Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Bränningeåns delavrinningsområde

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Bränningeåns delavrinningsområde"

Transkript

1 Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Bränningeåns delavrinningsområde MILJÖKONTORET Rapport 2005

2 Innehåll INNEHÅLL INLEDNING MARKANVÄNDNING SKOG ÅKERMARK ÖPPEN MARK SJÖAR OCH VÅTMARKER SAMLAD BEBYGGELSE OCH STÖRRE VÄGAR PUNKTKÄLLOR TVETA ÅTERVINNINGSANLÄGGNING Vattenvård INDUSTRI VÄGAR JÄRNVÄGAR ENSKILDA AVLOPP DJURHÅLLNING MILITÄRT ÖVNINGSOMRÅDE - ALMNÄS DAGVATTEN DAGVATTEN FRÅN SÖDERTÄLJE TÄTORT Dagvattnets klassificering Dagvattnets påverkan på Bränningeån VÄGDAGVATTEN Påverkan på Bränningeån VATTENSKYDDSOMRÅDE EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MIAREN - MINDALSSJÖN - LUNDESJÖN - ÅNSTASJÖN - NORRA MÅSNAREN BERÄKNINGAR MARKANVÄNDNING SCABLONBERÄKNING AREALSPECIFIK AVRINNING SCHABLONBERÄKNING LÄCKAGE AV NÄRSALTER OCH METALLER ACCEPTABEL FOSFORTILLFÖRSEL AREALSPECIFIK FÖRLUST OCH AVVIKELSE FRÅN JÄMFÖRVÄRDE FÖRORENINGSTRANSPORT RESULTAT AV FÄLTUNDERSÖKNINGAR SCHABLONBERÄKNAD NÄRSALTSTRANSPORT

3 9 SJÖAR MINDALSJÖN Problem Åtgärder LUNDESJÖN Problem Åtgärder KÄMSTASJÖN ÅNSTASJÖN Problem Åtgärder IGELPUTTEN LILLA MÅSNAREN Problem Åtgärder MÅSNAREN Problem Åtgärder GLIASJÖN Problem LILLSJÖN AGLASJÖN LILLA LANAREN LANARESTJÄRT LANAREN Problem Åtgärder RECIPIENTEN SLUTSATSER FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER KÄLLOR

4 1 Inledning Bränningeån är ett tätortsnära vattensystem som visar stor påverkan av mänskliga aktiviteter. De flesta sjöarna inom avrinningsområdets gränser är övergödda. Påverkan av närsalter och gifter orsakar på flera håll i vattensystemet en miljö som hindrar naturlig flora och fauna. Lilla Måsnaren finns i översiktsplanen för Södertälje markerad som förorenad sjöbotten. Södertälje kommun har uppmärksammat den hotade vattenmiljön och satt in flera åtgärder för att avlasta vattensystemet, återhämtningen är dock långsam. I rapporten kommer att beskrivas vilka källor som idag påverkar vattensystemet uppdelat på Markanvändning, Punktkällor och Dagvatten. Det kommer även tas upp områden som är extra ekologiskt känsliga eller på annat sätt är skyddsvärda ur en ekologisk synvinkel. Sedan följer ett avsnitt om metoder och beräkningar som utförts för att fastställa olika källors del i den totala närsaltstransporten inom vattensystemet och efter det resultatet av beräkningarna. I rapporten finns även information om de olika sjöarna inom avrinningsområdet samt en kortare beskrivning av recipienten där alla föroreningar så småningom hamnar. Rapporten avslutas sedan med slutsatser och förslag till åtgärder som kan förbättra vattenkvaliteten i ån. 3

5 2 Markanvändning Bild 1. Markanvändningskarta över Bränningeåns avrinningsområde. Det röda strecket markerar kommungränsen mellan Nykvarn och Södertälje, med Södertälje i sydost. 17% 4% 10% 12% Markanvändning (%) 57% Skog Öppen mark Samlad bebyggelse och större vägar Åker Sjö och våtmark Bild 2. Markanvändning i procent inom Bränningeåns avrinningsområde. Bränningeåns avrinningsområde delas av två kommuner, Södertälje och Nykvarn, men ingen uppdelning av de två kommunernas del av föroreningstransporten inom området har utförts. I området ingår den västligaste delen av Södertälje tätort och sjöarna Lilla och Stora Måsnaren. Avrinningsområdet med en yta på 58,9 km 2 är egentligen, enligt SMHIs indelning, ett delavrinningsområde till det större kustområdet mellan Mälaren och 5

6 Trosaån. Den nederbörd som faller inom delavrinningsområdet kommer förr eller senare att rinna ut i Bränningeån och vidare till dess utlopp i Hallfjärden (Östersjön). På vägen mot utloppet anrikas föroreningar, som närsalter och metaller, i olika hög grad beroende på vilken typ av markytor vattnet möter på sin väg genom systemet. Skogsmark är den vanligaste marktypen inom avrinningsområdet och även sjöarealen, med 12 sjöar, är stor. Skogsmarker är vanligen förknippade med ett litet läckage av närsalter då skogen vanligen breder ut sig på närningsfattiga jordar. Det läckage som trots allt förekommer beror på de naturliga processer som försiggår i all mark och löser ut näringsämnen för växterna att ta upp. Öppna vattenyta som sjöar och våtmarker är förknippade med ett än mindre närsaltsläckage än skogsmarken. Markytor som förknippas med ett större läckage är åkermark, öppen mark och bebyggda ytor. Åkermarken utbredd längs områdets vattendrag och i östra delen av området ligger utkanterna av Södertälje tätort. De bebyggda ytorna utgör dock procentuellt en mycket liten del av områdets totala yta. Inom avrinningsområdet finns ett område som tidigare använts som militärt övningsområde inklusive skjutbanor. Aktiviteter som genomförts inom området inkluderar utbildning av beredskapsmän samt övningar i samarbete med räddningsverket i form av en stor trafikolycka. Militären lämnar under år 2004 området och 2005 ska alla övningsverksamhet samt skjutbanorna vara nedlagda. Södertälje kommun uttrycker i översiktsplanen från år 2004 att området är intressant som en nybyggd stadsdel med ca 2000 bostäder. Detta kommer drastiskt att påverka miljön i avrinningsområdet. 2.1 Skog En betydande mängd av de närsalter som läcker ut i Bränningeåns vattensystem härstammar troligen just från skogen trots att läckaget från denna typ av mark vanligen är litet. Detta beror förstås på att skogen är den dominerande markanvändningen inom avrinningsområdet och tar upp 57 % av områdets totala yta. Schablonvärden som finns att hitta i Vattenprogram för Stockholms kommun uppskattar att skogen läcker ca 0,6 milligram kväve och 0,02 milligram fosfor per liter vatten som transporteras vidare i vattensystemet. Den påverkan som människan har i skogsmiljö är skogsbruk och av gröna kartan framgår att flera hyggesområden finns eller har funnits i området (cirka 1 % av områdets totala yta). Vid skogsavverkning släpps närsalter fria i marken och riskerar att urlakas i högre takt än normalt för skog på grund av nedbrytning av trädresterna och genom ökad markerosion. Hyggena är i markanvändningsdiagrammet ovan inräknade i den öppna marken. Då kartan är gammal är det omöjligt att avgöra utifrån den vilken påverkan hyggena har på området idag. De schablonberäkningar som presenteras nedan utgår från att skogsbruket idag motsvarar det vid karteringstillfället. 2.2 Åkermark Åkermarken som är förknippad med stora närsaltsförluster utgör 17 % av avrinningsområdets totala yta. Jordbruksmarkerna ligger främst i dalgångarna längs områdets vattendrag samt i närheten av sjöarna. Det största sammanhängande området med åkermark ligger söder och väster om sjön Måsnaren i områdets mitt. Anledningen till detta är troligen att jordarten där är postglacial lera som är naturligt näringsrik. De fina 6

