Årgång 33 nr 6/2008. Tidskriften för Sveriges Barnsjuksköterskor. Tema. Smitta Diabetes

Transkript

1 Årgång 33 nr 6/2008 Tidskriften för Sveriges Barnsjuksköterskor Tema Smitta Diabetes

2

3 innehåll LEDAREN...4 SMITTA smittspridning, slipsar och sprit!...7 bör vi vaccinera mot rotavirus?...8 strama kämpar mot antibiotikaresistens...13 smitta i förskolan en kunskapsöversikt...15 DIABETES hör oss, rör oss, stör oss! utbildning av ungdomar med diabetes...17 händer det något nytt inom barndiabetesvården?...21 att vara 16 år och ha diabetes...24 kampanj mot ketoacidos...26 egenvård är centralt för diabetesbehandlingen. kan internet ge ökat stöd?...27 ÖVRIGT utbildningsdagen om omsorgssvikt...30 karies och kariesrelaterade faktorer hos barn och ungdomar...33 internetbaserad självrapportering av symtom hos ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom (ibd)...35 den goda pedagogiken lockar fram mer av barnet bakom autismen erfarenheter av en förskole verksamhet för barn med autism...41 d-vitaminprofylax till barn...44 barn har rätt till vård och behandling!...49 aktuell forskare unga med diabetes är en sårbar grupp som behöver integrerad vård medlemssidor kalendarium...53 barnbladet #

4 Bästa kollegor! En del av innehållet i det här numret handlar om omsorgssvikt. Men vad är omsorgssvikt egentligen? En del svar på den frågan fick vi av Karin Lundén som var en av föreläsarna på den mycket uppskattade utbildningsdagen som RfB anordnade i Stockholm i september. Några veckor före utbildningsdagen kom nyheter om att tillsats av melamim i bröstmjölksersättning i Kina orsakade över spädbarns insjuknande i bl a njursten och miktionssvårigheter. I Göteborg har den senaste tiden debatten gått hög om de romska barnen och deras föräldrar på Meros camping, som lever under omständigheter som anses både hälsovådliga och ovärdiga. Detta lyfter upp begreppet omsorgssvikt på en samhällsnivå. Hur kan ett samhälle skydda barn mot omsorgssvikt och hur kan samhället garantera att barn får sina behov tillgodosedda? Ett led i det arbetet är att stärka tillämpningen av Barnkonventionen på alla nivåer i samhället som rör barn. UNICEF gav i oktober ut Handbok om barnkonventionen. Handboken är tänkt att fungera som en vägledning för alla som ska omsätta barnkonventionen i verklig handling. Förutom genomgång av barnkonventionens samtliga artiklar innehåller handboken också en överblick av den lagstiftning och praxis som gäller barns rättigheter i Sverige. För den som inte orkar med handbokens drygt 400 sidor finns ett särtryck som tar upp att barnets bästa skall komma i främsta rummet (artikel 3), vår skyldighet att efterleva konventionen (artikel 4) och barnets rätt att komma till tals i frågor som rör barnet (artikel 12). Både handboken och särtrycket finns att ladda ner eller köpa på I och med detta nummer avslutar vi den artikelserie vi haft under 2008 där författarna skrivit med utgångspunkt i just Barnkonventionens artikel 3 om barnets bästa. Sist ut är Åsa Landberg, psykolog på Rädda Barnen, som skriver om risken för att barn hindras från att få den hjälp de behöver i och med att en förälder motsätter sig att barnet får behandling. Och detta gäller även om det är just den föräldern som har åsamkat barnet skadan/övergreppet. Debatten om det privata barnsjukhuset Martina har gått hög under hösten. Det finns de, som i likhet med barnläkaren Lars H Gustavsson, anser att ett privat barnsjukhus där föräldrarna behöver ha en barnsjukvårdsförsäkring eller betala 1400/besök ökar klyftan mellan de som har råd att betala och de som inte har det. Andra menar i stället att det privata initiativet är bra eftersom det avlastar landstingssjukvården som dessutom mår bra av konkurrens. Det är allmänt känt att det kan bli långa väntetider i landstingssjukvården, vilket föräldrar och barn självfallet vill slippa om de kan. Minskar eller ökar ett privat barnsjukhus risken för att sjuka barn utsätts för omsorgssvikt? Ja, det tål att tänka på Barnsjuksköterskedagarna 2009 arrangeras liksom tidigare som en del av Barnveckan i samarbete med Barnläkarföreningen. Du har nog redan fått ett vykort om Barnveckan i brevlådan. En ny påminnelse och mer information om Barnsjuksköterskedagarna april i Uppsala får du i detta nummer av Barnbladet så att du redan nu kan boka in dessa viktiga dagar i din almanacka. Berit Finnström vice ordförande 4 barnbladet #6 2008

5 roxenback.com Synagis ett skydd mot RS-virus När det gäller för tidigt födda barn och barn i andra högriskgrupper, kan de som uppvisar svåra förkylningssymtom och allmänpåverkan i form av apnéer eller dålig syresättning (blå läppar) kräva sjukvård omgående. Det finns idag ingen specifik behandling mot RS-virus, men det finns ett förebyggande läkemedel Synagis ett så kallat immunoprofylax, ett läkemedel som innehåller antikroppar mot viruset. SWE/295/ Indikationer: Prevention av allvarliga sjukhuskrävande nedre luftvägsinfektioner orsakade av respiratoriskt syncytialvirus (RSV) hos barn som har ökad risk för RSV-sjukdom: Barn som är födda vecka 35 eller tidigare och yngre än 6 månader då RSV-säsongen börjar. Barn under 2 år som inom de senaste 6 månaderna behövt behandling för bronkopulmodell dysplasi. Barn under 2 år som har hemodynamiskt signifikant kongenital hjärtsjukdom. Förpackningar: Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning 50 mg och 100 mg. Dosering: 15 mg/kg kroppsvikt. För ytterligare info se Abbott Scandinavia AB, Box 509, Solna Tel: , fax: , ABB_2274_Synagis_annons.indd

