12 Naturliga värmekällor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "12 Naturliga värmekällor"

Transkript

1 12 Naturliga värmekällor I naturen finns en rad olika värmekällor som kan utnyttjas för att producera värme. Exempel på dessa är värme från ytvatten, grundvatten, jordvärme och bergvärme. I detta kapitel beskrivs hur dessa naturliga värmekällor kan tas till vara.

2 12.1 Värmekällor i naturen 12.1 Värmekällor i naturen Definitionsmässigt är värme atom- eller molekylrörelser. Vid absoluta nollpunkten, -273 C, förekommer inga rörelser. Vid högre temperatur än absoluta nollpunkten förekommer rörelser och därmed värme. Atom- och molekylrörelserna ökar med ökande temperatur. I praktiken är emellertid inte all värme utnyttjningsbar. Genom att använda värmepumpar kan energin tas tillvara ur värmekällor med relativt låg temperatur, t ex den värme som finns långt ner i marken, i berggrunden eller i sjöar. Värmepumpar tar upp värme vid låga temperaturer och avger värme vid högre temperaturer. Värmepumpar brukar inte användas för att ta tillvara värme av lägre temperaturer än cirka -lqoc (uteluftvärmepumpar). Principen för hur värmepumpar fungerar beskrivs i kapitel Med hjälp aven värmepump kan alltså värme i luft, mark och vatten tas tillvara. I detta avsnitt beskrivs de olika värmekällorna i naturen. Ytvatten (sjöar och hav) Med ytvatten som värmekälla utnyttjas den värme som under sommarhalvåret lagrats i vatten och bottenlager i sjöar, vattendrag och havsvikar. Under vår, sommar och tidig höst är vattentemperaturen normalt tillräckligt hög för att ge värme. Under senhösten når en sjö sin lägsta temperatur vilket beror på den låga utelufttemperaturen och på vattenomblandningen. Efter isläggningen sjunker inte temperaturen längre, då isen fungerar som ett lock. Vattentemperaturen kan pga dessa faktorer skilja några grader från samma period olika år. Om vattnet kan utnyttjas även under senhösten och vintern avgörs därför från fall till fall. I allmänhet är en liten sjö mer känslig för störningar än ett rinnande vattendrag. Värmepumpar avsedda för ytvatten kan ta värme ur nästan nollgradigt vatten. Ytvattenvärmeanläggningar kan utformas på två sätt. Systemet kan vara öppet, vilket innebär att vattnet pumpas direkt in i värmepumpen, eller slutet då rörledningar med cirkulerande värmebärarvätska förläggs på eller under sjöbotten. Det öppna systemet är mest lämpat för en stor värmeförbrukare. Ett öppet system är känsligt för yttre omständigheter, exempel på detta är: Vattentemperaturen vintertid. Naturliga variationer mellan olika år och mellan olika sjöar kan vara betydande. Vattnets beskaffenhet. Korrosivt vatten kan skada värmepumpanläggningen och lösta ämnen i vattnet kan försämra funktionen hos värmepumpen. I det slutna systemet utnyttjas framförallt värmen från bottenlagret som i en liten sjö kan innehålla väsentliga 134

3 12.1 Värmekä värmemängder jämfört med vattnets värmeinnehåll. Det slutna systemet kallas vanligtvis sedimentvärme, och kan användas för värmeförsörjning av både enskilda hus och större bostadsområden. Ett slutet system är inte lika känsligt för vattentemperaturens variationer men påverkas däremot av: Vattenströmning som förbättrar värmeupptagningen. Jordarten (sedimenten) där slingorna läggs. (Jämför ytjordvärme nedan). Grundvatten Grundvatten håller till skillnad från till exempel ytvatten och uteluft en jämn temperatur hela året. Temperaturen cirka 10 meter under markytan är ungefär lika med uteluftens årsmedeltemperatur. Grundvattentemperaturen varierar mellan cirka +8 C till cirka +2 C i sydligaste respektive nordligaste Sverige. I Stockholmstrakten är grundvattentemperaturen cirka +6 C. Vid utnyttjande av grundvattenvärme krävs ett stort grundvattenuttag vilket förutsätter vissa geohydrologiska förhållanden. För att grundvattennivån inte ska sjunka krävs i många fall att vattnet måste återföras genom till exempel en infiltrationsbrunn. Uttaget sker genom konventionell teknik som bland annat används i samband med vattenförsörjning. Förutsättningarna för ett grundvattenvärmesystem är helt beroende av lokala förhållanden. Markytan kring en grundvattenbrunn kan användas utan begränsning. Den möjliga värmemängden som kan utvinnas påverkas av flera faktorer: Temperaturen på grundvattnet. Den uttagbara värmemängden är direkt proportionell mot den möjliga temperatursänkningen. Vattenbeskaffenheten, både fysikalisk och kemisk sammansättning. Ogynnsamt vatten kan skada värmepumpen eller ge utfällningar och påväxt med försämrad funktion som följd. Grundvattentillgången. Närheten till annan uttagsbrunn. Ytjordvärme Ytjordvärmesystem utnyttjar den värme i nederbörd och solinstrålning som lagras i markens ytskikt under sommaren. Plastslangar grävs ned horisontellt ca l meter under markytan. Avståndet mellan slangarna är 0,5-2 meter. En vätska (vatten blandat med frysskyddsvätska) cirkulerar i slangarna och hämtar värmen från omgivande jord. En del av värmen kommer från isbildningsvärme som frigörs då vatten fryser till is. Vilken effekt per meter slang som kan erhållas beror bland annat på jordart och vattenhalt. Normalt behövs cirka 500 meter slang för att försörja ett småhus med värme, vilket innebär att en markyta på kvadratmeter behöver tas i anspråk. Ytjordvärme används främst inom småhussektorn antingen för enskilda hus eller i centrala system för mindre grupper av hus. Ytvattenvärmeanläggning Grundvattenvärmeanläggning E Öppet system Slutet system Grundvatten

4 12.1 Värmekällor i naturen Förutsättningen för värmeutvinning med ytjordvärmesystem bestäms bland annat av: Jordens termiska egenskaper, vilka bestämmer uttagbar energimängd. Jordarten, eftersom installation av slangar underlättas om jorden är löst lagrad samt fri från sten och block. Övriga förhållanden som till exempel vegetation, hårdgjorda ytor mm. Vegetation, framförallt träd med kraftiga rotsystem, samt hårdgjorda ytor medför att både läggningsarbete och återställningsarbete blir mer omfattande. Ett värmeuttag ur marken innebär en ökad tjälning av denna och därigenom förkortas växtperioden något. I tjälfarliga jordar kan markytan bli något vågig och markanvändningen begränsas. Bergvärme Bergvärmesystem används främst för enskilda hus eller mindre bostadsområden. Värme kan utvinnas ur borrhål i berg vilka normalt är mellan 60 och 150 meter djupa. Värme tillförs borrhålsväggen dels genom värmeledning i bergmassan och dels genom strömmande grundvatten. Värmeutvinningen kan ske på två sätt. Antingen är systemet öppet och vatten cirkulerar fritt i kontakt med borrhålsväggen eller också är systemet slutet och en vätska cirkulerar i ett slutet slangsystem. Det slutna systemet medger frysning av borrhålsvattnet vilket ökar möjligt energi- och effektuttag per meter borrhål. I stort sett kan markytan användas utan begränsningar. Möjligt värmeuttag beror på: Bergets värmeledningsförmåga, vilken bestäms av de mineral som ingår i bergarten. Grundvattennivån i borrhålet. Erforderligt brunnsdjup räknas från grundvattenytan. Avståndet mellan brunnarna vid flerbrunnsystem. Bergets medeltemperatur. Uteluft Luft fryser inte förrän vid -193 C och innehåller värme ända ner till-273 C, den absoluta nollpunkten. Uteluft är därför en värmekälla som alltid finns tillgänglig. Värmepumpen ger emellertid sämre utbyte ju lägre temperatur den tillförda uteluften har. Nackdelen är därför att utetemperaturen är som lägst när värmen som bäst behövs. Luftvärmepumpar är vanligen utrustade med avfrostningssystem så att pumparna även fungerar vid låga temperaturer, ned till cirka -10 C. Eftersom ute luftvärmepumpar ofta är öppet placerade bör risken för bullerstörningar från fläktar med mera observeras. Värmekällor i samhället I samhället förekommer en mängd värmekällor som har sitt ursprung i användning av olika energislag. Dessa värmekällor har gemensamt att de håller en relativt hög temperatur jämfört med värmekällor i naturen. Temperaturen kan variera från cirka 10 C i avloppsvatten till flera hundra grader i utsläpp från industriella processer. Frånluft Frånluft är en utmärkt värmekälla i befintlig och ny bebyggelse med mekanisk frånluftsventilation. Den varma luften i huset utnyttjas, innan den ventileras ut. Frånluften håller en hög temperatur, varför värmeåtervinningen kan ske med hjälp aven värmeväxlare eller en värmepump. Värmeväxlare kan användas för att värma inkommande tilluft om mekanisk tilluft förekommer. Med värmepump är det möjligt att även värma tappvarmvatten vilket kräver högre temperaturer än vad som kan erhållas från en värmeväxlare. Industriell frånluft kan vara förorenad och ställer då speciella krav på materialet i värmeväxlare och värmepumpar. Industriell spillvärme Spillvärme från industrier har ofta höga temperaturnivåer och relativt konstanta flöden. Spillvärme är därför en bra värmekälla. Några spillvärmetyper är lågtrycksånga, varmvatten och rökgaser. Ofta är spillvärmemängderna betydligt större än de interna värmebehoven. Det kan då vara ekonomiskt fördelaktigt att leverera överskottsvärmen till ett närbeläget fjärrvärmenät. Kommunalt avloppsvatten Avloppsvatten håller en förhållandevis hög temperatur under större delen av året. Både renat och orenat avloppsvatten kan användas som värmekälla. Fördelen med att utnyttja orenat avloppsvatten är bl a att distributionsavståndet förkortas och att avloppsvattentemperaturen är högre än i reningsverket. Utnyttjande av orenat avloppsvatten ger ett kallare vatten in till reningsverket, vilket kan ha en negativ inverkan på själva reningsprocessen. Konsekvenserna av detta får avgöras från fall till fall. Källa: Byggforskningsrådet 136

5 12.2 Geoterr 12.2 Geotermisk energi Geotermisk energi skiljer sig från övriga, naturliga, energikällor genom att värmen härrör från jordens inre och inte från solen. Värmen i jordskorpan finns dels lagrad från jordens bildande men nybildas också ständigt, huvudsakligen genom radioaktivt sönderfall i jordens inre. Merparten av värmen lagras i berget och i det vatten som fyller ut bergets por- och spricksystem. Denna lagrade värme brukar kallas geotermisk energi. Energin utvinns via djupa borrhål i form av ånga eller varmt vatten. Även s.k. hot dry rock mining (HOR) kan användas. HOR-tekniken går ut på att kallt vatten pumpas ned till djup där temperaturen är hög och sedan återförs det uppvärmda vattnet till ytan. Endast en mycket liten del av den geotermiska energin når markyta n i form av varma källor eller s.k. gejsrar. Värmen kan användas direkt till uppvärmning och om temperaturen är tillräckligt hög, omvandlas till el. Temperaturen i jordskorpan ökar med djupet. Som ett genomsnittsvärde brukar en temperaturökning på 30 0 e per kilometer anges. Temperaturökningen varierar inom vida gränser beroende på var på jorden man befinner sig. Inom vulkaniska områden (exempelvis Island) kan ökningen uppgå till mer än loooe per kilometer medan de äldre urbergssköldarna, som det Skandinaviska urberget, ofta bara når 15 e per kilometer. Tillgångarna på geotermisk energi är mycket stora. Endast en bråkdel kan dock utvinnas beroende på bland annat berggrundens geologiska uppbyggnad, sammansättning samt läge och relation till inre processer i jordskorpan. I områden med aktiv vulkanism eller tunn jordskorpa kan energin utnyttjas i större skala. På Island kan den geotermiska energin till exempel användas för uppvärmning och elproduktion, då temperaturerna är högre. I Sverige, som har

6 12.2 Geotermisk energi en mycket gammal berggrund, är värmen svårare att utvinna och utnyttjas därför i mindre skala för bostadsuppvärmning ofta i kombination med värmepump. Bergvärmepumpar och grundvattenpumpar är idag det vanligaste sättet att utnyttja den geotermiska energin. Ekonomiska förutsättningar för storskalig geotermisk energiutvinning i Sverige är idag mycket små och finns i dagsläget enbart i porös sandsten och i lös sand (sedimentär berggrund). Kostnaderna för borrning blir i andra fall för höga. Möjligheterna för varmvattenutvinning är störst i Skåne men förutsättningarna finns även i Vätternsänkan, i Siljanstrakten (Siljansringen) och på Gotland. I Lund används sedan december 1984 en geotermianläggning för att producera värme till stadens fjärrvärmenät. Cirka 25 procent av stadens fjärrvärme E 8 N 8 N produceras med geotermisk energi, vilket motsvarar ungefä 230 GWh. Vatten med en temperatur av 20 C pumpas upp från 10C meters djup. Efter avkylning i en värmepump återförs det då 4 C kalla vattnet till berggrunden. Anläggningen i Lund är i dagsläget landets största anläggning för fjärrvärmeproduktion med geotermisk energi. Försök har pågått och pågår i bland annat Lund och Malmö för att utnyttja vatten djupare ner i berggrunden och därmed uppnå högre temperaturer. Problemet har varit att fl till stånd tillräckligt höga flöden av geotermalvattnet. Olika tekniker har testats men ännu inte resulterat i någon produktionsanläggning. Det är väldigt svårt att förutsäga var förutsättningarna för utvinning av geotermisk energi är tillräckligt bra och det krävs därför provborrningar i likhet med dem som görs vid oljeborrning. Detta gör att geotermiprojekt blir ett dyrt och riskabelt projekt för ett energibolag. Mängden geotermisk energi i berggrunden är i det närmaste oändlig och det är framförallt tekniken som sätter stopp för utnyttjandet av denna miljövänliga energikälla. I Sverige kan det i framtiden, beroende på berggrundens låg, temperatur, bli aktuellt att i större omfattning utnyttja geotermisk energi för värmeproduktion medan det i andra länder med högre berggrundstemperatur kan bli aktuellt me, elproduktion. J' m Schematisk bild över en geotermisk energianläggning. Källor: Nationalencyklopedin, Energimyndigheten, Institutionen tör teknisk geologi på LTH, GeOlogiska institutionen på Chalmers, Lunds Energi 138

7 13 Elproduktion och distribution I Sverige produceras el nästan uteslutande i vattenkraftverk och kärnkraftverk. För elproduktion finns också kraftvärmeverk, oljekondensanläggningar, gasturbiner och vindkraftverk. Tillsammans står dock dessa anläggningar för en mindre del (cirka tio procent) av elproduktionen. I detta kapitel beskrivs de elproduktionsanläggningar som finns i Sverige samt hur den nordiska elmarknaden fungerar.

8 13.1 Hur produceras el? 13.1 Hur produceras el? För att framställa el måste någon form av energi tillföras. El kan produceras ur många olika energikällor, exempelvis ur vattnets och vindens rörelseenergi, ur kärnenergi eller genom förbränning av bränslen. El som framställts genom omvandling av värmeenergi brukar benämnas värmekraft, och anläggningarna kallas värmekraftverk. Samtliga värmekraftverk bygger på att energiinnehållet i ett bränsle omvandlas till värme som i sin tur omvandlas till elektrisk energi. Som bränsle kan exempelvis olja, kol, gas, torv, trädbränslen, avfall eller uran användas. Den vanligaste principen för värmekraftproduktion är ångturbincykeln. Bränslets energiinnehåll används då för att förånga vatten i en ångpanna. Ångan drivs med högt tryck genom en turbin som då börjar rotera. Turbinen driver i sin tur en generator som producerar el. Efter turbinen har ångans energiinnehåll minskat, men för att ångan skall kondensera till vatten som kan pumpas tillbaka till ångpannan, måste den kylas ned ytterligare. Om värmen som bortförs nyttjas som fjärrvärme kallas anläggningen för kraftvärmeverk. Om värmen inte utnyttjas, utan bara kyls bort med sjövatten i en kondensor eller i ett kyltorn, kallas anläggningen för ett kondenskraftverk. Elproduktionen i ett kraftvärmeverk blir något lägre än i ett kondenskraftverk eftersom ångans temperatur efter turbinen måste vara något högre om den skall kunna användas för fjärrvärmeproduktion. Å andra sidan utnyttjas bränslets energiinnehåll bättre i ett kraftvärmeverk än i ett kondenskraftverk. De svenska kärnkraftverken är exempel på kondenskraftverk. Värmeenergin i ett kärnkraftverk erhålls genom kärnklyvningar i reaktorhärden. (Läs mer om kärnkraft under Kapitel 11) Inom bland annat massa- och pappersindustrin används så kallade mottryckskraftverk för produktion avel och ånga. Principen är densamma som för ett kraftvärmeverk, med skillnaden att ångan produceras med ett högre tryck. Ångan kan då, efter att ha passerat turbinen, användas som processånga. En annan kraftcykel är gasturbincykeln. Principen för en gasturbincykel är att en blandning av bränsle och komprimerad luft antänds. Förbränningsgaserna från bränsle/luftblandningen trycks med hög hastighet genom en gasturbin, som driver en generator. El kan också produceras i en kombinerad gas- och ångturbincykel, en så kallad gaskombi. Där leds förbränningsavgaserna från en gasturbin till en ångpanna för att generera ånga som driver en ångturbin. En gasturbin eller en gaskombi kan också köras som ett kraftvärmeverk genom att värmeinnehållet hos avgaserna/ångan efter turbinen används för fjärrvärmeproduktion. Principen för en ångturbincykel är att vatten upphettas till ånga som under högt tryck får turbinaxeln att rotera. Turbinaxeln driver en generator som producerar el. Ångan kyls därefter i en kondensor (kondenskraftverk) eller i en värmeväxlare för fjärrvärme (kraftvärmeverk). Ångan övergår då till vatten som pumpas tillbaka till ångpannan. Källa: Svensk Energi 140

9 13.1 Hur pre I ett vattenkraftverk produceras el ur lägesenergi genom att nivåskillnader i vattendragen utnyttjas. Vattnet ligger lagrat i en damm som lägesenergi, men när dammen öppnas och vattnet faller ner mot turbinen omvandlas det till rörelseenergi. När vattnet träffar turbinen, som är kopplad till en generator, börjar den rotera och generatorn bildar på så sätt elenergi. (Läs mer om vattenkraft under Kapitel 8) I vindkraftverk omvandlas vindens rörelseenergi till el då den får turbinen, som är kopplad till en generator, att rotera. En vindturbin arbetar i fri strömning, det vill säga luften kan inte komprimeras eller ledas som ånga och vatten in i turbinen och har därför relativt låg verkningsgrad. (Läs mer om vindkraft under Kapitel 10) I solceller omvandlas solens strålningsenergi direkt till el. Solcellstekniken som vi använder oss av i Sverige grundas på egenskaper som finns hos halvledarmaterial. En halvledare består vanligen av kisel som har en kristallstruktur. Om en halvledare dopas (förorenas) ändras kristallstrukturen genom att man byter ut en kiselatom mot ett annat ämnes atom. Denna atom har ett annat antal elektroner, vilket ökar ledningsförmågan hos materialet. När solljuset avger sin energi till solcellen förflyttar sig elektronerna och en elström uppstår. Kraftslagens olika roller i produktionssystemet Det är i praktiken ingen skillnad på el som är producerad i ett vindkraftverk jämfört med el som producerats i ett kärnkraftverk. De olika elproduktionsanläggningarna har dock olika roller i elproduktionssystemet. I Sverige utgör kärnkraftverk och vattenkraftverk produktionsanläggningar med stor kapacitet och med relativt låga rörliga kostnader. Dessa anläggningar utgör därför baskapacitet, vilket innebär att de ligger som produktionsbas i det svenska elsystemet och utnyttjas i princip hela året. Vindkraften kan också anses utgöra baskapacitet, men vindkraftproduktionen kan inte styras på samma sätt som vattenkraft och kärnkraft, utan elproduktionen beror av hur mycket det blåser. Vattenkraften används också som reglerkraft i det svenska systemet. Reglerkraften används för att på kort sikt reglera elproduktionen så att den är lika stor som elanvändningen. Kraftvärmeanläggningarnas elproduktion styrs till viss del av fjärrvärmebehovet. Kondenskraft baserat på fossila bränslen används i Sverige av kostnadsskäl endast vid höglast, när det råder mycket stor efterfrågan på el. Gasturbinerna har mycket höga rörliga kostnader och utgör reservkraft som kan tas i drift i kritiska situationer när störningar och fel inträffar. Källor: ÅF, Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi Principskiss för en gastubin Källa: Svensk Energi

10 13.2 Elproduktion i Sverige 13.2 Elproduktion i Sverige Elproduktionsanläggningar Kartan visar placeringen av några elproduktionsanläggningar i Sverige som har en större eleffekt än 100 MW. Svenska elproduktionsanläggningar (eleffekt > loomw) Vattenkraftverk Det finns idag cirka l 800 vattenkraftverk i Sverige. Av dem har drygt 200 en effekt på 10 MW eller mer. I tabellen redovisas de vattenkraftstationer som hade en eleffekt på mer än 200 MW i oktober D Vattenkraft O Kondensanläggningar 6. Kärnkraftverk O Gasturbinstation De största vattenkraftstationerna, MW Harsprånget 830 Stornorrfors 591 Messaure 452 ~~ MO Letsi 440 Ligga 343 Vietas 325 Ritsem 320 Trängslet 300 Porsi 275 Kilforsen Krångede Seitavare Harrsele Trollhättan Källa: Svensk Energi

11 13.2 Elprodukti< Kärnkraftverk I Sverige finns tolv reaktorer på fyra platser, varav tio är i drift. Nedan redovisas eleffekten (netto) i de av landets tre kärnkraftverks sammanlagt tio reaktorer 2008 som är i drift. Kärnkraftverk netto effekt 2008, MW Ringhals Forsmark Oskarshamn Källa: Elåret 2008,Svensk Energi Elproduktionen Det svenska elkraftsystemet består totalt av tusentals samverkande anläggningar. Tabellen anger installerad kapacitet 2008 i MW samt producerad elenergi 2008 (netto) i TWh. Elproduktionen och kapacitet i Sverige 2008 Produktions slag Vattenkraft Vindkraft Kärnkraft Kraftvärme, industri Kraftvärme, fjärrvärme Kondenskraft Gasturbiner *Preliminär uppgift Kapacitet (MW) Källa: Elåret 2008, Svensk Energi Elproduktion 2008 netto (TWh) * O 146 Elproducenterna Staten äger genom Vattenfall 42 procent av elproduktionskapaciteten i Sverige. Utländska ägare representerar 40 procent, kommuner cirka 11 procent och övriga cirka 7 procent av ägandet. De fem största elföretagen svarade under 2008 för 128,3 TWh eller 88 procent av Sveriges totala elproduktion. De största el producenterna 2008, TWh Norden* Sverige* Vattenfall 73,5 (72,7) ~- 66,0 (64,4) Fortum, Sverige 49,9 (49,3) 27,9 (26,0) Statkraft, Sverige 41,9 (35,8) 1.3 (1,3) E.ON 30,2 (32,4) 29,8 (31,9) Skellefteå Kraft 3,8 (3,9) 3,3 (3,4) -- Summa 199,3 (194,1) 128,3 (127,0) * Föregående års värden inom parentes. Källa: Elåret 2008, Svensk Energi

12 13.2 Elproduktion i Sverige Energiföretagens krafttillgångar i Sverige, MW, 1 januari 2009 Företagsnamn Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Övrig Summa värmekraft Vattenfall AB E.ON Sverige AB l Fortum Power and Heat AB O Skellefteå Kraft AB Svenska Kraftnät O O O Mälarenergi AB 57 O O Göteborg Energi AB O O Statkraft Sverige AB l 261 O O l l 262 Jämtkraft AB 211 O Tekniska Verken i Linköping AB 91 O O Holmen Energi AB 252 O O O 252 Södra Cell O O O Umeå Energi AB 153 O Öresundskraft AB 3 O O Billerud O O O Stora Enso O O O Karlstads Energi AB O SCA O O O LuleKraft AB O O O Holmen O O O SundsvalIs Elnät AB O O O Växjö Energi AB O O O Sollefteåforsens AB 49 O O O 49 Borås Energi Nät AB 12 O O Jönköping Energi Nät AB 20 O O Övik Energi AB O O O Gävle Energi AB 15 O l Eskilstuna Energi & Miljö AB O O O L,unds Energkoncernen AB (publl O O " ~--- Ovriga 536 O Summa Källa: Elåret 2008, Svensk Energi 144

13 13.2 Elprodukti< I diagrammet visas ungefär i vilken utsträckning olika anläggningar utnyttjades för elproduktion Kondenskraftverk och gasturbiner är samlade i kategorin "övrigt". Elproduktion 2008 netto Kraftvärme, industri Övrigt 4,3% 1,0% ~ \ Vindkraft -- 1,4% totalt 146 TWh Kraftvärme, fjärrvärme /4,9% Använda bränslen för elproduktion i industrins mottrycksanläggningar 2008 totalt 6,3 TWh* Övrigt 7% Biobränsle 84% Kärnkraft 42,0% Källa: Elåret 2008, Svensk Energi * Preliminär statistik Källa: Bearbetad data från Elåret 2008, Svensk Energi Den totala värmekraftens elproduktion var 14,3 TWh år Av dessa producerades 6,3 TWh i industriellt mottryck, 7,2 TWh i kraftvärmeanläggningar i fjärrvärmesystem samt ungefär 0,8 TWh i kondenskraftverk och gasturbiner. Använda bränslen för elproduktion i kraftvärmeverk i fjärrvärmesystem 2008 Olja 1% Naturgas 13% * Preliminär statistik totalt 7,2 TWh* Övrigt 4% Kol 8% Källa: Bearbetad data från Elåret 2008, Svensk Energi Biobränsle 57% Tabellen anger verkningsgrad för olika typer av värme- och el producerande anläggningar. Verkningsgraden i en anläggning varierar mycket beroende på anläggningens ålder och typ av bränsle, siffrorna skall därför ses som genomsnittliga värden. Tabellen anger också hur stor procentuell andel av den totala producerade energin som är värme- respektive elenergi. Produktions- Verkningsgrad Andel Andel slag (%) värme (%) el (%) Vattenkraftverk ca Kärnkraftverk ca Kondenskraftverk Gasturbiner Vindkraftverk ca Solceller ca Kombicykel med gas- och ångturbin Kraftvärmeverk ca Industriellt mottryck ca Hetvattencentral Värmepump Solfångare Källa: ÅF-Process AB

14 13.3 Så fungerar elmarknaden 13.3 Så fungerar elmarknaden Den l januari 1996 reformerades den svenska elmarknaden. Reformen innebar att produktion och försäljning avel separerades från överföring avel och att el produktion och elhandel utsattes för konkurrens. Överföringen avel, eller nätverksamheten, behölls som ett naturligt monopol. Syftet med reformen var att effektivisera elproduktionen och därigenom skulle elpriserna kunna bli lägre för konsumenterna. Innan avregleringen skedde elförsäljningen på en monopolmarknad. Den distributör som hade områdeskoncession, det vill säga skyldighet att sälja el för normala förbrukningsändamål inom ett område, sålde el till samtliga abonnenter inom ornrådet. Rättigheterna att sälja el tilldelades av staten. Priset sattes av distributörerna och styrdes i många fall av politiska beslut samt begränsningar genom kommunallagar. Större kunder, exempelvis stora industrier, kunde köpa el direkt från stamnätet. Den avreglerade el marknaden innebär att kunderna själva kan välja vilken elleverantör de vill köpa sin el från vilket ger större förhandlingsutrymme om villkoren i leveransen. I samband med avregleringen öppnades också möjligheter att handla el på en gemensam norsk och svensk kraftbörs, Nord Pool. Är 1998 integrerades den finska EL-EX-börsen i den skandinaviska elmarknaden. Sedan år 1999 deltar även västra Danmark (Jylland och Fyn) och sedan 2000 östra Danmark i handeln med el. Omsättningen av kraft på den gemensamma norsk-svensk-finska elbörsen Nord PooIJEL-EX har mångdubblats sedan 1996 och antalet aktörer som är verksamma på elmarknaden har ökat. Den övervägande andelen aktörer kommer från Norge, Sverige och Finland. Övriga utgörs av aktörer från Danmark, England, Holland, Tyskland och USA. Mer än 70 procent av den totala konsumtionen av Nordens elektricitet handlades under 2008 via Nord Pool. Idag har alla de nordiska länderna, förutom Island, öppnat sina marknader fullt ut för konkurrens. Island är dock på gång och är mitt uppe i arbetet med att anpassa sina lagar för en avreglering. Även inom övriga länder i Europa pågår en avregleringsprocess av elsektorn. Inom EU har frågan diskuterats i många år och 1996 trädde det så kallade elmarknadsdirektivet i kraft. Målet med direktivet är att skapa gemensamma regler för produktion, transmission och distribution avel inom EU. Elmarknadsdirektivet innebär att elmarknaderna i Europa stegvis öppnats för konkurrens. Länderna har dock valt olika öppningstakt. Några har valt att gå före direktivet och avreglerat fullt ut, såsom Tyskland, Österrike, Storbritannien och de nordiska länderna. Andra, såsom Frankrike, Grekland samt de nya medlemsstaterna i Östeuropa, går långsammare till väga med implementeringen av direktivet. I november 2002 enades EU:s energiministrar om att marknaderna skulle öppnas fullt ut till år 2004 för industrikunder och till år 2007 för hushållskunder. Elbörser för krafthandel finns förutom i Norden även i bland annat Spanien, Tyskland, Nederländerna, Österrike, Frankrike, Italien och Polen. 146

15 l3.3 Så fungerar el Byte av elleverantör Den första november 1999 slopades kravet på timvis mätning av elförbrukningen hos mindre och medelstora elanvändare i Sverige. På samma gång som mätartvånget slopades avskaffades också systemet med leveranskoncession där ett elhandelsföretag hade ansvar för elleveranser till vissa områden och skyldighet att köpa el från kraftverk på mindre än kw. I stället för timmätning infördes en schablonavräkning för att underlätta för dessa elanvändare att byta elleverantör. Aktörer på elmarknaden På el marknaden idag finns en rad olika aktörer. Det är dels elproducenter som producerar el i en anläggning. Elen matas in i en anslutningspunkt till elnätet. För detta betalar elproducenten en avgift till en nätägare. Nätägarna är de som ansvarar för att elenergin distribueras från produktionsanläggningarna till elanvändarna. Elanvändarna är de som tar ut el från elnätet och konsumerar elen. Dessa kan vara allt från hushåll till industrier. Elhandelsföretagen är de som köper el från elproducenterna eller på elbörsen och säljer el till elanvändarna. Elhandelsföretaget kan själva också producera den el de säljer. För att inte de elhandelsföretag som äger nät ska kunna gynna sin egen handelsverksamhet måste nätverksamheten vara juridiskt skild från handeln med el och från produktionen avel. Distribution avel Elen överförs mellan producenter och användare genom ett ledningsnät. Ledningsnätet består av sta m nätet, regionala Nätägare Stamnät Regionnä ""- Lokalnät./ Inköp "'-...,-- ---,/FörSäljning Elhandelsföretag balansansvar elåterförsäljare! llnköp!försäljning I Elbörs I nät och lokala nät. Genom avregleringen av den svenska elmarknaden är samtliga ledningar i Sverige öppna för alla köpare och säljare. Vid slutet av 2008 fanns det omkring 125 elhandelsföretag. Det svenska stamnätet omfattar totalt cirka km 400 kv och 220 kv kraftledningar med bland annat stationer, förbindelser med utlandet och kontrollsystem. Kraftnätet i Nordeuropa 2008 Svenska Kraftnät sköter stamnätet och har det övergripande systemansvaret för den svenska elförsörjningen. De ansvarar också för merparten av Sveriges utlandsförbindelser. Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk som fram till 1992 ägdes av Vattenfall. Regionnäten ägs av både statliga och privata nätbolag och de har normalt spänningsnivåer på mellan kv men i vissa fall också 220 kv. Ur regionnäten tar elverk och större industrikunder ut sin kraft. Tre elnätsföretag i Sverige äger större delen av de svenska regionnäten. Via de lokala näten, som normalt omfattar ledningar för högst 20 kv, överförs kraft till slutkunderna. Idag finns över 100 lokala nätföretag i Sverige av varierande storlek. Det svenska stamnätet är förbundet med andra länder med följande överföringskapaciteter: Överföringskapacitet till andra länder l Norge Danmark Finland Tyskland Polen Till Sverige, MW Från Sverige, MW langer den maximala tillåtna överföring. 2Överföringskapacitet kan i vissa situationer vara lägre än den angivna gränsen. 3Stabilitetsproblem och produktion i närliggande anläggningar kan sänka gränser. 4Överföringskapacitet kan i vissa situationer vara lägre på grund av flaskhalsar i det norska och svenska nätet. 5Föresätter nätvärn i drift. 6Överföringskapaciteten är begränsad till 460 MW från Nordel och 390 MW till Nordel på grund av begränsningar i det tyska nätverket. Källa: Annual Statistics Nordel 2008 Relationerna mellan aktörerna och transporten avel Källa: Svenska Kraftnät, ÅF-Process AB

16 13.3 Så fungerar elmarknaden Kraftnäteti Nordvästeuropa Del,,,enska slamnätet omfattar huvudsakligen kraftledningar for 400 och 220 kv. ställverk. transfonnatorstatloner m.m. samt utlandsför blndels.r för växel- och likström. Omfattning kv växelström 275 kv växelström 220 kv växelström Högspänd likström (HVDC) FrilodnIng J0643km 75km Kabel 4 km 4295 km 115 km 459km.' Vattenkral'lslatlon,'" : Vårme!<mftstalion " tranor. elkhpjjlingsstat/o)) 750 kv ledning 400 kvled"lrig' -""~, 215 kv 1<;d~ing --"220kV ledlllhg -'-:,SHnlkörl1l1igs!örbindelse,Io, "IägrespälmJngän220kV, ; --~Iatlerad/un<let byggnad, 148

17 13.3 Så fungerar el Driftsäkerhet För att elenergin ska nå konsumenten krävs ett driftsäkert och effektivt nät. Stamnätet förstärks ständigt genom kapacitetsutbyggnader, som ger en ökad överföringskapacitet, flexibilitet och driftsäkerhet. Stamnätets driftsäkerhet kan uttryckas i totalt antal störningar eller i antal störningar som medfört elavbrott för konsumenterna. Svenska Kraftnät ansvarar för den svenska elförsörjningen, vilket innebär förebyggande avelavbrott samt att se till att normal drift så snart som möjligt kan återupprättas efter ett avbrott. Enligt Svenska Kraftnät uppkommer störningar på stamnätet i genomsnitt vartannat eller vart tredje dygn, ofta på grund av ett åsknedslag. Av antalet störningar är det bara några få procent som leder till avbrott på leveranserna. Balansansvar Eftersom el inte går att lagra, måste det alltid vara balans mellan produktion och konsumtion avel. Alla kunder och leverantörer måste därför ha en balansansvarig som har ansvar för att löpande planera för balans mellan inmatning och uttag. Det innebär att dessa företag åtagit sig det ekonomiska ansvaret för att det svenska elsystemet tillförs lika mycket som förbrukas av de elanvändare som de har balansansvar för. Då kunderna skriver avtal med en elleverantör måste de också försäkra sig om att det finns en balansansvarig. Elpriset Det elpris kunden betalar inkluderar kostnader för elenergin, priset för transporten (en så kallad nätta riff), elcertifikat samt skatter och avgifter. Tillverkande industri och växthusnäring betalar ingen energiskatt på el. Övriga elkunder betalar energiskatt och moms som läggs ovan på skatten. Skatten på el har höjts kontinuerligt och står idag för knappt 40 % av det totala elpriset till hushållskunder. Det är endast priset för elenergin som kan påverkas av valet av elleverantör. Eftersom industrikunder inte betalar någon skatt blir en större andel avelkostnaden förhandlingsbar för dem än för hushållskunder. För nätverksamheten betalar man en avgift, nätta riff, som gäller på det lokala nät man är inkopplad på. Nättarifferna varierar beroende på nätstrukturen (glesbygd/tätort) och ska utgå från en självkostnad för eldistributionen. De är offentliga och övervakas av Energimyndigheten. Nättariffen ger alla kunder tillgång till hela det svenska elnätet, från stamnätet ner till den nivå där kraften tas ut. Det innebär också att priset på el inte kommer att vara högre för att den köps aven elleverantör på annan ort.

18 13.3 Så fungera Elbörsen Elbörsen Nord Pool består aven spotmarknad för fysisk handel och en terminsmarknad för handel med veckokontrakt. Den senare är en finansiell marknad för kontrakt om framtida leverans avel, som aktörerna kan utnyttja för prissäkring och riskhantering. Ytterligare en huvud produkt hos Nord Pool är clearing som innebär att Nord Pool blir kontraktsmotpart i kraftkontrakt för att därigenom reducera den finansiella risken för de som handlar med kontrakten. Nord Pool ASA ägs av det norska stamnätsföretaget Statnett och Svenska Kraftnät med 50 procent vardera. Elbörsen har sitt huvudkontor i Oslo, men har även kontor i Stockholm och Danmark. Nord Pool är även representerat i Finland genom ett samarbetsavtal med den finska elbörsen EL-EX. I januari 2002 skiljdes den fysiska handeln (spothandeln) ut i ett eget bolag, Nord Pool Spot AS. Bolaget ägs av samtliga systemoperatörer i Norden (dvs Svenska Kraftnät, Fingrid Oyj, Statnett SF och Energinet.dk) och Nord Pool ASA. På spotmarknaden handlar aktörerna med timkontrakt för nästkommande dygns 24 timmar. Priset sätts som ett jämviktspris där utbudskurvan och efterfrågekurvan korsar varandra. Elspotpriset är referenspris för elmarknaden och även för Nord Pools terminsmarknad. Omsättningen på spotmarknaden ökade från cirka 40 TWh 1996 till 298 TWh Terminsmarknaden är en rent finansiell marknad utan fysisk leverans där aktörerna med finansiella kontrakt (så kallade terminskontrakt) kan prissäkra köp och försäljning av kraft upp till tre år framåt i tiden. Terminsmarknaden är därför ett viktigt instrument för bland annat kalkylering och budgetering av framtida intäkter och kostnader vid handel med el. Utvecklingen avelspotpriset på spotmarknaden visas i figuren. Är 1996 var ett så kallattorrår med liten vattenkraftsproduktion, vilket resulterade i att det genomsnittliga elpriset var högt, 26,5 öre/kwh. Därefter följde flera våtår i rad, vilket ledde till att elpriset sjönk stadigt ända fram till mitten av Därefter vände spotpriset uppåt, vilket beror på att de internationella koloch oljepriserna steg kraftigt och att Danmark införde en koldioxidavgift på elproduktionen som påverkade importpriserna på el från Danmark. Under andra halvåret av år 2002 var tillrinningen till de nordiska vattenmagasinen ovanligt liten, vilket resulterade i en kraftig prisuppgång under årets slut. Det genomsnittliga elspotpriset under december månad 2002 var 61,8 örejkwh, vilket kan jämföras med nivåer på mellan 15 och 25 örejkwh under samma månad tidigare år. Sedan dess har elspotpriset åter gått ner och låg i december 2008 på cirka 48 örejkwh för att sedan åter stiga igen. Källor: Svensk Energi, Statens Energimyndighet, Nord Pool, Svenska Kraftnät, Nordel Elspotprisets utveckling, SEKjkWh 0,7 0,8 0,6 0,5 0,4 0, Källa: Nordpool 150

19 14 Värme- och kylproduktion Vårt klimat gör att vi har ett stort behov av uppvärmning jämfört med många andra länder. Att använda fjärrvärme för att värma husen är ett effektivt uppvärmningsalternativ i de tätorter där fjärrvärme är etablerad. I Sverige finns fjärrvärmenät utbyggt i 570 orter. År 2007 levererades hälften av all värme som användes i svenska bostäder och lokaler via fjärrvärmenätet. Fjärrvärme är den klart dominerande värmekällan i flerbostadshus medan många småhus främst använder direktverkande el, värmepumpar eller biobränsle. Anledningen är att fjärrvärme är ett konkurrenskraftigt uppvärmningsalternativ i områden med stora och tätliggande byggnader. Sedan 1992 har också fjärrkyla byggts ut i Sverige. Fjärrkylan ersätter enskilda kylmaskiner som används för komfort och processkyla i kontor och lokaler. Fjärrkylan använder liksom fjärrvärme ett rörledningsnät för att distribuera kylan. Det här kapitlet inleds med en beskrivning av olika sätt att producera värme både för enskilda byggnader men också i fjärrvärmesystem. Därpå följer en beskrivning av fjärrvärme och fjärrkyla i Sverige samt värmepumpar och värmelagring.

20 14.1 Hur produceras värme? 14.1 Hur produceras värme? Vi behöver värme både för att värma våra bostäder och lokaler och för att värma tappvarmvatten. På grund av det kalla klimatet är behovet av värme stort i Sverige. Uppvärmningen står för ungefär 55 procent av bostads- och servicesektorns totala energianvändning. Värmekällor Den dominerande värmekällan i småhus i Sverige är elvärme, vilket står för ungefär 40 procent. En annan vanlig värmekälla i småhus är kombipannor, som kan utnyttja el i kombination med olja och/eller biobränsle. Kombinerande uppvärmningssätt förekommer i 30 procent av Sveriges småhus. Den vanligaste kombinationen är elvärme tillsammans med biobränsle. I flerbostadshus och i lokaler är fjärrvärme den vanligaste uppvärmningsformen. Det utgör drygt 90 respektive 73 procent av de uppvärmda ytorna. Värmepumpar är ytterligare en värmekälla som blivit allt vanligare på senare år. Genom att installera värmepumpar minskar behovet av "köpt energi" utifrån. Totalt beräknas det finnas över värmepumpar installerade i Sverige. Produktion av värme Värme kan till exempel produceras i kraftvärmeverk, hetvattencentraler, värmepumpar, solfångare, i enskilda pannor eller genom elvärme. I kraftvärmeverk och hetvattencentraler produceras värme av bränslen som till exempel olja, kol, gas, torv, trädbränslen och avfall. I kraftvärmeverk produceras både värme och el. I en hetvattencentral produceras hetvatten av den värmeenergi som frigörs vid förbränning av ett bränsle. Värmen överförs sedan via värmeväxlare till ett fjärrvärmenät. Det förekommer också att värme produceras avel i en elpanna. I värmepumpar kan lågvärdig energi tas tillvara och utnyttjas för värmeproduktion. Exempel på värmekällor är utomhusluft, jordvärme, grundvatten, industriellt spillvatten, sjö- och havsvatten eller kommunalt avloppsvatten. Kompressorvärmepumpen är idag den vanligaste typen av värmepump. (Läs mer om värmepumpar under kapitel 14.3) I solfångare omvandlas solens strålar till värmeenergi genom att en vätska eller gas (ett värmemedium) värms upp. Solen värmer en matt och svart yta som innehåller kanaler med mediet som på så sätt blir varmt. Värmen leds sedan bort med det cirkulerande mediet för att användas direkt eller till lagring. (Läs mer om solenergi under kapitel 9) Elvärme innebär att värmen alstras med elradiatorer (direktverkande el) eller elpanna (vattenburen elvärme). En el panna är en hetvatten panna eller ångpanna som värms med elektrisk ström. Källa: Energimyndigheten, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, ÅF 152

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Norden Ett förtydligande är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har Nord Pool som källa och de svenska

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Geotermisk energi. -Ett arbete om geotermisk energi av; Erica Liljestrand och Linnéa Törnevik CNG96, Curt Nicolin Gymnasiet 1998

Geotermisk energi. -Ett arbete om geotermisk energi av; Erica Liljestrand och Linnéa Törnevik CNG96, Curt Nicolin Gymnasiet 1998 Geotermisk energi -Ett arbete om geotermisk energi av; Erica Liljestrand och Linnéa Törnevik CNG96, Curt Nicolin Gymnasiet 1998 1 Sammanfattning Geotermisk energi är radioaktivt sönderfall som pågår i

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Geotermisk fjärrvärme. Julia Hermansson, Märta Klashed

Geotermisk fjärrvärme. Julia Hermansson, Märta Klashed Geotermisk fjärrvärme Julia Hermansson, Märta Klashed Sammanfattning Geotermisk energi är den energi som finns lagrad i jorden. Den största mängden energi har funnits där sedan jordens uppkomst men en

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft

Fakta om värmepumpar och anläggningar. Luft Fakta om värmepumpar och anläggningar jord berg Luft vatten Svenska föreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare, importörer, installatörer och återförsäljare av värmepumpar. Medlemsföretagen

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik

Repetition. Inför prov 1 i Energiteknik Repetition Inför prov 1 i Energiteknik Värme i hus 1. Vattenburet 2. Direktverkande el 3. Luftburet värmesystem 1. Vattenburet system Vattnet värms En cirkulationspump pumpar runt vattnet i värmesystemet,

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Anders Ztorm Innehåll: 1. Kort historik 2. Utvinning 3. Energiomvandlingar 4. För- och nackdelar 5. Användning 6. Framtid

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa?

Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa? Bergvärme rme och bergkyla kan man lagra solvärme till sin villa? 18 mars 2004 Stockholm Prof. Bo Nordell Avd. för förnyelsebar energi Luleå tekniska universitet ENERGIFORMER OCH LAGRINGSMETODER kinetisk

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre Lagring av energi Hanna-Mari Kaarre Allmänt Lagring av energi blir allt viktigare då förnybara energikällor, som vind- och solenergi, blir vanligare Produktionen av förnybar energi är oregelbunden, ingen

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing!

Fläktkonvektorer. 2 års. vattenburna. Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 PRODUKTBLAD. garanti. Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! PRODUKTBLAD Fläktkonvektorer vattenburna Art.nr: 416-087, 416-111, 416-112 Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! 2 års garanti Jula AB Kundservice: 0511-34 20 00 www.jula.se 416-087, 416-111,

Läs mer

Säsongslagring av energi

Säsongslagring av energi Nordbygg 2008 Energilager i mark Olika systemlösningar Göran Hellström Luleå Tekniska Universitet Energilager i mark Geoenergi - värme och kyla Geotermi Säsongslagring av energi 1 Energilager i grundvatten

Läs mer

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti

Läs mer

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 1 Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 2 Vi säljer energi. Men det våra kunder köper är något helt annat. 3 Luleåborna köper ljus och

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Produktion med sikte på framtiden

Produktion med sikte på framtiden Produktion med sikte på framtiden Årligen producerar Öresundskraft 1 000 GWh fjärrvärme (i samarbete med våra spillvärmeleverantörer), 300 GWh el och 15 GWh fjärrkyla till kunder i och utanför Öresundsregionen.

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer