Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Sveriges Domstolar

Transkript

1 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Sveriges Domstolar Datum: Diarienummer:

2 Innehåll Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Sveriges Domstolar Sammanfattning Bakgrund och nulägesbeskrivning Process för framtagande av handlingsplan Sveriges Domstolars arbete med jämställdhetsintegrering hittills Sveriges Domstolars befintliga jämställdhetsuppdrag Utvecklingsbehov Jämställdhetsperspektiv på Sveriges Domstolars uppdrag och mål Sveriges Domstolars kärnuppdrag Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget Genomförande Organisering och styrning Kompetensförsörjning Samverkan Uppföljning och utvärdering Utvecklingsarbetets förutsättningar Mål- och aktivitetslista Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering

3 1. Sammanfattning Domstolsverket har i 2015 års regleringsbrev fått följande uppdrag: Domstolsverket ska redovisa en plan för hur myndigheten avser utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten inom Sveriges Domstolar ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. I det arbetet ska domstolarna och hyres- och arrendenämnderna delta. Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som myndigheten avser att vidta samt genomföra under Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del av Sveriges Domstolars ordinarie verksamhet. Domstolsverket har tolkat uppdraget så att Domstolsverket ska stödja Sveriges Domstolar i arbetet med att förverkliga de jämställdhetspolitiska målen, men att det ytterst ankommer på de enskilda myndigheterna att bestämma ambitionsnivån. I syfte att ta fram en nulägesbeskrivning har en enkätundersökning genomförts inom Sveriges Domstolar. Mot bakgrund av enkätsvaren har Domstolsverket upprättat denna handlingsplan. I handlingsplanen anges fyra effektmål för arbetet med jämställdhetsintegrering i Sveriges Domstolar: 1. Kunskapen och medvetandegraden om genus, könsnormer, jämställdhetsintegrering och de jämställdhetspolitiska målen är hög hos chefer och medarbetare och genomsyrar all verksamhet inom Sveriges Domstolar. 2. Sveriges Domstolars verksamhet bedrivs med beaktande av de jämställdhetspolitiska målen och rättskipningen är likvärdig oavsett kön. Förtroendet för Sveriges Domstolar är högt hos såväl kvinnor som män. 3. Sveriges Domstolar ger likvärdig service och likvärdigt bemötande oavsett kön. 4. Medborgare som kommer i kontakt med Sveriges Domstolar via muntlig, skriftlig eller digital information märker och förstår att Sveriges Domstolar är en jämställd organisation. 2

4 2. Bakgrund och nulägesbeskrivning När riksdagen i bred politisk enighet antog propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv - nya mål i jämställdhetspolitiken prop. 2005/2006:155 fastställdes de jämställdhetspolitiska målen. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Som delmål anges: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Syftet med denna handlingsplan är att redovisa hur Sveriges Domstolar avser utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering för att verksamheten ska bidra till att de jämställdhetspolitiska målen nås. Sveriges Domstolar utgörs av de allmänna domstolarna (tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen), de allmänna förvaltningsdomstolarna (förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen), hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden samt Domstolsverket, sammantaget ett åttiotal självständiga myndigheter. Domstolsverket är en förvaltningsmyndighet med uppgift att ge administrativt stöd och service åt de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden. Domstolsverket ska, med iakttagande av domstolarnas självständighet enligt regeringsformen, i administrativt hänseende leda och samordna verksamheten för att skapa förutsättningar för en rättssäker verksamhet samt se till att den bedrivs effektivt. Det är mot denna bakgrund som handlingsplanen för jämställdhetsintegrering i Sveriges Domstolar har utformats. Domstolsverkets uppdrag att leda och samordna verksamheten i administrativt hänseende innebär beträffande ett integrerat jämställdhetsarbete att Domstolsverket kommer att vara drivande och samordnande inom Sveriges Domstolar för att på det sättet uppnå resultat. 3

5 2.1 Process för framtagande av handlingsplan När regeringsuppdraget blev känt bildades en arbetsgrupp inom Domstolsverket. Medlemmarna i arbetsgruppen och generaldirektören har under året deltagit i workshopar och nätverksträffar arrangerade av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Arbetsgruppen har därutöver träffats regelbundet och företrädare för domstolar har lämnat synpunkter till arbetsgruppen. Arbetsgruppen har fortlöpande avrapporterat arbetet till Domstolsverkets ledningsgrupp via en styrgrupp. Dessutom har företrädare för Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, hållit en presentation för Domstolsverkets ledningsgrupp samt en presentation för strategiska rådet om uppdragets syfte och mål. Det strategiska rådet består av fyra domstolschefer med uppdrag att vara rådgivande till Domstolsverkets generaldirektör i den övergripande verksamhetsplaneringsprocessen. Under perioden juni till och med augusti 2015 genomfördes en enkät som riktade sig till alla myndigheter inom Sveriges Domstolar, totalt 81 stycken. Enkäten syftade till att få en nulägesbeskrivning av domstolarnas kännedom om de jämställdhetspolitiska målen. Frågorna i enkäten var utformade dels med sikte på det arbete som har gjorts eller pågår, dels med sikte på det stöd och den hjälp som den enskilda domstolen kan komma att behöva för att kunna starta och driva ett arbete med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten i Sveriges Domstolar ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Enkäten besvarades av 70 myndigheter, vilket ger en svarsfrekvens på 86 procent. Enkätsvaren sammanställdes och sammanställningen har sedan legat till grund för det fortsatta arbetet med att ta fram handlingsplanen. Enkätsvaren visar nuvarande status i arbetet med jämställdhetsintegrering i myndigheterna och har gjort det möjligt för Domstolsverket att identifiera stödbehov och planera aktiviteter. En prioritering av tänkbara aktiviteter har sedan skett. Under 2016 kommer fokus att ligga på att utbilda och medvetandegöra medarbetare inom Sveriges Domstolar om vad integrerat jämställdhetsarbete innebär för domstolar och nämnder samt för Domstolsverket. Chefer på alla nivåer kommer att vara den primära målgruppen eftersom deras kunskaper, förståelse och engagemang är avgörande för hur organisationen i övrigt ska kunna ta sig an frågeställningarna och för att arbetet ska ge resultat. Domstolsverket kommer att genomföra aktiviteter som syftar till att stödja domstolarna och nämnderna i deras arbete med att själva sätta mål för arbetet och besluta om aktiviteter för att uppnå dessa mål. Cheferna har ett primärt ansvar för arbetet på lokal nivå men det är också nödvändigt med en stor delaktighet bland medarbetarna i arbetet med att sätta lokala mål samt planera och genomföra aktiviteter. I juli färdigställdes en tidsplan för framtagandet med handlingsplanen och det fortsatta arbetet under åren Varje myndighet inom Sveriges Domstolar planerar självständigt sin verksamhet och det arbetet har redan gjorts för Aktiviteter för 2016 har därför endast kunnat tas med i Domstolsverkets egen verksamhetsplanering. Domstolsverket räknar med att aktiviteter i domstolar och nämnder kommer att finnas med i dessa myndigheters 4

6 verksamhetsplanering inför Domstolsverket kommer inom ramen för befintlig uppföljning, exempelvis resultat- och budgetdialoger, att skaffa sig information om domstolarnas aktiviteter för att kunna sammanställa och följa upp dessa. 2.2 Sveriges Domstolars arbete med jämställdhetsintegrering hittills Sveriges Domstolar har inte tidigare bedrivit något systematiskt arbete med att jämställdhetsintegrera verksamheten i syfte att förbättra och förändra verksamheten så att den blir likvärdig för medborgaren, oavsett kön. Det förtjänar dock att påpekas att Sveriges Domstolar under senare år har arbetat systematiskt med bemötande- och domskrivningsfrågor. Även om detta arbete har bedrivits med delvis andra förtecken kan det likväl sägas att arbetet fått effekter i en jämställdhetsintegrerande riktning. Domstolsverket har också tagit fram en handlingsplan för tillgänglighet som är styrande för Sveriges Domstolar. Även denna plan innehåller moment som verkar i en jämställdhetsintegrerande riktning. I domstolarna har det bedrivits arbete med jämställdhet som huvudsakligen tagit sikte på interna förhållanden, men i vissa fall har jämställdhetsintegrering berörts, till exempel jämn könsfördelning i rättens sammansättning och olika in- och utgångar vid förhandlingar som rör mäns våld mot kvinnor. I regleringsbrevet för budgetår 2008 och 2009 fick Domstolsverket i uppdrag att genom utbildningsinsatser ytterligare stärka kompentensen när det gäller frågor om mäns våld mot kvinnor. Under 2008 genomfördes särskilda utbildningsinsatser på enskilda domstolar samt att personal vid Sveriges Domstolar erbjöds möjlighet att delta i externa utbildningar. Utbildningsinsatser integrerades även i de grundutbildningar som Domstolsverket ansvarar för. I slutet av 2009 genomfördes dessutom ett särskilt utbildningsprogram vid sammanlagt sju tillfällen på fyra orter (Stockholm, Göteborg, Malmö och Jönköping) då 356 personer deltog. Målgruppen var personal vid allmän domstol och utvärderingen visade att satsningen var mycket värdefull och uppskattad. Det fanns ett stort intresse och engagemang hos såväl deltagare som medverkande föreläsare och det fanns även ett utbrett intresse för fortsatta insatser. 2.3 Sveriges Domstolars befintliga jämställdhetsuppdrag Av 1 kap 2 regeringsformen framgår bland annat att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. Det finns inga bestämmelser i Domstolsverkets instruktion eller i de olika domstolsinstruktionerna som tar sikte på integrerat jämställdhetsarbete. I de övergripande styrdokument som finns, till exempel Domstolsverkets strategiska inriktning, har denna fråga inte berörts. Detta innebär att jämställdhetsaspekter inte är en fråga som följs upp exempelvis genom 5

7 statistik. Inte heller Sveriges Domstolars årsredovisning innehåller några uppgifter som kan relateras till jämställdhetsintegrering. Sveriges Domstolar har utöver JIM-uppdraget inga tydliga jämställdhetsuppdrag för närvarande. 2.4 Utvecklingsbehov Regeringsuppdraget handlar i ett första steg om att ta fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Sveriges Domstolar. Handlingsplanen ska bygga på identifierade utvecklingsbehov, samt innehålla mål och aktiviteter som myndigheten avser att vidta samt genomföra under Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del av Sveriges Domstolars ordinarie verksamhet. Vad innebär jämställdhetsintegrering? Enligt Europarådets vedertagna definition innebär jämställdhetsintegrering: En (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. För att bättre förstå vad jämställdhetsintegrering innebär, får följande modell illustrera exempel: Bilden illustrerar vad jämställdhetsintegrering innebär och vilka delar som behöver belysas, där huset som helhet representerar en myndighet: Styrdokument utgör husets vind, där de dokument finns som övergripande styr verksamheten (instruktion, regleringsbrev, policys, flerårsplaner, värdegrund och andra dokument som styr verksamhetens mål och prioriteringar). 6

8 Ledningsprocesser är de system och rutiner som används för planering, uppföljning och utveckling, det vill säga budget, verksamhetsplaner och årsredovisning. Kärnprocesser är det som verksamheten levererar till verksamhetens målgrupp, de verksamheten finns till för. Stödprocesser omfattar det som myndigheten behöver för att fungera: HR, kommunikation, ekonomi etc. Fundamentet i bygget är medborgarna, det är för dem hela huset finns till. Syftet är att de ska få del av en jämställd verksamhet. För att medborgarna ska få del av en jämställd verksamhet behöver olika delar, till exempel Sveriges Domstolars styrdokument, ledningsprocesser, kärnprocesser och stödprocesser, jämställdhetsintegreras. Handlingsplanen förhåller sig därför till definitionen av vad jämställdhetsintegrering innebär samt delarna i modellen ovan, när utvecklingsbehov för Sveriges Domstolar har identifierats. Domstolsverket har i det föregående konstaterat att Sveriges Domstolar inte systematiskt har arbetat med jämställdhetsintegrering av kärnverksamheten tidigare. Ett tydligt uppdrag saknas och det saknas även mål- och begrepp kring jämställdhet i de styrdokument som finns för verksamheten idag. Den enkät om jämställdhetsintegrering som skickades ut till domstolarna visade också att kunskapen om de jämställdhetspolitiska målen varierar. Flera domstolar angav att de har arbetat med jämställdhetsintegrering, men av svaren kunde utläsas att arbetet snarast huvudsakligen har omfattat interna HR-frågor och arbetsgivarperspektivet. Eftersom Sveriges Domstolar inte arbetar eller utvärderar utifrån ett jämställdhetsintegrerat perspektiv idag, kan frågorna om det finns ojämställdhetsproblem i verksamheten eller om eventuella befintliga könsmönster är en konsekvens av ojämställdhetsproblematik, inte besvaras. Detta måste först kartläggas och undersökas. I detta arbete bör forskning inom området samt goda exempel från andra myndigheter tas tillvara. Ett första steg i riktning mot en mer jämställdhetsintegrerad verksamhet blir därför att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i det kärnuppdrag som finns för Sveriges Domstolar. Befintliga mål- och styrdokument behöver kompletteras för att tydliggöra detta. I praktiken innebär jämställdhetsintegrering av kärnuppdraget att Sveriges Domstolar har samma uppdrag som tidigare, men att uppdraget berikas med en kompletterande genusaspekt i syfte att Sveriges Domstolar ska kunna utföra sitt uppdrag ännu bättre, till gagn för de medborgare, oavsett kön, som verksamheten finns till för. I praktiken kan alltså ett första steg vara att se över Sveriges Domstolars strategiska inriktning, med tillhörande målområden. Därutöver behöver en inventering göras av vilka ytterligare styrande dokument som finns för verksamheten och hur dessa kan jämställdhetsintegreras. Utöver behovet av att föra in ett jämställhetsperspektiv i de styrande dokument som finns för verksamheten, behöver Sveriges Domstolar som helhet öka kunskapen om att det finns jämställdhetspolitiska mål och vad dessa mål innebär för verksamheten. Kunskapen, medvetandegraden och framför allt förståelsen hos både chefer och medarbetare behöver ökas 7

9 när det gäller hur föreställningar om kön kan leda till att människor bemöts olika och vilka konsekvenser detta kan få ur ett jämställdhetsperspektiv för våra brukare kvinnor och män, pojkar och flickor. För att ytterligare kunna identifiera Sveriges Domstolars verkliga utvecklingsbehov, finna eventuella ojämställdhetsproblem som verksamheten bidrar till att skapa för brukarna och för att kunna rikta insatser och resurser rätt, behöver centrala processer i Sveriges Domstolars verksamhet systematiskt genomlysas och kartläggas på en detaljerad nivå sett ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är också värdefullt att belysa ojämställdhetsproblem som domstolarna aktivt kan bidra till att lösa, även när det inte är domstolarna själva utan samhället utanför som orsakat ojämställdheten. Detta bör lämpligen ske med stöd av en genuskunnig forskare eller strateg. Nedan följer exempel på områden som skulle kunna studeras: Befintlig statistik inom Sveriges Domstolar behöver analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Det behövs information om hur Sveriges Domstolar uppfattas ur ett jämställdhetsperspektiv av de brukare som är i kontakt med myndigheten. Det behövs även en kartläggning av det faktiska bemötandet, från det att brukaren först har kontakt med Sveriges Domstolar till dess att dom meddelats. Här kan erfarenheter gjorda i det tidigare arbetet med bemötande och domskrivning komma till stor nytta. Domstolarna har i den genomförda enkäten själva lyft fram kommunikation, utformning av lokalerna, säkerhet, service, kvalitet och målhanteringsprocessen som tänkbara områden att arbeta vidare med. Även kompetensutveckling, domskrivning och resursfördelning i måltyper skulle kunna studeras. Det behövs information om hur Sveriges Domstolar uppfattas ur ett jämställdhetsperspektiv i de digitala kanaler myndigheten medverkar i. Domstolsverket har ett ansvar att tillhandahålla utbildningsinsatser som stöttar domstolarna i kärnuppdraget. Ett jämställdhetsintegrerat kärnuppdrag ställer möjligen nya krav, eller förtydligar åtminstone befintliga krav på ett jämlikt bemötande oavsett kön. En översyn av befintliga utbildningsinsatser ur ett jämställdhetsperspektiv skulle kunna svara på i vilken mån dessa är tillräckliga för att Sveriges Domstolar ska kunna bidra till att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen, exempelvis med mål 1 (En jämn fördelning av makt och inflytande) och mål 4 (Mäns våld mot kvinnor ska upphöra) i sikte. 8

10 Kunskapstrappan var befinner sig Sveriges Domstolar idag och vart ska organisationen nå? Kunskapstrappan, källa: Thomas Gordon, psykolog Modellen kunskapstrappan kan användas för att illustrera och tydliggöra utvecklingsbehovet inom området jämställdhetsintegrering, där målsättningen för arbetet de närmsta åren bör vara att förflytta Sveriges Domstolar uppåt i trappan. En första etapp är till trappsteget medvetet kompetent, vilket kännetecknas av att verksamheten har tillräcklig kunskap om genus och jämställdhet för att kunna arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering i kärnprocesserna. Poängen med modellen är att visa på att det man inte vet eller kan något om, vet man inte heller att det är viktigt att efterfråga kunskap om (trappsteget längst ner, omedveten inkompetens). Organisationen är då så att säga blind för behoven. Genom att öka kunskapen hos chefer och medarbetare om genusfrågor, de jämställdhetspolitiska målen, hur de berör verksamheten och vad som kan göras för att bidra till att målen nås, tas ett steg uppåt i trappan, man blir medveten om sin okunskap (medvetet inkompetent) och vill förhoppningsvis veta mer. Genom kartläggning och analys fås ytterligare kunskap om vilka eventuella problemområden som finns i verksamheten så att insatser och resurser kan riktas där det verkligen behövs och gör störst nytta (medvetet kompetent). Det översta trappsteget (omedvetet kompetent) indikerar att verksamheten har jämställdhetsintegrerats. Verksamheten reflekterar då inte längre över att genusperspektivet måste arbetas in i lednings-, kärn- och stödprocesser, utan det finns med som en naturlig del i kärnverksamheten. 9

11 För att åstadkomma en jämställdhetsintegrerad verksamhet bör arbetet följa Sveriges Domstolars befintliga metod för kvalitetsutveckling/verksamhetsutveckling, nedan illustrerad i en lite annorlunda variant än de fyra delar som Domstolsverket normalt lyfter fram i sin modell (en kompletterande första del om kunskapsinhämtning och identifiering av utvecklingsområden samt en måldel har lagts till). Modifierad variant av PDSA-cirkeln, (Plan, Do, Study, Act) av Edwards Deming 3. Jämställdhetsperspektiv på Sveriges Domstolars uppdrag och mål 3.1 Sveriges Domstolars kärnuppdrag Sveriges Domstolars verksamhet styrs av instruktionen för respektive myndighet samt det regleringsbrev som regeringen årligen meddelar Sveriges Domstolar. Regleringsbrevet anger att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. Domstolarna är oberoende och självständiga i förhållande till riksdag, regering och andra myndigheter och den svenska grundlagen ger domstolarna en självständig ställning. Varken riksdagen, regeringen eller någon annan myndighet får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall. Domstolarnas uppdrag är rättskipning. I 1 kap. regeringsformen står att läsa: För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. 10

12 Sveriges Domstolar har rättssäkerheten - den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet - som sin viktigaste övergripande uppgift. Med respekt för varje individ och genom ett objektivt och opartiskt synsätt ska domstolarna sträva efter att uppnå detta mål. Domstolsverkets uppdrag är att ge administrativt stöd och service åt de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden. Enligt förordningen med instruktion för Domstolsverket ska verket i fråga om dessa: 1. i administrativt hänseende leda och samordna verksamheten för att skapa förutsättningar för en rättssäker verksamhet och se till att den bedrivs effektivt, 2. åstadkomma en ändamålsenlig resursfördelning, 3. vara en drivande och stödjande kraft i utvecklings- och kvalitetsarbete, 4. arbeta för god tillgänglighet och information när det gäller verksamheten, och 5. arbeta för god samverkan dem emellan och med andra berörda myndigheter. I detta arbete ska verket iaktta domstolarnas självständighet enligt regeringsformen. Utöver vad som följer av Domstolsverkets instruktion har Sveriges Domstolar formulerat en gemensam strategisk inriktning, upprättad år 2010 och som sträcker sig fram till och med år 2020, som syftar till att skapa ett tydligt och praktiskt verktyg för Domstolsverkets arbete och som är väl förankrad i Sveriges Domstolar. Den strategiska inriktningen innehåller en vision samt nio målområden inom vilka strategier har utarbetats på Domstolsverket för att bidra till att målen, och på så sätt visionen, ska uppnås. Den strategiska inriktningen visas nedan: 11

13 Strategisk inriktning

14 3.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget För att kunna anlägga ett jämställdhetsperspektiv på Sveriges Domstolars kärnuppdrag behövs kunskap om genus och könsnormer och hur dessa tar sig uttryck. Trots domstolarnas uppdrag att vara objektiva, sakliga och opartiska, står inte de eller deras medarbetare fristående från att vara en del av samhället och de normer och värderingar som råder där. Normer, som även kan beskrivas som outtalade sociala regler, finns överallt i samhället och utgör mallar eller rättesnören för vad som av samhället betraktas vara normalt eller korrekt. Utifrån dessa normer skapas förväntningar på hur kvinnor och män, pojkar eller flickor ska vara eller bete sig. Detta påverkar i sin tur hur människor bemöts och bedöms. Problemet med normer är att dessa ibland bygger på fördomar och förutfattade meningar, det vill säga ogrundade uppfattningar och vanföreställningar om hur människor ska vara eller bete sig. Syftet med regeringsuppdraget om jämställdhetsintegrering som Domstolsverket har fått, är att Sveriges Domstolar på sikt ska ge brukarna likvärdiga villkor oavsett kön samt bidra till att de jämställdhetspolitiska målen uppnås. En förutsättning för att lyckas bli en jämställdhetsintegrerad myndighet är att ha kunskap om hur just normer och föreställningar om kön påverkar hur människor bemöts och bedöms. Sådan kunskap stödjer verksamheten att handla aktivt för att motverka osakliga skillnader mellan könen, vilket är av fundamental betydelse för att Sveriges Domstolar ska kunna utöva en kärnverksamhet av ännu högre kvalitet. Det bör dock betonas att jämställdhetsintegrering är strategin för att nå de jämställdhetspolitiska målen, inte ett syfte eller mål i sig. Det gäller alltså att inte fastna i metoden och jämställdhetsintegrera för jämställdhetsintegreringens skull, utan att verkligen hitta de aktiviteter som får stort genomslag för medborgarna. Frågor verksamheten bör ställa sig är: Bidrar Sveriges Domstolar till att ge kvinnor och män samma makt att forma samhället och sina egna liv? Hur ska Sveriges Domstolar utvecklas för att brukarna ska få ta del av en verksamhet som aktivt arbetar för att främja jämställdhet? Rättskipning är domstolarnas kärnuppdrag och likhet inför lagen är utgångspunkten för kärnverksamheten. Det är huvudsakligen i denna verksamhet som Sveriges Domstolar kan och ska anlägga ett jämställdhetsperspektiv för att bidra till att de jämställdhetspolitiska målen uppfylls. Domstolsverkets roll blir att driva och stödja domstolarna i detta arbete. Exempel: Den strategiska inriktningen formulerar en vision för Sveriges Domstolar enligt följande: Sveriges Domstolars rättskipning är av hög kvalitet, med snabb handläggning och enhetlig rättstillämpning. Verksamheten har ett högt förtroende hos allmänheten. En jämställdhetsintegrerad vision skulle kunna se ut enligt följande: 13

15 Sveriges Domstolars rättskipning är av hög kvalitet, med snabb handläggning och enhetlig rättstillämpning. Verksamheten har ett högt förtroende hos allmänheten, oavsett kön. Verksamheten kan inte förutsätta att den lever upp till visionen om ett högt förtroende hos allmänheten, oavsett kön, om detta inte på något sätt mäts eller studeras. Verksamheten behöver alltså koncentrera sig på det eventuella glapp som finns mellan det befintliga kärnuppdraget och ett jämställdhetsintegrerat kärnuppdrag för att kunna arbeta i en jämställdhetsintegrerande riktning. En förändring som innebär att kärnuppdraget jämställdhetsintegreras ändrar inte själva kärnuppdraget i sig, men förtydligar könsaspekten så att Sveriges Domstolar ska kunna leverera kärnuppdraget med ännu högre kvalitet. Det är alltså hur väl Sveriges Domstolar uppfyller sina egna mål i arbetet med att uppnå visionen, om man anlägger ett jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget, som behöver undersökas. Det kan handla om alltifrån bemötande och service, hur myndigheten uttrycker sig i text, ord och bild, lokalutformning och säkerhetstänk, krav som ställs på leverantörer av varor och tjänster, hur resurser fördelas på måltyper, vilken kompetensutveckling som efterfrågas samt även bemötande och uttryck i den dömande verksamheten och i domskrivningen. Om sådana kartläggningar och studier visar att verksamheten gör det bra, även när ett jämställdhetsperspektiv läggs till, då bidrar Sveriges Domstolar till att de jämställdhetspolitiska målen nås. Om studierna visar det motsatta, har ett jämställdhetsproblem identifierats och myndigheten har då ett ansvar att agera med anledning av detta och åtgärda problemet. Detta är avgörande för att brukarna, oavsett kön, ska känna sig respekterade, trygga och rättvist behandlade. Jämställdhetsintegreringen kan alltså innebära att Sveriges Domstolar måste våga ifrågasätta sina sedan tidigare invanda sätt att förstå och agera utifrån normer och invanda föreställningar om kön. 4. Genomförande Tidplan oktober Maria Isaksson, styrgrupp samt avdelningschef för Avdelningen för HR- och kommunikation, träffar Nationella sekretariatet 9 oktober Strategiska rådet, Mikael Almén från Nationella sekretariatet deltar 12 oktober Domstolsverkets ledningsgrupp, Karin Bengtsson från Nationella sekretariatet deltar 15 oktober Nätverksträff för kommunikationschefer och -ansvariga, Petra Thor Jonzon, kommunikationschef, samt Anki Ringsten, kommunikatör för Avdelningen för HR och -kommunikation deltar 20 oktober Handlingsplanen föredras för GD 2 november Handlingsplanen skickas till regeringen 14

16 Hösten och vintern Jämställdhetsintegrering behandlas i verksamhetsplanering (VP) och budget för 2016 gällande Domstolsverket 2016 Redovisning i Årsredovisning (ÅR) 2015 Deltagande i domstolschefsgrupper Deltagande på DV-dagen (Utvecklingsdag för Domstolsverket) Frågor om aktiviteter ingår i budgetunderlaget Pilotdomstolar utses Ingår i VP och budget november Eventuellt programinslag vid Chefsdagarna 2017 Redovisning i ÅR 2016 Jämställdhetsår i Sveriges Domstolar 2018 Redovisning i ÅR februari Redovisning till Justitiedepartementet Slutredovisning 4.1 Organisering och styrning Det övergripande ansvaret för handlingsplanens genomförande i Domstolsverket ligger hos verkets ledningsgrupp och generaldirektör. Eftersom varje myndighetschef ansvarar för verksamheten på respektive domstol, är det viktigt att en dialog om det kommande arbetet med jämställdhetsintegrering sker. Det samordnande arbetet för jämställdhetsintegrering inom Sveriges Domstolar bör ledas och drivas av en arbetsgrupp sammansatt av medarbetare vid GD-stab, Avdelningen för HR- och kommunikation, Avdelningen för kompetensutveckling och internationella relationer och Avdelningen för domstolsutveckling. Vid behov samråder arbetsgruppen med företrädare för domstolarna, då domstolarnas engagemang och deltagande i arbetet är en grundförutsättning. Deltagarna i arbetsgruppen bör ha god kompetens inom områdena förändringsarbete, verksamhetsutveckling, verksamhetskunskap, genuskunskap, kompetensutveckling och kommunikation. Styrgruppen kan bestå av chefen för Avdelningen för HR- och kommunikation, chefen för Avdelningen för domstolsutveckling, chefen för Avdelningen för kompetensutveckling och internationella relationer samt en medarbetare från GD-stab. För att kunna föra en god dialog med domstolarna om inriktning på och genomförande av det framtida arbetet behövs resursförstärkning, förslagsvis i form av en genusvetare eller jämställdhetsstrateg med gedigen kunskap och erfarenhet från jämställdhetsintegrering. Så snart handlingsplanen är upprättad och godkänd ska uppdraget kommuniceras inom Sveriges Domstolar och en kommunikationsplan kommer att upprättas. Kommunikation sker genom 15

17 texter på Intranätet och genom information vid fysiska möten, exempelvis chefsmöten, avdelningsmöten, arbetsplatsträffar etcetera. Ambitionen är att genom ökad kunskap om jämställdhetsintegrering och deltagande i olika aktiviteter på den egna arbetsplatsen skapa en ökad delaktighet. Ett av arbetsgruppens uppdrag kommer att vara att upprätta en plan för tillgodoseende av behov av stöd, rådgivning och erfarenhetsutbyten i Sveriges Domstolar. 4.2 Kompetensförsörjning Genom kompetenshöjande åtgärder anpassade till olika kategorier av medarbetare kommer Sveriges Domstolar säkerställa att den kunskap som medarbetarna behöver för att utföra uppdraget tillgodoses. Den långsiktiga kompetensförsörjningen kommer att innefatta frågor om jämställdhetsintegrering bland annat genom att frågorna tas upp i utbildning för nyanställda av alla kategorier men också genom att chefer och andra nyckelpersoner får särskild utbildning. 4.3 Samverkan Omfattningen av samverkan med andra aktörer både inom och utanför rättsväsendet gällande jämställdhetsintegrering är i dagsläget oklar. När arbetet inom Sveriges Domstolar med att förverkliga denna handlingsplan har framskridit längre ska samverkansmöjligheter med andra myndigheter undersökas och tas tillvara. 4.4 Uppföljning och utvärdering Uppföljning ska ske genom dialog med de olika domstolarna. Utvärdering sker på samma sätt som för annat utvecklingsarbete inom Sveriges Domstolar, nämligen genom kvalitetshjulet, men även lämpligen genom någon utomstående aktör. Innehållet i årsredovisningen styrs av bestämmelser som Domstolsverket inte råder över. Ambitionen är att så snart det låter sig göras justera innehållet i årsredovisningen så att den på ett bättre sätt genomsyras av ett jämställhetsperspektiv. Det finns indikatorer för att följa kärnprocesserna över tid. Det är för närvarande oklart om de kan användas för att följa hur jämställdhetsarbetet faller ut. Det blir annars en uppgift att ta fram sådana indikatorer. Senast 2018 bör det inom Sveriges Domstolar finnas stabila rutiner för hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska bedrivas. En uppgift för arbetsgruppen är att ta fram en plan för utvärdering. Den bör bygga på befintliga rutiner för utvärdering inom Sveriges Domstolar. Genom att på ett systematiskt sätt ta tillvara de erfarenheter som görs, säkerställer Sveriges Domstolar att lärande från uppföljning och utvärdering blir underlag för eventuella revideringar av mål och aktiviteter under arbetets gång. 16

18 4.5 Utvecklingsarbetets förutsättningar Sveriges Domstolar har stor erfarenhet av att framgångsrikt genomföra förbättrings- och förändringsarbete. Bedömningen är därför att Sveriges Domstolar har goda förutsättningar att fram till 2018 implementera jämställdhetsintegrering i prioriterade utvecklingsområden. Det ska dock framhållas att den dömande verksamheten är prioriterad och att brist på resurser i form av tid och pengar kan påverka utfallet. De risker som finns med arbetet är desamma som finns i andra verksamhetsutvecklingsinsatser. Det förtjänar dock att nämnas att arbetet med jämställdhetsintegrering innehåller några särskilda risker som kan poängteras här. Dessa är: 1. Bristande stöd och intresse från chefer i organisationen 2. Kunskapsbrist i organisationen 3. Förändringströtthet i organisationen 4. Resursbrist 5. Mål- och aktivitetslista Sveriges Domstolar befinner sig i starten av arbetet med jämställdhetsintegrering. Därför måste aktiviteterna inledningsvis under perioden bestå av kartläggningar och analyser samt utbildning av chefer och medarbetare. Längre fram ska Sveriges Domstolar, utifrån vad som framkommer genom kartläggningar och analyser, konkretisera åtgärder inom de områden där det visar sig behövas. Handlingsplanen kommer därför fortlöpande att revideras, detta i samverkan mellan Domstolsverket och domstolarna. Nedan föreslagna aktiviteter presenteras i prioritetsordning under respektive resultatmål. Mål- och aktivitetslistan är framtagen genom metoden programlogik, vilket kortfattat innebär att tabellen ska läsas på följande sätt: Utgångspunkten för arbetet är de jämställdhetspolitiska målen Vilka långsiktiga effektmål krävs för att de jämställdhetspolitiska målen ska nås? Vilka resultatmål krävs för att nå effektmålen? Vilka aktiviteter krävs för att nå resultatmålen? Vilka resurser krävs för att genomföra aktiviteterna? 17

19 EFFEKTMÅL 1 Kunskapen och medvetandegraden om genus, könsnormer, jämställdhetsintegrering och de jämställdhetspolitiska målen är hög hos chefer och medarbetare och genomsyrar all verksamhet inom Sveriges Domstolar. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL 1. Domstolsverket 2. Genusstrategen tillsammans med nyckelpersoner på Domstolsverket och domstolarna 3. Genusstrategen samt kommunikatör 4-6. Genusstrategen, HR-specialist från Arbetsgivarenheten samt extern resurs från Nationella sekretariatet för genusforskning 1. Domstolsverket ansvarar för att kompetens om genus och jämställdhet finns tillgänglig som stöd i arbetet med att implementera/tillämpa handlingsplanen. 2. Kartläggning och analys genomförs för att på så sätt konkretisera och prioritera bland kommande aktiviteter. 3. Artikelserie på Intranätet om jämställdhetsintegrering och de jämställdhetspolitiska målen samt hur Sveriges Domstolar kan bidra till att uppnå dessa. 4. Deltagande i DC-grupperna under Aktivitet på DV-dagen Eventuellt programinslag på Chefsdagarna 2016 Sveriges Domstolars medarbetare har god kunskap om vad genus, könsnormer och jämställdhetsintegrering, innebär och hur Sveriges Domstolar kan bidra till att de jämställdhetspolitiska målen uppnås Genusstrategen, kompetensutvecklare, utbildningsadministratör, HR-specialist, eventuellt extern utbildningsaktör 7. Särskild utbildning för Sveriges Domstolars chefer om jämställdhetsintegrering. 8. Basutbildning om genus och jämställdhet för alla medarbetare (till exempel genom e-utbildning eller webbinarier). 18

20 9. Genomgång av befintliga utbildningar för att säkerställa att ett jämställdhetsperspektiv beaktas. 10. Ett jämställdhetsperspektiv tydliggörs för alla nyanställda chefer genom att ingå i introduktionsutbildningar. 11. Ett jämställdhetsperspektiv tydliggörs för alla nyanställda medarbetare genom att ingå i introduktionsutbildningar. EFFEKTMÅL 2 Sveriges Domstolars verksamhet bedrivs med beaktande av de jämställdhetspolitiska målen och rättskipningen är likvärdig oavsett kön. Förtroendet för Sveriges Domstolar är högt hos såväl kvinnor som män. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL 1-4. Genusstrategen, verksamhetsstrateg, verksamhetsutvecklare, controller, statistikteamet, nyckelpersoner på domstolarna 1. Ett jämställhetsperspektiv inkluderas vid revidering av Sveriges Domstolars strategiska inriktning samt i styrande dokument som finns för verksamheten både på Domstolsverket och i domstolarna. 2. Centrala processer i verksamheten kartläggs och analyseras för att identifiera och eventuella jämställdhetsproblem. De centrala processerna revideras vid behov. 3. Verksamheten i ett antal pilotdomstolar kartläggs på en detaljerad nivå i syfte att identifiera utvecklingsbehov. Centrala processer i verksamheten är systematiskt genomlysta, analyserade och reviderade ut ett jämställdhetsperspektiv. 4. Sveriges Domstolars statistik analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. 19

21 EFFEKTMÅL 3 Sveriges Domstolar ger likvärdig service och likvärdigt bemötande oavsett kön. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL 1. Genusstrategen, verksamhetsutvecklare samt nyckelpersoner på domstolarna 1a. dessutom eventuell extern resurs 1b. dessutom eventuell extern resurs 1c. dessutom språkvetare EFFEKTMÅL 4 1. Ett jämställdhetsperspektiv inkluderas i pågående bemötande- och domskrivningsarbete genom: a) att observationsstudier av det faktiska bemötandet genomförs i pilotdomstolar. b) att pågående bemötandearbete utökas med ett jämställdhetsperspektiv. c) språkanalys av domar i pilotdomstolar. De brukare som är i kontakt med Sveriges Domstolar får likvärdig service och ett likvärdigt bemötande oavsett kön. Språket i domar och beslut är jämställt och används utifrån en medvetenhet om betydelsen av ordval och uttrycksätt. Medborgare som kommer i kontakt med Sveriges Domstolar via muntlig, skriftlig eller digital information märker och förstår att Sveriges Domstolar är en jämställd organisation. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL 1. Genusstrategen, kommunikatör, eventuellt extern språkvetare 1. Genusstrategen, kommunikatör, eventuellt extern språkvetare 1. Bild- och textanalys utförs av Intranätet och den externa webben. 2. Bilddatabanken kvalitetssäkras ur ett jämställdhetsperspektiv. 1. Bild- och textanalys utförs av allt skriftligt och muntligt informationsmaterial. 2. Bilddatabanken kvalitetssäkras ur ett jämställdhetsperspektiv. Sveriges Domstolar uppfattas som en jämställd organisation i digitala kanaler. Sveriges Domstolar uppfattas som en jämställd organisation i allt informationsmaterial. 20

22 6. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Maria Fabricius, HR-specialist ,