6 Foto: Juliana Wiklund, morethanwords.se Magdroppar med aktiv bakteriekultur Människans matsmältningskanal är den naturliga livsmiljön för Lactobacillus reuteri och denna probiotika är därför unikt anpassad att leva och verka där. Lactobacillus reuteri är väldokumenterad på små barn och har visat sig både bra och säker. Konsumentkontakt

7 Tema: Smitta Smittspridning, slipsar och sprit! Jag har varit på ett studiebesök på en barnhjärtavdelning i London! Det borde inte ha blivit en chock men det blev det. I detta nummer av Barnbladet har vi smittspridning som tema och det är precis vad jag tänker skriva om. Upplevelsen av sjukhushygien och därmed även smittspridningsrisken på detta sjukhus i London blev ett minne som etsat sig fast. Troligen kan detta sjukhus betraktas som vilket barnsjukhus som helst i London och förmodligen hela England. Jag tror inte hygienrutinerna skiljer sig nämnvärt åt inom landets gränser. Ewa-Lena Bratt Barnbladets redaktion ewa-lena.bratt@vregion.se I samband med en kongress i London fick jag och mina kollegor möjlighet till ett studiebesök på en vårdavdelning och en intensivvårdsavdelning. Våra värdar var oerhört gästvänliga och visade oss runt på sjukhuset. De visade oss bland annat en imponerande mr-utrustning och ett hjärtkateteriserings-laboratorium. Så snart vi skulle äntra vårdavdelningen så blev vi alla uppmanade att noga sprita händerna innan vi gick in genom dörren. Sagt och gjort, spriten flödade och nyfikenheten var stor när vi stegade in på avdelningen. Där möter oss ett myller av människor, nästan alla klädda i privata kläder. En och annan sjukhusklädd person kunde man skymta men det största intrycket gjorde alla civilklädda läkare, med skjorta och slips och stetoskopet hängande runt halsen. Glöm inte att sprita händerna, den frasen ekade genom mitt huvud. Varför då? När slipsen dinglar ner i kuvösen? Jag blev minst sagt överraskad, även om jag var lite förberedd på att deras hygienrutiner skiljer sig från våra. I de flesta rummen fanns sex patienter med sina föräldrar. In och ut sprang sjuksköterskor som i och för sig var sjukhusklädda, tillsammans med kostymklädda manliga läkare eller dräktförsedda kvinnliga läkare iförda höga pumps, med det obligatoriska stetoskopet dinglande runt halsen. Glöm inte att sprita händerna! Inte var det så att de vid nära kroppskontakt med patienten, iförde sig någon form av skyddsrock. Tanken att civilklädd personal doppar slipsen i operationsområdet eller undersöker patienterna med långa rödmålade naglar och fingrarna prydda med ringar blev nästan övermäktig. Jag blev stum och mina kollegor blev stumma. En kollega till mig fick veta att när man som sjuksköterska kommit en bit upp på karriärstegen kunde man få utbilda sig till ecmo-sjuksköterska och när man kommit så långt upp i karriären så behövde man inte längre ha sjukhuskläder på sig. Så där stod de i sina privata kläder och skötte ecmo-maskinen, med allt blod och andra kroppsvätskor som möjligen kan skvätta då man hanterar slangar och annat! Men de hade säkert spritat händerna. Tänk att de vill gå hem och sätta sig vid middagsbordet i dessa kläder! Mycket märkligt. Den viktigaste aspekten i allt detta är ju självklart smittspridningsrisken och hygienrutiner. Vi måste ta det globala hotet om resistenta bakteriestammar på allvar. Dessa stammar kommer till slut att drabba oss alla om vi inte kommer överens om gemensamma åtgärdspaket. Detta hot kan inte ignoreras och vi i Sverige får föra vår kamp genom god sjukhushygien och ökad kunskap. I kontakter med kollegor runt om i världen, kan vi bidra med att så små frön och sprida information om våra rutiner och mål vad det gäller sjukhushygien och smittspridning. Vi är inte bäst eller fulländade på något sätt, men vi har en hel del kunskap att dela med oss av och det är just detta som är så viktigt att göra. Ta chansen att träffa kollegor från hela världen, vi kan lära varandra! Vi delade med oss av de rutiner som vi har hos oss och möttes av stora ögon: Menar ni att det gäller även läkarna? Hur har ni lyckats med det? Ett spännande och lärorikt möte var det i alla fall och ett minne för livet. Det skulle vara intressant att komma tillbaka om några år för att se om det skett några förändringar. Om de eliminerat slipsar och smycken. Länge leve sjukhussärken och handspriten! barnbladet #

8 Tema: Smitta Bör vi vaccinera mot rotavirus? Rotavirus är den enskilt viktigaste orsaken till akut gastroenterit hos barn i åldern 6 24 månader, såväl nationellt som globalt. Varje år dör ca barn i världen på grund av diarrésjukdom som orsakas av denna infektion. Rotavirus tillhör virusfamiljen Reoviridae och ser på bild i mikroskop ut som ett hjul (latinets rota=hjul). Baserat på två kapsidproteiner som inducerar neutraliserande antikroppar, klassificeras rotavirus i olika G- och P-serotyper. Den vanligaste virustypen i industriländerna är G1P8 men G9 har ökat kraftigt under de senaste åren. Therese Nord Barnsjuksköterska Barnmott, Falkenberg Länssjukhuset Halmstad therese.nord@ljhalland.se 8 barnbladet #6 2008

9 Tema: Smitta Rotavirus smittar lätt från person till person via fekal-oral smittväg. Infektionsdosen är låg ( viruspartiklar). Utsöndringen av virus i avföringen är dock mycket hög viruspartiklar/ml. I sjövatten, brunnsvatten och på kontaminerade objekt som t.ex. leksaker förblir virus infektiöst i veckor. Inkubationstiden är 2 4 dagar och sjukdomens duration är i regel 3 8 dagar. Ofta pågår virusutsöndringen längre än så, då man har sett att 30 procent av barnen utsöndrar virus längre än 25 dagar. Viruset infekterar cellerna i tunntarmen och utsöndrar ett toxin. Detta gör att upptaget av glukos försämras och utsöndringen av vätska ökar. Sjukdomsbilden karakteriseras av kräkningar som efter några dagar återföljs av vattentunna diarréer och måttlig feber. Återkommande rotavirusinfektioner förekommer men blir ofta lindrigare än primärinfektionen. Ju fler genomgångna rotavirusinfektioner desto högre skyddseffekt. Korsskydd mellan g/p-serotyper tycks breddas genom upprepade infektioner och sannolikt har det lokala immunförsvaret i tarmen en avgörande roll, varför orala vaccin har utvecklats. Internationella studier visar att de flesta barn insjuknar i en rotavirusinfektion före tre års ålder och många fall leder till kontakt med sjukvården. Vätskeförlusterna kan vara potentiellt livshotande och kräva medicinska insatser i form av intravenös dehydrering. I länder med sämre sanitära förhållanden är den akuta sjukdomsbilden ofta väsentligt allvarligare, då malnutrition är vanligt och adekvat sjukvård en bristvara. Det är inte bara i det akuta skedet som rotavirusinfektionen kan vara livshotande för dessa barn. Den tarmepitelskada som rotavirusinfektionen medför kan leda till upprepade tarminfektioner och undernäring vilket i sin tur kan leda till livshotande följdinfektioner. I Europa avlider ca 200 barn i komplikationer till en rotavirusinfektion varje år. I Sverige har vi endast tre kända dödsfall av tidigare friska barn under den senaste 10-årsperioden. Det första tillgängliga vaccinet mot rotavirus (Rotashield) lanserades i usa på 1990-talet inkluderades det i det amerikanska barnvaccinationsprogrammet. I juli 1999 drogs det dock tillbaka då det kommit rapporter om en ökad risk för tarminvagination hos de barn som vaccinerats. Fortfarande är mekanismen för detta inte klarlagd men risken för tarminvagination var framförallt associerad till ålder. Det var främst de barn som fått första dosen efter 90 dagars ålder som drabbades. Idag finns två nya vaccin som är godkända i Sverige sedan Vaccinerna Rotarix och RotaTeq administreras oralt och består av försvagat humant rotavirus. Rotarix är ett monovalent vaccin som ges två gånger från sex veckors ålder med minst fyra veckors mellanrum. Båda doserna skall vara givna före 24 veckors ålder. Rotateq är ett pentavalent vaccin som ges tre gånger, från sex veckors ålder med minst fyra veckors mellanrum. Samtliga tre doser skall vara givna före 26 veckors ålder. Både Rotarix och rotateq kan ges samtidigt som andra förekommande vaccin i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Med tanke på tillbakadragandet av Rotashield har man särskilt studerat de nya vaccinernas eventuella risk för tarminvagination. Man har inte kunna påvisa någon ökad risk med något av de nya vaccinerna i säkerhetsanalyser som gjorts av över barn. Dessa analyser är dock gjorda på barn under de första tre levnadsmånaderna då risken för tarminvagination är som lägst. En övre åldersgräns för administrering av vaccinerna har angivits, för att undvika den åldersperiod med högst incidens av tarminvagination (fem till nio månader). De båda vaccinerna tolereras väl. Rapporter visar att feber, diarré och kräkning sågs i något högre frekvens i RotaTeqvaccinationsgruppen jämfört med placebogruppen medan det för Rotarix vaccinationsoch placebogrupp inte skiljde sig något i biverkningsfrekvens. De godkända vaccinerna som nu finns i Sverige anses vara likvärdiga vad gäller skyddseffekt, säkerhet och immunogenicitet. Varje år sjukhusvårdas barn i Sverige på grund av rotavirusinfektion. Kan vi minska lidandet och sjukligheten hos drabbade barn genom att införa rotavaccin i vårt barnvaccinationsprogram i Sverige? usa och Australien har redan infört vaccinet i sina program liksom Österrike, Belgien och Luxemburg. I Finland inkluderas rotavirusvaccin i barnvaccinationsprogrammet från och med första januari 2009 och flera andra länder är på gång. Genom en allmän vaccination i Sverige skulle vi sannolikt minska sjukligheten i rotavirusinfektion kraftigt och på så sätt även minska lidandet för väldigt många barn och familjer. Vi skulle Foto: Lisa Ernstsson barnbladet #

