information om stödinsatser Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning

Transkript

1 information om stödinsatser Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning

2 Utgivna skrifter i denna serie: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Information om stödinsatser (omarbetad upplaga 2009). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD (2008). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med autism eller Aspergers syndrom (2008). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med utvecklingsstörning (2007). Vid förfrågan kan skrifterna tas fram i alternativa format som till exempel talbok, punktskrift eller lättläst. Denna skrift producerades 2007 av Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus). Skriften är inte omarbetad, men kontaktuppgifterna är uppdaterade. Sisus övergripande uppgift var att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för unga och vuxna personer med funktionsnedsättning inom riksgymnasium för svårt rörelsehindrade, folkhögskola, högskola och universitet samt särvux. Den 1 juli 2008 övergick Sisus verksamhet till Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ansvarig på Sisus: Kristina Yetkin Redaktör: Annika Wallin, Blira Konsult AB Grafisk form och illustration inlaga: Typoform Grafisk form omslag: Stockholm Södra Glory AB Illustration omslag: Li Rosén Zobec, illli. Intervjuer och text: Ann-Kristin Falkeby och Annika Wallin Sisus referensgrupp: Eva Borgström från FUB, Signild Håkansson från Folkbildningsrådet och Ann-Kristin Falkeby från Ljungskile folkhögskola Tryck: Edita Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas som pdf-dokument på myndighetens webbplats: eller beställas från: order@spsm.se ISBN: (tryckt version), (pdf-version) Beställningsnummer: 00274

3 Förord Sisus, Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd, har regeringens uppdrag att på olika sätt underlätta för vuxna med funktionsnedsättningar att studera. Sisus arbetar för att främja allas rätt till utbildning. Den här skriften handlar om hur utbildningsanordnare kan göra sina kurser tillgängliga för vuxna med utvecklingsstörning. Ämnet för skriften är angeläget eftersom personer med utvecklingsstörning idag saknar varierade möjligheter till vuxenstudier. Därför vill Sisus öka kunskapen om möjligheterna att tillgängliggöra utbildningens innehåll och visa på hur folkhögskolor har löst situationen. Målet är att fler individer ska få möjlighet att studera utifrån sina intressen och förutsättningar. Skriften är den andra i en planerad serie som handlar om att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med olika funktionsnedsättningar. Den första skriften i serien gavs ut 2007 med titeln Att anpassa studiesituationen för vuxenstuderande med funktionshinder. Den ger övergripande information och handlar om vilket ansvar utbildningsanordnare har och i vilken utsträckning bidrag kan sökas för kostnader för åtgärder. Den här skriften innehåller sju intervjuer med lärare, rektorer och deltagare på folkhögskolor. Intervjuerna är gjorda vid olika tillfällen och under olika förutsättningar. Vissa folkhögskolor och intervjupersoner framträder med eget namn i texterna och andra deltar anonymt under fingerat namn. Tillsammans ger intervjuerna olika perspektiv på vuxenstudier för personer med utvecklingsstörning. Grundmaterialet till den här skriften har tagits fram av Ann-Kristin Falkeby, lärare vid Ljungskile folkhögskola. Redaktör har varit Annika Wallin, Blira Konsult AB. Kristina Yetkin, samordnare för vuxenutbildning, har varit ansvarig på Sisus. Sisus i november Leif Näfver Kanslichef 3

4 Innehåll 5 Utbildning är viktigt 6 Om funktionsnedsättningen 8 Att skapa en bra studiesituation INTERVJUER 12 En skola för alla 14 Studerande med utvecklingsstörning blev en utmaning för skolan 16 Genomtänkt rekrytering är A och O 18 Karin valde teckenspråksstudier framför gymnasiesärskolan 20 Läsningen går bättre och bättre 21 Som att komma till en annan värld 22 Lärarna coachade hela tiden INFORMATION 23 Studier på folkhögskola 24 Studier på särvux 25 Tips på kontakter 27 Litteraturtips 4

5 Utbildning är viktigt Utbildning kan fylla en viktig funktion i steget från maktlöshet till delaktig het i samhället. Genom utbildning kan människor utvecklas, få nya erfarenheter, nya kunskaper, stärka sin identitet och öka sin medvetenhet tillsammans med andra. Kunskap och utbildning ger makt och frihet att göra sina egna livsval. Detta gäller för oss alla och alltså även för personer med utvecklingsstörning. Möjligheter till vuxenstudier Varje människa har möjlighet att utvecklas. För personer med utvecklings störning är det extra viktigt att få stimulans och att använda sin kapacitet så långt det går. Det är aldrig för sent för ytterligare utveckling och under gynnsamma förhållanden kan resurser frigöras som hittills varit oanvända. Vuxenstudier ger möjlighet att fördjupa intressen, bygga vidare på tidigare studier och kan vara en andra chans för dem som inte varit studiemotiverade tidigare. Därför är det viktigt att det finns skolor och utbildningar som tar emot vuxen studerande med utvecklingsstörning. Men personer med utvecklings störning har inte samma tillgång till vuxenstudier som andra. De utbildningsanordnare som erbjuder studier och utbildning för målgruppen är endast folkhögskolor, studieförbund och kommunerna genom särvux. Berikande utbyte Att fler vuxna med utvecklingsstörning får möjlighet att utbilda sig är inte viktigt enbart för deras skull. Alla personer har något att bidra med och berikar sin miljö på olika sätt. Utbildningsanordnare har därför mycket att vinna på att göra hela, eller delar av, sitt utbildnings utbud tillgängligt för personer med utvecklingsstörning. Genom att skapa en utbildningsmiljö som bygger på mångfald erbjuds alla studerande erfarenhetsutbyten och nya perspektiv. Att satsa på mångfald ligger helt i linje med den värdegrund som det svenska utbildningsväsendet vilar på. 5

