Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna. med utvecklingsstörning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna. med utvecklingsstörning"

Transkript

1 Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning

2 Utgivna skrifter i denna serie: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Information om stödinsatser (omarbetad upplaga 2009). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med ADHD (2008). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med autism eller Aspergers syndrom (2008). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxenstuderande med utvecklingsstörning (2007). Vid förfrågan kan skrifterna tas fram i alternativa format som till exempel talbok, punktskrift eller lättläst. Denna skrift producerades 2007 av Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus). Skriften är inte omarbetad, men kontaktuppgifterna är uppdaterade. Sisus övergripande uppgift var att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för unga och vuxna personer med funktionsnedsättning inom riksgymnasium för svårt rörelsehindrade, folkhögskola, högskola och universitet samt särvux. Den 1 juli 2008 övergick Sisus verksamhet till Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ansvarig på Sisus: Kristina Yetkin Redaktör: Annika Wallin, Blira Konsult AB Grafisk form och illustration inlaga: Typoform Grafisk form omslag: Stockholm Södra Glory AB Illustration omslag: Li Rosén Zobec, illli. Intervjuer och text: Ann-Kristin Falkeby och Annika Wallin Sisus referensgrupp: Eva Borgström från FUB, Signild Håkansson från Folkbildningsrådet och Ann-Kristin Falkeby från Ljungskile folkhögskola Tryck: Edita Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas som pdf-dokument på myndighetens webbplats: eller beställas från: ISBN: (tryckt version), (pdf-version) Beställningsnummer: 00274

3 Förord Sisus, Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd, har regeringens uppdrag att på olika sätt underlätta för vuxna med funktionsnedsättningar att studera. Sisus arbetar för att främja allas rätt till utbildning. Den här skriften handlar om hur utbildningsanordnare kan göra sina kurser tillgängliga för vuxna med utvecklingsstörning. Ämnet för skriften är angeläget eftersom personer med utvecklingsstörning idag saknar varierade möjligheter till vuxenstudier. Därför vill Sisus öka kunskapen om möjligheterna att tillgängliggöra utbildningens innehåll och visa på hur folkhögskolor har löst situationen. Målet är att fler individer ska få möjlighet att studera utifrån sina intressen och förutsättningar. Skriften är den andra i en planerad serie som handlar om att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med olika funktionsnedsättningar. Den första skriften i serien gavs ut 2007 med titeln Att anpassa studiesituationen för vuxenstuderande med funktionshinder. Den ger övergripande information och handlar om vilket ansvar utbildningsanordnare har och i vilken utsträckning bidrag kan sökas för kostnader för åtgärder. Den här skriften innehåller sju intervjuer med lärare, rektorer och deltagare på folkhögskolor. Intervjuerna är gjorda vid olika tillfällen och under olika förutsättningar. Vissa folkhögskolor och intervjupersoner framträder med eget namn i texterna och andra deltar anonymt under fingerat namn. Tillsammans ger intervjuerna olika perspektiv på vuxenstudier för personer med utvecklingsstörning. Grundmaterialet till den här skriften har tagits fram av Ann-Kristin Falkeby, lärare vid Ljungskile folkhögskola. Redaktör har varit Annika Wallin, Blira Konsult AB. Kristina Yetkin, samordnare för vuxenutbildning, har varit ansvarig på Sisus. Sisus i november Leif Näfver Kanslichef 3

4 Innehåll 5 Utbildning är viktigt 6 Om funktionsnedsättningen 8 Att skapa en bra studiesituation INTERVJUER 12 En skola för alla 14 Studerande med utvecklingsstörning blev en utmaning för skolan 16 Genomtänkt rekrytering är A och O 18 Karin valde teckenspråksstudier framför gymnasiesärskolan 20 Läsningen går bättre och bättre 21 Som att komma till en annan värld 22 Lärarna coachade hela tiden INFORMATION 23 Studier på folkhögskola 24 Studier på särvux 25 Tips på kontakter 27 Litteraturtips 4

5 Utbildning är viktigt Utbildning kan fylla en viktig funktion i steget från maktlöshet till delaktig het i samhället. Genom utbildning kan människor utvecklas, få nya erfarenheter, nya kunskaper, stärka sin identitet och öka sin medvetenhet tillsammans med andra. Kunskap och utbildning ger makt och frihet att göra sina egna livsval. Detta gäller för oss alla och alltså även för personer med utvecklingsstörning. Möjligheter till vuxenstudier Varje människa har möjlighet att utvecklas. För personer med utvecklings störning är det extra viktigt att få stimulans och att använda sin kapacitet så långt det går. Det är aldrig för sent för ytterligare utveckling och under gynnsamma förhållanden kan resurser frigöras som hittills varit oanvända. Vuxenstudier ger möjlighet att fördjupa intressen, bygga vidare på tidigare studier och kan vara en andra chans för dem som inte varit studiemotiverade tidigare. Därför är det viktigt att det finns skolor och utbildningar som tar emot vuxen studerande med utvecklingsstörning. Men personer med utvecklings störning har inte samma tillgång till vuxenstudier som andra. De utbildningsanordnare som erbjuder studier och utbildning för målgruppen är endast folkhögskolor, studieförbund och kommunerna genom särvux. Berikande utbyte Att fler vuxna med utvecklingsstörning får möjlighet att utbilda sig är inte viktigt enbart för deras skull. Alla personer har något att bidra med och berikar sin miljö på olika sätt. Utbildningsanordnare har därför mycket att vinna på att göra hela, eller delar av, sitt utbildnings utbud tillgängligt för personer med utvecklingsstörning. Genom att skapa en utbildningsmiljö som bygger på mångfald erbjuds alla studerande erfarenhetsutbyten och nya perspektiv. Att satsa på mångfald ligger helt i linje med den värdegrund som det svenska utbildningsväsendet vilar på. 5