10 Tema: Smitta Bör man prioritera att vaccinera mot ett virus som i vårt land ger en kortvarig sjukdom i princip utan risk för livet eller bestående men? Foto: Lisa Ernstsson na, som inte innehåller alla serotyper, att ge korsskydd mot även dessa? Det är nog ställt utom allt tvivel att ett vaccin mot rotavirus, till skillnad från i Sverige, skulle kunna rädda tusentals liv varje år i många u-länder, där barn till följd av bristande hygieniska förhållanden och otillräcklig eller obefintlig hälsooch sjukvård löper stor risk att avlida i en infektion som hos oss i de flesta fall är relativt lindrig. Ironiskt nog har majoriteten av dessa länder, där vaccinet verkligen Referenser skulle göra stor nytta, inte råd att införa det i sina vaccinationsprogram. I och med de nya vaccinerna har vi sannolikt fått en möjlighet att minska sjukdomsbördan vad gäller diarrésjukdomar hos barn. Om det är kostnadseffektivt ur ett samhällsperspektiv behövs det emellertid ytterligare data kring. Svenska studier pågår för att försöka närmare belysa de hälsoekonomiska effekterna av en eventuell allmän vaccination i Sverige. Bergman A, Young C, Miadi-Fargier H, Gothefors L. Sjukvård och samhälle får betala högt pris för rotavirusinfektioner hos barn. Läkartidningen 2008;105/16: Bogdanovic G, Eriksson M, Bennet R, Linderkrantz E. Vacciner mot rotavirus är inga livräddare. Läkartidningen 2008;105/16: Gothefors L, Young Y, Bäckman M. Rotavirusinfektion hos barn svenska data i europeiskt perspektiv. Läkartidningen 2008;105/16: Johansen K. Vaccin mot rotavirus, kan man minska sjukdomsbördan? Läkartidningen 2008;105/16:1169. Minnesanteckningar från SMI:s referensgrupp för vaccinationsfrågor-refvac den 10 april, Smittskyddsinstitutet. med-ahorakop.pdf. ( , kl:10.30) Hrm? Ska lillasyster vaccineras? även spara det ovan nämnda antalet sjukhusinläggningar varje år samt minska antalet dagar av förlorad arbetsinsats på grund av vård av sjukt barn. Å andra sidan är de båda rotavaccinen dyra och många andra vaccin står också på kö för att ingå i vårt barnvaccinationsprogram. Det finns även många andra angelägna områden inom sjukvården att allokera resurser till. Bör man prioritera att vaccinera mot ett virus som i vårt land ger en kortvarig sjukdom i princip utan risk för livet eller bestående men? När man inte påverkar mortalitet eller långvarig morbiditet i nämnvärd grad bör man också fråga sig om det är rimligt att utsätta barn för en sannolikt mycket liten men ändå risk för potentiellt allvarliga biverkningar. Även om de båda i dag tillgängliga rotavirusvaccinen haft god säkerhetsprofil i studier, känner vi ju till exempel på läkemedel där allvarliga biverkningar inte upptäckts förrän de varit i kliniskt bruk en längre tid. Dessutom vet vi inte vad som händer med viruset om vi inför allmän vaccination. Sannolikt kommer prevalensen av de i nuläget dominerande serotyperna att minska. Kommer andra serotyper då att öka i det ekologiska tomrum som uppstår, och kommer vacciner- Rota. Folkhälsoinstitutet Finland. ( , kl:10.15) Rotarix. FASS. ctypeid=3&usertypeid=0 ( , kl:9) Rotarix, Rotavirusvaccin (levande, oralt) Läkemedelsverket aspx ( ,kl:10) RotaTeq, Rotavirusvaccin (levande, oralt) Läkemedelsverket. ( , kl:10) Sammanfattning av Rotarix och RotaTeq Läkemedelsverket. ( , kl:10) 10 barnbladet #6 2008

11 Philips AVENTs första globala amningspris 2009 i samarbete med den italienska föreningen för perinatalmedicin, SIMP. Philips AVENT lanserar sitt första globala amningspris för vårdpersonal. Priserna presenteras på den nionde världskongressen för perinatalmedicin i Berlin den oktober Omfattning och priser Framstående forskning med fokus på att främja, skydda och stödja amning kommer att belönas. Syftet är att prispengarna ska gynna fortsatt forskning inom två nyckelområden: Forskning kring sociala och praktiska aspekter av amning Klinisk forskning inom området amning (evidensbaserad) Anm.: Alla inlämnade förslag till forskningsprojekt måste utgöras av artiklar som publicerats eller godkänts för publicering under de senaste fem åren räknat från tävlingens sista anmälningsdatum. Vinnande bidrag inom båda områdena utses av en internationell panel som består av ledande ämnesexperter och kommer att tilldelas en prissumma på euro. Deltagarna i tävlingen väljer ett av angivna ämnen. Kvalifikationer Tävlingen är öppen för läkare, pediatriker, neonatalläkare, gynekologer, obstetriker, barnmorskor, amningskonsulter och sjuksköterskor. Sista anmälningsdatum För att delta i tävlingen måste all dokumentation ha lämnats in senast den 30 juni Mer information om anmälan kan fås per e-post från philipsaventworldprize@philips.com För mer information besök Philips AVENT och SIMP förbehåller sig rätten att avbryta, skjuta upp eller ändra tävlingen efter eget godtycke.

12

13 Tema: Smitta Strama kämpar mot antibiotika resistens Föräldrar och förskolor är viktiga målgrupper Resistenta bakterier är ett allvarligt hot mot folkhälsan. Strama är ett nationellt nätverk som arbetar mot antibiotikaresistens. Nätverket bildades 1995 när det inte längre gick att blunda för alla larmrapporter om en ökande resistensutveckling i Sverige. Och Sverige stramade upp sig och samlade sina nationella resurser. Antibiotikaanvändningen minskade under de följande 10 åren. Dessvärre ökar nu förskrivningen av antibiotika igen, framförallt till barn. Småbarnsföräldrar och förskolepersonal är två mycket viktiga grupper att nå för att vända trenden. Karin Wahlberg Projektkoordinator, Strama karin.wahlberg@strama.se Antibiotika, däribland penicillin, är en av medicinens största upptäckter som räddat miljontals liv. Fram till 70-talet lanserades flera nya antibiotikapreparat, vilka användes frikostigt. Efter glädjeyran under 80- talet över de effektiva mirakelmedicinerna kom så bakslaget. I början av 90-talet kom rapporter om en kraftig ökning av penicillinresistenta pneumokocker. Samtidigt blev det uppenbart att framtagningen av nya antibiotikapreparat avstannat. Som ett svar på ett växande hot mot folkhälsan bildades Strama det nationella nätverket mot antibiotikaresistens. Nätverk med experter och myndigheter Stramas övergripande mål är att bevara effektiva antibiotika för människor och djur. Varje år övervakar och analyserar Strama hur antibiotikaförbrukningen ser ut i Sverige. Nätverket är organiserat i två nivåer, nationellt och lokalt. Nationellt finns ett kansli som finansieras av regeringen. I styrgruppen för nationella Strama ingår representanter från flera myndigheter och expertorgan. På så vis finns ett brett perspektiv på hur Strama ska lägga upp det strategiska arbetet. Lokala grupper motorn i maskineriet I nästan varje län finns en lokal Strama-grupp oftast under ledning av smittskyddsläkaren. I grupperna ingår läkare från flera specialiteter som exempelvis infektion, barn- och allmänmedicin samt mikrobiologi. Dessutom medverkar apotekare och i en del grupper sjuksköterskor från olika specialiteter. Strama-grupperna bidrar till att antibiotika används på ett korrekt sätt genom att informera förskrivare i länet om den lokala användningen av antibiotika. Återkoppling på hur det lokala länet, eller vårdcentralen, ligger till i förhållande till övriga landet kan fungera som en väckarklocka om utvecklingen är på väg åt fel håll. Grupperna upplyser också om nya behandlingsrekommendationer och bedriver många utbildningsprojekt riktade till vårdpersonal, patienter och allmänhet. barnbladet #