6 Om funktionsnedsättningen I den här skriften använder vi begreppet utvecklingsstörning, samma begrepp som Riksförbundet FUB För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning använder och som brukas inom LSS-lagstiftningen (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). I andra sammanhang talar man ibland om intellektuella eller kognitiva funktionsnedsättningar. Utvecklingsstörning är en funktionsnedsättning som rör personens intellektuella utveckling. Det är främst två förhållanden som skiljer en person med utvecklingsstörning från en med normal intellektuell begåvning, nämligen förmågan att tänka på hög abstraktionsnivå och korttidsminnet. Detta innebär bland annat att en person med utvecklingsstörning behöver längre tid än andra för att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor. Graden av funktionsnedsättning kan variera mycket och i gruppen ingår en del personer som bara har problem med att läsa, skriva och räkna och en del som behöver ständig tillsyn och omvårdnad samt de som behöver stöd på alla nivåer däremellan. Funktionsnedsättningen måste ses i relation till samhällets och den omgivande miljöns krav. I ett högteknologiskt samhälle med stora krav på teoretiskt kunnande, effektivitet och snabbhet är det många som befinner sig i gränslandet mellan så kallad normalbegåvning och funktionsnedsättning, som inte klarar av att leva upp till kraven. De blir därmed funktionshindrade i samhället. Orsaker Utvecklingsstörning kan ha flera olika orsaker: genetiska skador, kromosomförändringar (bland annat Downs syndrom) och skada eller sjukdom i fosterstadiet, vid förlossningen eller i tidig ålder. I många fall är orsaken okänd och i cirka en tredjedel av alla fall handlar det om en variation av det normala det vill säga att vi alla föds med olika förutsättningar. Abstraktionsnivå Vi människor förstår omvärlden genom att ordna och bearbeta sinnesintrycken med hjälp av tänkandet. För att beskriva omvärlden med dess föremål, egenskaper och händelser använder vi oss av symboler som till exempel bilder och bokstäver. Ordnandet, tänkandet och användningen av symboler kan ske på olika abstraktionsnivå. Förmågan att tänka på högre abstraktionsnivå utvecklas under uppväxten upp till vuxen ålder. Hos en person med utvecklingsstörning utvecklas förmågan att tänka på högre abstraktionsnivåer långsam mare och vid vuxen ålder stannar den 6

7 på en lägre nivå. En person med utvecklingsstörning ordnar och bearbetar alltså sinnesintrycken på ett enklare och konkretare sätt. En person med utvecklingsstörning har därmed en konkretare och enklare världsbild än en normalbegåvad person. Korttidsminne Korttidsminnet håller fast sinnesintrycken en kort stund innan de lagras i långtidsminnet. Hos en person med utvecklingsstörning är korttidsminnet mer begränsat än hos en normalbegåvad. Långtidsminnet fungerar däremot som hos en normalbegåvad person. Påverkar inte annan begåvning Funktionsnedsättningen påverkar inte primärt känslor, behov, självkänsla eller beteende. De här delarna av personligheten formas i första hand i samspel med den omgivande fysiska, sociala och känslomässiga miljön. Funktionsnedsättningen påverkar inte heller andra typer av intelligens, som till exempel musikalisk, konstnärlig eller motorisk begåvning. Med stimulans i form av sinnesintryck, speciellt i tidig ålder men även under resten av livet, kan personer med utvecklingsstörning ta tillvara sin kapacitet och utveckla sina förmågor på bästa sätt. Andra funktionsnedsättningar En del personer med utvecklingsstörning kan även ha fysiska funktionsnedsättningar som till exempel synoch hörselskador, epilepsi, rörelsehinder och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism och damp/adhd. Om en studerande med utvecklingsstörning har ytterligare funktionsnedsättningar kan det innebära att studiesituationen måste göras tillgänglig på flera olika sätt. Vanliga missförstånd Ibland används felaktigt begreppet psykisk utvecklingsstörning, vilket kan leda till missförstånd om att personer med utvecklingsstörning är psykiskt sjuka. Men psykisk sjukdom inbegriper ofta känslor av nedstämdhet, ångest och förvirring. Sådana känslor kan vi alla drabbas av i påfrestande livssituationer men först när känslorna blir så intensiva, eller vara så länge, att en person får svårt att handskas med dem i det dagliga livet kan man tala om psykisk sjukdom. En person med utvecklingsstörning kan förstås drabbas av psykisk sjukdom, precis som vem som helst, men utvecklingsstörningen är ingen sjukdom i sig. 7