6 Om funktionsnedsättningen I den här skriften använder vi begreppet utvecklingsstörning, samma begrepp som Riksförbundet FUB För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning använder och som brukas inom LSS-lagstiftningen (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). I andra sammanhang talar man ibland om intellektuella eller kognitiva funktionsnedsättningar. Utvecklingsstörning är en funktionsnedsättning som rör personens intellektuella utveckling. Det är främst två förhållanden som skiljer en person med utvecklingsstörning från en med normal intellektuell begåvning, nämligen förmågan att tänka på hög abstraktionsnivå och korttidsminnet. Detta innebär bland annat att en person med utvecklingsstörning behöver längre tid än andra för att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor. Graden av funktionsnedsättning kan variera mycket och i gruppen ingår en del personer som bara har problem med att läsa, skriva och räkna och en del som behöver ständig tillsyn och omvårdnad samt de som behöver stöd på alla nivåer däremellan. Funktionsnedsättningen måste ses i relation till samhällets och den omgivande miljöns krav. I ett högteknologiskt samhälle med stora krav på teoretiskt kunnande, effektivitet och snabbhet är det många som befinner sig i gränslandet mellan så kallad normalbegåvning och funktionsnedsättning, som inte klarar av att leva upp till kraven. De blir därmed funktionshindrade i samhället. Orsaker Utvecklingsstörning kan ha flera olika orsaker: genetiska skador, kromosomförändringar (bland annat Downs syndrom) och skada eller sjukdom i fosterstadiet, vid förlossningen eller i tidig ålder. I många fall är orsaken okänd och i cirka en tredjedel av alla fall handlar det om en variation av det normala det vill säga att vi alla föds med olika förutsättningar. Abstraktionsnivå Vi människor förstår omvärlden genom att ordna och bearbeta sinnesintrycken med hjälp av tänkandet. För att beskriva omvärlden med dess föremål, egenskaper och händelser använder vi oss av symboler som till exempel bilder och bokstäver. Ordnandet, tänkandet och användningen av symboler kan ske på olika abstraktionsnivå. Förmågan att tänka på högre abstraktionsnivå utvecklas under uppväxten upp till vuxen ålder. Hos en person med utvecklingsstörning utvecklas förmågan att tänka på högre abstraktionsnivåer långsam mare och vid vuxen ålder stannar den 6

7 på en lägre nivå. En person med utvecklingsstörning ordnar och bearbetar alltså sinnesintrycken på ett enklare och konkretare sätt. En person med utvecklingsstörning har därmed en konkretare och enklare världsbild än en normalbegåvad person. Korttidsminne Korttidsminnet håller fast sinnesintrycken en kort stund innan de lagras i långtidsminnet. Hos en person med utvecklingsstörning är korttidsminnet mer begränsat än hos en normalbegåvad. Långtidsminnet fungerar däremot som hos en normalbegåvad person. Påverkar inte annan begåvning Funktionsnedsättningen påverkar inte primärt känslor, behov, självkänsla eller beteende. De här delarna av personligheten formas i första hand i samspel med den omgivande fysiska, sociala och känslomässiga miljön. Funktionsnedsättningen påverkar inte heller andra typer av intelligens, som till exempel musikalisk, konstnärlig eller motorisk begåvning. Med stimulans i form av sinnesintryck, speciellt i tidig ålder men även under resten av livet, kan personer med utvecklingsstörning ta tillvara sin kapacitet och utveckla sina förmågor på bästa sätt. Andra funktionsnedsättningar En del personer med utvecklingsstörning kan även ha fysiska funktionsnedsättningar som till exempel synoch hörselskador, epilepsi, rörelsehinder och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism och damp/adhd. Om en studerande med utvecklingsstörning har ytterligare funktionsnedsättningar kan det innebära att studiesituationen måste göras tillgänglig på flera olika sätt. Vanliga missförstånd Ibland används felaktigt begreppet psykisk utvecklingsstörning, vilket kan leda till missförstånd om att personer med utvecklingsstörning är psykiskt sjuka. Men psykisk sjukdom inbegriper ofta känslor av nedstämdhet, ångest och förvirring. Sådana känslor kan vi alla drabbas av i påfrestande livssituationer men först när känslorna blir så intensiva, eller vara så länge, att en person får svårt att handskas med dem i det dagliga livet kan man tala om psykisk sjukdom. En person med utvecklingsstörning kan förstås drabbas av psykisk sjukdom, precis som vem som helst, men utvecklingsstörningen är ingen sjukdom i sig. 7

