Branschstandard för komfortmätare som används som avräkningsmätare för uppvärmningskostnader.

Transkript

1 LIMD SVENSKA LEVERANTÖRSFÖRENINGEN FÖR INDIVIDUELL MÄTNING O DEBITERING Sida 1(19) Branschstandard för komfortmätare som används som avräkningsmätare för uppvärmningskostnader. Förslag framtaget hösten 2010 av en arbetsgrupp bestående av Kjell Persson Robert Almqvist Bo Frank Jämfört med utgåvan från finns nu en paragraf 13 om märkning Förord Denna branschstandard har utarbetats av LIMD (Svenska Leverantörsföreningen för Individuell Mätning och Debitering) efter samråd med xxxx och yyy. SVENSKA LEVERANTÖRSFÖRENINGEN FÖR INDIVIDUELL MÄTNING O DEBITERING e-brev via hemsidan Org.nr: Bankgiro:

2 Innehållsförteckning Sida 2(19) Förord Omfattning Normativa referenser Typer av mätare Komplett mätare Kombinerad mätare Hybridmätare Del-enheter av en komfortmätare, som är en kombinerad mätare Definitioner och symboler Märkspänning Angivna driftsförhållanden Referensvillkor Influensstorhet Influensfaktor Störning Typ av felvisning Typ av störningsfel Referensvärden för mätresultat Mätarmodell Elektronikenhet Elektronisk komponent Egenuppvärmning Mätvärde Angivna driftsförhållanden Temperaturområde Accelererad provdrift Tekniska egenskaper Material och konstruktion Krav utanför temperaturområdet Display Skydd mot manipulation Nätspänning Egenuppvärmning Angivet arbetsområde Formel för temperaturgivare Mättekniska egenskaper (största tillåtna felvisning) Allmänt Värden på största tillåtna felvisning Miljöklassning Inomhus i lägenhet Utomhus Komfortmätarens specifikation Komplett komfortmätare Temperaturgivare som del-enhet Elektronikenhet som delenhet Information som skall medlevereras till mätare eller del-enhet Märkning Elektronikenhet Temperaturgivare...11

3 Sida 3(19) 13.3 Komplett komfortmätare...11 Bilaga A Provning för certifiering...12 A.1 Allmänt...12 A.2 Driftsförhållanden...12 A.2.1 Angivna driftsförhållanden...12 A.2.2 Referensvillkor...12 A.2.3 Referensvärde för mätningen...12 A.3 Prov under angivna driftsförhållanden...13 A.3.1 Krav...13 A.3.2 Kontroll av felvisning utan påverkan av influensstorheter...13 A.3.3 Kontroll av felvisning under påverkan av statisk variation av matningsspänningen...13 A.3.4 Kontroll av felvisning under påverkan av torr värme...13 A.4 Kontroll av långtidsstabilitet...14 A.4.1 Krav...14 A.4.2 Kontroll...14 A.5 Kontroll under påverkan av långvariga störningar...14 A.5.1 Krav...14 A.5.2 Kontroll av störningsfel vid påverkan av elektromagnetiskt fält...14 A.5.3 Kontroll av störningsfel vid påverkan av ledningsbundna störningar m. radiofrekvens...15 A.6 Kontroll efter påverkan av kortvariga störningar...15 A.6.1 Krav...15 A.6.2 Kontroll av störningsfel efter påverkan av variationer av matningsspänningen...15 A.6.3 Kontroll av störningsfel efter påverkan av elektriska transienter...16 A.6.4 Kontroll av störningsfel efter påverkan av elektrostatisk urladdning...16 A.6.5 Kontroll av störningsfel efter påverkan av strålning från mobiltelefon...16 A.7 Kontroll av avgivna störsignaler...17 A.7.1 Gränsvärden för ledningsbunden störning på strömförsörjningen:...17 A.7.2 Gränsvärden för ledningsbunden störning på signal- och likspänningsledningar:...17 A.7.3 Gränsvärden för utstrålad störning:...17 A.8 Dokumentation...17 Bilaga B Provning för verifiering av producerade mätare...18 B.1 Allmänt...18 B.2 Kontroll av temperaturgivare...18 B.2.1 Allmänt...18 B.2.2 Krav...18 B.3 Kontroll av elektronikenhet...18 B.3.1 Allmänt...18 B.3.2 Krav...19 B.4 Kontroll av komplett mätare utan avskiljbar temperaturgivare...19 B.4.1 Allmänt...19 B.4.2 Krav...19 B.5 Dokumentation som skall finnas tillhands för verifikationen...19 B.6 Dokumentation som skall ingå vid leverans av mätare...19