14 Tema: Smitta Det starka engagemanget och den breda kunskapen i de lokala grupperna är grunden till Stramas framgångsrika koncept. Många barn får antibiotika i onödan Hur ser då antibiotikaanvändningen ut i Sverige? Efter en stadigt nedåtgående trend under tio år har antibiotikaanvändningen återigen ökat de senaste tre åren. Under 2007 förskrevs ungefär fyra miljoner antibiotikarecept i Sverige. Vart tredje barn under sex år fick antibiotika, oftast p.g.a. luftvägsinfektioner. Samtidigt visar under sökningar att antibiotikas effekter vid luftvägsinfektioner är blygsamma, procent blir friska inom en vecka oavsett antibiotikabehandling eller inte. Antibiotikaanvändningen varierar också över landet och kan inte förklaras av att barn är olika mycket sjuka i olika delar av landet. Detta visar att det finns ett stort behov av flera åtgärder för att vända utvecklingen. Många frågor måste besvaras. Varför finns det så stora regionala skillnader i antibiotikaförskrivning till barn? Hur kan vi minska smittspridning inom förskolan? Kan vi få en mer rationell antibiotikaförskrivning till barn genom att utbilda föräldrarna via bvc? Strama har genomfört och driver flera spännande projekt som berör dessa frågor. Här presenteras några av dem. Hygienrutiner på förskolor Katarina Hedin, distriktsläkare i Kronobergs län ledde under ett ambitiöst projekt som involverade 338 förskolor. Syftet var att ta reda på vilka hygienrutiner som användes på förskolorna i samband med exempelvis blöjbyte och handtvätt. Studien visade att de flesta förskolorna hade riktlinjer för när barn ska tvätta händerna även om dessa inte alltid var nedskrivna. Tvål användes på nästan alla förskolor men en minoritet använde kombinationen tvål och pappershanddukar, vilket är att föredra. Det fanns också utrymme för förbättringar när det gällde rengöring av blöjbytesplatsen då endast sex procent av förskolorna rengjorde efter varje blöjbyte. 29 procent av förskolorna hade regelbunden kontakt med bvc. En majoritet av förskolepersonalen hade dock inte fått någon utbildning om infektioner och smittspridning de senaste två åren då studien genomfördes. Handsprit på förskolor minskar sjukfrånvaro En stor studie av nästan förskolebarn på 60 förskolor i Mellansverige visar att användning av handdesinfektion med etanolgel minskade sjukfrånvaron med 12 procent. Enligt beräkningar skulle samhällets kostnader för vård av sjukt barn kunna minska med 200 miljoner kronor. Att minska sjuklighet bland barn på förskolor skulle också kunna minska behovet av antibiotika. Det skulle kosta ungefär tio miljoner kronor att införa handdesinfektion på förskolorna. I studien delades förskolor in i par. Den ena förskolan använde handdesinfektion med etanolgel efter handtvätt. Den andra förskolan använde endast handtvätt med tvål och vatten. Detta skedde efter toalettbesök, innan mat och när man var smutsig. Efteråt jämfördes sjukfrånvaron mellan de olika förskolorna. Studien publicerades nyligen i Acta Pediatrica och genomfördes av Smittskyddsenheten vid landstinget i Örebro län i samarbete med Strama och Smittskyddsinstitutet. 14 barnbladet #6 2008

