SOSFS 2008:30 (S) Allmänna råd. Handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare. Socialstyrelsens författningssamling

Transkript

1 SOSFS 2008:30 (S) Allmänna råd Handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare Socialstyrelsens författningssamling

2 I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd. SOSFS kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Stockholm, fax , e-post socialstyrelsen@strd.se ISSN Artikelnr Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2008

3 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Nils Blom Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare; beslutade den 9 december SOSFS 2008:30 (S) Utkom från trycket den 23 december 2008 Tillämpningsområde I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för socialnämndens handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare enligt 1. socialtjänstlagen (2001:453), 2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, 3. socialtjänstförordningen (2001:937), och 4. lagen (2002:445) om medling med anledning av brott. Utredarens kompetens Av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:14) om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga framgår det vilka krav som bör ställas på en utredares utbildning och erfarenhet m.m. En utredare som handlägger ärenden som gäller unga lagöverträdare bör dessutom ha kunskaper i att bedöma risk- och skyddsfaktorer avseende normbrytande beteende. Förhandsbedömning Om socialnämnden får information från åklagaren om att det föreligger en risk för att den unge häktas, bör nämnden skyndsamt göra en förhandsbedömning av, om den ska inleda en utredning enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen. Polisutredning Socialnämnden bör säkerställa att det finns rutiner för i vilka fall nämnden ska begära en utredning enligt 31 första stycket 1 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Rutinerna bör utarbetas i samråd med den lokala polismyndigheten. En begäran om utredning bör göras skriftligt och bör innehålla de skäl som ligger till grund för socialnämndens bedömning av, om en utredning behövs. 3

4 SOSFS 2008:30 Yttrande till åklagaren Av 11 tredje stycket lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare framgår det att ett yttrande till åklagaren ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som nämnden tidigare har vidtagit i fråga om den unge samt en bedömning av, om den unge har ett särskilt behov av åtgärder som syftar till att motverka att han eller hon utvecklas ogynnsamt. Yttrandet bör vidare innehålla uppgifter om vilka brottsmisstankar som ligger till grund för yttrandet, på vilket sätt den föreslagna vården eller de föreslagna åtgärderna syftar till att motverka att den unge utvecklas ogynnsamt, den unges inställning till ungdomstjänst, huruvida den unge kan anses vara lämplig för ungdomstjänst, och den unges inställning till medling. Av 11 tredje stycket samma lag framgår det att ett yttrande även ska innehålla en redogörelse för den unges personliga utveckling och levnadsomständigheter i övrigt, om åklagaren begär det eller, om nämnden finner det nödvändigt. En sådan redogörelse bör t.ex. innehålla uppgifter om den unges familj och sociala relationer, medborgarskap, om den unge inte är svensk medborgare, hemspråk, skola och fritid, fysiska och psykiska hälsa, känslo- och beteendemässiga utveckling, bruk av alkohol eller andra droger, och tidigare kriminalitet. Ungdomstjänst Enligt 5 kap. 1 b första stycket socialtjänstlagen ska kommunen sörja för att påföljden ungdomstjänst kan verkställas så snart det kan ske. Socialnämnden bör säkerställa att det finns rutiner för rekryteringen av ungdomstjänstplatser. Socialnämnden bör innan den unge påbörjar ungdomstjänsten informera honom eller henne om vad ungdomstjänst innebär. Vidare bör socialnämnden, med beaktande av bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100), även informera vårdnadshavaren eller annan som svarar för den unges vård och fostran. Socialnämnden bör så snart tingsrätten har meddelat dom i brottmålet komma överens med den unge om när han eller hon ska påbörja ungdomstjänsten. 4

5 Arbetsplatsen Socialnämnden bör kontrollera att den tilltänkta ungdomstjänstplatsen uppfyller de krav som nämnden ställer på den för att ungdomstjänsten ska kunna verkställas, t.ex. att den unge kan beredas meningsfulla arbetsuppgifter på arbetsplatsen, och få det stöd som han eller hon behöver. SOSFS 2008:30 Om den unge har ett eget önskemål om arbetsplats, bör socialnämnden tillmötesgå önskemålet, under förutsättning att det är förenligt med nämndens krav på ungdomstjänsten i det enskilda fallet. Socialnämnden bör tillsammans med den unge göra ett besök på den tilltänkta arbetsplatsen innan den unge påbörjar ungdomstjänsten. Handledaren Av 5 kap. 1 b andra stycket socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska utse en handledare för den unge. Socialnämnden bör innan den unge påbörjar ungdomstjänsten träffa den person som är tänkt som handledare på arbetsplatsen för att göra en bedömning av om han eller hon är lämplig för uppdraget. Socialnämnden bör begära att den tilltänkte handledaren uppvisar ett utdrag från Rikspolisstyrelsens belastningsregister. Socialnämnden bör vidare, efter det att ett samtycke har hämtats in från den som är tilltänkt för uppdraget, begära uppgifter från socialtjänstens register och kontakta eventuella referenspersoner. Arbetsplanen En arbetsplan enligt 5 kap. 1 b andra stycket socialtjänstlagen bör upprättas i samförstånd med den unge. Arbetsplanen bör innehålla namn på, och telefonnummer till, handledaren och eventuellt andra kontaktpersoner på arbetsplatsen och inom socialtjänsten. Av 5 kap. 1 d socialtjänstförordningen framgår det att en arbetsplan ska innehålla uppgifter om var arbetet ska utföras samt de övriga villkor som är nödvändiga för verksamheten. Socialnämnden bör i arbetsplanen ange vad de övriga villkoren närmare består i, t.ex. att överenskomna arbetstider ska hållas, hur en anmälan om sjukdom eller annan frånvaro ska göras, och att alkohol- och drogfrihet ska iakttas. Socialnämnden bör informera den unge om innehållet i arbetsplanen. Vidare bör socialnämnden, med beaktande av bestämmelserna i sekretesslagen, informera vårdnadshavaren eller annan som svarar för den unges vård och fostran om innehållet i arbetsplanen. 5

6 SOSFS 2008:30 Socialnämnden bör ha regelbunden kontakt med den unge och handledaren för att kontrollera att arbetsplanen följs. För att kunna göra denna uppföljning bör socialnämnden fortlöpande dokumentera hur den unge sköter ungdomstjänsten. Uppföljande samtal Socialnämnden bör, som en av de åtgärder som följer av 5 kap. 1 socialtjänstlagen, efter det att den unge har fullgjort ungdomstjänsten erbjuda honom eller henne ett uppföljande samtal. Skyldigheten att underrätta åklagarmyndigheten Socialnämnden bör säkerställa att det finns rutiner för i vilka fall nämnden enligt 12 kap. 8 socialtjänstlagen ska underrätta åklagarmyndigheten, om någon som har dömts till ungdomsvård eller ungdomstjänst under verkställigheten i väsentlig grad underlåter att göra vad som åligger honom eller henne eller, om det av andra skäl föreligger hinder för verkställighet. Sådana fall kan t.ex. vara att den unge vid upprepade tillfällen uteblir från arbetspass utan godtagbara skäl, den unge begår brott på arbetsplatsen, den unge utan godtagbara skäl vägrar att medverka i någon av de beslutade insatserna, den unge på grund av skada helt eller delvis inte inom rimlig tid kan genomföra de planerade vårdinsatserna eller en utdömd ungdomstjänst, eller de beslutade insatserna inte längre står till buds eller kan genomföras först efter lång tid. En sådan underrättelse bör vara skriftlig och bör innehålla de uppgifter som är nödvändiga för att åklagaren ska kunna ta ställning till vilka åtgärder som kan vidtas med stöd av 30 b lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare eller 32 kap. 4 brottsbalken. Särskilt kvalificerad kontaktperson Av 3 kap. 6 fjärde stycket socialtjänstlagen och 22 första stycket 1 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga framgår det under vilka förutsättningar som socialnämnden kan utse en särskilt kvalificerad kontaktperson. Socialnämnden bör utarbeta rutiner för rekryteringen av särskilt kvalificerade kontaktpersoner. 6

7 Kompetens och lämplighet Socialnämnden bör säkerställa att den person som utses som särskilt kvalificerad kontaktperson har den kompetens som behövs för uppdraget och i övrigt är lämplig, utifrån uppdragets innehåll och svårighetsgrad. Socialnämnden bör innan den utser en särskilt kvalificerad kontaktperson begära av denne att han eller hon uppvisar ett utdrag från Rikspolisstyrelsens belastningsregister. Socialnämnden bör vidare, efter det att ett samtycke har hämtats in från den som är tilltänkt för uppdraget, begära uppgifter från socialtjänstens register och kontakta eventuella referenspersoner. SOSFS 2008:30 Uppdraget Uppdraget till en särskilt kvalificerad kontaktperson bör vara skriftligt och tydligt. Uppdraget bör formuleras så att det bl.a. framgår vad syftet med uppdraget är, var och hur ofta kontaktpersonen ska träffa den unge, vad kontaktpersonen ska vara uppmärksam på, vilka förhållningsregler som ska gälla i kontakten mellan den unge, kontaktpersonen och socialnämnden, och när och hur uppdraget ska redovisas till socialnämnden. Socialnämnden bör klargöra uppdraget för den unge och informera om de instruktioner som nämnden har givit till den särskilt kvalificerade kontaktpersonen. Vidare bör socialnämnden, med beaktande av bestämmelserna i sekretesslagen, lämna motsvarande information till vårdnadshavaren eller annan som svarar för den unges vård och fostran. Uppföljande samtal Socialnämnden bör, som en av de åtgärder som följer av 5 kap. 1 socialtjänstlagen, i anslutning till att den särskilt kvalificerade kontaktpersonens uppdrag avslutas erbjuda den unge ett uppföljande samtal. Handledning och stöd Socialnämnden bör säkerställa att de särskilt kvalificerade kontaktpersonerna får kontinuerligt stöd och kontinuerlig handledning i sitt arbete. Medling med anledning av brott Socialnämnden bör säkerställa att det finns rutiner för hur samarbetet med polis, åklagare och domstol ska gå till vid sådan medling som avses i 5 kap. 1 c socialtjänstlagen. 7

8 SOSFS 2008:30 Om det inte redan av en underrättelse enligt 6 eller en begäran om yttrande enligt 11 lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare eller på annat sätt framgår att den unge har tillfrågats om huruvida han eller hon samtycker till att bli kontaktad av någon från medlingsverksamheten, bör socialnämnden göra det. Om den unge inte har fyllt 18 år, bör socialnämnden informera vårdnadshavaren om att den unge har tillfrågats om huruvida någon från medlingsverksamheten får kontakta honom eller henne. Om brottsoffret inte har fyllt 18 år, bör socialnämnden informera dennes vårdnadshavare om att han eller hon har tillfrågats om huruvida någon från medlingsverksamheten får kontakta honom eller henne. Medlaren Socialnämnden bör säkerställa att det finns rutiner för rekryteringen av medlare till sådan medling som avses i 5 kap. 1 c socialtjänstlagen. Socialnämnden bör med den tilltänkte medlarens samtycke kontakta eventuella referenspersoner. Socialnämnden bör säkerställa att medlaren får kontinuerligt stöd och kontinuerlig handledning. Socialstyrelsen HÅKAN CEDER Suzanne Julin (Socialtjänstavdelningen)