4 1 Omfattning Denna branschstandard gäller för komfortmätare d.v.s. instrument som är avsedda att mäta komforttemperaturen i en bostad eller lokal och därmed få ett mått på resultatet av den tillförda värmeenergin. Standarden omfattar mättekniska aspekter, varför elektriska säkerhetskrav inte ingår. Sida 4(19) 2 Normativa referenser SOSFS 2005:15 Socialstyrelsens allmänna råd om temperatur inomhus ENV Guide To The Expression Of Uncertainty In Measurement SS-EN Radiostörningar från utrustning för informationsbehandling - Gränsvärden och metoder SS-EN Miljötålighetsprovning - Del 2-2: Provningsmetoder - B: Värme, stationärt tillstånd SS-EN Kapslingsklasser för elektrisk materiel (IP-beteckning) SS-EN Industriella temperaturgivare med motstånd av platina SS-EN EMC - Del 4-2: Mät- och provningsmetoder, elektrostatiska urladdningar SS-EN EMC - Del 4: Mät- och provningsmetoder, radiofrekventa elektromagnetiska fält SS-EN EMC - Del 4-4: Mät- och provningsmetoder, snabba transienter och pulsskurar SS-EN EMC - Del 4: Mät- och provningsmetoder, stötpulser SS-EN EMC - Del 4-6: Mät- och provningsmetoder, ledningsbundna störningar LIMD Branschstandard för kostnadsavräkning 3 Typer av mätare I denna standard definieras komfortmätare antingen som en komplett mätare (inklusive temperaturgivare) eller som kombinerad mätare (separat temperaturgivare). 3.1 Komplett mätare En komfortmätare som inte har åtskiljbara del-enheter enligt definitionen i Kombinerad mätare En komfortmätare som har åtskiljbara del-enheter enligt definitionen i Hybridmätare En komfortmätare, som, när det gäller certifiering och verifiering, kan betraktas som en kombinerad mätare enligt definitionen i 3.2. Dess del-enheter skall dock, efter verifieringen, betraktas som icke åtskiljbara. 3.4 Del-enheter av en komfortmätare, som är en kombinerad mätare Temperaturgivaren En del-enhet som känner av temperaturen och som levererar en signal, som är en funktion av denna.

5 Sida 5(19) Elektronikenhet. Komfortmätarens elektronikenhet är den del-enhet som tar emot signalen från temperaturgivaren och visar temperaturnivån. Vidare mätvärdesbehandling betraktas som tillsatsutrustning, även om den är sammanbyggd i en och samma elektronikenhet Provföremål En del-enhet eller komplett mätare som är föremål för provning. 4 Definitioner och symboler 4.1 Märkspänning Spänningen på den externa strömförsörjningen, som erfordras för att driva komfortmätaren, oftast spänningen på elnätet. 4.2 Angivna driftsförhållanden Driftsförhållande, som anger området för de influensstorheter under vilka de mättekniska egenskaperna för mätaren ligger inom största tillåtna felvisning. 4.3 Referensvillkor En mängd specificerade värden på influensstorheter, som fastställts för att säkerställa jämförbara mätresultat. 4.4 Influensstorhet En storhet, som inte är föremål för mätningen, men som påverkar mätstorheten eller visningen på mätaren. 4.5 Influensfaktor En influensstorhet med ett värde inom de angivna driftsförhållandena. 4.6 Störning En influensstorhet med ett värde utanför de angivna driftsförhållandena. 4.7 Typ av felvisning Felvisning Mätvärdet minus det vedertagna börvärdet för mätningen Egenfel Mätarens felvisning bestämd under referensförhållanden.