15 Tema: Smitta Föräldrautbildning om antibiotika på BVC Småbarnsföräldrar är en viktig grupp att nå med information om infektioner och antibiotika. Mödra- och Barnavårdscentralen har uppgift att leda föräldrautbildning under barnets uppväxtår. bvc når i princip alla landets föräldrar under småbarnsåren. I dagsläget finns inget enhetligt föräldrautbildningsmaterial utan bvc-sjuksköterskorna lägger själva upp det som ska ingå i utbildningen. Smittskyddssköterska Birgitta Jönsson och barnsjuksköterska Lisa Ernstsson i Halland utvecklar tillsammans ett enkelt och översiktligt utbildningsmaterial om barn, infektioner och antibiotika. Utbildningsprogrammet bygger på aktuell forskning och på rekommendationer från Smittskyddsinstitutet. Materialet består av en PowerPointpresentation som kan användas av alla sjuksköterskor på bvc under deras gruppträffar. En fördel är att det hela tiden är möjligt att ha en diskussion kring bilder och text. I en föräldragrupp på bvc är det alltid liv och rörelse eftersom de små barnen är med. Därför är det mycket viktigt att kunna fånga föräldrarnas uppmärksamhet genom att både erbjuda en visuell och muntlig presentation. Materialet beräknas vara klart under våren 2009 och kommer lanseras av Strama Barnsjuksköterskor har en nyckelroll Detta var ett axplock av några av de projekt som bedrivs inom Strama. På hemsidan kan ni läsa om fler som exempelvis filmen Varför fick inte Theo penicillin? en film om luftvägsinfektioner hos barn som tagits fram av läkarna Anita Bylander Groth och Ola Svensson i Skåne län. Den som vill läsa om senaste nytt om antibiotika och resistens kan också registrera sig på hemsidan för att få Stramas nyhetsbrev. Antibiotikaresistens är ett komplext problem som måste bekämpas på flera nivåer. Politiker, ledare inom sjukvården, vårdpersonal och allmänhet måste alla engageras i kampen för att bevara våra viktigaste vapen för att kunna behandla svåra bakterieinfektioner som annars kan ha dödlig utgång. Att ta antibiotika i onödan är inte bara dåligt för den egna kroppen utan inte minst även för kommande generationer. Barnsjuksköterskor har en nyckelroll när det gäller att nå ut till småbarnsföräldrar. Föräldrautbildningar som bedrivits av mödra och barnavårdscentraler har haft stor betydelse för att öka kunskapen om barns hälsa. Därför är vi mycket intresserade av att få tips och synpunkter på hur vi kan stödja ert arbete. Kontakta gärna oss eller din lokala Strama-grupp för tips om lämpligt informations- och utbildningsmaterial. Smitta i förskolan En kunskapsöversikt Sammanfattning Förskoleverksamhet riktar sig till barn upp till fem års ålder och består av tre huvudsakliga verksamheter: förskola, familjedaghem och öppen förskola. Från och med augusti 1998 utgick beteckningarna daghem och deltidsgrupp ur skollagen och ersattes då med beteckningen förskola. Förskolan, dvs. barngrupper som håller till i speciella och anpassade lokaler, dominerar som förskoleverksamhet i dagens Sverige. Förskoleverksamheten är i dag en självklar del av många barnfamiljers vardag och har sedan hösten 1998 en egen läroplan i form av en förordning. Förskoleverksamheten omfattade år 2005 drygt 83 procent av alla 1 5-åringar. Av dessa hörde 76 procent till förskolan och 7 procent till familjedaghem. Det innebär att det finns över barn i förskolan och på familjedaghem, på vilka det arbetar cirka vuxna. Kommunerna ansvarar för att erbjuda alla barn i kommunen en förskoleverksamhet. Det är alltså kommunens ansvar att se till att denna verksamhet finns. Kommunerna ansvarar också för förskoleverksamhetens kvalitet. Alla barn råkar ibland ut för infektioner. Med kunskap om smittvägar och sätt att bryta dessa kan man till viss del minska risken för smittspridning inom en barngrupp i förskolan. Den första delen av Smitta i förskolan, handlar övergripande om olika förskoleverksamheter, smittsamma sjukdomar och hur man kan gå tillväga för att förhindra att smitta uppkommer i en barngrupp. Denna del ger också en del handfasta råd om t.ex. handhygien och hur man kan göra barnen delaktiga i arbetet med att förhindra smittspridning. I den andra delen av skriften återfinns fakta om smittsamma sjukdomar i förskoleåldern. Där beskrivs kort enskilda infektionssjukdomar och sjukdomstillstånd, och vad man bör tänka på när det gäller barnets förskolevistelse. Den avslutande tredje delen handlar om lagstiftning som berör olika delar av för skoleverksamheter och infektionssjukdomar. Skriften innehåller också en ordlista, referenslista samt tips på internetadresser där de som vill fördjupa sig i området kan hämta mer information. På Regeringskansliets webbsida om förskoleverksamhet konstaterar man att En god omvårdnad är en förutsättning för utveckling och inlärning samtidigt som omvårdnaden i sig har ett pedagogiskt innehåll. Vår förhoppning med Smitta i förskolan är att den kan bidra till den kompetenta omvårdnaden och att bl.a. handhygienen blir en naturlig del av barnens dagliga aktiviteter under förskolevistelsen. Rapporten kan köpas eller laddas ner på Socialstyrelsens hemsida: rat/2008/10130/ htm Källa: Socialstyrelsen barnbladet #

16 Aktuellt från Nestlé Infant Nutrition VIKTIG INFORMATION: Bröstmjölk är den bästa maten för ett spädbarn under de första månaderna i livet och bör alltid vara det första valet när det är möjligt. Om beslut om att använda modersmjölksersättning tas är det viktigt att ge information om att felaktig lagring, hantering, tillagning och matning kan riskera barnets hälsa. Althéra är en komjölksproteinfri specialnäring som bör användas efter rekommendation från läkare, barnhälsovården eller dietist. God smak! Hypoallergen specialnäring för kostbehandling av komjölksproteinoch sojaproteinallergi 1. Niggemann B,et al Safety and efficacy of a new extensively hydrolyzed formula for infants with cow s milk protein allergy. Pediatr Allergy Immunol. 2007;19. Althéra är en hypoallergen, näringsmässigt komplett specialnäring avsedd för behandling av komjölksproteinallergi. Althéra är baserad på vassleprotein som är höggradigt hydrolyserat, och som uppfyller kraven för hypoallergen specialnäring. Produkten har i en klinisk studie visat sig vara lika säker som en aminosyrabaserad ersättning vid behandling av komjölksproteinallergi 1. Produkten kan användas till barn med komjölksproteinallergi men även vid sojaproteinallergi. Althéra innehåller renframställd laktos som är helt fri från komjölksprotein. Laktos, som också är en naturlig kolhydratkälla i bröstmjölk, ger god smak och främjar bakteriefloran i tarmen. Althéra är berikad med långkedjiga fleromättade fettsyror och kan användas som enda näring i stället för en vanlig modersmjölksersättning upp till 6 månaders ålder, och därefter som en del av en blandad kost. Kontakta oss gärna för mer information. NESTLÉ INFANT NUTRITION NESTLÉ SVERIGE AB. BOX 7173, HELSINGBORG. TFN FAX barnmatsforum@se.nestle.com

