Riktlinjer för handläggning och insatser gällande vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL

Transkript

1 DATUM UTSKRIFT SIDA 1/31 KAPITEL MYNDIGHETSUTÖVNING AVSNITT HANDLÄGGNING SOCIALPSYKIATRI GILTIGT INOM R FÖR SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM DOKUMENTANSVARIG SUSSI THAYSEN GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN DIARIENR SN REVIDERAD Riktlinjer för handläggning och insatser gällande vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL Innehållsförteckning 1 Inledning Riktlinjernas syfte och tillämpning Syfte Målgrupp Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Definitioner Funktionsnedsättning Funktionshinder Habilitering Rehabilitering Arbetsmetoder Samverkan Socialnämndens kvalitetsledningssystem Lagstiftning Socialtjänstlagen (SoL) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Bistånd enligt LSS Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Offentlighets- och sekretesslag (OSL) Sekretessbrytande bestämmelser Andra viktiga dokument Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 13 3 Handläggning och dokumentation Ansökan Anmälan Förhandsbedömning TORGGATAN

2 DATUM UTSKRIFT SIDA 2/31 R FÖR 3.4 Utredning enligt 11 kap. 1 SoL Handläggningstid Samtycke Ombud Barnperspektivet Utredning av unga vuxna Beslut Icke verkställda beslut Överklagande Verkställighet av beslut Uppdrag Individuell plan Vårdplan Genomförandeplan Samordnad individuell plan (SIP) Insatser Öppna insatser Boendestöd Sysselsättning Öppenvård Behandlingslägenhet för unga vuxna Projekt 25:an för unga vuxna Kontaktperson Turbundna resor Yttrande till landstinget i färdtjänstfrågor Riksfärdtjänst Dygnet-runt-insatser Bostad med särskild service Hem för vård eller boende (HVB) Familjehem Uppföljning Serviceinsatser och uppsökande arbete Träffpunkten Anhörigstöd Uppsökande arbete Yttrande och upplysningar Yttrande enligt LUL vid personutredning Utdrag ur socialregister Övrigt stöd God man Förvaltare Personligt ombud...

3 DATUM UTSKRIFT SIDA 3/31 R FÖR 7 Grupper med särskilda behov Personer med samsjuklighet Ansvarsfördelning kommun och landsting Kommunen Landstinget Lokal överenskommelse Brottsoffer...

4 DATUM UTSKRIFT SIDA 4/31 1 Inledning R FÖR I socialtjänstlagens portalparagraf 1 kap. 1 anges socialtjänstens övergripande mål. Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. I socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 7 finns särskilda bestämmelser för människor med funktionshinder. Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. 1.1 Riktlinjernas syfte och tillämpning Syfte Syftet med riktlinjerna är: Att fungera som socialnämndens styrdokument för de handläggare som utreder och fattar beslut om insatser. Att bidra till mer enhetliga bedömningsgrunder för att garantera likställighet och rättssäkerhet. Att ge en allmän beskrivning av insatserna till målgruppen. Kommunens riktlinjer är en vägledning och innebär inte någon inskränkning i den enskildes möjligheter att få sin ansökan individuellt prövad. Varje ansökan ska utredas och varje beslut ska baseras på den enskildes behov. En ansökan kan inte avvisas med motiveringen att riktlinjerna inte innehåller det sökta biståndet Målgrupp Målgruppen för insatser via socialpsykiatrin definieras av Nationell psykiatrisamordning enligt följande: En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. En svårighet kan för den enskilde vara väsentlig om den drabbar individens delaktighet på ett livsområde som är betydelsefullt för honom eller henne även om denna svårighet utifrån sett kan te sig som relativt lindrig. Begreppet längre tid avser enligt Nationell psykiatrisamordning en minst årslång historia av

5 DATUM UTSKRIFT SIDA 5/31 R FÖR aktivitetsbegränsning eller som en prognostisk bedömning om förutsedd sådan begränsning under en avsevärd, minst årslång period. Grundprincipen är att alla tillstånd som diagnostiserats eller som kunde ha diagnostiserats som psykiska sjukdomar eller störningar ingår som möjliga att ge konskevensen psykiskt funktionshinder. Nationell psykiatrisamordning använder begreppet psykisk störning som ett samlingsnamn för alla tillstånd som diagnostiseras som psykiatriska. (Rapport 2006:5 från Nationell psykiatrisamordning, s. 6-9) I Vallentuna kommun handläggs ärenden gällande personer med psykisk funktionsnedsättning i åldern år av socialpsykiatrigruppen. Om en person har fortsatt behov av insatser när denne har fyllt 65 år har personen rätt att ansöka om insatser hos enheten för äldre och funktionsnedsatta Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Tillsammans med den psykiska störningens konsekvenser kan olika andra sjukdomar, personliga faktorer och faktorer i omgivningen bidra till den situation som kan leda till psykiskt funktionshinder för individen. Detta betyder att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autismspektrumsyndrom ingår i de fall personen inte har en påtaglig utvecklingsstörning. (Rapport 2006:5 från Nationell psykiatrisamordning, s. 9-10) Den del av målgruppen som omfattas av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan vara svår att avgränsa eftersom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar omfattar ett flertal olika diagnoser och det är vanligt att en person kan ha fler än en neuropsykiatrisk diagnos. Stora skillnader i problematikens svårighetsgrad mellan personer som har fått samma diagnos förekommer. Det är också vanligt att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får psykiatriska följdsymtom som ångest och depressioner. I de fall både psykiatrisk och neuropsykiatrisk problematik finns krävs samverkan från flera verksamhetsgrenar inom socialförvaltningen och utanför förvaltningen i form av exempelvis psykiatrin och habiliteringen. 1.2 Definitioner Definitionerna i denna riktlinje finns i Socialstyrelsens termbank Funktionsnedsättning Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara bestående eller av övergående natur Funktionshinder Begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det