6 4.7.3 Ursprungligt egenfel Mätarens felvisning bestämd en gång före funktionsprov och hållbarhetsprov. Sida 6(19) Hållbarhetsfel Skillnaden mellan egenfelet efter en tids användning och det ursprungliga egenfelet Största tillåtna felvisning Gränsvärdena (positiva eller negativa) på tillåten felvisning. 4.8 Typ av störningsfel Störningsfel Skillnaden mellan felvisningen och egenfelet Tillfälligt störningsfel Momentana variationer i visningen, som inte kan tolkas, lagras eller vidaresändas som mätresultat Signifikant störningsfel Ett störningsfel som är större än det absoluta värdet av största tillåten felvisning och inte är ett tillfälligt störningsfel. NOT: Om största tillåten felvisning är ± 0,2 C så är ett signifikant störningsfel ett störningsfel som är större än 0,2 C. 4.9 Referensvärden för mätresultat En bestämd uppsättning av värden på temperaturen, fastlagda för att möjliggöra jämförelser av mätresultat Mätarmodell Olika utföranden av en komfortmätare eller del-enheter, som tillhör en mätarfamilj när det gäller funktionsprinciper, konstruktion och material Elektronikenhet En anordning uppbyggd med elektroniska komponenter och som utför en angiven funktion Elektronisk komponent Den minska fysiska enheten i en elektronikenhet som använder halvledarteknik eller motsvarande.

7 4.13 Egenuppvärmning Ändring av mätvärdet, som förorsakas av mätströmmen genom temperaturgivaren. Sida 7(19) 4.14 Mätvärde Av mätaren registrerad aktuell rumstemperatur. NOT: Innan mätvärdet används för kostnadsavräkning skall det filtreras enligt regler i LIMD Standard för avräkningsregler 5 Angivna driftsförhållanden 5.1 Temperaturområde Det övre gränsvärdet för temperaturområdet, Θ max, är den högsta lufttemperaturen, vid vilken komfortmätaren skall fungera utan att den största tillåtna felvisningen överskrids Det undre gränsvärdet för temperaturområdet, Θ min, är den lägsta lufttemperaturen, vid vilken komfortmätaren skall fungera utan att den största tillåtna felvisningen överskrids Accelererad provdrift Mätaren arbetar kontinuerligt d.v.s. gör en mätning cirka en gång per sekund eller oftare. NOT: Detta underlättar att göra vissa störningsprov på ett rimligt sätt 6 Tekniska egenskaper 6.1 Material och konstruktion Alla ingående delar av en komfortmätare skall vara robust konstruerade av material som har erfoderlig kvalitet for att motstå olika former av korrosion och slitage, som uppträder under de angivna driftsförhållandena. Korrekt installerade mätare skall också kunna motstå normal yttre påverkan Kapslingen på en komfortmätare skall skydda de inre delarna mot vatten- och damminträngning. Den lägsta skyddsklassen skall vara IP 21 för inomhusmontage och IP 54 för utomhusmontage (Se SS-EN 60529) En komfortmätare har som regel ett gränssnitt för att kunna ansluta tillsatsutrustningar (som t.ex. utför fördelningsberäkningar). Sådana tillsatsfunktioner skall inte kunna påverka mätarens tekniska egenskaper Elektronikenheten till en komfortmätare kan ha mätkanaler för flera temperaturgivare 6.2 Krav utanför temperaturområdet Mätvärden utanför mätområdet Θ min, till Θ max, får skall inte kunna tolkas som liggande inom mätområdet

