Länsstyrelsen Jämtlands län Tryck XXXXX Diarienummer

3 Sammanfattning Jämtlands läns regionala serviceprogram har till syfte att styra insatser för att uppnå målet att en god service kan erbjudas alla invånare i länet, inom rimliga avstånd. Samverkan mellan lokala, regionala och nationella aktörer är grundläggande för att långsiktigt utveckla tillgången till en funktionell, hållbar kommersiell och offentlig service på landsbygden. Jämtlands län är ett stort län med 12 procent av Sveriges yta fördelat på 8 kommuner. 49 procent av länet består av skog och 25 procent består av fjäll. Om Jämtland hade haft lika många invånare per kvadratkilometer som övriga landet hade det bott 1,1 miljoner personer i länet. Med en befolkning på runt invånare och en gles befolkningsstruktur, där en stor andel av befolkningen bor utanför tätorter, har länet stora utmaningar framför sig för att uppnå målet om en god servicenivå till alla invånare i länet, inom rimliga avstånd. Länet har också olika förutsättningar vad gäller näringslivet, till exempel med tillverkande företag i skogslandet, tjänsteföretag i kommunhuvudorterna och ett antal starka turistdestinationer i fjällvärlden. Gemensamt för de större turistdestinationerna är att det är stora skillnader i antalet invånare mellan hög- och lågsäsong, då det vid högsäsong ställs stora krav på all form av service från både den offentliga och den kommersiella sidan. Jämtlands län är i mångas ögon ett attraktivt län där många vill bo och verka. Detta program är ett av verktygen för att behålla och stärka serviceutbudet i länet genom funktionella servicelösningar såsom ny teknik, förbättrad tillgänglighet och bättre samordningslösningar. Serviceföretagen ska stärkas så att en god service kan erbjudas i såväl tätorter som i mer glest befolkade områden.

4 Innehåll Inledning och syfte... 5 Avgränsning... 5 Koppling till andra program och strategier... 6 Framtagning av programmet... 7 Förutsättningar i länet... 8 Historisk tillbakablick... 8 Befolkningen idag... 9 Arbetsmarknad och näringsliv Infrastruktur och kommunikationer Bredbands- och mobilutvecklingen Dagligvaror Drivmedel Övrig service Fysisk planering och service Ny teknik och nya funktionella servicelösningar SWOT ur ett service- och landsbygdsperspektiv Sammanfattning Prioriteringar Nya tekniska lösningar Tillgänglighet Samordning för en god service Hinder och konflikter för måluppfyllelse Goda exempel Finansiering och genomförande Uppföljning och utvärdering

5 Inledning och syfte Med införandet av regionala serviceprogram vill regeringen skapa kontinuitet i det regionala arbetet. De regionala serviceprogrammen ersätter de tidigare lokala utvecklingsprogrammen för kommersiell service. De nya programmen ska utarbetas under 2009 och genomföras åren 2010 till Serviceprogrammet har till syfte att styra insatser för en god servicenivå i Jämtlands län, tillsammans med lokala, regionala och nationella aktörer för att långsiktigt utveckla tillgången till en funktionell hållbar kommersiell och offentlig service på landsbygden. Programmet ska bland annat styra användandet av stödet till kommersiell service 1. Andra aktörer som myndigheter, organisationer och företag ska också kunna använda sig av programmet för att samla resurser och insatser mot det gemensamma målet - en god servicenivå i länet, inom rimliga avstånd. Avgränsning Den geografiska avgränsningen av programmet är Jämtlands län med undantag för Östersunds tätort. Hänsyn kommer att tas till omkringliggande läns serviceprogram i genomförandet, liksom till arbetet med servicefrågorna i de närliggande fylkeskommunerna på den norska sidan. I detta program har vi utgått från Glesbygdsverkets definition 2 av gles- och landsbygd. Enligt denna definition bor 21 procent av landets befolkning i tätortsnära landsbygd och 2 procent bor i glesbygd (2007). För Jämtlands län bor 26 procent i tätortsnära landsbygd (Östersunds tätortsområde, Svegs- och Strömsundstätorter) och 29 procent bor i glesbygd. Länet har därmed en mycket högre andel av befolkningen än riket i genomsnitt bosatta i glesbygd och detta ger också andra förutsättningar och ställer andra krav på tillgång till service i länet. När det gäller serviceslag har detta program avgränsats till att omfatta den kommersiella servicen som tillhandahålls av privata aktörer för dagligvaror och drivmedel samt annan övrig service som kan stärka dessa serviceslag. Exempel på annan övrig service kan vara både kommersiell och offentlig såsom apoteksvaror, post, systembolagsvaror och grundläggande betalservice och kontanthantering. Den övriga offentliga servicen vilken är viktig för att kunna verka och bo på landsbygden berörs endast översiktligt i programmet och då främst utifrån möjligheterna till samordning med den kommersiella servicen. 1 SFS (2000:284) om stöd till kommersiell service, med senare ändringar. 2 Glesbygd har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än invånare samt öar utan fast landsförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till invånare. Tätortsnära landsbygd finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter större än invånare. Tätorter har mer än invånare. Till tätorter räknas även området inom 5 minuters bilresa från tätorten. Definitionen syftar till att särskilja olika typer av geografiska områden för att synliggöra deras skilda förutsättningar. Sedan 1 april 2009 ansvarar Tillväxtanalys för Glesbygdsverkets tidigare analysuppdrag och en översyn av definitioner pågår när detta program skrivs. 5