8 Att skapa en bra studiesituation Alla har rätt till utbildning, men alla är inte lika. I många fall behöver studiesituationen göras tillgänglig för att möta särskilda och individuella behov. Vuxenstuderande med utvecklings störning kan till exempel behöva lärare med specialpedagogisk kompetens och särskilda läromedel. Det är också vanligt att personer med utvecklings störning har fördel av att studera i mindre grupper och behöver ha tillgång till assistent. Men alla vuxna med utvecklingsstörning har inte behov av samma pedagogik, förhåll nings sätt och stöd. Hos de studerande finns en stor variation när det gäller begåvning, självbild, förmåga till socialt samspel och öppenhet för förändring. Utbildningsanordnaren måste därför möta alla studerande utifrån deras olika förutsättningar, erfarenheter och kunskaper. Att studera tillsammans med andra För många personer med utvecklingsstörning kan det vara av stort värde att studera tillsammans med andra som har samma funktionsnedsättning. I en grupp där människor har liknande erfarenheter, växer självkänslan. Det är okej att vara sig själv. Om utbildnings anordnaren har möjlighet att göra ett urval bland de sökande är det därför bra att forma en grupp där alla deltagare är på ungefär samma nivå och kan ha utbyte av varandra. Samtidigt är det viktigt att vuxna med utvecklings störning har möjlighet att välja ur ett stort utbud av utbildningar. Det duger inte att en vuxen person är hänvisad till en enda utbildning bara för att just den utbildningen är anpassad för hans eller hennes funktionsnedsättning. I de fall där det inte finns tillräckligt många personer med utvecklingsstörning för att bilda en egen studiegrupp, går det att skapa individuella lösningar. En person med utvecklingsstörning kan läsa det ämne som intresserar honom eller henne tillsammans med personer utan utvecklingsstörning, om studiesituationen görs tillgänglig. Men en sådan lösning bygger förstås på att den studerande har förmåga att ta till sig undervisningens innehåll. Det är viktigt att personer med utvecklingsstörning får information som är anpassad, till exempel information på lättläst svenska med bildstöd, för att kunna välja rätt utbildningsalternativ. Utbildningsanordnaren ska erbjuda ett bra utbud så att den sökande kan välja ett alternativ som motsvarar hans eller hennes förväntningar och förmåga. 8

9 Viktigt med bra bemötande Det är viktigt att all personal som kommer i kontakt med studerande med utvecklings störning har kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser. Ökad kunskap ger större förståelse och därmed bättre förutsättningar för ett bra bemötande. Om den studerande ska uppleva sin studietid som positiv måste han eller hon känna sig accepterad, efterfrågad och respekterad inte kontrollerad och ifrågasatt. Ett bra bemötande ökar också möjligheten att vara delaktig. Att ge ett bra bemötande innebär emellertid inte att man ska acceptera vad som helst, som till exempel olämpligt uppträdande och kränkande tilltal. Utgå från den studerandes starka sidor Rent allmänmänskligt mår vi bra av att lyckas och känna att vi bemästrar situationen. Att få möjlighet att bygga vidare på sina förmågor, och jobba vidare med sådant som man är bra på, är alltså mer utvecklande än att under lång tid träna på det som man inte kan. Genom att utveckla sina starka sidor, och få utlopp för sina intressen i en stimulerande miljö, kan låsningar kring andra svagare kunskapsområden öppnas och nya resurser frigöras. Specifika förutsättningar för undervisningen I alla inlärningssituationer gäller det för läraren att ta vara på den studerandes motivation, speciella begåvning och vilja att lära. Lärare som undervisar personer med utvecklings störning måste också tänka på att just de här studerande har svårare att tänka abstrakt och har ett sämre korttidsminne än normalt. Det innebär att personer med utvecklingsstörning till exempel kan ha svårt för att Läsa, skriva och räkna. Tyda ritningar och kartor. Föreställa sig människor som de inte har träffat, situationer som de inte har befunnit sig i och platser som de inte har besökt. Planera, förutse vad som kan hända och i förväg se konsekvenser av olika handlingsalternativ. Orientera sig i tid och rum. Ta emot information i stor mängd vid samma tillfälle. 9

10 I inlärningssituationen bör läraren därför tänka på att Använda ett konkret språk. Förklara vad ovanliga ord betyder. Skriva korta meningar. Inte använda bildspråk eller ironi. Ge information i små portioner. Ge en instruktion i taget. Använda begåvningshjälpmedel när det finns behov. Använd tal- och språkstöd när det finns behov. Läraren bör också tänka på att använda ett vuxet tilltal när han eller hon vänder sig till vuxenstuderande. Respektera den studerandes integritet För den person som ska påbörja sina studier kan det kännas skönt att få börja från början, att bli sedd som den man är här och nu och inte utifrån vad som hänt tidigare i livet. Samtidigt kan det vara viktigt för lärare och annan personal att få viss information för att vistelsen på skolan ska bli bra. Om möjligt ska personen själv få bestämma vilken information han eller hon vill ge och även få möjlighet att framföra den själv. Hur informationen ska spridas måste avgöras med stor respekt för den studerandes personliga integritet och med personens medgivande. Lärarna ska ha rätt kompetens Lärare som undervisar vuxna personer med utvecklingsstörning bör ha ämneskompetens, vuxenpedagogisk kompetens och gärna specialpedagogisk kompetens. Vidareutbildning för lärare som vill fördjupa sig på området får sökas på olika håll. Idag finns ingen pedagogisk utbildning med inriktning på just vuxenstuderande med funktions nedsättningar. * Begåvningsstöd och begåvningshjälpmedel Begåvningsstöd och begåvningsstödjande hjälpmedel ger stöd där begåvningen inte räcker till. Begåvningsstöd kan vara att översätta skriven text till bilder, som är mer konkreta, eller att skriva med korta meningar, utan svåra ord och förklara sådant som kräver förkunskap. Exempel på hjälpmedel är olika tidshjälpmedel som veckoplaneringsscheman där varje veckodag har sin färg och klockor som går att programmera med olika röstmeddelanden för att påminna om aktiviteter med mera. 10

11 * Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK AKK ersätter eller kompletterar ett bristande tal och språk i kommunikationen mellan människor. Alternativa och kompletterande kommunikationssätt kan till exempel vara att använda gester, tecken som stöd, pictogram, bilder, bliss eller föremål. Mer information finns på Södra regionens kommunikationscentrum Specialpedagogiska skolmyndigheten samt Hjälpmedelsinstitutet Pictogram är ett visuellt språk utvecklat för personer som saknar eller har begränsad förmåga att tala, läsa och skriva. vacker dansa parfym rolig pussa Bliss är ett system av symboler där ord och begrepp representeras av bilder istället för av bokstäver. 11