17 Tema: Diabetes Hör oss, rör oss, stör oss! Utbildning av ungdomar med diabetes. Utbildning av ungdomar med diabetes är en nödvändig del av diabetesvården. Under puberteten ändras hormonbilden och insulindosen kan behöva ökas kraftigt därför att kroppen blir okänslig för insulin. Under tonårstiden skall ungdomar successivt frigöra sig från föräldrarna, och ta mer och mer eget ansvar för sin diabetes. Gunnel Viklund Specialistsjuksköterska i diabetes. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm gunnel.viklund@karolinska.se Typ 1 diabetes är en sjukdom som inom några år efter debuten leder till total avsaknad av insulin och också avsaknad av det styrsystem som reglerade insulintillförseln. Det innebär att personer med typ 1 diabetes själva måste lära sig att reglera insulintillförsel med hänsyn till olika faktorer som mat, fysisk aktivitet, olika hormoners påverkan på insulinbehovet och kroppens känslighet för insulin. Insulin reglerar metabolismen av både fett, protein och kolhydrater, och en felaktig insulindosering kan leda till antingen att blodsockret blir för högt eller för lågt. Olika modeller av patientutbildning för tonåringar med diabetes har prövats, men inga studier har kunnat förorda något speciellt program. Effekten av patientutbildning har hitintills visat sig vara låg till måttlig, med något större effekt på psykosociala faktorer jämfört med metabol kontroll. I december kommer jag att försvara min avhandling vid Uppsala Universitet. I avhandlingen har jag i en randomiserad studie utvärderat en empowermentutbildning i grupp för tonåringar, år, med diabetes. Trettiotvå ungdomar lottades till antingen en interventionsgrupp eller till en väntelistegrupp. Den senare fick ta del av samma empowermentprogram sex månader efter interventionsgruppen. Denna design innebär att man kan studera mellangruppsskillnader (intervention/kontrollgrupp) före och sex månader efter interventionen, men man kan också analysera olika parametrar på hela gruppen före och efter interventionen (inomgruppsanalyser). Empowerment är ett patientcentrerat förhållningssätt, vilket innebär att diskussioner och barnbladet #

18 NYHET Nutramigen AA Nytt Alternativ vid Allergi Det nya alternativet för barn med svår komjölksproteinallergi eller multipel födoämnseintolerans En näringsmässigt komplett ersättning baserad på fria aminosyror som är kliniskt dokumeterat hypoallergen och ger god tillväxt 1 Berikad med LIPIL för att förbättra synsskärpan*, den ** 2-6 mentala utvecklingen* och stärka hälsotillståndet med DHA (omega 3) LIPIL * och ARA (omega 6) LIPIL är en unik blandning av DHA och ARA i samma höga mängder och proportioner som i bröstmjölk och inom det referensområde som rekommenderas av experter 7 Den trygga grunden för fortsatt tillväxt och utveckling av allergiska barn Viktigt: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen AA är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall användas på inrådan av läkare eller dietist efter medicinsk rådgivning. Nutramigen AA distribueras via apotek. * Spädbarn som fått Enfamil Premium med LIPIL under 4 månader jämfört med spädbarn som fått modersmjölksersättning utan tillsatts. ** Denna undersökning utfördes på 357 centra och var inte blind eller randomiserad. Kontrollgruppen fi ck modersmjölksersättningar utan DHA/ARA tillgängliga på den Europeiska marknaden och några få spädbarn fi ck modersmjölksersättningar med lägre innehåll av DHA och ARA jämfört med LIPIL-gruppen. Det undersöktes inte om ersättning med lägre nivåer eller annat ursprung av DHA och ARA hade gett samma resultat. 1. Burks, W et al. J Pediatr (in press). 2. Birch EE et al. Pediatr Res 1998; 44: Morale SE et al. Early Hum Dev 2005; 81: Birch EE et al. Am J Clin Nutr 2002; 75: Birch EE et al. Early Hum Dev 2007; 83: Pastor N et al. Clin Pediatr 2006; 45: Koletzo B, Lien E et al. J Perinat Med 2008; 36: Box 15200, Bromma Tel , Fax

