1. Regionalt serviceprogram för Hallands län

Transkript

1 Program 1 (15) Regionalt serviceprogram för Hallands län Inledning Serviceprogrammet har till syfte att styra insatser för en god servicenivå i Hallands län. Programmet skall vara ett styrande dokument vid hantering av stöd till kommersiell service 1. För att uppnå målet om en god servicenivå i alla delar av landet har regeringen beslutat om en ny programperiod för att stödja och stimulera arbetet med att främja tillgången till kommersiell och offentlig service. Utgångspunkten för det regionala serviceprogrammet är service som tillväxtfaktor i gles- och landsbygden. Det övergripande målet är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. 1.2 Definitioner Det finns idag ingen enhetlig definition av vad som räknas som gles- och landsbygd. Glesbygdsverkets 2 definition, som tillämpas i detta program, utgår från medborgarnas tillgång till service, arbete, utbildning, infrastruktur, samhälls- och kommersiella tjänster. Definitionen har funnits sedan 1996 och syftar till att särskilja olika typer av geografiska områden för att synliggöra deras skilda förutsättningar. Glesbygd har mer än 45 minuters bilresa till närmsta tätort större än invånare samt öar utan fast landsförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till invånare. Tätortsnära landsbygd finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter större än invånare. Tätorter har mer än invånare. Till tätorter räknas även området inom 5 minuters bilresa från tätorten. Enligt Glesbygdsverkets definition bor 21,6% av landets befolkning i tätortsnära landsbygd och 2 % bor i glesbygd (2007). I Halland är motsvarande siffror 37% och 0%. Halland har alltså en större andel av befolkningen än riket bosatta i landsbygden. Av länets 6 kommuner är Halmstad en tätortskommun medan övriga betraktas som tätortsnära kommuner. Definition av begreppen god servicenivå, realistiska förutsättningar och rimliga avstånd kan se olika ut beroende på förutsättningarna i länets olika kommuner. Begreppen är vida och föränderliga och därför finns inget behov att skriva fast 1 SFS (2000:284) om stöd till kommersiell service, med senare ändringar 2 Glesbygdsverket upphörde Deras verksamhet ingår nu i Tillväxtverket. I detta program används dock den senast tillgängliga statistiken från Glesbygdsverket.

2 LÄNSSTYRELSEN 2(15) en definition i detta program. God service kan skildras på många sätt. Tillgång till service kan beskrivas genom avstånd till närmsta dagligvarubutik eller drivmedelsstation eller den tid det tar att ta sig till servicestället. Öppettider och butiksutformningen är ytterligare en dimension av tillgänglighet. Möjligheten för olika grupper att få service är ytterligare en. Hur kan de som inte har möjlighet att själv ta sig till servicen få tillgång till denna? Hur är tillgängligheten till service planerad för personer med olika former av funktionshinder? 2. Koppling till andra program och strategier Som grund för det regionala utvecklingsarbetet ligger den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Exempel på regionala program som kan påverka och samverka med Serviceprogrammet är; Miljömål för Hallands län, Regional utvecklingsstrategi, Regionalt tillväxtprogram, Strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning, Hallands läns genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet och de enskilda Leaderprogrammen för leader Landsbygd och leader Kustbygd. Nedan beskrivs översiktligt några av dessa. 2.1 Regional utvecklingsstrategi för Halland Den regionala utvecklingsstrategin för Halland Bästa livsplatsen antogs (Hallands motsvarighet till RUP). Den innehåller strategier inom områdena Här förverkligar vi bodrömmar, Här bygger vi företag samt Här skapar vi fördelar av läget. Grundläggande förutsättningar för en positiv utveckling är bra miljö, god hälsa, jämställdhet och hög tillgänglighet. En viktig princip i utvecklingsstrategin är helhetssynen på stad land frågorna. Det finns därför inte särskilda åtgärder för landsbygden i utvecklingsstrategin. Däremot främjas landsbygdens utveckling av strategins struktur och innehåll. Den regionala utvecklingsstrategin är grunden för det regionala tillväxtprogrammet, vilket är ett verktyg för genomförandet av Bästa livsplatsens näringslivsstrategier. Här förverkligar vi bodrömmar har en vision som lyder Alla kan hitta sin oas, nära havet, i det öppna landskapet, vid skogen, nära insjön eller i den levande staden. Affärer, service och kultur. Det är nära till allt. Det finns därmed en klar koppling mellan utvecklingsstrategin och detta serviceprogram. 2.2 Hallands regionala tillväxtprogram Region Halland har ansvaret för genomförandet av Tillväxtprogram för Halland Det övergripande målet för det regionala tillväxtprogrammet är att den ekonomiska utvecklingen i Halland mätt i ökningen av lönesumman och företagens omsättning ska vara bland de fem främsta. Tillväxten ska vara hållbar utifrån sociala och ekologiska aspekter.