6 Koppling till andra program och strategier Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) utgör grunden för de olika program och planer som behöver utvecklas för att förverkliga de visioner och mål som anges i strategin. Den regionala utvecklingsstrategin ska också visa vägen för hur politiska mål på både nationell och europeisk nivå ska kunna förverkligas i vår region. Det regionala serviceprogrammet ligger inom den regionala utvecklingsstrategins utvecklingsområde Livsmiljö och attraktionskraft som ett eget handlingsprogram. Av bilden nedan framgår sambanden mellan de olika strategierna och programmen. Den regionala utvecklingsstrategin har ett förhållandevis långt tidsperspektiv och bred inriktning. Det regionala serviceprogrammet har, liksom flera av de övriga programmen, ett kortare tidsperspektiv och är smalare i det avseendet att det är särskilt inriktat mot åtgärder för att upprätthålla en god service i länet. POLITIK "FINANSIERING H Å L L B A R T I L L V Ä X T EU NATIONELL NIVÅ REGIONAL NIVÅ EU:S STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR SAMMANHÅLLNING NATIONELLA STRATEGIER FÖR REGIONAL UTVECKLING RUS 20 ÅR REV VART 4:E ÅR EU:s FONDER SVENSKA EU- FINANSIERADE STRUKTURFONDS- PROGRAM REGIONALT MÅL 2- PROGRAM FÖR KONKURRENS OCH SYSSELSÄTTNING LANDSBYGDSPROGRAM NÄRINGSLIV OCH FÖRETAGAN DE RTP , MFL INFRA- STRUKTUR OCH TILLGÄNGLI GHET LÄNSTRANS PORTPLAN TRAFIK- FÖRS. PLAN MFL. KOMPETENS OCH KUNSKAPSUT VECKLING FOU- STRATEGI MFL. LIVSMILJÖ OCH ATTRAKTIO NSKRAFT SERVICE- PROGRAM ENERGI OCH KLIMAT ENERGI OCH KLIMAT- STRATEGI INTERREGPROGRAM ANSLAGET FÖR REGIONALA TILLVÄXTÅTGÄRDER 6

7 Exempel på andra regionala program som kan påverka och samverka med det regionala serviceprogrammet är; Miljömål Jämtlands län, Regionalt tillväxtprogram, Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning, Jämtlands läns genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet och de enskilda Leaderprogrammen med koppling till Jämtlands län; Leader Storsjöbygden, Leader 3sam, Leader Åres Gröna dalar, Leader Hälsingebygden, Leader Mittland, Leader Södra Fjällen. Framtagning av programmet Länsstyrelsen i Jämtland har samordnat arbetet med att ta fram det regionala serviceprogrammet. Arbetet har förankrats och tagits fram i samverkan med ett brett partnerskap för servicefrågor i länet. Aktörerna har haft möjlighet att delta i partnerskapet och komma med förslag och inspel under arbetets gång. Processen har förankrats i partnerskapsmöten och all information och material kring arbetet har funnits tillgängligt på länsstyrelsens hemsida. Arbetet har också förankrats genom fortlöpande information i Rådet för regional utveckling, där länets kommuner och landsting är representerade. Ett utkast till serviceprogram har varit ute på remiss till ett 40 tal myndigheter och organisationer och under remisstiden har det också hållits dialogmöten i sju av länets åtta kommuner för att ytterligare möjliggöra diskussioner kring servicefrågorna. Den lokala nivån, det vill säga kommunerna, ansvarar för att varuförsörjningen är planerad på ett sådant sätt att behovet av stöd till kommersiell service kan bedömas. Kommunerna ansvarar även för att hålla ihop de lokala partnerskapen samt ansvarar för att identifiera vilka geografiska delar som har brister i tillgång till kommersiell och offentlig service och vilka områden som riskerar ytterligare försämring. 7

8 Förutsättningar i länet Historisk tillbakablick Befolkningsutvecklingen Jämtlands län Källa: SCB 2010 = framskrivning Befolkningen har minskat i Jämtlands län sedan mitten av 1950-talet då det var flest boende i länet. Den stora befolkningsminskningen från slutet av 1950-talet till början av 1970-talet berodde på en strukturomvandling på arbetsmarknaden. Ökad efterfrågan på arbetskraft inom industrin krävde ökad mekanisering och strukturomvandling inom dåvarande basnäringar i länet, såsom jord- och skogsbruket. Detta ledde till en kraftig utflyttning från länet till expanderande industrier i andra delar av landet. Efter en ökning av befolkningen under talet var invånarantalet relativt konstant fram till slutet av 1990-talet då antalet invånare i länet som helhet återigen började minska. Denna gång berodde minskningen på stora besparingar inom offentlig sektor där en stor del av arbetskraften var sysselsatta, främst kvinnor. Den påföljande utflyttningen ledde till födelseunderskott och en ålders- och könsstruktur i obalans. Under 1960-talets befolkningsmässiga utflyttningsvåg, tvingades många handlare att avveckla sina rörelser. Det var inte bara folkomflyttningen som var orsak till nedläggningarna av dagligvarubutikerna utan också det faktum att människorna under den här tiden blev mer mobila och kunde förflytta sig mellan orter på ett helt annat sätt än vad som tidigare varit möjligt. 8

9 . Befolkningen idag Jämtlands län är ett glest befolkat område, ett av Europas mest glest befolkade med endast 2,4 invånare per km 2. Vissa församlingar i länet är lika ytstora som en normalstor kommun i andra delar av landet, men med endast ett fåtal invånare. Under dessa förutsättningar är det ofta svårt att upprätthålla samhällets servicefunktioner i de mest glesa områdena. Detta gäller både den kommersiella servicen som handel av dagligvaror, bensin med mera och den samhälleliga servicen som vård, skola och omsorg. Befolkningskartan visar på glesheten och att det bor människor i stora delar av länet. Källa: SCB, Glesbygdsverkets bearbetning Region Glesbygd Tätorstnära landsbygd Tätort Totalt Sverige 2% ( ) 21% ( ) 77% ( ) 100% Länet 29% (36 800) 26% (33 000) 45% (57 100) 100% Källa: Glesbygdsverkets årsbok 2008 En relativt större andel av befolkningen i Jämtlands län bor utanför tätorterna i förhållande till landet i övrigt. I länet bor cirka invånare (50 % kvinnor och 50 % män). Det finns vissa könsskillnader ur ett gles- och landbygdsperspektiv. Antalet kvinnor minskar i något högre grad än antalet män i glesbygder och ökar inte i samma utsträckning som männen i tätortsnära landsbygder 3. Det är bara 5,7 procent som är utrikesfödda i länet i jämförelse med riksgenomsnittet som är 13,8 procent. Bräcke kommun var under 2008 den kommun som hade högst andel utrikesfödda med 7,1 procent, lägst andel hade Bergs kommun med 3,9 procent 4. Det är få av dessa som väljer att bosätta sig i gles- och landsbygd men det finns vissa undantag då exempelvis personer från Nederländerna och Tyskland väljer att bosätta sig i glesbefolkade kommuner. Åre kommun är en av de kommuner som många väljer att flytta till. Invandring och integration har under senare tid fått en ökad betydelse för regional tillväxtpolitik och 3 Glesbygdsverkets årsbok, SCB