7 lerkornen har långsamt avsatts på bottnen och blandats upp med organiskt material från växt- och djurlivet i sjön/havet som täckt området efter senaste istiden. Det naturliga näringsinnehållet i jorden gör denna marktyp till utmärkt odlingsmark. I översiktsplanen för Södertälje kommun från år 2004 finns dessa områden markerade som åkermark av klass 4 (den näst högsta) enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Schablonvärden i Vattenprogram för Stockholms kommun visar att läckaget från odlad mark uppskattas till 2,3 milligram kväve och 0,06 milligram fosfor per liter vatten som transporteras vidare i vattensystemet. 2.3 Öppen mark Den marktyp som betecknats som övrig mark består av en mix av områden som: fritidsbebyggelse, övrig tomtmark, golfbanor, hyggen och ängsmark. Den öppna marken är alltså en blandning av naturlig och mänskligt påverkad mark. Att ange ett schablonvärde som ska sammanfatta läckaget från denna typ av mark är nog extra svårt. I skriften vattenprogram för Stockholms kommun anges ett värde som är högre än för skogsmark, men lägre än åkermark vilket känns naturligt. De öppna markerna har troligen någon form av vegetationstäcke året runt vilken leder till mindre erosion än den från åkermark, men markerosionen och näringsläckaget är troligen större än i skogsmark där trädens rötter fungerar som ankare för de översta jordlagren. Vidare tillförs troligen mindre näringsämnen den öppna marken än åkermarken (undantaget skulle kunna vara golfbanorna). Schablonvärdena enligt Stockholms vattenprogram är för kväve och fosfor 1 respektive 0,03 milligram per liter vatten som transporteras vidare i vattensystemet. 2.4 Sjöar och våtmarker I Bränningeåns vattensystem ingår 12 sjöar varav den största är Måsnaren, därefter kommer Lilla Måsnaren och Lanaren, övriga sjöar är små. Vidare finns i norr det stora våtmarkskomplexet kring Ånstasjöarna. Arean av de två områdestyperna utgör 12 % av avrinningsområdets totala yta. Sjöar och våtmarker bidrar även de med näringsämnen till vattensystemet på grund av våtdeposition av luftburna föroreningar (det vill säga att luftburna föroreningar regnar ned på sjöns yta). De kan dock även fungera som fällor för näringsämnen genom att binda dem i bottensedimenten och minska näringsläckaget till resten av systemet. Schablonvärden från Vattenprogram för Stockholms kommun visar på ett litet näringsläckage, 0,4 milligram kväve och 0,013 milligram fosfor per liter vatten som rinner vidare ut i vattensystemet. Läckaget från Lilla Måsnaren är dock troligen större då den är mycket förorenad sedan många år tillbaka, hur mycket är svårare att avgöra. Undersökningar från år 1991 visar att föroreningen spridit sig till sjön Måsnaren nedströms. 7

8 2.5 Samlad bebyggelse och större vägar Ungefär 4 % av avrinningsområdets totala yta består av bebyggda (hårdgjorda) ytor. Det mesta av bebyggelsen utgörs av den västra delen av Södertälje tätort med villor, flerfamiljshus, industrier och gator, men även ett antal tätbebyggda fritidshusområden räknas in i denna markanvändning. Enstaka fritidshus behandlas däremot som öppen mark. De största vägarna inom området är E4 och E20, men även andra större vägar som 515 och 576 har tagits med i schablonberäkningarna. De hårdgjorda ytornas påverkan på vattensystemet kommer att förklaras mer ingående nedan under två rubriker, punktkällor och dagvatten. Schablonvärden i Vattenprogram för Stockholms kommun varierar beroende på vad ytorna används till men ligger inom intervallerna 1,7 2,7 milligram för kväve och 0,13 0,35 milligram för fosfor per liter vatten som fortsätter ut i vattensystemet. 3 Punktkällor Bild 3. A- och B-anläggningar inom Bränningeåns avrinningsområde. Geneta panncentral ligger eventuellt inom områdets gränser. De punktkällor som tas upp nedan är markområden som skulle kunna släppa ut stora mängder föroreningar vid olyckor eller om kontrollprogram för vattenvård saknades/missköttes. Det är källor till föroreningar som inte härrör från den naturliga erosion som pågår i all mark. Lyckligtvis är olyckor ovanliga, men de har hänt och kommer troligen hända igen. Det är därför bra att veta var punktkällor finns inom ett avrinningsområde samt att 8

9 ha en beredskapsplan för hur till exempel oljespill eller förorenat släckvatten ska tas om hand. Bränningeån är tydligt påverkat av mänskliga aktiviteter. En eventuell olycka som medför utsläpp av föroreningar skulle ytterligare pressa ett påverkat vattensystem. 3.1 Tveta återvinningsanläggning Tveta återvinningsanläggning tar emot avfall som produceras i Södertälje kommun. Verksamheten omfattar mottagning, sortering och återvinning. Det avfall som inte kan återvinnas läggs på deponi. Deponiverksamheten håller dock successivt på att avslutas då källsortering av hushållsavfall infördes år I översiktsplanen för Södertälje kommun står skrivet att från år 2002 får inte brännbart avfall deponeras och från år 2005 får inte heller organiskt avfall deponeras. Förutom kompost, övrigt hushållsavfall och soporna från återvinningsstationerna runt om i kommunen (returpapper, returkartong, hårdplast, metall, glas, batterier m.m.) tar Tveta emot och mellanlagrar oljor och miljöfarligt avfall innan de skickas vidare för destruktion eller deponi. Inom området finns även en särskild deponi för asbest. Vidare är återvinningscentralen uppsamlingsplats för däck i regionen. Återvinningsanläggningen ligger egentligen inte inom avrinningsområdet, men lakvattnet kan efter lokal rening komma att släppas ut i Lanaren Vattenvård Då nederbörd faller på deponier bildas lakvatten som vid kontakt med avfallet blir mycket förorenat. Detta vatten riskerar att rinna ut ur området genom ytavrinning eller infiltration i marken ner till grundvattnet föras vidare ut till vattensystemet under marken. På Tveta återvinningsanläggning motverkas läckage av förorenat vatten genom att lakvattnet infiltreras genom deponin till grundvattnet som strömmar till en av tre pumpbrunnar. Systemet bygger på att brunnarna pumpar så mycket vatten att grundvattnets naturliga gradient (lutning) ut från området, mot Vällingen, Kvarnsjön och vidare i Moraåns vattensystem, vänds och riktas inåt pumparna. Den omvända gradienten bildar en hydrologisk barriär för läckage av föroreningar via grundvattnet. Vattnet leds från pumpstationerna och samlas upp i en damm innan det pumpas vidare till Himmerfjärdsverket. Även dagvatten som bildas på hårdgjorda ytor inom området överförs till lakvattenanläggningen genom infiltration via deponin. Via en oljeavskiljare leds även vatten från kärl- och fordonstvätt och dagvatten från renhållningsfordonens uppställningsplan till lakvattendammen Lokalt omhändertagande av lakvattnet Sedan två år tillbaka pågår försök att rena lakvattnet från dammen lokalt vid området med en teknik framtagen i samarbete mellan Telge Återvinning, KTH och Lunds universitet, med stöd av Naturvårdverket. Reningen utförs i flera steg innan det släpps ut i det lokala vattensystemet enligt: 1. Vatten från lakvattendammen leds till en anläggning får metallrening. Kemikalier tillsätts till vattnet så att metallerna ska fällas ut. Slammet som blir kvar i anläggningen pumpas regelbundet bort och läggs på deponi inom återvinningsanläggningen. Vattnet som kommer ut ur det första reningssteget ska innehålla metallhalter som motsvarar låga till måttliga halter för sjöar och vattendrag enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 9

10 2. Det andra reningssteget består av en komprimerad våtmark. Vattnet filtreras genom en bädd av torv och sand innan det får vila i våtmarksbassängen i fem dagar för att kväve ska avgå till luften. 3. Innan vattnet släpps ut tillvattensystemet ska dock kvävehalten i vattnet sänkas ytterligare. Detta hoppas man uppnå genom att återinfiltrera vattnet till marken genom skogsbevattning. I anslutning till den komprimerade våtmarken ligger ett 10 ha stort skogsplantageområde som i första hand ska bevattnas. I andra hand finns planer på att anlägga energiskog. 4. Efter återinfiltreringen ska vattnet vara rent utan skadliga miljöeffekter. Vattnet leds då till Sörängsdiket som för det vidare till sjön Lanaren (som ligger inom Bränningeåns avrinningsområde). Än så länge har inget vatten letts till Lanaren. Vattnet i som ska användas för bevattning måste klara gränsvärden för en mängd olika ämnen. De provtagningar som hittills utförts har visat att halterna av miljöfarliga ämnen i vattnet minskar i våtmarken. Det sista reningssteget krävs dock för att klara gränsvärdena för kväve. Det första reningssteget har inte fungerat fullt ut på grund av lakvattnets höga kalkhalt. Alternativa metoder för metallrening undersöks. På Telge Återvinnings hemsida står att projektet är redo att testas fullt ut, detta är dock tveksamt. Miljödomstolen ska i år (2005) avgöra om och när det första vattnet ska släppas till Lanaren. 3.2 Industri Inom avrinningsområdet finns både småindustri och stora tillverkningsfabriker. De allra flesta industrierna sysslar med biltvätt/biltillverkning, men inom området finns även tillverkningsfabriken för Svenska lantchips. Industrierna skulle genom en olyckshändelse kunna tillföra vattensystemet stora mängder olja eller andra skadliga kemikalier som hanteras vid tillverkningsprocesserna. 3.3 Vägar Då avrinningsområdet innefattar den västra delen av Södertälje tätort finns det förstås många större vägar som leder in mot staden. De två största vägarna är E4 och E20 som har ett par kilometers sträckning inom områdets gränser. Dessa vägar är även transportled för farligt gods. En olycka på E20 skulle kunna ge stora skador på vattensystemet då den passerar mellan Stora och Lilla Måsnaren. E4:an ligger i områdets sydöstra ytterkant och vid en olycka skulle konsekvenserna troligen återfinnas vid Bränningeåns utlopp. Andra större och tungt trafikerade vägar är väg 576 och väg Järnvägar Inom området går ett flertal järnvägsspår som leder till Södertälje från olika delar av landet. Vardagstrafiken på järnvägen utgör en mycket liten del av områdets föroreningsbelastning. På spåren transporteras dock farligt gods av olika slag som vid en olycka skulle kunna ställa till med stora skador på vattensystemet. Järnvägen ligger i områdets södra del och en eventuell olycka skulle drabba Lanaren och/eller Bränningeåns utlopp. Påverkan på enskilda vattentäkter kan inte uteslutas, men Måsnaren sjöarna och de ekologiskt känsliga Ånstasjöarna ligger uppströms järnvägsspåren. 10

11 3.5 Enskilda avlopp Inom avrinningsområdet finns flera fritidshusområden med enskilda avloppslösningar, antalet permanentboende men enskilt avlopp är dock få. Två av fritidshusområdena (Lerhaga och Ålö vid sjön Lanaren) finns omnämnda i översiktsplanen för Södertälje kommun som prioriterade fritidshusområden för avloppslösningar. Detta beror på att stugorna i dessa områden i stor utsträckning håller på att omvandlas till permanentboende utan att ha avlopp dimensionerade för en sådan belastning. En stor närsaltsbelastning på sjön Lanaren är att vänta om avloppen inte åtgärdas. Hushåll som inte är kopplade till de kommunala avloppsledningarna utgör en extra källa för närsalter inom ett avrinningsområde. Vid schablonberäkningar av de enskilda avloppens påverkan antas varje fritidsfastighet bebos av 2,3 personenheter (PE) och permanentfastighet av 2,6 PE. Varje PE släpper varje dag ut 2,2 gram fosfor och 12 gram kväve. Fritidshus antas vara bebodda två månader om året. Avloppens reningsgrad antas där uppgifter saknas vara ganska låg, 40 % för fosfor och 25 % för kväve. Schablonvärden liksom uppgifter om antal fritids- och permanentfastigheter kommer från Lässtyrelsens rapport Bränningeån från år Djurhållning Gårdar med många djur kan släppa ut stora mängder närsalter till ett vattensystem om inte spillningen förvaras i container eller annan för vatten ogenomtränglig yta. Det finns i Länsstyrelsens rapport Bränningeån (Länsstyrelsen i Stockholms län, 1995) schablonvärden för hur mycket närsalter som i genomsnitt släpps ut från gårdar som sysslar med djurhållning. Värden som presenteras är 0,12 kg fosfor och 0,75 kg kväve per djurenhet (DE) och år. En DE motsvarar en fullvuxen häst eller ko eller 100 fjäderfän. 3.7 Militärt övningsområde - Almnäs De militära områdena, som delas av flera avrinningområden och kommuner, har tidigare tagit upp stora markområden i avrinningsområdets västra del. Under 2004 och 2005 håller dock försvarsmarken och Svea ingenjörskår (ing. 1) på att lämna områdena. De lokaler som inom området som lämnas lediga på området annonseras för uthyrning hos fortifikationsverkets mäklarföretag Vasallen. Vidare finns långsiktiga planer, i översiktsplanerna för Södertälje och Nykvarns kommuner, på att bygga bostäder i området. I översiktsplanen för Södertälje nämns 2000 nya bostäder. I de årliga miljörapporter som finns tillgängliga för Almnäsområdet framgår att flera kemikalier och andra miljöskadliga ämnen under åren har hanteras. Markundersökningar, med avseende på petroliumprodukter, som utfördes år 2002 på flera platser inom området visade dock att föroreningen av marken är liten och inom godtagbara nivåer enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Av gröna kartan och översiktsplanen för Södertälje kommun framgår att två skjutbanor finns inom området. I en rapport från år 2001 framgår att avsikt finns att gräva upp förorenad sand i skjutbanornas kulfång och rena denna på en lokal i Upplands-Väsby. Vid sökning på försvarets, fortifikationsverket och räddningsverkets hemsidor framgår att utbildning skett av beredskapsmän liksom väpnade soldater, större trafikolyckor har simulerats och att området har använts som uppsamlingsstation för förnödenheter som ska skickas till soldater i internationell tjänst (bland annat före detta Jugoslavien och Afghanistan). 11

12 4 Dagvatten Idag går mycket av Södertäljes dagvatten orenat ut i kommunens olika åsystem, men arbete pågår för att förbättra dagvattenhanteringen. År 2001 utkom skriften Dagvattenpolicy för Södertälje kommun med riktlinjer för kommande dagvatten arbete. Samtidigt utfördes en inventering av dagvattenhanteringen i Södertälje tätort. I slutet av 2002 var en liknande inventering klar för de övriga tätorterna i Södertälje kommun (Järna, Ekeby, Mölnbo och Hölö). Begreppet dagvatten definieras som ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som på eller via brunnar i hårdgjorda ytor, diken i genomsläpplig mark eller ledningar rinner till någon form av recipient. Recipienterna kan vara yt- respektive grundvattensmagasin eller reningsverk. Dagvattnet för, på sin väg mot recipienten, med sig föroreningar från källor det passerar på sin väg. I jordbruksmarker handlar det ofta om närsalterna kväve och fosfor samt i viss mån pesticider, medan det vid tungt trafikerade vägar handlar om hälsofarliga ämnen som olika typer av PAH (cancerframkallande kolväten), metaller (zink, kadmium, bly m.m.), klorerade organiska produkter och förstås olika typer av oljeföroreningar. I dagvattenpolicyn klassificeras tätorternas dagvatten i en femgradig skala efter förväntat föroreningsinnehåll beroende på markanvändningen. Föroreningsklass Markanvändning Tänkbara föroreningar 1 Låga halter av föroreningar. 2 Låga till måttliga halter av föroreningar. 3 Måttligt höga halter av föroreningar Höga halter av föroreningar. Park- och andra grönytor inom detaljplanelagt område. Mindre bostadsområden, takytor, promenadytor utan större inslag av föroreningar av trafik. Större bostadsområden och tätorter med vägar kontorsområden och parkeringsplatser som är koncentrerade till en samlad hårdgjord yta. Starkt trafikerade vägar, gator, parkeringsplatser, parkeringshus, vägtunnlar och industriområden. Tabell 1. Beskrivning av dagvattenklasser enligt Dagvattenpolicy för Södertälje kommun (Samhällsbyggnadskontoret, 2001). Luftföroreningar (våtdeposition av svavel och kväve), bakterier (avfall, fågel- och djurfekalier), gödningsoch bekämpningsmedel. Luftföroreningar (våtdeposition av svavel och kväve), bakterier (avfall, fågel- och djurfekalier, djurhållning), gödnings- och bekämpningsmedel från jordbruk, förzinkade belysningsstolpar mm, ev koppartak, biltvätt på gata. Näringsämnen, suspenderat material, bakterier, biologiskt nedbrytbart material (bensin, disel mm och naturligt organiskt material), organiska kemikalier (kolväten från bränsle, lösningsmedel mm), tungmetaller, halkbeskämpningsmedel. Näringsämnen, suspenderat material, bakterier, biologiskt nedbrytbart material (bensin, disel mm och naturligt organiskt material), organiska kemikalier (kolväten från bränsle, lösningsmedel mm), tungmetaller, halkbeskämpningsmedel. Utifrån klassificeringen sammanställdes råd för dagvattnets hantering: 12

13 Vatten av de två lägsta klasserna bör i första hand infiltreras (eventuellt perkoleras) ned i marken och där renas naturligt. Utsläpp genom ytavrinning direkt till vattendrag är godtagbart för vatten av klass 1. Från och med klass 3 bör vattnet källsorteras, det vill säga att de smutsigaste fraktionerna ska avskiljas från de renare för att genomgå någon typ av rening innan det släpps vidare i vattensystemet, övrigt vatten bör infiltreras i marken. Dagvatten av klass 4 och 5 från områden som trafikeras med tunga fordon och har högfrekventerade parkeringsplatser ska, som minimikrav på rening, avskiljas från olja. Även bensinstationer ska ha separat oljeavskiljare för dagvatten. Vatten som kommit i kontakt med kemikalier bör inte avledas via dagvattennätet, inte ens om kemikalierna är miljöanpassade. Om förorenat dagvatten av någon anledning måste ledas till dagvattennätet ska kommunens miljökontor konsulteras för att bedöma recipientens känslighet. 4.1 Dagvatten från Södertälje tätort I tätorter som Södertälje föregår flera aktiviteter som kan förorena den nederbörd som faller på hårdgjorda ytor och bildar dagvatten. Föroreningar som kan återfinnas i dagvatten från tätorter inkluderar kväve, fosfor, syretärande ämnen, metaller och olja beroende på vilken typ av markyta vattnet kommer i kontakt med. Vid en jämförelse med renat avloppsvatten har dagvatten generellt mycket högre halter suspenderat material och metaller, lite högre halter organiskt material (syretärande), lika hög halt fosfor och lägre halt kväve. Idag går det mesta av dagvattnet från tätorterna i Södertälje kommun orenat ut i närliggande åar eller sjöar. I Bränningeåns avrinningsområde ingår stora delar av västra Södertälje inklusive stadsdelarna Geneta, Hovsjö och Pershagen. Recipienter för dagvattnet är sjöarna Lilla Måsnaren och Måsnaren. Då ytan av de bebyggda områdena är stor är förstås även föroreningsbelastningen på recipienterna stor. I början av 1990-talet framkom det av bottenfaunaundersökningar i sjöarna att Lilla Måsnaren var kraftigt förorenad, dels på grund av dagvattnets påverkan dels på grund av enskilda avlopp av dålig standard i närområdet. Avloppen kopplades på det kommunala vatten- och avloppsnätet vilket ledde till en minskning av den årliga fosfortillförseln med 40 %. Det beslutades även att dagvattnet skulle genomgå rening innan det släpptes till sjön en åtgärd man hoppades skulle minska fosfortillförseln med ytterligare 10 %. År 1993 stod Wasa våtmark klar. En utvärdering av driften den fem första åren visade att våtmarken är för liten för optimal rening men att den trots allt renar mellan 20 och 40 % av allt fosfor och 10 till 30 % av allt kväve som når våtmarken. Vidare minskas halten ammoniumkväve markant till ett värde som inte bedöms skada växt- och djurlivet i recipienten. Rening av det dagvatten som rinner till Måsnaren saknas helt Dagvattnets klassificering Dagvattnet inom vattensystemet har i skriften underlag för dagvattenstrategi från 2002 delats in i tre delområden beroende på recipient. Vattnet från de tre områdena tillhör enligt dagvattenpolicyn för Södertälje kommun klasserna 3 och 4. Rening innan utsläpp till recipienten sker för vattnet från område Södertälje 4 i Wasa våtmark. 13

14 Område Dagvattenklass Beskrivning Södertälje 4 4 Området består av bostäder, industri, köpcentrum och naturmark. Dagvattnet från en motorcrossbana och Forums reservparkering leds till ett träsk innan det släpps ut till Wasa våtmark där allt dagvatten från området renas. Recipient för dagvattnet är Lilla Måsnaren. Södertälje 8 4 Området består av lättare industri, bostäder och naturmark. Dagvattnet leds via ledningar och ett långt dike till Måsnaren. Södertälje 13 3 Området bestås av småhus, radhus och en skola. Dagvattnet leds ut till ett dike som går genom ett träskområde till Hallsfjärden. Tabell 2. Dagvattenklasser inom avrinningsområdet. Råd för hantering av dagvatten av de olika klasserna finns i punktlista ovan Dagvattnets påverkan på Bränningeån Bränningeån är ett mänskligt påverkat system och dagvattnet från Södertälje tätort står för en stor del av den påverkan. Dagvatten tillförs vattensystemet genom: utsläpp i Lilla Måsnaren efter rening i Wasa våtmark, utsläpp i Måsnaren genom dike eller ledning och utsläpp i Hallfjärden via dike från Pershagen. Dagvattenutsläppen har påverkat de två recipientsjöarna genom att göra dem eutrofa. Lilla Måsnaren har påverkats i så hög grad att dess botten i översiktsplanen för Södertälje kommun är markerad som förorenad. Undersökningar hur Lilla Måsnaren återhämtar sig sedan anläggandet av Wasa våtmark sker varje år, fram till år 1998 kunde ingen tydlig förbättring i bottenfaunan fastställas. Samhällsbyggnadskontoret i Södertälje sammanställde år 2002 skriften Underlag för dagvattenstrategi där de sammanfattar läget i de olika dagvattenrecipienterna i kommunen. Ur skriften framkommer att påverkan på Bränningeån är stor, med en arealspecifik förlust inom tillståndsklass 4 för fosfor enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Avvikelseklassen från ett av människan opåverkat vattensystem ligger inom klass 3 stor avvikelse. Samhällsbyggnadskontorets skrift vill dock endast tilldela dagvattnet en liten del av denna påverkan vid utloppet (9 % för fosfor och 2 % för kväve). I beräkningarna utförda för denna rapport står dagvattnet för en betydligt större del. 4.2 Vägdagvatten Vägar och de fordon som trafikerar dem ger upphov till stor nedsmutsning av dagvatten, vägdagvatten är alltid av klass 5 enligt Södertälje kommuns dagvattenpolicy. Förutom de gödande, syretärande och försurande (koloxider, svaveloxider och kväveoxider löses i vatten och bildar syror, men sprids egentligen luftburet inte via dagvattnet) ämnen som finns i avgaserna är slitage av däck och vägbanor samt spridning av vägsalt stora föroreningskällor. Vidare föroreningar associerade med vägar och fordon är läckage av olja, frostskyddsmedel, rostskyddsmedel och slitage på bromsarna, dessa källor är dock mindre än ovan nämnda. Mycket av det vägdagvatten som bildas går idag orenat ut till närmsta vattendrag. År 1999 utkom en rapport från vägverket region Stockholm som tar upp rening av vägdagvatten och prioriterade sträckor (Vägverket Region Stockholm 1999: Rening av vägdagvatten. Prioriterade vägsträckor för åtgärder). Det vägdagvatten som avvattnas mot 14

15 Bränningeån föreslås renas med oljeavskiljning och flertalet öppna sedimentationsdammar, samt vid ett ställe en infiltrationsdamm efter oljeavskiljning Påverkan på Bränningeån Schablonhalter beräknade utifrån halter angivna i Vattenprogram för Stockholms kommun visar att den relativa påverkan från de större vägarna i området är relativt liten (men inte obetydlig) vad gäller närsalter och metaller. Detta beror på att vägytan endast upptar 0,4 % av områdets totala yta. Halten föroreningar i vattnet är dock hög och kan kanske påverka området nära utloppspunkten negativt. Dessutom finns flera föroreningar vägdagvattnet som inte analyserats som kan ställa till med problem i miljön. Att anlägga sedimentationsdammar längs större vägar skulle vara ett effektivt sätt att stoppa vatten med hög koncentration av föroreningar, även om det finns andra åtgärder som skulle resultera i större rening av just närsalter till den slutliga recipienten. 5 Vattenskyddsområde Bild 4. Vattenskyddsområde för Djupdals vattenverk. I avrinningsområdet ligger Djupdals vattenverk som distribuerar dricksvatten till cirka av Södertälje kommuns invånare. Råvattnet till vattenverket tas ur Malmsjöåsen, men den regnbildade grundvattenmängden räcker inte till. Till åsen pumpas därför Mälarvatten som infiltreras ned i marken och därmed renas av naturliga markprocesser. Vid vattenverket förfinas vattenkvaliteten ytterligare och ph-justeras för att skona vattenledningarna. Vattnet pumpas sedan till de flesta hushåll inom Södertälje tätort. Planer att Djupdals 15

16 vattenverk även ska distribuera vatten till Järna, Mölnbo och Hölö tätorter och därmed ersätta Myrstugans vattenverk. Inom vattenskyddsområdet får förstås inga verksamheter förekomma som riskerar förorena vattnet. Det tätortsnära läget gör dock att all påverkan är svår att undvika. En grundlig riskanalys (Tyréns, 2006) har på uppdrag av Telge Nät AB under året genomförts av vattenskyddsområdet där olika verksamheter riskklasserats utifrån sannolikhet för och konsekvens av olika typer av tillbud. I rapporten redovisas tydligt var svagheter i dricksvattnets säkerhet finns. Värt att notera är även att vattenskyddsområdet sträcker sig över gränsen till Nykvarns kommun. 6 Ekologiskt känsliga områden Bild 5. Ungefärlig utbredning av det ekologiskt särskilt känsliga området. Ekologiskt känsliga områden i vattenmiljö saknas nästan helt inom Södertäljes del av avrinningsområdet. Endast den förorenade sjön Lilla Måsnaren ingår i det sammanhängande våtmarksområde som omnämns som känsligt i översiktsplanen för Nykvarn. Området presenteras kort nedan. 6.1 Miaren - Mindalssjön - Lundesjön - Ånstasjön - Norra Måsnaren Sjöarna utgör tillsammans med den numera helt igenväxta Kämstasjön ett stort sammanhängande våtmarksområde. Sjöarna är näringsrika och bevuxna med mycket vass. Tillrinningsområdet omfattar främst odlingsmarken norr om våtmarkskomplexet som annars i huvudsak omges av blandskog omväxlande med rena löv- och granbestånd. Området har ett rikt fågelliv som främst är koncentrerat till Ånstasjön. Utöver våra vanligaste slättsjöfåglar kan Svarthakedopping särskilt nämnas. Mellan Kämstasjön och Lundesjön växer den 16

17 fridlysta och mycket giftiga busken Tibast. Dikning, invallning eller förorenande utsläpp som ytterligare påskyndar igenväxningen är exempel på åtgärder som inte är förenliga med naturvårdsintresset. 7 Beräkningar De beräkningar som utförts som ligger till grund för kommande stycke om transport av näringsämnen inkluderar: Beräkning av utbredningen av olika typer av markanvändning inom området, samt för tillrinningsområdena för sjön Lanaren. Schablonberäkning av den arealspecifika avrinningen från området. Schablonberäkningar för förluster av näringsämnen och metaller från olika typer av markanvändning samt enskilda avlopp. Beräkning av acceptabel fosfortillförsel för sjön Lanaren. Arealspecifik förlust av fosfor och kväve samt avvikelse från jämförvärde. 7.1 Markanvändning Beräkningen av markanvändningen i Bränningeåns avrinningsområde grundar sig på de digitala terrängkartbladen 10HSO, 10ISV. Genom att i MapInfo sammanlänka alla områden med samma typ av markanvändning, inom gränserna för avrinningsområdet, till en yta och ta reda på denna ytas storlek kan jämförelseberäkningar mellan de olika markanvändningsytorna lätt utföras. 7.2 Scablonberäkning arealspecifik avrinning Från uträkningen ovan finns uppgifter om ytan av de olika typerna av markanvändning. I vattenprogrammet för Stockholm finns schablonvärden för avrinning för olika typer av markanvändning beroende hur stor del av ytorna som beräknas vara hårdgjorda. Dessa schablonvärden presenteras för att ge en överblick i tabellen nedan. 17

18 Markanvändning Avrinning (mm/m 2 år) Skog 240 Öppen mark 240 Myr 240 Låg bebyggelse 290 Hög bebyggelse 310 Åker 240 Industri 410 Sjö 240 Fritidsbebyggelse 290 E4 >20000 ådt 430 Väg 57, 509 <20000 ådt 430 Järnväg 290 Tabell 3. Schabloner för avrinning från olika typer av mark enligt Vattenprogram för Stockholm. För beräkning av den arealspecifika avrinningen beräknades först den totala avrinningen från området per år genom att kombinera schablonvärdena för avrinning med ytan för respektive markanvändning. Avrinningen delades därefter med områdets totala yta samt omvandlades till den enhet som arealspecifik avrinning vanligen presenteras i, l/s km 2. Beräkningarna utfördes i Excel. 7.3 Schablonberäkning läckage av närsalter och metaller De siffror på närsalts- och metalläckage som kommer att presenteras nedan är schablonberäknade. Schablonerna från de olika typerna av markanvändning kommer från Vattenprogram för Stockholms kommun och värdena har presenterats tidigare i texten. Schablonen för enskilda avlopp kommer från länsstyrelsens rapport Moraån. Schablonvärdena presenteras i tabellen nedan för att ge en översikt av de olika värdena. 18

19 Markanvändning Fosfor (mg/l) Fosfor Kväve (mg/l) Kväve Zink (mg/l) Koppar (mg/l) Skog 0,02-0,6-0,015 0,008 Öppen mark 0,03-1,0-0,025 0,02 Myr 0,013-0, Låg bebyggelse 0,1-1,5-0,07 0,04 Hög bebyggelse 0,2-1,8-0,1 0,08 Åker 0,06-2,3-0,025 0,02 Industri 0,3-2,1-0,1 0,03 Sjö 0,013-0, Fritidsbebyggelse 0,13-1,7-0,025 0,02 Väg >20000 ådt 0,35-2,7-0,4 0,09 Väg <20000 ådt 0,18-1,7-0,18 0,05 Järnväg 0,3-1,0-0,35 0,09 Enskilda avlopp - 2,2 (g/pe dag) Djurhållning - 0,12 (kg/de år) - 12,0 (g/pe dag) - 0,75 (kg/de år) Tabell 4. Schablonvärden för Fosfor, Kväve, Zink och Koppar enligt Vattenprogram för Stockholm, Länsstyrelsens rapport Moraån och Naturvårdsverket. Beräkningarna utfördes i Microsoft Excel genom att kombinera schablonvärden med avrinnings- och ytuppgifter för de olika marktyperna respektive uppgifter om antal fastigheter, personenheter (PE) och reningsgrad för de enskilda avloppen. 7.4 Acceptabel fosfortillförsel Acceptabel fosfor tillförsel beräknades för en av sjöarna inom avrinningsområdet. För beräkningarna krävs uppgifter om medeldjup och omsättningstid, uppgifter som inte finns tillgängliga för alla sjöar. Formeln för beräkningen som finns i Vattenprogram för Stockholms kommun lyder som följer: L (mg/m 2 sjöyta) = 2 ( D/T) där L = den acceptabla fosfortillförseln, D = medeldjup (m) och T = Uppehållstid (år). Formeln gäller för sjöar där en rimlig näringsgrad är måttligt näringsrik (mesotroft tillstånd). Anledningen till att beräkningarna utförts på just Lanaren är dels att alla nödvändiga uppgifter finns tillgängliga, dels för att sjön utreds som recipient för det renade lakvattnet från Tveta återvinningsanläggning. 19

20 7.5 Arealspecifik förlust och avvikelse från jämförvärde Den arealspecifika förlusten av fosfor och kväve beräknades med hjälp av medelvärdet av i fält uppmätta halter för de båda ämnena kombinerat med uppgifter om vattenföringen. Provtagningsserierna ska enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder ha pågått i tre år med sex provtagningstillfällen om året. Vid beräkning av avvikelse från opåverkat tillstånd fastställs jämförvärdena enligt: Jämförvärde för totalfosforförluster via vattendrag (kg/ha år): 0,002 Q + 0,015 Jämförvärde för totalkväveförluster via vattendrag (kg/ha år): 0,018 Q + 0,85 där Q är den arealspecefika avrinningen i l/s. 8 Föroreningstransport Närsaltstransporten inom Bränningeåns vattensystem är starkt påverkat av människan. Inom området finns bostadsområden, vägar och industri samt fritidshusområden, enskilda avloppslösningar och betydande ytor jordbruksmark. De siffror över närsalterna och dess källor som presenteras i den här rapporten är helt och hållet schablonberäknade inga fältbesök eller provtagningar har genomförts. Fältundersökningar har dock genomförts i området tidigare bland annat av länsstyrelsen i Stockholms län och av Yoldia Environmental Consulting AB som ett beställningsjobb av Södertälje kommun. Det är därför intressant att vid presentationen av den schablonberäknade näringstransporten jämföra värdena med i fält uppmätta data. 8.1 Resultat av fältundersökningar Trots att avrinningsområdet till största delen består av skogsmark har det vid provtagningar i området visat sig att den mänskliga påverkan ger stora tillskott av både fosfor och kväve till Bränningeåns vattensystem. Naturvårdsverket har i sina bedömningsgrunder för vattenkvalitet i landets vattendrag tagit fram två mått på närsaltsförluster från ett område via vattendrag, arealspecifik förlust och avvikelse från opåverkat vattensystem. Detta är ett lättöverskådligt sätt att fastställa om ett vattensystem är påverkat av mänsklig aktivitet och utvärderingar av undersökningar i avrinningsområden illustreras ofta med klassificering av dessa två mått. I Bränningeåns avrinningsområde har undersökningarna resulterat i klassificering och bedömning enligt tabellerna och förklaringarna nedan. Arealspecifik förlust Yoldia år Bränningeån år Underlag för dagvattenstrategi (klass) Fosfor Kväve Tabell 5. Arealspecifik förlust enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fosfor och kväve. 20

21 Klass 1 innebär att förlusterna av närsalter från marken är mycket låga. Klass 2 innebär att förlusterna är låga och motsvarar avrinningen för genomsnittliga skogsmarker i Sverige. Klass 3 innebär att förlusterna är måttligt höga och motsvarar avrinningen från öppen mark. Klass 4 innebär att förlusterna från området är höga och motsvarar avrinningen från regelbundet plöjda åkermarker. Klass 5 innebär mycket höga förluster av närsalter och motsvarar sandiga åkermarker eller mark med djurhållning. Avvikelse (klass) Yoldia år Bränningeån år Underlag för dagvattenstrategi 2002 Fosfor Kväve Tabell 6. Avvikelseklass enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder för fosfor och kväve. Klass 1 innebär att ingen tydlig avvikelse, vad gäller närsaltstrasporten, kan konstateras i undersökningens resultat jämfört med vad som förväntas från mark opåverkad av människan. Klass 2 innebär att närsaltstransporten i vattensystemet är så stor att en tydlig avvikelse syns i undersökningens resultat jämfört med de värden som skulle förväntas från mark opåverkad av människan. Klass 3 innebär att närsaltstransporten i systemet är så stor att avvikelsen på grund av mänsklig påverkan är stor. Klass 4 innebär att närsaltstransporten i systemet är så stor att avvikelsen på grund av mänsklig påverkan är mycket stor. Klass 5 innebär att närsaltstransporten i systemet är så stor att avvikelsen på grund av mänsklig påverkan är extremt stor. Som framgår av tabellerna ovan är Bränningeåns vattensystem tydligt påverkat av människan både vad gäller fosfor och kväve. Den arealspecifika förlusten av kväve är måttligt hög överlag och måttligt hög till hög för fosfor. Avvikelsen från ett av människan opåverkat system är tydlig för kväve och stor för fosfor. Den mänskliga påverkan är dock inte förvånande då det är ett tätortsnära vattensystem. Då förhöjda halter av både kväve och fosfor har uppmätts är det troligt att många källor är inblandade. Allt i från jordbruk och djurhållning till enskilda avlopp och dagvatten bär en del av föroreningssituationen i Bränningeån. Schablonberäkningarna nedan ska göra ett försök att visa vilka de största källorna till närsaltsläckaget är och därmed var åtgärder kan sättas in för att minska närsaltsbelastningen på områdets sjöar och vattendrag. 8.2 Schablonberäknad närsaltstransport Den schablonberäknade närsaltstransporten ger en uppskattning av hur mycket fosfor och kväve som tillförs Bränningeåns vattensystem innan utloppet och vilka källor som står för de största bidragen. I tabellen nedan presenteras den ungefärliga närsaltstransporten för Bränningeåns avrinningsområde tillsammans med ytuppgifter om de olika markanvändningstyperna. Detta ger, tillsammans med markanvändningskartan, en överskådlig 21

22 uppfattning i vilket vatten extra höga koncentrationer av föroreningar förekommer och lokal belastning kan väntas. Markanvändning Yta (km 2 ) Fosfor (kg/år) Kväve (kg/år) Skog 33, Öppen mark 5, Myr 1, Åker 9, Sjö 5, Fritidsbebyggelse 0, Hög bebyggelse 0, Låg bebyggelse 0, Industri 0, Väg >20000 ådt 0, Väg <20000 ådt 0, Järnväg 0, Enskilda avlopp Djurhållning Totalt 58, Tabell 7. Föroreningstransport från olika källor inom avrinningsområdet. Resultaten av beräkningarna kan även åskådliggöras genom att visa den procentuella fördelningen av de två närsalterna från olika källor. I diagrammet nedan har de olika hårdgjorda ytorna från tabellen ovan samlats under en rubrik (Samlad bebyggelse och större vägar) för att ge en tydlig bild. Föroreningsflöde från olika typer av markanvändning (%) 50% 40% 30% 20% 10% 0% Skog Öppen mark Samlad bebyggelse och större vägar Åker Sjö Enskilda avlopp Djurhållning Fosfor Kväve Diagram 1. Föroreningstransport från olika källor inom avrinningsområdet. Som framgår av diagram och tabell ovan finns ingen fosforkälla som dominerar utan det finns fem källor (skog, samlad bebyggelse och större vägar, åker, enskilda avlopp och djurhållning) som vardera står för

23 % av den totala fosfortillförseln. Den sammanlagda tillförseln är dock stor i förhållande till avrinningsområdets yta vilket förstås orsakar övergödda sjöar och stor avvikelse från ett av människan opåverkat vattensystem. Att dagvattnet från den samlade bebyggelsen och de större vägarna spelar en tydlig roll i fosforbelastningen syns i schablonberäkningarna, men än tydligare vid vattenkemiska provtagningar och bottenfaunaundersökningar i Måsnarensjöarna. Redan år 1990 fastställdes att läget. i framför allt Lilla Måsnaren, var kritiskt och att sjön kunde inte längre anses ha en normal fauna. En våtmark konstruerades och togs i bruk år 1993 för att rena dagvattnet innan utsläppet till sjön. I denna minskar fosforhalten med cirka % och kvävehalten med cirka %. Detta är inte optimal rening utan utvärderingar av våtmarken har visat att den är för liten och att den vid utbyggnad skulle kunna ha en större reningsgrad. Att bygga ut våtmarken och se hur reningen påverkas vore intressant då Wasa våtmark då skulle kunna vara ett exempel på hur liknande anläggningar i framtiden bör dimensioneras. Dessutom skulle ytterligare rening snabba på Lilla Måsnarens återhämtning som idag är långsam. Även Stora Måsnaren får ta emot stora mängder (orenat) dagvatten, provtagningar i sjön visar dock att denna klarar av föroreningarna bättre än Lilla Måsnaren. De enskilda avloppen i avrinningsområdet är främst förknippade med fritidsboende. Närsaltsutsläppen är därmed begränsade. Områdets tätortsnära läge gör dock att fritidshusen troligen används mer än de två månader om året schablonberäkningarna grundar sig på. Vidare finns två fritidshusområden (Lerhaga och Ålö) som i översiktsplanen för Södertälje kommun utpekas som prioriterade områden för avloppslösningar då de i snabb takt håller på att omvandlas till permanentboende. De enskilda avloppen ska därför inte bortses ifrån i sammanfattningen av närsaltskällor. Djurhållningen är en källa till närsalter som tidigare var stor i avrinningsområdet. Vid Tveta, strax söder om Måsnaren, fanns en stor fågelfarm som stängdes år Gödselhanteringen vid farmen var under lång tid bristfällig och det finns därför anledning att tro att en avlastning av vattendraget Ålöström har skett. Gödsel dumpades även vid Tvetadiket inom Moraåns avrinningsområde. Hanteringen av djuravföring sker oftast på hårdgjorda ytor utan golvbrunn. Ett visst läckage får man trots allt räkna med men schblonvärdena är låga. De värden som ovan presenterats grundar sig på att läckage sker från hälften av djurbesättningen med 1 % av näringsinnehållet i avföringen, vid tidpunkten för beräkningarna var fågelfarmen fortfarande öppen. Även åkermarken står för en betydande del av fosfortillförseln i systemet. Än större inverkan har den dock på kväveläckaget där den är den enskilt största källan. Provtagningar vid Bränningeåns utlopp har visat att även kväveutsläppen visar tydlig påverkan av människan. 23