3 LÄNSSTYRELSEN 3(15) I det regionala tillväxtprogrammet för Halland finns insatsområdet Främja innovationer och företagsutveckling som närmst knyter an till serviceprogrammet. Ett nytt tillväxtprogram gäller från 2011 och processen är påbörjad för att ta fram det nya. 2.3 Hallands genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet Inom åtgärden Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden finns möjligheter för lokala företag i servicebranschen att få bidrag för bl.a. investeringar. Strategin pekar på att butikerna på landsbygden är förutom sin huvudfunktion också viktiga samlingsplatser. Invånarna på Hallands landsbygd skall ha möjlighet att handla sina dagligvaror på ett smidigt sätt. 3 Genomförande Programmet skall utarbetas under 2009 och genomföras från 2010 till Det skall finnas en tydlig ansvarsfördelning mellan den nationella, regionala och lokala nivån i genomförandet. Den nationella nivån tar ansvaret för att stödja uppföljningsarbetet med kunskapsförsörjning, metodutveckling och kompetensutveckling. Den nationella nivån har även ett samordningsansvar. På den regionala nivån ansvarar Länsstyrelsen för att tillsammans med viktiga aktörer ta fram analysunderlag och program. Länsstyrelsen ansvarar för uppföljningen av serviceprogrammet. Tillsammans med kommunerna kommer Länsstyrelsen att identifiera de områden som har brister i både kommersiell och offentlig service. Den lokala nivån, det vill säga kommunerna, ansvarar för att varuförsörjningen är planerad på ett sådant sätt att behovet av stöd till kommersiell service kan bedömas. Kommunerna ansvarar även för att identifiera vilka geografiska delar som brister i tillgång till kommersiell service och offentlig service och vilka områden som riskerar ytterligare försämring.

4 LÄNSSTYRELSEN 4(15) 4. Befolkning och åldersstruktur Halland är ett relativt tätt befolkat område, särskilt i kustområdet. Befolkningsutvecklingen har varit positiv under flera år. Norra delen av länet påverkas av i väldigt hög grad av Göteborgsregionen. I länets inre delar har befolkningsutvecklingen inte varit lika expansiv utan för flera inlandsförsamlingar är det en oförändrad och ibland negativ befolkningsutveckling. Karta 1 :Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen i kartan avser den totala befolkningsförändringen för vart och ett av åren dividerat med antalet år. Kartan är ett försök att förmedla en mer nyanserad bild av trender och mönster i ett datamaterial än vad presentationer bundna till administrativa områden medger. Generaliseringar gjorda i syfte att synliggöra mönster i materialet gör att kartorna lämpar sig bäst för översiktliga presentationer och sämre för analyser av enskilda områden. Källa: Glesbygdsverket

5 LÄNSSTYRELSEN 5(15) Medelåldern är högre i länets inland. Mycket pekar på högre andelar äldre i framtiden. Ibland kan närhet till utbildningsplatser, större tätorter motverka och förändra utvecklingen av åldersstrukturen. Så skedde under 1990-talet i länets norra del. Framtida utveckling av högskola, transportsätt och infrastruktur kan få avgörande betydelse för landsbygden. Karta 2: Åldersfördelning 2007, andel äldre än 65 år Kartan är ett försök att förmedla en mer nyanserad bild av trender och mönster i ett datamaterial än vad presentationer bundna till administrativa områden medger. Generaliseringar gjorda i syfte att synliggöra mönster i materialet gör att kartorna lämpar sig bäst för översiktliga presentationer och sämre för analyser av enskilda områden. Källa: Glesbygdsverket Områden med orange färg på kartan visar att det främst är i inlandet där mer än 25 procent av befolkningen är äldre än 65 år.