19 Tema: Diabetes För att kunna hantera sin diabetes självständigt måste man vara mogen att flera gånger dagligen kunna fatta beslut som gäller behandlingen. reflektioner bygger på gruppdeltagarnas egna erfarenheter. Målet är att gruppmedlemmarna skall bli medvetna om vad de behöver förändra, kunna lägga upp en handlingsplan och ta kontroll över sin sjukdom. Varje träff inleddes med att ett tema presenterades för gruppen. Dessa var förutbestämda, och hade sin grund i empowerment: Hur hantera stress Hur hantera känslor och diabetes Motivation Sätta egna mål Lyfta problem problemlösning Socialt nätverk När ämnet presenterats gjordes en brainstorming kring temat och problem formulerades. Gruppdeltagarna fick själva söka kunskap, om de ansåg att det behövdes. Dialoger och diskussioner hade som mål att leda fram till en handlingsplan för förändring. Utbildningen gav vid jämförelse mellan interventionsgrupp (n=18) och kontrollgrupp (n=14) inte någon effekt på den metabola kontrollen eller på någon av de studerade empowermentfaktorerna. Då vi studerade hela gruppen tillsammans ökade faktorn förändrings-benägenhet men den metabola kontrollen försämrades signifikant för tonåringar över 14 år. Eftersom några grupper valde att involvera sina föräldrar i programmet, medan vissa valde att inte göra det, kunde vi också visa att föräldramedverkan hade viss positiv effekt på förändringen av den metabola kontrollen. För att kunna hantera sin diabetes självständigt måste man vara mogen att flera gånger dagligen kunna fatta beslut som gäller behandlingen. Följande historia är ett exempel på hur ett par timmar kan te sig för en tonåring med diabetes: Det började redan på måndag morgon, när jag försov mig och visste att jag skulle ha en viktig examination första lektionen i skolan. Jag hade inte tid att kolla mitt blodsocker, så jag var tvungen att gissa vilken dos jag skulle ta till frukosten. Jag kan inte hoppa över injektionen, för då måste jag gå på toa letten när jag sitter och gör examinationen. När jag kommer till skolan kommer jag på att jag har glömt mina druvsockertabletter och jag måste antingen ta en chans eller försöka hitta någon frukt eller liknande. Jag valde det senare alternativet. Vid lunchen satt jag bredvid några personer som jag inte känner och jag ville inte att de skulle veta att jag har diabetes. Jag beslöt mig för att ta injektionen efter lunch istället för före. Det är inte det bästa, men ändå bättre än att hoppa över insulinet helt och hållet. (Berättelse gjord av författaren under intervjuanalyserna) Det finns stöd i litteraturen för att ungdomar inte har samma beslutskompetens som vuxna. Ungdomarna från empowermentutbildningen intervjuades två veckor efter avslutad utbildning och intervjuerna analyserades avseende ungdomarnas syn på faktorer som påverkar förmågan att fatta beslut. Fem faktorer av betydelse framkom (se figur 1). Ett övergripande tema, efter tolkning av innehållet av intervjuerna, beskriver ungdomars syn på förmågan att fatta beslut: Tonåringar förtjänar respekt och stöd under mognadsprocessen eftersom de har brister vad gäller beslutsförmåga. Figur 1. Bild ur avhandlingen som visar hur fem olika kategorier, beskrivna av tonåringarna, påverkar och påverkas av deras brister vad gäller förmåga att fatta beslut. Ungdomarna gav en rik beskrivning av föräldramedverkan, som kan vara både konstruktiv, passivt destruktiv och aktivt destruktiv. Min pappa, han kan argumentera och fråga vad jag tycker. Han vet en massa om diabetes och därför är det roligt att diskutera med honom. Det känns som om han vet vad jag klarar av och i vilken situation jag fortfarande behöver hjälp. När han påminner mig, blir jag inte irriterad, vilket jag blir när min mamma gör det, därför att hon grälar på mig. (Berättelse gjord av författaren under intervjuanalyserna) I en tredje tvärsnittsstudie studie utvärderades grupputbildning i diabetes i samband med lägervistelse på en segelskuta. Nittio ungdomar mellan år deltog i sex olika läger. Utvärderingen visade att programmet inte hade någon effekt på metabol kontroll, men intresset för att byta från vanliga injektioner till insulinpumpbehandling ökade. De ungdomar som valt att delta i lägret hade betydligt positivare attityder till sin sjukdom och till egenvård än de ungdomar som valde att avstå från utbildningen. Deltagarfrekvensen i de båda utbildningsprogrammen var 11 procent respektive 31 procent. Skillnaden förklaras av att ungdomarna i lägerstudien fick upprepade möjligheter att delta, medan de i empowermentutbildningen erbjöds en gång. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att empowermentutbildningen troligen satte igång en empowermentprocess, vilken de äldre ungdomarna inte klarade av att hantera. Det kan bero på att ungdomarna under 15 år fortfarande fick stöd från sina föräldrar, medan de äldre ungdomarna förmodades klara förändringen på egen hand. Slutsatsen blir att framtida empowermentutbildningar för tonåringar bör inkludera föräldrar, som får diskutera på vilket sätt de kan vara ett stöd för tonåringarnas förändringsarbete. Eftersom det inte finns visat att grupputbildning har bättre effekter än individuell utbildning, måste man erbjuda båda formerna av patientutbildning för att nå ut till så många ungdomar som möjligt. Utbildningen bör också integreras i den kliniska verksamheten och ha lång uppföljning för att nå bästa möjliga effekt. Instrumentet Check your Health är ett enkelt, snabbt instrument som visat sig vara stabilt och trovärdigt. Det kan användas i olika kliniska situationer, forskning eller för att utvärdera patientutbildning. barnbladet #

20 Priorix fyller 10 år! MPR-vaccinet som gör mindre ont att få. * I Sverige har man hittills givit 1,5 miljoner doser av Priorix. Priorix som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund, ges till barn enligt aktuellt vaccinationsprogram vid 18 månader och 7 alternativt 12 års ålder. *Priorix gör mindre ont att få jämfört med MMR-II. 1, 2 Det gör vaccineringen enklare för alla inblandade; barnet, föräldrar och den som ger vaccinet. Stolta fakta om Priorix:.... Priorix är effektivt och välbeprövat. Priorix har funnits i Sverige sedan 1998 och har i kliniska studier visat hög immunogenicitet. 3, 4 Priorix är mycket väl tolererat och har visat sig ge färre lokala reaktioner som rodnad och svullnad än MMR-ll. w Under 2007 så fick 85% av alla barn i Sverige Priorix när de vaccinerades mot mässling-påssjuka-rödahund. Priorix har sålts i 1,5 miljoner doser i Sverige, fram till april Beställ Priorix, vaccinationskort och vaccinationstillstånd hos oss på GlaxoSmithKline Vacciner, tel eller vacciner@gsk.com MPR vaccinet som gör mindre ont att få PRIO:103 Referenser: 1. Gothefors E et al, Scand J Infect Dis. 2001;33: Usonis V et al, Pediatr Infect Dis J. 1999;18: Usonis V et al, 1998;26(4): Priorix, Rx, EF. Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning. Per dos (0,5 ml): Mässlingvirus, stam Schwarz CCID50, parotitvirus, stam RIT CCID50, rubellavirus, stam Wistar RA 27/ CCID50. J07BD52. Indikation: Priorix är indicerat för aktiv immunisering av barn från 12 månaders ålder, ungdomar och vuxna mot mässling, påssjuka och röda hund. För fullständig information om varningsföreskrifter, begränsningar och pris se Datum för översyn av produktresumén