12 Intervju En skola för alla På Högalids folkhögskola utanför Kalmar finns stor erfarenhet av att undervisa vuxen studerande med utvecklingsstörning. Lars-Olof Sjöstedt, som varit rektor på skolan i elva år, arbetar aktivt för att alla studerande ska känna sig välkomna, utvecklas och växa som människor. Högalids folkhögskola har en allmän kurs som är utformad för vuxna med utvecklingsstörning. Den heter Baslinjen och deltagarna som går där kallas basare. I år är de 23 personer jämnt fördelade på årskurs 1 och 2:3. Basarna smälter in på ett självklart sätt här hos oss. De driver skolans kiosk och ingår emellanåt i grupper tillsammans med andra studerande, säger Lars-Olof. Så är det till exempel varje onsdagseftermiddag. Då står det Hälsa på Högalid på schemat för alla som läser på folkhögskolan. De studerande kan välja att hålla på med yoga, massage eller fysiska aktiviteter till exempel. Valet är helt fritt och i grupperna ingår både basare och studerande från andra kurser. Arbete för att motverka fördomar Under sina elva år på skolan har Lars-Olof inte upplevt några problem med tråkiga attityder mot del tagarna på Baskursen. En av förklaringarna till det är att skolan arbetar aktivt för att motverka fördomar. Ett led i det arbetet är att ordna temadagar eller storföreläsningar om till exempel mångfald. Minst en gång om året bjuder vi in en föreläsare som har en utvecklingsstörning. Han berättar för hela skolan om de fördomar och den okunskap som personer med utvecklingsstörning ofta möter. Sedan svarar han på frågor. Det ger en bra introduktion för studerande som inte har kommit i kontakt med personer med utvecklingsstörning tidigare. Möjlighet att läsa enstaka ämnen i vanliga kurser Deltagarna på Baskursen kan läsa två eller tre år på Högalids folkhögskola. De går i särskilda klasser men det händer att någon enstaka deltagare hoppar in och läser ett ämne i andra kurser. Det är ett sätt att uppmuntra dem som har ett särskilt intresse för ett visst ämne. Varje sådan placering förbereds noga. Det måste bli bra för alla och får inte upplevas som ett misslyckande av basaren. 12

13 Intervju Sådana lösningar har vi haft inom matematik, historia och skriven svenska. Det är inte jättevanligt men det handlar kanske om en kursdeltagare per årskurs. De lärare som får ta emot enstaka basare i sina kurser brukar vara mycket positiva. Lärarna provar sig fram för att se vad som fungerar. Om de har funderingar kan de alltid vända sig till lärarna på Baskursen. Normalt sett brukar deltagarna klara sig bra utan särskilt stöd, säger Lars-Olof. En fördel är också att all personal på skolan har fortbildats inom specialpedagogik. Det skedde i samarbetet med Högskolan i Kalmar för fyra år sedan. De som fullföljde kursen fick då fem akademiska poäng i specialpedagogik. Under åren har vi samlat på oss mycket erfarenhet och nu anser vi att tiden är mogen för att utöka vårt kursutbud. Vi planerar att starta en kvalificerad yrkesutbildning för omsorgspedagoger. Och en kurs för vuxenstuderande med Aspergers syndrom. Det känns angeläget och spännande! Planer på nya kurser Lars-Olof är noga med att de lärare som under - visar på Baskursen ska ha rätt kompetens. När vi nyanställer söker vi lärare som är utbildade i specialpedagogik. Helst ska de ha tidigare erfarenhet av arbete med personer med utveck lingsstörning. För att få in nya idéer till skolan har Högalid ett aktivt nätverkssamarbete med andra skolor som har vuxen studerande med utvecklingsstörning. 13

14 Intervju Studerande med utvecklingsstörning blev en utmaning för skolan När det plötsligt visade det sig att en av de nyantagna på Allmän linje hade en utvecklingsstörning, reagerade flera i kollegiet negativt. De ville att den studerande skulle sluta. Men skolans rektor, Karin Larsson, valde att satsa på utbildning, samtal och nya lösningar. Idag går ytterligare två studerande med utvecklingsstörning på skolan. Varje höst startar tre grupper på Allmän linje på folkhögskolan. Men förra hösten blev det inte som vanligt. Ganska omgående upptäckte lärarna att en av de studerande, som heter Mitra, inte alls hängde med i undervisningen. Först trodde vi att det berodde på att hon inte har svensk bakgrund. Men så är det ju med många som studerar här. Detta var något mer och efter ett tag insåg vi att det handlade om en utvecklingsstörning, säger Karin. Kuratorn försökte prata med Mitra men hon slöt sig som en mussla. Situationen blev ansträngd. Lärarna och de andra kursdeltagarna kände att det inte fungerade i klassrummet. Första tanken i kollegiet var att Mitra måste sluta. Jag läste på i regelverket. Det skulle vara en enkel utväg att låta henne gå. Men jag insåg snart att vi inte kunde göra oss av med henne bara för att hon inte passade in. Utbildning och stöd gav resultat Den här typen av problematik hade inte funnits på skolan tidigare och kollegiet behövde hjälp utifrån. Därför sökte jag, och fick, pengar från Sisus för handledning av personalen och för att anställa en assistent på halvtid. Assistenten tog hjälp av Specialpedagogiska institutet och hela personalen gick på fortbildning om autism och utvecklingsstörning. Vi pratade också med föräldrar till barn med utvecklingsstörning. De var mycket frikostiga med tips och information. Under höstterminen fick de andra kursdeltagarna information om att Mitra behövde extra stöd. Personalgruppen bildade ett team runt Mitra där Karin, kuratorn, assistenten och en lärare samarbetade för att hitta bra lösningar. Den största utmaningen var att 14

15 Intervju Mitra inte ville erkänna sina svårigheter. Men till slut hittade assistenten ett område där Mitra insåg att hon inte kunde men ville lära sig. Det blev en öppning. Det rådde stor okunskap i kollegiet när Mitra började här. Men genom att arbeta tillsammans med henne har vi lärt oss mycket, säger Karin. Och de nya kunskaperna har kommit väl till pass eftersom det dök upp ytterligare två studerande med utvecklingsstörning i den senaste antagningen. Lösningar som gynnar alla Eftersom skolan nu har tre studerande med utvecklingsstörning finns en assistent anställd på heltid och hela studiemiljön får sig en översyn. Till exempel ska datorsystemet anpassas för att klara av att läsa upp skriven text och kunna ta muntliga kommandon. En sådan lösning gynnar även andra som har svårt att läsa och skriva svenska, säger Karin, som börjar kunna se positiva effekter av allt arbete. Det har varit en lång resa men nu är alla med på tåget. Även om lärarna ibland tycker att det är svårt att hitta rätt nivå på undervisningen, så finns intresset för att hitta lösningar. Fler än jag tycker att vi blir bättre och bättre på att se till varje studerandes behov. Nu är utmaningen att hålla sig kvar på rätt spår. Omställningar möter ofta motstånd och både personal och andra kursdeltagare måste kontinuerligt hållas uppdaterade och få information om situationen kring just de här studerande. I linje med folkhögskolans pedagogik Förändringen av attityder och arbetssätt på skolan har krävt mycket energi. Men det är uppenbart att de studerande med utvecklingsstörning har tillfört något positivt. En person som Mitra gör det tydligt att alla kan studera utifrån sina egna förutsättningar. Kan en, så kan andra hitta personligt utformade lösningar. Det ökar handlingsutrymmet för alla och ligger helt i linje med folkhögskolans pedagogik. Under den senaste tiden har det till och med dykt upp tankar på att regelbundet starta mindre studiegrupper för vuxenstuderande med utvecklingsstörning på folkhögskolan. Men vi får se hur det blir, säger Karin. Personerna i texten heter egentligen någonting annat. 15

16 Intervju Genomtänkt rekrytering är A och O NEO är en medieutbildning på Jämshögs folkhögskola som vänder sig till personer med särskolebakgrund. Dramapedagogen Erika Silfver berättar om arbetssättet på NEO och hur lärarlaget rekryterar nya studenter. NEO betyder ny och även om kursen numera har fyra år på nacken passar namnet fortfarande bra. Vi som jobbar på NEO är måna om att tänka nytt. Målsättningen är att utgå från kursdeltagarnas intressen. Därför måste vi vara följsamma och inte fastna i gamla mönster, säger Erika. I år har NEO 18 deltagare fördelade på två årskurs er. Erika undervisar på kursen två dagar i veckan. Den ena dagen arbetar hon med dem som har valt att studera bild. Den andra dagen undervisar hon i drama. På dramalektionerna vill deltagarna ofta jobba med relationsfrågor. Många av dem som går på NEO har svårt med just relationer och funderar över sitt eget beteende. Genom improvisation, forumteater och rollspel får deltagarna möjlighet att närma sig de här frågorna. Gestaltandet är ett utmärkt verktyg för våra deltagare. Genom att prova olika roller blir problemen konkreta men samtidigt är formen lekfull alltså inte hotfull. Genomtänkt rekrytering På NEO har lärarna en genomtänkt strategi för rekrytering av nya studerande. Målet är att skapa grupper där alla deltagare är på ungefär samma nivå och kan ha utbyte av varandra. Även materialet som presenterar kursen är genomarbetat för att passa målgruppen. Kursprogrammet är på lättläst svenska med många bilder. Den som blir intresserad får komma på prova på-dagar. De som redan går på NEO är med och planerar hur vi ska presentera vår verksamhet för besökaren. Deltagarna brukar lägga ned mycket tankearbete och energi på den uppgiften. De vill verkligen att besökaren ska förstå vad vi gör. Besökaren intervjuas också av ett par lärare i kollegiet. En av oss som intervjuar tar anteckningar. Sedan läser vi upp vad som skrivits så att intervjupersonen får möjlighet att bekräfta att vi har förstått rätt. Det är en bra form av informationsutbyte. Efter intervjun får besökaren lite betänketid. De som kommer fram till att de vill börja på NEO har en god bild av vad utbildningen innebär. Det gör att de är motiverade och har rätt förväntningar. Det är bra förutsättningar för en lyckad studietid. 16