6 LÄNSSTYRELSEN 6(15) Karta 3: Antal män i förhållande till antalet kvinnor 2007, år Kartan är ett försök att förmedla en mer nyanserad bild av trender och mönster i ett datamaterial än vad presentationer bundna till administrativa områden medger. Generaliseringar gjorda i syfte att synliggöra mönster i materialet gör att kartorna lämpar sig bäst för översiktliga presentationer och sämre för analyser av enskilda områden. Källa. Glesbygdsverket Av kartan framgå att det finns ett mansöverskott i några inlandsdelar av länet. Det är i länets norra del och södra inland som tenderar att ha ett kvinnoöverskott. Enligt SCB:s befolkningsstatistik från 2007, var länets personer fördelade enligt följande I tätort I tätortsnära landsbygd Kvinnor 51% 48% Män 49% 52% 5. Dagligvaror 5.1.Tillgång Den strukturförändring som skett under de senaste decennierna har bland annat inneburit att butiksnätet förändrats. Antalet stormarknader utanför stadskärnorna har ökat. Antalet dagligvarubutiker på landsbygden har samtidigt minskat. Butikerna på landsbygden är förutom sin huvudsakliga funktion också en viktig samlingsplats. I Halland finns 47 orter med endast en butik kvar och 3 orter har förlorat sin butik under det sista året.

7 LÄNSSTYRELSEN 7(15) Tabell 1: Tillgänglighet till dagligvarubutiker 2002 och 2008 i Halland. Antal personer. Källa: Glesbygdsverket Befolkning 5-<10 min restid 10- <20min restid Förändring Förändring Siffrorna visar att restiden till närmsta dagligvarubutik har ökat med mellan 5-20 minuter för 4477 personer. Det är ca 10% av länets befolkning som har en restid mellan 5 och 20 minuter till närmsta dagligvarubutik. Detta motsvarar ungefär riksgenomsnittet. De blå fälten i kartan nedan visar var i länet det i restid är god tillgång till närmsta dagligvarubutik. De områden som har vit färg har upp till 15 minuter i resväg till närmsta dagligvarubutik. Karta 4: Tillgänglighet dagligvarubutik 2008 Tillgängligheten i den här presentationen beräknas som den tid det teoretiskt sett tar att åka snabbast farbara väg med bil från en befolkad ruta till närmaste dagligvarubutik. Ett av målen för den regionala tillväxtpolitiken är en god servicenivå i alla delar av landet. Kartan är ett försök att förmedla en mer nyanserad bild av tillgänglighet än vad presentationer bundna till administrativa områden medger. De teoretiska antaganden som är gjorda för tillgänglighetsberäkningarna gör att kartorna lämpar sig bäst för översiktliga presentationer och sämre för analyser av enskilda områden. Ingen hänsyn har tagits till kommun- eller länsgränser i beräkningarna.

8 LÄNSSTYRELSEN 8(15) Sedan 2003 är det inget område i länet som fått kortare restid till närmsta dagligvarubutik. Under perioden är det tre områden som fått minst 5 minuter längre restid. Det är kustlandet mellan kommungränsen Falkenberg-Halmstad, området kring Köinge-Okome i Falkenbergs och Nösslinge i Varbergs kommuner. Merparten av länet har en oförändrad tillgänglighet till dagligvaruservice. Karta 5: Tillgänglighet dagligvarubutik Tillgängligheten i den här presentationen beräknas som den tid det teoretiskt sett tar att åka snabbast farbara väg med bil från en befolkad ruta till närmaste dagligvarubutik. Ett av målen för den regionala tillväxtpolitiken är en god servicenivå i alla delar av landet. Kartan är ett försök att förmedla en mer nyanserad bild av tillgänglighet än vad presentationer bundna till administrativa områden medger. De teoretiska antaganden som är gjorda för tillgänglighetsberäkningarna gör att kartorna lämpar sig bäst för översiktliga presentationer och sämre för analyser av enskilda områden. Ingen hänsyn har tagits till kommun- eller länsgränser i beräkningarna. Sverige har fått en ny kassalag Lag om kassaregister (SFS 2007:592) och Förordning om kassaregister (SFS 2007:597) som reglerar hur detaljhandelns kassaapparater och system skall fungera. Lagen, som gäller från 2010, innebär för länets dagligvarubutiker att de kan behöva investera i ny kassaapparat som uppfyller dessa krav. 5.2 Hemsändning Hemsändning är ett sätt för butikerna att stärka sin kundkrets och möjliggöra leveranser av varor till sina kunder i landsbygdområden. För den del av butikens hemsändningsverksamhet som bedrivs till de invånare vilka har svårt att ta sig till butik,

9 LÄNSSTYRELSEN 9(15) kan butiken söka bidrag hos kommunen. Det är kommunen som avgör om, och i så fall hur, hemsändningen ska subventioneras, vilka transportmedel som får användas med mera inom ramen för deras varuförsörjningsansvar. Statligt stöd kan lämnas som hemsändningsbidrag till kommuner som helt eller delvis bekostar hemsändning av dagligvaror till hushåll. 6. Drivmedel 6.1 Tillgång När det gäller drivmedelsstationer har det skett förändringar under de senaste åren. Oljebolag har gått samman och hela marknaden är under omstrukturering. Många menar att fler mackar kommer att försvinna under de närmsta åren. För landsbygden innebär detta att mackar läggs ned eller omvandlas till automatstationer. Även tätorter omfattas av detta. På andra ställen väljer bensinbolag att stänga stationen. Vid en nedläggning kan den övriga servicen komma att påverkas negativt då många stationer även tillhandahåller annan service, såsom vatten, luft och tillbehör. 6.2 Sanering av tankställen Enligt Miljöbalken (1998:800) 2 kap, Ansvar för skadad miljö 8 framgår det att: Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. i den mån det föreskrivs i denna balk kan istället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. Detta innebär att det är tillsynsmyndigheten som ansvarar för bedömningen i varje enskilt fall om det ska göras en undersökning av fastigheten, sedan görs bedömningen om sanering krävs eller ej. Ansvarsfrågan för sanering prövas från fall till fall. 6.3 Förnybara drivmedel Enligt lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel är de drivmedelsställen som under de två senaste åren sålt mer än 1000 kubikmeter motorbensin eller diesel skyldiga att erbjuda minst ett förnybart drivmedel från och med 1 januari Transportstyrelsen utövar den centrala tillsynen. Den eller de nämnder som fullgör uppgifter inom miljöområdet utövar den lokala tillsynen inom kommunen. Ofta saknas stationer med förnybara bränslen på landsbygden. Under 2009 har Länsstyrelsen frågat kommunerna om hur drivmedelsförsörjningen ser ut. Fyra av sex kommuner svarade. Störst problem enligt enkäten var nedläggning p.g.a. brist på investeringsbehovet i pumpar för förnybart bränsle. Enkätsvaren visade också

10 LÄNSSTYRELSEN 10(15) att omvandling till automatpumpstationer sker oavsett lokalisering i stad eller landsbygd. Karta 6: Tillgänglighet drivmedel 2006 Tillgänglighet beskriver i den här presentationen kortaste avståndet via farbar väg med bil från en befolkad ruta till närmaste drivmedelsstation. Ett av målen för den regionala tillväxtpolitiken är en god servicenivå i alla delar av landet. Kartan är ett försök att förmedla en mer nyanserad bild av tillgänglighet än vad presentationer bundna till administrativa områden medger. De teoretiska antaganden som är gjorda för tillgänglighetsberäkningarna gör att kartorna lämpar sig bäst för översiktliga presentationer och sämre för analyser av enskilda områden. Ingen hänsyn har tagits till kommun- eller länsgränser i beräkningarna. De ljusgröna fälten visar var det är km till närmsta drivmedelsstation. 7. Övrig service 7.1 Nya funktionella servicelösningar Nya funktionella lösningar är viktiga att hitta och utveckla när formerna för service håller på att förändras. Detta behöver inte per automatik betyda att servicen blir sämre. Tillgängligheten till service kan betydligt förbättras genom att servicen istället erbjuds på ökade öppettider och på platser som är mer lättillgängliga och anpassade efter konsumenternas rörelsemönster. Ett exempel på detta är postens strukturomvandling som bland annat lett till en ökad tillgänglighet när det gäller brev och paketservicen på landsbygden.