8 Sida 8(19) 6.3 Display Brukaren skall ha tillgång till sina aktuella mätvärden. NOT: Detta kan ske på en bildskärm, som via kommunikatinsenheter tar sin information från mätarens datautgång Uppmätt rumstemperatur skall visas i C med en decimal. Annan information kan också visas om det tydligt framgår vilken information som är det uppmätta värdet Komfortmätare förutsätter att mätvärdet, som nyttjas för kostnadsavräkningen, antingen direkt eller via en fjärravläsning, sparas så att, i händelse av avbrott i den externa strömförsörjningen (nät eller extern lågspänning), mätvärdet inte går förlorat vid avbrottet utan förblir åtkomligt i minst ett år NOT: Som regel är det ett bearbetat mätvärde, som nyttjas för kostnadsavräkningen, och detta krav gäller då det bearbetade mätvärdet. 6.4 Skydd mot manipulation Komfortmätare skall ha skyddsanordningar, som kan plomberas på ett sådant sätt att, efter plombering, både före och efter att komfortmätaren har blivit korrekt installerad, det inte finns några möjligheter att öppna, ta bort eller ändra mätaren eller dess justeringsanordning utan att påtagligt ha skadat dessa anordningar eller plomberingar. För mätare med extern strömförsörjning skall det även finnas anordning, som antingen skyddar mot frånkoppling av strömförsörjningen eller göra det uppenbart att detta har skett. 6.5 Nätspänning Nätdrivna mätare för växelspänning skall ha en märkspänning, U n, på 230 V +10% / - 15 %. 6.6 Egenuppvärmning Egenuppvärmningen hos en temperaturgivare, som är en del-enhet (enligt 3.4), får inte vid specificerad mätström överskrida 1/3 av gränsvärdet för ett signifikant störningsfel. 7 Angivet arbetsområde Arbetsområdet för en komfortmätare begränsas av gränsvärdena för temperaturen. Θ min resp Θ max. Dessa är normalt 18 resp. 24 C. 8 Formel för temperaturgivare Börvärdet för utsignalen från en temperaturgivare skall vara ett motståndsvärde och följa en specificerad formel för motståndsvärdet som funktion av temperaturen. För platinagivare skall denna enligt SS-EN vara R 1 = R 0 (1 + At + Bt 2 ) där:

9 R 1 är resistansvärdet vid temperaturen t i Ω (utan kabelresistans) R 0 är resistansvärdet vid temperaturen 0 C (grundvärde) (utan kabelresistans) A är 3,9083 * 10-3 C -1 B är -5,775 * 10-7 C -2 Sida 9(19) Som en tilläggsfunktion kan det uppmätta temperaturvärdet med hjälp av en utetemperaturgivare kompenseras till att visa en operativ temperatur (se SOSFS 2005:15). En sådan tilläggsfunktion kan ingå i själva mätaren eller vara en del av en efterföljande mätvärdesbehandling. 9 Mättekniska egenskaper (största tillåtna felvisning) 9.1 Allmänt Komfortmätaren och dess del-enheter tillhör en av följande tre klasser: Klass 1 Klass 2 Klass Komformätarens största tillåtna mätfel, positivt eller negativt, i förhållande till det specificerade börvärdet för temperatur anges i C. 9.2 Värden på största tillåtna felvisning Inom det i 7 definierade arbetsområdet skall gränserna enligt nedan innehållas Största tillåtna felvisning för en komplett komfortmätare summan av felvisningarna enligt och Största tillåtna felvisning för en temperaturgivare som separat utbytbar del-enhet Klass 1: ± 0,13 C Klass 2: ± 0,20 C Klass 3: ± 0, Största tillåtna felvisning för en elektronikenhet som separat utbytbar del-enhet Klass 1: ± 0,04 C Klass 2 ± 0,07 C Klass 3 ± 0,13 C 10 Miljöklassning 10.1 Inomhus i lägenhet Omgivningstemperatur +5 C till + 35 C Låg luftfuktighet Normala elektriska och elektromagnetiska förhållanden Inga mekaniska påfrestningar

10 10.2 Utomhus Omgivningstemperatur -25 C till + 55 C Normal luftfuktighet Normala elektriska och elektromagnetiska förhållanden Låga mekaniska påfrestningar Sida 10(19) 11 Komfortmätarens specifikation Denna specifikation skall antingen ingå i databladet eller finnas tillgänglist som separat dokument Komplett komfortmätare Leverantör Typbeteckning Noggrannhetsklass Miljöklass Skyddsklass (IP-nr) Temperaturområde Utsignal (datagränssnitt) Andra funktioner utöver temperaturmätningen Fysiska dimensioner Installationskrav Strömförsörjning Förväntad livslängd på batteri 11.2 Temperaturgivare som del-enhet Leverantör Typbeteckning Noggrannhetsklass Miljöklass Skyddsklass (IP-nr) Temperaturområde Mätström och egenuppvärmning Utsignal (formel) Fysiska dimensioner Installationskrav (anslutningskabel m.m.) 11.3 Elektronikenhet som delenhet Leverantör Typbeteckning Noggrannhetsklass Miljöklass Skyddsklass (IP-nr) Temperaturområde Mätström till givaren Insignal (formel) Utsignal (datagränssnitt) Andra funktioner utöver temperaturmätningen

11 Fysiska dimensioner Installationskrav Strömförsörjning Förväntad livslängd på batteri Sida 11(19) 12 Information som skall medlevereras till mätare eller del-enhet 12.1 Datablad med (utdrag ur) specifikationen 12.2 Installationsanvisning 13 Märkning Mätare och dess del-enheter skall som minimum vara märkta enligt nedan. Märkningen skall placeras så den inte kan tas loss från enheten utan att det syns att så har skett Elektronikenhet * Tillverkarens namn eller logotyp * Enhetens typbeteckning * Enhetens serienummer * Typbeteckning på passande temperaturgivare 13.2 Temperaturgivare * Tillverkarens namn eller logoty * Enhetens typbeteckning * Enhetens serienummer 13.3 Komplett komfortmätare * Tillverkarens namn eller logotyp * Enhetens typbeteckning * Enhetens serienummer

12 Sida 12(19) Bilaga A Provning för certifiering A.1 Allmänt Denna procedur skall säkerställa att konstruktionen som skall certifieras motsvarar kraven i denna standard. Utöver att kontrollera dokumentationen (punkt A.8) och att jämföra konstruktionen med kraven i standarden skall provexemplar av mätartypen undergå prov enligt nedan för att uppvisa att de uppfyller angivna krav. Provföremålen skall utsättas för en influensstorhet åt gången. Ordningsföljden på proven och antalet provföremål skall överenskommas mellan mätartillverkaren och provningslaboratoriet och det rekommenderade antalet är fyra. Normaler, instrument och testmetoder som används vid certifiering skall vara avpassade för ändamålet, vara spårbara till mer exakta normaler och vara en del av ett pålitligt kalibreringsprogram. Osäkerheterna för dessa normaler, instrument och testmetoder skall vara kända. De skall beräknas enligt ENV med en täckningsfaktor av 2, motsvarande en beräknad säkerhet på 95 %. Dessa osäkerheter skall inte överskrida 1/5 av gränsvärdet för största tillåtna felvisning A.2 Driftsförhållanden A.2.1 Angivna driftsförhållanden Omgivningstemperatur i C +5 till + 35 (-25 till + 55 för ev. utegivare) Relativ luftfuktighet i % < 93 Nätspänning i V 195 till 253 Batterispänning polspänningen på batteriet vid normal drift Extern strömförsörjning skall framgå av specifikationen A.2.2 Referensvillkor Omgivningstemperatur i C 15 till 35 Relativ luftfuktighet i % 25 till 75 Omgivande lufttryck i kpa 86 till 106 Nätspänning i V 227 till 233 Extern strömförsörjning ± 1 % av nominellt värde Den verkliga temperaturen och relativa luftfuktigheten skall inom det specificerade området inte variera mer än ± 2.5 K respektive ± 5 procentenheter under tiden för en mätning. A.2.3 Referensvärde för mätningen Temperatur i C 21