6 DATUM UTSKRIFT SIDA 6/31 R FÖR livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen Habilitering Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet Rehabilitering Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. 1.3 Arbetsmetoder Handläggningen baseras så långt det är möjligt på kunskap och evidensbaserade metoder samt följer Socialstyrelsens riktlinjer, föreskrifter och allmänna råd. Även policydokument och överenskommelser är utgångspunkter i arbetet. I dagsläget har kommunen inget utredningsverktyg men kommer att skaffa det under 2016 för att öka rättssäkerheten. I dagsläget används en mall med utredningsfrågor för att täcka in väsentliga områden i utredningarna. 1.4 Samverkan I 5 kap. 8 a SoL regleras att kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Överenskommelser ska följas upp, utvärderas och omarbetas om behovet finns. Målet med överenskommelser är att skapa en sådan tydlighet i ansvarsfördelning och samverkansformer att den enskildes behov tillgodoses på bästa sätt. Det ska finnas rutiner som tydliggör ansvaret både för det interna och externa samarbetet. Två gemensamma överenskommelser om samverkan mellan kommunerna och landstinget som rör personer med psykisk funktionsnedsättning, en för vuxna och en för barn, har tagits fram av Kommunförbundet Stockholms län (KSL) och Stockholms läns landsting (SLL). Samtliga kommuner i länet och Stockholms läns landsting har antagit överenskommelserna. För det regionala arbetet kring vuxna och barn med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning togs handlingsplaner fram för åren med utgångspunkt från överenskommelserna. Överenskommelserna följdes upp 2014 och handlingsplanerna har under 2015 reviderats utifrån

7 DATUM UTSKRIFT SIDA 7/31 R FÖR Brukarorganisationer inom enheten för psykiatri och enheten för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel samt brukarrådet inom Stockholms stad har lämnat synpunkter på överenskommelserna och handlingsplanerna. Mer information om de regionala överenskommelserna finns på KSL:s hemsida. Enligt överenskommelserna ska det på lokal nivå finnas lokala samverkansstrukturer där kommun- och landstingsverksamheter träffas regelbundet för att diskutera och besluta om angelägna samverkansfrågor kring målgruppen. I Vallentuna finns en lokal samverkansöverenskommelse mellan kommunen och Prima vuxenpsykiatri. Den lokala samverkansgruppen träffas 4 ggr per termin. 1.5 Socialnämndens kvalitetsledningssystem Enligt 3 kap. 3 SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. För att utföra uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete finns bestämmelser om inrättande av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänst, verksamhet enligt LSS och hälso- och sjukvård. Socialtjänsten i Vallentuna kommun har utvecklat ett kvalitetsledningssystem i enlighet med SOSFS 2011:9. Inom ramen för detta system hanteras dokumentation av verksamhetens processer, systematisering av riktlinjer och rutiner samt tydliggörande av roller och ansvar. För handläggningen väsentliga dokument finns således samlade i kvalitetsledningssystemet (Stratsys). 2 Lagstiftning Kommunens arbete med vuxna som har psykiska funktionsnedsättningar regleras i socialtjänstlagen (SoL) samt i vissa fall i lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Utöver dessa lagar finns det även andra lagar som kan vara tillämpliga. Även rättspraxis samt Socialstyrelsens nationella riktlinjer, föreskrifter och allmänna råd är av vikt. I denna riktlinje beskrivs de lagar som har störst betydelse för arbetet med personer som har psykiska funktionsnedsättningar enligt SoL. 2.1 Socialtjänstlagen (SoL) Socialtjänstlagen (SoL) är en målinriktad ramlag. Lagens övergripande syfte är att samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund ska främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet. (1 kap. 1

8 DATUM UTSKRIFT SIDA 8/31 R FÖR Enligt 5 kap. 7 SoL ska socialnämnden verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden ska vidare medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen ska också inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. Socialnämnden ska enligt 5 kap. 8 SoL göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Kommunen ska planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Enligt 5 kap. 8 a SoL ska kommunen ingå överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder (5 kap. 10 SoL). Socialtjänsten bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande socialtjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. (3 kap. 6 SoL) 2.2 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Personer med psykiska funktionsnedsättningar kan efter personkretsbedömning, personkrets 3, omfattas av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). För att en person med psykisk funktionsnedsättning ska tillhöra personkrets 3 i LSS ska personen, till följd av en stor och varaktig funktionsnedsättning, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, ha betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och omfattande behov av stöd eller service. Stor Funktionsnedsättningen ska ha en sådan karaktär att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt. Funktionsnedsättningen är stor om personen dagligen är beroende av hjälpmedel eller annan person för att klara den dagliga livsföringen i boendet, i utbildningen, på arbetet, på fritiden eller för att förflytta sig, för att meddela sig med andra eller för att ta emot

9 DATUM UTSKRIFT SIDA 9/31 R FÖR Varaktig Funktionsnedsättningen ska vara varaktig dvs. inte av tillfällig eller övergående natur. Behovet av stöd och service kan variera över tid men funktionsnedsättningen ska vara varaktig. Betydande svårigheter Funktionsnedsättningen ska alltså vara stor och varaktig samt orsaka personen betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Med betydande svårigheter menas att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning m.m. Det kan även handla om 11 svårigheter med att göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi. Betydande svårigheter kan anses föreligga då en person riskerar att bli isolerad på grund av sin funktionsnedsättning. Omfattande stödbehov Ett omfattande behov av stöd eller service kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning och matlagning. Det kan även vara ett behov av hjälp med skrivning och läsning, kommunikation med andra, sysselsättning m.m. I begreppet omfattande behov av stöd eller service kan ligga både att insatserna har stor omfattning och att de behöver ha en särskild kvalitet. Det innebär i allmänhet att den enskilde har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. En bedömning av en persons behov av stöd måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer. För att den enskilde ska omfattas av LSS ska funktionsnedsättningen ha en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt. Vid bedömning av den enskildes behov av hjälp bör insatser från hela samhället övervägas, inte bara insatser enligt LSS. Att tolka innebörden i varje ord kan vara svårt. Mer vägledning finns bland annat i proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade samt i böckerna LSS en vägledning och LSS och LASS stöd och service till vissa funktionshindrade. I Vallentuna kommun utreds insatser enligt LSS av handläggare på enheten för äldre och funktionsnedsatta. Det är viktigt att den som ansöker om stödinsatser informeras om vilka möjligheter som finns i olika lagstiftningar inom såväl kommunens som andra myndigheters ansvarsområden. Den enskilde ska också informeras om vilka skillnader som finns om en insats ges med stöd av SoL respektive med LSS Bistånd enligt LSS Förutsatt att behov av insatsen finns och att behovet inte är tillgodosett på annat sätt ansvarar kommunen för att ge personer som tillhör personkrets 3 insatserna personlig assistans, ledsagare, kontaktperson, avlösarservice, korttidsvistelse, och särskilt boende. Vissa av de insatser som ingår i LSS finns också som bistånd

10 DATUM UTSKRIFT SIDA 10/31 R FÖR SoL. Socialtjänstlagens och hälso- och sjukvårdens insatser är inte alltid tillräckliga för att skapa goda levnadsvillkor för personer med omfattande funktionsnedsättning. Den enskilde ska alltid informeras om möjligheten att söka bistånd enligt LSS. Ansökan om bistånd ska i första hand utredas enligt LSS om den enskilde önskar det. Man kan tillhöra personkretsen för LSS men ha insatser enligt SoL eller en kombination av insatser enligt både SoL och LSS. Skälen till att en begäran om stöd eller service från en person som tillhör personkrets i LSS i första hand ska handläggas enligt LSS är att: LSS kan vara en fördel för den enskilde. I en prövning av behovet av insatser enligt LSS ska det ske en bedömning utifrån om behovet faktiskt tillgodoses på annat sätt. SoL tillåter ett resonemang om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Personer som omfattas av LSS har, enligt 9 punkt 1, rätt till rådgivning och annat personligt stöd av exempelvis kurator, psykolog, sjukgymnast, förskolekonsulent, talpedagog, logoped, arbetsterapeut och dietist. Insatsen ges till den enskilde med funktionsnedsättning men kan också utformas som rådgivning och personligt stöd till hela familjen. Det är Stockholms läns landsting, Habilitering och Hälsa, som ansvarar för att, efter biståndsbedömning, ge denna insats. Landstinget ansvarar vidare för de utredningar i hälso- och sjukvårdshänseende som kan vara nödvändigt underlag i kommunens arbete. 2.3 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) I lagstiftningen finns en tydlig ansvarsfördelning vad gäller hälso- och sjukvårdsansvaret mellan kommunen och landstinget. Kommunens ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser regleras i c HSL. Kommunen har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser till och med sjuksköterskenivå i bostäder med särskild service samt i dagverksamhet. Läkarinsatser är ett ansvar för landstingen. I de fall kommunen har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser ska kommunen även erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Landstingets ansvar framgår av 3 1 och 2 st. HSL. Varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Landstingen har i enlighet med HSL ansvaret för att medicinskt förebygga, utreda och behandla psykiska sjukdomar och skador. Landstinget har även ansvaret för somatisk vård och tandvård till psykiskt sjuka. Landstinget ansvarar för följande när det gäller personer som har insatser enligt SoL: Medicinsk utredning inklusive bedömning av psykisk funktionsnedsättning. Behandling och rehabilitering både i öppen- och

11 DATUM UTSKRIFT SIDA 11/31 R FÖR Behandling och beroendevård både i öppen- och slutenvård för personer med missbruk och psykisk sjukdom. Hälso- och sjukvårdsinsatser vid hem för vård eller boende (HVB). Kommunen har alltså inte hälso- och sjukvårdsansvaret i hem för vård eller boende (HVB) utan ansvarar endast för boendet och de sociala insatserna. Om den enskilde efter en medicinsk bedömning (inte av kommunen) anses vara i behov av hälso- och sjukvårdsinsatser blir detta landstingets ansvar. Det är dock viktigt att en gemensam vårdplanering görs för den enskilde och att överenskommelsen mellan kommunen och landstinget i det enskilda fallet dokumenteras. Det är kommunen som avgör om den enskilde ska få insatser enligt SoL och/eller LSS och det är landstinget som avgör om patienten ska erhålla hälso- och sjukvård. Om överenskommelse inte har träffats i det enskilda fallet får den som gör beställningen av en insats betala hela kostnaden. Mer information gällande ansvarsfördelning finns i SKL cirkulär 2006:58 i bilagan Vuxna och barn och ungdom med psykiska funktionshinder ansvarsfördelning mellan kommun och landsting. 2.4 Offentlighets- och sekretesslag (OSL) För alla anställda inom socialtjänsten gäller sekretess, vilket regleras i 26 kap. offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 OSL). Det betyder att man måste vara övertygad om att den enskilde eller någon närstående till denne inte lider men, såsom kränkningar av den personliga integriteten eller andras missaktning, av att uppgiften lämnas ut. För anställda inom hälso- och sjukvården finns motsvarande bestämmelse. Sekretess gäller dock inte för beslut om omhändertagande av en enskild eller för beslut om vård utan samtycke såsom omhändertagande och vård enligt LVM och LVU (26 kap. 7 OSL). Sekretess gäller både gentemot enskild och gentemot andra myndigheter. Sekretess gäller även mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (8 kap. 1 och 2 OSL). Socialtjänsten räknas som en verksamhetsgren. Inom verksamhetsgrenen kan tjänstemän samråda med kollegor när det behövs för att kunna fullgöra de uppgifter som åligger tjänsten. En sekretessgräns gäller i förhållande till alla som är utanför men normalt inte till den som uppgiften handlar om. Sekretessreglerade uppgifter får bara lämnas över gränsen om en sekretessbrytande bestämmelse eller men-prövningen tillåter det Sekretessbrytande bestämmelser Nödvändig vård, behandling eller annat stöd Enligt 26 kap. 9 OSL hindrar inte sekretessen enligt 1 att uppgift om en enskild eller någon närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till

12 DATUM UTSKRIFT SIDA 12/31 R FÖR annan sådan myndighet eller till en myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne: 1. inte har fyllt arton år, 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller 3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV). Detsamma gäller uppgift om en gravid person eller någon närstående till denne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Misstanke om begånget brott Enligt 10 kap. 23 och 24 OSL hindrar inte sekretess att en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott lämnas till en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda någon annan påföljd än böter. Detta gäller om misstanken angår: 1. brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, 2. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller 3. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 smittskyddslagen (2004:168). Brotten som avses är bland annat mord, dråp, grov misshandel, våldtäkt, olaga frihetsberövande, människorov och människohandel. Delgivning Enligt 10 kap. 26 OSL hindrar inte sekretess att uppgift om en enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats eller uppgift i form av foto av en enskild lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen (2010:1932) eller för bistånd med sådan delgivning. Mer om sekretess finns att läsa i Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. 2.5 Andra viktiga dokument Socialstyrelsens nationella riktlinjer Socialstyrelsen tog 2011 fram nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Riktlinjerna vänder sig främst till hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Riktlinjerna lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni. Riktlinjerna innehåller rekommendationer på gruppnivå. Socialstyrelsen rekommenderar bland annat samordnade åtgärder som omfattar uppsökande vård och omsorg enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment), intensiv

13 DATUM UTSKRIFT SIDA 13/31 R FÖR management enligt ACT-modellen, familjeinterventioner samt arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support) Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) LPT kompletterar HSL med regler som tar sikte på tvång inom den psykiatriska vården. Förutsättningar för tvångsvård är att patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt: 1. har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom intagning på sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller 2. behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård) En förutsättning för vård enligt denna lag är att patienten motsätter sig sådan vård som sägs i första stycket, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans eller hennes samtycke. (3 LPT) Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) Enligt 1 LRV gäller lagen den som: 1. efter beslut av domstol skall ges rättspsykiatrisk vård, 2. är anhållen, häktad eller intagen på en enhet för rättspsykiatrisk undersökning, 3. är intagen i eller skall förpassas till kriminalvårdsanstalt eller 4. är intagen i eller skall förpassas till ett särskilt ungdomshem till följd av en dom på sluten ungdomsvård enligt 32 kap. 5 brottsbalken (BrB). Den som ges rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 BrB utan beslut om särskild utskrivningsprövning får enligt 3 a LRV ges öppen rättspsykiatrisk vård om han eller hon: 1. lider av en allvarlig psykisk störning, och 2. på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård. En patient som ges öppen rättspsykiatrisk vård med stöd av första stycket får åter ges sluten rättspsykiatrisk vård, om hans eller hennes psykiska tillstånd eller personliga förhållanden i övrigt har förändrats på ett sådant sätt att behovet av rättspsykiatrisk vård inte längre kan tillgodoses utanför sjukvårdsinrättningen Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård I 10 denna lag regleras att en kommun har betalningsansvar för patienter vid enheter för somatisk akutsjukvård, geriatrisk vård eller psykiatrisk vård inom landstingets slutna hälso- och sjukvård som är utskrivningsklara och för vilka

14 DATUM UTSKRIFT SIDA 14/31 R FÖR vårdplan finns upprättad. En patient är utskrivningsklar om den behandlande läkaren bedömer att han eller hon inte längre behöver vård vid en enhet inom landstingets slutna hälso- och sjukvård. När en patient skrivs in i landstingets slutna hälso- och sjukvård och det bedöms finnas ett behov av vård eller omsorg efter utskrivning ska den behandlande läkaren, via ett inskrivningsmeddelande, underrätta berörda enheter i den öppna vården eller omsorgen om att patienten efter att ha skrivits ut kan komma att behöva kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård eller landstingets primärvård, öppen psykiatriska vård eller annan öppenvård. (10 a ) Om den behandlande läkaren bedömer att det finns behov av sådan vård eller omsorg ska en vårdplan upprättas (10 b ). Det är den behandlande läkaren som ansvarar för att kalla till en vårdplanering. En vårdplan ska utformas i samarbete mellan företrädare för berörda enheter vid kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård, eller vid landstingets primärvård, öppna psykiatriska vård eller annan öppenvård. Patienten eller dennes närstående bör delta i vårdplaneringen. (10 c ) En vårdplan ska innehålla uppgifter om det bedömda behovet av insatser samt uppgifter om vilken enhet som ansvarar för respektive insats (10 d ). Den behandlande läkaren ska senast dagen före det att en patient beräknas skrivas ut från den slutna hälso- och sjukvården underrätta ansvariga enheter via ett utskrivningsmeddelande (10 e ). När patienten är utskrivningsklar och en vårdplan har upprättats inträder i enlighet med denna lag ett betalningsansvar för kommunen. För en patient i den psykiatriska vården inträder betalningsansvaret tidigast 30 dagar, lördag, midsommarafton, julafton och nyårsafton oräknade, efter det att kommunen mottagit kallelsen till vårdplaneringen (11 3 st). Kommunen är inte betalningsansvarig om patienten stannar kvar inom den slutna hälso- och sjukvården till följd av att landstinget inte kan erbjuda sådan öppen hälso- och sjukvård som landstinget ansvarar för och som det i vårdplanen angetts ska lämnas (11 a ). Mer information finns i lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård samt i SOSFS 2005:27 - Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. 3 Handläggning och dokumentation Handläggning och dokumentation regleras i socialtjänstlagen (SoL) och i förvaltningslagen (FL). Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Både den som fattar beslut om insatser och den som utför insatsen är således skyldiga att dokumentera.

15 DATUM UTSKRIFT SIDA 15/31 R FÖR ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. (11 kap. 5 SoL). Ytterligare information om handläggning och dokumentation finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2014:5 - Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS samt i Socialstyrelsens kompletterande handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. 3.1 Ansökan Ansökan kan göras både skriftligt och muntligt. Vid inkommen ansökan ska utredning enligt 11 kap. 1 SoL alltid göras. En ansökan ska alltid dokumenteras i socialförvaltningens administrativa system Treserva. Ansökan kan göras av den enskilde själv eller genom att den enskilde anlitar ett ombud som för dennes talan i ett ärende hos en myndighet (9 FL). Ombudet ska då ha en fullmakt. Mer information om vad som gäller för ombud och fullmakt finns under rubriken Ombud. 3.2 Anmälan En anmälan om att en person kan behöva socialnämndens stöd kan komma från såväl enskilda personer som från myndigheter och andra organisationer. I 14 kap. 1 SoL och 6 LVM finns bestämmelser om anmälningsskyldighet för vissa myndigheter och yrkesverksamma när det gäller barn respektive personer med missbruksproblem. När det gäller vuxna personer utan missbruksproblematik som likväl kan behöva stöd och hjälp finns det inte någon motsvarande uppmaning till allmänheten. En anmälan som görs av en privatperson eller organisation får dock inte avfärdas av nämnden. Kommunen har enligt 2 kap. 1 SoL det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. En anmälan från en privatperson eller organisation kan exempelvis gälla andra vuxna, såsom äldre personer och personer med funktionsnedsättning, som av olika skäl bedöms ha svårt att klara tillvaron på egen hand. Ofta är det nära anhöriga eller grannar som vill uppmärksamma nämnden på att den enskilde behöver hjälp men inte själv har förmåga att ansöka om nämndens insatser eller kontakta sjukvården för att få vård. Oavsett vem som gör anmälan är nämnden skyldig att i samband med en så kallad förhandsbedömning ta ställning till de uppgifter som lämnas av anmälaren. 3.3 Förhandsbedömning Huruvida en utredning ska inledas eller inte när en anmälan inkommit avgörs genom en förhandsbedömning som registreras och dokumenteras i administrationssystemet Treserva. En förhandsbedömning görs för att besluta om man behöver utreda ärendet som har anmälts. En förhandsbedömning är inte en mindre utredning utan

16 DATUM UTSKRIFT SIDA 16/31 R FÖR bedömning. Bedömningen går ut på att bilda sig en uppfattning om den enskildes situation och inställning till att ta emot hjälp. Bedömningen grundar sig vidare på vad som framkommit i den aktuella anmälan, eventuella tidigare anmälningar samt tidigare kännedom om den som anmälan gäller. Om förhandsbedömningen leder fram till beslut om att inte inleda utredning ska detta dokumenteras med uppgifter om att en utredning inte inleds, skälen för nämndens beslut, beslutsdatum samt namn och befattning eller titel på den som har fattat beslutet (5 kap. 2 SOSFS 2014:5). Förhandsbedömningen ska vidare skrivas ut, undertecknas av beslutsfattaren och sparas i en särskild pärm i arkivet. En kopia på förhandsbedömningen ska också skickas till den enskilde. Hur lång tid en förhandsbedömning får ta regleras inte i SoL men skyndsamhetskravet gäller enligt 11 kap. 1 SoL. Förhandsbedömningen bör dock vara färdigställd inom en månad. Om förhandsbedömningen leder till ett beslut att inleda utredning ska detta dokumenteras i journalen. Även datum för beslutet samt namn och befattning eller titel på den som har fattat beslutet ska dokumenteras. (5 kap. 3 SOSFS 2014:5) 3.4 Utredning enligt 11 kap. 1 SoL Utredning enligt 11 kap. 1 SoL ska inledas utan dröjsmål när något kommit till socialnämndens kännedom genom ansökan, anmälan eller på annat sätt som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Utredningen ligger till grund för bedömningen om insats för den enskilde. Den enskilde ska så långt som det är möjligt vara delaktig i utredningen. Utredningen ska ha ett helhetsperspektiv och vara tillräckligt omfattande för att kunna ge ett tillfredsställande underlag för beslut men inte vara mer ingående än vad som är nödvändigt för utredningens syfte. Utredning och beslut ska alltid kommuniceras till den enskilde skriftligen och dokumenteras i den sociala journalen. En utredning enligt 11 kap. 1 SoL får inte inledas mot en vuxen persons vilja om utredningen avser den enskilde själv. Undantag från regeln föreligger när socialnämnden på begäran av annan myndighet eller domstol är skyldig att yttra sig. Socialnämnden måste i dessa fall inleda utredning oavsett om den enskilde vill medverka till utredningen eller inte Handläggningstid I SoL anges inte att en utredning ska genomföras på ett visst sätt eller avslutas inom en viss tid. I 7 FL regleras dock att varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt och snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Utredningen ska genomföras

17 DATUM UTSKRIFT SIDA 17/31 R FÖR Samtycke Eftersom sekretessreglerna syftar till att skydda den enskilde gäller sekretessen i princip inte mot den enskilde själv (12 kap. 1 OSL). Den enskilde har därmed möjlighet att samtycka till att sekretess som gäller till skydd för denne helt eller delvis efterges (12 kap. 2 1 st. OSL). Det finns inga krav i lagstiftningen på hur ett samtycke ska vara utformat. Det kan vara muntligt eller skriftligt. Om den enskilde har lämnat samtycke till att socialnämnden får kontakta andra myndigheter eller personer ska samtycket dock alltid dokumenteras (5 kap. 5 SOSFS 2014:5). Av dokumentationen ska framgå: 1. vilka andra myndigheter som får kontaktas och i vilket syfte, 2. om närstående får kontaktas och i vilket syfte, 3. vilka sakkunniga och referenspersoner som får kontaktas och i vilket syfte, och 4. när samtycket har lämnats. Om den enskilde återkallar hela eller delar av sitt samtycke ska detta dokumenteras så att det tydligt framgår att samtycket inte längre gäller eller att det har ändrats Ombud Utgångspunkten när det gäller handläggning av ett ärende inom socialtjänsten är att den enskilde, med myndighetens hjälp, ska klara av att ta tillvara sina rättigheter på egen hand i de flesta ärenden. Den enskilde kan dock, av olika anledningar, vilja eller behöva använda sig av exempelvis en anhörig, en vän, en god man eller en advokat som sitt ombud, sitt biträde eller sin stödperson. Enligt 9 FL får den som för talan i ett ärende anlita ombud eller biträde och fritt välja vem som ska anlitas för uppdraget. Inga speciella kvalifikationer krävs av ombudet. Den beslutande nämnden kan dock med stöd av 9 2 st. FL pröva ett ombuds lämplighet och får avvisa ombudet om denne visar oskicklighet eller oförstånd eller om han eller hon annars är olämplig. Rätten att anlita ett ombud eller ett biträde innebär inte att den som är part i ett ärende överhuvudtaget inte behöver stå i kontakt med myndigheten personligen. Om socialnämnden anser att den enskilde behöver medverka personligen kan nämnden begära det. Med ombud enligt FL avses den som har fullmakt att helt eller delvis föra talan för den enskildes räkning. Åtgärder som ombudet vidtar enligt fullmakt är bindande för den enskilde. Ombudet är behörigt att företräda den enskilde i dennes frånvaro. Skriftväxling bör ske med ombudet. Det finns inga bestämmelser i FL för hur en fullmakt ska vara utformad eller hur den ska lämnas. En fullmakt kan vara både muntlig och skriftlig, det är därför nödvändigt att ta reda på vem eller vilka som är ombud samt vad ombudet har rätt att göra enligt fullmakten. Om en fullmakt lämnas muntligen ska detta dokumenteras enligt 11 kap. 5 SoL. Socialnämnden kan kräva en skriftlig fullmakt av en person som den

18 DATUM UTSKRIFT SIDA 18/31 R FÖR har utsett som ombud. Det gäller framför allt i ärenden där socialnämnden anser det nödvändigt att kunna styrka att det finns en fullmakt. En skriftlig fullmakt ska vara undertecknad av den enskilde och innehålla ombudets namn. Mer om vad som gäller för ombud finns i Socialstyrelsens handbok - Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, s samt s Barnperspektivet Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas (1 kap. 2 SoL). Barnets eller den unges bästa ska alltid vara vägledande i socialtjänstens arbete och beviljande av insatser. Bestämmelsen har sin grund i artikel 3 i FN:s barnkonvention. I barnkonventionen framgår att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn och att barnet ska tillförsäkras det skydd och den omvårdnad som det behöver. Sverige har godkänt barnkonventionen genom beslut i Riksdagen och har därmed förpliktigat sig att vidta alla lämpliga åtgärder för att stärka barns ställning. Att ha ett barnperspektiv i beslutsfattandet innebär att noga analysera vilka följder ett beslut kan få för ett barn. I socialtjänstens utredningar som rör vuxna ska det därför alltid kartläggas om det finns barn med i bilden och hur barnet/barnen är berörda. Det är speciellt angeläget att uppmärksamma barn till personer med psykisk sjukdom eftersom forskning visar att dessa barn löper en ökad risk att själva utveckla psykiatriska eller psykosociala problem. Det finns ett starkt samband mellan psykisk sjukdom hos förälder och psykisk ohälsa hos barn. Liksom i andra situationer är det kombinationen av risk- och skyddsfaktorer som avgör vilka konsekvenser psykiska problem hos föräldrar kan få för barnen. Den andra föräldern, samspelet i familjen och förutsättningar i omgivningen har stor betydelse, liksom barnets egen personlighet och sårbarhet. En riskfaktor behöver inte vara avgörande men flera riskfaktorer förstärker varandra. Ju fler problem det är i familjen, desto större kan konsekvenserna bli. Barn i familjer med psykisk sjukdom upplever oftare än andra barn svårigheter i det dagliga livet, känner mer skuld och har svårigheter i mellanmänskliga relationer. De har också oftare svårt att lita på andra barn och vuxna. Barn som lever med en förälder som lider av depression har en ökad risk för problem som utagerande beteende, uppförandestörning och ångesttillstånd. Barn som växer upp med en förälder som har psykisk sjukdom löper en tredubblad risk att själv vårdas för en psykiatrisk diagnos och risken för att dö i förtid är fyrdubblad för dessa barn jämfört med andra barn. Även risken för självmordsförsök och för alkohol- och narkotikarelaterade diagnoser är förhöjd. Barn till psykiskt sjuka kan också bära på en genetisk sårbarhet för psykisk ohälsa. Barn får ibland även ta vuxenansvar och ta hand om såväl sig själva som syskon och ibland även föräldern. (Socialstyrelsen - Barn som anhöriga: Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter, eller avlider, s.

19 DATUM UTSKRIFT SIDA 19/31 R FÖR Att iaktta ett barnperspektiv i en utredning som gäller en vuxen får dock inte medföra att barnet utreds. Om det framkommer uppgifter som tyder på att barn far illa ska alltid socialförvaltningens barn- och familjeenhet underrättas så att denna enhet kan göra en bedömning om en utredning gällande barnets förhållanden ska inledas. Detta i enlighet med anmälningsskyldigheten för barns skydd i 14 kap. 1 SoL Utredning av unga vuxna Unga som har fyllt 18 år är myndiga och står inte längre under någons vårdnad. Detta innebär att tidigare vårdnadshavare inte får underrättas när utredning inleds utan den unges samtycke. Färdigställd utredning får heller inte kommuniceras till tidigare vårdnadshavare utan den unges samtycke. Om det inte är uppenbart onödigt eller olämpligt är det dock viktigt att sträva efter att få medgivande från den unge att få samverka med tidigare vårdnadshavare, både under utredningsarbetet och under tiden som vårdinsatserna pågår, detta eftersom anhöriga och övrigt nätverk i de allra flesta fall har stor betydelse för genomförandet och resultatet av vården. Tidigare vårdnadshavare har inte rätt att överklaga de beslut som utredningen kan leda till. 3.5 Beslut För att det inte ska råda någon tvekan om vad nämnden har beslutat i ett ärende om bistånd är det viktigt att det i beslutsmeningen framgår vad den enskilde har ansökt om, huruvida beslutet innebär bifall eller avslag, vad som har beviljats, för hur lång tid beslutet gäller, enligt vilket lagrum beslutet har fattats och om beslutet innehåller några förbehåll. Om den enskilde inte har beviljats allt som denne har ansökt om ska nämnden fatta ett beslut om delavslag ifråga om det som inte beviljas. (Socialstyrelsen, Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, s. 158) Enligt 20 1 p. FL behöver gynnande beslut inte motiveras. Beslut om avslag ska motiveras skriftligt och den enskilde ska informeras om rätten att överklaga beslutet. Besvärshänvisning ska finnas med på beslutsdokumentet. Både beslut och utredning ska delges den enskilde skriftligen och dokumenteras i den sociala journalen. Beslut fattas i enlighet med socialnämndens delegationsordning. Efter att ett beslut om bistånd har fattats ska det planeras hur det praktiskt ska verkställas Icke verkställda beslut Socialnämnden ska enligt 16 kap. 6 f SoL rapportera alla gynnande beslut enligt 4 kap. 1 SoL som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och till de revisorer som avses i 3 kap. 8 kommunallagen (1991:900). För varje beslut ska socialnämnden ange tidpunkten för beslutet, vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för

20 DATUM UTSKRIFT SIDA 20/31 R FÖR 3.6 Överklagande Den enskilde ska alltid underrättas om sin rätt att överklaga ett beslut som har gått denne emot (21 2 st. FL). Beslutet ska överklagas skriftligen och den socialsekreterare som har handlagt ärendet ska vara den enskilde behjälplig med hanteringen av överklagan om den enskilde så önskar (4 och 23 FL). Den enskilde ska dock på egen hand formulera innehållet i sin överklagan. Överklagandet ska ha inkommit till socialtjänsten inom tre veckor från den dag då den enskilde fick del av beslutet (23 2 st. FL). I de fall som överklagan har inkommit i rätt tid och beslutet inte ändras ska överklagandet skickas vidare till förvaltningsrätten (25 FL). Överklagandet förfaller om socialtjänsten själv ändrar beslutet så som den enskilde har begärt (28 FL). Mer om vad som gäller kring överklagande regleras i FL. 3.7 Verkställighet av beslut Socialnämndens insatser för den enskilde ska genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar (3 kap. 5 SoL). Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet (1 kap. 1 SoL) Uppdrag Ett uppdrag ska lämnas till den utförare som ska genomföra insatsen. Uppdraget utgår från beslutet om insats och den enskildes behov och är en överenskommelse mellan socialtjänsten och utföraren. Det är viktigt att uppdraget är tydligt formulerat så att det klart framgår vad insatsen ska innehålla. Nämndens uppdrag till en utförare ska dokumenteras. Enligt 5 kap. 22 SOSFS 2014:5 ska dokumentationen innehålla personuppgifter, behov av tolk eller annat kommunikationsstöd, förordnande av god man eller förvaltare, information om eventuellt skyddade personuppgifter samt uppgifter om förälder som har umgängesrätt om det finns barn. Utöver det ska dokumentationen även innehålla uppgifter om: 1. vilken bedömning som nämnden har gjort av den enskildes behov, 2. vad som ingår i uppdraget, 3. vilket eller vilka mål som gäller för insatsen, 4. former för uppföljning i det enskilda fallet, 5. vilken information som efter en prövning enligt bestämmelserna i OSL, 15 kap. 1 SoL eller 29 LSS ska återföras till nämnden i samband med att insatsen avslutas, och 6. namn och kontaktuppgifter till ansvarig handläggare hos nämnden. Av dokumentationen ska det också framgå när uppdraget, efter en prövning enligt bestämmelserna i OSL, har lämnats till

21 DATUM UTSKRIFT SIDA 21/31 R FÖR Individuell plan När beslut om insats har fattats ska en individuell plan göras för insatsen i samråd med den enskilde. Från planen ska framgå vilket stöd den enskilde har behov av som insatsen är avsedd att tillgodose samt vad målet med insatsen är. Planen ska skrivas senast i samband med uppstart av insatsen Vårdplan När någon behöver vårdas i ett hem för vård eller boende (HVB) eller i ett familjehem ska en vårdplan upprättas för den vård som socialnämnden avser att anordna. Vårdplanen ska även ta upp åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för. (11 kap. 3 1 och 3 st. SoL). Vårdplanen ska skrivas innan placeringen påbörjas. Enligt 5 kap. 1 a 1 st. socialtjänstförordningen (SoF) ska en vårdplan, om det inte möter särskilda hinder, beskriva: 1. de särskilda insatser som behövs, 2. det sätt på vilket den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas, 3. målet med vården, och 4. den vårdbehövandes och, i fråga om barn, även hans eller hennes vårdnadshavares syn på den planerade vården Genomförandeplan Med utgångspunkt från socialnämndens uppdrag ska utföraren upprätta en genomförandeplan för hur den beslutade insatsen ska genomföras med hänsyn till den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Om uppdraget gäller vård i ett hem för vård eller boende (HVB) bör genomförandeplanen även upprättas med utgångspunkt från socialnämndens vårdplan. (6 kap. 2 SOSFS 2014:5) Syftet med genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av beslutad insats. Genomförandeplanen ska, både för den enskilde och för personalen, tydliggöra vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. Genomförandeplanen ska vara socialtjänsten tillhanda senast två veckor efter verkställighet av beslut. Ansvaret för att upprätta en genomförandeplan bör i vissa fall ligga hos socialnämnden. Det gäller vid beslut om insatser i form av kontaktperson, kontaktfamilj eller särskilt kvalificerad kontaktperson enligt 3 kap. 6 b SoL samt i form av kontaktperson enligt 9 4 LSS. (5 kap. 22 SOSFS 2014:5) Samordnad individuell plan (SIP) Kommuner och landsting är enligt lag skyldiga att upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälsooch sjukvården. En SIP ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att en sådan behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den