8 Att skapa en bra studiesituation Alla har rätt till utbildning, men alla är inte lika. I många fall behöver studiesituationen göras tillgänglig för att möta särskilda och individuella behov. Vuxenstuderande med utvecklings störning kan till exempel behöva lärare med specialpedagogisk kompetens och särskilda läromedel. Det är också vanligt att personer med utvecklings störning har fördel av att studera i mindre grupper och behöver ha tillgång till assistent. Men alla vuxna med utvecklingsstörning har inte behov av samma pedagogik, förhåll nings sätt och stöd. Hos de studerande finns en stor variation när det gäller begåvning, självbild, förmåga till socialt samspel och öppenhet för förändring. Utbildningsanordnaren måste därför möta alla studerande utifrån deras olika förutsättningar, erfarenheter och kunskaper. Att studera tillsammans med andra För många personer med utvecklingsstörning kan det vara av stort värde att studera tillsammans med andra som har samma funktionsnedsättning. I en grupp där människor har liknande erfarenheter, växer självkänslan. Det är okej att vara sig själv. Om utbildnings anordnaren har möjlighet att göra ett urval bland de sökande är det därför bra att forma en grupp där alla deltagare är på ungefär samma nivå och kan ha utbyte av varandra. Samtidigt är det viktigt att vuxna med utvecklings störning har möjlighet att välja ur ett stort utbud av utbildningar. Det duger inte att en vuxen person är hänvisad till en enda utbildning bara för att just den utbildningen är anpassad för hans eller hennes funktionsnedsättning. I de fall där det inte finns tillräckligt många personer med utvecklingsstörning för att bilda en egen studiegrupp, går det att skapa individuella lösningar. En person med utvecklingsstörning kan läsa det ämne som intresserar honom eller henne tillsammans med personer utan utvecklingsstörning, om studiesituationen görs tillgänglig. Men en sådan lösning bygger förstås på att den studerande har förmåga att ta till sig undervisningens innehåll. Det är viktigt att personer med utvecklingsstörning får information som är anpassad, till exempel information på lättläst svenska med bildstöd, för att kunna välja rätt utbildningsalternativ. Utbildningsanordnaren ska erbjuda ett bra utbud så att den sökande kan välja ett alternativ som motsvarar hans eller hennes förväntningar och förmåga. 8

9 Viktigt med bra bemötande Det är viktigt att all personal som kommer i kontakt med studerande med utvecklings störning har kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser. Ökad kunskap ger större förståelse och därmed bättre förutsättningar för ett bra bemötande. Om den studerande ska uppleva sin studietid som positiv måste han eller hon känna sig accepterad, efterfrågad och respekterad inte kontrollerad och ifrågasatt. Ett bra bemötande ökar också möjligheten att vara delaktig. Att ge ett bra bemötande innebär emellertid inte att man ska acceptera vad som helst, som till exempel olämpligt uppträdande och kränkande tilltal. Utgå från den studerandes starka sidor Rent allmänmänskligt mår vi bra av att lyckas och känna att vi bemästrar situationen. Att få möjlighet att bygga vidare på sina förmågor, och jobba vidare med sådant som man är bra på, är alltså mer utvecklande än att under lång tid träna på det som man inte kan. Genom att utveckla sina starka sidor, och få utlopp för sina intressen i en stimulerande miljö, kan låsningar kring andra svagare kunskapsområden öppnas och nya resurser frigöras. Specifika förutsättningar för undervisningen I alla inlärningssituationer gäller det för läraren att ta vara på den studerandes motivation, speciella begåvning och vilja att lära. Lärare som undervisar personer med utvecklings störning måste också tänka på att just de här studerande har svårare att tänka abstrakt och har ett sämre korttidsminne än normalt. Det innebär att personer med utvecklingsstörning till exempel kan ha svårt för att Läsa, skriva och räkna. Tyda ritningar och kartor. Föreställa sig människor som de inte har träffat, situationer som de inte har befunnit sig i och platser som de inte har besökt. Planera, förutse vad som kan hända och i förväg se konsekvenser av olika handlingsalternativ. Orientera sig i tid och rum. Ta emot information i stor mängd vid samma tillfälle. 9