13 A.3 Prov under angivna driftsförhållanden Proven skall utföras vid referensvärden och referensvillkor om inte annat anges. Sida 13(19) Om provföremålet har både display och datautgång skall båda avläsas vid dessa prov. A.3.1 Krav Den uppmätta felvisningen får inte överskrida den största tillåtna felvisningen definierat i punkt 9. Om det uppmätta felvisningen ligger utanför största tillåtna felvisning skall mätningen upprepas två gånger. Provet skall betraktas som godkänt om både det aritmetiska medelvärdet av de tre mätresultaten samt åtminstone två av mätresultaten ligger inom den största tillåtna felvisningen. A.3.2 Kontroll av felvisning utan påverkan av influensstorheter Detta prov skall utföras på temperaturgivare, elektronikenhet och komplett mätare Provet skall utföras vid temperaturnivåerna 18 C, 21 C och 24 C samtliga ± 1 C. För eventuell utegivare skall proven utföras vid 0 C och 10 C. samtliga ± 1 C. Det skall även kontrolleras att avvikelserna i mätresultat mellan normal drift och accelererad provdrift är maximalt en enhet i mätresultatets minst signifikanta siffra. Det rekommenderas att proven görs med temperaturgivaren nedsänkt i tempererade bad med angivna temperaturnivåer. För att skydda provföremålet från vatteninträngning rekommenderas ett elastiskt gummiskydd. Vid provning av elektronikenhet rekommenderas att temperaturgivaren ersätts med ett stabilt precisionsmotstånd. A.3.3 Kontroll av felvisning under påverkan av statisk variation av matningsspänningen Detta prov skall utföras på elektronikenhet och komplett mätare. Det rekommenderas att temperaturgivaren ersätts med ett stabilt precisionsmotstånd. Provföremålet skall kontrolleras vid olika matningsspänning enligt följande testvillkor: Vid nätdrift: 195 och 253 V Vid extern lågspänning gränsvärden enligt specifikationen Vid batteridrift max batterispänning utan last och min batterispänning enligt specifikationen A.3.4 Kontroll av felvisning under påverkan av torr värme Detta prov skall utföras på elektronikenhet och komplett mätare. Det rekommenderas att temperaturgivaren ersätts med ett stabilt precisionsmotstånd. Provföremålet skall utsättas för torr värme enligt följande testvillkor: Referens till standard: EN Part 2-2, Test Bd: torr värme

14 Temperatur: (55 ± 3) C Varaktighet 2 h Relativ fuktighet < 20 % Sida 14(19) A.4 Kontroll av långtidsstabilitet Detta prov skall utföras på temperaturgivare och kompletta mätare. Proven skall utföras vid referensvärden och referensvillkor om inte annat anges. A.4.1 Krav Den uppmätta hållbarhetsfelet får inte överskrida gränsvärdet för signifikant störningsfel. A.4.2 Kontroll Det rekommenderas att proven görs genom nedsänkning av temperaturgivaren i tempererade bad med angivna temperaturnivåer. För att skydda provföremålet från vatteninträngning rekommenderas ett elastiskt gummiskydd. Rumstemperaturgivaren skall långsamt utsättas för en temperatur av 35 C och därefter utsättas för luft vid rumstemperatur innan den utsätts för 5 C. Givarna skall vara så länge vid respektive temperaturnivå att termisk stabilitet uppnås. Denna procedur skall upprepas 10 gånger. A.5 Kontroll under påverkan av långvariga störningar Detta prov skall utföras på elektronikenhet och komplett mätare. Det rekommenderas att temperaturgivaren ersätts med ett stabilt precisionsmotstånd. Dessa prov bör göras under en accelererad provdrift enligt punkt 5.2. NOT: Detta undviker fall där slumpen avgör provresultatet Om provföremålet har både display och datautgång skall båda avläsas vid dessa prov. Proven skall utföras vid referensvärden och referensvillkor om inte annat anges. A.5.1 Krav När komfortmätaren utsätts för störningar skall inget signifikant störningsfel uppstå. För långvariga störningar skall detta kontrolleras under tiden som störningen är aktiv. A.5.2 Kontroll av störningsfel vid påverkan av elektromagnetiskt fält Provföremålet skall utsättas för elektromagnetiskt fält enligt följande testvillkor: Referens till standard: EN Frekvensområde: 26 MHz till 1000 MHz 1400 MHz till 2000 MHz Testnivå: 3 V/m

15 Modulation: AM (1 khz) 80 % Sida 15(19) A.5.3 Kontroll av störningsfel vid påverkan av ledningsbundna störningar m. radiofrekvens Provföremålet interna och externa anslutningar skall utsättas för radiosignaler enligt följande testvillkor: Referens till standard: EN Frekvensområde: 0,15 MHz till 26 MHz Testnivå: 3 V Modulation: AM (1 khz) 80 % A.6 Kontroll efter påverkan av kortvariga störningar Dessa prov skall utföras på elektronikenhet och komplett mätare. Det rekommenderas att ersätta temperaturgivaren med ett stabilt precisionsmotstånd. För kontroll av kortvariga störningar på ett rationellt sätt måste mätaren gå i normal drift oftast med några enstaka mätningar per timme. NOT: Kortvariga störningar kommer då att filtreras bort innan mätresultaten används för avräkning Om provföremålet har både display och datautgång skall båda avläsas vid dessa prov. Proven skall utföras vid referensvärden och referensvillkor om inte annat anges. A.6.1 Krav När komfortmätaren utsätts för störningar skall inget signifikant störningsfel uppstå. För kortvariga störningar skall detta kontrolleras genom att göra en kontrollmätning vid referensvillkoren före och efter störningen är aktiverad. Vidare får inte registrerade medelvärden av temperaturen ändras med mer än en enhet i värdets minst signifikanta siffra. A.6.2 Kontroll av störningsfel efter påverkan av variationer av matningsspänningen Provföremålet skall utsättas för variationer i matningsspänningen enligt följande testvillkor Referens till standard: EN , Voltage dips... Testnivå: 100 % spänningsbortfall under 100 ms Antal tester 10 st. med (10 ±1) sekunders intervall

16 Sida 16(19) A.6.3 Kontroll av störningsfel efter påverkan av elektriska transienter A Snabba transienter (burst) Provföremålet skall utsättas för transienter enligt följande testvillkor: Referens till standard: EN Testspänning: 1,0 kv ± 10 % (2,0 kv för växelspänningsanslutning) Transientens stigtid: 5 ns Transientens varaktighet 50 ns Upprepningsfrekvens: 5 khz Transientpaketets längd: 15 ms Transientpaketets periodl.: 300 ms Testlängd 60 s för negativa transienter och 60 s för positiva transienter A Stötspänning Provföremålet skall utsättas för stötspänning enligt följande testvillkor: Referens till standard: EN För signal och likspänningsanslutningar: Testspänning, ledning - ledning 0,5 kv Testspänning, ledning - jord 0,5 kv (endast för externa ledningar) Stigtid (avbrott) 1,2 µs Varaktighet (avbrott) 50 µs Stigtid (kortslutning) 8 µs Varaktighet (kortslutning) 20 µs För nätanslutning: Testspänning, ledning jord 2,0 kv ± 10 % Testspänning, ledning ledning 1,0 kv ± 10 % A.6.4 Kontroll av störningsfel efter påverkan av elektrostatisk urladdning Provföremålet skall utsättas för elektrostatisk urladdning enligt följande testvillkor: Referens till standard: EN Urladdningsspänning: Luftgap 8 kv kontakt 4 kv Urladdningstakt: Enbart en urladdning Antal urladdningar 10 A.6.5 Kontroll av störningsfel efter påverkan av strålning från mobiltelefon Provföremålet skall utsättas för elektromagnetiskt fält enligt följande testvillkor: Referens till standard: EN Frekvensområde: 800 MHz till 960 MHz 1400 MHz till 2000 MHz Testnivå: 10 V/m (optimalt värde?) Modulation: AM (1 khz) 80 %

17 A.7 Kontroll av avgivna störsignaler Proven skall utföras vid referensvärden och referensvillkor om inte annat anges.. Sida 17(19) A.7.1 Gränsvärden för ledningsbunden störning på strömförsörjningen: Referens till standard: EN Frekvensområde MHz Gränsnivå dbµv 0,15 till 0,5 66 till 56 quasi peak (beroende på frekvens) 56 till 46 medelvärde - - 0,5 till 5 MHz 56 quasi peak 46 medelvärde 5 till quasi peak 50 medelvärde A.7.2 Gränsvärden för ledningsbunden störning på signal- och likspänningsledningar: Referens till standard: EN Frekvensområde MHz Gränsnivå dbµa 0,15 till 0,5 40 till 30 quasi peak (beroende på frekvens) 30 till 20 medelvärde - - 0,5 till 30 MHz 30 quasi peak 20 medelvärde A.7.3 Gränsvärden för utstrålad störning: Referens till standard: EN klass B Frekvensområde MHz Gränsnivå dbµv/m 30 till quasi peak 230 till 1000 MHz 37 quasi peak A.8 Dokumentation Mätartillverkaren skall utöver provföremålen tillhandahålla följande dokumentation till provningslaboratoriet: Mätarens specifikation (punkt 11) Teknisk beskrivning Bruksanvisning Installationsanvisning Plomberingsanvisning Materialspecifikationer Elektriskt kopplingsschema Komponentlista Mjukvarubeskrivning Lista med programmerbara konstanter Flödesschema för mjukvara Testutgångar och deras relation till mätvärdet

18 Sida 18(19) Bilaga B Provning för verifiering av producerade mätare B.1 Allmänt Denna procedur skall säkerställa att mätare, tillverkade för att vara en kopia av en certifierad typ, överensstämmer med denna och att dess mättekniska prestanda ligger inom största tillåtna felvisning. Denna provningsrutin är även tillämplig vid omverifiering av mätare Normaler, instrument och testmetoder som används vid certifiering skall vara avpassade för ändamålet, vara spårbara till mer exakta normaler och vara en del av ett pålitligt kalibreringsprogram. Osäkerheterna för dessa normaler, instrument och testmetoder skall vara kända. De skall beräknas enligt ENV med en täckningsfaktor av 2, motsvarande en beräknad säkerhet på 95 %. Dessa osäkerheter skall inte överskrida 1/5 av gränsvärdet för största tillåtna felvisning. B.2 Kontroll av temperaturgivare B.2.1 Allmänt Provet skall utföras vid en temperaturnivå i intervallet 18 C till 24 C.. För eventuell utegivare skall proven utföras vid en temperaturnivå i intervallet 10 C till 20 C. Det rekommenderas att proven görs med temperaturgivaren nedsänkt i tempererade bad med angivna temperaturnivåer. För att skydda provföremålet från vatteninträngning rekommenderas ett elastiskt gummiskydd. Givarens motståndsvärde mäts upp och jämförs med börvärdet från formeln enligt punkt 8. B.2.2 Krav Den uppmätta felvisningen får inte överskrida den största tillåtna felvisningen definerad i punkt 9. Om den uppmätta felvisningen ligger utanför största tillåtna felvisning skall mätningen upprepas två gånger. Provet skall betraktas som godkänt om både det aritmetiska medelvärdet av de tre mätresultaten samt åtminstone två av mätresultaten ligger inom den största tillåtna felvisningen. B.3 Kontroll av elektronikenhet B.3.1 Allmänt Provet skall utföras vid en temperaturnivå i intervallet 18 C till 24 C. Det rekommenderas att proven görs genom att simulera temperaturnivån med precisionsmotstånd.

19 Sida 19(19) Mätvärdet jämförs med börvärdet enligt den i punkt 8 specificerade. B.3.2 Krav Den uppmätta felvisningen skall inte överskrida den största tillåtna felvisningen definierad i punkt 9. Om det uppmätta felvisningen ligger utanför största tillåtna felvisning skall mätningen upprepas två gånger. Provet skall betraktas som godkänt om både det aritmetiska medelvärdet av de tre mätresultaten samt åtminstone två av mätresultaten ligger inom den största tillåtna felvisningen. B.4 Kontroll av komplett mätare utan avskiljbar temperaturgivare B.4.1 Allmänt Provet skall utföras vid en temperaturnivå i intervallet 18 C till 24 C. Hela mätaren måste utsättas för provtemperaturen. B.4.2 Krav Den uppmätta felvisningen skall inte överskrida den största tillåtna felvisningen definierad i punkt 9. Om det uppmätta felvisningen ligger utanför största tillåtna felvisning skall mätningen upprepas två gånger. Provet skall betraktas som godkänt om både det aritmetiska medelvärdet av de tre mätresultaten samt åtminstone två av mätresultaten ligger inom den största tillåtna felvisningen. B.5 Dokumentation som skall finnas tillhands för verifikationen Mätartillverkaren måste till verifikationsinstansen tillhandahålla nedanstående information: Specifikation för komfortmätaren Formel för temperaturgivare Typ och specifikation för eventuellt batteri Instruktion för verifieringsplombering Provningsvillkor för verifieringen Extra information från certifieringen (t.ex. andra rekommenderade kontrollpunkter) B.6 Dokumentation som skall ingå vid leverans av mätare Datablad med huvudpunkterna i mätarspecifikationen Installationsanvisning Plomberingsanvisning Instruktion för funktionskontroll och drifttagning Bruksanvisning