Delrapport till Boverket för investeringsprojektet

Transkript

1 Delrapport till Boverket för investeringsprojektet Krokslätts Fabriker Söder/Kängurun 21 Boverksnummer: Gemensam lägesrapport för projekten /2010 och /2012. Projektet /2012 har ett eget avsnitt/kapitel enligt nedan. (Omfattande perioden tom ) INLEDNING Denna rapport visar resultatet av utfört arbete till och med Under 2011 har projektet fastigheten Kängurun 21 fått namnet Krokslätts Fabriker Söder som antaget namn för området. Krokslätts Fabriker Norr avser Kängurun 18 som är befintliga q-märkta fabriksområdet. KB Kreativiteten har bytt ägare till Fastighets AB Kullen Krokslätt (org.nr ) Vision för Krokslätt Fabriker Söder Visionen för Krokslätt Fabriker Söder är att inom ett tydligt avgränsat område åstadkomma en internationell förebild för ett historiskt fabriksområde som stödjer en klimatsmart livsstil för boende och verksamma. 1

2 SAMMANFATTNING Denna rapport visar resultatet av utfört arbete till och med Under 2013 har projektet fortlöpt vad gäller kontorshuset enligt den ursprungliga tidplanen. De delar som har stått still är de som skall bebyggas med bostäder. Avseende denna del av Krokslätts Fabriker Söder har detaljplanen legat helt still till följd av Mölndals Stads krav och pålagor vilka inte varit ekonomiskt hållbara att genomföra. Denna del av projektet har därför drabbats av förseningar på ca 18 mån. Förhoppningen är att det inte skall ske ytterligare förseningar utan att detaljplanen skall vinna laga kraft under första halvåret De arbeten som bedrivits under 2013 är dels färdigställande av Bygghandlingar för kontorsbyggnadens (K21) hyresgäster. De bygghandlingar som togs fram under 2012 för etapp 1 av bostäderna, de fyra högst upp liggande punkthusen har inte bearbetats ytterligare och inte heller några ytterligare handlingar för de återstående bostadshusen. Projektering av Mediacentral, för områdets värme, kyla samt vatten, inkl. infrastruktur i form av ledningsnät har färdigställts under 2013 där det även ingått ytterligare studier av hur integrationen av Krokslätt Fabriker Norr skall ske. Det som återstår att hantera/justera är det som påverkas av den i början av 2014 uppstartade detaljplaneprocessen. Inom Krokslätts Fabriker Norr har det skett ett fortsatt stort arbete kring energioptimering, tilläggsisolera samt byta ut/bygga om utrustning och byggnader för att uppnå målet Green Building. Detta arbete är ännu inte helt färdigställt men redan i andra halvan av 2013 så nåddes målet om minst 25 % energibesparing och det nya målet är att minska energianvändningen med runt 35 % vilket det finns förhoppningar om att nå under Beträffande delprojektet Vatten och grönska så genomfördes och utvärderades i början av 2012 och under 2013 arbetet vid entrétorget som beskrevs i förra årets rapport. Några ytterligare åtgärder har inte skett på grund av stilleståndet i detaljplanearbetet. Under 2014 planeras därför att genomföra arbeten inom Krokslätts Fabriker Norr samt när detaljplanen vunnit laga kraft inom Krokslätts Fabriker Söder. Tidplan: Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Urval av åtgärder i respektive Delprojekt X Detaljerade hållbarhetsmål X Mät- och uppföljningsmetoder Avstämning av mål, mätningar X X X X X X X 2

3 RAPPORTERING AV INGÅENDE DEL- /UTVECKLINGSPROJEKT, DVS DE SOM ERHÅLLIT BIDRAGSSTÖD. ENERGISMARTA TEKNISKA SYSTEM OCH LOKAL PRODUKTION Övergripande inom detta Utvecklingsområde har det under 2013 skett fortsatta analyser av olika leverantörer och system samt att vi under året fått in entreprenörspriser på de delar som varit färdigprojekterade. Detta har gjort att vi så långt möjligt säkrat upp de förutsättningar som legat till grund för tidigare beräkningar och kalkyler. Vidare har det under 2013 varit fortsatta ombyggnader av installationssystem och övriga byggnadsåtgärder inom Krokslätt Fabriker Norr (Kängurun 18) för att reducera energianvändningen med minst 25 % och därmed uppnå Green Building status. Detta arbete har redan nu resulterat i att målet 25 % har uppnåtts och att vi höjt ribban till 35 %. Sammanställningen av beräknade och uppnådda resultat finns i Bilaga 1A o B. U1 utvecklingsprojekt: ENERGILAGRING Ur berget hämtas, via borrhål, förutom direktkyla även värme respektive kyla för att via kyl- /värmepumpsaggregatet behandla denna till de temperaturer som krävs. Detta är också ett sätt att över året ladda respektive plocka ut energi ur berget. Berget nyttjas primärt för den årstidslagring av energi som krävs i området medan ackumulatorer i byggnaderna lagrar den dygnsvariation som förekommer. Från den Mediacentral som kommer att byggas, distribueras, via behovsstyrda pumpar, värme och kyla ut till byggnader och befintligt ledningsnät. Till detta ledningsnät kan även lokala produktionsenheter anslutas såsom solvärme, solceller, stirlingmotorer eller vad som i det fortsatta arbetet och i framtiden kan visa sig vara hållbara lokala produktionsenheter. Under 2013 har ledningsstråket, för distribution av värme och kyla inom området, projekterats och upphandlats avseende de delar som ligger inom Krokslätts Fabriker Söder. Det som återstår inom denna del är de anslutande ledningar som skall komma till när Mediacentralen utförs. Inom Krokslätts Fabriker Norr har vi genomfört ett omfattande inventeringsarbete för att klarlägga de bästa vägarna för att dra vidare försörjningsledningarna för detta område. Den inventeringen är nu utförd och kommer att projekteras och upphandlas liksom att installeras under

4 U2 utvecklingsprojekt: STIRLINGMOTOR (projekten /2010 och /2012) Stirlingmotorn med sin solparabol och CBS turbin är efter 25 års utveckling nu redo för produktion i större serier och har sedan några år funnits på marknaden. Ett fullt rimligt påstående är att år 2050 kan solkraftverk stå för halva jordens elkraftproduktion och denna teknik bedöms ha en stor potential med sin relativt låga underhållskostnader. Stirlingmotorn från Cleanergy levererar ca 9 kw el och kylningen av motorn ger upp till 27 kw värme med en temperatur av drygt 70 C. Innovationen i projekt Kängurun 21 är att ta vara på denna värme för att använda för produktion av kyla via en absorptionkylmaskin. Detta stämmer väl med effektiviteten på processen då solen lyser mest under sommaren när mest kyla behövs. Vår avsikt är tillsammans med Cleanergy AB, med vilka Husvärden har ett samarbetsavtal utreda och forska fram den optimala temperaturen i kombination med kylmaskin för att få en komplett enhet som kan leverera el, värme och/eller kyla. Stirlingmotor Produktion av el och varmvatten. Varmvattnet kan användas för värmning och kylning - sorptionskylare Under 2013 har vi tillsammans med Cleanergy försökt komma vidare med detaljprojektering av dessa anläggningsdelar men till följd av Cleanenergy:s stora åtaganden i Kina så har inte detta varit möjligt varför vi i dagsläget ligger ca 12 mån sent med detta projekt. Se bilaga 4 Eftersom dessutom den uteblivna detaljplanen stoppat vidare arbete med övriga delar inom Krokslätt Fabriker Söder så undersöker vi nu tillsammans med Cleanergy möjligheterna för att under 2014 kunna genomföra detta utvecklingsprojekt. I det sammanhanget kommer vi också att undersöka möjligheter att via minst två alternativa lösningar uppnå motsvarande energiproduktion. De alternativa lösningarna som föreslås redovisas i bilaga 4 där vi med alltså via den bilagan begära en ändring hos Boverket. 4

5 U3 utvecklingsprojekt: EGENPRODUCERAD EL Utvecklingsprojektet avser i huvudsak produktion av el från urbana vindkraftverk och solceller. Båda teknikerna under de senaste åren utvecklats, produkterna blir bättre, priserna på produkterna lägre, metoder att analysera bästa placering blir bättre etc. Detta tillsammans med ett stigande energipris gör att man kan räkna hem investeringar av närproducerad el. Under 2013 har vi utvärderat den test-vindsnurra på det närliggande Bengt Dahlgrenhuset som monterades i slutet av Erfarenheterna från dessa tester och utvärdering av hur mycket energi detta ger i urban miljö är relativt nedslående. I denna miljö där det uppträder så stora turbulenser så tvingas snurran hela tiden byta riktning varför avgiven energi jämfört med en likadan test-snurra, monterad i fri vind är försumbar. Testerna, har genomförts tillsammans med leverantören Windforce. Vi har också under året fått in de preliminära offerterna för solcellsanläggningar vilka kan komma att monteras på de befintliga husen i den norra delen av Krokslätts Fabriker. Detta kan innebära att vi kommer att gå vidare med enbart solceller men då i utökad omfattning för att uppnå samma resultat. Smart grid inte bara EL utan även Kapa effekttoppar, mellan t.ex , Värme och Kyla i kombination med genom att köpa billigt under natten och lagra inom området Smart IT U4 utvecklingsprojekt: ENERGIEFFEKTIVISERING BEFINTLIGA KROKSLÄTTS FABRIKER Green-Building-klassning av de befintliga byggnaderna. Framtidens utmaning att få ner energianvändningen ligger i att hitta lösningar för att få ner förbrukningen i det befintliga beståndet. Redan idag är ca 75 % av det fastighetsbestånd som kommer att finnas år 2050, då vi skall ha minskat användningen till 50 %, redan byggt. Som en viktig del i detta projekt kommer de befintliga byggnaderna att Green Buildingklassas, vilket innebär en reducerad energianvändning med minst 25 %. Utmaningen för Krokslätt Fabriker Söder ligger inte bara i att nå det målet utan att klara att utföra det i ett område som också är byggnadsminne. Varsamma åtgärder måste utföras som t.ex. att byta ut 5

6 befintliga aggregat utan återvinning till nya med hög återvinningsgrad, tilläggsisolera liksom att driftoptimera nya och befintliga anläggningar. Under 2013 har de flesta av de åtgärder som beskrivs ovan genomförts och vi har även haft möjlighet att mäta och följa upp resultatet av dessa åtgärder. Mer om detta redovisas i bilagda XLS-filer, Bilaga 1. Resultatet är mycket uppmuntrande och trots att inte alla åtgärder är genomförda så har vi redan med de åtgärder som genomförts uppnått en besparing är drygt 25 %. Vi har alltså redan under 2013 nått målet för Green Building-klassningen. Se Bilaga 3 U6 utvecklingsprojekt: SOLVÄRME FÖR VARMVATTENPRODUKTION I området kommer det att finnas ett antal relativt stora förbrukare av varmvatten. De centrala distributionsnäten är uppbyggda för att kunna ta emot energi från olika lokala produktionsenheter. Initialt planeras solvärmeproduktion för något/några av de nya bostadshusen och på restaurangbyggnad inom Krokslätts Fabriker. Systemen är utformade så att det i framtiden går att ansluta fler enheter om förutsättningarna förändras. Under 2013 har detta arbete legat helt stilla till följd av stoppet i detaljplanearbetet. Det som skett är att vid ombyggnader i samband med U4-projektet så har installationerna förberetts för solvärme. Arbetet ligger just nu nere i väntan på att detaljplanen skall antas och vinna laga kraft. Under året har vi också studerat förutsättningarna för att kunna montera solfångare på vissa av de befintliga husen i den norra delen av Krokslätts Fabriker. Länsstyrelsen har med vissa begränsningar lämnat klartecken för att montera dem. VATTEN OCH GRÖNSKA Övergripande inom detta Utvecklingsområde har det under 2013 skett fortsatta analyser av förutsättningarna för att fördröja och filtrera regnvattnet till Mölndalsån. Med tanke på de ytterligt svåra grundläggningsförhållanden som råder i området har denna anläggningsdel visat sig vara betydligt mer komplicerad än vad som antagits tidigare. Förutom utrednings- och projekteringsarbete har det i december 2011 färdigställda projektet vid entrétorget kunnat följas upp och har visat sig till och med överträffa våra förväntningar och beräkningar. Där prövas också en typ av grönytor som avses att användas i fortsättningen. Till följd av stoppet i detaljplanearbetet så har det inte skett något arbete på plats i Krokslätts Fabriker Söder, utöver några delar som redovisas nedan. Däremot har det skett att arbete med att ta fram förutsättningarna för det fortsatta arbetet inom Krokslätts Fabriker Norr. Arbetet med att genomföra arbeten inom detta Utvecklingsområde kommer att starta under våren

7 U7 del-/utvecklingsprojekt: KOMBINERADE DAGVATTENMAGASIN OCH VEGETATIONSYTOR Krokslätts Fabriker ska kunna fördröja och rena dagvatten dels från de stora hårdgjorda ytorna på Krokslätts Fabriker och dels från bergen i naturreservatet Safjället ovanför. Därför avses att utveckla utformning av vattenmagasin kombinerade med planteringsytor för förtätning i stadsmiljö där behov av både vattenfördröjning och vegetation finns. Kravet som ställs på vattenmagasinen/planteringsytorna är att de ska kunna fungera optimalt även i kalla klimat och ha en stadsmässig utformning som passar i kulturmiljön i Krokslätts fabriker. Arbetet ligger just nu nere i väntan på att detaljplanen skall antas och vinna laga kraft. Innan all projektering är helt klar så är kostnaden för detta delprojekt väldigt osäker men uppskattas i nuläget till ca 15 miljoner. Utvecklings-/delprojekt 8: BYGGNADSINTEGRERADE BIOLOGISKA SYSTEM Byggnadsintegrerade biologiska system är samma projekt som i den ursprungliga ansökan benämndes Biologiska tekniska system som del av byggnad. De byggnadsintegrerade biologiska systemen kommer att projekteras och utföras i samma takt som husen uppförs. Tidplanen för respektive hus framgår av tidigare översänt material (huvudtidplanen), men med just nu en försening om ca 18 månader avseende bostadshusen, eftersom detaljplanearbetet legat helt nere. De delar som vi avsåg att utreda förutsättningarna för de byggnadsintegrerade systemen genomfördes inom planeringsprojektet under Förfrågningsunderlag för det första huset har projekterats under 2012 och har under 2013 genomförts. Kontorshuset har under 2013 försetts med sedumtak och i början av 2014 kommer att de klimatzoner som finns inom kontorshuset K21, mot öster och söder, att förses med växtlighet. Husets första hyresgäster flyttar in under april 2014 och under 2014 fylls huset succesivt till full beläggning. Totala kostnaden för att utföra de byggnadsintegrerade biologiska systemen har i planeringsprojektets utredningsskede uppskattats till totalt drygt 4.5 miljoner. Delar av dessa kostnader är dock relativt svårbedömda för de leverantörer vi varit i kontakt med så allt eftersom förfrågningsunderlagen för de olika husen arbetas fram så kommer kostnaderna att förfinas/justeras. Just nu bedömer vi kostnaden till ca 4 milj 7

8 Utvecklings-/delprojekt 16: GRÖNYTEFAKTOR Det ursprungliga delprojekt 16 har delats upp och genomförs nu i två delar en som handlar om Grönytefaktor och en som ingår som en del i Brukarmedverkansprojektet U15. De delar som handlar om att tillsammans med de presumtiva brukarna utreda och fånga upp deras tankar kring hur utemiljön skall utformas, har genomförts i ett antal workshops. Som ett mått på hur väl vi sedan uppfyller dessa önskemål och förväntningar samt egna ambitioner så har vi för avsikt att nyttja det planerings-/beräkningsverktyg som grönytefaktorn utgör. Alla kostnader för del-/utvecklingsprojekt 16 redovisas, i denna rapport, inom del- /utvecklingsprojekt 7 eftersom projekt 16 endast är ett beräkningsverktyg för en grönytefaktor. BRUKARMEDVERKAN U15 utvecklingsprojekt: METODER FÖR BRUKARMEDVERKAN I Krokslätts fabriker söder kommer brukarmedverkan genomföras i byggprojekt i syfte att hitta en effektiv och relevant metod. Behovet av att hitta en bra metod är angelägen då brukarmedverkan blir allt vanligare i byggprocessen. Att involvera brukare kan dock leda till att mycket tid läggs på att samla in synpunkter från de boende och att informationen sedan inte används och arbetas in i lösningar för projektet. Vi ser brukarmedverkan som en grundförutsättning för ett hållbart samhälle. Stad och byggnader skall utformas utefter faktiska människor och deras behov snarare än en mall om standardfamiljen. Projektet syftar till att vara en föregångare för branschen. Metoder och processer för brukarmedverkan kommer att utvecklas och genomsyra hela projektet Nya Krokslätt. Mål Ekologiska Metod för att väva in ekologiska aspekter i processer med brukarmedverkan Ekonomiska Metod för brukarmedverkan för effektiv planering Samutnyttja resurser för en bättre privatekonomi 8

9 Sociala Förankring av projektet hos de befintliga och kommande brukare En bättre förståelse och kommunikation mellan medverkande parter Processen Under hösten 2011 lanserades en ny kundinriktad hemsida för projektet. Syftet var att stämma av intresset på marknaden och samla in en skara intressenter till området för att där utav skapa ett brukarråd. Ambitionen var att skapa ett brukarråd på ca personer som avspeglade gruppen intressenter avseende de parametrar vi kände till; ålder, familjesituation och önskad upplåtelseform i området. Att i så tidigt skede hitta de faktiska köparna är i stort sett omöjligt, men hade vi väntat till säljstart för att vara säkra på att få en grupp av de som tecknat avtal för en bostad, hade vi varit för sent ute för att kunna påverka projektet. Brukarrådet kom slutligen att bestå av 10 personer inkl 2 personer från projektorganisationen. Det visade sig vara svårt att få människor att vilja avsätta tid för att engagera sig i projektet på så tidigt stadie. De flesta som söker bostad har för avsikt att flytta inom en 12-månaders period. Vi har även haft en student som deltagit i våra möten. Hon läser på Chalmers och har gjort sitt examensarbete om brukarmedverkan och har bland annat studerat våra möten och analyserat dessa. Genomförande Brukarrådet har träffats vid fyra tillfällen under januari till mars. Varje tillfälle hade ett tema att förhålla sig till avseende aspekten hållbarhet; yttre gemensamma utrymmen, inre gemensamma utrymmen samt service. Arbetet genomfördes kvällstid under 2,5 timmar i workshopmodell. Vårt incitament till brukarrådet för att vilja delta, utöver eget intresse, var att vid varje tillfälle få mat och dryck. De flesta kom direkt från jobbet och förutsättningen var att investera 4 x 2,5 timmar på kvällstid, av sin fritid. Vi utlovade även presentkort på Järnia motsvarande 1000 kronor för de som valde/ hade möjlighet att delta vid minst tre av fyra tillfällen. Sista träffen höll vi på Ekocentrum där gruppen även fick en guidad tur av utställningen. Utvärdering och uppföljning Arbetet ligger just nu nere i väntan på att detaljplanen skall gå igenom och vinna laga kraft. Brukarrådet kommer att hållas informerade om vilka av deras förslag och idéer vi har gått vidare med och kommer att implementera. Även de förslag som eventuellt inte går att genomföra ska redovisas med orsak. Vi har behållit kontakten med brukarrådet och utvärderar andra möjligheter att jobba med brukarmedverkan i senare skeden av projektet. 9

10 Ändringar jämfört med ansökan. Beskriv, förklara och kommentera eventuella verksamhetsmässiga, ekonomiska och tidsmässiga avvikelser från ansökan. Är förändringarna stora kan stödet enligt 30 i förordning om statligt stöd för hållbara städer (SFS 2008:1407) komma att krävas tillbaka. Det är viktigt att eventuella förseningar meddelas till Boverket snarast möjligt. Dessbättre kan konstateras att än så länge har inga ändringar har vidtagits utifrån ambitionerna i ansökan för investeringsprojektet. Vad vi däremot måste konstatera är att trots att vi tex i projekt U4 ligger före vår ursprungliga tidplan så har stoppet i detaljplanearbetet inneburit att riskerna för att vi inte kommer att kunna genomföra all byggnation som planerats, ökat väsentligt. Även Cleanergys åtaganden i framförallt Kina och det stopp i vårt samarbete som detta inneburit har gjort tidplanen minst sagt ansträngd och att vi där måste, via bilaga 4, begära en ändring. Vår förhoppning är dock att under 2014 hinna utföra merparten av arbetena med Energismarta tekniska system även om inte alla tänkta byggnader kommer att bli byggda och anslutna. När det gäller Vatten och Grönska så kommer byggnad K21 med sina byggnadsintegrerade system att färdigställas liksom arbeten inom Krokslätts Fabriker Norr. För resterande delar, inom Krokslätts Fabriker Söder, så är osäkerheten stor och starkt beroende av den slutliga detaljplanens utformning. EKONOMISK UPPFÖLJNING När vi erhållit bidrag till Investeringsprojektet skapades en organisation enligt ovan för att hantera alla de uppgifter som krävs för att genomföra ett projekt av den storleksordning och komplexitet Krokslätts Fabriker utgör. Utöver att bilda denna styrgrupp har det skett en mängd aktiviteter som alla syftar till att dels fördjupa och detaljera alla de beräkningar, kalkyler, åtgärder och mål som föreslogs i ansökan men också till att sprida kunskap och inhämta kunskap som kvalitetssäkrar detta arbete. Se Bilaga 2. 10