10 I inlärningssituationen bör läraren därför tänka på att Använda ett konkret språk. Förklara vad ovanliga ord betyder. Skriva korta meningar. Inte använda bildspråk eller ironi. Ge information i små portioner. Ge en instruktion i taget. Använda begåvningshjälpmedel när det finns behov. Använd tal- och språkstöd när det finns behov. Läraren bör också tänka på att använda ett vuxet tilltal när han eller hon vänder sig till vuxenstuderande. Respektera den studerandes integritet För den person som ska påbörja sina studier kan det kännas skönt att få börja från början, att bli sedd som den man är här och nu och inte utifrån vad som hänt tidigare i livet. Samtidigt kan det vara viktigt för lärare och annan personal att få viss information för att vistelsen på skolan ska bli bra. Om möjligt ska personen själv få bestämma vilken information han eller hon vill ge och även få möjlighet att framföra den själv. Hur informationen ska spridas måste avgöras med stor respekt för den studerandes personliga integritet och med personens medgivande. Lärarna ska ha rätt kompetens Lärare som undervisar vuxna personer med utvecklingsstörning bör ha ämneskompetens, vuxenpedagogisk kompetens och gärna specialpedagogisk kompetens. Vidareutbildning för lärare som vill fördjupa sig på området får sökas på olika håll. Idag finns ingen pedagogisk utbildning med inriktning på just vuxenstuderande med funktions nedsättningar. * Begåvningsstöd och begåvningshjälpmedel Begåvningsstöd och begåvningsstödjande hjälpmedel ger stöd där begåvningen inte räcker till. Begåvningsstöd kan vara att översätta skriven text till bilder, som är mer konkreta, eller att skriva med korta meningar, utan svåra ord och förklara sådant som kräver förkunskap. Exempel på hjälpmedel är olika tidshjälpmedel som veckoplaneringsscheman där varje veckodag har sin färg och klockor som går att programmera med olika röstmeddelanden för att påminna om aktiviteter med mera. 10

11 * Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK AKK ersätter eller kompletterar ett bristande tal och språk i kommunikationen mellan människor. Alternativa och kompletterande kommunikationssätt kan till exempel vara att använda gester, tecken som stöd, pictogram, bilder, bliss eller föremål. Mer information finns på Södra regionens kommunikationscentrum Specialpedagogiska skolmyndigheten samt Hjälpmedelsinstitutet Pictogram är ett visuellt språk utvecklat för personer som saknar eller har begränsad förmåga att tala, läsa och skriva. vacker dansa parfym rolig pussa Bliss är ett system av symboler där ord och begrepp representeras av bilder istället för av bokstäver. 11

12 Intervju En skola för alla På Högalids folkhögskola utanför Kalmar finns stor erfarenhet av att undervisa vuxen studerande med utvecklingsstörning. Lars-Olof Sjöstedt, som varit rektor på skolan i elva år, arbetar aktivt för att alla studerande ska känna sig välkomna, utvecklas och växa som människor. Högalids folkhögskola har en allmän kurs som är utformad för vuxna med utvecklingsstörning. Den heter Baslinjen och deltagarna som går där kallas basare. I år är de 23 personer jämnt fördelade på årskurs 1 och 2:3. Basarna smälter in på ett självklart sätt här hos oss. De driver skolans kiosk och ingår emellanåt i grupper tillsammans med andra studerande, säger Lars-Olof. Så är det till exempel varje onsdagseftermiddag. Då står det Hälsa på Högalid på schemat för alla som läser på folkhögskolan. De studerande kan välja att hålla på med yoga, massage eller fysiska aktiviteter till exempel. Valet är helt fritt och i grupperna ingår både basare och studerande från andra kurser. Arbete för att motverka fördomar Under sina elva år på skolan har Lars-Olof inte upplevt några problem med tråkiga attityder mot del tagarna på Baskursen. En av förklaringarna till det är att skolan arbetar aktivt för att motverka fördomar. Ett led i det arbetet är att ordna temadagar eller storföreläsningar om till exempel mångfald. Minst en gång om året bjuder vi in en föreläsare som har en utvecklingsstörning. Han berättar för hela skolan om de fördomar och den okunskap som personer med utvecklingsstörning ofta möter. Sedan svarar han på frågor. Det ger en bra introduktion för studerande som inte har kommit i kontakt med personer med utvecklingsstörning tidigare. Möjlighet att läsa enstaka ämnen i vanliga kurser Deltagarna på Baskursen kan läsa två eller tre år på Högalids folkhögskola. De går i särskilda klasser men det händer att någon enstaka deltagare hoppar in och läser ett ämne i andra kurser. Det är ett sätt att uppmuntra dem som har ett särskilt intresse för ett visst ämne. Varje sådan placering förbereds noga. Det måste bli bra för alla och får inte upplevas som ett misslyckande av basaren. 12

13 Intervju Sådana lösningar har vi haft inom matematik, historia och skriven svenska. Det är inte jättevanligt men det handlar kanske om en kursdeltagare per årskurs. De lärare som får ta emot enstaka basare i sina kurser brukar vara mycket positiva. Lärarna provar sig fram för att se vad som fungerar. Om de har funderingar kan de alltid vända sig till lärarna på Baskursen. Normalt sett brukar deltagarna klara sig bra utan särskilt stöd, säger Lars-Olof. En fördel är också att all personal på skolan har fortbildats inom specialpedagogik. Det skedde i samarbetet med Högskolan i Kalmar för fyra år sedan. De som fullföljde kursen fick då fem akademiska poäng i specialpedagogik. Under åren har vi samlat på oss mycket erfarenhet och nu anser vi att tiden är mogen för att utöka vårt kursutbud. Vi planerar att starta en kvalificerad yrkesutbildning för omsorgspedagoger. Och en kurs för vuxenstuderande med Aspergers syndrom. Det känns angeläget och spännande! Planer på nya kurser Lars-Olof är noga med att de lärare som under - visar på Baskursen ska ha rätt kompetens. När vi nyanställer söker vi lärare som är utbildade i specialpedagogik. Helst ska de ha tidigare erfarenhet av arbete med personer med utveck lingsstörning. För att få in nya idéer till skolan har Högalid ett aktivt nätverkssamarbete med andra skolor som har vuxen studerande med utvecklingsstörning. 13

14 Intervju Studerande med utvecklingsstörning blev en utmaning för skolan När det plötsligt visade det sig att en av de nyantagna på Allmän linje hade en utvecklingsstörning, reagerade flera i kollegiet negativt. De ville att den studerande skulle sluta. Men skolans rektor, Karin Larsson, valde att satsa på utbildning, samtal och nya lösningar. Idag går ytterligare två studerande med utvecklingsstörning på skolan. Varje höst startar tre grupper på Allmän linje på folkhögskolan. Men förra hösten blev det inte som vanligt. Ganska omgående upptäckte lärarna att en av de studerande, som heter Mitra, inte alls hängde med i undervisningen. Först trodde vi att det berodde på att hon inte har svensk bakgrund. Men så är det ju med många som studerar här. Detta var något mer och efter ett tag insåg vi att det handlade om en utvecklingsstörning, säger Karin. Kuratorn försökte prata med Mitra men hon slöt sig som en mussla. Situationen blev ansträngd. Lärarna och de andra kursdeltagarna kände att det inte fungerade i klassrummet. Första tanken i kollegiet var att Mitra måste sluta. Jag läste på i regelverket. Det skulle vara en enkel utväg att låta henne gå. Men jag insåg snart att vi inte kunde göra oss av med henne bara för att hon inte passade in. Utbildning och stöd gav resultat Den här typen av problematik hade inte funnits på skolan tidigare och kollegiet behövde hjälp utifrån. Därför sökte jag, och fick, pengar från Sisus för handledning av personalen och för att anställa en assistent på halvtid. Assistenten tog hjälp av Specialpedagogiska institutet och hela personalen gick på fortbildning om autism och utvecklingsstörning. Vi pratade också med föräldrar till barn med utvecklingsstörning. De var mycket frikostiga med tips och information. Under höstterminen fick de andra kursdeltagarna information om att Mitra behövde extra stöd. Personalgruppen bildade ett team runt Mitra där Karin, kuratorn, assistenten och en lärare samarbetade för att hitta bra lösningar. Den största utmaningen var att 14

15 Intervju Mitra inte ville erkänna sina svårigheter. Men till slut hittade assistenten ett område där Mitra insåg att hon inte kunde men ville lära sig. Det blev en öppning. Det rådde stor okunskap i kollegiet när Mitra började här. Men genom att arbeta tillsammans med henne har vi lärt oss mycket, säger Karin. Och de nya kunskaperna har kommit väl till pass eftersom det dök upp ytterligare två studerande med utvecklingsstörning i den senaste antagningen. Lösningar som gynnar alla Eftersom skolan nu har tre studerande med utvecklingsstörning finns en assistent anställd på heltid och hela studiemiljön får sig en översyn. Till exempel ska datorsystemet anpassas för att klara av att läsa upp skriven text och kunna ta muntliga kommandon. En sådan lösning gynnar även andra som har svårt att läsa och skriva svenska, säger Karin, som börjar kunna se positiva effekter av allt arbete. Det har varit en lång resa men nu är alla med på tåget. Även om lärarna ibland tycker att det är svårt att hitta rätt nivå på undervisningen, så finns intresset för att hitta lösningar. Fler än jag tycker att vi blir bättre och bättre på att se till varje studerandes behov. Nu är utmaningen att hålla sig kvar på rätt spår. Omställningar möter ofta motstånd och både personal och andra kursdeltagare måste kontinuerligt hållas uppdaterade och få information om situationen kring just de här studerande. I linje med folkhögskolans pedagogik Förändringen av attityder och arbetssätt på skolan har krävt mycket energi. Men det är uppenbart att de studerande med utvecklingsstörning har tillfört något positivt. En person som Mitra gör det tydligt att alla kan studera utifrån sina egna förutsättningar. Kan en, så kan andra hitta personligt utformade lösningar. Det ökar handlingsutrymmet för alla och ligger helt i linje med folkhögskolans pedagogik. Under den senaste tiden har det till och med dykt upp tankar på att regelbundet starta mindre studiegrupper för vuxenstuderande med utvecklingsstörning på folkhögskolan. Men vi får se hur det blir, säger Karin. Personerna i texten heter egentligen någonting annat. 15

16 Intervju Genomtänkt rekrytering är A och O NEO är en medieutbildning på Jämshögs folkhögskola som vänder sig till personer med särskolebakgrund. Dramapedagogen Erika Silfver berättar om arbetssättet på NEO och hur lärarlaget rekryterar nya studenter. NEO betyder ny och även om kursen numera har fyra år på nacken passar namnet fortfarande bra. Vi som jobbar på NEO är måna om att tänka nytt. Målsättningen är att utgå från kursdeltagarnas intressen. Därför måste vi vara följsamma och inte fastna i gamla mönster, säger Erika. I år har NEO 18 deltagare fördelade på två årskurs er. Erika undervisar på kursen två dagar i veckan. Den ena dagen arbetar hon med dem som har valt att studera bild. Den andra dagen undervisar hon i drama. På dramalektionerna vill deltagarna ofta jobba med relationsfrågor. Många av dem som går på NEO har svårt med just relationer och funderar över sitt eget beteende. Genom improvisation, forumteater och rollspel får deltagarna möjlighet att närma sig de här frågorna. Gestaltandet är ett utmärkt verktyg för våra deltagare. Genom att prova olika roller blir problemen konkreta men samtidigt är formen lekfull alltså inte hotfull. Genomtänkt rekrytering På NEO har lärarna en genomtänkt strategi för rekrytering av nya studerande. Målet är att skapa grupper där alla deltagare är på ungefär samma nivå och kan ha utbyte av varandra. Även materialet som presenterar kursen är genomarbetat för att passa målgruppen. Kursprogrammet är på lättläst svenska med många bilder. Den som blir intresserad får komma på prova på-dagar. De som redan går på NEO är med och planerar hur vi ska presentera vår verksamhet för besökaren. Deltagarna brukar lägga ned mycket tankearbete och energi på den uppgiften. De vill verkligen att besökaren ska förstå vad vi gör. Besökaren intervjuas också av ett par lärare i kollegiet. En av oss som intervjuar tar anteckningar. Sedan läser vi upp vad som skrivits så att intervjupersonen får möjlighet att bekräfta att vi har förstått rätt. Det är en bra form av informationsutbyte. Efter intervjun får besökaren lite betänketid. De som kommer fram till att de vill börja på NEO har en god bild av vad utbildningen innebär. Det gör att de är motiverade och har rätt förväntningar. Det är bra förutsättningar för en lyckad studietid. 16

17 Intervju Deltagarna arbetar i skarpa projekt På NEO får kursdeltagarna inte färdiga läromedel. Istället använder de kameror, pennor, musik och teater för att fördjupa sig i teman som intresserar dem. En grundläggande tanke i pedagogiken är också att arbeta i så kallade skarpa projekt. Det innebär att projekten bedrivs tillsammans med externa samarbetsparters. Vi vill att projekten ska vara på riktigt. Till exempel tränar vi tillsammans med Teater OM som är en teatergrupp för vuxna med utvecklingsstörning. På så sätt presenterar vi en förening för våra deltagare. Förhoppningen är att de ska vilja bli medlemmar där när de slutar på NEO. Vi sam arbetar också med Teatersmedjan och repar på deras scen en gång i veckan. I ett annat projekt är de lokala biblioteken samarbetspartners. NEO har fått låna lättlästa böcker som kursdeltagarna recenserat. Vi har också valt ut scener som vi har dramatiserat och visat upp för publik på biblioteken. Erika och de andra lärarna är måna om att det som NEO visar upp ska vara av god kvalitet. Många förväntar sig taffliga produktioner när de vet att avsändarna är personer med utvecklingsstörning. Men våra deltagare har stor kompetens. När vi har fotoutställningar hjälps vi till exempel åt att hänga bilderna så att det ser proffsigt ut. Besökarna brukar bli imponerade och många vill köpa alstren! Kan läsa ämnen i andra kurser Det händer att deltagare på NEO blir intresserade av ämnen som ges på andra kurser. För en tid sedan kom en studerande och uttryckte önskemål om att få läsa engelska. Hennes kompis blev också intresserad och nu deltar de två i engelskundervisningen på vår allmänna linje. De läser tillsammans med andra som har likvärdiga förkunskaper i engelska. Den här typen av lösningar uppmuntras på NEO. Målet är att deltagarna själva ska se nya möjligheter och föreslå dem för sina lärare. Vi har också två deltagare som blivit intresserade av att lära sig spela gitarr. De får individuell undervisning av vår musiklärare och målet är att de ska kunna spela med andra. Men först måste de bli lite bättre så att de blir en tillgång i bandet och inte ses som en belastning av de andra. 17

