Delrapport till Boverket för investeringsprojektet

Transkript

1 Delrapport till Boverket för investeringsprojektet Krokslätts Fabriker Söder/Kängurun 21 Boverksnummer: Gemensam lägesrapport för projekten /2010 och /2012. Projektet /2012 har ett eget avsnitt/kapitel enligt nedan. (Omfattande perioden tom ) INLEDNING Denna rapport visar resultatet av utfört arbete till och med Under 2011 har projektet fastigheten Kängurun 21 fått namnet Krokslätts Fabriker Söder som antaget namn för området. Krokslätts Fabriker Norr avser Kängurun 18 som är befintliga q-märkta fabriksområdet. KB Kreativiteten har bytt ägare till Fastighets AB Kullen Krokslätt (org.nr ) Vision för Krokslätt Fabriker Söder Visionen för Krokslätt Fabriker Söder är att inom ett tydligt avgränsat område åstadkomma en internationell förebild för ett historiskt fabriksområde som stödjer en klimatsmart livsstil för boende och verksamma. 1

2 SAMMANFATTNING Denna rapport visar resultatet av utfört arbete till och med Under 2012 har projektet fortlöpt i stort sett enligt den ursprungliga tidplanen. De delar som har försenats är de delar som skall bebyggas med bostäder. I denna del av Krokslätts Fabriker Söder har detaljplanen fördröjts varför denna del av projektet drabbats av förseningar på ca 6 mån. Förhoppningen är att det inte skall ske ytterligare förseningar utan att detaljplanen skall vinna laga kraft under första halvåret De arbeten som bedrivits under 2012 är dels färdigställande av Bygghandlingar för kontorsbyggnaden K21 exkl, hyresgästanpassningar. Vidare har, fram tills detaljplanen bromsade in, bygghandlingar tagits fram för etapp 1 av bostäderna, de fyra högst upp liggande punkthusen. Projektering av media central, för områdets värme, kyla samt vatten, inkl. infrastruktur i form av ledningsnät har också skett under 2012 där det även ingått studier av hur integrationen av Krokslätt Fabriker Norr skall ske. Denna projektering är i stort sett färdigställd men stoppades även den av detaljplanen. Inom Krokslätts Fabriker Norr har det skett ett stort arbete kring energioptimering, tilläggsisolera samt byta ut/bygga om utrustning och byggnader för att uppnå målet Green Building. Detta arbete är en god bit på väg, redan under 2012, så att i nuläget en energibesparing på drygt 10 % har erhållits. I början av 2012 färdigställdes entrétorget som beskrevs redan i förra årets rapport. De åtgärder inom delprojektet Vatten och grönska som vidtagits har under året visat sig uppfylla de krav och förväntningar som projekterats och utförts. Såväl i form av fördröjning/infiltration som ökade grönytor har detta testprojekt lett till önskade resultat. Dessa erfarenheter har och kommer vi att nyttja för det fortsatta arbetet. Tidplan: Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Urval av åtgärder i respektive Delprojekt X Detaljerade hållbarhetsmål X Mät- och uppföljningsmetoder Avstämning av mål, mätningar X X X X X X X 2

3 RAPPORTERING AV INGÅENDE DEL- /UTVECKLINGSPROJEKT, DVS DE SOM ERHÅLLIT BIDRAGSSTÖD. ENERGISMARTA TEKNISKA SYSTEM OCH LOKAL PRODUKTION Övergripande inom detta Utvecklingsområde har det under 2012 skett fortsatta analyser av olika leverantörer och system samt detaljprojektering. Detta har gjort att vi så långt möjligt säkrat upp de förutsättningar som legat till grund för tidigare beräkningar och kalkyler. Arbetet har bedrivits nedbrutet i varje utvecklingsprojekt nedan men också i form av ett övergripande arbete att analysera de mål som satts inte bara för en byggnad utan för hela området, Krokslätt Fabriker Söder och Norr. Vidare har det under 2012 påbörjats och genomförts ombyggnader av installationssystem och övriga åtgärder inom Krokslätt Fabriker Norr (Kängurun 18) som de första stegen mot att reducera energianvändningen med minst 25 % och därmed uppnå Green Building status. För detta projekt, U4, har den, under 2011 upprättade tidplanen följts. I vissa delar ligger vi tom. före tidplanen. Sammanställningen av beräknade och uppnådda resultat finns i Bilaga 1. U1 utvecklingsprojekt: ENERGILAGRING Inom området Krokslätts fabriker finns ett bergrum, f d skyddsrum, vilket med sina ca 800 m2 utgör ett utmärkt rum för att samla den teknik som krävs. Ur berget hämtas, via borrhål, förutom direktkyla även värme respektive kyla för att via kyl-/värmepumpsaggregatet behandla denna till de temperaturer som krävs. Detta är också ett sätt att över året ladda respektive plocka ut energi ur berget. Berget nyttjas primärt för den årstidslagring av energi som krävs i området medan ackumulatorer kan lagra den dygnsvariation som förekommer. Från bergrummet distribueras, via behovsstyrda pumpar, värme och kyla ut till byggnader och befintligt ledningsnät. Till detta ledningsnät kan även lokala produktionsenheter anslutas såsom solvärme, solceller, stirlingmotorer eller vad som i det fortsatta arbetet och i framtiden kan visa sig vara hållbara lokala produktionsenheter. Under 2012 har det skett en detaljprojektering vilket innebär att så snart förutsättningarna i detaljplanen är framme kan denna färdigställas för att sedan gå ut på räkning och upphandlas. 3

4 U2 utvecklingsprojekt: STIRLINGMOTOR (projekten /2010 och /2012) Stirlingmotorn med sin solparabol och CBS,turbin är efter 25 års utveckling nu redo för produktion i större serier och har sedan några år funnits på marknaden. Ett fullt rimligt påstående är att år 2050 kan solkraftverk stå för halva jordens elkraftproduktion och denna teknik bedöms ha en stor potential med sin relativt låga underhållskostnader. Stirlingmotorn från Cleanergy levererar ca 9 kw el och kylningen av motorn ger upp till 27 kw värme med en temperatur av drygt 70 C. Innovationen i projekt Kängurun 21 är att ta vara på denna värme för att använda för produktion av kyla via en absorptionkylmaskin. Detta stämmer väl med effektiviteten på processen då solen lyser mest under sommaren när mest kyla behövs. Vår avsikt är tillsammans med Cleanergy AB, med vilka Husvärden har ett samarbetsavtal utreda och forska fram den optimala temperaturen i kombination med kylmaskin för att få en komplett enhet som kan leverera el, värme och/eller kyla. Stirlingmotor Produktion av el och varmvatten. Varmvattnet kan användas för värmning och kylning - sorptionskylare Under 2012 har vi tillsammans med Cleanergy utrett kostnader och principer för hur ovan beskrivna teknik skall genomföras i praktiken. I början av 2013 kommer vi att starta detaljprojekteringen av detta för att kunna installera utrustningen i början av 2014 U3 utvecklingsprojekt: EGENPRODUCERAD EL Utvecklingsprojektet avser i huvudsak produktion av el från urbana vindkraftverk och solceller. Båda teknikerna under de senaste åren utvecklats, produkterna blir bättre, priserna på produkterna lägre, metoder att analysera bästa placering blir bättre etc. Detta tillsammans med ett stigande energipris gör att man kan räkna hem investeringar av närproducerad el. Under 2012 har vi säkerställt de ytor som kan vara lämpliga för placering av solceller liksom av de urbana vindkraftverken. Under året har vi också monterat en test-vindsnurra på det närliggande Bengt Dahlgren-huset vilket har likartade förhållanden och ungefär samma 4

5 höjd som kontorhus K21 där de framtida vindsnurrorna skall monteras. Testerna, tillsammans med leverantören Windforce, som genomförs på Bengt Dahlgren-huset sker främst för att kunna utvärdera vibrationer och turbulenser så att slutprodukten blir så optimal som möjligt. Vi har också under året fått in de preliminära offerterna för såväl solcellsanläggningen som urbana vindkraftverk. Smart grid inte bara EL utan även Kapa effekttoppar, mellan t.ex , Värme och Kyla i kombination med genom att köpa billigt under natten och lagra inom området Smart IT U4 utvecklingsprojekt: ENERGIEFFEKTIVISERING BEFINTLIGA KROKSLÄTTS FABRIKER Green-Building-klassning av de befintliga byggnaderna. Framtidens utmaning att får ner energianvändningen ligger i att hitta lösningar för att få ner förbrukningen i det befintliga beståndet. Redan idag är ca 75 % av det fastighetsbestånd som kommer att finnas år 2050, då vi skall ha minskat förbrukningen till 50 %, redan byggt. Som en viktig del i detta projekt kommer de befintliga byggnaderna att Green Buildingklassas, vilket innebär en reducerad energianvändning med minst 25 %. Utmaningen för Krokslätt Fabriker Söder ligger inte bara i att nå det målet utan att klara att utföra det i ett område som också är byggnadsminne. Varsamma åtgärder måste utföras som t.ex. att byta ut befintliga aggregat utan återvinning till nya med hög återvinningsgrad, tilläggsisolera liksom att driftoptimera nya och befintliga anläggningar. Under 2012 har flera av de åtgärder som beskrivs ovan genomförts och vi har även i vissa delar som genomfördes i början av året, haft möjlighet att mäta och följa upp resultatet av dessa åtgärder. Mer om detta redovisas i bilagda XLS-filer, Bilaga 1. Resultatet ser lovande ut redan med de åtgärder som genomförts och besparingen ligger redan drygt 10 %. Vår förhoppning är att vi redan under eller direkt efter 2013 kommer att kunna nå målet för Green Building-klassningen. Vi har också haft ett gott samarbete med Länsstyrelsen när det gäller de exteriöra förändringar som vi föreslagits. 5

6 U6 utvecklingsprojekt: SOLVÄRME FÖR VARMVATTENPRODUKTION I området kommer det att finnas ett antal relativt stora förbrukare av varmvatten. De centrala distributionsnäten är uppbyggda för att kunna ta emot energi från olika lokala produktionsenheter. Initialt planeras solvärmeproduktion för något/några av de nya bostadshusen och på restaurangbyggnad inom Krokslätts Fabriker. Systemen är utformade så att det i framtiden går att ansluta fler enheter om förutsättningarna förändras. Under 2012 har vi säkerställt de ytor som kan vara lämpliga för placering av solfångare. Vi har också under året fått in de preliminära offerterna för solfångaranläggningen som även redovisar effekter/energier och genom detta har säkerställt våra kalkyler avseende dessa anläggningar. Arbetet ligger just nu nere i väntan på att detaljplanen skall antagas och vinna laga kraft. VATTEN OCH GRÖNSKA Övergripande inom detta Utvecklingsområde har det under 2012 skett fortsatta analyser av de förutsättningar som legat till grund för tidigare beräkningar och kalkyler. Inte minst gäller detta utformningen av det fördröjningsmagasin som skall utformas för att fördröja regnvattenflödet till Mölndalsån. Med tanke på de ytterligt svåra grundläggningsförhållanden som råder i området har denna anläggningsdel visat sig vara betydligt mer komplicerad än vad som antagits tidigare. Förutom utrednings- och projekteringsarbete har det färdigställts ett projekt i syfte att pröva delar av de metoder som avses att användas för att fördröja dagvattnets tillrinning till Mölndalsån. Projektet som färdigställts är en ombyggnad av det nya entrétorget som var tänkt att stå klart december 2011 men där vi våren 2012 gjort kompletterande arbeten för att få rätt funktion. Arbeten som visade sig nödvändiga efter att tjälen gått ur marken förra vintern. Där prövas också en typ av grönytor som avses att användas i fortsättningen. U7 del-/utvecklingsprojekt: KOMBINERADE DAGVATTENMAGASIN OCH VEGETATIONSYTOR Krokslätts Fabriker ska kunna fördröja och rena dagvatten dels från de stora hårdgjorda ytorna på Krokslätts Fabriker och dels från bergen i naturreservatet Safjället ovanför. Därför avses att utveckla utformning av vattenmagasin kombinerade med planteringsytor för förtätning i stadsmiljö där behov av både vattenfördröjning och vegetation finns. Kravet som ställs på vattenmagasinen/planteringsytorna är att de ska kunna fungera optimalt även i kalla klimat och ha en stadsmässig utformning som passar i kulturmiljön i Krokslätts fabriker. 6

7 Under 2012 har det skett en omfattande projektering av dessa magasin parallellt med att utformningen av framförallt bostadshusen vuxit fram. Arbetet ligger just nu nere i väntan på att detaljplanen skall antagas och vinna laga kraft. Innan all projektering är helt klar så är kostnaden för detta delprojekt väldigt osäker men uppskattas i nuläget till ca 15 miljoner. Utvecklings-/delprojekt 8: BYGGNADSINTEGRERADE BIOLOGISKA SYSTEM Byggnadsintegrerade biologiska system är samma projekt som i den ursprungliga ansökan benämndes Biologiska tekniska system som del av byggnad. De byggnadsintegrerade biologiska systemen kommer att projekteras och utföras i samma takt som husen uppförs. Tidplanen för respektive hus framgår av tidigare översänt material (huvudtidplanen), men med just nu en försening om ca 6 månader avseende bostadshusen, eftersom detaljplanearbetet bromsats upp. De delar som avsåg att utreda förutsättningarna för de byggnadsintegrerade systemen genomfördes inom planeringsprojektet under Förfrågningsunderlag för det första huset har projekterats under Totala kostnaden för att utföra de byggnadsintegrerade biologiska systemen har i planeringsprojektets utredningsskede uppskattats till totalt drygt 4.5 miljoner. Delar av dessa kostnader är dock relativt svårbedömda för de leverantörer vi varit i kontakt med så allt eftersom förfrågningsunderlagen för de olika husen arbetas fram så kommer kostnaderna att förfinas/justeras. Just nu bedömer vi kostnaden till ca 3 milj Utvecklings-/delprojekt 16: GRÖNYTEFAKTOR Det ursprungliga delprojekt 16 har delats upp och genomförs nu i två delar en som handlar om Grönytefaktor och en som ingår som en del i Brukarmedverkansprojektet U15. De delar som handlar om att tillsammans med de presumtiva brukarna utreda och fånga upp deras tankar kring hur utemiljön skall utformas har genomförts i ett antal workshops. Som ett mått på hur väl vi sedan uppfyller dessa önskemål och förväntningar samt egna ambitioner så har vi för avsikt att nyttja det planerings-/beräkningsverktyg som grönytefaktorn utgör. Kostnader som nedlagts under 2012 i detta projekt är den ombyggnad vid entrén till Krokslätts Fabriker som genomförts och som även ingår som en del i projektet U7 som handlar om att fördröja dagvatten. Alla kostnader för del-/utvecklingsprojekt 16 redovisas, i denna rapport, inom del-/utvecklingsprojekt 7 eftersom projekt 16 endast är ett beräkningsverktyg för en grönytefaktor. 7

8 BRUKARMEDVERKAN U15 utvecklingsprojekt: METODER FÖR BRUKARMEDVERKAN I Krokslätts fabriker söder kommer brukarmedverkan genomföras i byggprojekt i syfte att hitta en effektiv och relevant metod. Behovet av att hitta en bra metod är angelägen då brukarmedverkan blir allt vanligare i byggprocessen. Att involvera brukare kan dock leda till att mycket tid läggs på att samla in synpunkter från de boende och att informationen sedan inte används och arbetas in i lösningar för projektet. Vi ser brukarmedverkan som en grundförutsättning för ett hållbart samhälle. Stad och byggnader skall utformas utefter faktiska människor och deras behov snarare än en mall om standardfamiljen. Projektet syftar till att vara en föregångare för branschen. Metoder och processer för brukarmedverkan kommer att utvecklas och genomsyra hela projektet Nya Krokslätt. Mål Ekologiska Metod för att väva in ekologiska aspekter i processer med brukarmedverkan Ekonomiska Metod för brukarmedverkan för effektiv planering Samutnyttja resurser för en bättre privatekonomi Sociala Förankring av projektet hos de befintliga och kommande brukare En bättre förståelse och kommunikation mellan medverkande parter Processen Under hösten 2011 lanserades en ny kundinriktad hemsida för projektet. Syftet var att stämma av intresset på marknaden och samla in en skara intressenter till området för att där utav skapa ett brukarråd. Ambitionen var att skapa ett brukarråd på ca personer som avspeglade gruppen intressenter avseende de parametrar vi kände till; ålder, familjesituation och önskad upplåtelseform i området. Att i så tidigt skede hitta de faktiska köparna är i stort sett omöjligt, men hade vi väntat till säljstart för att vara säkra på att få en grupp av de som tecknat avtal för en bostad, hade vi varit för sent ute för att kunna påverka projektet. 8

9 Brukarrådet kom slutligen att bestå av 10 personer inkl 2 personer från projektorganisationen. Det visade sig vara svårt att få människor att vilja avsätta tid för att engagera sig i projektet på så tidigt stadie. De flesta som söker bostad har för avsikt att flytta inom en 12-månaders period. Vi har även haft en student som deltagit i våra möten. Hon läser på Chalmers och har gjort sitt examensarbete om brukarmedverkan och har bland annat studerat våra möten och analyserat dessa. Genomförande Brukarrådet har träffats vid fyra tillfällen under januari till mars. Varje tillfälle hade ett tema att förhålla sig till avseende aspekten hållbarhet; yttre gemensamma utrymmen, inre gemensamma utrymmen samt service. Arbetet genomfördes kvällstid under 2,5 timmar i workshopmodell. Vårt incitament till brukarrådet för att vilja delta, utöver eget intresse, var att vid varje tillfälle få mat och dryck. De flesta kom direkt från jobbet och förutsättningen var att investera 4 x 2,5 timmar på kvällstid, av sin fritid. Vi utlovade även presentkort på Järnia motsvarande 1000 kronor för de som valde/ hade möjlighet att delta vid minst tre av fyra tillfällen. Sista träffen höll vi på Ekocentrum där gruppen även fick en guidad tur av utställningen. Utvärdering och uppföljning Efter avslutade träffar med brukarrådet befinner vi oss nu i utvärderings- och uppföljningsfasen, av vad vi vill se som första delen av brukarmedverkan. Arbetet ligger just nu nere i väntan på att detaljplanen skall gå igenom och vinna laga kraft. Vi har sammanställt resultaten och presenterat för projektets styrgrupp och nu ska vissa önskemål utredas vidare för att kunna fatta beslut om vilka förslag som ska tillämpas då dessa ska föras in i projekteringen. Vår student från Chalmers presenterade i maj sitt arbete dit även brukarrådet var inbjudna att delta. Brukarrådet ska även hållas informerade om vilka av deras förslag och idéer vi har gått vidare med och kommer att implementera. Även de förslag som eventuellt inte går att genomföra ska redovisas med orsak. Fortsättningsvis behåller vi kontakten med brukarrådet och utvärderar andra möjligheter att jobba med brukarmedverkan i senare skeenden av projektet. 9

10 Ändringar jämfört med ansökan. Beskriv, förklara och kommentera eventuella verksamhetsmässiga, ekonomiska och tidsmässiga avvikelser från ansökan. Är förändringarna stora kan stödet enligt 30 i förordning om statligt stöd för hållbara städer (SFS 2008:1407) komma att krävas tillbaka. Det är viktigt att eventuella förseningar meddelas till Boverket snarast möjligt. Dessbättre kan konstateras att inga ändringar har vidtagits utifrån ambitionerna i ansökan för investeringsprojektet däremot har det tillkommit intressanta utvecklingsprojekt under planeringstiden som redovisats ovan EKONOMISK UPPFÖLJNING När vi erhållit bidrag till Investeringsprojektet skapades en organisation enligt ovan för att hantera alla de uppgifter som krävs för att genomföra ett projekt av den storleksordning och komplexitet Krokslätts Fabriker Söder utgör. Utöver att bilda denna styrgrupp har det skett en mängd aktiviteter som alla syftar till att dels fördjupa och detaljera alla de beräkningar, kalkyler, åtgärder och mål som föreslogs i ansökan men också till att sprida kunskap och inhämta kunskap som kvalitetssäkrar detta arbete. Se Bilaga 2. 10