Lägesrapport för planeringsprojektet Nya Krokslätt/Kängurun 21

Transkript

1 Lägesrapport för planeringsprojektet Nya Krokslätt/Kängurun 21 (Omfattande perioden mars 2009 t.o.m. dec. 2010) Mölndal Lennart Larsson

2 2 Innehåll Sammanfattning...5 Vision för Nya Krokslätt...5 Övergripande mål för projektet...5 Delområden och delprojekt...5 Baskrav...6 Mål på nationell nivå...6 Miljökvalitetsmål...6 Sociala mål...6 Ekonomiska mål...6 Åtgärder i projektet...7 Stadsbyggnad... 7 Samhälle i miniatyr... 8 Blandstad på riktigt... 8 Hållbar mobilitet... 9 Hållbar arkitektur... 9 Integrerade tekniska system Anpassning till kommande klimateffekter Klimatpåverkan Exportpotential Organisation, deltagande, samverkan...14 Organisation Styrgrupp...14 Medaktörer 15 Högskola 15 Offentlig förvaltning Näringsliv 16 Brukare 16 Uppföljning av projektet Ekonomi...18 Användning av beviljat planeringsanslag Finansiering av projektet Energismarta tekniska system och lokal produktion...20 Bakgrund 20 Mål 21 Ekologiska...21 Ekonomiska...21 Sociala...21 Delprojekt 1. Energilagring/bergrum/försörjningssystem Delprojekt 2: Stirlingmotor för lokal elproduktion Delprojekt 3: Egenproducerad el - solcellsanläggning/vindkraft Delprojekt 4. Green- Building-klassning av de befintliga byggnaderna. 23 Delprojekt 6. Solvärme till varmvatten Effekt 24 Uppföljning 24 Uppföljning 25 Kunskapsspridning/exportpotential... 25

3 3 Medverkande aktörer...25 Klimatanpassad arkitektur Bakgrund 26 Mål 27 Ekologiska...27 Ekonomiska...27 Sociala...27 Delprojekt 9. Dubbla klimatskal...27 Effekter 28 Ekologiska...28 Ekonomiska...28 Sociala...28 Kunskapsspridning/exportpotential...29 Uppföljning 29 Medverkande aktörer...29 Vatten och grönska Bakgrund 30 Mål 30 Ekologiska...30 Ekonomiska...31 Sociala...31 Delprojekt 7. Kombinerade dagvattenmagasin och vegetationsytor...31 Delprojekt 8. Biologiska system som del av byggnad...31 Delprojekt 16. Utemiljö...32 Effekter 32 Ekologiska...32 Ekonomiska...32 Sociala...33 Uppföljning 33 Kunskapsspridning/exportpotential...33 Medverkande aktörer...33 Hållbar mobilitet Bakgrund 34 Mål 34 Ekologiska...34 Ekonomiska...35 Sociala...35 Delprojekt 11. Transportpool...35 Delprojekt 12: Attraktiv kollektivtrafik...35 Delprojekt 13: Trygga och tillgängliga cykelvägar...36 Delprojekt 14: Differentierade P-platser...36 Effekt 36 Ekologiska:...36 Ekonomiska:...36 Sociala:...37 Uppföljning 37 Kunskapsspridning/exportpotential...37 Medverkande aktörer...37 Brukarmedverkan Bakgrund 38 Mål 38 Ekologiska...38 Ekonomiska...38

4 4 Lägesrapport för planeringsobjektet Nya Krokslätt/Kängurun 21 Sociala...39 Delprojekt 15. Metoder för brukarmedverkan Delprojekt 10. Smart IT Uppföljning 40 Kunskapsspridning/exportpotential Medverkande aktörer Aktörslista...42 Styrgruppen Aktörer med avsiktsförklaring Medverkande konsulter Andra medverkande aktörer Bilagor...45

5 5 Sammanfattning Denna rapport visar resultatet av utfört arbete till och med och skall utgöra en del av underlaget för den fortsatta utvecklingen av projektet och leda till projektering av projektets olika delar. Vision för Nya Krokslätt Visionen för Nya Krokslätt (tidigare KB Kreativitet/Kv Kängurun 21) är att inom ett tydligt avgränsat område åstadkomma en internationell förebild för ett historiskt fabriksområde som stödjer en klimatsmart livsstil för boende och verksamma. Övergripande mål för projektet Hållbarhet på Nya Krokslätt handlar om att samordna och optimera lösningar om energi, mobilitet, servicetjänster och delaktighet mellan verksamheter och boende genom involvering och engagemang från fastighetsägare, Mölndals Stad, näringsliv, forskning och andra intressenter. Detta medför bland annat att: Miljöbelastningen, mängd CO2 reduceras med ca 98 % Mängden inköpt energi för hela området minskas då med 10 % trots att ytorna ökar med 65 %. Ca 1600 MWh/år egen energiproduktion. Bilresor ska minska från dagens 47 % till 20 %. Brukarmedverkan under hela processen Naturlig dagvattenhantering i och utanför byggnad En gestaltning som både berättar om miljöambition och anpassar sig till platsen. Delområden och delprojekt Ett större antal åtgärder som alla tillsammans syftar till att nå visionen för Nya Krokslätt har delats upp i 5 delområden, vilka innehåller 15 delprojekt. Projektet har sett möjligheter att utveckla nya innovativa lösningar som ger området en unik hållbarhetsprofil. För varje område har projektet tagit fram ett helhetsgrepp, metoder och tekniska lösningar som planera att genomföra i projektet. 1. Energismarta tekniska system och lokal produktion 2. Klimatanpassad arkitektur 3. Vatten och grönska 4. Hållbar mobilitet 5. Brukarmedverkan Schematisk beskrivning av de olika delområden och delprojekten se sid. xx.

6 6 Lägesrapport för planeringsobjektet Nya Krokslätt/Kängurun 21 Baskrav Förutom av ovanstående projektspecifika mål omfattas all utveckling av Nya Krokslätt av följande baskrav: De nationella miljökvalitetsmålen Miljöklassad byggnad nivå GULD samt Green Buildingklassning Mölndals stads miljöpolicy Samtliga material skall vara godkända enligt byggvarubedömningen. Miljöprogram kv. Kängurun (projektspecifikt miljöprogram som tar upp övriga krav som ej behandlas i ovanstående dokument och i delprojektens mål) Mål på nationell nivå Miljökvalitetsmål Projektet kommer genom de föreslagna åtgärderna samt uppfyllandet av baskraven att följande Nationella miljökvalitetsmål; 1. Begränsad klimatpåverkan, 2. Frisk luft, 3. Bara naturlig försurning, 4. Giftfri miljö, 7. Ingen övergödning, 8. Levande sjöar och vattendrag, 9. Grundvatten av god kvalitet samt 15. God bebyggd miljö. Sociala mål I projektet utgår vi från De nationella folkhälsomålen när vi lägger ambitionsnivån och utvärderar våra mål avseende social hållbarhet. Av de elva nationella målen ser vi att följande kommer att uppfyllas i projektet; 1. Delaktighet och inflytande i samhället, 2. Ekonomisk och social trygghet, 3. Trygga och goda uppväxtvillkor, 4. Ökad hälsa i arbetslivet, 5. Sunda och säkra miljöer och produkter, 9. Ökad fysisk aktivitet. Ekonomiska mål Ekonomi och hållbar stadsutveckling har många kopplingar där även den privata aktören måste ha en effektiv markanvändning, minimerad energianvändning och minskad materialanvändning. Varje projekt bygger på strategiska bedömningar av miljöaspekterna. Husvärden är övertygade om att detta ger en långsiktig samhällsekonomisk och privatekonomisk försvarbar investering.

7 7 Åtgärder i projektet Projektet har delats upp i fem delområden, vilka var och en innehåller en rad delprojekt. Detta har skapat möjligheter att utveckla nya innovativa lösningar som ger området en unik hållbarhetsprofil. För varje område har det tagits fram ett helhetsgrepp, metoder och tekniska lösningar som planeras att genomföra i projektet. Projektet tror att det bästa sättet att uppnå en hållbar stadsutveckling är att erbjuda alla invånare en mångfald av lösningar, allt för att kunna tillgodose det personliga behovet. De olika delområdena är: Energismarta tekniska system och lokal produktion Klimatanpassad arkitektur Vatten och grönska Hållbar mobilitet Brukarmedverkan Åtgärderna tas även upp i avsnitten: Stadsbyggnad, Integrerade tekniska system, Anpassning till kommande klimateffekter samt Klimatpåverkan. Stadsbyggnad Krokslätts fabriker innehåller idag ett 80-tal olika företag i en fabriksmiljö från sent 1800-tal. Fabriksbyggnaderna har Husvärden ägt sedan 1994 och har sedan dess arbetat aktivt med att skapa ett bra företagsklimat samtidigt som den kulturhistoriska miljön förvaltats och bevarats på bästa sätt. Ambitionen är att utveckla området samtidigt som kulturhistoriska värden tas tillvara. Under åren har det funnits nära samarbete med så väl länsstyrelsen som Mölndals museum i antikvariska frågor.

8 8 Lägesrapport för planeringsobjektet Nya Krokslätt/Kängurun 21 Utöver den äldre fabriksbebyggelsen på c:a m² finns också två nybyggda kontorshus. Dessa nytillskott av Gert Wingårdh präglas av ett samtida arkitekturspråk av hög kvalitet samtidigt som de har inspirerats av och anpassats till den kulturhistoriska miljön i nära samförstånd med länsstyrelsen. Norr om Krokslätts fabriker finns blandad bebyggelse. I öster anknyter Safjällets naturreservat, medan det i söder, på fastigheten Kängurun 21, än så länge finns främst parkeringsytor. Samhälle i miniatyr Krokslätts fabriker har sedan senare delen av 1800-talet fungerat som ett fabrikssamhälle som inrymt både arbetsplatser och bostäder. Området speglar den industrihistoriska utvecklingen utmed Mölndalsån och den betydelse som textilindustrin haft för Göteborg. Det finns flera variabler som gett förutsättningar för PP-områdets framväxt och som utgör viktiga delar i den kulturhistoriska miljön och gör området industrihistoriskt intressant; den lokala förankringen och betydelsen för närmiljön, lokalisering, arkitektoniska och estetiska ideal med engelska förebilder, den tekniska utvecklingen, ekonomiska förutsättningar och sociala förhållanden. Detta skapade ett samhälle i miniatyr och en levande stadsdel där man bodde, arbetade, handlade, tvättade och där barnen hade sin skola. Ambitionen för Nya Krokslätt är att åter utveckla dagens företagar- och verksamhetsområde till ett samhälle i miniatyr med bostäder, service och arbetsplatser som möjliggör ett hållbart urbant liv. Blandstad på riktigt Genom att komplettera det existerande företagar- och verksamhetsområdet Krokslätts fabriker med ca 250 bostäder och service skapas goda förutsättningar för blandstad. Utvecklingen för Nya Krokslätt kommer till stor del att ske på idag outnyttjade ytor såsom parkeringsplatser och andra obebyggda ytor. Mölndals kommun föreslår möjlighet i detaljplan för att i en nästa fas (utöver den som anges i denna ansökan) utveckla området norr om Krokslätts fabriker med ca 100 bostäder. Nya Krokslätt har stor potential att utveckla unika livskvaliteter. Det centrala läget mellan Göteborg och Mölndals centrum utgör goda förutsättningar för närhet till stadslivet medan Safjällets naturreservat erbjuder rekreationsmöjligheter. Genom involvering av brukare och lokalintressenter kommer lokalbehov och bostadslösningar att kunna skräddarsys efter behov och därmed

9 Åtgärder i projektet 9 erbjuda en kvalitativ bostads- och arbetsmiljö. (se delområde Brukarmedverkan). Genom att framtida boenden och verksamma kan få möjlighet att träffas i former för brukarmedverkan kan också potentiella grannskapsband skapas vilket redan från början kan bidra positivt till att brukarna identifierar sig med sin närmiljö, känner delaktighet och ansvar för den. Det bidrar i stor utsträckning till att skapa trygghet inom området. Hållbar mobilitet Läget är centralt i ett huvudstråk mellan Göteborgs och Mölndals centrum. Tillgängligheten är mycket god med närliggande kollektivtrafik, cykelbanor samt större trafikleder. Med spårvagn tar det sjutton minuter till Centralstation i Göteborg och till Mölndals centrum är det fyra minuters resa från hållplatsen Krokslätts fabriker. Tillgängligheten till och från Nya Krokslätt ska utvecklas ytterligare främst för kollektivtrafik och cykel så att privat bilinnehav blir överflödigt. I delområde Hållbar mobilitet redovisas delprojekt gällande attraktiv kollektivtrafik samt en transportpool för såväl privat- som godstrafik som erbjuder klimatsmarta resval. Hållbar arkitektur Inom området Nya Krokslätt kommer ny bebyggelse anpassas till den äldre, avseende karaktär och material, även om gestaltningen är samtida. Goda referenser finns i de nya Green Buildingcertifierade kontorsbyggnaderna på Kängurun 18 som Husvärden i samarbete med Gert Wingårdh och Bengt Dahlgren AB utvecklade med gott resultat både ur energi- och gestaltningshänseende och med stor hänsyn till kulturmiljön i området. Förbrukningen ligger där under 50 kwh/m² år trots drygt 55 % glasandel av fasaden. Gestaltningen har på ett modernt och hänsynsfullt sätt förhållit sig till Krokslätts kulturhistoria och utvecklats i nära samförstånd med länsstyrelsen. Gestaltningen av den nya bebyggelsen kommer att sammanfoga alla system och funktioner till en estetisk och funktionell miljö som respekterar historien och visar upp de ekologiska systemen visuellt för att förmedla till sina brukare om hur den byggda miljön fungerar. Den nya bebyggelsen ska, precis som Krokslätts gamla fabriker, bygga vidare på den starka identiteten. Inom delprojektet för klimatanpassad arkitektur kommer utformningen av bebyggelsen att anpassas för ett optimerat utnyttjande av solenergi och hantering av klimatförändringar samt bidra till ett gott mikroklimat.

10 10 Lägesrapport för planeringsobjektet Nya Krokslätt/Kängurun 21 Integrerade tekniska system I Krokslätt finns möjligheterna till intressant integrering av system mellan gammalt/nytt och bostäder/ arbetslokaler. Att Krokslätts fabriker präglas av industrin skapar till viss del svårigheter, men utgör också möjligheter. Fabriksmiljön är tålig och byggnaderna har en kraftfull arkitektur som kan hantera tekniska installationer på ett sätt som annan bebyggelse inte klarar av. Behovet av värme, kyla, el och varmvatten varierar över dygnet och året för de olika verksamheterna. Detta i kombination med de möjligheter som läget i form av närhet till berg och bergrum ger, skapar mycket gynnsamma förutsättning att utveckla system för områdets energioptimering. Åtgärder för värmelagring i bergrum mellan natt och dag, sommar och vinter kommer att utvecklas (se delområde Energismarta tekniska system och lokal produktion). Till detta kommer även produktion av egen värme via sol till tappvarmvatten och komplement till värmesystemet samt produktion av egen el via vindturbiner och solceller bl.a. för att driva en värmepump för värmelagring. De åtgärder avseende energieffektiviseringar av befintliga byggnader som planeras, kommer inte att påverka byggnaderna exteriört. Minskningen av energiåtgång handlar framför allt om att optimera befintliga system där man kan dra nytta av de nya byggnaderna. Önskvärda åtgärder kommer till viss del kunna försköna det äldre området genom att exempelvis vissa kylaggregat m.m. kan demonteras, då kylan istället tas från intilliggande bergrum. Styrning av vatten, el, värme, kyla och ventilation skall behovsanpassas på rums- och lägenhetsnivå för hög komfort och låg förbrukning. Dessa system skall trots höga krav på energioptimering präglas av enkelhet i kombination med tydlighet för nyttjaren så att olika typer av beteenden och påverkan skapar incitament för ett resurssnålt beteende. I delområdet Brukarmedverkan redovisas hur samverkan mellan byggherre och brukare genomförs för att åstadkomma anpassade tekniska system. System för rening av dagvatten kommer att genomföras med flertalet åtgärder som spänner över båda delområdena Klimatanpassad arkitektur samt Vatten och grönska. Dessa lösningar/ idéer påverkar såväl rumslig gestaltning som upplevelser och sociala mötesplatser.

11 Åtgärder i projektet 11 Anpassning till kommande klimateffekter Området anpassas till kommande klimatförändringar genom anpassad dimensionering av dagvattensystem, vattensäkra källarkonstruktioner, minimerad masshantering/sprängning vid byggnation och varsam placering av bebyggelse. Dessa åtgärder har också positiva effekter såsom minskade CO2-utsläpp. En riskbedömning utförs i projekteringsskedet och höga krav kommer att ställas på utbytbarhet på de delar där framtida klimatförhållanden så kan kräva. Förväntat ökad nederbörd tas om hand och fördröjs i öppna dagvattensystemet och i vattenmagasin kombinerade med vegetation. Dagvatten rinner till från ett stort område som även omfattar bergen i Safjällets naturområde som sluttar ner mot Nya Krokslätt. Fördröjning av dagvatten minskar risken för översvämning och förorening av Mölndalsån. Frodig vegetation och synligt vatten bidrar också till att ge en hälsosam och avstressande livsmiljö för boende och verksamma i området. Arkitekturen ska anpassas för optimerat utnyttjande av solenergi liksom anpassning för klimatförändringar, samt bidra till ett gott mikroklimat samt god inomhusmiljö. Byggnaderna har gröna tak och i den glasade klimatzonen sker fördröjning och rening av dagvatten i vegetationsytor. Klimatpåverkan För minskat utsläpp av CO2 ingår i projektet Nya Krokslätt en kombination av åtgärder som utvecklas i delprojekt. Det planeras åtgärder för minskad biltrafik genom att göra kollektivtrafik samt gång- och cykelkommunikationer mer attraktiva, åtgärder för ökad andel biogas- och miljöklassade bilar samt åtgärder för att minska antalet transporter via samåkningstjänst och transportpool (se delområde Hållbar mobilitet). Förnybar energi kommer att produceras lokalt via solpaneler, solceller och vindturbiner om ca 10 MWh/år samt Stirlingmotor. (se delområde Energismarta tekniska system och lokal produktion). Dessutom ger frodig vegetation mellan husen och i klimatzonen på de nya byggnaderna absorbering av CO2 samt ett jämnare mikroklimat genom skuggning och vindskydd. Genom att nyttja möjligheter till lokalt egenproducerad energi via t.ex. berg, sol och vind så minskas mängden CO2 ekvivalenter med nästan 98 % relativt nuvarande Krokslätts Fabriker och med nästan 99 % relativt ett konventionellt fjärrvärmeuppvärmt område byggt enligt BBR vilket motsvarar mer än 1700 ton CO2 ekvivalenter/år. Övrig energitillförsel sker endast genom stadsnätet för fjärrvärme eller köpt grön el. För att

12 12 Lägesrapport för planeringsobjektet Nya Krokslätt/Kängurun 21 minska klimatpåverkan har Nya Krokslätt också ambitionen att minska energianvändningen. Målet är att sänka energianvändningen med 10% trots att uppvärmda ytor ökar med 65 %. Det kommer att ske genom att ny bebyggelse skall förbruka max 50 % av dagens BBR-krav, åtgärder på befintliga byggnader (reducering med 25 %) återvinning av processvärme till värme och varmvatten, direktkyla ur berget samt värme-/kyllagring i bergrum (se delområde Energismarta tekniska system och lokal produktion, delprojekt 1). Genom att synliggöra lösningar i arkitekturen samt individuell mätning och debitering kommer brukarna att se förbrukningen och uppmuntras till minskad energi- och vattenanvändning (se delområde Brukarmedverkan). Upphandling av system och material kommer att ske enligt LCC-metoden. Exportpotential Det unika i detta projekt är sättet att implementera många olika slags lösningar och att genom integrerade system uppnå ett kraftigt minskat nettoutsläpp av växthusgaser. Projektet kan med en hanterbar storlek konkret visa upp ett stadsområde där hållbarhetsaspekterna tillämpats fullt ut och där både ny och gammal bebyggelse ingår. Kopplingen mellan miljövinster (t.ex. hälsa och CO2-minskning) kommer att vara tydliga. Både nationellt och internationellt kommer det vara enkelt att dra lärdom av detta. Både arbetsmetoder, helhetsgrepp och specifika tekniklösningar har exportpotential. Inom varje delområde redovisas specifik exportpotential. Genom samarbetet mellan kommun, näringsliv och forskning finns flera och breda kanaler för kunskapsspridning internationellt. Flera stora konsultföretag är involverade, varav många är inblandade i projekt utanför Sverige. Det innebär stora möjligheter att återanvända erfarenheter och kunskaper i kommande nationella och internationella projekt med andra beställare. Husvärden har såsom en av initiativtagarna till Sweden Green Building Council en aktiv roll i nätverket. Genom detta forum planeras kontaktknytande med Green Building Council - aktörer i andra länder och möjligheter att anordna studiebesök för internationella besökare. Samarbete med den akademiska världen med vetenskaplig uppföljning är föreslagen form av ett jämförande forskningsprojekt kring hållbarhetsprogram för stadsutvecklingsprojekt. Mistra Urban Futures, Chalmers Tekniska Högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet kommer att ställa sin kompetens och nätverk till förfogande i projektet. Samarbetet med Mistra Urban Future utgör en viktig plattform för export av kunnande och tekniska lösningar då centret ingår i ett internationellt nätverk med

13 Åtgärder i projektet 13 verksamhet i Manchester (UK), Kisumu (Kenya), Shanghai (Kina) och Kapstaden (Sydafrika). Kunskapsspridning planeras även att ske via det miljösamarbete som Sverige har upprättat med Staten Kalifornien via ett Memorandum of Understanding (MoU) on renewable Fuel and Energy. Kalifornien har en stor efterfrågan på miljöteknik på grund av sin tuffa miljölagstiftning med höga krav på utsläppsreduceringar. Initiativrikedomen är hög, mätningar visar på att Kalifornien stod för 70 % av riskkapitalinvesteringar i Nordamerika och 50 % av de globala investeringarna.

14 14 Organisation, deltagande, samverkan I följande avsnitt besvaras de frågor som i den tidigare ansökan var uppdelad i fyra avsnitt: Organisation för information och kunskapsspridning Deltagande och inflytande Integrerad sektorsövergipande planering Samverkan mellan näringsliv och kommun Projektet har valt att foga samman dessa avsnitt i följande text då många av de aktiviteter som planerats gynnar hela organisationen och dess gränsöverskridande samverkan. För Husvärden är det en grundläggande syn att hållbar stadsutveckling endast nås genom bred samverkan mellan olika aktörer inom staden; näringsliv, offentlig sektor och forskning i nära samarbete med brukarna. Denna samverkan ska genomsyra alla planerade aktiviteter, all kommunikation samt projektgenomförande Organisation Styrgrupp Damoj AB genom Husvärden (fastighetsägaren) har satt samman en styrgrupp bestående av Husvärden, White arkitekter och Bengt Dahlgren i projektet att utveckla Krokslätts Fabriker och Kängurun 21 till en hållbar del i Mölndals stad. Styrgruppens uppgift är att leda projektet Hållbar stadsutveckling Nya Krokslätt och initiera samarbeten. Styrgruppen håller samman aktörer och olika delprojekt och ser till att projektets mål uppnås.

15 Organisation, deltagande, samverkan 15 Medaktörer Styrgruppen kommer att arbeta i nära samverkan med parter från näringsliv, högskola, den offentliga förvaltningen samt brukare. I dagsläget har Husvärden tecknat samarbetsavtal tecknats med följande aktörer: Högskola/forskning; Mistra Urban Futures, Chalmers Tekniska Högskola samt SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet Offentlig förvaltning; Mölndals stad Näringsliv; Windforce AB, Cleanergy AB, Welcom Kommunikationsbyrå, Wingårdh arkitekter, Ramböll och WSP Utöver ovanstående aktörer har samarbete påbörjats med ytterligare aktörer (se aktörslista) Högskola Medverkande aktörer från forskningen innebär stora möjligheter till kunskapsutbyte mellan teori och praktik. Högskolan bidrar med expertkunskap och kan genomföra fördjupade forskningsstudier inom aktuella hållbarhetsfrågor där näringslivet sett kunskapsbrister. Genom högskolans etablerade kanaler för kunskapsspridning (vetenskapliga journaler, konferenser, högskolenätverk etc.) ges värdefulla möjligheter att nå ut med intressanta resultat från projektet. Forskningen erbjuds en arena och mötesplats på Nya Krokslätt för att testa forskningsidéer i full skala och studentprojekt planeras att regelbundet genomföras i projektet. Offentlig förvaltning Samverkan mellan projektägaren och Mölndals stad ska bidra till att ta fram samarbetsmodeller mellan näringsliv och kommun samt fungera som pilotprojekt för nya planeringsnormer. Målet är att öka samarbetet inom de områden som kommunen ansvarar för. Dit hör exempelvis folkhälsofrågan, kommunens miljömål, avfallshanteringen, energiutbyte och energiformer som styrs av beslut i fullmäktige, men som i framtiden kan utvecklas i samverkan. Projekt Nya Krokslätt arbetar också aktivt och i samverkan med kommunen kring nyetablering av företag och arbetsplatser till området.

16 16 Lägesrapport för planeringsobjektet Nya Krokslätt/Kängurun 21 Näringsliv Samarbetet med näringslivet är en styrka och förutsättning för att kunna ta del av näringslivets praktiska erfarenheter. Det ger också möjlighet till produktutveckling av tekniska lösningar och kunskapsspridning i aktörernas respektive branscher via projekt, fackpress och fackseminarier. Brukare Redan i ett tidigt skede kommer framtida hyresgäster och lokalintressenter att bjudas in i planeringsarbetet. Planering av olika lägenhetstyper och lokaler samt yttre miljö inom ramen för projektet ska diskuteras för att utforma unika bostadskvaliteter i Nya Krokslätt och flertalet sätt att hålla en hållbar livsstil. Synpunkter och idéer som framkommer genom brukarmedverkan ska involveras i arbetet och ligga till grund för utformning och planeringen av området. Krokslätts fabriker inrymmer ett 80-tal småföretag, vilka idag inte är organiserade i någon typ av företagarförening. Projektet avser att i ett samarbete utveckla gemensamma transporter, förskola för barn, småbutiker och övrig önskvärd service. Bl.a. kan rådgivning för energibesparande åtgärder i verksamheten erbjudas för ökad konkurrenskraft. Att brukarmedverkan är en så pass viktig del i processen mot ett hållbart Nya Krokslätt har vi valt att åskådliggöra genom att lyfta fram brukarmedverkan som ett delområde.

17 Organisation, deltagande, samverkan 17 Uppföljning av projektet Uppföljning kommer att ske både på lång och kort sikt. Tydlig målformulering med konkreta krav avseende hållbarhetsaspekterna är framtagna för projektet i Hållbarhetsprogrammet. Koordinator för hållbarhetsfrågorna samordnar projektgruppens deltagare och styr arbetet så att hållbarhetsmålen med angivna nyckeltal uppnås i projektets alla skeden, genom regelbundna avstämningsmöten, upprättande av handlingsplaner och dokumentation av uppnådda mål och avvikelser. På lång sikt ska utvärderingar ske av planeringsprocessen. Krav hållbarhetsprogrammet stäms av mot verkligt utfall, dels i samband med att området färdigställts, dels efter två och fem års användning. De valda lösningarna och systemen utvärderas och hur de betalat sig, hur de påverkat brukarna och vilken förbättringspotential som finns. Dessa utvärderingar görs i samarbete med bl.a. Mölndals stad och Chalmers. Resultaten publiceras löpande både under och efter genomförandet.

18 18 Ekonomi Användning av beviljat planeringsanslag Projektet ansökte och beviljades planeringsanslag om kr. Detta stöd har tillsammans med medel som Husvärden satsat, varit en förutsättning för att de tankar och idéer som angavs i ansökan kunnat utvecklas och kompletteras. Som direkta resultat av beviljat anslag har en styrgrupp kring hållbarhetsarbetet etablerats och samverkan med strategiska parter har formaliserats. Fördjupningen hållbarhetsfrågorna har också inneburit att en relevant kostnadsberäkning kunnat tas fram. Utöver detta har ett hållbarhetsprogram för projektet tagits fram och en hemsida för information och kunskapsutbyte har publicerats. Finansiering av projektet Koncernen Damoj AB har ett fastighetsinnehav med ett värde på ca 1,2 miljarder. Idag har företaget två lånegivare: Handelsbanken, och Bohusbanken. Detta samarbete har pågått under drygt 15 år. Krokslätts Fabriker har utvecklats till ett attraktivt område. Under den senaste tioårsperioden har tre nybyggda kontorsfastigheter (ca m²) uppförts inom Krokslätts Fabriker, vilka samtliga är fullt uthyrda. Befintligt fastighetsbestånd i koncernen (ca m²) har under 2000-talet kontinuerligt förädlats och upprustats och är nu fullt uthyrda. Husvärden genom Damoj AB räknar med att kunna hyra ut kontorshuset i projektet under planeringsfasen. Idag finns flera intressenter. Investeringen finansieras med eget kapital till 30% samt belåning till 70 % i bank. Fastigheten som skall exploateras äger företaget själva och delar av byggherrekostnader är betalda vid tidigare investeringar.

19 Organisation, deltagande, samverkan 19

20 20 Energismarta tekniska system och lokal produktion Bakgrund För att minimera den köpta energin krävs förutom byggnader med låg förbrukning även integrerade tekniska system som kan nyttja de förutsättningar som finns i denna typ av område. Området Nya Krokslätt innehåller såväl bostäder, kontor, butiker som små industrier vilka har helt olika förutsättningar vad gäller såväl behov av olika energislag och mängd, liksom variationen över år och dygn. Redan när den typ av industrietableringar som Krokslätts Fabriker utgör, växte fram under 1800-talet, skapades sådana system. Då nyttjades ångan för att distribuera ut såväl värme till lokalerna som kraft till maskinerna. Inom Krokslätts Fabriker finns redan ett sådant nät utbyggt vilket kommer att användas och anslutas till. Hyresgäster inom kontor och småindustri varierar över åren. Även denna relativt frekventa ut- och inflyttning måste kunna hanteras av de lokala tekniska system som distribuerar t.ex. värme, kyla, el eller varmvatten till de enskilda byggnaderna i området. Med smarta tekniska system enligt ovan kan man enkelt koppla på den planerade utrustningen för lokal elproduktion, men också de som i en framtid kan visa sig ekologiskt och ekonomiskt hållbara. Som exempel på olika sätt att nyttja detta, kan nämnas att värmen från ett serverrum på ett kontor kan bli varmvatten i förskolan eller att värmen från de vattenkylda stirlingmotorerna kan bli kyla för renrum i Krokslätts Fabriker.

21 Energismarta tekniska system och lokal produktion 21 Mål Ekologiska Målet med de åtgärder vi avser att utföra, enligt delprojekten nedan, är att dessa tillsammans med åtgärder enligt delområdet Klimatanpassad arkitektur skall innebära att den köpta energin för hela området Nya Krokslätt, nytt inklusive befintligt, skall vara drygt 10 % lägre än vad Krokslätts Fabriker köper idag. Detta trots att den uppvärmda ytan ökar med drygt 65 %. Hela det Nya Krokslätt kommer då att förbruka nästan 98 % färre CO2 ekvivalenter än vad Krokslätts Fabriker förbrukar idag. Som jämförelse kommer Nya Krokslätt dessutom att förbruka nästan 99 % färre CO2 ekvivalenter än vad ett område utfört enligt Boverkets regler skulle ha förbrukat och drygt 55 % mindre energi, vilket motsvarar drygt ton CO2 ekvivalenter per år. En viktig del i att nå målet avseende CO2 ekvivalenter är, förutom åtgärderna enligt delprojekten, att alla den fjärrvärme respektive el som behöver köpas, köps som bioenergigenererad fjärrvärme respektive miljömärkt/grön el. Ekonomiska Minskade energi- och driftskostnader. Sociala Lösa integrationen av ny teknik i gammal kulturhistoriskt värdefull miljö. Skapa robusta lösningar som klarar olika hyresgästers behov. Delprojekt 1. Energilagring/bergrum/försörjningssystem Inom området Krokslätts fabriker finns ett bergrum, f d skyddsrum, vilket med sina ca 800 m² utgör ett utmärkt rum för att samla den teknik som krävs. Ur berget hämtas, via borrhål, förutom direktkyla även värme respektive kyla för att via kyl-/värmeaggregatet behandla denna till de temperaturer som krävs. Detta är också ett sätt att över året ladda respektive plocka ut energi ur berget. I bergrummet placeras också de ackumulatorer som krävs för att kunna lagra energi utifrån de variationer som beskrivs ovan.

22 22 Lägesrapport för planeringsobjektet Nya Krokslätt/Kängurun 21 Från bergrummet distribueras sedan, via behovsstyrda pumpar, värme och kyla ut tillbyggnader och befintligt ledningsnät. Till detta ledningsnät kan då även lokala produktionsenheter anslutas såsom solvärme, solceller, stirlingmotorer eller vad som i det fortsatta arbetet och i framtiden kan visa sig vara hållbara lokala produktionsenheter. Delprojekt 2: Stirlingmotor för lokal elproduktion El från sol är inte alls så dyr som många tror. Stirlingmotorn med sin solparabol och CBS turbiner är efter 25 års utveckling nu produktionsmogna och har sedan några år kommit ut på marknaden. En fullt realistisk slutsats är att år 2050 kan solkraftverk stå för halva elkraftproduktionen. Stirlingmotorn i valt utförande levererar ca 9 kw el och för sin avkylning 27 kw värme med en temperatur av 70 C. Innovationen i projekt Kängurun 21 är att ta vara på denna värme för att använda för produktion av kyla. Detta stämmer väl med effektiviteten på processen då solen lyser mest under sommaren när mest kyla behövs. För att få absorptionskylan att fungera optimalt behövs minst 90 gradigt vatten (gärna över 100 C). Denna högre temperatur är möjlig att utveckla från dagens Stirlingmotor, men en forskningsinsats behövs enligt Clenergy AB, med vilka Husvärden ingått ett samarbetsavtal. Delprojekt 3: Egenproducerad el - solcellsanläggning/vindkraft Dagens vindkraftverk är väsentligt mer sofistikerad med avsevärt högre verkningsgrad. Den stora majoriteten av de vindkraftverk som byggs idag är ämnade för el-produktion. Idag kan man i huvudsak säga att det finns två typer av vindkraftverk med hög verkningsgrad; de horisontella och de vertikala. Vi ser en stor potential i de vertikala verken och tror att dessa kommer starkt i framtiden. Med små vertikala vindturbiner öppnar sig helt nya möjligheter för att vindkraften skall kunna integreras i stadsmiljön. Visionen är att Nya Krokslätt på detta sätt skall kunna producera el från den energi som finns på plats, där vind spelar en viktig roll. Windforce har vertikala och horisontala vindturbiner som är tysta, vibrationsoptimala samt med ett kompakt format. För Nya Krokslätt skall vindturbiner provas som en del i stadsmiljön och

23 Energismarta tekniska system och lokal produktion 23 som en del av arkitekturen. Det kräver både anpassning och utveckling av turbiner och byggnader. Solceller är idag en känd teknik. Den är dock dyr och ger inte alltid ett arkitektoniskt tillskott i den byggda miljön. I vårt fall kommer vi att pröva ny teknik för att integrera solcellerna i fasaderna på de nya bostadshusen, för att på så sätt sänka den totala investeringskostnaden, men också för att vi önskar skapa stor integration mellan tekniska system och den arkitektoniska utformningen av de nya byggnaderna. Delprojekt 4. Green- Building-klassning av de befintliga byggnaderna Framtidens utmaning att får ner energianvändningen ligger i att hitta lösningar för att få ner förbrukningen i det befintliga beståndet. Redan idag är ca 75 % av det fastighetsbestånd som kommer att finnas år 2050, då vi skall ha minskat förbrukningen till 50 %, redan byggt. Som en viktig del i detta projekt kommer de befintliga byggnaderna att Green Buildingklassas, vilket innebär en reducerad energianvändning med minst 25 %. Utmaningen för Nya Krokslätt ligger inte bara i att nå det målet utan att klara att utföra det i ett område som också är byggnadsminne. Varsamma åtgärder måste utföras som t.ex. att byta ut befintliga aggregat utan återvinning till nya med hög återvinningsgrad, tilläggsisolera liksom att driftoptimera nya och befintliga anläggningar. Delprojekt 6. Solvärme till varmvatten I området kommer det att finnas ett antal relativt stora förbrukare av varmvatten. De centrala distributionsnäten är uppbyggda för att kunna ta emot energi från olika lokala produktionsenheter. Initialt planeras solvärmeproduktion på tre av de nya bostadshusen, på förskolan samt på restaurangbyggnad inom Krokslätts Fabriker. Systemen är utformade så att det i framtiden går att ansluta fler enheter om förutsättningarna förändras.

24 24 Lägesrapport för planeringsobjektet Nya Krokslätt/Kängurun 21 Effekt Se motstående diagram avseende energiflödet inom området. Totalt kommer hela området Nya Krokslätt att förbruka: 22 ton/år CO2 ekvivalenter mot idag i befintliga Krokslätts Fabriker 923 ton/år Ca 7800 MWh/år energi mot idag i befintliga Krokslätts Fabriker 8900 Mwh/år

25 Energismarta tekniska system och lokal produktion 25 Uppföljning Samtliga delar och dess effektivitet stäms av mot verkligt utfall, mätningar skall ske av alla lokala produktionsenheter och analyseras och utvärderas hur de betalat sig. Mätningar och analyser jämförs med mål avseende energikonsumtion vilket jämförs med liknande områden. Dessa utvärderingar görs i samarbete med Chalmers och övriga medverkande aktörer. Kunskapsspridning/exportpotential De nya system för energiutvinning och nyttjande av gjorda innovationer, t.ex. använda Stirlingmotorns värme för absorptionskyla är en ny teknik som har en bred användning inom fastighetssektorn, inte minst i varmare och soligare länder än Sverige. Systemens generalitet kommer att bli hög, vilket tillsammans med principerna för el/värme/kylproduktion kommer att vara tillämpbara både nationellt och internationellt med avseende på teknikexport. Vad som också kommer att vara intressant ur ett internationellt perspektiv är metoden att knyta samman gammal industrimark med nya områden och nyttja den infrastruktur i form av ledningsnät och dylikt som finns i dessa, för att på det sättet utnyttja lokalt producerad energi optimalt. Medverkande aktörer Styrgruppen, Bengt Dahlgren AB, Chalmers, Cleanergy AB, Windforce AB

26 26 Klimatanpassad arkitektur Bakgrund Husvärden har tillsammans med Wingårdhs och Bengt Dahlgren AB uppfört ett kontor på Kängurun 18 med gott resultat både ur energi- och gestaltningshänseende och med stor hänsyn till kulturmiljön i området. Förbrukningen ligger där under 50 kwh/m² år trots drygt 55 % glasandel av fasaden. Erfarenheterna från projektet visar att man med en genomtänkt klimatanpassad gestaltning ihop med väl integrerade installationssystem, kan uppnå låg energianvändning. Genom att placera byggnader utifrån sol- och vindförhållanden, kan energibehovet reduceras. Effektiv solavskärmning och ett klimatskal som släpper in dagsljus utan att få in övertemperaturer, minskar behovet av energi både avseende belysning och mekanisk ventilation. För att uppnå en god innemiljö är dagsljus, frisk luft, god ljudmiljö och bra inomhustemperaturer viktigt. Direkt dagsljus sommartid leder dock lätt till övertemperaturer vilket motverkar krav på låg energianvändning. Med genomtänkt gestaltning och välintegrerade tekniska system kan värme- och ventilationsbehov reduceras. Att utforma en klimatanpassad arkitektur ställer nya krav på gestaltning. Idag finns få goda exempel där miljöambitionerna präglar det arkitektoniska uttrycket. Genom att visualisera miljölösningar kan man uppnå byggnader med stark karaktär och skapa ett område medtydlig identitet. Genom att synliggöra system för vatten och energi ökas förståelsen för brukarens egen miljöpåverkan. Individuell mätning och debitering bidrar också till förändrat brukarbeteende.

27 Klimatanpassad arkitektur 27 Dagens samhälle med bland annat förändrade familjesituationer ställer andra krav på bostäder än tidigare. Familjestorleken kan variera veckovis, enpersonshushållen har ökat drastiskt och önskemålen om större boendegemenskap där funktioner används gemensamt ökar. Människor med olika kulturell bakgrund söker olika kvaliteter och dagens pensionärer är friskare och mer aktiva än tidigare. Detta medför bland annat att behovet av yta kan variera över tid och bostäderna behöver vara flexibla. Mål Ekologiska Byggnaderna gestaltas för att minimera vind- och sollaster för att minska den totala energianvändningen. Ventilations- och vattensystem integreras pedagogiskt i gestaltningen. Ekonomiska Låg driftskostnad genom lägre energianvändning Flexibla planlösningar som tål förändringar både från klimatet och från brukarnas krav Sociala Stark boendegemenskap Byggnader utformas med tydlig miljöidentitet God inne- och utemiljö Delprojekt 9. Dubbla klimatskal Genom ett yttre skal av glasade uterum skapas olika klimatzoner i bostäderna och de boende ges möjligheter att utveckla ett årstidsanpassat boende där bostadsytan kan expandera under den varma årstiden och energioptimera skalet under den kalla årstiden. Projektet lägger stor vikt vid att utveckla tekniken i klimatzonerna och optimera den för ett kallt klimat. Principen ger möjlighet till nya typer av ventilationssystem där solvärmen i ett yttre klimatskal utnyttjas optimalt. Överskottsvärmen som alstras under dagen lagras för att sedan värma rummen nattetid. Detta ger zonen ett jämnt klimat. Sommartid kan rummen ventileras helt mot naturen och de utskjutande bjälklagen ger tillsammans med planteringsytor skugga och behaglig temperatur. Planteringsytorna som finns i zonen ingår tillsammans med gröna tak i ett mer vittförgrenat

28 28 Lägesrapport för planeringsobjektet Nya Krokslätt/Kängurun 21 bevattnings- och reningssystem som fördröjer och renar dagvattnen. Se delområde; Vatten och Grönska. Byggnaderna kommer att klimatsimuleras för att uppnå bästa möjliga värden för en energisnål utformning. Effekter Ekologiska Den inre fasaden utsätts inte för samma påverkan av väder och vind som en konventionell fasad och den jämna temperaturen i det yttre klimatskalet gör att energiförbrukningen kan hållas på en jämnare och lägre nivå med lägre CO2-utsläpp. Den yttre klimatzonen utnyttjas till installations- och ventilationskanaler som läggs lätt åtkomliga för underhåll och eventuella framtida okända installationsbehov, samtidigt kan synergieffekter utnyttjas för energiframställning från vind och sol. Ekonomiska Genom att ha rum i zonen mellan ute och inne blir bostadens yta större samtidigt som uppvärmningen fortfarande är densamma. Skalet skyddar mot vind och sol vilket ger en mindre energiförbrukning. Byggnaden blir billigare i drift samtidigt som bostadsytorna blir större. Sociala Klimatzonen ger de boende möjlighet till en större flexibilitet i det sociala umgänge, fler kan samsas på samma yta då det finns möjlighet att även vintertid vistas i uterummet (vid t.ex. lek eller fester). Den extra ytan underlättar även för familjer där man ibland är många, ibland få. Större möjligheter till en varierad fritid ges, där hobbyverksamhet kan utövas i hemmet (odling, hantverk mm). I förlängningen ger detta ett större välbefinnande och behovet av fritidsboende och resor kan minskas. En frihet i användning och rumsmått skapar karaktär åt byggnaden och ger lägenheter av olika storlek; också detta en styrka, då variationen ger naturlig blandning av boende i olika livssituationer och ökade möjligheter till en boendekarriär inom fastigheten, vilket gynnar den sociala sammanhållningen. Det ger också möjligheter att kombinera bostad med arbete, funktionerna kan variera över tid.

29 Klimatanpassad arkitektur 29 Kunskapsspridning/exportpotential Det finns ett stort behov inom bygg- och fastighetssektorn att finna nya lösningar för klimatanpassade fasadsystem som är robusta och tål stora vädervariationer samtidigt som de måste klara allt tuffare energikrav. De nya system för energiutvinnig och -utnyttjande såsom avkylning, ventilation och magasinering av värme som kommer att integreras i arkitekturen visar på innovativa lösningar med stora exportmöjligheter. Systemens generalitet kommer att bli hög, vilket tillsammans med principerna för klimatskalen kommer att vara tillämpbara i många andra sammanhang. Uppföljning Energiförbrukning kommer att mätas. Till detta kommer värdering av fysiska faktorer, såsom temperaturer, luftkvalitet, buller etc. Utöver detta kommer boendeenkäter genomföras för att mäta trivsel, upplevd miljö, trygghet etc. Resultaten kommer att jämföras såväl med kommunens övriga nyproduktion som med annan bebyggelse med uttalad miljöprofil. Medverkande aktörer Styrgruppen, Wingårdhs Arkitektkontor, Bengt Dahlgren AB, SLU, Mistra, Chalmers, Mölndals stad, White Arkitekter

30 30 Vatten och grönska Bakgrund Utemiljön är viktig för att knyta samman området och ge boende och verksamma gemensamma mötesplatser och aktivitetsytor. Inom projektet Nya Krokslätt finns både den äldre fabriksmiljön med hårdgjorda ytor, men även sluttande terräng med stora träd gränsande till Safjällets naturområde. Mölndalsån har översvämmats årligen framför allt på grund av minskad infiltration i takt med att mer och mer mark har blivit bebyggd och hårdgjord. Klimatförändringar innebär sannolikt ökade regn- och snömängder som ger ytterligare belastning. Mölndals stad genomför invallningar och förstärkningar för att minska översvämningsrisken, men de insatser som skulle ge mer hållbar effekt är småskaliga fördröjningar av allt dagvatten innan det når Mölndalsån. Dagvattnet bär dessutom föroreningar från hårdgjorda ytor, vilket kan förbättras genom fördröjning och rening högre upp i systemet. Mål Ekologiska Fördröjning och rening av dagvatten lokalt (fördröjning upp till ca 2000 m³, infiltration/avdunstning upp till 50 mm/dag) Fördröjning och rening av takvatten i byggnadens klimatzon Restorativa utemiljöer med vegetation och vatten anpassade till stadens behov

31 Vatten och grönska 31 Ekonomiska Minskade kostnader för översvämningar Minskade kostnader för skötsel av utemiljön genom boendeinflytande och medverkan Sociala Bättre folkhälsa genom utemiljö som uppmuntrar till utevistelse och fysisk aktivitet Ökad trivsel och trygghet genom utemiljö som utformas för sociala möten Delprojekt 7. Kombinerade dagvattenmagasin och vegetationsytor Nya Krokslätt ska kunna fördröja och rena dagvatten dels från de stora hårdgjorda ytorna på Krokslätts fabriker och dels från bergen i naturreservatet Safjället ovanför. Därför avses att utveckla utformning av vattenmagasin kombinerade med planteringsytor för förtätning i stadsmiljö där behov av både vattenfördröjning och vegetation finns. Kravet som ställs på vattenmagasinen/planteringsytorna är att de ska kunna fungera optimalt även i kalla klimat och ha en stadsmässig utformning som passar i kulturmiljön i Krokslätts fabriker. Terrängen där de nya bostadshusen ska ligga är kuperad och fördröjningen av dagvatten i magasin/planteringar där är tänkt att utformas som terrassodlingar. Befintliga träd ska sparas där det är möjligt och bilda stommen i grönstrukturen. Tillsammans med SLU skall utformning av kombinerade planteringsytor och vattenmagasin (dammar, stenmagasin, inomhusplanteringar mm) för förtätning i stadsmiljö som kan fungera optimalt även i kalla klimat utvecklas. Delprojekt 8. Biologiska system som del av byggnad Projektet kommer att utveckla en klimatzon mellan ute och inne med biologiska system som skall kunna ta hand om övertemperaturer, kraftig nederbörd, buller och luftföroreningar. Projektet kommer att arbeta med växthus, balkonger, gröna väggar och tak, tunnor för bevattning och vattendammar. Vintertid kommer zonen endast värmas upp till frostvakt och klimatet kommer att likna medelhavsklimat. Det ger möjlighet till andra biotoper än vad vanligt är och balkongerna kommer lämpa sig utmärkt till planteringsytor. Systemet skall avlasta

32 32 Lägesrapport för planeringsobjektet Nya Krokslätt/Kängurun 21 dagvattensystemet utanför och efter det, de kommunala näten. Delprojektet samverkar med delområdet Klimatanpassad arkitektur. Delprojekt 16. Utemiljö Brukarna nyttjar området vid olika tider med olika syften och det är sålunda viktigt att utemiljön anpassas. Samtidigt ska hänsyn tas till naturvärden, stadsmässigheten och de kulturhistoriska värden som finns. Utemiljön skall vara tillgänglig för brukare med barnvagn, rullator eller rullstol. Den skall uppmuntra till sociala möten och rekreation mellan generationer. Delprojektet handlar om att tillsammans med brukarna skapa en utemiljö som främjar hållbar utveckling. Resultatet av brukarplaneringen kan handla om växthus och egna odlingar, gemensamma uteplatser samt lekplats och utomhusgym för alla åldrar. Effekter Ekologiska Rening av dag- och dräneringsvatten lokalt genom att kombinera vattenanläggningar med vegetation både vid nybyggnad och i den befintliga, stadsmässiga miljön i Krokslätts fabriker, innebär förbättrad vattenkvalitet och ökad biologisk mångfald med öppna vattenytor och frodiga växtmiljöer. Genom att kombinera grönska och vatten skapas värdefulla biotoper och livsmiljöer som är sällsynta i staden. Det kan också skapa andra ekosystemstjänster som jämn bevattning av odlingslotter. Vegetationen innebär också jämnare lokalklimat (temperatursänkning vid hetta och vindskydd vid kyla) samt renare luft. Ekonomiska Fördröjning av dag- och dräneringsvatten med småskaliga lösningar både i utemiljön och i byggnaderna minskar risken för översvämningar. Förebyggande småskaliga lösningar mot översvämningar innebär en god investering istället för att riskera att behöva implementera en storskalig (och möjligtvis kostsam) lösning vid ett akut behov i framtiden. Brukarmedverkan ökar chanserna till investeringar som motsvarar de boendes behov.

33 Vatten och grönska 33 Sociala Närhet till vegetation och synligt vatten både vid planerade bostäder och vid de befintliga arbetsplatserna i Krokslätts fabriker ger positiva hälsoeffekter både mentalt och fysiskt. Det innebär en berikning av den förtätade stadsmiljön och bidrar till ökad medvetenhet om klimatpåverkan genom synliga lösningar. Möjlighet till odling och umgänge ger delaktighet och gemenskap. Ljud från rinnande vatten och prasslande löv (white noise) ger vila från vägbruset och verkar avstressande. Genom att området knyts ihop med Safjällets naturområde med tillgång till löparslingor, fotbollsplaner etc. ges möjlighet för boende och verksamma till fysisk aktivitet och samvaro. Uppföljning Uppföljning sker genom mätning av hur vattenrening och vattenmängder vid utlopp förändras utifrån dagens läge i det befintliga Krokslätts fabriker. För de kombinerade vattenmagasinen/planteringsytorna är uppföljning av växtetablering och skötselbehov viktiga. Även enkäter bland boende och verksamma genomförs för att visa på hur den yttre miljö används och vilka positiva effekter som kan spåras som ett resultat av genomförda åtgärder. Kunskapsspridning/exportpotential Det finns ett stort behov av utvecklade metoder för fördröjning och rening av vatten kombinerat med vegetation för länder med årstidsväxlingar, där kalla vintrar kan minska reningseffekt och slå ut vegetationen. Det gäller även för glasade uterum och växthus. Det finns också ett stort behov av att utveckla stadsmässiga utformningar av planteringar i kombination med vattenfördröjning och rening för platser med lite utrymme och mycket hårdgjord yta, t.ex. vid förtätningar i städer. Medverkande aktörer Styrgruppen, Ramböll, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

34 34 Hållbar mobilitet Bakgrund Krokslätts fabriker har genom god tillgång till kollektivtrafik och ett centralt läge i Storgöteborg, gynnsamma förutsättningar för att nå målsättningen om en hållbar mobilitet. Området ligger centralt längs Göteborgsvägen, länken mellan Mölndal och Göteborg. Längs vägen finns en bred och rak cykelbana samt spårvagn med hållplats i direkt anslutning till Krokslätts fabriker. Avståndet med spårvagn är fyra minuter till Mölndals centrum och station för regionaltåg och 17 minuter till Göteborgs Central. För att möta samhällets krav kommer projektet att arbeta med såväl fysiska förändringar som ändrat beteende hos människorna vid val av färdsätt genom ett en kombination av åtgärder. Det är sällan en åtgärd för sig som ger resultat, utan det är flera åtgärder i kombination som ger effekt. Utöver delprojekten kommer Husvärden att bjuda in Eon att anlägga en biogastapp och det kommer att skrivas gröna transportavtal med hyresgästerna till lokalerna. Mål Ekologiska Sänkning av koldioxidutsläppen med 50 procent till år 2015 jämfört med om kv. Kängurun har genomförts med konventionell planering och med övervägande fossilberoende mobilitet.