10 landsbygdspolitik 5. Att öka antalet utrikesfödda i länet är en oerhört viktig fråga för att öka befolkningen i länet. Befolkningspyramider Riket, länet och kommunerna 6 Jämtlands län Riket Befolknings- och könsstrukturen ser olika ut i länets kommuner. Pyramiderna ovan visar ålder och kön på personer både i länet och i riket. Jämfört med riket så finns det ett tydligt glapp där det saknas invånare i familjebildande åldrar och då främst kvinnor. Detta ger en obalans i åldersstrukturen då andelen av befolkningen i åldern år i länet är mindre jämfört med riket. Andelen äldre är däremot större. Stapeln för åldersgruppen år sticker ut efter vår senaste babyboom på 90-talet. Länet har både en sned köns- och åldersfördelning. Inom gruppen unga vuxna, år, har länets samtliga kommuner ett underskott av kvinnor. Detta gäller även för Östersunds kommun. Kvinnorna i länet föder fler barn än riksgenomsnittet men det hjälper inte eftersom kvinnor i familjebildande åldrar är för få. Diagrammen på nästa sida visar skillnader mellan kommunerna i länet. Ragunda kommun visar en stor obalans i åldersstrukturen och det är i stort sett samma mönster i övriga kommuner förutom i Östersunds-, Krokoms- och Åre kommuner. För länets gles- och landsbygd är mönstret detsamma men glappet mellan åldrarna är större och befolkningsminskningen sker i något snabbare takt. Prognoserna visar en befolkningskoncentration kring Östersunds stad, i Storsjöbygden och i anslutning till arbetspendlingsstråken längs väg E 14 Åre - Krokom och Östersund. 5 Glesbygdsverkets årsbok Befolkningspyramidens blå staplar åt vänster är för Män, och röda åt höger för Kvinnor. Detta görs för varje åldersgrupp: Längst ner är de som är 0 år det aktuella året och längst upp är de som är 100 år (eller mer). De lodräta gula strecken visar skalan i horisontell led. Observera att det handlar om faktiskt antal individer, värdet visas ovanför diagrammet. För många mindre kommuner syns en tydlig minskning för unga vuxna (strax över 20 år). Det kan vara flytt till större ort för högskolestudier. Ibland är det fler kvinnor än män som flyttar. In- och utflyttning från kommuner är större än man tror, ofta balanserar de, men många kommuner har nettoutflyttning. SCB:s databaser ( 10

11 De stora inomregionala skillnaderna framgår av befolkningspyramiderna nedan. Bergs kommun Bräcke kommun Härjedalens kommun Krokoms kommun Ragunda kommun Strömsunds kommun Åre kommun Östersunds kommun Källa: 11

12 Arbetsmarknad och näringsliv Länets näringsliv präglas av många små till medelstora företag och en offentlig sektor som står för en stor del av sysselsättningen. Näringslivsmässigt finns det stora skillnader inom länet, med tillverkande företag i skogslandet, tjänsteföretag i kommunhuvudorterna och ett antal starka turistdestinationer i fjällvärlden. Långa avstånd till marknaden samt långa avstånd inom länet är också gemensamt för länets företag. Gemensamt för de flesta av vinterdestinationerna är att de vid högsäsong har ett avsevärt ökat tryck på olika servicefunktioner och har ekonomiska flöden vilka mer kan liknas vid en mindre stads. Detta ställer stora krav på att den lokalservicen är planerad och fungerar vid högsäsong. Det är främst hälso- och sjukvården som skapar den största sysselsättningen i Jämtlands län, betydande är också handel och transport. Arbetsmarknaden i länet är starkt könsuppdelad i de flesta branscher. Det finns påvisade samband mellan var kvinnor väljer att leva och graden av uppnådd jämställdhet, dessutom finns ett samband mellan yrkesfrekvens och ökade födelsetal och att ökade födelsetal minskar flyttbenägenheten. Ett typiskt företag beläget på landsbygden är ett mikroföretag med max 10 anställda. Många är också soloföretag. De mikroföretag och soloföretag som finns verksamma i Jämtlands län är utspridda i hela länet. Många av soloföretagen är också kombinatörer där man kombinerar företaget med en anställning 7. Infrastruktur och kommunikationer Befolkningskoncentrationen i anslutning till Östersunds stad är kopplad till att utbudet av arbetstillfällen inom såväl privat som offentlig sektor är koncentrerat hit och en omfattande arbetspendling sker därför till Östersundsområdet. Tillgänglig pendlingsstatistik beskriver bara pendling över kommungränser. Då kommunerna i Jämtlands län är mycket ytstora fångas därför inte hela den verkliga pendlingen i statistiken. Med denna kunskap kan vi ändå konstatera att till Östersunds kommun arbetspendlar cirka 5100 personer från övriga kommuner. Inpendlingen från Krokoms kommun svarar för drygt hälften av denna siffra, men även från övriga kommuner förekommer en betydande arbetspendling 8. Detta förändrar även förutsättningarna för kundunderlaget för service från de orter varifrån inpendlingen utgår ifrån. Vilka är det som pendlar? Vi har begränsade kunskaper på regional nivå om vilka som arbetspendlar, men på nationell nivå finns goda kunskaper om pendlingsmönster för olika grupper. Generellt sett pendlar män oftare längre sträckor än kvinnor och högutbildade pendlar oftare längre än lågutbildade. Vidare vet vi att kvinnor utnyttjar kollektivtrafik för sin arbetspendling i högre utsträckning 7 Starta leva växa Solo och mikroföretag i gles och landsbygder, Jörgen Lithander, Glesbygdsverket SCB

13 än män. Det finns inget som talar emot att dessa generella mönster också gäller i Jämtlands län. Den spridda bebyggelsestrukturen i länet kombinerat med långa avstånd gör att underlaget för kollektivtrafik är mycket svagt på de flesta håll. Dock finns vissa områden och vissa stråk med större befolkningskoncentrationer med, relativt sett, bättre underlag för kollektivtrafik. Stråket utmed väg E14 och Mittbanan har relativt sett stora befolkningskoncentrationer med potential för en större andel kollektivresande och ett stort antal av de boende efter stråket arbetspendlar. Det är även en stor del gymnasieungdomar från andra kommuner som pendlar in mot Östersund, men pendling i den motsatta riktningen förekommer också. Inte minst har pendlingen in mot Åre ökat under senare år. De flesta busslinjer på landsbygden är uppbyggda efter skolelevernas behov av resor till och från skolan. I takt med att elevantalet minskar på många håll i länet minskar underlaget för dessa busslinjer. Då underlag inte längre finns för linjetrafik för skolelever försvinner samtidigt möjligheterna för övriga resenärer att nyttja busstrafiken. I stora delar av länet kommer bilberoendet att vara minst lika stort även i framtiden. Bredbands- och mobilutvecklingen Med en väl utbyggd IT- och bredbandsinfrastruktur är det möjligt att fortsätta utveckla nya samverkanslösningar mellan olika servicegivare så att alla får tillgång till offentligt finansierad service, oavsett bostadsort. Har hushåll och företag tillgång till bredband kan en sämre fysisk tillgänglighet ersättas med en kvalitativt bättre tillgång till service via Internet. Nya handlingsmönster ställer också andra krav på bra betaltjänster med en kompletterande infrastruktur. En god tillgång till IT och bredband skapar också möjligheter för entreprenörer i hela länet. Arbetskraftsförsörjningen är och kommer för länet att vara ett mycket viktigt område att hitta lösningar för, under de kommande årens stora pensionsavgångar. Den nu etablerade ITinfrastrukturen kommer bland annat för rekryteringsarbetet framöver att vara en måste finnas komponent tillsammans med länets övriga tillgångar, så som en god servicenivå och en god livsmiljö med attraktivt boende. Tillgång till IT-infrastruktur med bredbandskapacitet medför generellt sett nya eller bättre möjligheter att utveckla och införa resurs- och energisnåla lösningar, ökad effektivitet och ger även möjligheter till ändrade livsmönster. Bland annat kan transporter effektiviseras och resor och rörlighet bytas mot tillgänglighet med bibehållen kvalitet samtidigt som byggande och boende kan utformas mer energieffektivt med stöd av så kallade intelligenta lösningar, baserade på kommunikation och IT-produkter. Med den nu uppbyggda IT-infrastrukturen kan ett aktivt och miljöanpassat förändringsarbete förstärkas. Idag kan, teoretiskt sett, cirka procent eller drygt personer av länets befolkning utanför Östersunds tätort teckna ett äkta bredbandsabonnemang. Bredband definieras som minst 2 Mbit/sek i båda kommunikationsriktningarna. 13

14 Av de utdelade licenserna för mobiltelefoni i Sverige ställer enbart de så kallade GSMlicenserna 9 krav på att nätoperatören ska uppfylla en geografisk yttäckning. Övriga mobiltelefonilicenser har istället grundkravet att nätoperatörerna ska täcka in en procentandel av den fast boende befolkningen. Att licenskraven efterlevs ansvarar Post och telestyrelsen (PTS) för. GSM-tekniken eller 2G-tekniken möjliggör en kommunikation innefattande tjänsterna tal, SMS 10, MMS 11 och en begränsad datakommunikation (< 300 kbit/sek). De största nätoperatörerna i Jämtlands län är Telia Sonera AB och ice.net. Båda nätaktörerna har för närvarande mer än 80 procent yttäckning i länet. Yttäckningen för de andra mobiloperatörerna är varierande till bristfällig utanför de större tätorterna och de större turistdestinationerna i länet. Bristerna i yttäckningen för mobiltelefoni återfinns främst i länets västra delar. Dagligvaror Butiksnät Sedan början av 90-talet till idag har ett 30-tal butiker i länet lagts ner. Ett flertal av dessa butiker har varit etablerade inom flerbutiksorter. Nedläggningarna har berott på olika saker; dels har den krympande befolkningen inneburit ett minskat kundunderlag, dels har kunderna förändrat sitt inköpsmönster i och med att allt fler arbetspendlar idag. Samtidigt har priskonkurrensen ökat vilket ställt krav på en allt högre omsättning för att uppnå lönsamhet. Det var i början av 2000-talet som många av de större butikerna i Östersund genomförde stora omprofileringar med en ny butiksstruktur. Denna omstrukturering innefattade flera nya koncept så som lågpris, egna märkesvaror, volyminköp och egna butikskort. Idag är trenden en fortsatt etableringar av större dagligvarubutiker och köpcentra i attraktiva och lättillgängliga lägen, så som på området Stadsdel Norr i Östersund och i direkt anslutning till centralorter som etablering av lågpriskedjan Dollarstore utanför Strömsund, Sveg och Svenstavik. Det finns även detaljplaner för handel vid Lundhagslägdan i Åre kommun. Situationen när det gäller dagligvarubutiker i länet kan beskrivas på följande sätt: Andelen hushåll som har över 10 km till närmsta dagligvarubutik är störst i vårt län i förhållande till övriga län, med 9,6 procent. I Västerbottens län är motsvarande siffra 8,8 procent, Norrbottens län 7,5 procent och Gotlands län 6,5 procent. Medelavståndet till närmaste dagligvarubutik har också ökat mest i vårt län i förhållande till de andra länen. Jämtlands län följs av Norrbottens län, Uppsala län och Västerbottens län. Länet har också flest antal dagligvarubutiker med en omsättning under 4 miljoner kronor Globalt system för mobil kommunikation 10 Short Message Service, SMS, är en tjänst för korta textmeddelanden 11 Multimedia Messaging Service, MMS, är en vidareutveckling av SMS. Skillnaden är att med MMS kan man både skicka textmeddelanden och multimediemeddelanden mellan mobiltelefoner. 12 Servicedatabasen 14

15 Hemsändning Hemsändning är ett sätt för butikerna att stärka sin kundkrets och möjliggöra leveranser av varor till sina kunder i gles- och landsbygd. Till den del av butikens hemsändningsverksamhet som bedrivs till de invånare vilka har svårt att ta sig till butik, kan butiken söka bidrag hos kommunen. Det är kommunen som avgör om och i så fall hur hemsändningen ska subventioneras vilka transportmedel som får användas med mera, inom ramen för deras varuförsörjningsansvar. Statligt stöd kan lämnas som hemsändningsbidrag till kommuner som helt eller delvis bekostar hemsändning av dagligvaror till hushåll. Bidraget kan lämnas med högst 50 % av kommunens nettoutgift för hemsändningen och med maximalt 60 kronor per hushåll och hemsändningstillfälle. Tillgänglighet i minuter till närmaste dagligvarubutik 2008 De blå områdena visar var i länet det i restid är en god tillgång till dagligvarubutiker. De områden som är markerade i rött har över 30 minuters resväg till närmaste dagligvarubutik. Det är främst i de norra delarna av länet som hushållen har längst resväg. Vi kan se en viss ökning i restid under de senaste 5 åren till närmaste dagligvarubutik för hushåll belägna i utkanterna av kranskommunerna i länet. Tillgängligheten i den här presentationen beräknas som den tid det teoretiskt sett tar att åka snabbast farbara väg med bil från en befolkad ruta till närmaste dagligvarubutik. Generaliseringar gjorda i syfte att synliggöra mönster i materialet gör att kartorna lämpar sig bäst för översiktliga presentationer och sämre för analyser av enskilda områden. Källa: Glesbygdsverket Vissa delar av länet som gränsar mot Norge eller är större turistorter har trots allt ett underlag för service tack vare gränshandel och turism. Största problemen finns främst i de delar av inlandet som inte har någon större turism. 15

16 Drivmedel Stark omstrukturering Många drivmedelsstationer har försvunnit i länet under senare år, då hela marknaden är under omstrukturering. Mycket tyder också på att fler mackar kommer att försvinna under de närmsta åren. Genom bolagens strukturförändringar under det senaste 4 åren har det försvunnit cirka 13 mackar. Samtidigt har det under det senaste året tillkommit cirka 6 nya lokala lösningar med lokala leverantörer. Även tätorterna omfattas av detta. För Jämtlands läns del har det bland annat inneburit att stationer har blivit automatstationer där bensinbolaget väljer att fortsätta sin drift av bensinförsäljningen. Vid en förändring till automatstation kan den övriga servicen komma att påverkas negativt då många stationer även tillhandahåller annan service, så som vatten, luft och tillbehör. På andra ställen väljer bensinbolag att avyttra eller stänga stationen. Då kan den lokala företagaren eller den ekonomiska föreningen välja att driva stationen vidare och teckna avtal med en annan leverantör. Sanering av tankställen Av Miljöbalken (1998:808) 2 kap, Ansvar för skadad miljö 8 framgår: Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skälig enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. Det är den lokala tillsyndsmyndigheten som ansvarar för bedömningen i varje enskilt fall om det ska göras en undersökning av fastigheten, sedan görs bedömningen om sanering krävs eller inte. Det innebär att ansvarsfrågan för sanering måste prövas från fall till fall. Det finns en saneringsfond som oljebolagen en gång bildade. Fonden används idag för sanering av de mackar som lades ner före 1994, SPIMFAB-SPI Miljösaneringsfond AB. Saneringsfrågan är viktig att beakta i samband med omstruktureringar. Förnybara drivmedel Enligt Lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel är de drivmedelsställen som under de två senaste åren sålt mer än 1000 kubikmeter motorbensin eller diesel skyldiga att erbjuda minst ett förnybart drivmedel från och med 1 januari Transportstyrelsen utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag. Den eller de nämnder som fullgör uppgifter inom miljöområdet utövar den lokala tillsynen inom kommunen. Ofta saknas stationer med förnybara bränslen i gles- och tätortsnära landsbygder. 16

17 Green Highway Idag byggs det laddstationer främst efter väg E14 i länet. Detta möjliggörs genom projektet Green Highway, inom Sundsvalls-, Östersunds- och Trondheims kommuners (SÖT) samarbete 13. Green Highway projektet ska skapa en grön transportkorridor med tillgång till förnybar energi och satsningar på elfordon, laddinfrastruktur, förnybara bränslen, tester och utveckling. Genomgående för projektet är att bygga och sprida kunskap kring arbetet. Projektet medfinansieras bland annat av Interreg Sverige-Norge och EU:s regionala fond. Denna utbyggnad är en spännande komponent till en fortsatt utveckling av förnybara drivmedel. Skyldigheten att tillhandahålla förnybara drivmedel kan ytterligare komma att påverka strukturen av drivmedelsstationer i länet. Statliga stöd till förnybara drivmedel ger en möjlighet även för små mackar att tillhandahålla förnybara drivmedel. Tillgänglighet i kilometer till närmaste drivmedelsstation 2006 De ljusgröna fälten visar var det är mellan km till närmaste drivmedelsstation. De ljusblå och de lila fälten visar var det är mer än 20 km till närmaste drivmedelsstation. Tillgänglighet beskriver i den här presentationen kortaste avståndet via farbar väg med bil från en befolkad ruta till närmaste drivmedelsstation. Generaliseringar gjorda i syfte att synliggöra mönster i materialet gör att kartorna lämpar sig bäst för översiktliga presentationer och sämre för analyser av enskilda områden. Källa: Glesbygdsverket Under 2007 gick Länsstyrelsen ut med en enkät till 101 tankställen i länet och 82 av dessa svarade på enkäten. Utifrån kartläggningen och de inkomna svaren kan vi göra den bedömningen att kartbilden från 2006 i stort överrensstämmer med tillgängligheten i dag (2009). Uppsägning av avtal och nedläggningen av stationer har för Jämtlands läns del varit störst i de mindre tätorterna. Uppsägningar ute på landsbygden har ofta resulterat i att ägaren av drivmedelsstationen fortsatt att bedriva verksamhet med en annan leverantör. Andelen stationer som säljer förnybara drivmedel är fortfarande liten i länet som helhet och det är främst i våra större tätorter som dessa är etablerade, se karta på 13 Sundsvall-Östersund och Trondheim samarbetar inom tre insatsområden som kan bidra till en positiv utveckling inom SÖT-kommunerna. Green Highway och elbilsprojektet är en del av satsningen på att Utveckla infrastruktur och hållbara kommunikationer. 17

18 Övrig service Grundläggande betaltjänster Med grundläggande betaltjänster avses betalningsförmedling, uttag av kontanter samt hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar. Ett område som fortfarande håller på att hitta nya former är den grundläggande betalservicen efter det att Svensk Kassaservice avvecklades den 30 november Nordea tog då över 76 kontor i landet där kassaservicen fortsatt erbjuds i Nordeas regi. Utöver Nordeas kontor ska andra aktörer också kunna erbjuda dessa tjänster. Huvudsakligen är det upp till marknadsaktörerna att fortsättningsvis erbjuda de grundläggande betaltjänsterna, så som banker och dagligvarubutiker eller drivmedelsstationer. Staten har dock ett fortsatt åtagande för de grundläggande betaltjänsterna och har möjlighet att genomföra upphandlingar på de orter och i landsbygd där marknaden inte tillgodoser det behoven. Regeringen har uppdragit till Post och telestyrelsen (PTS) att tillhandahålla dessa tjänster på de orter och landsbygd som står utan kommersiella lösningar. Upphandlingen av tjänsterna i landet blev klar under hösten 2008 och ICA-banken och Kuponginlösen fick uppdraget att tillhandahålla grundläggande betaltjänster för 15 orter via ombud i butik och i 73 områden via de ordinarie lantbrevbärarlinjerna. Tjänsten utförs med Posten Meddelanden AB som underleverantör och som utsträckt service till personer som är 80 år eller äldre samt till de personer som har en funktionsnedsättning, bosatta i glesbygd. Dessa tjänster benämns som Betalservice och Brevgiro och omfattar betalningsförmedling och uttag av kontanter. Hanteringen av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar omfattas inte av denna upphandling. Länsstyrelsen har, enligt förordningen (2007:825) länsstyrelseinstruktion med införande av två nya paragrafer 64 och 65, ett särskilt uppdrag från den 1 januari 2009 gällande bevakning av grundläggande betaltjänster. Länsstyrelsen i Dalarna har samordningsansvaret och ska rapportera senast den 1 december varje år till regeringen. Enligt detta uppdrag ska länsstyrelsen bevaka att det finns grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov. I bevakningen av att de grundläggande betaltjänsterna motsvarar samhällets behov ingår att bedöma tillgängligheten till tjänsterna för äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Samt att bedöma om tillgången till tjänsterna på en ort eller landsbygd minskat i sådan utsträckning att samhällets behov inte längre tillgodoses. Bankservice Under 2009 genomförde Swedbank AB i Jämtland en strukturförändring och effektivisering av sin verksamhet där man avvecklade fem bankkontor i länet. Förändringarna har föranletts av ett förändrat kundmönster med en markant ökning av nyttjandet av självservice via internetbanken och telefonbanken. På de fem orter där Swedbank AB har avvecklat sina kontor har banken tillsammans med lokala företrädare för näringslivet hittat bra funktionella lösningar, genom avtal, för de banktjänster som tidigare sköttes på bankkontoret. Man har även löst dagskassehanteringen för företag och föreningar och insättnings- och uttagsmöjligheterna genom avtal med lokala aktörer, vilka fått ett komplement till sin ordinarie verksamhet. 18

19 Avveckling av statliga monopol I samhället finns en trend där ägandet för den offentliga servicen håller på att övergå till en kommersiell form i samband med avveckling av olika monopol. Detta sker till exempel inom Apoteket, Svenska Spel och ATG. Här kommer vi att se fler förändringar framöver, redan idag kan vi se förändringar i tillgänglighet då många serviceställen börjat sälja receptfria läkemedel. Utredningen Utveckling av lokal service i samverkan Hösten 2007 påbörjades utredningen Utveckling av lokal service i samverkan. Lars Högdahl var särskild utredare med uppdraget att stödja de statliga myndigheterna i deras arbete med att inrätta lokala servicekontor men även att stödja andra samverkansinitiativ. Målet med utredningen var att förbättra tillgängligheten till offentlig service i hela landet och att möjliggöra en fortsatt effektivisering av den offentliga tjänsteproduktionen. I uppdraget ingick även att utreda behovet av förändringar i lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor. I slutbetänkandet 14 framför utredaren att om regeringen menar allvar med uttalandena om likvärdig och tillgänglig offentlig service över hela landet, på medborgarnas villkor, så krävs fastare styrning av myndigheterna än hittills. Utredaren anser också att Regeringen bör ålägga länsstyrelsen att leda och samordna de statliga myndigheternas serviceutveckling 15. Post och Lantbrevbärarservice Under 2000 talet omstrukturerade Posten sin verksamhet. Nu sköts brev- och paketservicen i första hand av olika postombud såsom dagligvarubutiker och drivmedelsstationer. Denna strukturomvandling medförde dels en ökning av antal serviceställen med drygt 40 procent dels en förbättring av öppethållandet främst i tätorterna men även på landsbygden fram till Under perioden försvann ett antal av dessa serviceställen främst i tätorterna och på den tätortsnära landsbygden, dock är tillgängligheten till denna service fortfarande god i Jämtlands län. Företagstjänsterna sköter posten själv via sina företagscenter. Lantbrevbärarservicen innefattade tidigare också dagskassehanteringen, vilken upphörde Lantbrevbärarservicen på landsbygden i Sverige betjänar cirka hushåll på drygt lantbrevbärarlinjer med postutlämning, brev- och paketutlämning 16. Servicen med lantbrevbärartjänsterna är en viktig del av det infrastrukturella serviceutbudet i länet, dels till allmänheten och näringslivet men även som en personlig service till den äldre befolkningen och till de personer som har en funktionsnedsättning. 14 SOU 2009:92 Se medborgarna för bättre offentlig service Posten AB 19

20 Fysisk planering och service Kommunerna har enligt Plan- och Bygglagen (PBL) ansvaret för den fysiska planeringen i form av detalj- och översiktsplaner. Det är också kommunerna som ansvarar för hanteringen av bygglovsfrågor, både inom och utom detaljplanelagda områden. Kommunerna kan därmed styra var nya etableringar av serviceanläggningar av olika slag kan ske. De nya strandskyddsbestämmelser som gäller från den 1 juli 2009 respektive 1 februari 2010 ger kommunerna möjlighet att redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i översiktsplanen där det ska bli lättare att bygga. En aspekt av landsbygdsutveckling kan vara att stimulera till inflyttning i vissa områden för att bibehålla eller stärka underlag för angelägen service. Dessa är viktiga komponenter dels för kommunernas varuförsörjningsansvar men även för att ta fram och marknadsföra kommunerna för framtida företagsetableringar och eller attraktiva boendemiljöer för att möjliggöra ett ökat underlag för service. Ny teknik och nya funktionella servicelösningar Nya funktionella lösningar är viktiga att hitta och utveckla när formerna för service håller på att förändras i förhållande till befolkningsstrukturella förändringar. Detta är viktigt för ett län som Jämtland som kännetecknas av en stor yta och få invånare per kvadratkilometer, där vi också ser en trend med en befolkningskoncentration till Östersunds närområde samt efter väg E14. Detta behöver inte per automatik betyda att servicen blir sämre. Tillgängligheten till service kan betydligt förbättras genom att servicen samordnas och istället erbjuds på ökade öppettider och på platser som är mer lättillgängliga och anpassade efter konsumenternas rörelsemönster. Tillgång till service är en nödvändig förutsättning för en positiv utveckling på landsbygden. Både boende och företag behöver en god service för att vardagen ska fungera. I vissa delar av länet bidrar besöksnäringen starkt till underlaget för en god service. Det är av stor vikt att hitta bra samverkanslösningar och funktionella lösningar på landsbygden. Den spridda befolkningsstrukturen tillsammans med långa avstånd gör länet mycket beroende av en väl fungerande transportinfrastruktur samtidigt som underlaget för kollektivtrafik är mycket svagt på de flesta håll i länet. 20

21 SWOT ur ett service- och landsbygdsperspektiv Den sammanställda SWOT:en bygger på processarbetet som pågick under 2009 i samband med framtagandet av serviceprogrammet. Styrkor Drivkraft och engagemang hos befolkningen på landsbygden Flera samordnade servicelösningar Omfattande turism ger förutsättningar för service Postens servicenät inkl. lantbreväringen Väl förgrenat butiksnät Svagheter Befolkningsminskning, skev köns- och åldersstruktur Stark central styrning, av villkor för dagligvaror och drivmedel. Stora säsongsvariationer Dålig samordning av offentlig och kommersiell service Många små sårbara butiker Kontanthantering för företagare i glesare strukturer Kapitalförsörjningen Bristande mobil- och bredbandstäckning, på vissa orter Möjligheter Vilja till samverkan mellan olika aktörer och nya samverkansformer Utveckla strategiska servicecentran Strategisk serviceförsörjningsplanering Ny teknik Nya betalningsformer Nya logistiklösningar Nya och otraditionella servicelösningar Ökad invandring Ökad kunskap och kompetens Ökad lokal upphandling Ökad turism ger förutsättningar för service Hot Fortsatt befolkningsminskning Ökad centralisering Ökade transportkostnader Särintresse styr bland aktörer Lågpristrender Minskat lokalt engagemang, kultur och föreningsliv 21

22 Sammanfattning Utvecklingen ser väldigt olika ut i olika delar av länet. Befolkningsminskningen sker främst i länets glesbygder. Detta beror till största delen på att det dör fler än det föds i dessa områden eftersom det bor en relativt hög andel äldre personer på glesbygdn och förhållandevis få i familjebildande åldrar. En ljusare bild visas däremot i vissa tätortsnära landsbygder där det sker en viss befolkningsökning tack vare inflyttning. Att upprätthålla en god service i våra bygder är en viktig förutsättning för att uppnå en positiv befolkningsutveckling. Utmaningarna för länet är dock stora och förstärks ytterligare med den könssegregerade arbetsmarknaden och kommande stora pensionsavgångar. Nedgången i den arbetsföra befolkningen leder också till att försörjningsbördan kommer att öka för dem som är kvar i arbetslivet de närmsta 20 åren. Behoven av vård och omsorg kommer också att öka beroende på den förändrade åldersstrukturen. Denna utveckling ger möjligheter för unga att komma in på arbetsmarknaden och skapar också möjlighet till inflyttning och invandring. Att finna nya former för service kommer att vara viktigt framöver. Prioriteringar är nödvändiga nu och på sikt. När det gäller befolkningsutvecklingen har olika aktörer i länet stora möjligheter att arbeta för att göra länet mer attraktivt för både män och kvinnor att bo i. Idag finns cirka 65 mindre dagligvarubutiker på landsbygden i Jämtlands län jämfört med ett 100- tal i början av 90-talet. Det finns också risk för att ytterligare butiker kommer att överväga att lägga ner de kommande åren, som en följd av befolkningsutvecklingen tillsammans med ändrade inköpsmönster och skärpta grossist- och leveransvillkor. Etableringar av lågprisbutiker och köpcentra i Östersundstrakten förstärker denna utveckling. Butiker som ligger i turistorter kan däremot öka sin omsättning tack vare ökad turism. Samma förhållande gäller för landsbygdens drivmedelsservice, bankservice och även för den statliga servicen. Många av de statliga myndigheterna ersätter den lokala och personliga servicen med telefontider och Internettjänster. Andra alternativa och funktionella lösningar är på gång för kontantförsörjningen, både tekniska och fysiska. Att ta fram analysunderlag för service är en förutsättning för ett ökat samarbete och samverkan mellan olika aktörer och insatser både för den lokala kommersiella servicen och för den lokala offentliga servicen. En försämrad kommersiell och offentlig service på det lokala planet till följd av ett sjunkande kundunderlag leder till förändrade förutsättningar för befolkningen att bo och verka på landsbygden. 22

23 Prioriteringar Det övergripande målet med Regionalt serviceprogram är att bidra till att en god service kan erbjudas alla invånare i Jämtlands län, inom rimliga avstånd. Programmet ska styra insatser för att uppnå delar av Jämtlands läns Regionala utvecklings strategis målbild för 2020: att goda kommunikationer, god offentlig och kommersiell service är viktiga beståndsdelar i länets attraktionskraft tillsammans med ett rikt kultur- och idrottsutbud, likväl som tillgången till en ren och vacker natur, attraktiva bostadsmiljöer och närheten till fjällvärden. Genom att utgå från funktion istället för befintlig form kan god service av olika slag erbjudas i såväl tätorter som i mer glest befolkade områden. En väl tillgänglig service, i form av barnomsorg, skolor, butiker med mera, är en av förutsättningarna för ett bra boende på landsbygden. Nya former för att ge service av olika slag behöver utvecklas i alla delar i länet. Programmet omfattar tre insatsområden, nya tekniska lösningar, tillgänglighet och samordning för en god service. Nya tekniska lösningar Insatsområdet ska genom nya tekniska lösningar bidra till en förbättrad tillgång till funktionella servicelösningar för medborgare och företag. De grupper som idag inte kan hantera den nya tekniken ska särskilt prioriteras. Prioriterade aktiviteter: 1. Informations- och utbildningsinsatser om nya kontanthanteringslösningar och betalningssätt i glesbygd 2. Tekniska tillgänglighetslösningar för service på landsbygden Aktivitetsmål Informationstillfällen, utbildningsinsatser eller cirkelträffar för att lära sig ny teknik ska hållas i varje kommun 4 pilotprojekt för att testa nya tekniska lösningar 4 investeringsstöd för nya tekniska lösningar Resultatmål 95 % av deltagarna upplever att de fått ökad kunskap och acceptans för nya kontanthanteringslösningar och betalningssätt i gles- och landsbygd. 8 nya tekniska tillgänglighetslösningar Effektmål Medborgare och företag i länet upplever att tillgången till service har ökat Ökat användande av de nya tjänsterna för de grupper som idag inte kan hantera dessa. 23

24 Tillgänglighet Insatsområdet ska ge en bevarad eller ökad tillgänglighet till service inom rimliga avstånd genom olika funktionella lösningar. En god tillgänglighet till service är viktigt både ur ett individ- och näringslivsperspektiv. Att hitta olika tillgänglighetslösningar vilka är anpassade utifrån ett lokalt och behovsanpassat medborgar- och företagsperspektiv är prioriterade. Prioriterade aktiviteter: 1. Stöd till drivmedelsinvesteringar inklusive tillgång till förnybara drivmedel 2. Stöd till servicelösningar 3. Tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättningar Aktivitetsmål Investeringsstöd till dagligvarubutiker, minimum 15 km mellan butikerna. 1 pilotprojekt för att testa nya obeprövade lösningar för drivmedelsförsörjningen i länet. Stöd till drivmedelsinvesteringar inklusive förnybara drivmedel, minimum 30 km mellan stationerna. 4 mentorsinsatser för tillgänglighetslösningar och attraktiva butiker 8 utbildnings-, kompetensutvecklings- och informationsinsatser för organisationer och företag Resultatmål Anpassad struktur för drivmedelsstationerna utifrån länets förutsättningar, inklusive förnybara drivmedel Tillgänglighetsanpassade butiker för funktionsnedsatta 80 % av serviceställena som fått investeringsstöd har ökat sin omsättning. Effektmål Ökad tillgänglighetsanpassning till serviceställen för personer med funktionsnedsättning, i alla delar av länet. Säkra en god tillänglighet till service inom rimliga avstånd i länet. Ökad kompetens för lokal upphandling både hos företag och organisationer. 24

25 Samordning för en god service Insatsområdet ska ge förutsättningar till en god allmän servicenivå och stärkt service på landsbygden. Insatsområdet ska även bidra till en förbättrad samordning och tillgång till service lokalt för medborgare och företagare. Insatser mellan flera parter är prioriterade. Prioriterade aktiviteter: 1. Utveckla och testa nya transport- och logistiklösningar för servicetillgängligheten. 2. Samordning av offentlig och kommersiell service 3. Testa nya samverkanslösningar mellan olika serviceslag 4. Fördjupade analysunderlag inom serviceområdet 5. Samordning av storskalig och småskalig varuförsörjning Aktivitetsmål 2 projekt för nya obeprövade transport- och logistiklösningar 3 investeringsstöd till samordningslösningar 3 projekt för nya samverkanslösningar mellan olika serviceslag 8 samarbetsprojekt mellan privata, offentliga och ideella sektorn 2 pilotprojekt för att testa nya tjänstebranscher och tjänsteutbud inom service 1 samordningsinsats av storskalig och småskalig varuförsörjning 8 fördjupade analysunderlag inom serviceområdet Resultatmål 1 ny transport- och logistiklösning 3 varaktiga samordningslösningar 2 samverkanslösningar mellan olika serviceslag Ökad kunskap om det lokala servicebehovet i länet Effektmål Medborgare och näringsliv upplever en ökad samordning för en god service Kommunerna känner sig stärkta i det lokala utvecklingsarbetet med långsiktig serviceplanering för ökad attraktionskraft. 25

26 Hinder och konflikter för måluppfyllelse Det finns olika förutsättningar för service på landsbygden både när det gäller tillgång och efterfrågan, utbud och prissättning i förhållande till långa avstånd och en gles befolkningsstruktur. Detta ger en rad svårigheter att hantera. Till exempel: Olika villkor hos serviceaktörerna ger olika förutsättningar, Upprätthålla en god servicenivå i förhållande till ett minskande invånarantal och en skev köns- och åldersstruktur på gles- och landsbygden, Långa avstånd och rimliga priser, Tekniska lösningar och teknisk support som inte är för dyr, Goda kommunikationer och lägre invånarantal, Arbetspendling och lokal köptrohet, Arbetspendling och undermålig infrastruktur, Tillgång till olika typer av omsorg inom rimliga avstånd, Samverkan mellan flera olika aktörer och sammanhållen helhetssyn. Goda exempel Metoder och kunskaper från tidigare genomförda projekt ska tas tillvara och spridas till nya användare. Särskilt betydelsefulla projekt är: Borlängemodellen Andra projekt som har genomförts i landet är kommunal serviceplanering, lokal upphandling och samordnade transporter. Borlängemodellen är en del av Borlänge kommuns utvecklingsplanering. Modellen innebär att Borlänge upphandlar kommunens dagligvaror och transporterna av dessa, var för sig ( Green Highway Green Highway projektet ska skapa en grön transportkorridor med tillgång till förnybara drivmedel energi och satsningar på elfordon. Genomgående för projektet är att bygga och sprida kunskap kring detta arbete. Projektet medfinansieras bland annat av Interreg Sverige- Norge och EU:s regionala fond. Projektet är ett resultat av ett samarbete mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim (SÖT samarbetet) där kommunerna samarbetar bland annat med företag som Jämtkraft AB, Sundsvall Energi AB, Trondheim Energi AS och TronderEnerig med flera ( Design för alla Detta är ett projekt som Västra Götalandsregionen, den samlade handikapprörelsen i Västra Götaland, Föreningen Landsbygdshandelns Främjande (FLF) och Länsstyrelsen i Halland har genomfört. I projektet har det utvecklats en utbildningsmodell och en metod för mer tillgängliga butiker i Västra Götaland. Projektet har knutit samman lagar och regler med kundernas behov och butikernas förutsättningar. Handlare har utbildats, butiker inventerats och handlingsplaner har tagits fram för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i butikerna. Grunden till projektet är riksdagens handlingsplan Från patient till medborgare där det slås fast att Sverige ska vara tillgängligt för alla år 2010 ( 26