18 Intervju Karin valde teckenspråksstudier framför gymnasiesärskolan Karin Thern är 20 år och studerar teckenspråk på Sundsgårdens folkhögskola. Hon är den enda i klassen som har en utvecklingsstörning och deltar i undervisningen på sina villkor. Karin använder tecknad svenska i sin vardagliga kommunikation och uppskattar att alltid kunna göra sig förstådd i klassen. När Karin var liten gick hon i en integrerad klass, med både särskoleelever och grundskoleelever, i den lokala skolan. Det fungerade bra. När det var dags att börja på gymnasiet ville Karin följa med sina kompisar och sin lillebror till deras gymnasium. Istället blev hon hänvisad till gymnasiesärskolan. Hon började där men bestämde sig för att sluta ganska omedelbart. Problemet bestod till stor del av att lärarna inte pratade direkt med Karin, utan hellre vände sig till hennes assistent. Det kändes inte bra, säger Karin som istället tog ett sabbatsår. Men när hon fick en ny assistent som gått på teckenspråkslinjen på Sundsgårdens folkhögskola, uppkom en idé. Tänk om Karin kunde få studera där i en teckenspråkig miljö! Utbyte med klasskompisarna Nu läser Karin sitt tredje år på Sundsgården. Utbildningen är egentligen tvåårig men hon har fått ett extra år. En av hennes lärare, Jennie Lenngård, har tidigare erfarenhet från särskolan och hon är glad över Karins närvaro i klassen. Karin tillför ett nytt perspektiv. Flera av klasskompisarna hade aldrig träffat någon med Downs syndrom tidigare. Genom att lära känna Karin har de lärt sig att umgås med människor på olika sätt och på köpet har de fått förståelse för vad en personlig assistent gör, säger Jennie. 18

19 Intervju Kommunikationen mellan klasskompisarna och Karin fungerar bra. Hon pratar med alla som visar intresse för henne, men har sina favoriter som hon helst vänder sig till. Studerar efter individuellt schema Karin har ett eget schema och är bara med i den stora klassen vid vissa tillfällen. Det kan vara vid redovisningar eller när de går igenom glosor. Övrig tid sitter hon vid ett eget arbetsbord utanför klass rummet tillsammans med sin assistent. Precis som de andra i klassen studerar Karin teckenspråk, avläsning och arbetar med språkbox. I språkboxen filmar hon sig själv när hon berättar något på teckenspråk. Sedan får läraren titta på inspelningen och kommentera. Dessutom studerar Karin vardagsmatematik och svenska. Men teckenspråk är roligast, säger Karin. Lärarna grovplanerar Karins lektioner och ser till att hon har studiematerial som passar för henne. Jag får tänka på ett helt annat sätt kring Karins lektioner och det är roligt och utvecklande, säger Jennie. Bilder ger dagen struktur För att Karin ska veta vad hon ska göra på dagarna har hon ett schema där de olika aktiviteterna symboliseras med bilder. Hon har också en extra funktion i sin mobiltelefon som heter Comai. Den gör så att mobiltelefonen piper vissa tider och visar en bild på nästa aktivitet. Till exempel piper det klockan kvart i två denna dag. Dags att gå till bussen och åka hem, konstaterar Karin. 19

20 Intervju Läsningen går bättre och bättre Thomas Wallgren är 28 år och har gått på folkhögskola i snart två år. Han läser tillsammans med andra personer med utvecklingsstörning och tycker att han har hamnat helt rätt. Hade jag inte börjat här hade jag gått hemma och haft tråkigt. Thomas är intresserad av datorer och gillar att fotografera digitalt. Han har lärt sig en hel del om sådant på skolan. Han övar också på att läsa och skriva eftersom det är svårt. Men läsningen går bättre och bättre. Innan Thomas började på folkhögskola gick han bland annat på dagcenter. Det var tråkigt. Det är roligare nu. Jag har bra kompisar. På fritiden gillar han att hålla igång hjärnan med tevespel eller pussel. Jag har en hobby också, berättar han. Det är att samla frimärken. Det gör jag tillsammans med min farfar. Thomas drömmer också om att skaffa körkort och att få börja köra folkrace. Eller att köpa en husvagn och vara med i en husvagnsklubb. Kommer att sakna lärarna, kompisarna och utsikten Thomas är snart är klar med sina studier och ska börja jobba. Tre dagar i veckan ska jag jobba på hunddagis och två dagar ska jag jobba med datorer. Det ska bli kul! Jag ska också flytta till en lägenhet med två rum. Jag har en god man som hjälper mig med ekonomin. Han ser fram emot det men kommer att sakna lärarna och kompisarna på skolan. Och utsikten. Det är en himla fin utsikt över havet. Den glömmer man inte i första taget, säger han. Thomas heter egentligen någonting annat. 20

information om stödinsatser Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning

information om stödinsatser Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning information om stödinsatser Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning Utgivna skrifter i denna serie: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning.

Läs mer

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv Lättläst Detta är Frösunda Vi ger dig stöd till ett bättre liv Detta är viktigt för Frösunda Alla människor har samma värde. Alla människor kan utveckla sig. Det ska vara roligt att träffa andra människor.

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Förord 3 Riksgymnasieverksamheten 4 Skola 6 Habilitering 7 Elevhem 8 Villkor för antagning 9 Finansiering av verksamheten 10 Riksgymnasieåret 12 Huvudmän för riksgymnasierna

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen Att leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Handikappomsorgen Innehåll Vad är LSS?... sid 3 Leva som andra... sid 3 För vem gäller lagen?... sid 4 Alla

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med

Läs mer

Riksföreningen SYVI Särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening. Ansvarig utgivare Åsa Tholin 0703 95 42 44. Org.

Riksföreningen SYVI Särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening. Ansvarig utgivare Åsa Tholin 0703 95 42 44. Org. Juni 2014 Riksföreningen SYVI Särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening Ansvarig utgivare Åsa Tholin 0703 95 42 44 Org.nr 822003-8510 Redaktör detta nummer Christel Lindqvist Framsidan,

Läs mer

Välkommen att studera på Särvux i Avesta!

Välkommen att studera på Särvux i Avesta! Välkommen att studera på Särvux i Avesta! Särvux är en frivillig vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada samt

Läs mer

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning 2012-06-18 ALL 2012/30, 31, 32, 33 Innehåll Förord... 3 Riksgymnasieverksamheten... 4 Omvårdnadshuvudmän... 5 Skola... 6 Habilitering... 7 Elevhem... 8 Finansiering

Läs mer

Ett Skellefteå för alla. Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå

Ett Skellefteå för alla. Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå Ett Skellefteå för alla Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå Inledning Den här broschyren handlar om mänskliga rättigheter. Om rätten att delta i samhällslivet och om rätten att

Läs mer

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Kunskapsutbyte som skapar nya möjligheter Ny teknik kan utgöra ett bra stöd för elever i skolarbetet. Men

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna Särvux Sydnärkes Utbildningsförbund ASKERSUND HALLSBERG LAXÅ Kurskatalog 2010 Särvux en alternativ utbildning Särvux är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år

Läs mer

Statsbidrag. insatser som underlättar livet

Statsbidrag. insatser som underlättar livet Statsbidrag insatser som underlättar livet Specialpedagogiska skolmyndigheten Titel: Statsbidrag insatser som underlättar livet Ansvarig på SPSM: Leif Näfver Redaktör och text: Annika Wallin, Blira Konsult

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning. Läsåret 2007/2008. En förstudie.

Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning. Läsåret 2007/2008. En förstudie. Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning Läsåret 2007/2008. En förstudie. Folkhögskolekurser för studerande med utvecklingsstörning Läsåret 2007/2008. En förstudie. Specialpedagogiska

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna LUST ATT LÄRA MER Särskild utbildning för vuxna SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA - SÄRVUX Våra kurser vänder sig till dig som - har fyllt 20 år - har en kognitiv funktionsnedsättning, eller en förvärvad hjärnskada

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog för Särvux Särskild utbildning för vuxna Läsåret 2015-2016 Särvux Särskild utbildning för vuxna Särvux är en frivillig kommunal vuxenutbildning för dig över 20 år och som har en utvecklingsstörning

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna I KATRINEHOLM OCH VINGÅKER Kunskaper och färdigheter för ETT GOTT LIV www.viadidakt.se Telefon: 0150-48 80 90, 0151-193 00 E-post: info@viadidakt.se Viadidakt är en gemensam

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

Vi utgår alltid efter dina enskilda behov och förutsättningar.

Vi utgår alltid efter dina enskilda behov och förutsättningar. Vem får studera på särskild utbildning för vuxna? Det är du som bor i Sverige och har en utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada som får studera inom särskild utbildning för vuxna från och med det

Läs mer

Välkommen att studera på Särvux i Avesta!

Välkommen att studera på Särvux i Avesta! Välkommen att studera på Särvux i Avesta! Särvux är en frivillig vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada som

Läs mer

Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem

Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Plugga på Riksgymnasiet bo på elevhem Att börja på gymnasiet kan kännas både spännande och kanske lite skrämmande. Så är det för de flesta. Vad vill jag läsa? Och

Läs mer

Tydliggörande pedagogik

Tydliggörande pedagogik Tydliggörande pedagogik - hur får vi våra elever att förstå sig själva Cecilia Olsson, fil.dr. spec.ped och pedagogisk handledare Skollagen: Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för

Läs mer

Välkommen till Särvux i Mölnlycke!

Välkommen till Särvux i Mölnlycke! Sär vux kursprogram 2013 Välkommen till Särvux i Mölnlycke! Särskild utbildning för vuxna (Särvux) är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller

Läs mer

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Särskild utbildning för vuxna - Särvux Våra kurser vänder sig till dig som har fyllt 20 år har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Pictogram. för dem som behöver kommunicera med bilder

Pictogram. för dem som behöver kommunicera med bilder Pictogram för dem som behöver kommunicera med bilder Bilder kan se olika ut beroende på vad de ska ha för funktion i kommunikationen. Berättar man om när man varit i sin sommarstuga kan en fotografisk

Läs mer

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09 Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1 En väg till fortsatta studier och arbete Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning En väg till fortsatta studier och arbete. 1 2 En väg till fortsatta studier och arbete.

Läs mer

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada

Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig

Läs mer

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015 Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning

Läs mer

Lika Unikas skolplattform

Lika Unikas skolplattform Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10 Förskolan och arbetsplan 2009/10 1 Övergripande mål för Förskolan på Svenska skolan i Nairobi, