Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning. Läsåret 2007/2008. En förstudie.

Transkript

1 Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning Läsåret 2007/2008. En förstudie.

2

3 Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning Läsåret 2007/2008. En förstudie.

4 Specialpedagogiska skolmyndigheten Författare: Eva Valtersson Bilder: Sara Håkansson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita, 2009 Best. nr: ISBN: (Tryckt) (Pdf) Rapporten kan beställas eller hämtas som pdf-dokument på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats:

5 Förord Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) bildades den 1 juli Myndigheten har övertagit all verksamhet inom tidigare Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), Specialpedagogiska institutet (SIT) och Specialskolemyndigheten (SPM). Det övergripande uppdraget för den nya myndigheten är att alla ska ges möjlighet att nå målen för sina studier och utbildning. Dåvarande Sisus beslutade 2007 att göra en utvärdering av långa kurser för studerande med utvecklingsstörning på folkhögskola. Huvudsyftet med en sådan utvärdering var att ta reda på om kurserna anordnas utifrån statens syften med stödet till folkbildningen. Ett delmål var att undersöka vilken betydelse kurserna har för de studerande. Det här är en begränsad förstudie med syfte att ta fram en beskrivning av kursernas innehåll och upplägg. Skälet till detta är att vi anser det vara nödvändigt att få dessa grunddata inför det fortsatta arbetet. Det finns 26 folkhögskolor i landet som har kurser som särskilt vänder sig till personer med utvecklingsstörning. En enkätundersökning har genomförts och svaren sammanställdes av Ann-Kristin Falkeby, som nu är skolledare på Ljungskile folkhögskola. Rapporten har skrivits av Eva Valtersson, utredare på SPSM. En referensgrupp bestående av Carina Gustafsson, forskare på Socialstyrelsen; Eva Borgström, ombudsman på Riksförbundet FUB, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning och Signild Håkansson från Folkbildningsrådet har deltagit i arbetet. Referensgruppens uppgift har varit att granska och komma med synpunkter på projektbeskrivningen, enkätfrågorna och resultatet. Eva Borgström har även skrivit stycket FUB:s synpunkter på utbildning, där hon redovisar FUB:s syn på behovet av utbildning för vuxna med utvecklingsstörning (bilaga 1). Ansvarig på SPSM har varit Kristina Yetkin. SPSM i november 2008 Leif Näfver Chef Enheten för Rättsliga frågor och Statsbidrag (RS-enheten)

6

7 Innehåll Förord 5 Introduktion och bakgrund 8 Statens syfte med folkbildningen 10 Syfte med studien 11 Metod 12 Redovisning av enkätsvaren 13 Deltagarna Mål och metoder Inkludering och inflytande Lärare och övrig personal på kurserna Kursnamn Kurstyp Sammanfattning 20 Hur går vi vidare? 22 Referenser 23 Bilaga 1 24 Bilaga 2 26 Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning 7

8 Introduktion och bakgrund Sedan mitten av 1960-talet har folkhögskolor anordnat kurser för studerande med utvecklingsstörning. Den första kursen genomfördes på Kjesäters folkhögskola med 20 deltagare. Läsåret 2007/2008 redovisade 26 folkhögskolor att de anordnade 30 långa kurser (oftast minst ett läsår) för personer med utvecklingsstörning. SPSM har kännedom om kurserna bland annat genom skolornas årliga redovisning samt genom medverkan i folkhögskolornas nätverk. Syftet med nätverken är att skolor med verksamhet för en särskild målgrupp, i det här fallet personer med utvecklingsstörning, ska få träffas, utbyta erfarenheter och få viss kompetensutveckling. En utvärdering av långa kurser på folkhögskola som är tillgängliga för personer med utvecklingsstörning gjordes 1987 på dåvarande Skolöverstyrelsens uppdrag av Kerstin Göransson, FUB:s forskningsstiftelse Ala 1. År 1998 gjorde doktoranden Britt-Marie Lindell vid Stockholms universitet en enkätundersökning av långa kurser för personer med utvecklingsstörning, på uppdrag av dåvarande Statens institut för särskilt utbildningsstöd, Sisus 2. FOTNOT 1 En kvalitativ och kvantitativ utvärdering av folkhögskoleverksamhet för begåvningshandikappade. 2 Enkätundersökning till Folkhögskolor med långa kurser för personer med utvecklingsstörning, läsåret 1996/1997. Göranssons utvärdering syftade till att ta fram ett underlag för en vidareutveckling av folkhögskoleverksamheten för personer med utvecklingsstörning. Utvärderingen visade att antalet studerande på dessa kurser hade minskat, medan antalet skolor som tog emot de studerande hade ökat. Den geografiska fördelningen av folkhögskolestuderande med utvecklingsstörning var mycket ojämn. Omsorgsstyrelserna skiljde sig sinsemellan i vilken omfattning man beviljade ekonomiskt stöd för studier på folkhögskola. De flesta kurser riktade sig till personer med lindrig utvecklingsstörning och kursinnehållet var relativt likartat mellan skolorna. Omsorgsförvaltningarna ansåg att det fanns ett behov av ett utökat kursutbud, både avseende innehåll och avseende vilka grupper kurserna riktade sig till. Fler än hälften av folkhögskolorna ville utöka sin verksamhet. Svårigheter som togs upp var problem med att nå ut med information till den berörda gruppen, att hitta lämplig personal till kurserna samt att samarbeta med berörda organisationer och myndigheter. 8 Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning

9 Lindells enkätundersökning var en kartläggning av kursverksamheten för studerande med utvecklingsstörning. Den visade att kurserna i första hand vände sig till personer med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning. De flesta kurser innehöll teoretiska baskunskaper som anpassats till individens tidigare kunskaper och behov. De socialt inriktade kurserna byggde på vad som är viktigt för att klara av att vara medborgare i samhället och utveckla relationer till varandra. Lärarna på kurserna hade oftast lärarutbildning. En del skolor hade stödpersonal (assistenter) till hjälp i undervisningen. Då uppföljningar av kurserna har skett med ungefär tio års mellanrum beslutade Sisus att under hösten 2007 påbörja en uppföljningsstudie av kurserna. Studien ligger också i linje med ett regeringsuppdrag som Sisus redovisade i december 2007 om hur statsbidrag till folkhögskolor används 3. FOTNOT 3 Redovisning av regeringsuppdrag hur vissa statsbidrag till folkhögskolor används år Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning 9

10 Statens syfte med folkbildningen Ett grundläggande skäl till att staten ger stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Villkoren för det statliga stödet anges i Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen syftar till att: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildningsoch utbildningsnivån i samhället, och bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen, det mångkulturella samhällets utmaningar, den demografiska utmaningen, det livslånga lärandet, kulturen, tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning, och folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. 10 Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning

11 Syfte med studien Syftet med den här förstudien är att göra en beskrivning av kursernas innehåll och upplägg. Detta för att samla in de grunddata som anses nödvändiga för att vid ett senare tillfälle göra en större utvärdering. Huvudsyftet med en sådan större utvärdering är att ta reda på om kurserna anordnas utifrån statens motiv och syften med stödet till folkbildningen. Ett delmål med en kommande utvärdering är att undersöka vilken betydelse kurserna har för de studerande. Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning 11

12 Metod Hösten 2007 skickades en enkät (bilaga 2) ut till de 26 folkhögskolor som i Folkhögskolekatalogen för läsåret 2007/08 uppgivit att de anordnar långa kurser särskilt tillgängliga för studerande med utvecklingsstörning. Antal kurser var 30 stycken och antalet studerande på dessa kurser var vid enkättillfället 373 personer. Enkätfrågorna handlade om kursernas namn, målsättning, metoder, profil och kurstyp för att definiera innehåll och mål med kurserna. Frågor ställdes om målgruppen och deltagarna för att få fram vilka som studerar på dessa kurser samt om och hur målgruppen har förändrats över tid. Vidare fick skolorna svara på frågor om personalen som arbetar på kurserna för att få fram vilka yrkesgrupper och vilken kompetens som finns på dessa kurser. Frågor ställdes också kring integrering och inflytande för deltagarna för att identifiera hur denna målgrupp tar del av folkhögskolornas gemensamma utbud och aktiviteter med mera. Slutligen ställdes frågor om skolornas utvärdering, utveckling, rekrytering och framtidsplaner för att få reda på om det finns några planer på förändringar av dessa kurser. Frågorna har besvarats av dem som arbetar med kurserna, främst kursansvarig eller rektor, och alltså inte av de studerande själva. Svarsfrekvensen var 100 procent. Enkätsvaren sammanställdes fråga för fråga, svaren kategoriserades efter frågeområden och därefter bearbetades svaren till en text. Frågorna om rekrytering och framtid är bortvalda på grund av att frågorna hade tolkats så olika att det inte går att dra någon slutsats av svaren. Studien omfattar endast långa kurser som är särskilt riktade till personer med utvecklingsstörning på folkhögskola. Det vanligaste är att deltagarna studerar minst två terminer, ofta längre. Korta kurser har inte tagits med i denna studie. Andra kurser, som inte är särskilt riktade till målgruppen men där även personer med utvecklingsstörning studerar, omfattas inte heller av denna studie. 12 Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning

13 Resultat Redovisning av enkätsvaren Deltagarna Frågorna som ställdes kring kursdeltagarna handlade om ålder, senaste utbildning och senaste sysselsättning. Skolorna fick också frågan om man upplever att målgruppen har förändrats de senaste åren avseende grad av funktionshinder, ålder, utbildningsbakgrund och tidigare sysselsättning. Ålder 70 procent av kursdeltagarna var under 30 år. Mer detaljerat beskrivet var 57 procent av kursdeltagarna i åldern år, 14 procent var år och resterande 29 procent var 30 år eller äldre. Senaste heltidsutbildning Drygt hälften (52 procent) hade gått gymnasiesärskolan som sin senaste utbildning. En fjärdedel (26 procent) hade grundsärskola som senaste utbildning. En liten del hade fått sin utbildning inom ramen för grund- och gymnasieskolan (6,5 respektive 6,5 procent). Fyra procent hade gått en annan folkhögskolekurs före kursen. Några enstaka, två procent, hade gått träningsskola och för tre procent uppgavs annat. Senaste heltidsutbildning Procent Annan fhsk kurs Gymnasiesärskola Grundsärskola Gymnasium Grundskola Träningsskola Annat Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning 13

14 Senaste heltidssysselsättning De flesta hade haft studier (44 procent) eller daglig verksamhet (41 procent) som senaste heltidssysselsättning innan de började på folkhögskolan. En liten grupp hade haft anställning med stöd (5 procent) men ingen kom från den öppna arbetsmarknaden. 6 procent hade inte haft någon sysselsättning alls före studierna. För resterande, 4 procent, uppgavs annat. Senaste heltidssysselsättning Procent Studier Daglig verksamhet Anställning med stöd Inget Annat Förändring av målgruppen Var tredje skola uppgav att målgruppen förändrats under de senaste åren. I svaren har bland annat angetts att fler kommer direkt från gymnasiet, att de studerande är yngre och att de studerande har mindre respektive större funktionsnedsättning än tidigare. Flera deltagare i s.k. grå zon med ojämna begåvningsprofiler. Antalet elever på gymnasiesärskolan har ökat och dessa befinner sig bland dem. I förklaringarna och utredningar nämns också ofta neuropsykiatriska funktionshinder. Två tredjedelar av skolorna uppgav däremot att de inte har upplevt några förändringar av målgruppen under de senaste åren. 14 Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning

15 Det vi kan göra jämförelser med från tidigare uppföljningar är de studerandes ålder. En jämförelse med den uppföljning som gjordes för tio år sedan visar att deltagarna på dessa kurser har blivit yngre. År 1997 var cirka 30 procent av deltagarna i åldern år. Tio år senare, 2007, var motsvarande siffra cirka 60 procent. Åldersfördelning i andel studerande Procent Äldre Äldre Unga År 1997 Unga År 2007 Förklaringen till den stora ökningen av andelen yngre är att det tillkommit många yngre studerande till gruppen. Hela gruppen har alltså ökat. Antalet äldre studerande har endast minskat något (med tio procent). Åldersfördelning i antal studerande Antal Äldre Unga 0 År 1997 Äldre Unga År 2007 År 1997 var 85 personer i åldern år, och 178 personer var över 26 år. (Sammanlagt 263 personer) År 2007 var 213 personer i åldern år, och 160 personer var över 26 år. (Sammanlagt 373 personer) Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning 15

16 Kursdeltagarna har blivit yngre de senaste åren. Ofta kommer de direkt från gymnasiesärskolan och har ej arbetslivserfarenhet. När man tittar på samtliga folkhögskolestuderande på långa kurser så har det inte skett samma förändring i ålder. Ungefär hälften av samtliga folkhögskolestuderande på långa kurser är i åldern år, vilket de också var för tio år sedan. Förändringen är alltså specifik för kurser för studerande med utvecklingsstörning. Mål och metoder Folkhögskolorna fick beskriva sina mål med kurserna och vilka metoder de använder. Frågan som ställdes löd: Beskriv kortfattat målsättningen för kursen samt vilka praktiska och teoretiska metoder ni använder för att uppnå respektive mål. Frågan ställdes som en öppen fråga och svaren varierar därför både till innehåll och till omfattning. Mål som handlar om personlig utveckling dominerar. Andra mål handlar om förberedelser för framtiden, sociala relationer och teoretiska kunskaper. De metoder som dominerar i svaren handlar om individuell anpassning och flexibilitet i undervisningssituationen. Fler detaljerade frågor om mål och metoder på kurserna bör finnas med i den fördjupade studien. Inkludering och inflytande Frågorna handlade om i vilken utsträckning de studerande deltar i skolans gemensamma aktiviteter under skoltid respektive fritid, till exempel veckosamlingar, temadagar, musikgrupper och idrottsaktiviteter. Vidare frågades efter vilket inflytande de studerande har på undervisningens innehåll och upplägg samt i vilken utsträckning de deltar i skolans elevfackliga arbete. Skolorna uppger att deltagare med utvecklingsstörning deltar i gemensamma aktiviteter i nästan samma utsträckning som övriga deltagare på folkhögskolan, både på skoltid och på fritiden. Sju skolor svarar att kursdeltagarna aldrig deltar i gemensamma fritids- 16 Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning

17 aktiviteter men av dessa har två skolor distanskurser och tre är dagfolkhögskolor utan internat. Inflytande på undervisningens innehåll och upplägg sker främst genom individuella samtal med de studerande. Resultaten av samtalen används som underlag för utveckling av kursen. Termins- och läsårsutvärderingar sker med samma metoder som för övriga kurser. De studerande deltar även i elevfackligt arbete i den mån sådant förekommer. Enkätsvaren tyder på att det finns ett högt deltagande i gemensamma aktiviteter och att deltagarna har inflytande på skolornas verksamhet. Värt att notera är dock att svaren har givits av personalen på skolorna, och inte av de studerande själva. Vid en fördjupad studie kan det vara intressant att ställa dessa frågor direkt till de studerande, och även fråga vad de studerandes inflytande har inneburit för kurserna. Lärare och övrig personal på kurserna Denna fråga handlade om vilka personalkategorier som arbetar på kursen, antal lärare och lärartjänster, antal assistenter och assistenttjänster, övrig personal samt personalens kompetensutveckling. Enligt svaren varierar antal lärare och assistenter mellan skolorna stort. Antal deltagare på varje kurs är i genomsnitt tolv. Men gruppstorleken varierar mycket mellan skolorna, allt mellan två till 23 deltagare förekommer. Personalkategorier Det är huvudsakligen pedagoger/lärare och stödpersonal som arbetar på kurserna. I liten utsträckning förekommer också till exempel kurator, arbetsterapeut, husmor och fritidsledare. Undervisningen leds av lärare. På nästan alla kurser finns även stödpersonal. De benämns som assistent, elevassistent, klassassistent och så vidare. Deras arbetsuppgifter är att bistå de studerande i undervisningen, på fritiden och i vissa fall även i boendet. Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning 17

18 Antal lärare Antal lärare på kurserna varierar mellan två till tolv personer. Räknat i helårstjänster varierar antalet mellan 0,75 till 3,6. Då är inte distanskurser medräknade, de har i regel färre lärartjänster. På de flesta skolor är det en lärare som har sin huvudsakliga tjänst på kursen. Andra lärare undervisar ofta utifrån ämnen som de även undervisar i på andra kurser, bild, drama, svenska, samhällskunskap och så vidare. I genomsnitt har kurserna sex deltagare per lärartjänst (helår). Antal stödpersoner Antal stödpersoner på kurserna varierar från ingen alls till åtta personer. Räknat i helårstjänster är antalet mellan 0 till 6,3 med undantag av en skola som har 10,75 helårstjänster assistenter på kursen. I genomsnitt finns det 5,5 deltagare per assistenttjänst. Fyra skolor uppger att de inte har några stödpersoner alls på kurserna. Distanskurserna har av naturliga skäl heller inga stödpersoner. Möjlighet till kompetensutveckling Med ett fåtal undantag upplever personalen att möjligheterna till kompetensutveckling är goda. De flesta anger dock att det finns behov av mer kompetensutveckling, speciellt om funktionsnedsättningar och anpassad pedagogik för målgruppen. Kursnamn Folkbildningen är fri och varje skola bestämmer själv vad kurserna ska heta. Därför finns kurser med en mängd olika namn. En del namn innehåller upplysning om kursinnehållet, till exempel Teaterspecial ; en del om metoder, till exempel Projektlinjen och en del om målgruppen, som till exempel Baskurs för lindrigt utvecklingsstörda. 18 Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning

19 Kurstyp En fråga handlade om hur skolorna definierar de kurser som är särskilt riktade till studerande med utvecklingsstörning utifrån Folkbildningsrådets definition av allmän och särskild kurs. Drygt hälften av skolorna svarade att kurserna definieras som allmän kurs (16 av 30), resterande som särskild kurs (14 av 30). Motiveringarna från de skolor som angett allmän kurs var oftast att kurserna innehåller allmänna ämnen. Men enligt Folkbildningsrådets definition räcker inte det, eftersom en allmän kurs ska kunna ge behörighet. Folkbildningsrådets definition av allmän och särskild kurs Allmän kurs är lång kurs som främst är avsedd för dem som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning innehåller ett brett urval av allmänna ämnen och kärnämnen bedrivs på grundskole- och gymnasial nivå och ger möjlighet att få grundläggande behörighet till högskolestudier, motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet (är alltså ett alternativ till komvux) omfattar minst 30 veckor på heltid (eller motsvarande omfattning i form av deltid) kan ha en speciell profil som innebär att du kan välja inriktning, t.ex. musik, datakunskap, internationella frågor. En allmän kurs med inriktning bild och form bör inte enbart kallas Bild och form utan istället Allmän kurs med Bild- och formprofil eller liknande. På särskild kurs ägnas större delen av studierna åt det ämnesområde man har valt. Man kan läsa särskild kurs av flera olika skäl, t.ex. att man vill specialisera sig inom något, förbereda sig för högre studier eller att man vill läsa något som man är riktigt intresserad av och tidigare bara haft som hobby. SPSM:s slutsats är att många av de kurser som definieras som allmänna förmodligen borde definieras som särskilda kurser. De skolor som berörs bör se över sina definitioner och hur de redovisar sina kurser. Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning 19

20 Sammanfattning Den här förstudien ger en övergripande beskrivning av innehåll och utformning av långa kurser för personer med utvecklingsstörning på folkhögskola. Den visar på kvaliteter, såväl som på förbättringsområden, i folkhögskolans verksamhet för målgruppen. Sammanfattningsvis visar svaren att deltagarna på dessa kurser är unga. De flesta har gymnasiesärskola som sin senaste heltidsutbildning. Majoriteten kom direkt från tidigare studier eller daglig verksamhet innan de började på folkhögskolan. Deltagarna har blivit yngre, både i antal och i andel, de senaste åren. Undervisningen leds av lärare/pedagoger. På de flesta kurser finns det även stödpersonal som stöttar de studerande i undervisningen, på fritiden och på internatet. Antal lärare och stödpersoner varierar stort mellan skolorna. Undervisningen är flexibel och fokus sätts ofta på personlig utveckling. I likhet med folkbildningen i stort så utgår undervisningen från varje individs behov. Skolorna uppger att de studerande deltar i gemensamma aktiviteter och att de har inflytande på undervisningen. Kursnamnen varierar mycket, de benämns utifrån innehåll, metod och/eller målgrupp. För att underlätta för alla parter så bör kurser, oavsett vilka de vänder sig till, i första hand benämnas utifrån innehållet i kursen. Därefter kan kursnamnet även ge information om kursen är särskilt tillgänglig för en viss målgrupp. 20 Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning

21 Vad gäller kurstyp så anger drygt hälften att kursen är allmän, ofta med motiveringen att den innehåller allmänna ämnen. Det motsvarar inte de kriterier som ställs på definitionen allmän kurs. Folkhögskolorna bör därför se över hur de definierar sina kurser utifrån Folkbildningsrådets definition. Under arbetet med förstudien tog vi del av andra genomförda studier som i det här sammanhanget kan vara intressanta att nämna. Antalet personer har ökat i särskolan och inom daglig verksamhet. Tideman 4 och Skolverket 5 har uppmärksammat ökningen av antalet elever i särskolan under hela 1990-talet fram till idag var 0,95 procent av alla grundskoleelever inskrivna i särskolan var motsvarande siffra 1,2 procent och 2007 var samma siffra 1,5 procent. Som en följd av ökningen i särskolan så har även antalet elever i gymnasiesärskolan ökat. Enligt Socialstyrelsen 6 så ökar även antalet personer inom daglig verksamhet. Personer med utvecklingsstörning ingår i den gruppen. Hur kommer denna utveckling att påverka vuxenutbildningen framöver? FOTNOT 4 Normalisering och kategorisering. Om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. 5 Skolverkets lägesbedömning Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning. Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning 21

22 Hur går vi vidare? Den här förstudien har uppmärksammat flera frågor och i en fördjupad studie kan det vara intressant att titta närmare på bland annat: De studerande på dessa kurser har blivit yngre, både i andelen studerande och i antal personer. Vad beror denna förändring på? Hur påverkas de sökande till dessa kurser av kursnamnen och hur kursen presenteras? Vad leder studierna på folkhögskola till för den här målgruppen? Vilka förklaringar finns det till den stora variationen i lärartäthet som finns på dessa kurser? Antal stödpersoner varierar, vissa skolor/kurser har inget behov av stödpersoner i undervisningen, medan andra har många stödpersoner anställda. Hur beräknar man behovet av stödpersonal på dessa kurser? Vad har lärarna och stödpersonerna för grund- och vidareutbildningar? Deltagarinflytande. Svaren tyder på att de studerande på dessa kurser deltar i skolans gemensamma aktiviteter och att de har inflytande på undervisningen. Svaren har givits av personalen. Det skulle vara intressant att undersöka hur skolorna arbetar med detta och vad de studerande själva anser. Vidare kvarstår ambitionen att i en fördjupad studie även försöka svara på de ursprungliga frågorna: Anordnas folkhögskolekurserna utifrån statens syften med stödet till folkbildningen? Vilken betydelse har folkhögskolekurserna för de studerande? I en fortsatt studie kan det också finnas skäl att undersöka om det finns fakta i tidigare studier som kan beskriva och jämföra utvecklingen över en längre tidsperiod. 22 Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning

23 Referenser Göransson, Kerstin. En kvalitativ och kvantitativ utvärdering av folkhögskoleverksamhet för begåvningshandikappade. Skolöverstyrelsen R 87: Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsens lägesrapport 2007 Lindell, Britt-Marie. Enkätundersökning till Folkhögskolor med långa kurser för personer med utvecklingsstörning, läsåret 1996/1997. Stockholms universitet 1997 Redovisning av regeringsuppdrag hur vissa statsbidrag till folkhögskolor används år 2006 Socialstyrelsen/Sisus Dnr 538/2007 Skolverkets lägesbedömning Rapport 303. Skolverket 2007 Tideman, Magnus. (2000). Normalisering och kategorisering. Om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Studentlitteratur 2000 Internet: Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning 23

24 Bilaga 1 FUB:s synpunkter på utbildning Riksförbundet FUB, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning anser att det finns få möjligheter till vuxenutbildning för personer med utvecklingsstörning Skrivet av: Eva Borgström, ombudsman FUB, Riksförbundet FUB, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning anser att det är viktigt att vuxna personer med olika grad av utvecklingsstörning garanteras tillgång till utbildning och livslångt lärande. De måste ges möjlighet att lära under hela livet för att utvecklas och för att behålla redan förvärvade kunskaper som till exempel att läsa, skriva och kommunicera. Personer med utvecklingsstörning har inte samma möjligheter som andra varken till formellt eller informellt lärande. De har sällan möjlighet till kompetensutveckling på arbetsplatsen och svårare att förkovra sig själva inom olika områden genom läsning av fack- och skönlitteratur, dagstidningar och så vidare. I dag är det framför allt särvux, folkhögskolor och studieförbund som anordnar utbildning. FUB anser att särvux behöver byggas ut för att nå hela målgruppen. Betydligt mer än dagens cirka 2,5 timmar/vecka i snitt måste erbjudas. Utbudet av kurser behöver utökas utifrån olika behov och intressen. När det gäller folkbildningen så behöver långa kurser finnas på fler folkhögskolor och därigenom möjliggöra att de studerande kan bo kvar på hemorten. Idag är kostnader för dubbelt boende för studerande vid folkhögskola som har en bostad med särskild service på hemorten ett hinder för studier. En LSS-bostad kan inte som andra lägenheter hyras ut i andra hand och den som säger upp sin bostad kan på grund av den brist på LSS-bostäder som råder i flertalet av landets kommuner inte heller vara säker på att en ny LSS-bostad omedelbart finns att tillgå efter avslutade studier. Inte heller personer med utvecklingsstörning som bor i en egen bostad, t ex hyresrätt eller bostadsrätt, har generellt sett samma möjligheter att hyra ut sin bostad i andra hand som gäller för personer utan funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningen i sig innebär stora hinder för detta och det är ingen lätt uppgift att hantera all den administration kring uthyrningen som krävs av den enskilde. Många vuxna personer som studerar på folkhögskola och som sedan länge lämnat sitt föräldrahem behöver dessutom ha kontinuerlig tillgång till sin ordinarie 24 Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning

25 bostad under veckoslut och terminsuppehåll. För att våga pröva folkhögskolestudier är det dessutom för många personer med utvecklingsstörning viktigt, ibland helt avgörande, att det finns en snabbt realiserbar möjlighet att kunna flytta tillbaka hem igen, om studierna av någon anledning måste avbrytas i förtid. Utökade möjligheter till utbildning behöver finnas för personer med måttlig och grav utvecklingsstörning och flera funktionsnedsättningar. Det är en stor och viktig grupp som hittills inte deltagit i vuxenstudier då studierna varken till form eller till innehåll varit tillgängliga. Framför allt behöver undervisningen vara upplevelsebaserad och konkret. Det är en stor och betydelsefull utmaning att inkludera dessa personer i det livslånga lärandet. Lärarnas kompetens och engagemang är av avgörande betydelse. Förmågan att se möjligheter istället för svårigheter kräver kunskap, mod och trygghet i yrkesrollen. FUB anser att det ska vara obligatoriskt för lärare och stödpersonal att ha adekvat kunskap om begåvningsstöd och begåvningshjälpmedel samt om olika former av Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK. Det är en mänsklig rättighet att ha möjlighet att uttrycka sina egna åsikter, tankar och drömmar, bli så självständig som möjligt och få ökad kontroll över sitt liv. För många människor med utvecklingsstörning är detta inte en verklighet idag. Allt fler ungdomar med lindrig utvecklingsstörning efterfrågar en eftergymnasial yrkesutbildning. Ett bra exempel på en sådan utbildning är särvux i Norrköping som har en tvåårig utbildning för arbete inom äldreomsorgen och nu utvidgar utbildningen inom andra yrkesområden. Många fler sådana utbildningsalternativ behövs! FUB anser att en lärlingsutbildning liknande den som nu införs på försök i gymnasieskolan ska införs som en sökbar variant inom de nationella och specialutformade programmen i gymnasiesärskolan. Detta skulle underlätta för många att få arbete. De studerande/lärlingarna ska garanteras individuellt utformat stöd på arbetsplatsen enligt metoden supported employment. Det kan till exempel vara en handledare från gymnasiesärskolan som medverkar på heltid till att börja med. Det är också viktigt att en handledare utses på arbetsplatsen och att denne får handledarutbildning. Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning 25

26 Bilaga Dnr 919/2007 Sisus genomför under hösten en pilotstudie om långa kurser som anordnas för studerande med utvecklingsstörning på folkhögskola. Sisus ber er att omgående besvara denna enkät och skicka tillbaka den till Sisus senast den 26 november Ert svar är mycket viktigt. Folkhögskola Ytterligare frågor kan ställas till Tfn 1. Vad heter kursen? Hur definieras kursen vad gäller kurstyp? Kurstyp 1 Kurstyp 2 (kurstyp 1 = allmän kurs, kurstyp 2 = särskild kurs) Förklara ert val av kurstyp 2. Beskriv kortfattat målsättningen för kursen samt vilka praktiska och teoretiska metoder ni använder för att uppnå respektive mål 3. Hur märks skolans profil på kursen? 5. Några fakta om deltagargruppen innevarande läsår A Ålder Antal deltagare Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning

27 B Deltagarnas senaste heltidsutbildning Antal deltagare Grundskola Grundsärskola Träningsskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Nationellt program Individuellt program Annan folkhögskola Annat C Deltagarnas sysselsättning innan de började kursen på folkhögskolan Antal deltagare Studier Daglig verksamhet Anställning med stöd Anställning utan stöd Annat Ingenting 6. Målgrupp Upplever ni att målgruppen förändrats de senaste åren vad gäller Grad av funktionshinder Ja Nej Ålder Ja Nej Utbildningsbakgrund Ja Nej Tidigare sysselsättning Ja Nej Där ni angett ja har ni någon teori om vad förändringen beror på? 7. Rekrytering Har rekryteringen förändrats inför läsåret 2007/08? Ja Nej Om ja, vad beror förändringen på? Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning 27

28 8. Personal A Vilka personalkategorier arbetar i kursen? Ange totalt antal lärare i kursen (antal personer) Ange totalt antal lärartjänster i kursen (omvandlat till helårstjänster) B Ange antal lärare som har sin huvudsakliga tjänst i kursen Vilka ämnen eller motsvarande undervisar de i? C Ange antal lärare som har sin huvudsakliga tjänst i andra kurser Vilka ämnen eller motsvarande undervisar de i? D Ange totalt antal assistenter i kursen (antal personer) Ange totalt antal assistenter i kursen (omvandlat till helårstjänster) Vilka är assistenternas arbetsuppgifter? E Antal övrig personal i kursen (antal personer) Antal övrig personal i kursen (omvandlat till helårstjänster) Vilka är deras arbetsuppgifter? F Vilka möjligheter till kompetensutveckling finns för personalen som arbetar med denna kurs? G Har ni behov av ytterligare kompetensutveckling för personalen? Ja Nej Om ja - inom vilka områden? 28 Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning

29 9. Integrering A I vilken utsträckning deltar de studerande i skolans gemensamma aktiviteter under skoltid? (Exempelvis veckosamlingar, temadagar och föreläsningar) Ofta Ibland Aldrig B I vilken utsträckning deltar de studerande i skolans gemensamma aktiviteter under fritiden? (Exempelvis musikgrupper, studiecirklar och idrottsaktiviteter) Ofta Ibland Aldrig 10. Inflytande A Vilket inflytande i spontan och organiserad form har de studerande på undervisningens innehåll och uppläggning? B I vilken utsträckning deltar de studerande i skolans elevfackliga arbete? 11. Utvärdering och utveckling A Vilka metoder använder ni för utvärdering av kursmoment och hela kursen? B Hur använder ni resultaten i utvecklingsarbetet? 12.Vilka funderingar och planer för framtiden har ni vad gäller rekrytering, kursinnehåll och kursuppläggning? Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning 29

30 30 Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning

31 Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning 31

32 Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Myndigheten ger råd och stöd till skolhuvudmän i deras ansvar för en likvärdig utbildning för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning, främjar tillgången på läromedel för dessa samt driver specialskolor för vissa elevgrupper. Myndigheten fördelar också bidrag till vissa utbildningsanordnare och till vuxna med funktionsnedsättning för vissa korta studier. Myndigheten bildades den 1 juli ISBN: (Tryckt) (Pdf) Best. nr