24 9 Sjöar Bild 5. Sjöarna inom Bränningeåns vattensystem. Sjöarna i ett vattensystem utgör delrecipienter på vägen mot utloppet. I sjöarna sker många naturliga processer (biologiska, kemiska och mekaniska) som fångar upp föroreningar och binder dem till bottensedimenten. Hos en del sjöar är denna förmåga att fånga upp föroreningar så stor att halten närsalter i vattnet som lämnar sjön är mindre än i vattnet som tas emot. De schablonvärden som i denna rapport används för att beräkna närsaltstransporten i vattensystemet antar dock att det atmosfäriska nedfallet av närsalter på sjöytorna är större än den upptagande förmågan. Även sjöytorna ger alltså ett mycket litet tillskott till den totala närsaltstransporten i Bränningeån. Sjöarnas upptag av närsalter och bindningen till sedimenten fungerar alltså ungefär som ett reningsverk. Om en sjö överbelastas av närsalter och syrebrist uppstår på sjöbotten kan dock processen vändas och närsalterna frigörs åter till vattnet. Vilket förstås leder till ytterligare belastning och förvärrad syresituation på botten. Sjön kommer i en ond spiral av självgödning och stora mängder närsalter kommer att börja transporteras ut i 24

25 vattensystemet. En självgödande sjö är mycket svår att restaurera, det är därför bra om övergödning misstänks att sätta in åtgärder innan den onda spiralen träder in. Vidare egenskaper som gör sjöarna i ett avrinningsområde till viktiga provpunkter i ett vattensystem är att de ofta ligger utspridda över området. Genom att analysera skillnader i belastning på olika platser i ett vattensystem blir det förstås lättare att avgöra var insatser för miljöförbättrande åtgärder gör störst nytta. 9.1 Mindalsjön Koordinater: RN-X RN-Y Yta: 0,123 km 2 Höjd över havet: 30 m Maxdjup: 1,5 m Närningsgrad: Eutrof Mindalsjön ligger längst uppströms i ett komplex av fyra sjöar som vanligen går under namnet Ånstasjöarna. Samtliga sjöar i komplexet är mer eller mindre igenväxa och omges av myrmark och sumpskog. Igenväxningen har påskyndats något av en sjösänkning på 15 centimeter år Mindalsjön har ännu kvar en sammanhängande öppen vattenyta då den är den näst största av den fyra sjöarna. I översiktsplanen för Nykvarns kommun framgår att Ånstasjöarna är näringsrika, tillrinningsområdet består till en stor del av åkermark, och kraftigt vassbeväxta. I Södertörnsekologernas sjödatabas framgår att Mindalsjön hyser ett flertal fiskarter: Ål, Ruda, Abborre, Gädda, Mört, Sarv och Sutare. Det framgår dock att populationerna i de flesta fall är små, men att det fanns mer fisk fram till år 1992 då en stor del av fiskbeståndet kvävdes under vintern. I rapporten Sjöar och Vattendrag i Södertälje från år 1985 står att läsa att fisken vandrar upp till Ånstasjöarna under våren när vattenståndet är högt. Problem Ånstasjöarna är eutrofa vilket orsakar den igenväxning som pågår. Åtgärder Ånstasjöarna har ett visst naturskydd från Nykvarns kommun, troligen motsvarande de ekologiskt känsliga områdena i översiktsplanen för Södertälje kommun. Ur översiktsplanen för Nykvarns kommun framgår att: Dikning, invallning eller förorenande utsläpp som ytterligare påskyndar igenväxningen är exempel på åtgärder som inte är förenliga med naturvårdsintresset. 25

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde MILJÖKONTORET Rapport 2006 Innehåll INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 2 2 MARKANVÄNDNING... 4 2.1 SKOG... 5 2.2 ÅKERMARK... 5

Läs mer

INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 5

INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 5 Innehåll INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 5 2 MARKANVÄNDNING... 7 2.1 SKOG... 8 2.2 ÅKERMARK... 8 2.3 ÖPPEN MARK... 9 2.4 SJÖ OCH VÅTMARK... 9 2.5 SAMLAD BEBYGGELSE OCH STÖRRE VÄGAR... 10 3 PUNKTKÄLLOR...

Läs mer

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Vaskabäckens delavrinningsområde

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Vaskabäckens delavrinningsområde Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Vaskabäckens delavrinningsområde MILJÖKONTORET Rapport 2006 Innehåll INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 3 2 MARKANVÄNDNING... 5 2.1 SKOG... 6 2.2 ÅKERMARK...

Läs mer

Dagvattenpolicy för Svedala kommun

Dagvattenpolicy för Svedala kommun Dagvattenpolicy för Svedala kommun Antagen av Kommunfullmäktige i Svedala 2004-06-09, 78 Dagvattenpolicy för Svedala kommun Sid 1 Innehåll 1.Inledning 2 2. Definition av dagvatten 2 3. Dagvattenpolicy

Läs mer

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras. Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området

Läs mer

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna

Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren Renare samvete under broarna Smutsigt vatten från vägarna ska inte tillåtas rinna ut i Mälaren. Detta är självklart viktigt för växt- och djurlivet, men

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Tyresåns vattenvårdsförbund Preliminär version 2013-06-18 2(7) Inledning

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Föroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun

Föroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun Förosberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun GRAP 17027 Jenny Korinth Geosigma AB 2017-02-17 Uppdragsnummer Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor 604648 17027 2017-02-17

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Påbörja processen med att rena Farstaviken!

Påbörja processen med att rena Farstaviken! Motion till Kommunfullmäktige den 21 februari 2018 Påbörja processen med att rena Farstaviken! Mitt i centrala Gustavsberg ligger Farstaviken, ett av Stockholms farligaste vattenområden, ett så kallat

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV Väsjön norra MAJ 2013 2 (9) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Inledning 3 3 Geologi 3 4 Dagvattenhantering 3 4.1 Väsjön 3 4.2 Förslag till dagvattenhantering 4 4.3 Reningsbehov

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN

VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN 1 Bakgrundsfakta VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN Såväl dricksvattenförsörjning som avloppsvattenrening i Stockholm fungerar som regel på ett betryggande sätt och utgör sällan

Läs mer

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor.

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. DAGVATTENPOLICY Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. Innehållsförteckning Inledning... 3 Dagvattenpolicy... 4 Vad är dagvatten?... 5 Förutsättningar... 5 Göta

Läs mer

2010-06-18. Dagvattenproblematiken

2010-06-18. Dagvattenproblematiken 2010-06-18 Dagvattenproblematiken Kenneth M Persson, Sydvatten Översikt 2010 04--1504 15 Vad är dagvatten? Som dagvatten räknas ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor,

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm Stockholm Vatten AB 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm, 2004 UPPTAGNINGSOMRÅDE Verksamhetsområde 206 km 2 Upptagningsområde för Henriksdal Bromma Loudden Himmerfjärden Anslutna

Läs mer

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-01-20 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Inledning 2 2.1 Definition av dagvatten 2 2.2 Problembild 2 2.3 Resurs 3 3 Miljökvalitetsmål

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län Tengbom Författade: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll Bakgrund... 3 Befintliga ledningar... 5 Markförutsättningar...

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Dagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun

Dagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun , Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun Utredning rörande konsekvenser av exploatering samt förslag till dagvattenhantering i samband med detaljplanläggning Umeå 2010-05-06 Beställare:

Läs mer

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER INFORMATIONSMÖTE TUNGMETALLER OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER RAKT UT I FARSTAVIKEN 15 APRIL, OXSTALLET, ODELBERGS VÄG FARSTA SLOTTSVIKS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING PROGRAM PRESENTATION AV RÖRET, FARSTAVIKEN

Läs mer

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och

Läs mer

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

METOD FÖR ATT BESTÄMMA VA-ANSVAR I ETT OMRÅDE

METOD FÖR ATT BESTÄMMA VA-ANSVAR I ETT OMRÅDE 204--25 [9] METOD FÖR ATT BESTÄMMA VA-ANSVAR I ETT OMRÅDE Denna metod är framtagen som ett stöd för att underlätta bedömningen av va-ansvar i ett område. Den är grunden för att få en likvärdig bedömning

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen

Läs mer

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna

Läs mer

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...

Läs mer

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter

Läs mer

Påverkan övergödning Storsjön

Påverkan övergödning Storsjön Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Dagvatten. Detaljplan tågdepå Train Alliance. 27 november 2014 DAGVATTEN HANS LINDBERG ARKITEKT SAR/MSA 1

Dagvatten. Detaljplan tågdepå Train Alliance. 27 november 2014 DAGVATTEN HANS LINDBERG ARKITEKT SAR/MSA 1 Dagvatten Detaljplan tågdepå Train Alliance 27 november 2014 DAGVATTEN HANS LINDBERG ARKITEKT SAR/MSA 1 Dagvatten som avleds till Bottenviken ska vara rent Markanvändning Förslaget till detaljplanen omfattar

Läs mer

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1 OKQ8 detaljplan Kungsbro 1:1 Stockholm 2015-01-26 detaljplan Kungsbro 1:1 Datum 2015-01-26 Uppdragsnummer 1320011273 Utgåva/Status Version 1 Cecilia Sköld Sara Jansson Ingemar Uhlin Uppdragsledare Handläggare

Läs mer

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen

Referens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Referens Anders Forsberg Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Tumba, februari 2011 Behovsbedömningen av detaljplan för del av kvarteret Rotemannen är framtagen som ett underlag inför

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens

Läs mer

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är ett första förslag och kommer sannolikt att förändras

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Länsstyrelsen i Stockholms län Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Ett samverkansprojekt mellan Södertälje kommun, Norrtälje kommun, DHI, Ecoloop och VERNA

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Avledning av vägdagvatten till Igelbäcken

Avledning av vägdagvatten till Igelbäcken - 1 - Christer Lännergren / LU 8--8 Stockholm Vatten, 1 3 Stockholm Telefon 8 1 christer.lannergren@stockholmvatten.se Anna Mrosz Miljöförvaltningen Box 813 1 Stockholm Avledning av vägdagvatten till Igelbäcken

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011

Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011 Dnr : 2010-0368-446 akt 4 Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011 Figur 1. Karta över det område som inventerats i projektet Havridaån Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Läs mer

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29.

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29. Vectura Mark&Samhälle Box 412 581 04 Linköping Telefon: 0771-159 159 Fax: 010-484 00 00 Lars Skoog Telefon: 010-4845187 Datum: 2011-04-21 Beteckning: Väg E4 Helsingborg-Stockholm, delen Trafikplats Bråvalla

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012

Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012 Dnr : 2011-1300-446 akt 10 Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012 Figur 1. Karta över det område som inventerats i projektet Storån del 2 Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området.

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området. 2013-06-27 Detaljplan Sjöåkra 1:23 I nordöstra delen av Bankeryd upprättas en ny detaljplan för Sjöåkra 1:23. Detaljplanen innebär att ett nytt bostadsområde anläggs på Sjöåkra och vid genomförandet kommer

Läs mer

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten Elisabeth Lundkvist i samarbete med WRS Uppsala På uppdrag av Stockholms Stad och Stockholm Vatten AB Exploatering Samhällsbyggnad Naturvård

Läs mer

BREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky

BREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky BREV LS 0611-1970 Regionplane- och trafikkontoret 2007-01-09 RTN 2007-0012 Bilaga 1 Teresa Kalisky Remiss av kemikalieinspektionens redovisning av regeringsuppdraget om att utreda förutsättningarna för

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK BILAGA 2 RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK 1. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) utfördes i en projektgrupp med personal på Nordmalings kommun.

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

Planerade vattenuttag

Planerade vattenuttag Området Planerade vattenuttag Nuvarande råvattenförbrukning: 20 m³/dygn vinter och max 90 m³/dygn sommar. Planerat vattenuttag är detsamma som nuvarande uttag eftersom det inte bedöms finnas mer vatten

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Dagvattenpolicy för Danderyds kommun

Dagvattenpolicy för Danderyds kommun 1(5) Tekniska nämnden Dagvattenpolicy för Danderyds kommun Bakgrund Danderyds kommun har i dagsläget ingen dagvattenpolicy. Avsaknad av rutiner i dagvattenrelaterade frågor har resulterat i merarbete för

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537)

196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537) Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (2) 2016-12-05 196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537) Sammanfattning Rubricerad motion anmäldes vid kommunfullmäktiges sammanträde

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt

Läs mer

Vattenöversikt för Lerums kommun

Vattenöversikt för Lerums kommun Vattenöversikt för Lerums kommun Vy över Stora Lövsjön Medins Biologi AB 2009-01-15 Ingemar Abrahamsson Anders Ternsell Daniel Bergdahl Innehållsförteckning Sammanfattning av påverkan och status... 5 Bakgrund

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun 1(7) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun Nedan angivna föreskrifter, meddelade med stöd av 7 kap. 21-22 miljöbalken (1998:808), gäller inom de skyddszoner

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta.

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Örebro, 2015-10-20 Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Förslag till detaljplan för Bålsta 1:35, 1:36 och del av Bålsta 1:614, Lyckebo, i Bålsta. Källa: Håbo kommun K e n n e t h B e r g l u

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 1 2 Figur 1. Gripsvall, planområde. Från kommunens FÖP. BAKGRUND I samband med utarbetandet av FÖP Gripsvall undersöktes också

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken Dnr 501-6810-2011 Innehåll Innehåll... 1 Bakgrund... 1 Utredning och val av åtgärd... 2 Teknisk beskrivning... 3 Resultat... 4 Skötsel... 4 Deltagande...

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Vårsta centrum

Behovsbedömning av detaljplan för Vårsta centrum Behovsbedömning av detaljplan för Vårsta centrum Tumba, mars 2014 Behovsbedömningen av detaljplan för Vårsta centrum är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 3 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Figur 1 Största utsläppspunkterna till sjön Edsviken (Stenvall B., SWECO VIAK, 2006) SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Värmdö kommun Gustavsberg Angående lakvattenrör från Villeroy & Boch

Värmdö kommun Gustavsberg Angående lakvattenrör från Villeroy & Boch Värmdö kommun 134 81 Gustavsberg 2018-02-20 Angående lakvattenrör från Villeroy & Boch Farsta Slottsviks samfällighetsförening (FSS) förvaltar gemensamhetsanläggningar såsom vägar, grönområden, vattenområden

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan Näsby 35:47 KRISTIANSTADS KOMMUN KARLSKRONA VA-UTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI

RAPPORT. Detaljplan Näsby 35:47 KRISTIANSTADS KOMMUN KARLSKRONA VA-UTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI KRISTIANSTADS KOMMUN Detaljplan Näsby 35:47 UPPDRAGSNUMMER 3840118000 VA-UTREDNING KARLSKRONA ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI Sweco Östra Vittusgatan 34 SE 371 33 Karlskrona, Sverige Telefon +46 (0)455 31

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer