Konfidentiellt. Jidoka Innovation AB. e-hälsoboken

Transkript

1 e-hälsoboken En Säker plattform för kommunikation på Internet för att förbättra självkännedom av den personliga hälsan genom att tillhandahålla ett verktyg för lärande, motivation och självreflektion genom kommunikation med tillförlitliga kunskapskällor. Norra Vallgatan Malmö T lars.lindmark@jidoka.se

2 Bakgrund Jidoka innovation AB är ett utvecklingsbolag som utvecklar olika typer av digitala tjänster för att förbättra kommunikation med flera aktörer inblandade, framför allt inom vård-omsorg och servicesupport. En webbaserad tjänst som har utvecklats är en ny typ av e-hälsobok som ger patienten tillgång till sin egen hälsoinformation på ett enkelt sätt och öppnar upp för kommunikation till kända tillförlitliga informationskällor. Hälsoboken, en e-tjänst för att erbjuder en central lagringsplats för information om hälsa att samlas in hemma, på läkarmottagning,apotek, gym och någonstans däremellan. Som en teknisk plattform stöder Hälsoboken en växande ekosystem av anslutna, användarvänliga verktyg, så att folk kan hålla en omfattande up-to-date register över sin hälsoinformation i en plats där de kan visa och dela med sig av sin egen hälsoinformation, men framförallt att kunna bygga upp sin egen kunskap och kompetens på ett ställe. Innovations effekt och främjande av nya lösningar Hur bygger vi upp vår egen kunskap med hjälp av internet idag och vad blir effekterna. Kan man effektvisera informationsflödet? Kan man uppnå bestående hälsoeffekter med webbaserade verktyg. Erfarenheter från forskning gjord i Sverige och andra länder. Hälsoboken dalarna 2000 Does a patient-held health record give rise to lifestyle changes? A study in clinical practice Webbased intrvention 2004 California The effectiveness of Web-based vs. non-web-based interventions: a meta-analysis of behavioral change outcomes. Factors influencing the use of a webbased application, 2011 Netherlands Factors influencing the use of a Web-based application for supporting the self-care of patients with type 2 diabetes: a longitudinal study. Norra Vallgatan Malmö T lars.lindmark@jidoka.se

3 e-hälsoboken erbjuder följande fördelar En säker plats Vill du skydda din integritet? En plats att säkert på Internet lagra din information. Det är dina data, och bara du kan se den. Vi tillåter inte reklam eller profilering. Punkt. Du är i kontroll. Organisera själv, eller ge tillgång till din familj och medhjälpare. Bara du fattar besluten. Hälsosamt lärande Kunskapsdelen hjälper dig att bygga upp din egen kompetens och förståelse kring de problem och orosmoment som kretsar kring dig och din vardag. Det blir enklare och roligare att lära nytt, enklare att komma ihåg och enklare att dela med sig av sin kunskap till dina vänner. Du väljer själv vad som finns i din kunskapsbok, antingen genom att själv skriva ner eller att hämta in anpassad och relevant information som du behöver. Främja aktiviteter med andra Att göra saker med andra stärker din motståndskraft. Motståndskraft är förmågan att förbli stark, motiverad, optimistisk och nyfiken även inför en allvarlig utmaning - som en sjukdom eller skada, ångest eller depression. Motståndskraft kan också hjälpa dig att nå dina hälsomål - som att komma i form, sova bättre, gå ner i vikt, eller minska stress - genom att öka din uthållighet, viljestyrka och fokusering. En kommunikationsfyr Hälsoboken är kommunikationsverktyg för att göra det enkelt för individer att kunna uppdatera och samla information om sin hälsa och att kommunicera med flera parter. Genom att etablera kommunikationskanaler med tillförlitliga källor gör det enklare att kommunicera och mer förtroendefullt. Norra Vallgatan Malmö T lars.lindmark@jidoka.se

4 Dokumentation av projekt : e-hälsoboken - Hälsomedicinskt Center i Hjärup I samband med den undersökning som gjorts tillsammans med HMC kring framtidens hälsosjukvård har produkter och e-tjänster vuxit fram och de presenteras här ytterst sparsamt för att få en inblick i möjligheter och tänkbara tjänster som passar i tjänsteplattformen Hälsoboken Din säkerhet En tjänst som beskriver hur man på bästa sätt skyddar sig och sin hälsoinformation från otillbörig åtkommst. På ett enkelt sätt beskrivs hur säkerheten garanteras och vad som förväntas av användare och administratörer för att upprätthålla detta. Lära mer En tjänst som låter Vårdcentralen publicera anpassad information direkt till patientens egen hälsobok. Information och kunskap kan vara både textbaserat och i videoformat. Syftet är att patienten ska få skräddarsydd information om sin sjukdom och kunna lära mer beroende på om sjukdomen förändras och allteftersom förutsättningarna förändras med ålder och sjukdomsförlopp. Livsstilsindex En tjänst där vårdenheten kan publicera och lagra aktuell hälsoinformation för att göra patienten delaktig i sin hälsostatus, genom att dokumentera och jämföra med andra så ser man hur andra gör. Personliga checklistor Personliga checklistor är enkla checkpunkter vad patienten behöver göra för att förebygga och upprätthålla sin hälsostatus. Checklistorna kan anpassas efter resp person men utgår ifrån ett antal mallar beroende på vad man vill påverka och hålla koll på. Diabeteskoll Diabeteskoll är metod för att ge patienter möjlighet att själva kontrollera sin diabetes och reducera konsumtion av insulin genom att konternuerligt mäta och följa upp resultatet med feedback från en diabetes coach. Metoden består av ett antal steg för att uppnå resultat. Norra Vallgatan Malmö T lars.lindmark@jidoka.se

5 Norra Vallgatan Malmö T lars.lindmark@jidoka.se

6 Norra Vallgatan Malmö T lars.lindmark@jidoka.se

7 Norra Vallgatan Malmö T lars.lindmark@jidoka.se

8 Norra Vallgatan Malmö T lars.lindmark@jidoka.se

9 Utdrag ur diverse rapporter Ökad Patientcentrering ur Vårdhandboken Många studier visar att till exempel traditionell patientundervisning, där medicinska kunskaper om sjukdomen förs över från vårdare till patienter, inte får effekt på blodsockernivåer eller andra viktiga biomedicinska mätvärden. Många studier visar också att patientutbildning ökar deltagarnas kunskaper, men förbättrar dessvärre inte egenvården mot lägre blodsockernivåer [13]. Således räcker det inte med enbart medicinska kunskaper, hämtade från det biomedicinska perspektivet, för att hjälpa patienter att hantera sin sjukdom eller egenvård. Patienter förväntar sig mer än information och en medicinskt korrekt utförd behandling, vilket bör beaktas av vårdare som vill att patienter skall lyckas integrera sjukdom och behandling i vardagen. En helhetssyn där individer förstås utifrån de sammanhang de lever i ökar förutsättningarna att förena patientens och vårdarens perspektiv. Källa: Vårdhandboken Press release Healt Consumer PowerHouse Vi är inte förvånade över de dåliga resultaten. Sverige är förvånansvärt svagt när det gäller förebyggande diabetesvård liksom vad gäller behandlingsresultat precis som för så mycket annan vardagsvård, konstaterar dr Arne Björnberg, utvecklingschef. Primärvården testar rutinmässigt inte för förhöjt blodfett och blodsocker. Om svenska husläkare som i många andra länder vid varje besök tog ett enkelt blodprov skulle fler fall upptäckas tidigt. Utfallet hänger troligen ihop med den ransoneringsideologi, som länge varit förhärskande i svensk sjukvård svenskarna har färre vårdkontakter per år än i stort sett alla andra européer. Sverige är ett av de få länder i Europa som har ett nationellt diabetesregister, vilket borde kunna användas aktivare, säger Johan Hjertqvist, VD för Health Consumer Powerhouse, som framställt diabetesindexet. Det går till exempel inte att utläsa huruvida fotamputationer beror på diabetes. Njurkomplikationer och andra följdsjukdomar hos diabetiker borde kunna motverkas effektivare. Jämförelsen tycks bekräfta bilden att svensk sjukvård är i topp inom specialiserad sjukvård medan vardagsinsatser som diabetesvård har stora brister. Källa: Svenskt diabetesindex HCP hoppas att Diabetesindex i sig kan stimulera till och ge inspiration att ta efter goda förebilder inom svensk diabetesvård, för sådana finns i stor utsträckning. HCP har även några övergripande observationer som mer är avsedda för landstingens politiska ledning än sjukvården. Problemen med den svenska primärvården dålig tillgänglighet, brist på fast läkarkontakt, ingen tradition av uppföljning och utvärdering samt frånvaro av positiva incitament för sjukvården får påtagliga följder just för diabetiker. Att förbättra primärvården skulle även förbättra diabetesvården. De landsting som har genomfört vårdval eller upphandlad sjukvård skulle enkelt kunna ge extra betalt för vård av diabetiker, men också ställa krav på att de medicinska riktlinjerna följs. Diabetes är en folksjukdom med stora potentiella kostnader såväl för den enskilde diabetikern som för landsting och skattebetalare. Det exaka antalet diabetiker är okänt, samtidigt som det finns tecken på att allt fler och allt yngre får Norra Vallgatan Malmö T lars.lindmark@jidoka.se

10 diabetes. Därför är det förvånansvärt att inga landsting genomför större screening-projekt. Det vore tämligen enkelt och billigt och har inte den skrämmande effekt som felaktiga svar vid till exempel cancerscreening kan ha. Varför accepterar landstingsledningarna så bristfällig rapportering av vårdens resultat? Att vissa landsting tidigare år bara rapporterat 20 procent av diabetikernas resultat medan andra landsting nått över 80 procent borde vara oacceptabelt. Denna informationsbrist är inte bra, varken ur ett medicinskt perspektiv eller planerings/ekonomiskt perspektiv. Vilken kommun skulle acceptera att bara hälften av skolelevernas betyg rapporterades till Barn- och Utbildningsnämnden? Östergötland har i flera år varit ett utmärkt föredöme som visar att det går att förbättra NDR-rapporteringen. Tillgängligheten inom diabetessjukvården förblir låg. Många specialistkliniker har längre väntetider än vårdgarantins 90 dagar. Diabetiker kan prioriteras och få snabbare vård än icke-diabetiker, men bäst vore att ingen behöver vänta mer än 90 dagar. En sådan väntetid anses för övrigt i många andra europeiska länder vara obegripligt lång. Källa: Hur vi definierar de ohälsosamma levnadsvanorna Tobaksbruk innebär både rökning och snusning, där dagligrökning utgör den i särklass största risken för hälsan. Riskbruk av alkohol kan vara både hög genomsnittlig konsumtion och intensivkonsumtion.vid hög genomsnittlig konsumtion dricker kvinnor mer än 9 standardglas, motsvarande centiliter vin i veckan, och män mer än 14 glas.vid intensivkonsumtion dricker kvinnor fyra glas eller mer vid ett och samma tillfälle en gång i månaden eller oftare och män fem glas eller mer. Otillräcklig fysisk aktivitet innebär att vara fysiskt aktiv mindre än 150 minuter per vecka på en måttlig intensitetsnivå, alternativt mindre än 75 minuter på en hög intensitetsnivå. Det behöver inte handla om regelrätt träning utan kanske om att arbeta i trädgården, promenera eller cykla till och från jobbet. Ohälsosamma matvanor definieras framförallt utifrån våra val av livsmedel och tar fasta på hur ofta vi äter frukt, grönsaker och fisk jämfört med utrymmesmat som chips, godis och läsk. Sjukdomar kan kopplas till levnadsvanor Minst 20 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. Om vi röker, dricker för mycket, rör oss för lite och äter ohälsosamt har vi betydligt större risk att drabbas av sänkt livskvalitet, allvarlig sjukdom och förtidig död. Enligt WHO,Världshälsoorganisationen, kan sunda levnadsvanor förbygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke och 30 procent av all cancer. Bra levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utveckling av typ 2-diabetes. Även den som redan är sjuk kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor. Många har ohälsosamma levnadsvanor 50 procent av alla kvinnor och 65 procent av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana. Socialt utsatta människor har oftare ohälsosamma levnadsvano Norra Vallgatan Malmö T lars.lindmark@jidoka.se

11 Konfidentiellt Socialstyrelsens förslag på lösning För de enskilda verksamheterna kan det handla om att vara tydliga med att det sjukdomsförebyggande arbetet är prioriterat, att säkerställa att det finns rutiner, att informera och kompetensutveckla och att följa upp resultatet av det sjukdomsförebyggande arbetet som en del i lärande och utveckling. Källa Socialstyrelsen Norra Vallgatan Malmö T lars.lindmark@jidoka.se

12 Efterlyser satsning på lågkolhydratkost för diabetespatienter Oppositionsrådet Lisbeth Mörk Amnelius kräver att den politiska landstingsledningen fattar beslut om att utbilda personal och patienter om lågkolhydratkost. Detta i stället för att enbart medicinera bort problemet. Landstinget Dalarna har här möjlighet att spara minst 50 miljoner kronor enbart på att minska användningen av diabetesläkemedel. Patienterna slipper genom lågkolhydratkostbehandling mer än två tredjedelar av sina diabetesmediciner. Till detta kommer besparingar i form av minskat antal vårdbesök och minskning av andra läkemedel, hävdar hon i sin interpellation. Källa: Dalatidningen DT.seTisdag 18 september 2012 Norra Vallgatan Malmö T lars.lindmark@jidoka.se