Riktlinjer för handläggning och insatser gällande vuxna personer med missbruk och beroende

Transkript

1 DATUM UTSKRIFT SIDA 1/30 KAPITEL MYNDIGHETSUTÖVNING AVSNITT HANDLÄGGNING MISSBRUK GILTIGT INOM R FÖR SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM DOKUMENTANSVARIG SUSSI THAYSEN GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN DIARIENR SN REVIDERAD Riktlinjer för handläggning och insatser gällande vuxna personer med missbruk och beroende Innehållsförteckning 1 Inledning Riktlinjernas syfte och tillämpning Syfte Målgrupp Definitioner för missbruk och beroende Missbruk Beroende Arbetsmetoder Samverkan Socialnämndens kvalitetsledningssystem Kvalitetsmål Lagstiftning Socialtjänstlagen (SoL) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Offentlighets- och sekretesslag (OSL) Sekretessbrytande bestämmelser Andra viktiga dokument Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende: Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län Handläggning och dokumentation Ansökan Anmälan Förhandsbedömning Utredning enligt 11 kap. 1 SoL ASI Audit Dudit Handläggningstid...

2 DATUM UTSKRIFT SIDA 2/30 R FÖR Samtycke Ombud Barnperspektivet Utredning av unga vuxna år Beslut Icke verkställda beslut Överklagande Verkställighet av beslut Uppdrag Individuell plan Vårdplan Genomförandeplan Samordnad individuell plan Insatser Öppenvårdsinsatser Öppenvårdsbehandling Projekt 25:an för unga vuxna Behandlingslägenhet för unga vuxna Sysselsättning Kontaktperson/Kontaktfamilj Särskilt kvalificerad kontaktperson Dygnet-runt-insatser Hem för vård eller boende (HVB) Familjehem Uppföljning Serviceinsatser och uppsökande arbete Alkohol- och hälsosamtal Anhörigprogram Café Addictus Insatser i samverkan med Kriminalvården Ansvarsförbindelse kontraktsvård Ansvarsförbindelse Vårdvistelse Yttranden och upplysningar Yttrande enligt körkortsförordningen Yttrande enligt BrB vid överlämnande till särskild vård i vissa fall Yttrande enligt LVM vid åtalsprövning Yttrande enligt LUL vid personutredning Utdrag ur socialregister Övrigt stöd God man Förvaltare Personligt ombud Grupper med särskilda behov...

3 DATUM UTSKRIFT SIDA 3/30 R FÖR 7.1 Personer med samsjuklighet Ansvarsfördelning kommun och landsting Kommunen Landstinget Lokal överenskommelse Unga vuxna Brottsoffer Gravida med missbruksproblem Opiatberoende personer...

4 DATUM UTSKRIFT SIDA 4/30 1 Inledning R FÖR I enlighet med 2 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (SoL) har kommunen det yttersta ansvaret för att personer med missbruks- och beroendeproblem får den hjälp och den vård som de behöver för att komma ifrån missbruket. Kommunens yttersta ansvar omfattar däremot inte de insatser som ligger inom andra huvudmäns ansvarsområden. Socialnämndens ansvar för målgruppen regleras bland annat i socialtjänstlagen (SoL), lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). 1.1 Riktlinjernas syfte och tillämpning Syfte Syftet med riktlinjerna är: att fungera som socialnämndens styrdokument för de handläggare som utreder och fattar beslut om insatser. att bidra till mer enhetliga bedömningsgrunder för att garantera likställighet och rättssäkerhet. att ge en allmän beskrivning av insatserna till målgruppen. Kommunens riktlinjer är en vägledning och innebär inte någon inskränkning i den enskildes möjligheter att få sin ansökan individuellt prövad. Varje ansökan ska utredas och varje beslut ska baseras på den enskildes behov. En ansökan kan inte avvisas med motiveringen att riktlinjerna inte innehåller det sökta biståndet Målgrupp Målgruppen för dessa riktlinjer är vuxna personer med ett missbruk eller beroende av alkohol och beroendeframkallande medel. Även spelberoende omfattas. Som vuxna räknas personer som fyllt 18 år. När det gäller unga vuxna i åldrarna 18 till 20 år som har missbruks- och beroendeproblematik kan de efter socialtjänstens utredning bli föremål för insatser enligt såväl socialtjänstlagen (SoL) som lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Insatser enligt LVU kan pågå fram tills den unge fyller 21 år. Dessa riktlinjer behandlar endast handläggning och insatser enligt SoL. I övrigt hänvisas till riktlinjer för Barn och familj samt riktlinjer för handläggning av ärenden enligt LVM. 1.2 Definitioner för missbruk och beroende I SoL används benämningarna missbruk och missbrukare, men en definition av begreppen saknas i lagstiftningen. I de nationella riktlinjerna är det missbruk och beroende enligt diagnosklassifikationerna i diagnossystemet DSM-IV som avses Missbruk Enligt diagnossystemet DSM-IV krävs att minst ett av fyra kriterier är uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod för att det ska vara ett

5 DATUM UTSKRIFT SIDA 5/30 R FÖR 1. upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. 2. upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. 3. upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruket. 4. fortsatt användning trots återkommande problem Beroende Enligt diagnossystemet DSM-IV krävs att tre av sju kriterier är uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod för att det ska vara ett beroende: 1. behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt. 2. abstinensbesvär när bruket upphör. 3. intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs. 4. varaktig önskan, eller misslyckade försök, att minska intaget. 5. betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från missbruket av alkohol eller narkotika. 6. viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidmässiga aktiviteter försummas. 7. fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador. 1.3 Arbetsmetoder Handläggningen baseras så långt det är möjligt på kunskap och evidensbaserade metoder samt följer Socialstyrelsens riktlinjer och föreskrifter. Utredningsverktyget ASI (Addiction Severity Index) används för utredningar i missbruksärenden. ASIintervjun är en standardiserad metod för bedömning av alkohol- och narkotikarelaterade problem. Metoden finns i två varianter: ASI Grund och ASI Uppföljning och kan således användas både för bedömning av den enskildes hjälpbehov och för uppföljning av den enskildes situation. ASI ska inte användas i ärenden där det är oklart om det finns ett missbruk eller i ärenden där den enskilde förnekar missbruk. I dessa fall används istället screeningsoch bedömningsinstrumenten Audit och Dudit. Instrumenten rekommenderas av Socialstyrelsen och används för att identifiera om den enskilde har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion alternativt drogrelaterade problem. Inom socialtjänsten används Audit och Dudit framförallt vid körkortsutredningar, vid anmälan enligt lag om omhändertagande av berusade personer m.m. (LoB), vid yttrande enligt lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) samt i ärenden där det inte framkommer tydligt att det inte finns ett missbruk Samverkan Socialnämnden har till uppgift att medverka i samhällsplaneringen och att i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen och att informera om kommunens socialtjänst (3 kap. 1 SoL). Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra

6 DATUM UTSKRIFT SIDA 6/30 R FÖR medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen (5 kap. 9 a SoL). Även i 6 förvaltningslagen (FL) regleras myndigheters skyldighet att vara varandra behjälpliga och samverka. Information om kommunens samverkan med landstinget finns under rubriken Lokal överenskommelse på s. 28) Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar (3 kap. 5 SoL). All samverkan ska ske med den enskildes samtycke och delaktighet med målet att öka livskvaliteten. Samverkan internt och externt ska syfta till att skapa en helhetssyn på den enskildes behov samt hur dessa behov ska tillgodoses för att uppnå bästa värde och nytta. När de förutsättningar som finns reglerade i 4 LVM samt i 2 och 3 LVU föreligger, kan dock för utredningen nödvändiga kontakter tas utan den enskildes samtycke. 1.4 Socialnämndens kvalitetsledningssystem Enligt 3 kap. 3 SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. För att utföra uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete finns bestämmelser om inrättande av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänst, verksamhet enligt LSS och hälso- och sjukvård. Socialtjänsten i Vallentuna kommun har utvecklat ett kvalitetsledningssystem i enlighet med SOSFS 2011:9. Inom ramen för detta system hanteras dokumentation av verksamhetens processer, systematisering av riktlinjer och rutiner samt tydliggörande av roller och ansvar. För handläggningen väsentliga dokument finns således samlade i kvalitetsledningssystemet (Stratsys) Kvalitetsmål I november 2009 beslutade socialnämnden i Vallentuna om särskilda kvalitetsmål för arbetet med missbruk och beroende. Målen är att arbetet ska präglas av: Ett respektfullt bemötande. Helhetssyn genom extern och intern samverkan. Utifrån ett individuellt perspektiv arbeta för att stärka brukaren. Rättsäkra utredningar av ansökningar och anmälningar om behov av insatser. Effektiv behandling utifrån den bästa tillgängliga kunskapen för att öka brukarens nykterhet/drogfrihet. Erbjudande till hela brukarens familj och nätverk om kunskap och redskap för att hantera

7 DATUM UTSKRIFT SIDA 7/30 R FÖR 2 Lagstiftning Kommunens arbete med vuxna som har missbruks- och beroendeproblematik regleras i socialtjänstlagen (SoL) som kompletteras av en tvångslagstiftning: lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Insatser enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) kan för unga vuxna med missbruksproblem längst pågå fram tills den unge fyller 21 år. Utöver dessa lagar finns det även andra lagar som kan vara tillämpliga. Även rättspraxis samt Socialstyrelsens nationella riktlinjer, föreskrifter och allmänna råd är av vikt. I denna riktlinje beskrivs de lagar som har störst betydelse för arbetet med personer som har missbruk och beroende. 2.1 Socialtjänstlagen (SoL) Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet. (1 kap. 1 SoL) Enligt 3 kap. 7 ska socialnämnden arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden ska vidare genom information till andra myndigheter, grupper och enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de möjligheter till hjälp som finns. Socialnämnden ska aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som personen behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden ska i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. (5 kap. 9 SoL) Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. (5 kap. 9 a SoL) Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 SoL). Livsföring i övrigt kan exempelvis innebära bistånd i form av missbruksbehandling. 2.2 Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Vård inom socialtjänsten ska alltid i första hand ges i samförstånd med den enskilde enligt bestämmelserna i SoL men under vissa förutsättningar, som finns reglerade i LVM, ska den enskilde beredas vård oberoende av den enskildes samtycke (2

8 DATUM UTSKRIFT SIDA 8/30 R FÖR Syftet med tvångsvården är att motivera den enskilde till att frivilligt medverka till fortsatt behandling och till att ta emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk (3 LVM). Detta innebär både ett kortsiktigt mål; att motivera den enskilde till frivillig vård och ett långsiktigt mål; att den enskilde ska komma ifrån missbruket. Enligt 4 LVM ska tvångsvård beslutas om: 1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, 2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt SoL eller på något annat sätt, och 3. han eller hon till följd av missbruket a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Beslut om tvångsvård fattas av förvaltningsrätten efter ansökan från socialnämnden (5 och 11 LVM). Handläggning av anmälan och utredning regleras i 6-12 LVM. Om rättens beslut om omhändertagande inte kan avvaktas av de skäl som anges i 13 LVM kan socialnämnden fatta beslut om omedelbart omhändertagande. Kan socialnämndens beslut inte avvaktas kan beslut om omhändertagande fattas av nämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat. Mer information om handläggning enligt LVM finns i de särskilda riktlinjer för handläggning av ärenden enligt LVM som socialförvaltningen i Vallentuna kommun har tagit fram. Mer information finns även i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:5 - Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS samt i Socialstyrelsens kompletterande handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. 2.3 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Insatser inom socialtjänsten till barn och unga ska göras i samförstånd med den unge och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i SoL. Under vissa förutsättningar som finns reglerade i 2 och 3 LVU kan dock barn under 18 år och unga som har fyllt 18 år men som ännu inte har fyllt 20 år vårdas med tvång. Vård enligt LVU ska beslutas om: Det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas (2 LVU). Den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk eller beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat social nedbrytande beteende (3 1 st.

9 DATUM UTSKRIFT SIDA 9/30 R FÖR Den som dömts till sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 brottsbalken (BrB) vid verkställighetens slut bedöms vara i uppenbart behov av fortsatt vård för att inte löpa sådan risk som avses i första stycket (3 2 st. LVU). Beslut om vård med stöd av LVU fattas av förvaltningsrätten efter ansökan av socialnämnden (4 LVU). Socialnämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat får besluta om omedelbart omhändertagande om: 1. det är sannolikt att den unge behöver beredas vård med stöd av LVU, och 2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras. (6 LVU) I de fall socialnämnden har beslutat om omedelbart omhändertagande ska beslutet underställas förvaltningsrätten inom en vecka från den dagen då beslutet fattades (7 LVU). Mer om handläggning av ansökan, innehållet i ansökan, utformning av vården samt uppföljning finns i 4 och 8 14 a LVU samt i 21 LVU. 2.4 Offentlighets- och sekretesslag (OSL) För alla anställda inom socialtjänsten gäller sekretess, vilket regleras i 26 kap. offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 OSL). Det betyder att man måste vara övertygad om att den enskilde eller någon närstående till denne inte lider men, såsom kränkningar av den personliga integriteten eller andras missaktning, av att uppgiften lämnas ut. För anställda inom hälso- och sjukvården finns motsvarande bestämmelse. Sekretess gäller dock inte för beslut om omhändertagande av en enskild eller för beslut om vård utan samtycke såsom omhändertagande och vård enligt LVM och LVU (26 kap. 7 OSL). Sekretess gäller både gentemot enskild och gentemot andra myndigheter. Sekretess gäller även mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (8 kap. 1 och 2 OSL). Socialtjänsten räknas som en verksamhetsgren. Inom verksamhetsgrenen kan tjänstemän samråda med kollegor när det behövs för att kunna fullgöra de uppgifter som åligger tjänsten. En sekretessgräns gäller i förhållande till alla som är utanför men normalt inte till den som uppgiften handlar om. Sekretessreglerade uppgifter får bara lämnas över gränsen om en sekretessbrytande bestämmelse eller men-prövningen tillåter

10 DATUM UTSKRIFT SIDA 10/30 R FÖR Sekretessbrytande bestämmelser Nödvändig vård, behandling eller annat stöd Enligt 26 kap. 9 OSL hindrar inte sekretessen enligt 1 att uppgift om en enskild eller någon närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne: 1. inte har fyllt arton år, 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller 3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV). Detsamma gäller uppgift om en gravid person eller någon närstående till denne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Misstanke om begånget brott Enligt 10 kap. 23 och 24 OSL hindrar inte sekretess att en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott lämnas till en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda någon annan påföljd än böter. Detta gäller om misstanken angår: 1. brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, 2. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller 3. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 smittskyddslagen (2004:168). Brotten som avses är bland annat mord, dråp, grov misshandel, våldtäkt, olaga frihetsberövande, människorov och människohandel. Delgivning Enligt 10 kap. 26 OSL hindrar inte sekretess hindrar att uppgift om en enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats eller uppgift i form av foto av en enskild lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen (2010:1932) eller för bistånd med sådan delgivning. 2.5 Andra viktiga dokument Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Socialstyrelsen tog 2007 fram nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård som har reviderats Riktlinjerna omfattar bedömningsinstrument, medicinska test, läkemedelsbehandling, psykologisk och psykosocial behandling,

11 DATUM UTSKRIFT SIDA 11/30 R FÖR stödinsatser, behandling vid samsjuklighet och behandling av ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem. Syftet med rekommendationerna i riktlinjen är att ge vägledning för beslut på gruppnivå. Det är dock viktigt att missbruks- och beroendevården kan erbjuda ett brett utbud av behandlingsmetoder och rekommendationerna måste alltid anpassas till individens särskilda förutsättningar och önskemål Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende: Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län Sedan 1998 finns ett gemensamt policydokument som har tagits fram i samarbete mellan Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) och Stockholms läns landsting. Policyn har utarbetats med utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Det senaste policydokumentet upprättades 2008 men kommer att revideras under Syftet med dokumentet är att beskriva hur kommunerna och landstinget i Stockholms län ska samverka för att tidigt upptäcka, förebygga och behandla skador av alkohol och narkotika. Även samverkan med kriminalvården betonas. Samverkan mellan huvudmännen ska leda till att individens behov av insatser organiseras på så sätt att individen inte hamnar mellan olika ansvarsområden. Det nuvarande policydokumentet antogs av Kommunstyrelsen i Vallentuna Handläggning och dokumentation Handläggning och dokumentation regleras i socialtjänstlagen (SoL) och i förvaltningslagen (FL). Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Både den som fattar beslut om insatser och den som utför insatsen är således skyldiga att dokumentera. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. (11 kap. 5 SoL). Ytterligare information om handläggning och dokumentation finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:5 - Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS samt i Socialstyrelsens kompletterande handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. 3.1 Ansökan Ansökan kan göras både skriftligt och muntligt. Vid inkommen ansökan ska utredning enligt 11 kap. 1 SoL alltid göras. En ansökan ska alltid dokumenteras i socialförvaltningens administrativa system

12 DATUM UTSKRIFT SIDA 12/30 R FÖR Ansökan kan göras av den enskilde själv eller genom att den enskilde anlitar ett ombud som för dennes talan i ett ärende hos en myndighet (9 FL). Ombudet ska då ha en fullmakt. Mer information om vad som gäller för ombud och fullmakt finns under rubriken Ombud. 3.2 Anmälan En anmälan kan göras både skriftligt och muntligt. Myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare är enligt 6 LVM skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av vård enligt LVM. Mer om handläggning av ärenden enligt LVM finns i separat riktlinje. 3.3 Förhandsbedömning Huruvida en utredning ska inledas eller inte när en anmälan inkommit avgörs genom en förhandsbedömning som registreras och dokumenteras i administrationssystemet Treserva. En förhandsbedömning görs för att besluta om man behöver utreda ärendet som har anmälts. En förhandsbedömning är inte en mindre utredning utan en bedömning. Bedömningen går ut på att bilda sig en uppfattning om den enskildes situation och inställning till att ta emot hjälp. Bedömningen grundar sig vidare på vad som framkommit i den aktuella anmälan, eventuella tidigare anmälningar samt tidigare kännedom om den som anmälan gäller. Om förhandsbedömningen leder fram till beslut om att inte inleda utredning ska detta dokumenteras med uppgifter om att en utredning inte inleds, skälen för nämndens beslut, beslutsdatum samt namn och befattning eller titel på den som har fattat beslutet (5 kap. 2 SOSFS 2014:5). Förhandsbedömningen ska vidare skrivas ut, undertecknas av beslutsfattaren och sparas i en särskild pärm i arkivet. En kopia på förhandsbedömningen ska också skickas till den enskilde. Hur lång tid en förhandsbedömning får ta regleras inte i SoL men skyndsamhetskravet gäller enligt 11 kap. 1 SoL. Förhandsbedömningen bör dock vara färdigställd inom en månad. Om förhandsbedömningen leder till ett beslut att inleda utredning ska detta dokumenteras i journalen. Även datum för beslutet samt namn och befattning eller titel på den som har fattat beslutet ska dokumenteras. (5 kap. 3 SOSFS 2014:5) 3.4 Utredning enligt 11 kap. 1 SoL Utredning enligt 11 kap. 1 SoL ska inledas utan dröjsmål när något kommit till socialnämndens kännedom genom ansökan, anmälan eller på annat sätt som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Utredningen ligger till grund för bedömningen om insats för den enskilde. Den enskilde ska så långt som det är möjligt vara delaktig i utredningen. Utredningen ska ha ett helhetsperspektiv och vara tillräckligt omfattande för att kunna ge ett tillfredsställande underlag för beslut men inte vara mer ingående än

13 DATUM UTSKRIFT SIDA 13/30 R FÖR som är nödvändigt för utredningens syfte. Utredning och beslut ska alltid kommuniceras till den enskilde skriftligen och dokumenteras i den sociala journalen. En utredning enligt 11 kap. 1 SoL får inte inledas mot en vuxen persons vilja om utredningen avser den enskilde själv. Undantag från regeln föreligger när socialnämnden på begäran av annan myndighet eller domstol är skyldig att yttra sig. Socialnämnden måste i dessa fall inleda utredning oavsett om den enskilde vill medverka till utredningen eller inte. Det kan exempelvis handla om begäran från Transportstyrelsen om yttrande i körkortsfrågor. I de fall då det kan föreligga ett vårdbehov som behöver tillgodoses med stöd av bestämmelser i LVM eller LVU får utredning bedrivas mot den enskildes vilja i enlighet med bestämmelserna i dessa lagar ASI I enlighet med Socialstyrelsens rekommendation genomförs utredning gällande missbruk och beroende med hjälp av den standardiserade bedömningsmetoden ASI (Addiction Severity Index) om inte särskilda skäl föreligger som hindrar detta. Skälet ska i sådana fall dokumenteras. ASI-intervjun är ett hjälpmedel för att dokumentera och systematisera uppgifter av relevans för utredning och uppföljning av klienter med alkohol- och narkotikarelaterade problem. ASI-intervjun kan ge en samlad bild över problem inom olika livsområden och av den enskildes erfarenheter av tidigare eller pågående behandling. Syftet med utredningen är att få fram ett allsidigt underlag för att kunna bedöma den enskildes behov av stöd så att beslut om insats kan fattas. ASI ska inte användas i ärenden där det är oklart om det finns ett missbruk eller i ärenden där den enskilde förnekar missbruk. I dessa fall används istället screeningsoch bedömningsinstrumenten Audit och Dudit Audit Audit är ett instrument som används för att snabbt och enkelt kunna identifiera riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion Dudit Dudit är ett bedömningsinstrument som används för att identifiera personer som har drogrelaterade problem Handläggningstid I socialtjänstlagen anges inte att en utredning ska genomföras på ett visst sätt eller avslutas inom en viss tid. I 7 FL regleras dock att varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt och snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Utredningen ska genomföras

14 DATUM UTSKRIFT SIDA 14/30 R FÖR Samtycke Eftersom sekretessreglerna syftar till att skydda den enskilde gäller sekretessen i princip inte mot den enskilde själv (12 kap. 1 OSL). Den enskilde har därmed möjlighet att samtycka till att sekretess som gäller till skydd för denne helt eller delvis efterges (12 kap. 2 1 st. OSL). Det finns inga krav i lagstiftningen på hur ett samtycke ska vara utformat. Det kan vara muntligt eller skriftligt. Om den enskilde har lämnat samtycke till att socialnämnden får kontakta andra myndigheter eller personer ska samtycket dock alltid dokumenteras (5 kap. 5 SOSFS 2014:5). Av dokumentationen ska framgå: 1. vilka andra myndigheter som får kontaktas och i vilket syfte, 2. om närstående får kontaktas och i vilket syfte, 3. vilka sakkunniga och referenspersoner som får kontaktas och i vilket syfte, och 4. när samtycket har lämnats. Om den enskilde återkallar hela eller delar av sitt samtycke ska detta dokumenteras så att det tydligt framgår att samtycket inte längre gäller eller att det har ändrats Ombud Utgångspunkten när det gäller handläggning av ett ärende inom socialtjänsten är att den enskilde, med myndighetens hjälp, ska klara av att ta tillvara sina rättigheter på egen hand i de flesta ärenden. Den enskilde kan dock, av olika anledningar, vilja eller behöva använda sig av exempelvis en anhörig, en vän, en god man eller en advokat som sitt ombud, sitt biträde eller sin stödperson. Enligt 9 FL får den som för talan i ett ärende anlita ombud eller biträde och fritt välja vem som ska anlitas för uppdraget. Inga speciella kvalifikationer krävs av ombudet. Den beslutande nämnden kan dock med stöd av 9 2 st. FL pröva ett ombuds lämplighet och får avvisa ombudet om denne visar oskicklighet eller oförstånd eller om han eller hon annars är olämplig. Rätten att anlita ett ombud eller ett biträde innebär inte att den som är part i ett ärende överhuvudtaget inte behöver stå i kontakt med myndigheten personligen. Om socialnämnden anser att den enskilde behöver medverka personligen kan nämnden begära det. Med ombud enligt FL avses den som har fullmakt att helt eller delvis föra talan för den enskildes räkning. Åtgärder som ombudet vidtar enligt fullmakt är bindande för den enskilde. Ombudet är behörigt att företräda den enskilde i dennes frånvaro. Skriftväxling bör ske med ombudet. Det finns inga bestämmelser i FL för hur en fullmakt ska vara utformad eller hur den ska lämnas. En fullmakt kan vara både muntlig och skriftlig, det är därför nödvändigt att ta reda på vem eller vilka som är ombud samt vad ombudet har rätt att göra enligt fullmakten. Om en fullmakt lämnas muntligen ska detta dokumenteras enligt 11 kap. 5 SoL. Socialnämnden kan kräva en skriftlig fullmakt av en person som den

15 DATUM UTSKRIFT SIDA 15/30 R FÖR har utsett som ombud. Det gäller framför allt i ärenden där socialnämnden anser det nödvändigt att kunna styrka att det finns en fullmakt. En skriftlig fullmakt ska vara undertecknad av den enskilde och innehålla ombudets namn. Mer om vad som gäller för ombud finns i Socialstyrelsens handbok - Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, s samt s Barnperspektivet Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas (1 kap. 2 SoL). Barnets eller den unges bästa ska alltid vara vägledande i socialtjänstens arbete och beviljande av insatser. Bestämmelsen har sin grund i artikel 3 i FN:s barnkonvention. I barnkonventionen framgår att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn och att barnet ska tillförsäkras det skydd och den omvårdnad som det behöver. Sverige har godkänt barnkonventionen genom beslut i Riksdagen och har därmed förpliktigat sig att vidta alla lämpliga åtgärder för att stärka barns ställning. Att ha ett barnperspektiv i beslutsfattandet innebär att noga analysera vilka följder ett beslut kan få för ett barn. I socialtjänstens utredningar som rör vuxna ska det därför alltid kartläggas om det finns barn med i bilden och hur barnet/barnen är berörda. Det är speciellt angeläget att uppmärksamma barn till personer med missbruksproblem eftersom de utgör en särskilt utsatt grupp. Om den enskilde som är aktuell för missbruks- och beroendevård har egna barn eller är sambo med någon som har barn ska handläggaren alltid använda följdfrågorna i ASI-intervjun som rör barn. Att iaktta ett barnperspektiv i en utredning som gäller en vuxen får dock inte medföra att barnet utreds. Om det framkommer uppgifter som tyder på att barnet far illa ska alltid socialförvaltningens Barn- och familjeenhet underrättas så att denna enhet kan göra en bedömning om en utredning gällande barnets förhållanden ska inledas. På kommunens beroendemottagning Addictus erbjuds kostnadsfria stödgrupper till barn och ungdomar som har en förälder/föräldrar eller någon annan anhörig som är eller har varit beroende av alkohol, narkotika eller tabletter Utredning av unga vuxna år Unga som har fyllt 18 år är myndiga och står inte längre under någons vårdnad. Utredningar får som regel inte göras mot en myndig persons vilja, undantagsfallet är när det inte kan uteslutas att en person är i behov av tvångsvård. När det gäller unga vuxna mellan år är både LVU och LVM möjliga att tillämpa. När en utredning av en ung vuxen inleds får den unges tidigare vårdnadshavare inte underrättas utan samtycke från den unge. Färdigställd utredning får heller inte kommuniceras till tidigare vårdnadshavare utan den unges samtycke. Om det inte är uppenbart onödigt eller olämpligt är det dock viktigt att sträva efter att få medgivande från den unge att få samverka med tidigare vårdnadshavare, både

16 DATUM UTSKRIFT SIDA 16/30 R FÖR utredningsarbetet och under tiden som vårdinsatserna pågår, detta eftersom anhöriga och övrigt nätverk i de allra flesta fall har stor betydelse för genomförandet och resultatet av vården. 3.5 Beslut För att det inte ska råda någon tvekan om vad nämnden har beslutat i ett ärende om bistånd är det viktigt att det i beslutsmeningen framgår vad den enskilde har ansökt om, huruvida beslutet innebär bifall eller avslag, vad som har beviljats, för hur lång tid beslutet gäller, enligt vilket lagrum beslutet har fattats och om beslutet innehåller några förbehåll. Om den enskilde inte har beviljats allt som denne har ansökt om ska nämnden fatta ett beslut om delavslag ifråga om det som inte beviljas. (Socialstyrelsen, Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, s. 158) Enligt 20 1 p. FL behöver gynnande beslut inte motiveras. Beslut om avslag ska motiveras skriftligt och den enskilde ska informeras om rätten att överklaga beslutet. Besvärshänvisning ska finnas med på beslutsdokumentet. Både beslut och utredning ska delges den enskilde skriftligen och dokumenteras i den sociala journalen. Beslut fattas i enlighet med socialnämndens delegationsordning. Efter att ett beslut om bistånd har fattats ska det planeras hur det praktiskt ska verkställas Icke verkställda beslut Socialnämnden ska enligt 16 kap. 6 f SoL rapportera alla gynnande beslut enligt 4 kap. 1 SoL som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och till de revisorer som avses i 3 kap. 8 kommunallagen (1991:900). För varje beslut ska socialnämnden ange tidpunkten för beslutet, vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. 3.6 Överklagande Den enskilde ska alltid underrättas om sin rätt att överklaga ett beslut som har gått denne emot (21 2 st. FL). Beslutet ska överklagas skriftligen och den socialsekreterare som har handlagt ärendet ska vara den enskilde behjälplig med hanteringen av överklagan om den enskilde så önskar (4 och 23 FL). Den enskilde ska dock på egen hand formulera innehållet i sin överklagan. Överklagandet ska ha inkommit till socialtjänsten inom tre veckor från den dag då den enskilde fick del av beslutet (23 2 st. FL). I de fall som överklagan har inkommit i rätt tid och beslutet inte ändras ska överklagandet skickas vidare till förvaltningsrätten (25 FL). Överklagandet förfaller om socialtjänsten själv ändrar beslutet så som den enskilde har begärt (28 FL). Mer om vad som gäller kring överklagande regleras i

17 DATUM UTSKRIFT SIDA 17/30 R FÖR 3.7 Verkställighet av beslut Socialnämndens insatser för den enskilde ska genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar (3 kap. 5 SoL). Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet (1 kap. 1 SoL) Uppdrag Ett uppdrag ska lämnas till den utförare som ska genomföra insatsen. Uppdraget utgår från beslutet om insats och den enskildes behov och är en överenskommelse mellan socialtjänsten och utföraren. Det är viktigt att uppdraget är tydligt formulerat så att det klart framgår vad insatsen ska innehålla. Nämndens uppdrag till en utförare ska dokumenteras. Enligt 5 kap. 22 SOSFS 2014:5 ska dokumentationen innehålla personuppgifter, behov av tolk eller annat kommunikationsstöd, förordnande av god man eller förvaltare, information om eventuellt skyddade personuppgifter samt uppgifter om förälder som har umgängesrätt om det finns barn. Utöver det ska dokumentationen även innehålla uppgifter om: 1. vilken bedömning som nämnden har gjort av den enskildes behov, 2. vad som ingår i uppdraget, 3. vilket eller vilka mål som gäller för insatsen, 4. former för uppföljning i det enskilda fallet, 5. vilken information som efter en prövning enligt bestämmelserna i OSL, 15 kap. 1 SoL eller 29 LSS ska återföras till nämnden i samband med att insatsen avslutas, och 6. namn och kontaktuppgifter till ansvarig handläggare hos nämnden. Av dokumentationen ska det också framgå när uppdraget, efter en prövning enligt bestämmelserna i OSL, har lämnats till utföraren Individuell plan När beslut om insats har fattats ska en individuell plan göras för insatsen i samråd med den enskilde. Från planen ska framgå vilket stöd den enskilde har behov av som insatsen är avsedd att tillgodose samt vad målet med insatsen är. Planen ska skrivas senast i samband med uppstart av insatsen Vårdplan När någon behöver vårdas i ett hem för vård eller boende (HVB) eller i ett familjehem ska en vårdplan upprättas för den vård som socialnämnden avser att anordna. Vårdplanen ska även ta upp åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för. (11 kap. 3 1 och 3 st. SoL). Vårdplanen ska skrivas innan placeringen påbörjas. Enligt 5 kap. 1 a 1 st. socialtjänstförordningen (SoF) ska en vårdplan, om det inte möter särskilda hinder, beskriva: 1. de särskilda insatser som

18 DATUM UTSKRIFT SIDA 18/30 R FÖR 2. det sätt på vilket den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas, 3. målet med vården, och 4. den vårdbehövandes och, i fråga om barn, även hans eller hennes vårdnadshavares syn på den planerade vården Genomförandeplan Med utgångspunkt från socialnämndens uppdrag bör utföraren upprätta en genomförandeplan för hur den beslutade insatsen ska genomföras med hänsyn till den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Om uppdraget gäller vård i ett hem för vård eller boende (HVB) bör genomförandeplanen även upprättas med utgångspunkt från socialnämndens vårdplan. (6 kap. 2 SOSFS 2014:5) Syftet med genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av beslutad insats. Genomförandeplanen ska, både för den enskilde och för personalen, tydliggöra vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. Genomförandeplanen ska vara socialtjänsten tillhanda senast två veckor efter verkställighet av beslut. Ansvaret för att upprätta en genomförandeplan bör i vissa fall ligga hos socialnämnden. Det gäller vid beslut om insatser i form av kontaktperson, kontaktfamilj eller särskilt kvalificerad kontaktperson enligt 3 kap. 6 b SoL samt i form av kontaktperson enligt 9 4 LSS. (5 kap. 22 SOSFS 2014:5) Samordnad individuell plan Kommuner och landsting är enligt lag skyldiga att upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälsooch sjukvården. En SIP ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att en sådan behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde och närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. (2 kap. 7 SoL) En SIP syftar till att säkerställa samarbetet mellan de olika huvudmännen och att den enskildes behov tillgodoses genom att det förtydligas i ett dokument. Enligt 2 kap. 7 3 st. SoL ska det av planen framgå: 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan initiera en SIP medan närstående kan föreslå att en SIP ska

19 DATUM UTSKRIFT SIDA 19/30 R FÖR 4 Insatser Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden (4 kap. 1 SoL). Den kommun där den enskilde vistas ansvarar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1 SoL om inte annat följer av 3-5 (2 a kap. 1 SoL). Övriga bestämmelser som reglerar ansvarfördelningen mellan vistelsekommun och bosättningskommun finns i 2 a kap. SoL. I SoL finns särskilda bestämmelser om socialtjänstens ansvar för missbruk. Socialnämnden ska arbeta både för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel och aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och den vård som denne behöver för att komma från missbruket. Socialnämnden ska planera hjälpen och vården i samförstånd med den enskilde och noga bevaka att planen fullföljs. (3 kap. 7 och 5 kap. 9 SoL) Enligt 3 kap. 2 SoL ska socialnämnden främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. För människor med funktionshinder, där personer med samtidigt missbruk eller beroende kan vara en grupp, ska socialnämnden medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter dennes behov av särskilt stöd (5 kap. 7 SoL). 4.1 Öppenvårdsinsatser Öppenvårdsbehandling Öppenvårdsbehandling är en strukturerad biståndsbedömd beroendebehandling där vuxna med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika och/eller läkemedel kan erbjudas olika former av behandlingsprogram utifrån behovet. Det kan exempelvis vara samtalsbehandling individuellt eller i grupp, återfallsprevention eller haschavvänjningsprogram. Öppenvårdsbehandling erbjuds även till spelberoende. Öppenvårdsbehandling erbjuds i första hand genom Addictusmottagningen som är kommunens mottagning för frågor som rör missbruk och beroende av alkohol, narkotika och läkemedel. Mottagningen drivs tillsammans med Beroendecentrum, Stockholms läns landsting. På mottagningen arbetar kuratorer, sjuksköterskor och läkare. Extern öppenvårdsbehandling kan erbjudas om det föreligger särskilda skäl såsom behov av en särskild behandlingsinriktning Projekt 25:an för unga vuxna Projekt 25:an är en öppenvårdsinsats på hemmaplan som består av intensivstöd kring bland annat behandling, behandlingslägenhet, boendestöd, sysselsättning samt budget- och skuldrådgivning. Insatsen kan beviljas till unga vuxna i åldern år som riskerar att placeras eller har placerats i hem för vård eller boende (HVB). Målgruppen som beviljas insatsen har ofta komplexa vårdbehov på grund av missbruk och/eller olika former av psykiska problem samt belastning i form av exempelvis kriminalitet, bristande skolgång med mera. Målsättningen är att den enskilde

20 DATUM UTSKRIFT SIDA 20/30 R FÖR utskrivning från projektet ska vara missbruksfri och ha ordnade förhållanden vad gäller bland annat boende, sysselsättning och socialt nätverk Behandlingslägenhet för unga vuxna Behandlingslägenhet är en öppenvårdsinsats för unga vuxna i åldern år som har eller har haft insatser enligt SoL och som på grund av brister i hemmiljön, missbruk, psykisk ohälsa, bristande sysselsättning och/eller andra allvarliga sociala problem behöver hjälp till eget boende och stöd för att klara av att sköta ett eget boende. Insatsen innebär att den unge hyr behandlingslägenheten av socialförvaltningen under en kortare tid. Syftet med insatsen är att förebereda den unge på att kunna leva ett självständigt liv i eget boende. En del av insatsen är stöd i att leta eget boende att kunna flytta till när insatsen upphör Sysselsättning Bistånd i form av sysselsättning kan erbjudas via Arbetsmarknadsenheten i Vallentuna samt via Vallentuna arbetscoachning Kontaktperson/Kontaktfamilj Enligt 3 kap. 6 b 1 st. SoL kan socialnämnden utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj (kontaktfamilj) med uppgift att hjälpa den enskilde och dennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. Syftet är att hjälpa den enskilde till en meningsfull fritid. Insatsen ska vara tidsbegränsad och följas upp regelbundet. En kontaktperson behöver inte ha några särskilda kvalifikationer utan insatsen utförs av en lekman som bedöms vara lämplig för uppdraget Särskilt kvalificerad kontaktperson En särskilt kvalificerad kontaktperson kan beviljas unga vuxna som har fyllt 18 men inte 21 år och som har behov av särskilt stöd och särskild vägledning för att motverka en risk för missbruk av beroendeframkallande medel, för brottslig verksamhet eller för något annat socialt nedbrytande beteende (3 kap. 6 b 2 st. SoL). Den kvalificerade kontaktpersonen ska ha lämplig utbildning och kompetens för uppdraget. 4.2 Dygnet-runt-insatser Socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Socialnämnden ansvarar även för att den enskilde får god vård. Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. (6 kap. 1 SoL) Socialnämnden har genomfört missbruksupphandling och tecknat avtal med ett stort antal

21 DATUM UTSKRIFT SIDA 21/30 R FÖR Hem för vård eller boende (HVB) Hem för vård eller boende är ett hem som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Verksamheten ska bedrivas yrkesmässigt med tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). (3 kap. 1 SoF och 7 kap. 1 SoL) Ett beslut om hem för vård eller boende ska vara tidsbegränsat och omprövas minst var sjätte månad (6 kap. 8 SoL) Familjehem Med familjehem för vuxna avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt (3 kap. 2 SoF). 4.3 Uppföljning Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet (3 kap. 3 SoL). Alla beslut och uppdrag ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. Uppföljningen ska ske i samråd med den enskilde i den mån det är möjligt. Individuella planer och uppdrag ska revideras vid behov. ASI-uppföljningsintervju görs inom sex månader efter att ASIgrundintervjun har gjorts, om inte särskilda skäl föreligger som hindrar detta. Skälet ska i så fall dokumenteras. 4.4 Serviceinsatser och uppsökande arbete En av socialnämndens uppgifter är att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det (3 kap. 1 SoL). Till service räknas insatser som är allmänt inriktade och generellt utformade. De allmänna erbjudandena kan exempelvis vara information, rådgivning och stöd genom olika former av öppna verksamheter. Om den insats som erbjuds däremot är anpassad till den enskildes behov och förutsätter någon form av prövning av behovet är insatsen inte att anse som service. (Socialstyrelsen, handboken Våld, s. 40) Serviceinsatser är således icke biståndsbedömda insatser och en förutsättning för att hänvisa till serviceinsatser är att det inte finns skäl för att inleda en utredning. Serviceinsatser innebär inte handläggning av ett ärende i förvaltningsrättslig mening och socialtjänsten har därför ingen rätt att dokumentera insatsen på individnivå. Socialnämnden ska arbeta med att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel samt genom information och uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns (3 kap. 7 SoL). Socialnämnden ska även erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder (5 kap. 10 SoL). Anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblem omfattas av denna bestämmelse. Det är viktigt att anhöriga erbjuds hjälp oavsett om personen som har missbruksproblem själv genomgår missbruksbehandling eller