11 LÄNSSTYRELSEN 11(15) Ett annat område som har och fortfarande håller på att hitta nya former är den grundläggande betalservicen då Svensk Kassaservice avvecklades den 30 november Nordea har tagit över 76 kontor i landet där kassaservicen kommer att fortsätta erbjudas i Nordeas regi. Utöver Nordeas kontor ska andra aktörer, i första hand på kommersiell väg, erbjuda dessa tjänster. Huvudsakligen är det upp till marknadsaktörerna att fortsättningsvis erbjuda grundläggande betaltjänster. Det kan handla om banker och livsmedels- eller drivmedelsbutiker. Staten har dock ett fortsatt åtagande för de grundläggande betaltjänsterna och har möjlighet att genomföra upphandlingar på de orter och i landsbygd där marknaden inte tillgodoser det behov som finns. Regeringen har därför uppdragit till Post och telestyrelsen (PTS) att tillhandahålla dessa tjänster på de orter och landsbygd utan kommersiella lösningar. Upphandlingen blev klar under hösten 2008 och berör inte Halland utan främst Sveriges norra del. ICA banken och Kuponginlösen fick uppdraget. Hösten 2007 påbörjades utredningen Utveckling av lokal service i samverkan. Lars Högdahl är särskild utredare med uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras arbete med att inrätta lokala servicekontor men även att stödja andra samverkansinitiativ. Målet med arbetet är att förbättra tillgängligheten till offentlig service i hela landet och att möjliggöra en fortsatt effektivisering av den offentliga tjänsteproduktionen. I uppdraget ingår även att utreda om det finns behov av förändringar i lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor. Slutbetänkandet ska lämnas in hösten 2009 och förslag där kan komma att påverka åtgärderna i detta program. 7.2 Post och Lantbrevbärarservice Under 2000 talet omstrukturerade Posten sin verksamhet. Nu sköts brev- och paketservicen i första hand av olika postombud så som dagligvarubutiker och drivmedelsstationer. Denna strukturomvandling medförde dels en ökning av antal serviceställen med drygt 40 procent samt en förbättring av öppethållande främst i tätorterna men även på landsbygden. Företagstjänsterna sköter posten själv via sina företagscenter. Lantbrevbärarservicen innefattade tidigare också kassaservicen. Enligt Posten AB betjänar lantbrevbärarservicen på landsbygden i Sverige cirka hushåll på drygt lantbrevbärarlinjer med postutlämning, brev- och paketutlämning 8. Mål Det övergripande målet med programmet är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Genom satsningar på prioriterade aktiviteter i utpekade insatsområden ska i ett antal mätbara delmål uppfyllas. Uppföljning och utvärdering av dessa delmål ger vägledning

12 LÄNSSTYRELSEN 12(15) om det övergripande målet uppnås och en övergripande bild av utvecklingen i länet samt om det sker en förändring av servicen i landsbygden i länet. 8.1 Geografisk avgränsning av insatsområden med kvantitativa mål Tillgängliga ekonomiska medel är begränsade. Därför prioriteras aktiviteter till områden i länet med sämst förutsättningar. Dagligvarubutiker Av karta 4 och 5 framgår att tillgängligheten till dagligvarubutik är sämst i länets inre delar medan kustlandet till övervägande del har en tillräckligt bra tillgång till dagligvaror förutom enstaka område mellan Falkenbergs och Halmstads kommuner. Drivmedelsstationer Av karta 6 framgår att aktiviteter främst bör påverka tillgången i länets inland. Övriga insatsområden De tematiska kartorna visar tydligt de områden som har en negativ utveckling avseende befolkning, åldersfördelning och servicetillgång. Det är i dessa områden som ekonomiska insatser med offentliga medel skall kunna utgå för att bidra till en positivare utveckling. 8.2 Insatsområden och kvantitativa mål När det gäller insatsområden har programmet avgränsats till att främst omfatta insatser inom den kommersiella servicen samt service som kan stärka dessa, som exempelvis apoteksvaror, post, systembolag och grundläggande betaltjänster. Stora förändringar håller dock på att ske där en större del av den offentliga servicen är på väg att övergå till kommersiell service. Samverkansinsatser mellan den offentliga och kommersiella servicen är därför av stor vikt för länets utveckling. Ökad samordning av serviceslag inom offentlig och kommersiell service Tillgången till service är av stor betydelse för medborgares och näringslivets förutsättningar att bo och bedriva verksamhet i landsbygden. Myndigheters centraliseringar, försämrade villkor och höga fraktkostnader för dagligvaror och drivmedel är exempel på förändringar som påverkar dessa förutsättningar. De förändringar som sker i samband med att delar av den offentliga servicen går över till kommersiella grunder ställer krav på ökad samordning. En fortsatt god tillgång till service i länets landsbygdsområden förutsätter samverkanslösningar mellan offentliga och privata aktörer. Aktiviteter: insatser för säkerställande av tillgång till olika serviceslag. informationsinsatser i syfte att sprida kunskap och erfarenhet av goda samverkansexempel mellan offentlig och kommersiell service Delmål:

13 LÄNSSTYRELSEN 13(15) 1-2 insatser för säkerställande av tillgång till olika serviceslag 1-2 informationsinsatser i syfte att sprida kunskap och erfarenhet av goda samverkansexempel mellan offentlig och kommersiell service Resultatmål: antal samverkanslösningar mellan offentlig och kommersiell service ökar Tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade Bra tillgänglighet till kommersiell service ska finnas och därigenom bidra till tillväxtförutsättningar på landsbygden. Särskilt ska personer med funktionshinder och deras behov lyftas fram. Prioriterade aktiviteter: informationsinsatser och mentorsstöd för att förmedla kunskap om tillgänglighetslösningar av dagligvarubutiker. investeringsstöd för tillgänglighetsanpassning av dagligvarubutiker. insatser för att stärka förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar att ta del av och nyttja kommersiell service Delmål: 4 informations- och mentorsinsatser avseende tillgänglighetslösningar av dagligvarubutiker. 2-3 beviljade investeringsstöd för tillgänglighetsanpassning av dagligvarubutiker. Resultatmål: 25 % av dagligvarubutikerna har fått informations- och mentorsstöd om tillgänglighetslösningar 10 % av dagligvarubutikerna har beviljats investeringsstöd för tillgänglighetsanpassningar Insatser för att säkra tillgången till drivmedel Tillgång till drivmedel är en viktig faktor för såväl medborgares möjligheter att bosätta sig i alla delar av länet som för näringslivet att bedriva sin verksamhet. Nya lagar och bestämmelser, oljebolagens nedläggningar av stationer, uppsägning av avtal med återförsäljare och höga saneringskostnader innebär att hela marknaden är under omstrukturering. Forskningsutvecklingen inom branschen sker kontinuerligt och gör det svårt att förutspå framtida efterfrågan och utbud av drivmedel. Drivmedelsfrågorna berör många aktörer och omges av osäkerhet med anledning av omstruktureringen inom branschen vilket gör att insatsområdet bör lyftas fram och uppmärksammas. Prioriterade aktiviteter: insatser och ekonomiskt stöd för att främja lokalt anpassade lösningar för att säkerställa drivmedelsförsörjningen investeringsstöd för alternativa drivmedel

14 LÄNSSTYRELSEN 14(15) Delmål: 1-2 insatser för att främja lokalt anpassade lösningar för att säkerställa drivmedelsförsörjningen 1-2 beviljade investeringsstöd för alternativa drivmedel Resultatmål: antal lokala initiativ för att säkerställa drivmedelsförsörjningen ökar Komplettering av ytterligare serviceslag till butiker Landsbygdsbutiken är ofta en central punkt i bygden där flertalet serviceslag finns samlade, vilket ger ett mervärde och ökar attraktionskraften i butiken. För att säkerställa tillgången till dagligvarubutiker i gles- och landsbygden är insatser som stärker förutsättningarna för en attraktiv butik prioriterade. Prioriterade aktiviteter: mentorsstöd för främja skapandet av attraktiva butiker insatser för att främja förutsättningar för butiker att tillhandahålla ytterligare serviceslag Delmål: 4 mentorsinsatser för skapandet av attraktiva butiker 4 insatser för att främja förutsättningar för butiker att tillhandahålla ytterligare serviceslag Resultatmål: antal dagligvarubutikerna som tillhandahåller ett flertal serviceslag ökar 9. Finansiering Varje aktör var för sig beslutar över hur de egna tillgångarna ska användas i programmet. Utöver detta kan särskilt stöd utgå genom förordningen för stöd till kommersiell service, regionala projektmedel samt landsbygdsprogrammet inklusive leader. För Landsbygdsprogrammet är det främst genom åtgärden Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden som finansiering kan bli möjlig. 10. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av programmet kommer att ske löpande under programperioden. En första utvärdering kommer att ske när programmet är färdigställt, en halvtidsutvärdering och en slututvärdering görs sedan av det faktiska utfallet i relation till uppställda mål. I Ds 2009:51 Ansvaret i vissa län för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering föreslås att Hallands läns landsting ska ansvara för regionalt tillväxtarbete vilket bl.a. innebär att landstinget övertar uppgiften

15 LÄNSSTYRELSEN 15(15) kommersiell service från länsstyrelsen. Förändringen gäller från 1 januari 2011 och påverkar detta program. Det blir landstinget som kommer att ansvara för uppföljning och utvärdering. En revidering av programmet kan bli aktuellt 2011 utifrån ansvarsförändringen.