17 Intervju Deltagarna arbetar i skarpa projekt På NEO får kursdeltagarna inte färdiga läromedel. Istället använder de kameror, pennor, musik och teater för att fördjupa sig i teman som intresserar dem. En grundläggande tanke i pedagogiken är också att arbeta i så kallade skarpa projekt. Det innebär att projekten bedrivs tillsammans med externa samarbetsparters. Vi vill att projekten ska vara på riktigt. Till exempel tränar vi tillsammans med Teater OM som är en teatergrupp för vuxna med utvecklingsstörning. På så sätt presenterar vi en förening för våra deltagare. Förhoppningen är att de ska vilja bli medlemmar där när de slutar på NEO. Vi sam arbetar också med Teatersmedjan och repar på deras scen en gång i veckan. I ett annat projekt är de lokala biblioteken samarbetspartners. NEO har fått låna lättlästa böcker som kursdeltagarna recenserat. Vi har också valt ut scener som vi har dramatiserat och visat upp för publik på biblioteken. Erika och de andra lärarna är måna om att det som NEO visar upp ska vara av god kvalitet. Många förväntar sig taffliga produktioner när de vet att avsändarna är personer med utvecklingsstörning. Men våra deltagare har stor kompetens. När vi har fotoutställningar hjälps vi till exempel åt att hänga bilderna så att det ser proffsigt ut. Besökarna brukar bli imponerade och många vill köpa alstren! Kan läsa ämnen i andra kurser Det händer att deltagare på NEO blir intresserade av ämnen som ges på andra kurser. För en tid sedan kom en studerande och uttryckte önskemål om att få läsa engelska. Hennes kompis blev också intresserad och nu deltar de två i engelskundervisningen på vår allmänna linje. De läser tillsammans med andra som har likvärdiga förkunskaper i engelska. Den här typen av lösningar uppmuntras på NEO. Målet är att deltagarna själva ska se nya möjligheter och föreslå dem för sina lärare. Vi har också två deltagare som blivit intresserade av att lära sig spela gitarr. De får individuell undervisning av vår musiklärare och målet är att de ska kunna spela med andra. Men först måste de bli lite bättre så att de blir en tillgång i bandet och inte ses som en belastning av de andra. 17

18 Intervju Karin valde teckenspråksstudier framför gymnasiesärskolan Karin Thern är 20 år och studerar teckenspråk på Sundsgårdens folkhögskola. Hon är den enda i klassen som har en utvecklingsstörning och deltar i undervisningen på sina villkor. Karin använder tecknad svenska i sin vardagliga kommunikation och uppskattar att alltid kunna göra sig förstådd i klassen. När Karin var liten gick hon i en integrerad klass, med både särskoleelever och grundskoleelever, i den lokala skolan. Det fungerade bra. När det var dags att börja på gymnasiet ville Karin följa med sina kompisar och sin lillebror till deras gymnasium. Istället blev hon hänvisad till gymnasiesärskolan. Hon började där men bestämde sig för att sluta ganska omedelbart. Problemet bestod till stor del av att lärarna inte pratade direkt med Karin, utan hellre vände sig till hennes assistent. Det kändes inte bra, säger Karin som istället tog ett sabbatsår. Men när hon fick en ny assistent som gått på teckenspråkslinjen på Sundsgårdens folkhögskola, uppkom en idé. Tänk om Karin kunde få studera där i en teckenspråkig miljö! Utbyte med klasskompisarna Nu läser Karin sitt tredje år på Sundsgården. Utbildningen är egentligen tvåårig men hon har fått ett extra år. En av hennes lärare, Jennie Lenngård, har tidigare erfarenhet från särskolan och hon är glad över Karins närvaro i klassen. Karin tillför ett nytt perspektiv. Flera av klasskompisarna hade aldrig träffat någon med Downs syndrom tidigare. Genom att lära känna Karin har de lärt sig att umgås med människor på olika sätt och på köpet har de fått förståelse för vad en personlig assistent gör, säger Jennie. 18

19 Intervju Kommunikationen mellan klasskompisarna och Karin fungerar bra. Hon pratar med alla som visar intresse för henne, men har sina favoriter som hon helst vänder sig till. Studerar efter individuellt schema Karin har ett eget schema och är bara med i den stora klassen vid vissa tillfällen. Det kan vara vid redovisningar eller när de går igenom glosor. Övrig tid sitter hon vid ett eget arbetsbord utanför klass rummet tillsammans med sin assistent. Precis som de andra i klassen studerar Karin teckenspråk, avläsning och arbetar med språkbox. I språkboxen filmar hon sig själv när hon berättar något på teckenspråk. Sedan får läraren titta på inspelningen och kommentera. Dessutom studerar Karin vardagsmatematik och svenska. Men teckenspråk är roligast, säger Karin. Lärarna grovplanerar Karins lektioner och ser till att hon har studiematerial som passar för henne. Jag får tänka på ett helt annat sätt kring Karins lektioner och det är roligt och utvecklande, säger Jennie. Bilder ger dagen struktur För att Karin ska veta vad hon ska göra på dagarna har hon ett schema där de olika aktiviteterna symboliseras med bilder. Hon har också en extra funktion i sin mobiltelefon som heter Comai. Den gör så att mobiltelefonen piper vissa tider och visar en bild på nästa aktivitet. Till exempel piper det klockan kvart i två denna dag. Dags att gå till bussen och åka hem, konstaterar Karin. 19

20 Intervju Läsningen går bättre och bättre Thomas Wallgren är 28 år och har gått på folkhögskola i snart två år. Han läser tillsammans med andra personer med utvecklingsstörning och tycker att han har hamnat helt rätt. Hade jag inte börjat här hade jag gått hemma och haft tråkigt. Thomas är intresserad av datorer och gillar att fotografera digitalt. Han har lärt sig en hel del om sådant på skolan. Han övar också på att läsa och skriva eftersom det är svårt. Men läsningen går bättre och bättre. Innan Thomas började på folkhögskola gick han bland annat på dagcenter. Det var tråkigt. Det är roligare nu. Jag har bra kompisar. På fritiden gillar han att hålla igång hjärnan med tevespel eller pussel. Jag har en hobby också, berättar han. Det är att samla frimärken. Det gör jag tillsammans med min farfar. Thomas drömmer också om att skaffa körkort och att få börja köra folkrace. Eller att köpa en husvagn och vara med i en husvagnsklubb. Kommer att sakna lärarna, kompisarna och utsikten Thomas är snart är klar med sina studier och ska börja jobba. Tre dagar i veckan ska jag jobba på hunddagis och två dagar ska jag jobba med datorer. Det ska bli kul! Jag ska också flytta till en lägenhet med två rum. Jag har en god man som hjälper mig med ekonomin. Han ser fram emot det men kommer att sakna lärarna och kompisarna på skolan. Och utsikten. Det är en himla fin utsikt över havet. Den glömmer man inte i första taget, säger han. Thomas heter egentligen någonting annat. 20

21 Intervju Som att komma till en annan värld Lina Strömstedt är 21 år och snart färdig med sina två år på folkhögskola. Hon har studerat tillsammans med andra som har en utvecklingsstörning. Nu har hon blandade känslor för den kommande avslutningen. Helst vill jag klistra in minnet i hjärnan. Så mycket kommer jag att sakna skolan. Lina har läst en lång kurs för personer med utvecklingsstörning. Lärarna och assistenterna på skolan har gett henne den hjälp hon behöver. Därför har hon mognat och blivit mer vuxen, tycker hon själv. Tidigare skrek jag till exempel när jag hade förlorat en tävling. Men nu blir jag inte ett dugg arg. Jag har också lärt mig att äta långsammare. Och att vara mer självständig eftersom jag har bott på skolan, och inte hemma. Åkte på prova på-vecka Lina hade det jobbigt på gymnasiet och innan hon började på den här skolan gick hon en kort period på en annan folkhögskola, där hon inte heller trivdes. Det var bra att mamma fick höra talas om den här skolan. Vi fick prata med en lärare i lugn och ro och sedan åkte jag på prova på-vecka. Det var som att komma till en annan värld. När Lina har slutat på skolan vill hon flytta till en lägenhet där hon bor själv men med personal i närheten. Jobba vill hon också. Jag skulle vilja jobba med hundar eller med teater. Dessutom tänker hon skaffa en god man som ska hjälpa henne med att betala räkningar och annat som har med ekonomi att göra. Det ser hon fram emot. Lina heter egentligen någonting annat. 21

22 Intervju Lärarna coachade hela tiden Tommy Johansson är drygt 30 år. Han har gått utbildningar som är särskilt utformade för vuxna med utvecklingsstörning, på två olika folkhögskolor. Sedan fem år tillbaka arbetar Tommy som vaktmästare på ett äldreboende. Där levererar han olika saker till avdelningarna och tar hand om posten och matvagnen. Jag trivs jättebra. De som jag jobbar med är trevliga och det är bra att man får vara både ute och inne. Jag måste ha någonting att göra och håller igång hela tiden, säger Tommy. Att han började på folkhögskola berodde på Tommys kontaktperson. Min kontaktperson tyckte att det kunde vara något för mig eftersom det stod idrott och data på schemat. Det är jag intresserad av. Så vi åkte och tittade på en skola. När Tommy skulle börja på folkhögskolan var han inte alls nervös och trivdes bra där. Allt var som jag hade tänkt mig. Fick nya kompisar och stöd från lärarna Under det första året läste Tommy svenska, engelska, matematik, datakunskap, musik och idrott. Jag fick också lära mig att få nya kompisar. Jag satt ofta med folk från andra klasser i matsalen. Han blir glad av andra människor och har lätt för att prata och det var kanske därför han blev invald i elevrådet på skolan. I elevrådet såg vi till att det blev ett övergångsställe med ljus vid skolan. Tommy tycker att han har fått mycket stöd av lärarna på folkhögskolorna. När jag sa att jag inte kunde rita och måla sa de Kom igen, du kan! och då tänkte jag att de kanske hade rätt. Och sedan kunde jag. De coachade mig hela tiden. Idag har Tommy inte någon kontakt med dem han läste med. Men på återträffen var det roligt att träffa gamla kompisar och lärare. Om det blir någon mer återträff kan jag tänka mig att gå dit igen. Tommy heter egentligen någonting annat. 22

23 Studier på folkhögskola Folkbildningen har ett speciellt ansvar för att göra sin verksamhet tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar. Det markeras bland annat genom att folkhögskolor har möjlighet att ansöka om extra statsbidrag från Folkbildningsrådet och Sisus, för insatser för den målgruppen. Det kan till exempel handla om merkostnader för ökade pedagogiska insatser, tolk eller assistans, anpassning av skolans tekniska utrustning och anpassning av läromedel. Folkhögskolorna ansöker om bidragen samlat hos Sisus. Tillgängliga kurser På 26 av landets 148 folkhögskolor anordnas långa kurser (längre är 15 veckor) som är utformade för personer med utvecklingsstörning. En förteckning över kurser som är tillgängliga för personer med utvecklingsstörning finns i ett ämnesregister i Folkhögskolekatalogen som kan beställas på e-post info@folkhogskola.nu. Informationen finns också på hemsidan eller hos Folkhögskolornas informationstjänst på telefonnummer: Om någon vill gå en kurs som inte beskrivs som tillgänglig i kurskatalogen, är det bäst att ta kontakt med skolan för att höra om det finns möjlighet att skapa en lösning. Varje folkhögskola har egna ansökningstider, egen ansökningsblankett och bestämmer själv om vilka sökande som ska få plats. Vissa folkhögskolor anordnar korta så kallade prova på-kurser där den sökande får mer information om vad kursen innebär. Folkhögskolornas pedagogik Folkhögskolorna vill förena teori och praktik och låta olika människor, kulturer, livsvillkor och intresseinriktningar möta varandra. Varje folkhögskola bestämmer över sin inriktning, sina kurser, ämnen och upplägg av undervisningen. Men studier på folkhögskola brukar generellt präglas av att undervisningen inte enbart sker i lektionssalar utan också genom studiebesök, grupparbeten och studieresor. Studierna kan vara ämnesövergripande och man ar betar ofta i mindre studiegrupper. Undervisningen på folkhögskola är gratis men den studerande betalar för studie material, studieresor och måltider. Den som väljer att bo på folkhögskolan får också betala för logi. Rätt till studiestöd Folkhögskolestudier ger rätt till studiestöd. Men sedan 1 januari 2007 är det inte längre möjligt att under en och samma tidsperiod få både studiestöd och sjuk- eller aktivitetsersättning. Man ska vara 18 år eller äldre för att få studera på en lång allmän kurs på folkhögskola. Någon övre åldersgräns finns inte. 23

24 Studier på särvux Särvux är till för personer med utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd eller personer som har fått en begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av en förvärvad hjärnskada. Personer som uppfyller dessa kriterier kan söka till särvux från och med andra kalenderhalvåret det år de fyller 20. Det är kommunen som har ansvar för särvux och ansökan sker hos vuxenutbildningen i hemkommunen. Individuell studieplan Det går att söka till grundläggande särvux eller gymnasial särvux. Grundläggande särvux ska motsvara den obligatoriska särskolan. Gymnasial särvux ska motsvara utbildning på nationella eller specialutformade program inom gymnasiesärskolan. Alla som läser på särvux ska ha en individuell studieplan och den studerande är med och bestämmer vilka ämnen som han eller hon ska studera. Utbildningen ska både kunna ge kompetens i enstaka ämnen, och en fullständig yrkesutbildning. Den studerande kan uttrycka önskemål om hur många timmar i veckan som han eller hon vill studera. Hur många timmar undervisning som erbjuds varierar dock. De flesta studerar mellan två och åtta timmar i veckan. Längden på kursen anpassas också efter individens behov. De flesta läser få timmar i veckan men under flera terminer. Studier på särvux kombineras oftast med arbete eller annan daglig verksamhet. Därför kan den studerande välja att gå på särvux på förmiddagen eller eftermiddagen. Vissa särvux erbjuder också kvällsstudier. Ekonomisk ersättning Särvuxstudier berättigar inte till studiestöd eller studielån. Ofta ingår särvuxstudierna som en del i personens dagliga verksamhet. För att uppmuntra till att delta i daglig verksamhet utgår en ekonomisk ersättning den så kallade habiliteringsersättningen. En person som till exempel arbetar på Samhall, och som förlorar arbetsinkomst på grund av särvuxstudier, kan få bidrag från Sisus. 24

25 Tips på kontakter Riksförbundet FUB För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Box Stockholm e-post Riksföreningen Autism Bellmansgatan Stockholm tel fax e-post Riksföreningen Särvuxpedagogerna Folkbildningsrådet Box Stockholm e-post Specialpedagogiska skolmyndigheten Box Härnösand tel texttel fax e-post Diskrimineringsombudsmannen Box Stockholm Tel texttel fax e-post Hjälpmedelsinstitutet Box Vällingby tel texttel e-post 25

26 Handisam Arenavägen Johanneshov tel fax e-post Skolverket Stockholm tel fax e-post Skolinspektionen Box Stockholm tel fax e-post LL-förlaget Centrum för lättläst Långholmsgatan 27 Box Stockholm tel fax e-post LL-förlaget ger ut skönlitteratur och facklitteratur för bland annat vuxna med utvecklingsstörning. Centrum för lättläst ger även ut nyhetstidningen 8 Sidor. 26

27 Litteraturtips Sjöberg, M m.fl.(2003). Om bemötande av människor med funktionshinder. Utgiven av Sisus. Stenhammar A-M & Ulfhielm K (2004). Perspektivmöten fortbildning för bättre möten. Utgiven av Länsförbundet FUB Stockholm. Heister Trygg B, Holck P & Sigurd Pilesjö M (2001). Vad är AKK? Broschyr utgiven av Hjälpmedelsinstitutet. Heister Trygg B, Andersson I, Hardenstedt L & Sigurd Pilesjö M (1998). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik. Skrift utgiven av Hjälpmedelsinstitutet. Lindström E & Wennberg B (2001). Klara mera med begåvningsstöd. Utgiven av Handikapp & Habilitering, Stockholms läns landsting. Malmberg E & Nicolau I (2005). Begåvningshjälpmedel i särskolan en väg till självständighet. Utgiven av Hjälpmedelsinstitutet. Olsson C, Bergqvist C & Myrberg T (2006). Ninjakoll ett läromedel om utvecklingsstörning (DVD + lärarhandledning) Utgiven av FUBs forskningsstiftelse ala. 27

28 Den här skriften handlar om hur anordnare av vuxenutbildning kan göra studiesituationen tillgänglig för studerande med utvecklingsstörning. Skriften innehåller tips och exempel från några folkhögskolor som har studerande både i långa särskilt tillgängliga kurser och integrerat i det vanliga kursutbudet. Skriften vänder sig till anordnare av vuxenutbildning främst rektorer och lärare, men också till politiker, beslutsfattare och handläggare av olika stöd. Budskapet i skriften är att möjligheter till vuxenutbildning ska finnas för alla inklusive personer med utvecklingsstörning. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Myndigheten ger råd och stöd till skolhuvudmän i deras ansvar för en likvärdig utbildning för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning, främjar tillgången på läromedel för dessa samt driver specialskolor för vissa elevgrupper. Myndigheten fördelar också bidrag till vissa utbildningsanordnare och till vuxna med funktionsnedsättning för vissa korta studier. Myndigheten bildades den 1 juli ISBN: (tryckt) (pdf) Best. nr: