Kvalitetsbokslut 2010

Transkript

1 Kvalitetsbokslut 2010 Getty Images Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi

2 Getty Images Färgnyckel till våra verksamhetsområden Vårdcentraler, barn- och mödrahälsovård samt ungdomsmottagningar Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri ( BUP ) Beroendecentrum Habilitering & Hälsa ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet) Primärvårdsrehabilitering Geriatrik Hela SLSO

3 Kvalitetsbokslut 2010 Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) driver landstingets psykiatri för barn- och ungdomar, vuxna och äldre och har även specialiserad beroendevård och rättspsykiatri. Primärvården omfattar husläkare, barn- och mödravårdscentraler och rehabiliteringsenheter. Därutöver bedriver SLSO hjälpmedelsverksamhet, habilitering, geriatrik och avancerad hemsjukvård. Tillsammans är vi omkring medarbetare med visionen att erbjuda rätt vård när och där du behöver den. Alla medarbetare har bidragit till de resultat som vi redovisar här. En vanlig dag besöker personer våra vuxenpsykiatriska mottagningar. 250 personer kurator eller psykolog i primärvården personer våra mottagningar inom beroendevården. 500 personer Habilitering & Hälsa personer barnmorske- och BVC-mottagningarna personer primärvårdsrehabiliteringen. 700 personer våra barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar personer läkare och distriktssköterskor på vårdcentralerna.

4 2 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 En vanlig dag görs dessutom sjukvårdsbesök hemma hos patienter. har vi läkaransvar för personer i särskilda boenden. vårdas 800 personer i olika former av vuxenpsykiatrisk heldygnsvård. vårdas 250 personer i geriatrisk slutenvård. vårdas 300 personer inom den avancerade hemsjukvården. Innehåll 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, 4 13 Diagnosregistreringsgrad 4 Behandlingseffekt och vårdkvalitet 5 Nationella kvalitetsregister 10 Hälsofrämjande insatser 12 Kunskapsbaserad vård inom BUP Säker hälso- och sjukvård Patientsäkerhet, mål och uppföljning 14 Risk- och avvikelserapportering 15 Patientsäkerhetskultur 16 Patientsäkerhetsarbete inom olika vårdgrenar 18 ASIH Långbro Park hedersomnämnande 21 Goda hygienrutiner 22 Klagomål och anmälningsärenden Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientupplevd kvalitet 24 Kontinuitet i vuxenpsykiatri 28 Kontinuitet i mödrahälsovården 28 Hembesök hos förstfödda 28 Informerande samtal inom ASIH 29 Ljuspriset till ADHD-center, H&H Effektiv hälso- och sjukvård Vårdplan 30 Kloka listan 32 Antibiotikaförskrivning 32 Inskrivning direkt på geriatrisk klinik 33 BUP följer vårdinnehåll och resultat 34 Arbetsmiljö i SLSO 36 KLOK-pris till avd 53, NSP Jämlik hälso- och sjukvård Läkarbesök på vårdcentraler 38 Behandling av förmaksflimmer 39 Besök på ungdomsmottagningar 39 Kvalitet ur ett ålders- och könsperspektiv 40 Kognitiv tillgänglighet 42 Arbetsminnesträning Hjärnskadecenter, H&H 42 Besök i BUP:s öppenvård i olika delar av länet Hälso- och sjukvård i rimlig tid Telefontillgänglighet enligt mätning 44 Telefontillgänglighet enligt patientenkät 45 Besökstillgänglighet enligt vårdgarantin 46 Tillgänglighet i psykiatrin enligt patientenkät 47 Tillgänglighet till rehabilitering i primärvård 48 Tillgänglighet till hjälpmedel 48 Tillgänglighet till vård inom ASIH 48 Tillgänglighet till internetpsykiatri Bilagor 50 71

5 Varför följer vi upp? Det enklaste svaret är att vi vill veta mer för att bli bättre. Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) är en av Sveriges största vårdgivare med nära fem miljoner patientmöten i öppenvården och ca vårddygn på våra vårdavdelningar under Det gör att vi tycker att vi har ett extra stort ansvar att försöka ta reda på vad som ger goda medicinska resultat. Vårt kvalitetsbokslut är ett sätt att följa upp hur det går för våra patienter. Det är en viktig del av vårt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Vi följer även upp arbetsmiljö och miljö, som också är byggstenar i vårt nya integrerade ledningssystem. I den nya Patientsäkerhetslagen ska vårdgivare göra en patientsäkerhetsberättelse. Våra drygt 100 enheter lämnar sina redogörelser. Kvalitetsbokslutet blir en del av den övergripande patientsäkerhetsberättelsen för SLSO, med särskilt fokus i det andra kapitlet. Kvalitetsbokslutet är också ett verktyg i det pågående förbättringsarbetet som engagerar många medarbetare! När är man bra? Det är en fråga som vi gärna vill ha besvarad, men tyvärr finns det inte alltid enkla svar. Vi försöker förbättra oss genom att göra kontinuerliga uppföljningar. Det viktiga är att varje verksamhet kan jämföra sig med sina egna resultat över tid och med andra jämförbara verksamheter i Stockholms läns landsting och nationellt. Öppna kvalitetsredovisningar är ett sätt att stimulera till systematisk datainsamling, öka motivationen till förbättring och stärka den demokratiska processen. Vi har alltid mer att lära! Vi vill bli bättre! Vår målsättning är att gå från bra resultat till bättre och att belysa det i kvalitetsbokslutet. Men det är svårt att fånga kvalitetssäkrade fakta i en stor organisation. Vissa uppgifter blir osäkra och det saknas inte sällan data för relevanta jämförelser. Trots det fortsätter vi att utveckla våra öppna redovisningar och att sträva efter att visa vilka medicinska resultat vi uppnår. En större transparens kring detta efterfrågas av både patienter och beslutsfattare och även av oss som arbetar i vården. Det är med stor ödmjukhet som vi arbetar vidare med denna uppgift. Mikael Ohrling, Sjukvårdsdirektör

6 4 SLSO Kvalitetsbokslut Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att den vård vi ger bygger på kunskap om vad som är god vård. Varje patient ska få sakkunnig och omsorgsfull vård utifrån sina individuella behov. En kunskapsbaserad vård bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. För att försäkra oss om att vården håller hög kvalitet och är kunskapsbaserad, gör vi regelbundna mätningar och upp följ ningar. Det är också viktigt för att garantera patient säkerheten i vården. Diagnosregistreringsgrad Kunskapsbaserad vård och behandling förutsätter en korrekt diagnos. För att resultatet av olika behandlingar ska kunna utvärderas är det också viktigt att diagnosen registreras. Vi följer därför upp antingen andelen patienter eller andelen besök som har en registrerad diagnos enligt figur 1:1. Målet är att öka andelen registrerade diagnoser varje år. Figur 1:1 100% Diagnosregistreringsgrad 90% 80% 70% 60% 0% Vårdcentraler Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri, BUP Beroendevård Vårdcentraler: Andel läkarbesök som har registrerad diagnos. Vuxenpsykiatri: Andel aktuella patienter som har registrerad diagnos efter tre besök (varav minst ett läkarbesök). Barn- och ungdomspsykiatri, BUP: Andel aktuella patienter som efter fyra besök har registrerad diagnos. Beroendevård: Andel aktuella patienter som har registrerad diagnos. För redovisning per enhet se bilaga 1 och 2.

7 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 5 Färgnyckel till våra verksamhetsområden Vårdcentraler, barn-/mödrahälsovård/ungdomsmottagningar Vuxenpsykiatri BUP Beroendecentrum Habilitering & Hälsa ASIH Primärvårdsrehabilitering Geriatrik Hela SLSO Behandlingseffekt och vårdkvalitet Vid utvärdering av kvaliteten på den behandling som patienter med en viss diagnos får, är det viktigt att mäta om syftet med behandlingen uppnås. Det förutsätter att man använder standardiserade och vedertagna metoder för att mäta behandlingseffekten och att mätningarna är systematiskt dokumenterade. När det inte finns specifika mått på den direkta behandlingseffekten kan patienter och behandlare skatta effekten av behandlingen på aktuella symtom eller hälsorelaterad livskvalitet. För att upprätthålla en säker och likvärdig vård med hög medicinsk kvalitet är det viktigt att följa nationella riktlinjer och vårdprogram. Här redovisas ett antal behandlingsresultat och kvalitetsindikatorer för några stora diagnosgrupper. Införande av nytt gemensamt journalsystem inom SLSO har medfört viss osäkerhet i uttag av data 2010 jämfört med tidigare år. Diabetes Patienter med välbehandlad diabetes har goda förutsättningar att undvika komplikationer och att leva ett normalt liv. Vårdcentralerna följer upp behandlingen av diabetespatienter med HbA1c, som är ett mått på medelblodsockret de senaste 6 8 veckorna. Det är ett viktigt mått på behandlingseffekten. 89% Andel patienter med diabetes typ 2 där man tagit prov på HbA1c. (2009: 92%, 2008: 87%) Med förändring av kost- och andra levnadsvanor kan diabetespatienter i många fall uppnå normala blodsockernivåer utan medicinering. HbA1c under 6 procent är en indikation på att kostbehandlingen har tillräcklig effekt. Andel patienter med diabetes typ 2 som enbart har kostbehandling och senaste HbA1c värde under 6%. (2009: 71%) 75% Riket enl. NDR 2009: 80% För redovisning per enhet se bilaga 2. Övervikt bidrar till minskad insulinkänslighet. En god viktkontroll är därför av stor betydelse för behandlingen av diabetes. För att konstatera om övervikt föreligger mäts BMI (Body Mass Index). 60% Andel patienter med diabetes typ 2 där BMI har registrerats i journalen. (2009: 64%, 2008: 54%) Hypertoni Patienter med välbehandlad hypertoni (högt blodtryck) har stora möjligheter att undvika komplikationer som stroke, hjärtinfarkt och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Ett välbehandlat blodtryck bör vara högst 140/90 mmhg. Andel patienter med hypertoni 54% * som har blodtryck högst 140/90 mm Hg vid senaste mätning. (2009: 37%, 2008: 39%) För redovisning per enhet se bilaga 2. *Rättad

8 6 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Förmaksflimmer Förmaksflimmer ökar risken för sjuklighet och stroke. Warfarinbehandling minskar risken för stroke med 65 procent jämfört med att förmaksflimmret inte behandlas. Källa: Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008, Socialstyrelsen. 81% Andel patienter (65 80 år) med förmaksflimmer som fått warfarinbehandling. Astma och KOL Astma och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) är stora folksjukdomar. Patienter med dessa sjukdomar behandlas till största delen på vårdcentralerna. Förväntad andel personer i befolkningen med astma är cirka 10 procent och med KOL omkring 4 7 procent. Vi följer diagnostiken för att uppmärksamma dessa underdiagnostiserade patientgrupper. 1,8% Andel av listade patienter som fått diagnosen astma. (2009: 2,0%) 0,6% Andel av listade patienter som fått diagnosen KOL. (2009: 0,7%) Spirometriundersökning är mycket viktig för att kunna ställa diagnosen astma eller KOL och för att följa upp sjukdomens utveckling och behandlingens effekt. Ett mått på en god astma/kol-vård är att cirka 10 procent av listade patienter har undersökts med spirometeri. 1,0% Andel av listade patienter som undersökts med spirometeri. (2009: 1,0%)

9 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 7 Uppföljning av behandlingseffekt inom rehab- och strokeenheter EQ-5D är en väl etablerad metod för att mäta patientupplevd hälsorelaterad livskvalitet. Genom att mätningen görs före och efter behandlingen kan resultatet användas för att utvärdera behandlingseffekt inom rehab- och strokeenheter, se figurerna 1:2 och 1:3. Figur 1:2 EQ-5D index före och efter behandling. Figur 1:3 EQ VAS före och efter behandling. FAKTA EQ-5D Hälsorelaterad livskvalitet Instrumentet består av två frågedelar som tar några minuter att fylla i. Del 1 Ett beskrivande formulär där individen skattar sin hälsa i fem dimensioner (rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär, oro/nedstämdhet) och anger för varje dimension antingen Inga problem Måttliga problem Svåra problem 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, ,56 0,66 0,60 0,68 73% % Rehab (n=2037) Strokeenheter (n=569) Rehab (n=2037) Strokeenheter (n=569) EQ-5D index före EQ-5D index efter EQ VAS före EQ VAS efter Individens svar på dessa frågor bildar en hälsoprofil, EQ-5D index. (Ju högre värde, desto bättre hälsa.) Del 2 En termometerliknande skala (Visual Analog Scale) där individen värderar sin hälsa från 0 (sämst) till 100 (bäst). Detta redovisas som EQ VAS. Bipolär sjukdom I kvalitetsregistret BipoläR registreras uppgifter om behandlingen vid bipolär affektiv sjukdom (manodepressiv sjukdom). Målet för behandlingen är att patienten genom förebyggande insatser ska slippa sjukdomsepisoder. Data från kvalitetsregistret visar hur stor andel av patienterna som inte har haft några sjukdomsepisoder de senaste 12 månaderna. I figur 1:4 visas behandlingsresultat för patienter med bipolär sjukdom typ 1, inom SLSO jämfört med övriga landet. Figur 1:4 Behandlingsresultat vid bipolär sjukdom typ 1, nationell jämförelse. Andel patienter som varit utan sjukdomsepisod det senaste året Källa: BipoläR % 50% 56% 55% 57% 49% (n=734) (n=152) (n=792) (n=432) (n=932) (n=460) SLSO Övriga landet n = Antal patienter med årsuppföljning

10 8 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Depression Psykiatri Sydväst erbjuder internetförmedlad KBT (kognitiv beteendeterapi). För att utvärdera behandlingens effekter skattar patienterna sin depressionsgrad före och efter behandling med ett instrument som heter Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS). Se figur 1:5. FAKTA MADRS: MADRS består av nio frågor där man kan få mellan noll till sex poäng per fråga. Ju högre sammanlagd poäng desto mer deprimerad är patienten. MADRS-poäng över 20 anses indikera medelsvåra depressiva symtom medan 12 poäng anses ligga på gränsen mellan inga eller milda depressiva symtom. Figur 1:5 MADRS-poäng n=270 Medelvärde för självskattad depressionsgrad före och efter internetförmedlad KBT. 20, Före behandling Efter behandling 12,7 21,7 12,6 20,8 12,6 Psykossjukdom Personer med schizofreni, eller schizofreniliknande tillstånd, som skrivs ut från heldygnsvård och som bedöms vara i behov av uppföljning i öppenvård, bör ha deltagit i ett första planerat möte inom en månad efter utskrivning. Detta för att säkerställa kontinuiteten i vården enligt de nya nationella riktlinjerna. 77% Andel patienter med psykossjukdom som haft kontakt med psykiatrisk öppenvård minst en gång under månaden efter utskrivning från heldygnsvård. Ätstörning Ätstörningar som inte behandlas framgångrikt kan medföra långvarigt lidande och stora risker för patienten. Det är därför angeläget att följa upp effekten av vidtagna åtgärder. I kvalitets registret RIKSÄT kan man följa hur stor andel av patienterna som ett år efter behandlingsstart inte längre uppfyller kriterierna för ätstörningsdiagnos. I figur 1:6 visas behandlingsresultat från Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ) jämfört med övriga landet. Figur 1: Behandlingsresultat vid ätstörning, nationell jämförelse. Andel patienter som inte längre hade ätstörningar vid uppföljning efter 1 år. 44% % 43% 32% 45% 33% (n=133) (n=859) (n=168) (n=960) (n=173) (n=924) SCÄ (Stockholms centrum för ätstörningar) Övriga landet n = Antal ettårsuppföljda Källa: RIKSÄT

11 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 9 Bedömning av barn och ungdomars funktionsnivå CGAS CGAS (Children s Global Assessment Scale) är en skattningsskala för att bedöma den allmänna funktionsnivån hos barn och ungdomar. Den används inom Barn- och ungdomspsykiatrin som en komplettering till den psykiatriska diagnosen och för att följa behandlingseffekten. 87% Andel patienter som bedömts med CGAS före och efter behandling. (2009: 85%, 2008: 79%) Uppföljning av behandlingseffekt inom BUP Inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) utvärderas behandlingseffekten i samband med kontaktens avslutning för samtliga patienter. Detta görs förutom med CGAS även med hjälp av skattning på en femgradig skala. Bedömningen sammanfattar vad som hänt med de problem man sökte hjälp för, enligt såväl den hjälpsökande som behandlaren. 75% Andel patienter som uppgav att problemen blivit lättare att leva med, minskat eller försvunnit. (2009: 75%, 2008: 77%) Smärtskattning VAS är ett väl utprövat instrument för smärtskattning, som används bland annat inom ASIH (avancerad sjukvård i hemmet). Patienten får hjälp att definiera hur intensivt han eller hon upplever sin smärta. Effekten av insatt behandling kan utvärderas genom en ny skattning. 99% Andel vårdtillfällen där smärta skattats med VAS vid inskrivning i ASIH. (2009: 92%) För redovisning per enhet se bilaga 3. Riskbedömning för trycksår inom ASIH och Geriatrik Uppkomst av trycksår är en risk för patienter som är långvarigt sängliggande. För att kunna förebygga trycksår gör man inom ASIH och geriatriken en riskbedömning av patienterna enligt Modifierad Nortonskala (MNS). 98% Andel vårdepisoder där man utfört riskbedömning för trycksår enligt MNS inom ASIH. (2009: 94%) För redovisning per enhet se bilaga 3. 99% Andel vårdtillfällen där man utfört riskbedömning för trycksår enligt MNS inom geriatriken. (2009: 96%) För redovisning per enhet se bilaga 3. Geriatrik 1,6% Andel vårdtillfällen där det uppstått trycksår hos de patienter som befunnit sig i riskzonen. (2009: 0,6%) För redovisning per enhet se bilaga 3.

12 10 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Kvalitetsregister SLSO:s MÅL: Alla enheter ska registrera i de nationella kvalitetsregister som är relevanta för verksamheten. 98 % av enheterna uppnådde målet. (2009: 95%, 2008: 90%) Nationella kvalitetsregister De nationella kvalitetsregistren gör det möjligt att följa upp den nytta vården skapar för patienterna. I kvalitetsregistren registreras bland annat uppgifter om symtom, undersökningsresultat, insatta åtgärder och behandlingsresultat. Det innebär att man kan sammanställa, analysera och jämföra data både på verksamhetsnivå och på nationell nivå. För att få ett bra underlag för uppföljning, är det angeläget att verksamheterna registrerar så många av sina patienter som möjligt i relevanta kvalitetsregister. Täckningsgraden anger hur stor andel av patienterna i respektive målgrupp som har registrerats i registret.

13 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 11 Nationella Diabetesregistret, NDR används av vårdcentralerna för att följa upp patienter med diabetes. Syftet är att förbättra diabetesvården och göra behandlingsresultat tillgängliga för fler vårdgivare. 97% Täckningsgrad (2009: 89%, 2008: 50%) För redovisning per enhet se bilaga 2. Mödrahälsovårdsregistret används för att följa upp att vården av gravida kvinnor är likvärdig i hela landet och för att få underlag för att utvärdera mödrahälsovården. 71% Täckningsgrad (2008: 63%, 2007: 62%) Källa: Mödrahälsovårdsregistret Jämförelse med 2009 saknas på grund av ändringar i registret. CPUP, Uppföljningsprogram för barn med cerebral pares används av Habilitering & Hälsa för att säkerställa att barn med cerebral pares (CP) upptäcks och får behandling i tid. Ledrörlighet och eventuella muskelförkortningar kontrolleras regelbundet för att förebygga bland annat höftluxationer. 84% Palliativa registret används inom ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) för att följa upp och förbättra vården i livets slutskede. 100% Täckningsgrad barn födda år 2002 och senare. (2009: 65%) Täckningsgrad (2009: 97%) Svenska Demensregistret, SweDem används av minnesmottagningar inom geriatriken för att följa förekomsten av demens och utvärdera behandlingseffekter. Målet är en god och likvärdig behandling av patienter med demenssjukdomar. 93% Täckningsgrad (2009: 98%) För redovisning per enhet se bilaga 3. BipoläR används av vuxenpsykiatrin för att följa sjukdomsförlopp och behandlingen vid bipolär affektiv sjukdom (manodepressiv sjukdom). 55% Täckningsgrad Tidigare jämförelse saknas. RIKSÄT används av Stockholms Centrum för ätstörningar (SCÄ) för utvärdering av olika behandlingsinsatser vid ätstörningar. 82% Täckningsgrad (2009: 71%)

14 12 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Hälsofrämjande insatser Screening av alkoholvanor hos blivande mödrar Alkoholscreening är ett stöd i mödrahälsovårdens förebyggande arbete. Syftet är att minska alkoholkonsumtion som riskerar att ge medicinska och sociala biverkningar. Att ge enkla råd till gravida kvinnor med förhöjd alkoholkonsumtion har visat sig minska antalet mödrar med riskbruk. 89% Andel blivande mödrar som genomgått screening för alkoholbruk. (2008: 91%) Källa: Mödrahälsovårdsregistret. Jämförelse med 2009 saknas på grund av ändringar i registret. Hälsosamtal med 75-åringar inom primärvården Hälsosamtal med 75-åringar syftar till att etablera kontakt med distriktssköterskan för att värdera hälsoresurser och identifiera behov. Distriktssköterskan ska också ge sakkunnig information om tillgång till stöd och aktiviteter och uppmärksamma riskfaktorer i den äldres omgivning. 29% Andel listade 75-åringar som fått hälsosamtal. (2009: 17%) Exempel på gott utvecklingsarbete. Kunskapsbaserad vård inom BUP Under 2010 har Barn- och ungdomspsykiatrin arbetat med att ta fram rikt linjer för sitt bedömnings- och behandlingsarbete. Åtta projektgrupper har samman ställt evidensläget inom den vetenskapliga forskningen och konsensus om bästa beprövad erfarenhet inom hela det barnpsykiatriska kunskapsområdet. Syftet med den unika satsningen är att begränsa antalet utredningsoch behandlingsmetoder till de metoder som har mest stöd vetenskapligt och erfarenhetsmässigt. Därigenom ökas verksamhetens professionalitet, kvaliteten i vården och förutsättningarna för likvärdig vård i länet. Riktlinjerna kommer att uppdateras kontinuerligt och de finns tillgängliga på BUP:s externa webbplats De har väckt stort intresse både nationellt och internationellt.

15 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 13

16 14 SLSO Kvalitetsbokslut Säker hälso- och sjukvård förutsätter att vi systematiskt arbetar med att uppmärksamma och åtgärda risker. Därmed kan vi förhindra vårdskador och öka patientens säkerhet. Grunden för säker vård är ett kunskapsbaserat arbetssätt som utgår från vårdprogram och riktlinjer. I detta kapitel redovisas fakta som har direkt anknytning till SLSO:s arbete med patientsäkerhet. Övriga kapitel innehåller också olika aspekter på säker vård. Patientsäkerhet, mål och uppföljning SLSO:s övergripande mål för 2010 var att erbjuda Säker och tillgänglig vård med goda resultat. För att öka förutsättningarna för detta har det under året pågått en omfattande revidering av SLSO:s kvalitetsledningssystem. Det har också gjorts mer tillgängligt för medarbetarna och integrerats med ledningssystem för arbetsmiljö och miljö. SLSO följer upp att verksamheterna har dokumenterade rutiner inom de områden som krävs. I detta kapitel redovisas ett antal resultat från den upp följningen. Här visas uppföljningen av rutiner för risk-, avvikelse-, remiss- och läkemedelshantering som alla är av stor vikt för patientsäkerheten. SLSO:s INTERNKONTROLL Alla enheter ska ha dokumenterade rutiner för: riskhantering. 87% av enheterna uppfyllde kravet. avvikelsehantering. 99% av enheterna uppfyllde kravet. remisshantering. 94% av enheterna uppfyllde kravet. läkemedelshantering. 97% av enheterna uppfyllde kravet. (2009: 93%)

17 Säker hälso- och sjukvård 15 Risk- och avvikelserapportering En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är att alla risker och avvikelser som inträffar rapporteras. Dessa måste sedan analyseras, följas upp och leda till förbättringar. Även anmälningsärenden och klagomål bör leda till lärande och utveckling. SLSO har som mål att öka antalet rapporterade risker och avvikelser (tillbud och negativa händelser). Under 2010 rapporterades sammanlagt drygt risker och avvikelser i systemet för avvikelserapportering, HändelseVis. Det är en ökning med 45 procent jämfört med Den ökade rapporteringen beror sannolikt på en större medvetenhet om patientsäkerhet och inte på att risker eller avvikelser faktiskt ökat. Målet är att de flesta rapporter ska gälla risker, för att förebygga att tillbud och negativa händelser inträffar. I figur 2:1 visas fördelningen mellan antalet risker, tillbud och negativa händelser För att stimulera till fler riskrapporter utsågs en vecka under våren 2010 till Riskvecka. Drygt åtta gånger fler risker rapporterades denna vecka. Antalet rapporterade risker per vecka har ökat med knappt 15 procent totalt i SLSO efter Riskveckan. Nästan 70 procent fler risker har rapporterats i primärvården under 2010 jämfört med föregående år. Vad är risk, tillbud och negativ händelse? Risk: Möjlighet att en negativ händelse ska inträffa. Tillbud: Händelse som hade kunnat medföra vårdskada. Negativ händelse: Händelse som medfört vårdskada. Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 2005:12 Vad är en vårdskada? Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 2005:12 Figur 2:1 Fördelning mellan antal risker, tillbud och negativa händelser 2008, 2009 och Rapportering av risker och avvikelser SLSO:s MÅL Alla enheter ska öka antal rapporterade risker och avvikelser i HändelseVis. 81 % av enheterna uppnådde målet. Risk Tillbud Negativ händelse

18 16 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Viken typ av risker, tillbud och negativa händelser som förekommer mest frekvent framgår av figur 2:2. Att förbättra vårddokumentation och informationsöverföring är av största vikt för att öka patientsäkerheten. Figur 2:2 Fördelning av kategorier i risk- och avvikelserapporteringen Brister i vårddokumentation och informationsöverföring Bristande vård * Brister i läkemedelshantering Patientolycksfall Bristande tillgänglighet Fel på eller felaktigt hanterande av medicinteknisk produkt Avsiktligt självdestruktiva handlingar hos patient Bristande bemötande Avsteg från sekretess och tystnadsplikt Hot och våld mot patient Vårdgarantin ej uppfylld Brister i cell- och vävnadshantering *Med bristande vård menas t ex att det saknas sängplatser eller att prover inte tagits som planerat. 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Patientsäkerhetskultur Säker hälso- och sjukvård förutsätter att ledningen driver ett långsiktigt och systematiskt patientsäkerhetsarbete som engagerar alla medarbetare. Säkerhetsmedvetandet har stor betydelse för hur de risker som patienter utsätts för hanteras. Arbetet med att utveckla SLSO:s patientsäkerhetskultur har skett på flera olika nivåer och med olika metoder. SLSO:s styrelse och ledningsgrupp har patient säkerhet som en stående punkt på dagord ningen. Chefer och blivande chefer har genomgått utbildningar i patientsäkerhet och även läkare med medicinskt ledningsansvar och ST-läkare har fått särskild utbildning. Ett antal verksamheter har också haft patientsäkerhet som ett tema på sina planeringsdagar. Fyrtio metodspecialister har ut bildats i risk- och händelseanalys, utöver de drygt 200

19 Säker hälso- och sjukvård 17 som utbildats tidigare år. Dessa har i sin tur utbildat lokala patientsäkerhetssamordnare. De risk- och händelse analyser som genomförts under året har bidragit till att medvetandegöra spe cifika säkerhetsproblem och lett till konkreta förbättringsåtgärder. Många verksamhetschefer och enhetschefer har under året deltagit i SLLutbildningen Säkra vården. Utbildningen syftar till att förändra attityder och beteenden som är viktiga för säkerhet och kvalitet. Patientsäkerhetskultur kan mätas med enkäter till medarbetarna eller som följsamhet till vårdprogram och riktlinjer. För tredje året i rad har samtliga en heter i SLSO genomfört en enkätundersökning bland medarbetarna för att mäta patientsäkerhetskulturen. Att förändra en kultur är ett långsiktigt arbete där resultaten kommer gradvis. Därför har vi valt att jämföra 2010 med Skillnader mellan de två mättillfällena är små, men går i rätt riktning. Vad är patientsäkerhetskultur? Patientsäkerhetskultur: förhållningssätt och attityder, hos individer och grupper inom en vårdenhet, som har betydelse för patientsäkerheten. Socialstyrelsen Vad är en händelseanalys? Systematisk utredning av tillbud och negativa händelser. Utredningen omfattar rekonstruktion av händelseförlopp och orsaksanalys. Vad är en riskanalys? Riskanalys är en beprövad metod för säkerhetsarbete. Genom en noggrann kartläggning av hur en verksamhet fungerar i praktiken kan risker och brister identifieras och analyseras. Figur 2:3 Resultat från mätningar av patientsäkerhetskulturen i SLSO 2010 jämfört med (Andel svarande i procent.) 1. Jag vet hur jag skriver en avvikelserapport på min arbetsplats 10. På min arbetsplats drar vi nytta av och lär oss av våra misstag 9. Jag blir positivt bemött av kollegor/arbetskamrater på min arbetsplats när jag tar upp avvikelser som inträffat i vår verksamhet Jag inser vikten av att rapportera avvikelser även om patienten inte drabbats 3. Jag rapporterar avvikelser när jag själv begår misstag 8. På min arbetsplats är patientsäkerhet ett prioriterat område 4. Min närmaste chef uppmuntrar mig att rapportera allt som kan innebära en risk för patienterna 7. Min närmaste chef lyssnar på mig och bryr sig om det jag tar upp avseende patientsäkerhet 6. Min närmaste chef sätter alltid patientsäkerhet i första hand 5. Min närmaste chef ger mig återkoppling när jag skriver en avvikelserapport n = antal svar n = n = 5 500

20 18 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Patientsäkerhetsarbete inom olika vårdgrenar Primärvård Inom primärvården har införandet av en gemensam sammanhållen journal inom SLSO på ett avgörande sätt förbättrat möjligheterna till informationsöverföring och samverkan. För att öka kunskapen kring patientsäkerhet har flera verksamheter engagerat hela personalgruppen i att göra riskanalyser. Att kontinuerligt följa upp diagnossättning, läkemedelsförskrivning och behandlingsresultat är ett grundläggande kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Några av dessa uppföljningar redovisas i kapitel 1. SLSO:s INTERNKONTROLL Alla enheter ska ha dokumenterade rutiner för: samverkan med andra vårdaktörer. 87% av enheterna uppfyllde kravet. metoder för diagnostik, vård och behandling. 82% av enheterna uppfyllde kravet. Vad är en läkemedelsgenomgång? Metod för strukturerad analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning. Läkemedelsgenomgång syftar till att: minska antalet olämpliga läkemedel/läkemedelskombinationer och läkemedel med tveksam nytta. upptäcka eventuella läkemedelsbiverkningar som orsak till patientens besvär. förbättra patientens livskvalitet. Ett sätt att minska riskerna och förbättra kvaliteten i vården för äldre och multisjuka är att göra regelbundna läkemedelsgenomgångar. Målet är att en årlig läkemedelsgenomgång ska genomföras för varje patient som är inskriven i hemsjukvården. 16% Andel hemsjukvårdspatienter där läkemedelsgenomgång gjorts under året. (2009: 39%, 2008: 44%)

21 Säker hälso- och sjukvård 19 Psykiatri Inom psykiatrin har ett särskilt fokus under 2010 legat på vård och behandling av självmordsnära patienter. Ett regionalt vårdprogram Omhändertagande av suicid nära patienter har tagits fram. Ett nät verk av koor dinatorer har spridit kännedom om vård programmet. Bedömningshjälpmedel och förbättrat doku mentationsstöd vid självmordsrisk är under fram tagande. Utbildningsprogram, skattningsövningar med mera har genomförts. Händelseanalyser av självmord och självmordsförsök har resulterat i förbättringar av rutiner till exempel gällande involvering av anhöriga, läkemedelsuppföljning, bedömning av risk för självmord. För att förbättra säkerheten i den psykiatriska heldygnsvården pågår sedan flera år ett arbete enligt Bergenmodellen som är en metod för att förebygga och bemöta hot och våld. Målet är att både patienter och personal ska uppleva att vård- och arbetsmiljön är trygg och säker. Utgångspunkten i det förebyggande arbetet är att förbättra personalens bemötande och sätt att relatera till patienterna i den vardagliga vård situationen. Modellen ger även kompetens att hantera krävande och farliga situationer på ett sätt som blir mindre riskfyllt för både patienter och personal. FAKTA: Bergenmodellen är en strukturerad och systematisk metod att förebygga och bemöta hot och våld. Den omfattar lika delar teori och praktiska övningar som repeteras flera gånger varje termin. Vetenskapliga utvärderingar genomförs för att studera olika effekter av utbildningen och personalens upplevelse av att arbeta med modellen. Sedan 2006 har Bergenmodellen införts på nästan alla vårdavdelningar (cirka femtio st) som tillhör SLSO:s barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri och beroendevård 120 medarbetare har genomgått nio dagars utbildning till kursledare medarbetare har genomgått fyra dagars grundutbildning.

22 20 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Geriatrik och ASIH Inom geriatrik och ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) har man under året arbetat med flera förbättrings områden. För att öka säkerheten för patienten är det viktigt att förebygga fall skador. Det är den kategori av vårdskador som dominerar inom SLSO. För att minska dessa ska alla patienter fallriskbedömas. Hjälpmedel som minskar fallrisk har också köpts in. Inom geriatriken görs fallriskbedömning för inskrivna patienter med Downton Fall Risk Index. Inom ett dygn efter inskrivningen ska en bedömning av fallrisken göras och lämpliga åtgärder vidtas. Medicinering, smärta eller olika funktionsnedsättningar kan öka risken för fall. Exempel på lämpliga förebyggande åtgärder är ökad tillsyn, gånghjälpmedel, larmmatta eller justering av patientens läkemedel. 95% Andel vårdtillfällen då man utfört riskbedömning för fall enligt regionalt vårdprogram. (2009: 94%) 0,1% Andel vårdtillfällen då patienten fallit och fraktur uppstått (av de vårdtillfällen då patient bedömts vara i riskzonen för fall). En viktig uppgift i vården av äldre är att upptäcka och åtgärda undernäring för att förbättra hälsotillståndet och öka möjligheten till tillfrisknande. Nutritionsbedömning ska ske i samband med inläggning för geriatrisk vård. Riskfaktorer ska identifieras och relevanta åtgärder vidtas och följas upp. Parametrar som ingår i nutritionsbedömningen är bland annat BMI, kontroll av blodprover och tecken på viktförlust och ätsvårigheter. 97% Andel vårdtillfällen då patient bedömts enligt regionalt vårdprogram för undernäring. Vårdprogrammet betonar vikten av att information om patientens näringstillstånd och särskilda behov överförs till den vårdgivare som övertar vårdansvaret. 98% Andel vårdtillfällen då skriftlig rekommendation om nutritionsbehandling (för patienter i riskzonen) överlämnats till övertagande vårdgivare/kommun.

23 Säker hälso- och sjukvård 21 ASIH Långbro Park får hedersomnämnande för Bästa team 2010! ASIH Långbro Park har fått hedersomnämnande från Svensk sjuksköterskeförening. Juryns motivering lyder: ASIH Långbro Park omfattar tre team som alla verkar för att ge bästa möjliga livskvalitet till de patienter som vårdas inom den avancerade hemsjukvården och på den palliativa vårdavdelningen. Tydliggörande av teamets betydelse, kontinuerlig utvärdering av rondens funktion och med kommunikation och samverkan som en röd tråd genom verksamheten skapas ett gott omhändertagande och en säker vård för patienterna, deras anhöriga och närstående. Exempel på gott utvecklingsarbete.

24 22 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 SLSO:s INTERNKONTROLL Alla enheter ska ha skriftliga lokala basala hygienrutiner. 91% Figur av enheterna uppfyllde kravet. (2009: 91%) FAKTA BHK: Korrekt handläggning av basala hygienrutiner innebär: Desinfektion av händerna med sprit direkt före och efter patientnära arbete och användning av handskar. Användning av handskar vid kontakt och vid risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Användning av engångsförkläde av plast eller patientbunden skyddsrock vid omvårdnad/undersökning/ behandling som innebär direktkontakt med patienten eller dennes säng, vid hantering av smutsiga föremål samt vid risk för stänk av kroppsvätskor. Korrekt klädsel innebär att: Arbetskläderna ska ha korta ärmar och bytas dagligen samt då de blivit våta eller synligt förorenade. Händer och underarmar ska vara utan ringar, klockor och armband. Hår ska vara kort eller uppsatt. Goda hygienrutiner En viktig del i patientsäkerhetsarbete är att förhindra smittspridning inom vården genom att tillämpa goda hygienrutiner. SLSO har riktlinjer beträffande basala hygienrutiner som ska följas av all personal i alla vård- och undersökningssituationer. Att inte bära klocka, ringar och andra smycken, att tvätta händerna, använda handsprit och att möta patienten korrekt klädd gör vården säkrare för patienten. I SLSO genomförs en självskattningsmätning två gånger per år. I tabellen nedan redovisas resultatet av en webbaserad enkät* om följsamheten till basala hygien rutiner inom psykiatri, primärvård, geriatrik och ASIH. 2:4 SLSO:s hygienmätning, självskattning. Hygienmätning 2010 Antal svar Bar kortärmad arbetsdräkt Utan ring, klocka eller armband Använde handsprit före patientnära arbete Använde handsprit efter patientnära arbete *Personalen registrerade via webben sin följsamhet till hygienrutinerna vid registreringsdagens första patientmöte. Redovisningen avser mätning hösten 2009 och hösten SKL (Sveriges kommuner och landsting) organiserar en nationell observationsstudie av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler (BHK). En jämförelse mellan geriatrikens slutenvård inom SLSO och Stockholms läns landsting som helhet hösten 2010 visas i figur 2:5. Följsamhet till BHK innebär att den observerade personen till fullo efterlevt basala hygienrutiner och haft helt korrekt klädsel (se fakta BHK). Figur 2: Geriatrik SLSO n=157 n = antal observerade. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK). 65% 43% 0,60 0,68 Psykiatri Övriga SLL n=1490 Primärvård/ ASIH Geriatrik Totalt SLSO % 66% 94% 93% 99% 99% 87% 86% 75% 64% 80% 82% 92% 94% 82% 78% 89% 82% 89% 91% 98% 90% 92% 88% 92% 93% 95% 97% 100% 100% 95% 96%

25 Säker hälso- och sjukvård 23 Vårdrelaterade infektioner är ett problem i sjukvården. Förutom ett stort lidande för patienten medför dessa också stora kostnader. De vanligast förekommande infektionerna är lunginflammationer, urinvägsinfektioner samt hud- och sårinfektioner. Mätning av vårdrelaterade infektioner är en del av den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. Sedan 2008 deltar slutenvården inom SLSO i dessa mätningar som leds av SKL (Sveriges kommuner och landsting). De sker två gånger per år och visar tillståndet just den dag när mätningen genomförs. 11% Andel patienter som vårdades inom geriatrisk heldygnsvård i SLSO och som hade någon form av vårdrelaterad infektion. (2009: 9%) Källa SKL Klagomål och anmälningsärenden Tabellen nedan visar antalet patientärenden inom SLSO som anmälts till Stockholms läns landstings Patientnämnd (PaN), Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och Socialstyrelsen (SoS) under 2010 jämfört med Figur 2:6 Klagomål och anmälningsärenden. Psykiatri Primärvård Geriatrik H&H, SynC, Tolk* Totalt SLSO PaN HSAN Lex Maria, SoS * Habilitering & Hälsa, Syncentralen, Tolkcentralen. Källa: PaN, HSAN och SLSO:s egen statistik. Antalet ärenden till Patientnämnden från psykiatrin minskade under 2010 trots en ökning av antalet patienter och besök i psykiatrin. I första hand gäller klagomålen synpunkter på behandling men också på bemötande och tillgänglighet. Inom primärvården avser klagomålen samma områden men andelen ärenden som rör brister i bemötande är större. Patientnämnden (PaN) är en fristående nämnd i SLL dit patienter kan vända sig med klagomål, synpunkter eller frågor när det gäller vården. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) var fram till och med 2010 den statliga myndighet till vilken enskilda personer och myndigheter, som till exempel Socialstyrelsen, kunde göra anmälan för att pröva om yrkesutövare inom hälso- och sjukvård hade begått något fel. Lex Maria kallas den lag som innebär att vårdgivare har skyldighet att anmäla till Socialstyrelsen om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av en allvarlig skada eller sjukdom. Drygt 3/4 av Lex Maria-anmälningarna gjordes inom psykiatrin och beroendevården och gällde främst självmord, självmordsförsök och oklara dödsfall.

26 24 SLSO Kvalitetsbokslut Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vi alltid har patientens bästa för våra ögon. Respekt och lyhördhet för individens specifika behov har högsta prioritet. Delaktiga och välinformerade patienter bidrar till att göra vården mer patientfokuserad och säker. Hög upplevd tillgänglighet och gott bemötande bidrar också till ökad trygghet och säkrare vård. Kontinuitet i behandlingskontakten och god dialog i alla möten med patienter och närstående ökar förutsättningarna för att vården ska kunna tillgodose enskilda individers specifika behov. Patientupplevd kvalitet För att mäta patientupplevd kvalitet görs enkätundersökningar med olika intervall. Av figur 3:1 framgår antalet enkäter som skickats ut och andelen patienter som valt att svara på enkäten inom olika verksamhetsområden. Figur 3:1 Svarsfrekvens patientenkät Antal skickade enkäter Svarsfrekvens 1) Vårdcentral % Barnavårdscentral % Barnmorskemottagning % Vuxenpsykiatri, öppenvård % BUP öppenvård (målsman) % Beroendevård, öppenvård % Habilitering & Hälsa % SLSO arbetar enligt en strukturerad modell för ledning och styrning av verksamheten som benämns Balanserad Verksamhetsstyrning (BVS), se bilaga 6. Målen formuleras uti från fyra olika perspektiv. Patientperspektivet redovisas i detta kapitel. De strategiska målen för patientperspektivet uttrycktes 2010 i form av fyra utfästelser. Målen följs upp med resultat från olika frågor i patientenkäten enligt nedan. UTFÄSTELSE 1 Patientperspektivet Med hög patientupplevd tillgänglighet avses att det är klart och tydligt vart du ska vända dig för den vård du behöver. Du når oss lätt via nätet, telefon eller vid besök. Du får tid till besök på ett enkelt sätt, på tid som passar dig. Resultat redovisas i kapitel 6.

27 Patientfokuserad hälso- och sjukvård 25 UTFÄSTELSE 2 Patientperspektivet Med trygg och delaktig patient avses att du vet att vården finns där när du behöver den. Du har rätt att välja vårdgivare och får alltid ett gott bemötande. Du får den information som du behöver för att kunna vara delaktig i beslut om din vård. Figur 3:2 Andel patienter som har svarat ja helt och hållet på frågan: Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Vårdcentraler Barnavårdscentraler Barnmorskemottagningar Vuxenpsykiatri, öppenvård BUP öppenvård, målsman Beroendevård, öppenvård Habilitering & Hälsa mättes inte % För redovisning per enhet se bilaga 4. Delaktighet enligt patientenkät SLSO:s MÅL: Minst 75% av patienterna (eller 5% fler än föregående år) anser sig helt och hållet delaktiga i beslut om sin vård. 20% av enheterna uppnådde målet.

28 26 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 UTFÄSTELSE 2 Patientperspektivet forts. Med trygg och delaktig patient avses att du vet att vården finns där när du behöver den. Du har rätt att välja vårdgivare och får alltid ett gott bemötande. Du får den information som du behöver för att kunna vara delaktig i beslut om din vård. Figur 3:3 Andel patienter som har svarat ja helt och hållet på frågan: Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Vårdcentraler Barnavårdscentraler Barnmorskemottagningar Vuxenpsykiatri, öppenvård BUP öppenvård, målsman Beroendevård, öppenvård Habilitering & Hälsa mättes inte 2010 Bemötande enligt patientenkät SLSO:s MÅL: Minst 80% av patienterna anser sig blivit bemötta med respekt och hänsyn utan förbehåll. 72 % av enheterna uppnådde målet % För redovisning per enhet se bilaga 4. UTFÄSTELSE 3 Patientperspektivet Med jämställd och jämlik vård avses att du och alla andra ska ha samma möjligheter till god vård utifrån dina behov oavsett vilken av våra verksamheter du besöker. Du har rätt att träffa den som har den kompetens som ditt tillstånd kräver. Resultat redovisas i kapitel 5.

29 Patientfokuserad hälso- och sjukvård 27 UTFÄSTELSE 4 Patientperspektivet Med befolkningens förtroende avses att du och övriga patienter väljer våra verksamheter utifrån att vi är tillgängliga, ger ett gott bemötande och bra vård. Vi blir rekommenderade för det och för att vi är lyhörda för den enskilde patientens behov. Figur 3:4 Andel patienter som har svarat ja helt och hållet på frågan: Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? Vårdcentraler Barnavårdscentraler Barnmorskemottagningar Vuxenpsykiatri, öppenvård BUP öppenvård, målsman Beroendevård, öppenvård Habilitering & Hälsa % För redovisning per enhet se bilaga 4. Rekommendation enligt patientenkät SLSO:s MÅL: Minst 70% av patienterna anser att de utan förbehåll kan rekommendera den mottagning de besökt till andra. 55 % av enheterna uppnådde målet. Patienternas synpunkter är väsentliga i arbetet med att förbättra vården. Alla verksamheter förutsätts därför göra en handlingsplan för hur de bättre ska möta patienternas behov. Andelen enheter som gjort en handlingsplan redovisas i marginalen. Handlingsplan för att förbättra resultatet i patientenkäten SLSO:s MÅL: Alla enheter har en handlingsplan för att förbättra resultatet i patientenkäten. 78 % av enheterna uppnådde målet.

30 28 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Kontinuitet i läkarkontakten i vuxenpsykiatrin God kontinuitet är en förutsättning för ett effektivt omhändertagande av personer med egentlig depressionsepisod eller ångestsyndrom (Källa: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, Socialstyrelsen). 77% Andel av de patienter som behandlas för ångest eller depression som har haft kontakt med samma person vid de tre senaste läkarkontakterna* * Besök eller telefonsamtal. Kontinuitet i mödrahälsovården För blivande mödrar som besöker mödrahälsovården för kontroller ett flertal gånger under graviditeten är det viktigt med kontinuitet i kontakten med barnmorskan. 76% Andel blivande mödrar som fick träffa högst två olika barnmorskor. (2008: 81%, 2007: 83%) Källa: Mödrahälsovårdsregistret 2010, 2008 och Hembesök hos förstfödda Till barnhälsovårdens uppdrag hör bland annat att göra hembesök hos familjer som fått sitt första barn. Syftet med hembesöken är att lära känna familjen och få en bild av barnets och hela familjens situation. Därmed ökar förutsättningen för en god kontakt och dialog med föräldrarna. 82% Andel förstfödda som har fått hembesök. (2009: 69%, 2008: 77%)

31 Patientfokuserad hälso- och sjukvård 29 Informerande samtal till patienter och närstående inom ASIH Vården i livets slutskede ska vara av hög kvalitet. Patientens psykiska, sociala och andliga behov har hög prioritet. Att vara informerad om sitt hälsotillstånd är väsentligt för att skapa möjlighet för patienter och närstående att ta ställning till hur de vill leva den sista tiden. Andelen patienter och närstående som fått informerande samtal följs upp inom ASIH (avancerad sjukvård i hemmet). 83% Andel patienter som fått informerande samtal under sista tiden i livet.* (2009: 73%) * av läkare och/eller sjuksköterska. Källa: Palliativa registret. För redovisning per enhet se bilaga 3. 98% Andel närstående som fått informerande samtal.* (2009: 90%) * av läkare och/eller sjuksköterska. Källa: Palliativa registret. För redovisning per enhet se bilaga 3. Ljuspriset till ADHD-center inom Habilitering & Hälsa ADHD-center är ett stöd- och kunskapscenter som vänder sig till barn, ung domar och unga vuxna med ADHD i åldrarna 4 25 år, deras familjer och andra närstående. Föräldraföreningen Attention har tilldelat ADHD-center ljuspriset med motiveringen: ADHD-center har via ett brett, flexibelt och lösningsfokuserat arbetssätt hjälpt många pressade familjer. Med gedigen kunskap som grund och konkreta råd har personalen byggt upp en välkomnande mötesplats. Ett stort extra plus är att de genom ovanligt många grupp aktiviteter för föräldrar och ungdomar kunnat undvika köer och främjat erfarenhetsutbyte mellan familjerna. Exempel på gott utvecklingsarbete.

32 30 SLSO Kvalitetsbokslut Effektiv hälso- och sjukvård innebär att vi använder våra resurser så att de på ett kostnadseffektivt sätt tillgodoser kraven på hög säkerhet och god vårdkvalitet. Rätt vård när och där du behöver den är SLSO:s vision som ska inspirera till att erbjuda en effektiv, kunskapsbaserad och säker vård. Att planera vård och behandling i samverkan med patienten ökar möjligheten till att målen med insatserna nås. Rätt val av läke medel minimerar följdverkningar och miljöpåverkan. Att regelbundet följa upp och utvärdera behandlingsresultaten möjliggör utveckling och effektivisering av vården. En förutsättning för att kunna erbjuda effektiv vård är att alla medarbetare har kompetens för sin uppgift och aktivt bidrar till att utveckla verksamheten. Vårdplan är ett skriftligt dokument som ska innehålla mål för vården, planerade insatser, tidpunkt för uppföljning och uppgifter om vem som har ansvar för vad i behandlingen. Vårdplanen ska upprättas och utvärderas av patient och behandlare tillsammans. I figur 4:1 4:4 visas andel patienter inom olika verksamhetsområden som har en vårdplan.

33 Effektiv hälso- och sjukvård 31 Figur 4:1 Vuxenpsykiatri. Andel patienter i öppenvård som efter tre besök har en vårdplan (%). Figur 4:2 Barn- och ungdomspsykiatri. Andel patienter i öppenvård som efter tre besök har en vårdplan (%) För redovisning per enhet se bilaga Figur 4:3 Beroendevård. Andel patienter som efter tre besök har en vårdplan (%). Figur 4:4 Habilitering & Hälsa. Andel brukare som efter tre besök har en habiliteringsplan (%) Andel brukare som efter tre besök har en habiliteringsplan. 85% Habilitering & Hälsa (2009: 80%) Andel habiliteringsplaner med utvärdering av mål. 70% Habilitering & Hälsa (2009: 64%) Andel vårdepisoder/vårdtillfällen där vårdplan upprättats inom fyra vardagar vid inskrivning. 99% ASIH (2009: 99%) För redovisning per enhet se bilaga 3. Andel vårdplaner med utvärdering av mål. 99% ASIH (2009: 98%) För redovisning per enhet se bilaga 3. 96% Geriatrik (2009: 95%) För redovisning per enhet se bilaga 3. 93% Geriatrik (2009: 96%) För redovisning per enhet se bilaga 3.

34 32 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Miljöpåverkan av läkemedel SLSO har sedan 2007 utbildat cirka 2500 förskrivande personal i Läkemedels påverkan på miljön. Sedan dess har förskrivningen av 32 av de 35 mest miljöförstörande läkemedlen minskat. Kloka listan är en lista över rekommenderade läkemedel, som fastställs varje år av en expertgrupp inom Stockholms läns landsting, SLL. Den innehåller noggrant utvalda läkemedel för behandling av vanliga sjukdomar. Läkemedlen är effektiva, säkra och prisvärda. Hänsyn har också tagits till läkemedlets miljöpåverkan. Följsamhet till Kloka listan mäts med DU90 (Drug Utilization 90%) som inne bär att man granskar om 90 procent av läkemedelsförskrivningen görs enligt Kloka listan. Figur 4:5 Följsamhet till Kloka listan Vårdcentraler. Vårdcentraler % 85% 87% För redovisning per enhet se bilaga 2. Figur 4:6 Följsamhet till Kloka listan Geriatrik. Geriatrik % 83% Antibiotikaförskrivning För att inte behandling med antibiotika ska leda till resistensutveckling, som gör att preparaten blir verkningslösa, måste användningen begränsas. När det ändå är nödvändigt att använda antibiotika, är det viktigt att välja ett preparat som inte har bredare verkan än vad som behövs. Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) har skrivit rekommendationer för hur antibiotika ska användas för att minimera resistensutveckling. Vad är kinoloner? Antibiotika med stor risk att orsaka resistensutveckling, som endast bör användas vid svårare infektioner. Urinvägsinfektion hos kvinnor Vid nedre urinvägsinfektion hos kvinnor år rekommenderar Strama att läkemedelsgruppen kinoloner ska utgöra högst 10 procent av den totala antibiotikaförskrivningen, icke-kinoloner ska alltså utgöra minst 90 procent.

35 Effektiv hälso- och sjukvård 33 Figur 4:7 Andel kvinnor behandlade med antibiotika för urinvägsinfektion som behandlats med icke-kinoloner Landet, all vård 85% 84% SLL, vårdcentraler 92% 91% SLSO, vårdcentraler 91% 90% Källa: Apotekens Service AB 86% Andel av SLSO:s vårdcentraler som nått Stramas mål (minst 90% icke-kinoloner ). (2009: 81%) Övre luftvägsinfektion hos barn De flesta barn med övre luftvägsinfektion blir friska utan antibiotikabehandling. Det är ett av skälen till varför Strama rekommenderar att användningen av antibiotika vid övre luftvägsinfektioner ska minska. I de fall behandlingen med antibiotika är motiverad rekommenderas penicillin V som förstahandsval. Stramas mål är att 80 procent av antibiotika mot luftvägsinfektioner till barn 0 6 år bör vara penicillin V. Vad är penicillin V? Vanligt penicillin, rekommenderat 1:a-handsantibiotika vid övre luftvägsinfektion. Figur 4:8 Andel barn 0 6 år som behandlats med antibiotika för övre luftvägsinfektion som vid första förskrivning fick penicillin V Landet, all vård 65% 64% SLL, vårdcentraler 65% 63% SLSO, vårdcentraler 69% 66% Källa: Apotekens Service AB 10% Andel av SLSO:s vårdcentraler som nått Stramas mål (minst 80% av luftvägsantibiotika är Penicillin V till barn 0 6 år). (2009: 5%) Källa: Apoteket försäljning Inskrivning direkt på geriatrisk klinik För äldre, svaga och multisjuka patienter, som ofta besöker sjukhus, är det extra viktigt att snabbt få rätt vård. Det innebär att man i allt högre grad ska kunna erbjudas en vårdplats på geriatrisk klinik direkt från hemmet, eller direkt från länets akutmottagningar. 99% Andel vårdtillfällen där patienter erbjudits en vårdplats i geriatrisk slutenvård inom 3 timmar. (2009*: 100%) * Erbjudits vårdplats inom 6 timmar. För redovisning per enhet se bilaga 3.

36 34 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 BUP följer vårdinnehåll och resultat Barn- och ungdomspsykiatrin följer alla patienter i ett vårdregister med patientstatistik som gör det möjligt att koppla samman vårdens innehåll och resultat. Det ger underlag för att utveckla och effektivisera vården. Förekomst av depression och ångest hos barn och unga En av de största patientgrupperna inom BUP är barn och unga som får vård för depression eller ångest, eller båda diagnoserna i kombination. Under 2010 sökte drygt barn och ungdomar med dessa diagnoser till BUP. De utgör cirka en sjättedel av BUP:s patienter. I tonåren är flickorna med ångest- och/eller depressionsproblem mer än dubbelt så många som pojkarna, vilket framgår av nedanstående figur. Figur 4:9 Ålder på patienter med ångest och/eller depression vid första besök på BUP. Antal patienter 600 Pojke Flicka Ålder

37 Effektiv hälso- och sjukvård 35 Olika samsjuklighet hos pojkar jämfört med flickor Pojkar med ångest- eller depressionsdiagnos har oftare än flickor samtidig ADHD, utagerande beteende eller trotssyndrom. Flickor med ångest eller depression har oftare problem med självskadebeteende, ätstörning, tvång och fobier. Behandlingsutbud BUP erbjuder terapeutiska samtal och samarbete med föräldrar, familj och nätverk samt läkemedelsbehandling. Enskilda terapeutiska samtal med tonåringar är vanligare än enskilda samtal med yngre barn. Detta gäller för både pojkar och flickor. Hur övriga insatser fördelas mellan patienterna framgår av figuren nedan. Figur 4:10 Behandlingsutbud vid ångest och/eller depression inom BUP. 100% Pojke Flicka 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Enskilda terapeutiska samtal Läkemedelsbehandling Samtal med föräldrar Samtal med syskon Samtal med annan ur privat nätverk Samverkan med annan BUP-verksamhet Samverkan med Socialtjänsten Samverkan med Skola- Barnomsorg Uppföljning visar förbättring efter behandling Vid avslutad behandling skattar både familj och behandlare hur det gått med de problem man sökt hjälp för. I 75 procent av fallen anser familjen att pojkarnas problem är försvunna, minskade, eller lättare att leva med. Motsvarande siffra för flickorna är 69 procent. Vid kontaktens början och slut gör behandlaren även en funktionsnivåbedömning (CGAS) som visar en tydlig förbättring för både pojkar och flickor med en liten fördel för pojkar.

38 36 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Arbetsmiljö i SLSO För att kunna erbjuda en god och effektiv vård krävs att medarbetarna är kompetenta, engagerade och trivs med sitt arbete. En god och hälsofrämjande arbetsmiljö förebygger ohälsa och sjukskrivning. Sjukfrånvaron bland medarbetarna inom SLSO har minskat de senaste åren. Satsningar har gjorts inom flera områden, bland annat för att få långtidssjukskrivna att komma åter i arbete. Figur 4:11 Genomsnittligt antal sjukfrånvarodagar per år och kön Kvinnor Män Alla En förutsättning för att skapa effektiv vård och god vårdkvalitet är också engagerade och resultatorienterade ledare. Lika viktigt är att medarbetarna aktivt bidrar till att utveckla verksamheterna så att goda resultat och en god arbetsmiljö uppnås. SLSO genomför årligen en medarbetarenkät där samtliga medarbetare får besvara frågor angående sin arbetssituation. Resultatet redovisas dels i form av medarbetarindex, dels som ledarindex. Ett index över 70 betraktas som ett bra resultat. Figur 4:12 Medarbetar- och ledarindex i SLSO. Medarbetarindex* Ledarindex** * Sammanvägning av samtliga frågor i enkäten. ** Sammanvägning av frågor utifrån medarbetarnas uppfattning kring ledarskapet.

39 Effektiv hälso- och sjukvård 37 KLOK-pris 2010 till avdelning 53, NSP. Avdelning 53 på Norra Stockholms psykiatri (NSP) tilldelades 2010 KLOK-pris (Kliniskt Lärande genom Organisations- och Kompetensutveckling) av Centrum för klinisk utbildning, Karolinska Institutet. Juryns motivering lyder: Avdelning 53 inom Norra Stockholms Psykiatri har utvecklat en klinisk undervisningsavdelning och därmed stärkt den interprofessionella utbildningen. Avdelningen har även genom en omorganisation lyckats ta emot fler studenter utan att sänka kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen. Avdelning 53 har uppdraget att bedriva heldygnsvård för patienter med bipolär sjukdom och har 16 platser. Avdelningen har under 2010 blivit en klinisk undervisningsavdelning (KUA), den första inom psykiatrin i Stockholm, och har ökat antalet studenter femfaldigt. Verksamheten har omstrukturerats för att säkerhetsställa god kvalitet i vården vilket resulterat i nya riktlinjer inom flera områden som administration, akut omhändertagande och omvårdnad samt för studenter som vistas på enheten. Personalens arbetsscheman har också förändrats för att bättre svara mot patienternas behov. Exempel på gott utvecklingsarbete.

40 38 SLSO Kvalitetsbokslut Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vi har respekt för den enskilda människans värdighet och alla människors lika värde samt tillhandahåller vård på lika villkor för alla. Allas lika värde är en del av SLSO:s värdegrund. Rätten till sjukvård ska vara oberoende av exempelvis kön, ålder, funktionsnedsättning eller språk. Vård på lika villkor för alla är en förutsättning för både kvalitet och patientsäkerhet. Läkarbesök på vårdcentraler Behovet av vård varierar mellan olika individer och olika perioder i livet. I figur 5:1 visas antal besök per individ, köns- och åldersfördelad, för de patienter som gjort läkarbesök på SLSO:s vårdcentraler, under Antal besök 7 Figur 5:1 Läkarbesök på vårdcentraler, besök per individ fördelad på kvinnor och män. 6 Kvinnor Män Antal kvinnor: cirka Antal män: cirka Ålder

41 Jämlik hälso- och sjukvård 39 Behandling av förmaksflimmer på vårdcentraler Oberoende av kön behandlas patienter med förmaksflimmer med warfarin för att minska risken för sjuklighet och stroke. Nedan visas en jämförelse hur kvinnor och män år, med förmaksflimmer behandlas på vårdcentralerna. 81% 82% Andel kvinnliga patienter* med förmaksflimmer som fått warfarinbehandling. *n = Andel manliga patienter* med förmaksflimmer som fått warfarinbehandling. *n = Besök på ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningarna vänder sig till ungdomar i åldern år. Målet för verksamheten är att stärka ungdomarnas identitet och personlighetsutveckling, förebygga ohälsa, ge råd och stöd vid sociala problem och behandla vissa sjukdomar. 87% 13% Andel flickor av de som besökt ungdomsmottagningarna. Andel pojkar av de som besökt ungdomsmottagningarna.

42 40 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Patientupplevd kvalitet ur ett ålders- och könsperspektiv Vård och behandling ska erbjudas på lika villkor för hela befolkningen. Hur patienterna värderar vården är vägledande i vårt förbättringsarbete för en mer jämlik vård. Här har vi valt att redovisa resultat på en fråga ur patientenkäten som ett övergripande mått på kvalitet. Svaren skiljer sig mellan olika åldrar (Figur 5:2 och 5:3) och mellan män och kvinnor. (Figur 5:4). Figur 5:2 Enkätsvar uppdelade på ålder, vårdcentraler. Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? 0 15 år år år år >75 år % 32 81% 33 88% 38 93% 33 92% Utmärkt Mycket bra Bra 13% 19% Antal svar % 7% 8% Någorlunda Dålig Ej ifylld Figur 5:3 Enkätsvar uppdelade på ålder, vuxenpsykiatri. Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? < 24 år år år år >75 år % 31 78% 30 81% 36 86% 38 81% Utmärkt Mycket bra Bra 26% 22% 19% 14% 19% Någorlunda Dålig Ej ifylld Antal svar

43 Jämlik hälso- och sjukvård 41 Figur 5:4 Enkätsvar uppdelade på kön. Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? Vårdcentraler Vuxenpsykiatri BUP* Beroendevård Habilitering & Hälsa 90% 88% 80% 79% 85% 82% 88% 87% 86% 85% Män Utmärkt, Mycket bra, Bra Kvinnor Utmärkt, Mycket bra, Bra 10% 12% 20% 21% 15% 18% 12% 13% 14% 15% Antal svar Män Någorlunda, Dålig, Ej ifylld Kvinnor Någorlunda, Dålig, Ej ifylld * Enkät besvarad av målsman Jämställd och jämlik vård enligt patientenkät SLSO:s MÅL: Minst 85% av patienterna, av båda könen, värderade den vård och behandling de fått som bra, mycket bra eller utmärkt. 75 % av enheterna uppnådde målet.

44 42 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Tillgänglighet för funktionshindrade SLSO:s MÅL: Alla enheter ska ha en handlingsplan för att förbättra tillgängligheten för personer med fysiska och/eller kognitiva funktionshinder. 77 % av enheterna uppnådde målet. Kognitiv tillgänglighet En god kognitiv tillgänglighet innebär att informationen i lokalerna utformas så att den blir lätt att förstå. Den ska innehålla det som behövs för att hitta och orientera sig i obekanta miljöer. Informationen ska vara renodlad, strukturerad, förenklad och kompletterad med symboler. Det är bra för alla besökare och underlättar särskilt för personer med olika typer av kognitiva funktionsnedsättningar eller språksvårigheter. Habilitering & Hälsa har utformat en checklista för kognitiv tillgänglighet som alla enheter rekommenderas att använda. 76% Andel av H & H:s brukare som besöker enheter där checklistan för kognitiv tillgänglighet används. Exempel på gott utvecklingsarbete. Ny metod för arbetsminnesträning på Hjärnskadecenter, H&H Teamet på Hjärnskadecenter, som tillhör Habilitering & Hälsa, ger insatser till personer mellan 16 och 65 år som drabbats av medelsvår eller svår hjärnskada. Hjärnskadecenter har inom ramen för ordinarie verksamhet anpassat och utvärderat ett program för arbetsminnesträning med fokus på effekter i vardagen. Bristande arbetsminne ställer till stora problem för många personer med förvärvad hjärnskada. Det har tidigare inte funnits någon evidensbaserad träningsmetod som specifikt påverkar arbetsminnet. Nu finns belägg för att träning med ett specialanpassat dataprogram förbättrar arbetsminnesfunktionen för de aktuella målgrupperna. Träningen har kompletterats med utbildning och utbyte med andra patienter i liknande situation. Arbetsminneskapaciteten ökade med 36 procent, egenupplevd förbättring i vardagsaktiviteter med 37 procent. Deltagarna skattade sig 50 procent mer nöjda med hur de klarade individuellt valda aktiviteter efter avslutad träning. Den positiva effekten kvarstod efter sex månader.

45 Jämlik hälso- och sjukvård 43 Besök i BUP:s öppenvård i olika delar av länet. Behovet av, och efterfrågan på, barn- och ungdomspsykiatrisk specialistvård varierar i olika delar av länet. Genom att ställa antalet besök i BUP:s öppenvård i relation till antalet 0 17-åringar i befolkningsunderlaget i stadsdelar/kommuner tydliggörs vårdkonsumtionen. Diagrammet visar fördelningen av besök per invånare för Figur 5:5 Besök i BUP:s öppenvård per invånare 0 17 år per stadsdel/kommun*, Danderyd Bromma Sigtuna Lidingö Östermalm Värmdö Katarina-Sofia Liljeholmen Täby Norrmalm Vantör Älvsjö Botkyrka Huddinge Österåker Skärholmen Maria-Gamla Stan Nykvarn BUP-divisionen totalt Kungsholmen Vaxholm Hässelby-Vällingby Sundbyberg Nacka Södertälje Ekerö Solna Sollentuna Hägersten Enskede-Årsta Järfälla Upplands-Väsby Vallentuna Skarpnäck Farsta Upplands-Bro Salem *Norrtälje, Kista, Spånga-Tensta, Haninge, Tyresö och Nynäshamn, som i första hand har andra vårdgivare, finns inte med i sammanställningen.)

46 44 SLSO Kvalitetsbokslut Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att alla patienter får vård när de behöver den. En god tillgänglighet innebär att det är lätt att nå fram till och få tillgång till hälso- och sjukvård. Det är också en av förutsättningarna för säker vård. Patienten ska få den vård som han eller hon behöver i rimlig tid. Tillgänglighet kan redovisas utifrån väntetidsmätningar och patientens upplevelse av tillgänglighet. Telefontillgänglighet enligt mätning Telefontillgängligheten mäts regelbundet som andel samtal som besvarats inom en viss godkänd tid, se figur 6:1. Godkända samtal: svar inom 1,5 minut om köfunktion saknas svar inom 10 minuter om köfunktion finns uppringd inom 1,5 timme om återuppringningssystem finns. Figur 6: Telefontillgänglighet Andel godkända samtal enligt mätning. Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Vårdcentraler 89% 90% 92% 95% Mättes ej 96% 87% 86% 89% För redovisning per enhet se bilaga 5. Källa: HSNf.

47 Hälso- och sjukvård i rimlig tid 45 Telefontillgänglighet enligt patientenkät Varje år görs enkätundersökningar där patienter får frågor bland annat om hur de upplever tillgängligheten per telefon. Figur 6:2 Andel patienter som svarat bra, mycket bra, eller utmärkt på frågan: Hur upplever du mottagningens tillgänglighet per telefon? Vårdcentraler* 83% 85% 84% Barnmorskemottagningar 81% 78% 79% Barnavårdscentraler % 77% 76% Habilitering & Hälsa 86% *För redovisning per enhet se bilaga 5. Tillgänglighet enligt patientenkät SLSO:s MÅL: Minst 80% av patienterna anser att tillgängligheten är bra, mycket bra eller utmärkt. 73 % (2009: 92%) av enheterna uppnådde målet.

48 46 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Besökstillgänglighet enligt vårdgarantin För primärvården inom SLL innebär vårdgarantin att patienten ska erbjudas besök hos husläkare inom fem dagar (för den nationella vårdgarantin gäller sju dagar). Av figur 6:3 nedan framgår att vårdcentralerna uppfyllde vårdgarantin till 85 procent under För psykiatriska verksamheter, beroendevård och Habilitering & Hälsa innebär vårdgarantin att patienten ska erbjudas besökstid inom 30 dagar. I figur 6:4 visas i vilken grad vårdgarantin uppfylldes i de olika verksamhetsgrenarna. Figur 6:3 Besökstillgänglighet Andel patienter som erbjudits besökstid inom 5 dagar. Vårdcentraler % 85% 85% För redovisning per enhet se bilaga 5. Figur 6:4 Besökstillgänglighet Andel patienter som erbjudits besökstid inom 30 dagar. Vuxenpsykiatri* % 81% * 80% * Barn- och ungdomspsykiatri* % 84% 91% Beroendevård % 100% 100% Habilitering & Hälsa % 99% 97% *För redovisning per enhet se bilaga 5. *Rättad

49 Hälso- och sjukvård i rimlig tid 47 Tillgänglighet i psykiatrin enligt patientenkät I figuren bredvid redovisas hur målsmän till patienterna inom BUP besvarade frågan: Vad anser du om tiden du fick vänta? Figur 6:5 Besökstillgänglighet Inom BUP enligt patientenkät. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% % Vi fick komma i rimlig tid Vi borde fått komma lite tidigare Vi borde fått komma mycket tidigare Ej ifylld I figuren nedan redovisas hur patienterna inom vuxenpsykiatri och beroendevård har svarat på frågan: För redovisning per enhet se bilaga 5. Hur bedömer du mottagningens tillgänglighet? (kan gälla telefon, e-post och personligt besök) Figur 6:6 Tillgänglighet Inom vuxenpsykiatri och beroendevård enligt patientenkät. Vuxenpsykiatri* Beroendevård % 28 76% 85% 84% Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig Kan inte bedöma Ej ifylld *För redovisning per enhet se bilaga 5.

50 48 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Tillgänglighet till rehabilitering i primärvård För patienter utskrivna från sjukhus direkt till hemmet, som inte kan ta sig till en mottagning för den fortsatta rehabiliteringen, ska erbjudas insatser i hemmet inom en vardag. 92% Andel patienter utskrivna från sjukhus i behov av fortsatt rehabilitering i hemmet som erbjudits insatser inom en vardag. (2009: 95%, 2008: 92%) För redovisning per enhet se bilaga 5. För patienter med akut behov av rehabilitering som kan behandlas på mottagning ska rehabiliteringsinsatser erbjudas inom tre vardagar. 93% Andel patienter med akut behov av rehabilitering som erbjudits insatser inom tre vardagar. (2009: 93%, 2008: 80%) För redovisning per enhet se bilaga 5. För patienter som drabbats av stroke är det viktigt att fortsätta med rehabiliteringen direkt efter sjukhusvistelsen. 97% Andel strokepatienter i behov av rehabilitering i hemmet som erbjudits insatser av stroketeam inom två vardagar efter sjukhusvistelsen. (2009: 89%) För redovisning per enhet se bilaga 5. Tillgänglighet till hjälpmedel Hjälpmedel Stockholm erbjuder hjälpmedelslösningar, rådgivning och utbildning om tekniska hjälpmedel. Närmare 3000 patienter per år får tid hos hjälpmedelscentralen för konsultation och utprovning av hjälpmedel. 95% Andel patienter som får tid för konsultation/utprovning inom 20 vardagar efter beställning. (2009:93%) Tillgänglighet till vård inom ASIH ASIH erbjuder avancerad sjukvård i hemmet dygnet runt. I de fall det bedöms vara ett alternativ till sjukhusvård bör patienterna erbjudas snabb inskrivning. 98% Andel patienter som erbjudits inskrivning inom 24 timmar efter kontakt. (2009: 98%) För redovisning per enhet se bilaga 3.

51 Hälso- och sjukvård i rimlig tid 49 Tillgänglighet till internetpsykiatri För många patienter med psykisk ohälsa kan hela eller delar av behandlingen ske via internet. Denna behandlingsform gör att varje behandlare hinner hjälpa fler patienter och att patienten kan tillgodogöra sig behandlingen på valfri plats och tidpunkt. Vid Psykiatri Sydväst erbjuds internetförmedlad KBT (kognitiv beteendeterapi). När enheten startade 2007 var ambitionen att patienterna skulle få träffa läkare inom 21 dagar och därefter erbjudas behandling inom 10 dagar. Se figur 6:7. Det senare målet uppnåddes med god marginal 2010 då 88 procent av patienterna påbörjade behandling inom 2 dagar efter läkarbedömning. 88% Andel patienter som påbörjat internetbehandling inom två arbetsdagar efter läkarbedömning. Figur 6:7 Besökstillgänglighet Andel patienter som påbörjat behandling inom 10 dagar efter läkarbedömning % 95% % 2010 Exempel på gott utvecklingsarbete.

52 50 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Bilagor Nyckeltal för vuxenpsykiatri, Beroendecentrum, Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) och Habilitering & Hälsa (H&H) 2 Nyckeltal för vårdcentraler 3 Nyckeltal 3:1 Geriatrik 3:2 ASIH 4 Patientenkätsvar 4:1 Vårdcentraler 4:2 BMM Barnmorskemottagningar 4:3 BVC Barnavårdscentraler 4:4 Vuxenpsykiatri 4:5 BUP 4:6 Habilitering & Hälsa 5 Tillgänglighet 5:1 Vuxenpsykiatri 5:2 BUP 5:3 Vårdcentraler 5:4 Primärvårdsrehab 5:5 Strokeenheter 6 SLSO:s styrkort Samtliga uppgifter som redovisas i kvalitetsbokslutet har hämtats från interna enkäter och statistikuppgifter samt från lokala journalsystem, om inte annat anges.

53 Bilagor 51 Bilaga 1 Nyckeltal för vuxenpsykiatri, Beroendecentrum, BUP och Habilitering & Hälsa. Samlat resultat presenteras i kapitel 1, 4 och 6 Antal patienter öppenvård Antal besök totalt Antal besök per patient Vuxenpsykiatri Psykiatri Nordväst Norra Sthlms psykiatri 1) Psykiatri Södra Sthlm Psykiatri Sydväst Psykiatricentrum Södertälje Totalt vuxenpsyk Beroendecentrum Barn- och ungdomspsykiatri Habilitering & Hälsa Kapitel 1 Kapitel 4 Kapitel 6 Diagnos 2) Vårdplan 3) Tid inom 30 dagar 4) Vuxenpsykiatri Psykiatri Nordväst 99% 99% 55% 48% 79% 73% Norra Sthlms psykiatri 1) 91% 94% 50% 50% 89% 85% Psykiatri Södra Sthlm 97% 98% 89% 89% 77% 86% Psykiatri Sydväst 95% 91% 73% 73% 70% 57% Psykiatricentrum Södertälje 89% 98% 67% 54% 88% 100% Totalt vuxenpsyk 95% 95% 67% 66% 80% 81% Beroendecentrum 94% 91% 72% 73% 100% 100% Barn- och ungdomspsykiatri 96% 95% 93% 92% 91% 84% Habilitering & Hälsa 5) 5) 85% 80% 97% 99% 1) Exkl. Länsakuten. 2) Andel patienter som har registrerad diagnos. Vid jämförelser mellan verksamhetsgrenar bör beaktas att delvis olika beräkningsmodeller har använts. 3) Andel patienter som har en skriftlig vårdplan. Inom vuxenpsykiatrin och beroendevården saknades gemensamma mallar för vårdplaner 2010 varför siffrorna är osäkra och jämförelser måste göras med stor försiktighet. 4) Andel av nya patienter som erbjuds tid inom 30 dagar. Data insamlas månadsvis, delvis manuellt. 5) Inom Habilitering & Hälsa sätts inga diagnoser, istället görs funktionsbedömningar.

54 52 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Bilaga 2 Nyckeltal för vårdcentraler (%). Samlat resultat presenteras i kapitlen 1 och 4. Kapitel 1 Kapitel 4 Mottagning Diagnos 1) NDR 2) handling HbA1c Kostbe- < 6% 3) Blodtryck 140/90 4) Spirometrier 5) Warfarinbehandlade förmaksflimmer 6) DU 90 kloka listan 7) Akalla ,3 1, Alby ,0 0, Axelsberg ,5 0, Barkarby ,9 0, Björnstigen ,0 0, Bollmora ,5 0, Boo ,7 0, Brandbergen ,2 0, Bredäng ,3 1, Brommaplan ,6 0, Dalarö ,0 0, Djursholm ,1 2, Djurö ,0 0, Ektorp ,6 0, Enebyberg ,2 0, Essingen ,5 0, Fisksätra ,2 0, Fittja ,6 0, Flemingsberg ,5 0, Forum ,5 0, Gröndal ,1 1, Gustavsberg ,9 0, Gärdet ,3 0, Hagalund ,3 0, Hallonbergen ,4 0, Hallunda ,7 0, Handen ,6 0, Hjorthagen ,3 0, Huddinge ,3 0, Husby ,0 0, Hässelby ,6 1, Jakobsberg ,5 0, Johannes ,6 0, Jordbro ,0 0, Kista ,9 0, Korallen ,1 0, Kungsängen ,4 0, Liljeholmen ,1 3, Liseberg ,0 2, Luna ,5 1, Mörby Centrum ,3 1, Norrviken ,4 0, Riksby ,2 7, Rinkeby ,0 0, Rissne ,9 1,

55 Bilagor 53 Mottagning Diagnos 1) NDR 2) handling HbA1c Kostbe- < 6% 3) Kapitel 1 Kapitel 4 Blodtryck 140/90 4) Spirometrier 5) Warfarinbehandlade förmaksflimmer 6) DU 90 kloka listan 7) Rotebro ,6 0, Råsunda ,1 0, Salem ,1 0, Saltsjöbaden ,4 0, Segeltorp ,1 1, Sigtuna ,1 0, Skärholmen ,5 4, Solna Centrum ,0 1, Spånga ,6 1, Stocksund ,5 0, Stuvsta ,8 2, Surbrunnsgatan ,0 0, Sätra ,4 3, Tallhöjden ,3 1, Tensta ,9 2, Torsvik ,1 1, Traneberg ,6 0, Trollbäcken ,2 0, Trångsund ,2 1, Tullinge ,7 0, Tumba ,4 1, Tureberg ,0 0, Täby Centrum ,1 0, Ulriksdal ,0 0, Valsta ,3 0, Vendelsö ,1 0, Vårby ,6 2, Västra skogen ,0 0, Älvsjö ,0 3, Totalt ,0 1, Grundnivå 8) Uppnått grundnivå 9) ) Andel diagnossatta vårdkontakter hos läkare. 2) Andel diabetespatienter registrerade i Nationella Diabetesregistret. 3) Andel kostbehandlade diabetiker med senaste HbA1c <6%. 4) Andel patienter med högt blodtryck med senaste registrerade blodtryck högst 140/90 mmhg. 5) Andel spirometriundersökningar i förhållande till listade patienter. 6) Andel patienter med förmaksflimmer som behandlas med warfarin. 7) Följsamheten till Kloka Listan mätt som DU 90 (Drug Utilization 90%). 8) Grundnivå avser den nivå som alla enheter lägst ska uppnå. 9) Andel vårdcentraler som uppnått grundnivå.

56 54 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Bilaga 3:1 Nyckeltal för Geriatriska kliniker (%). Samlat resultat presenteras i kapitel 1, 2 och 4. Kapitel 1 Kapitel 2 TRYCKSÅR NUTRITION Geriatrik Täckningsgrad SweDem Andel riskbedömda för trycksår 1) Andel trycksår 2) Andel riskbedömda 3) Andel nutritionsrekommendation 4) Danderydsgeriatriken , Jakobsbergsgeriatriken ,3 0, Stockholmsgeriatriken , TOTAL ,6 0, ) Andel vårdtillfällen då man utfört riskbedömning för trycksår enligt Modifierad Nortonskala. 2) Andel vårdtillfällen då det uppstått trycksår av de som befunnit sig i riskzonen för trycksår. 3) Andel vårdtillfällen då patient bedömts enligt regionalt vårdprogram för undernäring. 4) Andel vårdtillfällen då skriftlig rekommendation om nutritionsbehandling (för patienter i riskzonen) överlämnats till övertagande vårdgivare/kommun. VÅRDPLAN Kapitel 4 Geriatrik Andel upprättade vårdplaner 5) Utvärderade mål i vårdplan 6) Andel inskrivna inom tre timmar 7) Danderydsgeriatriken Jakobsbergsgeriatriken Stockholmsgeriatriken TOTAL ) Andel vårdtillfällen där skriftlig individuell vårdplan finns uppprättad inom fyra vardagar efter inskrivning. 6) Andel avslutade vårdtillfällen då de övergripande målen är skriftligt utvärderade. 7) Andel vårdtillfällen då patient erbjudits inskrivning (vårdplats) direkt från hemmet/närakut/mottagning inom tre timmar efter den tidpunkt då bedömingsbar förfrågan erhållits.

57 Bilagor 55 Bilaga 3:2 Nyckeltal för ASIH-enheter (%). Samlat resultat presenteras i kapitel 1, 3, 4 och 6. ASIH Kapitel 1 Kapitel 1 Kapitel 3 TRYCKSÅR SMÄRTA SAMTAL Andel riskbedömda för trycksår 1) Andel smärtskattade med VAS 2) Andel patienter 3) Andel närstående 4) Långbro Park Nacka Jakobsbergsgeriatriken Stockholmsgeriatriken TOTAL ) Andel vårdepisoder då patienter vid inskrivning blivit riskbedömda för trycksår enligt Modifierad Nortonskala. 2) Andel vårdepisoder där smärta skattats med VAS vid inskrivning i ASIH. 3) Andel patienter som fått informerande samtal under sista tiden i livet. 4) Andel närstående som fått informerande samtal. ASIH Andel upprättade vårdplaner 5) Kapitel 4 Kapitel 6 VÅRDPLAN Utvärderade mål i vårdplan 6) Andel inskrivna inom 24 timmar 7) Långbro Park Nacka Jakobsbergsgeriatriken Stockholmsgeriatriken TOTAL ) Andel vårdepisoder där vårdplan upprättats inom fyra vardagar vid inskrivning. 6) Andel vårdepisoder med vårdplan där målformuleringar finns utvärderade (och/eller reviderade). 7) Andel patienter som erbjudits och accepterat inskrivning inom 24 timmar. 8)

58 56 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Bilaga 4:1 Patientenkät vårdcentraler (%). Samlat resultat presenteras i kapitel 3. Mottagning Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 1) Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? 1) Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? 1) Antal svar 2) Diff Diff Diff Akalla Alby Axelsberg Barkarby Björnstigen Bollmora Boo Brandbergen Bredäng Brommaplan Dalarö Djursholm Djurö Ektorp Enebyberg Essingen Fisksätra Fittja Flemingsberg Forum Gröndal Gustavsberg Gärdet Hagalund Frösunda Hallonbergen Hallunda Handen Hjorthagen Huddinge Husby Hässelby Jakobsberg Johannes Jordbro Kista Korallen Kungsängen Liljeholmen Liseberg Luna Mörby Centrum Norrviken Riksby

59 Bilagor 57 Mottagning Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 1) Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? 1) Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? 1) Antal svar 2) Diff Diff Diff Rinkeby Rissne Rotebro Råsunda Salem Saltsjöbaden Segeltorp Sigtuna Skärholmen Solna Centrum 3) Spånga Stocksund Stuvsta Surbrunnsgatan Sätra Tallhöjden Tensta Torsvik Traneberg Trollbäcken Trångsund Tullinge Tumba Tureberg Täby Centrum Ulriksdal Valsta Vendelsö Vårby Västra skogen Älvsjö Totalt Grundnivå 4) Uppnått grundnivå 5) ) Andel patienter som har svarat ja helt och hållet på respektive fråga. Vid beräkning av andel har endast de patienter som har svarat på resp. fråga i enkäten tagits med. 2) Antal svar avser de patienter som har svarat på frågan Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? För övriga två frågor kan antalet svar skilja något. 3) Tidigare Skytteholm. 4) Grundnivå avser den nivå som alla enheter lägst ska uppnå. 5) Andel av vårdcentralerna som uppnått grundnivå.

60 58 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Bilaga 4:2 Patientenkät BMM Barnmorskemottagningar (%) Samlat resultat redovisas i kapitel 3. Mottagning Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 1) Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? 1) Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? 1) Antal svar 2) Diff Diff Diff BMM Bromma BMM Dalen BMM Gustavsberg BMM Hässelby BMM Kista BMM Kungsängen BMM Liljeholmen BMM Rinkeby BMM Serafen BMM Skärholmen BMM Spånga Tensta BMM Tyresö BMM Täby BMM Åkersberga BMM Älvsjö Boo vårdcentral BVC Vågen BMM Vantör Haninge BMM Huddinge vårdcentral Jakobsbergs vårdcentral Lidingö BMM Luna vårdcentral MVC Farsta Märsta BMM Nacka BMM Norra Botkyrka BMM Salems vårdcentral Skogås BMM Solna BMM Tallhöjdens vårdcentral Tullinge vårdcentral Vallentuna vårdenhet Vårby BMM Vällingby BMM Totalt ) Andel patienter som har svarat ja helt och hållet på respektive fråga. Vid beräkning av andel har endast de patienter som har svarat på resp. fråga i enkäten tagits med. 2) Antal svar avser de patienter som har svarat på frågan Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra?. För övriga två frågor kan antalet svar skilja något.

61 Bilagor 59 Bilaga 4:3 Patientenkät BVC Barnavårdscentraler (%) Samlat resultat redovisas i kapitel 3. Mottagning Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 1) Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? 1) Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? 1) Antal svar 2) Diff Diff Diff Alby vårdcentral Bollmora vårdcentral Boo vårdcentral Brandbergens vårdcentral Bredängs vårdcentral BVC Barnängen 92 3) ) ) BVC Brommaplan BVC Danderyd BVC Enebyberg BVC Hallonbergen 84 3) ) ) BVC Hovsjö BVC Hässelby BVC Kallhäll BVC Kista Husby Akalla BVC Kungsängen BVC Lidingö Gångsätra BVC Rinkeby BVC Sollentuna sjukhus BVC Spånga 96 3) ) ) BVC Tensta BVC Vallentuna Ektorps vårdcentral Fisksätra vårdcentral Fittja vårdcentral Flemingsbergs vårdcentral 76 3) ) ) Gustavsbergs vårdcentral Hallunda vårdcentral Handens vårdcentral Hemmesta BVC HLM Johannes Huddinge vårdcentral Husby vårdcentral Jordbro vårdcentral Kvartersakuten Essingen Kvartersakuten Surbrunn Liljeholmens vårdcentral Lisebergs vårdcentral Lugnets BVC Luna vårdcentral Rosenborgs barnhälsovård Salems vårdcentral Saltsjöbadens vårdcentral Segeltorps vårdcentral

62 60 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Patientenkät BVC Barnavårdscentraler (%) forts. Mottagning Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 1) Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? 1) Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? 1) Antal svar 2) Diff Diff Diff Sigtuna Läkarhus Skärholmens vårdcentral Solna BVC Stuvsta vårdcentral Tranebergs vårdcentral Trollbäckens vårdcentral Trångsunds vårdcentral Tullinge vårdcentral Tumba vårdcentral Valsta vårdcentral Vantörs BVC Vendelsö vårdcentral Vårby vårdcentral Vällingby BVC Älvsjö vårdcentral Östermalms BVC Totalt ) ) ) ) Andel patienter som har svarat ja helt och hållet på respektive fråga. Vid beräkning av andel har endast de patienter som har svarat på resp. fråga i enkäten tagits med. 2) Antal svar avser de patienter som har svarat på frågan Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra?. För övriga två frågor kan antalet svar skilja något. 3) Uppgifter saknas för ) I totalen för 2009 är även enheter inkluderade som har upphört/inte tillhör SLSO under Bilaga 4:4 Patientenkät Vuxenpsykiatri (FBU). Samlat resultat presenteras i kapitel 3. Resultatet redovisas som förbättringsutrymme (FBU). Ju lägre värde desto bättre. Ett högre FBU indikerar ett större behov av förbättring, sett ur patienternas synvinkel. Minustecken i kolumnen som visar förändring mellan åren (Diff) innebär ett försämrat resultat dvs. ett högre FBU 2010 jämfört med Mottagning Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 1) Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? 1) Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? 1) Antal svar 2) Diff Diff Diff Affektiva mott PNV Affektiva mott PSV Affektivt centrum NSP Behandlingsenhet city NSP 5) Behandlingsenhet väst NSP 5)

63 Bilagor 61 Patientenkät Vuxenpsykiatri (FBU) forts. Mottagning Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 1) Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? 1) Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? 1) Antal svar 2) Diff Diff Diff Botkyrka PSV Botkyrka psykos PSV Bromma-Ekerö 3) NSP Centrummott (psykos) PNV City mott NSP 4) Farsta-Skarpnäck jour-öv PSS Farsta-Skarpnäck SPE-ÖV PSS Gröndal psykos PSV Huddinge PSV Huddinge psykos PSV Internetbehandling PSV Järfälla/Upplands-Bro PNV Järfälla/Upplands-Bro psykos PNV Kronan Sundbyberg PNV Liljeholmen PSV Midhagen psykos NSP 5) Psykos mott City NSP Psykiatricentrum Väst NSP Psykiatricentrum Södertälje Sigtuna-Uppl Väsby PNV 5) Sollentuna PNV Sollentuna/Sigtuna /Uppl Väsby psykos SCÄ vuxenteamet 5) Södermalm G:a stan jour-öv PSS Södermalm G:a stan SPE-ÖV PSS Vällingby NSP Årsta-Vantör jour-öv PSS Årsta-Vantör SPE-ÖV PSS Äldrepsyk NSP 5) Totalt PNV = Psykiatri Nordväst NSP = Norra Stockholms psykiatri PSS = Psykiatri Södra Stockholm PSV = Psykiatri Sydväst Jour-ÖV = jour och öppenvårdsmottagning SPE-ÖV = socialpsykiatrisk enhet, öppenvård 1) Resultatet visas som förbättringutrymme (FBU). Ju lägre värde desto bättre. Ett negativt värde visar ett försämrat resultat jämfört med ) Antal patienter som svarat på enkäten. 3) Alvik och Ekerö är sammanslagna och heter nu Bromma-Ekerö, historik går inte att redovisa. 4) Östermalm och Serafen är sammanslagna och heter nu City, historik går inte att redovisa. 5) Nytt uppdrag alternativt har inte deltagit tidigare.

64 62 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Bilaga 4:5 Patientenkät BUP (FBU). Samlat resultat redovisas i kapitel 3. Resultatet redovisas som förbättringsutrymme (FBU). Ju lägre värde desto bättre. Ett högre FBU indikerar ett större behov av förbättring, sett ur patienternas synvinkel. Minustecken i kolumnen som visar förändring mellan åren (Diff) innebär ett försämrat resultat dvs. ett högre FBU 2010 jämfört med Mottagning Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 1) Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? 1) Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? 1) Antal svar 2) Diff Diff Diff Täby Danderyd Sollentuna Globen Ektorp Farsta Solna Kungsholmen Jakobsberg Brommaplan Huddinge Södertälje Skärholmen Botkyrka Totalt ) Resultatet visas som förbättringutrymme (FBU). Ju lägre värde desto bättre. Ett negativt värde visar ett försämrat resultat jämfört med ) Antal patienter som svarat på enkäten.

65 Bilagor 63 Bilaga 4:6 Patientenkät Habilitering & Hälsa (%). Samlat resultat presenteras i kapitel 3. Mottagning Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? 1) Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? 1) Skulle du rekommendera den 2) Antal svar här mottagningen till andra? 1) ADHD-Center Autismcenter barn och unga Autismcenter små barn Flemingsberg barn Haninge barn Hjärnskadecenter Järva barn, unga och vuxna Liljeholmen barn, unga och vuxna Nacka barn, unga och vuxna Norrtull barn, unga och vuxna Sollentuna barn Sollentuna unga och vuxna Stockholm unga och vuxna Södermalm barn Södertälje barn, unga och vuxna Tullinge barn, unga och vuxna Täby barn Täby unga och vuxna Totalt ) 1) Andel patienter som har svarat ja helt och hållet på respektive fråga. Vid beräkning av andel har endast de patienter som har svarat på resp. fråga i enkäten tagits med. 2) Antal svar avser de patienter som har svarat på frågan Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra?. För övriga två frågor kan antalet svar skilja något. 3) Mottagningar med mindre än 25 svar på enkäterna redovisas inte.

66 64 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Bilaga 5:1 Tillgänglighet vuxenpsykiatriska mottagningar (%). Nyckeltal för allmänpsykiatriska mottagningar som belyser olika aspekter av tillgänglighet. Samlat resultat presenteras i kapitel 6. Mottagning Andel telefonsamtal som besvarats inom godkänd tid Andel patienter som erbjudits tid inom 30 dagar 1) Hur bedömer du mottagningens tillgänglighet? 2) Antal svar 3) Botkyrka Bromma-Ekerö 4) City 5) Farsta-Skarpnäck Huddinge Järfälla/Upplands Bro Kronan Liljeholmen Sigtuna/Upplands Väsby Sollentuna Södermalm/Gamla stan Södertälje Vällingby Årsta-Vantör Totalt SLSO ) 78 6) ) ) 1) Data insamlas månadsvis, delvis manuellt. 2) Andel patienter som svarat utmärkt, mycket bra och bra på frågan om tillgänglighet (kan gälla telefon, , personligt besök). 3) Antal patienter som svarat på ovanstående fråga. 4) Alvik och Ekerö är sammanslagna och heter nu Bromma-Ekerö, historik går inte att redovisa. 5) Östermalm och Serafen är sammanslagna och heter nu City, historik går inte att redovisa. 6) Psykiatriska specialmottagningar ingår i totalen.

67 Bilagor 65 Bilaga 5:2 Tillgänglighet Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar (%). Nyckeltal för BUP-mottagningar som belyser olika aspekter av tillgänglighet. Samlat resultat presenteras i kapitel 6. Mottagning Andel telefonsamtal som besvarats inom godkänd tid Andel patienter som erbjudits tid inom 30 dagar Vad anser du om tiden du fick vänta? 2) Antal svar 3) ) Botkyrka Brommaplan Danderyd Ektorp Farsta Globen Huddinge Jakobsberg Kungsholmen Skärholmen Sollentuna Solna Södertälje Täby Totalt BUP ) Ingen mätning gjordes ) Andel målsmän som i patientenkäten uppgett att de fått komma till den aktuella BUP-mottagningen i rimlig tid. 3) Antal målsmän som svarat på frågan ovan i enkäten.

68 66 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Bilaga 5:3 Tillgänglighet Vårdcentraler (%). Nyckeltal för vårdcentraler som belyser olika aspekter av tillgänglighet. Samlat resultat presenteras i kapitel 6. Mottagning Andel telefonsamtal som besvarats inom godkänd tid Andel patienter som erbjudits tid inom 5 dagar 1) Hur upplever du mottagningens tillgänglighet per telefon? 2) Antal svar 3) Akalla 95 4) 99 4) Alby Axelsberg Barkarby Björnstigen Bollmora Boo Brandbergen Bredäng Brommaplan Dalarö Djursholm Djurö Ektorp Enebyberg Essingen Fisksätra Fittja Flemingsberg Forum Gröndal Gustavsberg Gärdet Hagalund Frösunda Hallonbergen Hallunda Handen Hjorthagen Huddinge Husby Hässelby Jakobsberg Johannes Jordbro Kista Korallen Kungsängen Liljeholmen Liseberg Luna Mörby Centrum Norrviken Riksby

69 Bilagor 67 Mottagning Andel telefonsamtal som besvarats inom godkänd tid Andel patienter som erbjudits tid inom 5 dagar 1) Hur upplever du mottagningens tillgänglighet per telefon? 2) Antal svar 3) Rinkeby Rissne Rotebro Råsunda Salem Saltsjöbaden Segeltorp Sigtuna Skärholmen Solna Centrum 5) Spånga Stocksund Stuvsta Surbrunnsgatan Sätra Tallhöjden Tensta Torsvik Traneberg Trollbäcken Trångsund Tullinge Tumba Tureberg Täby Centrum Ulriksdal Valsta Vendelsö Vårby Västra skogen Älvsjö Totalt SLSO Grundnivå 6) Uppnått grundnivå 7) ) Underlaget baserar sig på endast en veckas registreringar, varför skillnaden i resultat bör beaktas med försiktighet. Resultat baseras på mätning gjord under våren. 2) Andel patienter som har svarat utmärkt, mycket bra och bra på frågan om telefontillgänglighet. Vid beräkning av andel har endast de patienter som har svarat på ovanstående frågor i enkäten tagits med. 3) Antal patienter som svarat på ovanstående fråga. 4) Hade inte auktorisation varför en del uppföljningsmått saknas. 5) Tidigare Skytteholm. 6) Grundnivå avser den nivå som alla enheter lägst ska uppnå. 7) Avser andel av vårdcentralerna som uppnått grundnivå.

70 68 SLSO Kvalitetsbokslut 2010 Bilaga 5:4 Nyckeltal för primärvårdsrehab (%). Samlat resultat presenteras i kapitel 6. Primärvårdsrehab Rehabinsatser inom Rehabinsatser inom 1 vardag 1) 3 vardagar 2) Bollmora vårdcentral Handens vårdcentral Mörby vårdcentral Lidingö vårdenhet Luna vårdcentral Gustavsbergs vårdcentral Primärvårdsrehab Innerstaden Primärvårdsrehab Södra Primärvårdsrehab Västra Rehab NordVäst RehabCentrum Nacka Salems vårdcentral Sigtuna Läkarhus Tallhöjdens sjukgymnastik Tallhöjdens vårdcentral Täby Primärvårdsrehab Vallentuna vårdenhet Österåkers vårdenhet Totalt SLSO ) Andel patienter utskrivna från sjukhus i behov av fortsatt rehabilitering i hemmet som erbjudits insatser inom en vardag. 2) Andel patienter i behov av akut rehabilitering som erbjudits insatser inom tre vardagar. Bilaga 5:5 Nyckeltal för strokeenheter (%). Samlat resultat presenteras i kapitel 6. Strokeenhet Insats inom 2 vardagar 1) ) Handens vårdcentral Gustavsbergs vårdcentral Lidingö vårdenhet 99 - Primärvårdsrehab Innerstaden Primärvårdsrehab NordVäst 98 - Primärvårdsrehab Södra Primärvårdsrehab Västra RehabCentrum Nacka Sigtuna läkarhus 99 - Tallhöjdens vårdcentral Täby Barnmorske- och Rehabenhet 90 - Totalt SLSO ) Andel patienter som erbjudits insatser inom två vardagar. 2) På grund av omorganisation finns inte historik att tillgå på några enheter.

71 Bilagor 69 Bilaga 6 Balanserad verksamhetsstyrning (BVS) 2010 Rätt vård när och där du behöver den Patient & befolkning Medarbetare Process & utveckling Ekonomi Strategiskt mål: Hög patientupplevd tillgänglighet Trygg och delaktig patient Jämställd och jämlik vård Befolkningens förtroende STRATegiskt mål: Kompetenta och stolta medarbetare som aktivt bidrar till att verksamhetens mål uppfylls Tydligt och resultatorienterat ledarskap Hälsofrämjande arbetsplatser STRATegiskt mål: Säker och tillgänglig vård med goda resultat Samordnade vårdprocesser Hållbar utveckling STRATegiskt mål: Ekonomi i balans Mest patientnytta för pengarna Patientens fokus Allas lika värde Arbetsglädje

72 70 SLSO Kvalitetsbokslut 2009 Patient & befolkning Strategiskt mål: Hög patientupplevd tillgänglighet Trygg och delaktig patient Jämställd och jämlik vård Befolkningens förtroende Medarbetare Strategiskt mål: Kompetenta och stolta medarbetare som aktivt bidrar till att verksamhetens mål uppfylls Tydligt och resultatorienterat ledarskap Hälsofrämjande arbetsplatser Avgörande framgångsfaktorer 1. Patientens fokus 2. Gott bemötande 3. Tillgängliga lokaler 4. Aktuell och lättbegriplig information Årets mål och mått för 2010 Mål för hög patientupplevd tillgänglighet: Varje RE har minst 80% av patienterna som anger tillgängligheten som bra/acceptabel eller bättre. Varje RE har en handlingsplan för att förbättra tillgängligheten för personer med fysiska och/eller kognitiva funktionshinder. (J/N) Mål för trygg och delaktig patient: Varje RE har ökat sin andel med 5% eller har minst 75 % av patienter som känner sig helt och hållet delaktiga i beslut om sin vård och behandling. Varje RE har minst 80% av patienterna som anger att de blev bemötta med respekt. Mål för jämställd och jämlik vård: Varje RE har minst 85% av patienterna, av båda könen, som värderar den vård och behandling de fått som bra, mycket bra eller utmärkt. Mål för befolkningens förtroende: Varje RE ska ha minst 70% av patienterna som anger att de, utan förbehåll, kan rekommendera den verksamhet de besökt/vårdats inom. Avgörande framgångsfaktorer 1. Engagerat ledarskap 2. Aktivt medarbetarskap 3. God medarbetarhälsa Årets mål och mått för 2010 Mål för kompetenta och stolta medarbetare som aktivt bidrar till att verksamhetens mål uppfylls: Varje RE har en svarsfrekvens på medarbetarenkäten på minst 75%. Varje RE har förbättrat sitt index när det gäller att lära av varandra. (J/N) Varje RE har medarbetare där alla har haft minst ett chef-, medarbetarsamtal per år med närmaste chef med en dokumenterad överenskommelse. (J/N) Varje RE har en handlingsplan för hur enheten ska öka handledarkompetensen och öka antalet studerandeveckor jmf med föregående år. (J/N) Mål för tydligt och resultatorienterat ledarskap: Varje RE har ett ledarskapsindex på lägst 70%. Varje RE har förbättrat sitt index för det resultatorienterade ledarskapet. (J/N) Mål för hälsofrämjande arbetsplats: Varje RE har en sjukfrånvaro som är högst 17 dagar per anställd och år. Våra gemensamma mål 2010

73 Bilagor 71 Process & utveckling Strategiskt mål: Säker och tillgänglig vård med goda resultat Samordnade vårdprocesser Hållbar utveckling Ekonomi Strategiskt mål: Ekonomi i balans Mest patientnytta för pengarna Avgörande framgångsfaktorer 1. Systemsyn och struktur i patientsäkerhetsarbetet 2. Kunskapsbaserad vård 3. Samverkan utifrån patientens behov 4. Miljöperspektiv i verksamheterna Årets mål och mått för 2010 Mål för säker hälso- och sjukvård: Varje RE ökar antal rapporterade avvikelser och risker i HändelseVis. (J/N) Varje RE genomför en patientsäkerhetskulturenkät. (J/N) Mål för tillgänglig vård: Varje RE uppfyller till 100% vårdgarantiregler och/ eller tillgänglighetskrav enligt avtal. Mål för goda resultat: Varje RE registrerar i relevanta kvalitetsregister. (J/N) Varje RE har en handlingsplan för att förbättra resultatet i patientenkäten. (J/N) Varje RE tillämpar nationella och regionala vårdprogram och riktlinjer. (J/N) Varje RE beskriver sitt hälsofrämjande arbete i verksamhetsberättelsen för (J/N) Avgörande framgångsfaktorer 1. Ekonomiskt ansvar 2. Effektivt resursutnyttjande 3. God ekonomisk kontroll Årets mål och mått för 2010 Mål för ekonomi i balans: Varje RE har intäkter som är lika med eller större än kostnaderna för varje avtalat uppdrag. (J/N) Varje RE analyserar resultatet av de årliga självkostnadsberäkningarna. Jämförelse ska göras med andra resultatenheter med motsvarande uppdrag. (J/N) Mål för mest patientnytta för pengarna: Varje RE uppnår en produktivitetsökning enligt uppsatta mål. Målet ska överensstämma med verksamhetens behov av effektivisering. (J/N) Mål för samordnade vårdprocesser: Varje RE inom primärvården ska under 2010 upprätta eller uppdatera minst två samverkansöverenskommelser med andra RE inom antingen vuxenpsykiatri, BUP, beroendevård, geriatrik, ASIH, H&H eller verksamhet som bedrivs av annan huvudman. (J/N) Varje RE inom vuxenpsykiatri, BUP, beroendevård, geriatrik, ASIH och H&H ska under 2010 upprätta eller uppdatera samverkansöverenskommelser med andra RE inom antingen primärvård, vuxenpsykiatri, BUP, beroendevård, geriatrik, ASIH, H&H eller verksamhet som bedrivs av annan huvudman. Minst en samarbetsöverenskommelse ska vara med RE inom primärvård. (J/N) Mål för hållbar utveckling: Varje RE arbetar för att uppfylla miljösteg 5. (J/N)

74 Redaktion: Eva Gerlofson, Christina Klintemo, Maria Rothlin, Hanna Sylverberg, Rolf Timgren, Nils Ulveson och medarbetare i SLSO. Grafisk form: Sanna Pärli och Gunnel Jonsson Foto: Shutterstock, Getty Images och Johnér Bildbyrå. Prepress och tryckeri: Henningsons Tryckeri AB Tack alla som medverkat!

75 Johnér

76 Stefan Wettainen / Johnér Bildbyrå AB Susanne Walström / Johnér Bildbyrå AB Stockholms läns sjukvårdsområde Box , Stockholm Besöksadress: Folkungagatan 44