Kvalitetsbokslut 2011

Transkript

1 Kvalitetsbokslut Erja Lampinen Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi

2 En vanlig dag besöker personer våra vuxenpsykiatriska mottagningar. 250 personer kurator eller psykolog i primärvården personer våra mottagningar inom beroendevården. 500 personer Habilitering & Hälsa personer barnmorske- och BVC-mottagningarna personer primärvårdsrehabiliteringen. 700 personer våra barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar personer läkare och distriktssköterskor på vårdcentralerna. En vanlig dag... görs dessutom 2700 sjukvårdsbesök hemma hos patienter. har vi läkaransvar för 5300 personer i särskilda boenden. vårdas 800 personer i olika former av vuxenpsykiatrisk heldygnsvård. vårdas 250 personer i geriatrisk slutenvård. vårdas 400 personer inom den avancerade sjukvården i hemmet. Färgnyckel till våra verksamhetsområden Vårdcentraler, barnmorske-, BVC- och ungdomsmottagningar Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri ( BUP ) Beroendecentrum Habilitering & Hälsa ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet) Primärvårdsrehabilitering Geriatrik Hela SLSO

3 Innehåll 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 2 11 Diagnosregistreringsgrad 2 Behandlingseffekt och vårdkvalitet 3 Sveapriset och Guldskalpellen till Psykiatri Sydväst 6 Nationella kvalitetsregister 8 Hälsofrämjande insatser Säker hälso- och sjukvård Patientsäkerhet, mål och uppföljning 12 Patientsäkerhetskultur 13 Risk- och avvikelserapportering 14 Förbättringsarbete med fokus på äldre 16 Svenska Prehospitala Priset till Stockholmsgeriatriken 17 Goda hygienrutiner 18 Klagomål och anmälningsärenden Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientupplevd kvalitet 20 Kontinuitet i läkarkontakten i vuxenpsykiatri 24 Kontinuitet i mödrahälsovården 24 Hembesök hos förstfödda 24 Informerande samtal inom ASIH 25 Brukarnas delaktighet inom Habilitering & Hälsa 26 StAKK pilotarbete med goda effekter, Habilitering & Hälsa Effektiv hälso- och sjukvård Vårdplan 28 IT i vårdens pris Årets idé till ASIH Långbro Park 29 Bedömning och utvärdering inom BUP 30 Kloka Listan 32 Antibiotikaförskrivning Jämlik hälso- och sjukvård Läkarbesök på vårdcentraler 34 Behandling och aktiviteter i primärvården 35 Patientupplevd kvalitet ur ett ålders- och könsperspektiv 36 Kognitiv tillgänglighet 38 Jordbro vårdcentral vann Ögonstenen Hälso- och sjukvård i rimlig tid Telefontillgänglighet enligt mätning 40 Telefontillgänglighet enligt patientenkät 41 Besökstillgänglighet enligt vårdgarantin 42 Tillgänglighet till internetpsykiatri 43 Tillgänglighet till psykiatrin enligt patientenkät 43 Tillgänglighet till rehabilitering i primärvård 44 Tillgänglighet till hjälpmedel 44 Lättakuten i Huddinge visar goda resultat Bilagor Nyckeltal Patientenkätsvar Tillgänglighet SLSO:s styrkort Exempel på gott utvecklingsarbete.

4 Vårt uppdrag och vår ledstjärna Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) ger vård i livets alla skeenden. Vår övertygelse är att vården blir bättre när beslut fattas så nära patienter, brukare och anhöriga som möjligt. Vår ledningsmodell är att utveckla företag i företaget och våra verksamheter har därför stor självständighet och eget resultatansvar. Kvalitet och lärande Våra verksamheter redovisar kontinuerligt sina resultat utifrån ett antal kvalitetskriterier. Medicinska resultat, patientsäkerhet, synpunkter från patienterna, effektivitet, jämlikhet och tillgänglighet är exempel på vad vi mäter och följer upp. Att öppet redovisa våra resultat är ett sätt att stimulera till lärande och öka motivationen i förändrings- och förbättringsarbetet. Samtidigt ger vi patienter, brukare, medborgare och beslutsfattare en viktig och efterfrågad information. En av Sveriges största vårdgivare SLSO är vårdgivare inom landstinget med verksamhet i merparten av Stockholms kommuner och stadsdelar. Vi är en av Sveriges största vårdgivare med nära fem miljoner patientmöten i öppenvården och vård dygn i slutenvården under ett år. I psykiatrin finns specialistverksam heter inom barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, ätstörningsvård, beroendevård och rätts psykiatri. Primär vården omfattar vårdcentraler, när akuter, barnmorske-, bvc- och ungdomsmottagningar samt rehabiliteringsenheter. SLSO bedriver också hjälpmedelsverksamhet, habilitering, geriatrik och avancerad sjukvård i hemmet. Tillsammans är vi omkring medarbetare med visionen att ge rätt vård när och där du behöver den.

5 Vi satsar på ehälsa! Att arbeta med ständiga förbättringar och ta reda på vilka resultat vården ger ser vi som en av våra viktigaste arbetsuppgifter. Det skapar förutsättningar för verksamhetsutveckling och patientnytta. Under har vi i SLSO satsat stort på ehälsa. Då behöver man verktyg och strukturerade arbetssätt. Med ehälsa avses digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården. Oavsett tid och plats. Men även en förbättrad samordning av vårdinformationen som stärker patientens ställning och delaktighet. Integritet och säkerhet Patientens integritet och säkerhet är några av våra ledstjärnor. Om vi på ett mer integrerat, säkert och strukturerat sätt, via våra säkra ITsystem, inhämtar uppgifter kring våra patienter och våra behandlingsinsatser kommer vi att få en större möjlighet att hitta fler förbättringsområden. Detta bör i sin tur leda till att vi på ett mer proaktivt sätt kan förebygga ohälsa. Detta arbetar våra medarbetare med i olika verksamhetsgrupperingar. Den strukturerade vårddokumentationen ska säkerställa och stödja vårdprocesser utifrån evidens och vårdprogram. Ett arbete som även stärker patientens delaktighet genom tillgång till säker och samlad vårdinformation vid varje patientmöte. Patienten involveras och resultat ökar lärande Patienternas upplevelse av delaktighet i vården är ett av våra förbättringsområden. Det tar vi på största allvar. Våra medarbetare kan i vardagsarbetet följa medicinska resultat där vi också kan involvera patienten på ett mer aktivt sätt. Vi tror också på att lärande mellan och inom verksamheter främjas genom att öppet redovisa våra behandlingsdata. Under året har vi utvecklat möjligheter för patienter att kombinera egna självskattningar av sina levnadsvanor med vårddokumentationen. Ett förebyggande arbetssätt för att tidigt identifiera risker. Med vår internetpsykiatri, som under året tagit emot både Guldskalpell och Sveapriset, ökar patienternas delaktighet och tillgänglighet till vården. Denna behandlingsmetod har visat mycket goda behandlingsresultat. Habilitering och Hälsa visar även upp i årets kvalitetsbokslut hur man med stöd av ett strukturerat förbättringsarbete kan stärka brukarnas delaktighet med ehälsa. Värdet av mötet ovärderligt Bakom årets kvalitetsbokslut finns miljontals av möten mellan patienter, brukare och medarbetare. Möten som inte kan mätas och redovisas i alla delar, men som vi vet har en avgörande betydelse för vården. Våra attityder påverkar oss alla i våra möten med patienterna och vi tror att öppenhet och transparens ökar förbättringskraften. Goda resultat och ständiga förbättringar tror vi är nycklar till en ännu bättre vård för våra patienter. Mikael Ohrling, Sjukvårdsdirektör

6 2 SLSO Kvalitetsbokslut 1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att den vård vi ger bygger på kunskap om vad som är god vård. Varje patient ska få sakkunnig och omsorgsfull vård utifrån sina individuella behov. En kunskapsbaserad vård bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Regelbundna mätningar och uppföljningar görs för att följa upp vårdens kvalitet och ge underlag till fortsatta förbättringar. Diagnosregistreringsgrad Kunskapsbaserad vård och behandling förutsätter en korrekt diagnos. För att resultatet av olika behandlingar ska kunna utvärderas är det också viktigt att diagnosen registreras. Vi följer därför upp antingen andelen patienter eller andelen besök som har en registrerad diagnos, se figur 1:1. Figur 1:1 Diagnosregistreringsgrad. 100% 90% 80% 70% 0% Vuxenpsykiatri Vårdcentraler Barn- och ungdomspsykiatri, BUP Beroendevård För redovisning per enhet se bilaga 1. Vårdcentraler: Andel läkarbesök som har registrerad diagnos. Vuxenpsykiatri: Andel aktuella patienter som har registrerad diagnos efter tre besök (varav minst ett läkarbesök). Barn- och ungdomspsykiatri, BUP: Andel aktuella patienter som efter fyra besök har registrerad diagnos. Beroendevård: Andel aktuella patienter som har registrerad diagnos.

7 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 3 Inom Habilitering & Hälsa sätts inga diagnoser, istället görs funktionsbedömningar. 70 % Behandlingseffekt och vårdkvalitet För att upprätthålla en säker och likvärdig vård med hög medicinsk kvalitet är det viktigt att följa natio nella riktlinjer och vårdprogram. Det förutsätter en strukturerad dokumentation och att standardiserade och vedertagna metoder används för att mäta behandlingseffekten. Här redovisas ett antal behandlingsresultat och kvalitetsindikatorer för några stora diagnosgrupper. Diabetes Patienter med välbehandlad diabetes har goda förutsättningar att leva ett normalt liv och att undvika komplikationer. Vårdcentralerna följer upp behandlingen av diabetespatienter med HbA1c, som är ett mått på medelblodsockret de senaste 6 8 veckorna. Det är ett viktigt mått på behandlingseffekten. 93 % Andel brukare som hade registrerad funktionsnedsättning. Andel patienter med diabetes typ 2 där man tagit prov på HbA1c. (2010: 89 %, 2009: 92 %) Känselbortfall, cirkulationsproblem, sår och infek tioner i fötterna är några komplikationer som diabetespatienter kan få och som måste behandlas för att und vika ökad sjuklig het. Vid uppföljning av diabetespatienter är det därför viktigt att också undersöka fötterna. 54 % Andel patienter med diabetes typ 2 där fotstatus finns dokumenterad i journalen. (riket, dokumenterat i NDR*, 75 %) *Nationella Diabetesregistret. För redovisning per enhet se bilaga 2. Övervikt bidrar till minskad insulinkänslighet. En god viktkontroll är därför av stor betydelse för behandlingen av diabetes. För att konstatera om övervikt föreligger mäts Body Mass Index (BMI). 75 % Andel patienter med diabetes typ 2 där BMI har registrerats i journalen. (2010: 60%, 2009: 64%) Hypertoni Patienter med välbehandlad hypertoni (högt blodtryck) har stora möjligheter att undvika komplikationer som stroke, hjärtinfarkt och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Ett välbehandlat blodtryck bör vara högst 140/90 mm Hg. Med förändring av kost- och andra levnadsvanor kan diabetespatienter i många fall uppnå normala blodsockernivåer utan medicinering. HbA1c under 52 mmol/mol är en indikation på att livsstilsförändringen har tillräcklig effekt. 56 % Andel patienter med hypertoni som har blodtryck högst 140/90 mm Hg vid senaste mätning. (2010: 54%, 2009: 37%) För redovisning per enhet se bilaga % Andel patienter (18 70 år) med diabetes typ 2 som med enbart livsstils förändringar har senaste HbA1c värde under 52 mmol/ mol. (2010*: 75 %, 2009*: 71 %) *Patienter år. För redovisning per enhet se bilaga 2.

8 4 SLSO Kvalitetsbokslut Förmaksflimmer Förmaksflimmer ökar risken för sjuklighet och stroke. Warfarinbehandling minskar risken för stroke med 65 procent jämfört med att inte behandla förmaksflimmer med warfarin. Källa: Nationella riktlinjer för hjärt sjukvård 2008, Socialstyrelsen. 86 % Andel patienter (65 79 år) med förmaksflimmer som fått warfarinbehandling. (2010: 81 %) För redovisning per enhet se bilaga 2. Astma och KOL Astma och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) är stora folksjukdomar som till största delen behandlas på vårdcentralerna. Förväntad andel personer i befolkningen med astma är cirka 10 procent och med KOL omkring 4 7 procent. Vi följer upp hur stor andel av patienterna på vårdcentralerna som fått diagnosen astma eller KOL för att uppmärksamma dessa underdiagnostiserade patientgrupper. 1,6 % Andel av listade patienter som fått diagnosen astma. (2010: 1,8 %, 2009: 2,0 %) 1,6 % Andel av listade patienter som fått diagnosen KOL. (2010: 0,6 %, 2009: 0,7 %) Att göra spirometriundersökning är mycket viktigt för att kunna ställa diagnosen astma eller KOL och för att följa upp sjukdomens utveckling och behandlingens effekt. Ett mått på en god astma/kol-vård är att cirka 10 procent av listade patienter har undersökts med spirometri. 1,2 % Andel av listade patienter som undersökts med spirometeri. (2010: 1,0 %, 2009: 1,0 %) För redovisning per enhet se bilaga 2.

9 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 5 Bipolär sjukdom I kvalitetsregistret BipoläR registreras uppgifter om behandlingen vid bipolär affektiv sjukdom (manodepressiv sjukdom). Målet med behandlingen är att patienten genom förebyggande insatser ska slippa sjukdomsepisoder. Data från kvalitetsregistret visar hur stor andel av patienterna som inte har haft några sjukdomsepisoder de senaste 12 månaderna. I figur 1:2 visas behandlingsresultat för patienter med bipolär sjukdom typ 1, inom SLSO jämfört med övriga landet. Figur 1:2 Behandlingsresultat vid bipolär sjukdom typ 1, nationell jämförelse. Andel patienter som varit utan sjukdomsepisod det senaste året Källa: BipoläR % 55% 57% 49% 56% 56% (n=792) (n=432) (n=932) (n=460) (n=703) (n=573) n = Antal patienter med årsuppföljning SLSO Övriga landet Depression Psykiatri Sydväst erbjuder kognitiv beteendeterapi (KBT) förmedlad via internet. För att utvärdera behandlingens effekter skattar patienterna sin depressionsgrad före och efter behandling med ett instrument, Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS - S). Figur 1:3 visar att graden av depression minskar tydligt efter behandling med KBT via internet. Figur 1:3 MADRS-S poäng Medelvärde för självskattad depressionsgrad före och efter KBT förmedlad via internet (240 patienter). 21,7 12,6 20,8 12,6 22,4 13, Före behandling Efter behandling FAKTA MADRS - S: MADRS - S består av nio självskattningsfrågor med noll till sex poäng per fråga. Ju högre sammanlagd poäng desto mer deprimerad är patienten. MADRS - S poäng över 20 anses indikera måttliga till medelsvåra depressiva symtom medan 11 poäng anses ligga på gränsen mellan inga eller mycket lätta depressiva symtom. Nedan visas andelen patienter som blir i det närmaste helt återställda. 35 % Andel personer helt fria från depression efter behandling. (MADRS - S <11 poäng.)

10 6 SLSO Kvalitetsbokslut Sveapriset och Guldskalpellen går till internetpsykiatri.se internetpsykiatri.se vid Psykiatri Sydväst har under året fått två prestigefyllda priser. Juryns motivering till Sveapriset lyder: Internetpsykiatri.se utses till vinnare av SveaPriset. Tjänsten uppfyller målsättningarna i strategin för Nationell e-hälsa, och erbjuder en modell som är tillämp bar för vårdgivare över hela landet. Behandlingsmetoden med kognitiv beteendeterapi över internet har veten skap ligt stöd och utgör en ny kommunikationskanal för personer med psykisk ohälsa, som annars kanske inte söker kontakt med vården. Internetpsykiatri.se är en tjänst som tydligt möter be ho ven hos en prioriterad målgrupp och som bidrar till en ökad tillgänglighet till vård och stöd inom psykiatrin. Juryns motivering till Guldskalpellen lyder: Exempel på gott utvecklingsarbete. Internetpsykiatri är en föregångare i införandet av internetbehandling av psykisk sjukdom i klinisk vardag. Stor vikt har lagts vid kvalitetssäkring och uppföljning av metoden som kombinerar det personliga mötet och användning av ny teknik. Resultatet har blivit både ökad tillgänglighet, trygga patienter och goda behandlingsresultat.

11 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 7 Psykossjukdom Patienter med psykossjukdom, som skrivs ut från heldygnsvård och som bedöms vara i behov av uppföljning i öppenvård, bör ha deltagit i ett första planerat möte inom en månad efter utskrivning. Enligt de nationella riktlinjerna är det viktigt att säkerställa kontinuiteten i vården. 81 % Andel patienter med psykossjukdom som haft kontakt med psykiatrisk öppenvård minst en gång under månaden efter utskrivning från heldygnsvård. (2010: 77 %) Ätstörning Ätstörningar som inte behandlas framgångsrikt kan medföra långvarigt lidande och stora risker för patienten. Att följa upp effekten av vidtagna åtgärder är därför angeläget. I kvalitetsregistret RIKSÄT kan man följa hur stor andel av patienterna som ett år efter behandlingsstart inte längre uppfyller kriterierna för ätstörningsdiagnos. I figur 1:4 visas behandlingsresultat från Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ) jämfört med övriga landet. Figur 1:4 Behandlingsresultat vid ätstörning, nationell jämförelse. Andel patienter som inte längre hade ätstörningar vid uppföljning efter 1 år Källa: RIKSÄT % 32% 45% 33% 56% 35% 10 0 (n=168) (n=960) (n=173) (n=924) (n=178) (n=794) n = Antal ettårsuppföljda SCÄ (Stockholms centrum för ätstörningar) Övriga landet Smärtbehandling Visual Analog Scale (VAS) är ett väl utprövat instrument som används bland annat för skattning av smärta inom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Patien ten får hjälp att med VAS definiera hur intensivt han eller hon upplever smärtan. Effekten av insatt behandling kan utvärderas genom att patienten gör en ny skattning. 99 % Andel vårdtillfällen där smärta skattats med VAS vid inskrivning i ASIH. (2010: 99 %, 2009: 92 %) För redovisning per enhet se bilaga 3.

12 8 SLSO Kvalitetsbokslut Kvalitetsregister SLSO:s MÅL: Alla enheter ska registrera i de nationella kvalitetsregister som är relevanta för verksamheten. 97 % av enheterna uppnådde målet. (2010: 98 %, 2009: 95 %) Nationella kvalitetsregister De nationella kvalitetsregistren gör det möjligt att följa upp den nytta vården skapar för patienterna. I kvalitetsregistren registreras bland annat uppgifter om symtom, undersökningsresultat, insatta åtgärder och behandlingsresultat. Uppgifterna möjliggör sammanställningar, analyser och datajämförelser både på verksamhetsnivå och nationell nivå. För att få ett bra underlag för uppföljning, är det angeläget att verksamheter na registrerar så många av sina patienter som möjligt i relevanta kvalitetsregister. Täckningsgraden anger hur stor andel av patienterna i respektive målgrupp som har registrerats i registret.

13 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 9 Nationella Diabetesregistret, NDR används av vårdcentralerna för att följa upp patienter med diabetes. Syftet är att förbättra diabetesvården och göra behandlingsresultat tillgängliga för fler vårdgivare. 98 % Mödrahälsovårdsregistret Täckningsgrad diabetes typ 2 (2010: 97 %, 2009: 89 %) används för att följa upp att vården av gravida kvinnor är likvärdig i hela landet och för att få underlag för att utvärdera mödrahälsovården. 71 % Täckningsgrad (2010: 71 %, 2008: 63 %, 2007: 62 %) Källa: Mödrahälsovårdsregistret. Jämförelse med 2009 saknas på grund av ändringar i registret. BipoläR används av vuxenpsykiatrin för att följa sjukdomsförlopp och behandling vid bipolär affektiv sjuk dom (manodepressiv sjukdom). 37 % Täckningsgrad (2010: 55 %) Diskussion kring legala aspekter samt förestående byte av teknisk plattform har påverkat registreringsgraden under. CPUP, Uppföljningsprogram för barn med cerebral pares används av Habilitering & Hälsa för att säkerställa att barn med cerebral pares (CP) upptäcks och får behandling i tid. Ledrörlighet och eventuella muskelförkortningar kontrolleras regelbundet för att förebygga bland annat höftledsluxationer. 86 % Palliativa registret används inom ASIH för att följa upp och förbättra vården för patienter i livets slutskede. 99% Täckningsgrad barn födda år 2002 och senare. (2010: 84 %, 2009: 65 %) Täckningsgrad (2010: 100%, 2009: 97%) Svenska Demensregistret, SweDem används av minnesmottagningar inom geriatriken för att följa förekomsten av demens och utvärdera behandlingseffekter. Målet är en god och likvärdig behandling av patienter med demenssjukdomar. 93 % Täckningsgrad (2010: 93 %, 2009: 98 %) För redovisning per enhet se bilaga 3. RIKSÄT används av Stockholms Centrum för Ätstörningar (SCÄ) för utvärdering av olika behandlingsinsatser vid ätstörningar. 87 % Täckningsgrad (2010: 82%, 2009: 71%)

14 10 SLSO Kvalitetsbokslut Hälsofrämjande insatser Screening av alkoholvanor hos blivande mödrar Alkoholscreening är ett stöd i mödrahälsovårdens förebyggande arbete. Syftet är att minska alkoholkonsumtionen som riskerar att ge medicinska och sociala biverkningar hos gravida kvinnor. Att ge enkla råd till gravida kvinnor med förhöjd alkoholkonsumtion har visat sig minska antalet mödrar med riskbruk. 90 % Andel blivande mödrar som genomgått screening för alkoholbruk. (2010: 89 %, 2008: 91 %) Källa: Mödrahälsovårdsregistret. Jämförelse med 2009 saknas på grund av ändringar i registret. Hälsosamtal med 75-åringar inom primärvården Hälsosamtal med 75-åringar syftar till att etablera kontakt med distriktssköterskan för att värdera hälsoresurser och identifiera vårdbehov hos patienten. Vid samtalet ska distriktssköterskan ge sakkunnig information om tillgång till stöd och aktiviteter samt uppmärksamma riskfaktorer i den äldres omgivning. 48 % Andel listade 75-åringar som fått hälsosamtal. (2010: 29 %, 2009: 17 %) Fysisk aktivitet på recept (FaR) De senaste årtiondena har levnadsvanorna förändrats och det innebär bland annat att fysisk aktivitet minskat påtagligt. En stillasittande livsstil utgör idag ett stort folkhälsoproblem. Fysisk aktivitet sätter igång flera hälsosamma förändringar i både kropp och själ. Recept på fysisk aktivitet (FaR) kan därför fungera som en medicin som både förebygger och behandlar sjukdomar. I vissa fall kan FaR komplettera eller till och med ersätta läkemedel. Läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster eller annan legitimerad vårdpersonal skriver recept på fysisk aktivitet Antal förskrivna FaR på vårdcentraler. Antal förskrivna FaR på primärvårdsrehab.

15 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 11 Levnadsvanor Levnadsvanor har stor betydelse för vår hälsa. Ohälsosamma levnadsvanor medför en ökad risk för att utveckla sjukdom. Under året har en webbenkät utvecklats vilket ger patienten möjlighet att vid valfri tidpunkt och från valfri dator besvara frågor om sina levnadsvanor (tobaksbruk, alkoholkonsumtion, fysisk aktivtet och matvanor). Enkäten bygger på Socialstyrelsens riktlinjer och ger patienten möjlighet till ökad delaktighet. De patienter som identifieras med ohälsosamma levnadsvanor erbjuds rekommenderade åtgärder. I figur 1:5 redovisas vad som strukturerat dokumenterats i journalen på vårdcentralerna om dessa levnadsvanor. Figur 1:5 Patienter tillfrågade om levnadsvanor och som erbjudits åtgärd. Rökvanor patienter Alkoholvanor patienter Fysisk aktivitet 4047 patienter Kostvanor 3354 patienter Patienter med hälsosamma levnadsvanor Patienter med ohälsosamma levnadsvanor som ej erbjudits åtgärd Patienter med ohälsosamma levnadsvanor och som erbjudits åtgärd

16 12 SLSO Kvalitetsbokslut 2 Säker hälso- och sjukvård förutsätter att vi systematiskt arbetar med att uppmärksamma och åtgärda risker. Därmed kan vi förhindra vårdskador och öka patientens säkerhet. Grunden för säker vård är ett kunskapsbaserat arbets sätt som utgår från vårdprogram och riktlinjer. I detta kapitel redovisas ett antal resultat som har direkt anknytning till SLSO:s arbete med patientsäkerhet. Patientsäkerhet, mål och uppföljning Ett av SLSO:s strategiska mål är säker och tillgänglig vård med goda resultat. Ledningssystemet bidrar med struktur och stöd i arbetet med patient säkerhet, vilket ökar förutsättningarna att uppnå målen. SLSO följer upp, med en enkät till verksamhetscheferna, att det finns dokumenterade rutiner i enlighet med internkontrollplanen. Här visas uppföljningen av några rutiner som alla är av stor vikt för patientsäkerheten. SLSO:s INTERNKONTROLL Alla enheter ska ha dokumenterade rutiner för: riskhantering 88 % av enheterna uppfyllde kravet. (2010: 87 %) avvikelsehantering 95 % av enheterna uppfyllde kravet. (2010: 97 %) samverkan med andra vårdaktörer 84 % av enheterna uppfyllde kravet. (2010: 81 %) läkemedelshantering 97 % av enheterna uppfyllde kravet. (2010: 97 %, 2009: 93 %) remisshantering 93 % av enheterna uppfyllde kravet. (2010: 89 %) metoder för diagnostik, vård och behandling 89 % av enheterna uppfyllde kravet. (2010: 82%)

17 Säker hälso- och sjukvård 13 Patientsäkerhetskultur Säker hälso- och sjukvård förutsätter att ledningen på alla nivåer driver ett långsiktigt och systematiskt patientsäkerhetsarbete som engagerar alla medarbetare. Säkerhetsmedvetandet har stor betydelse för hur de risker som patienter utsätts för hanteras. Patientsäkerhetskulturen i en organisation formas av de värderingar och normer som finns i organisationen. Den kan mätas med exempelvis enkäter till medarbetarna eller med följsamhet till vårdprogram och riktlinjer. Under genomförde SLSO en omfattande medarbetarenkät om patientsäkerhetskulturen med syfte att kartlägga styrkor och svagheter. I figur 2:1 visas resultatet för SLSO som helhet, jämfört med SLL och riket. Vad är patientsäkerhetskultur? Patientsäkerhetskultur: förhållningssätt och attityder, hos individer och grupper inom en vårdenhet, som har betydelse för patientsäkerheten. Socialstyrelsen. Figur 2:1 Resultat från mätningar av patientsäkerhetskulturen i SLSO jämfört med SLL och riket. (Medelvärdet av de svarades värdering inom respektive frågeområde.) Överlämningar och överföringar av patienter och information Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Benägenhet att rapportera händelser Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patiensäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Samarbete mellan vårdenheterna Lärandeorganisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Öppenhet i kommunikationen En icke straff- och skuldbeläggande kultur Återföring och kommunikation kring avvikelser antal svar = svarsfrekvens 59 % SLSO SLL Riket

18 14 SLSO Kvalitetsbokslut Vad är risk, tillbud och negativ händelse? Risk: Möjlighet att en negativ händelse ska inträffa. Tillbud: Händelse som hade kunnat medföra vårdskada. Negativ händelse: Händelse som medfört vårdskada. Vad är en vårdskada? Lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS :9 Risk- och avvikelserapportering En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är att alla risker och avvikelser rapporteras. De ska analyseras, åtgärdas, följas upp och leda till för bättringar. Även anmälningsärenden och klagomål leder till lärande och utveckling. Ett av SLSO:s mål är att motsvarande minst en risk- eller avvikelserapport ska göras per medarbetare och år. Rapporteringen av tillbud och negativa händelser har ökat jämfört med Rapporteringen av antalet risker har minskat något. Detta kan bero på den särskilda satsning ( Riskveckan ) som gjordes I figur 2:2 visas fördelningen mellan rapporterade risker, tillbud och negativa händelser Figur 2:2 Fördelning mellan antal risker, tillbud och negativa händelser Rapportering av risker och avvikelser SLSO:s MÅL: Alla enheter ska rapportera motsvarande minst en avvikelse eller risk i HändelseVis per medarbetare och år. 48 % av enheterna uppnådde målet Källa: HändelseVis, rapportörens uppgifter. Risk Tillbud Negativ händelse

19 Säker hälso- och sjukvård 15 Orsaker till de inträffade händelserna (risker, tillbud och negativa händelser) redovisas i figur 2:3. En stor andel handlar om att existerande rutiner och riktlinjer inte har följts. Figur 2:3 Fördelning av orsaker till händelserna i risk- och avvikelserapporteringen under 2009, 2010 och. Procedurer, rutiner eller riktlinjer Kommunikation /information Extern avvikelse, orsaksbedömning görs i annan förv/bolag Teknik, utrustning och apparatur inkl IT-system Omgivning Barriärer och skydd Utbildning och kompetens 0 10 Brist på vårdplatser 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Källa: HändelseVis

20 16 SLSO Kvalitetsbokslut Vad är en läkemedelsgenomgång? Metod för strukturerad analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning. Läkemedelsgenomgång syftar till att: minska antalet olämpliga läkemedel/läkemedelskombinationer och läkemedel med tveksam nytta. upptäcka eventuella läkemedelsbiverkningar som orsak till patientens besvär. förbättra patientens livskvalitet. Förbättringsarbete med fokus på äldre Medicinering Med åldern försämras njurfunktionen vilket påverkar känsligheten för många mediciner. Ordination av läkemedel ska därför anpassas till detta för att undvika biverkningar. Andel patienter*, 75 år och äldre, där njurfunktionsvärden finns dokumenterade i journalen vid ordinationen av läkemedel. 87 % Läkemedelsgenomgång Ett sätt att minska riskerna och förbättra kvaliteten i vården för äldre och multi sjuka är att göra regelbundna dokumenterade läkemedelsgenomgångar. Målet är att en årlig läkemedelsgenomgång ska genomföras för varje patient som är inskriven i hemsjukvården. 40 % * på vårdcentralerna. För redovisning per enhet se bilaga 2. Andel hemsjukvårdspatienter där läkemedels - genomgång gjorts under året. (2010: 16 %, 2009: 39 %). Förebygga fallskador Fallskador är en av de vanligaste typerna av vårdskador. De geriatriska enheter na arbetar förebyggande med att minska dessa vårdskador. Fallriskbedömning ska göras med Downton Fall Risk Index inom ett dygn efter inskrivning. Lämpliga åtgärder ska vidtas som ökad tillsyn, justering av patientens läkemedel, tillhandahållande av gånghjälpmedel och larmmatta. 99 % Andel vårdtillfällen då man utfört riskbedömning för fall enligt regionalt vårdprogram. (2010: 95 %, 2009: 94 %). För redovisning per enhet se bilaga 3. 0,1 % Andel vårdtillfällen då patienten fallit och fraktur uppstått (av de vårdtillfällen då patient bedömts vara i riskzonen för fall). (2010: 0,1 %). För redovisning per enhet se bilaga 3. Geriatrik 0,5 % Andel vårdtillfällen där det uppstått trycksår. (Tidigare år mättes: av de patienter som befunnit sig i risk zonen.) (2010: 1,6 %, 2009: 0,6 %) För redovisning per enhet se bilaga 3. Riskbedömning för trycksår Uppkomst av trycksår är en risk för patienter som är långvarigt sängliggande. För att förebygga trycksår gör geriatriken riskbedömning av sina patienter enligt Modifierad Nortonskala (MNS). 98 % Andel vårdtillfällen där riskbedömning utförts för tryck - sår enligt MNS inom geriatriken. (2010: 99%, 2009: 96%) För redovisning per enhet se bilaga 3.

21 Säker hälso- och sjukvård 17 Åtgärda undernäring En viktig uppgift i vården av äldre är att upptäcka och åtgärda undernäring för att förbättra hälsotillståndet och öka möjligheten till tillfrisknande. Nutritionsbedömning ska ske i samband med inläggning för geriatrisk vård. Riskfaktorer ska identifieras och relevanta åtgärder vidtas och följas upp. 98 % Andel vårdtillfällen då patient bedömts enligt regionalt vårdprogram för undernäring. (2010: 97 %). För redovisning per enhet se bilaga 3. Vårdprogrammet betonar vikten av att information om patientens närings tillstånd och särskilda behov överförs till den vårdgivare som övertar vårdansvaret när patienten lämnar geriatriken. 91 % Andel vårdtillfällen då skriftlig rekommendation om nutritionsbehandling (för patienter i riskzonen) överlämnats till övertagande vårdgivare/kommun. (2010: 98 %) För redovisning per enhet se bilaga 3. Inskrivning direkt på geriatrisk klinik För äldre, svaga och multisjuka patienter, som ofta besöker sjukhus, är det extra viktigt att snabbt få rätt vård. Det innebär att patienter i allt högre grad ska kunna erbjudas en vårdplats på geriatrisk klinik direkt från hemmet, eller direkt från länets akutmottagningar. 100 % Andel vårdtillfällen där patienter erbjudits en vårdplats i geriatrisk slutenvård inom 3 timmar. (2010: 99 %). För redovisning per enhet se bilaga 3. Stockholmsgeriatriken har tilldelats Svenska Prehospitala Priset Stockholmsgeriatriken och Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB) har fått pris för sitt gemensamma arbete med att utarbeta direkt patientstyrning till geriatriken. Juryns motivering lyder: Pristagarna har på ett aktivt och förtjänstfullt sätt introducerat och påbörjat vetenskaplig utvärdering av en geriatrisk vårdkedja, där den äldre patienten erhåller ett snabbare och säkrare omhändertagande genom samverkan mellan ambulanssjukvård och geriatrik. Exempel på gott utvecklingsarbete.

22 18 SLSO Kvalitetsbokslut SLSO:s INTERNKONTROLL Alla enheter ska ha skriftliga lokala basala hygienrutiner. 95 % av enheterna uppfyllde kravet. (2010: 91 %, 2009: 91 %) BASALA HYGIENRUTINER OCH KLÄDREGLER (BHK): Korrekta rutiner innebär: Desinfektion av händerna med sprit direkt före och efter patientnära arbete och användning av handskar. Användning av handskar vid kontakt och vid risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Användning av engångsförkläde av plast eller patientbunden skyddsrock vid omvårdnad/undersökning/ behandling som innebär direktkontakt med patienten eller dennes säng, vid hantering av smutsiga föremål samt vid risk för stänk av kroppsvätskor. Korrekt klädsel innebär att: Arbetskläderna ska ha korta ärmar och bytas dagligen samt då de blivit våta eller synligt förorenade. Händer och underarmar ska vara utan ringar, klockor och armband. Hår ska vara kort eller uppsatt. Goda hygienrutiner En viktig del i patientsäkerhetsarbete är att förhindra smittspridning inom vården genom att tillämpa goda hygienrutiner. SLSO har riktlinjer beträffande basala hygienrutiner som ska följas av alla medarbetare i alla vård- och undersöknings situationer. Att inte bära klocka, ringar och andra smycken, att tvätta händerna, använda handsprit och att möta patienten korrekt klädd gör vården säkrare för patienten. I SLSO genomförs årligen en självskattningsmätning. I figur 2:4 redo visas resultatet av en webbaserad enkät* om följ sam heten till basala hygienrutiner inom psykiatri, primärvård, geriatrik och ASIH. Figur 2:4 Hygienmätning Antal svar Bar kortärmad arbetsdräkt Figur 2: Geriatrik SLSO n=157 n = antal observerade. SLSO:s hygienmätning, självskattning. Utan ring, klocka eller armband Använde handsprit före patientnära arbete Använde handsprit efter patientnära arbete *Medarbetarna registrerade via webben sin följsamhet till hygienrutinerna vid registreringsdagens första patientmöte. Redovisningen avser mätning hösten 2010 och hösten. Sveriges kommuner och landsting (SKL) organiserar en nationell observationsstudie av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler (BHK). En jämförelse mellan geriatrikens slutenvård inom SLSO och Stockholms läns landsting som helhet hösten 2010 och visas i figur 2:5. Följsamhet till BHK innebär att den observerade personen till fullo efterlevt basala hygienrutiner och haft helt korrekt klädsel (se fakta BHK). Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK), observationsstudie % 43% Psykiatri Övriga SLL n=1490 Primärvård/ ASIH 60% 52% Geriatrik SLSO n=138 Geriatrik Övriga SLL n=1683 Totalt SLSO % 69% 98% 94% 100% 99% 96% 87% 78% 75% 98% 80% 86% 92% 91% 82% 95% 89% 100% 89% 98% 98% 98% 92% 99% 92% 100% 95% 100% 100% 99% 95%

23 Säker hälso- och sjukvård 19 Vårdrelaterade infektioner ett problem i sjukvården De vanligast förekommande vårdrelaterade infektionerna är lunginflam ma - tioner, urinvägs infektioner samt hud- och sårinfektioner. Förutom ett stort lidande för patien ten medför dessa också stora kostnader. Mätning av vårdrelaterade infektioner är en del av den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. Sedan 2008 deltar slutenvården inom SLSO i dessa mätningar som leds av Sveriges kommuner och landsting (SKL). De sker två gånger per år och visar tillståndet just den dag när mätningen genomförs. 12 % Andel patienter som vårdades inom geriatrisk heldygnsvård i SLSO och som hade någon form av vård relaterad infektion. (Avser höstmätningen) (2010: 11 %, 2009: 9 %) Källa: SKL Klagomål och anmälningsärenden Figur 2:6 nedan visar antalet patientärenden inom SLSO som anmälts till SLL:s Patientnämnd (PaN), Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och Socialstyrelsen (SoS). Lex Maria anmälningarna visas separat. Socialstyrelsen och HSAN har sedan nya roller i enlighet med den nya Patient säkerhetslagen (2010:659). Patientklagomål som tidigare anmäldes till HSAN rapporteras numera till Socialstyrelsen. Figur 2:6 Klagomål och anmälningsärenden. Psykiatri Primärvård Geriatrik ASIH H&H, SynC TolkC* Totalt SLSO PaN HSAN** SoS** Lex Maria *Habilitering & Hälsa, Stockholms syncentral, Tolkcentralen. **På grund av förändrade ansvarsområden är sifferuppgifter mellan åren inte jämförbara. Källa: PaN, HSAN och SLSO:s egen statistik. Antal ärenden till Patientnämnden har ökat för primärvården men är oförändrat eller mindre för de övriga vårdgrenarna. Ökningen beror på flera klagomål på behandling, andra klagomål berör främst bemötande och tillgänglighet. Psykiatrins patientnämndsärenden är till antalet oförändrat trots ökningen av antalet patienter. Drygt 80 procent av Lex Maria-anmälningarna kom från psykiatrin och gällde främst självmord, självmordsförsök och oklara dödsfall. Patientnämnden (PaN) är en fristående nämnd i SLL dit patien ter kan vända sig med klago mål, synpunkter eller frågor när det gäller vården. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) var fram till och med 2010 den statliga myndighet till vilken enskilda personer och myndigheter, som till exempel Socialstyrelsen, kunde göra anmälan för att pröva om yrkesutövare inom hälso- och sjukvård hade begått något fel. Socialstyrelsen (SoS) har sedan 1 januari också i uppdrag att ta emot och utreda patientklagomål. Lex Maria kallas den föreskrift som innebär att vårdgivare har skyldighet att anmäla till Socialstyrelsen om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom.

24 20 SLSO Kvalitetsbokslut 3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vi alltid har patientens bästa för våra ögon. Respekt och lyhördhet för individens specifika behov har högsta prioritet. Delaktiga och välinformerade patienter bidrar till att göra vården mer patientfokuserad och ökar möjligheten att patienterna kan delta i beslut om sin vård. Kontinuitet i behandlingskontakten och god dialog i alla möten med patienter och närstående ökar förutsättningarna för att vården ska kunna tillgodose enskilda individers specifika behov. För att möjliggöra delaktighet behövs ibland arbetssätt som är särskilt anpassade till olika typer av funktionshinder. Patientupplevd kvalitet Patienternas synpunkter på den vård vi erbjuder är viktiga för att ha som underlag till det kontinuerliga förbättringsarbetet i verksamheterna. För att mäta patientupplevd kvalitet görs enkät undersökningar med olika intervall. Av figur 3:1 framgår antalet enkäter som skickats ut och andelen patienter som valt att svara på enkäten inom olika verksamhetsområden. SLSO arbetar enligt en strukturerad modell för ledning och styrning av verksamheten som benämns Balanserad Verksamhetsstyrning (BVS), se bilaga 6. Målen formuleras utifrån fyra olika perspektiv. Patientperspektivet redovisas i detta kapitel. De strate giska målen för patientperspektivet uttrycktes i form av fyra utfästelser. Målen följs upp med resultat från olika frågor i patientenkäten enligt nedan. Figur 3:1 Svarsfrekvens patientenkät. Antal skickade enkäter* Svarsfrekvens 2009**/ */2010 Vårdcentraler % 51 % Barnavårdscentraler % 56 % Barnmorskemottagningar % 55 % Ungdomsmottagningar 2 740** %** 88 % BUMM *** % Logopeder 582** %** 51 % Geriatrik 1 142** %** 60 % Vuxenpsykiatri, öppenvård**** % 38 % * Enkäterna delades ut på ungdomsmottagningarna, övriga enkäter postades. ** Gäller mätningar gjorda *** Barn- och Ungdomsmedicinsk mottagning. **** mättes enbart allmänpsykiatriska mottagningar. Antalet enkäter som skickades ut var betydligt färre på vissa enheter jämfört med tidigare. Se bilaga 4.

25 Patientfokuserad hälso- och sjukvård 21 UTFÄSTELSE 1 Patientperspektivet Med hög patientupplevd tillgänglighet avses att det är klart och tydligt vart du ska vända dig för den vård du behöver. Du når oss lätt via nätet, telefon eller vid besök. Du får tid till besök på ett enkelt sätt, på tid som passar dig. Resultat redovisas i kapitel 6. UTFÄSTELSE 2 Patientperspektivet Med trygg och delaktig patient avses att du vet att vården finns där när du behöver den. Du har rätt att välja vårdgivare och får alltid ett gott bemötande. Du får den information som du behöver för att kunna vara delaktig i beslut om din vård. Figur 3:2 Andel patienter som har svarat ja helt och hållet på frågan: Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Vårdcentraler* Barnavårdscentraler* Barnmorskemottagningar* Ungdomsmottagningar* Barn- och Ungdomsmedicinsk mottagning** Logopeder Geriatrik* ingen mätning gjord 2010 ingen mätning gjord Vuxenpsykiatri, öppenvård* % * För redovisning per enhet se bilaga 4. ** Enkät besvarad av målsman. 0

26 22 SLSO Kvalitetsbokslut UTFÄSTELSE 2 Patientperspektivet forts. Med trygg och delaktig patient avses att du vet att vården finns där när du behöver den. Du har rätt att välja vårdgivare och får alltid ett gott bemötande. Du får den information som du behöver för att kunna vara delaktig i beslut om din vård. Figur 3:3 Andel patienter som har svarat ja helt och hållet på frågan: Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Vårdcentraler* Barnavårdscentraler* Barnmorskemottagningar* Ungdomsmottagningar* Barn- och Ungdomsmedicinsk mottagning** ingen mätning gjord 2010 Bemötande enligt patientenkät SLSO:s MÅL: Minst 80 % av patienterna anser sig blivit bemötta med respekt och hänsyn utan förbehåll. 71 % (2010: 72 %) av enheterna uppnådde målet. Logopeder Geriatrik* Vuxenpsykiatri, öppenvård* % * För redovisning per enhet se bilaga 4. ** Enkät besvarad av målsman. UTFÄSTELSE 3 Patientperspektivet Med jämställd och jämlik vård avses att du och alla andra ska ha samma möjligheter till god vård utifrån dina behov oavsett vilken av våra verksamheter du besöker. Du har rätt att träffa den som har den kompetens som ditt tillstånd kräver. Resultat redovisas i kapitel 5.

27 Patientfokuserad hälso- och sjukvård 23 UTFÄSTELSE 4 Patientperspektivet Med befolkningens förtroende avses att du och övriga patienter väljer våra verksamheter utifrån att vi är tillgängliga, ger ett gott bemötande och bra vård. Vi blir rekommenderade för det och för att vi är lyhörda för den enskilde patientens behov. Figur 3:4 Andel patienter som har svarat ja helt och hållet på frågan: Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? Vårdcentraler* Barnavårdscentraler* Barnmorskemottagningar* Ungdomsmottagningar* Barn- och Ungdomsmedicinsk mottagning** Logopeder Geriatrik* ingen mätning gjord Vuxenpsykiatri, öppenvård* % * För redovisning per enhet se bilaga 4. ** Enkät besvarad av målsman. Patienternas synpunkter är väsentliga i arbetet med att förbättra vården. Alla verksamheter förutsätts därför göra en handlingsplan för hur de bättre ska möta patienternas behov. Andelen enheter som gjort en handlingsplan redovisas i marginalen. Handlingsplan för att förbättra resultatet i patientenkäten SLSO:s MÅL: Alla enheter har en handlingsplan för att förbättra resultatet i patientenkäten. 86 % (2010: 78 %) av enheterna uppnådde målet. 0

28 24 SLSO Kvalitetsbokslut Kontinuitet i läkarkontakten i vuxenpsykiatrin God kontinuitet är en förutsättning för ett effektivt omhändertagande av personer med depression eller ångestsyndrom. (Källa: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, Socialstyrelsen). 68 % Andel av de patienter som behandlas för depression eller ångest som har haft kontakt med samma person vid de tre senaste läkarkontakterna.* (2010: 77 %) *Besök eller telefonsamtal. Kontinuitet i mödrahälsovården Blivande mödrar besöker mödrahälsovården för kontroller ett flertal gånger under graviditeten. För de blivande mödrarna är kontinuitet i kontakten med barnmorskan viktig för att skapa trygghet under hela graviditeten och förberedas inför förlossningen. 75 % Andel blivande mödrar som träffat högst två olika barnmorskor. (2010: 76%, 2008: 81%) Källa: Mödrahälsovårdsregistret, 2010 och Hembesök hos förstfödda Till barnhälsovårdens uppdrag hör bland annat att göra hembesök hos familjer som fått sitt första barn. Syftet med hembesöken är att lära känna familjen och få en bild av barnets och hela familjens situation. Därmed ökar förutsättningen för en god kontakt och dialog med föräldrarna. 90 % Andel förstfödda som har fått hembesök. (2010: 82%, 2009: 69%)

29 Patientfokuserad hälso- och sjukvård 25 Informerande samtal till patienter och närstående inom ASIH Vården i livets slutskede ska vara av hög kvalitet. Patientens psykiska, sociala och andliga behov har hög prioritet. Att vara informerad om sitt hälsotillstånd är väsentligt för att skapa möjlighet för patienter och närstående att ta ställning till hur de vill leva den sista tiden. Andelen patienter och närstående som fått informerande samtal följs upp inom Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). 80 % Andel patienter som fått informerande samtal i livets slutskede.* (2010: 83 %, 2009: 73 %) * av läkare (2010 och 2009 av läkare och/eller sjuksköterska). Källa: Palliativa registret. För redovisning per enhet se bilaga % Andel närstående som fått informerande samtal.* (2010: 98 %, 2009: 90 %) * av läkare (2010 och 2009 av läkare och/eller sjuksköterska). Källa: Palliativa registret. För redovisning per enhet se bilaga 3.

30 26 SLSO Kvalitetsbokslut Fakta CPUP: CPUP är ett uppföljningsprogram för barn som får en förlossningsskada vid födseln så kallad cerebral pares (CP). Personer med CP följs i CPUP konti nu erligt från spädbarnstiden upp i vuxen ålder. Barnets behandlare mäter och registrerar rörelsefunktionen i armar och ben, kontrollerar höfter och rygg regelbundet och gör röntgenkontroller enligt vårdprogram. Den kontinuerliga och standardiserade uppföljningen gör att en eventuell försämring upptäcks tidigt och förebyggande behandling kan ges. Brukarnas delaktighet inom Habilitering & Hälsa Undra undersöker mätningen För att säkerställa att barn med cerebral pares (CP) får behandling i tid finns uppföljningsprogrammet CPUP. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter gör regel bundet mätningar på barnet för att upptäcka och förhindra muskel förkortningar. Många barn tycker att mätningarna, som görs under hela uppväxten, är jobbiga, tar lång tid och de har svårt att förstå att de överhuvudtaget måste göras. I skriften Undra undersöker mätningen får barnet följa sago figuren Undra för att ta reda på vanliga frågor och svar inför de mätningar som behöver göras på barnet. Syftet med skriften är att öka såväl barnets som föräldrarnas möjlighet till delaktighet genom att beskriva vad som kommer att hända. Skriften är pedagogiskt upplagd och rikt illustrerad. Den har översatts till fem språk och finns som animerad film på webben. Syskongrupper Habilitering & Hälsa är först i Sverige med att erbjuda syskon, i åldern 3 6 år, till barn med funktionsnedsättning att delta i syskongrupper. Syftet med syskon grupperna är att hjälpa små barn att hitta ord och uttrycksmedel för sina funderingar kring både sitt syskon och sin egen situation. Genom tidiga insatser kan psykisk ohälsa senare i livet förebyggas. Parallellt med syskongrupperna genomförs föräldragrupper med fokus på syskonens situation. Idétorget Idétorget är en drop-in verksamhet som syftar till att informera personer med funktionsnedsättning om vilka datorbaserade stöd som finns att tillgå. På Idétorget kan den intresserade titta, prova och få information och råd om olika tekniska hjälpmedel. Forum Funktionshinder Forum Funktionshinder är ett informationscenter med bibliotek, rådgivning och utbildning. Centret är öppet för alla som vill ställa frågor, hämta informationsmaterial, låna böcker eller få rådgivning inom området funktions hinder. Syftet är att ge stöd till de direkt berörda och att öka kunskapen om funktionshindersfrågor i samhället.

31 Patientfokuserad hälso- och sjukvård 27 I Forum Funktionshinder ingår: Autismforum ett kunskapscenter som sprider kunskap om autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. Rådgivningen (före detta Handikappupplysningen) sprider kunskap om frågor som rör funktionshinder och samhällets stöd till personer med funktions hinder. Den samarbetar med Vårdguiden för att besvara frågor om funktionshinder. Anhörigutbildningen är en verksamhet som har uppdrag att stödja i första hand föräldrar, men även andra närstående. Kunskap och Möte finns som en bakomliggande idé, där möten med erfarenhetsutbyte blir en viktig del av utbildningen. Cirka deltog i utbildningarna under. Verksamheten Ovanliga diagnoser har särskilda kunskapsteam för vissa sällsynt förekommande diagnoser/problemområden. Pilotarbete med goda effekter för brukare med stora kommunikativa problem på tidig utvecklingsnivå Kommunikationsenheten vid Länscentret på Habilitering & Hälsa har tagit fram en startväska som används för introduktion, utprovning och träning av kommunikation för personer på tidig AKK-nivå, se marginaltext. Startväskan (StAKK) innehåller utbildningsdel och metodblad för behandlare samt material för brukare. Materialet, som riktar sig till en målgrupp med stora komplexa behov, används nu av alla habilterings center och efterfrågas av habiliteringsenheter i hela Sverige. AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) är ett samlat begrepp för de metoder, material och hjälpmedel som kan användas då talet inte fungerar. Tidig AKK-nivå innebär att personen kommunicerar med osäkra signaler, på oklar symbolnivå. Antingen därför att man inte uppnått symboliskt tänkande eller för att man på grund av sitt funktionshinder inte kunnat utveckla förmågan att kommunicera. Exempel på gott utvecklingsarbete.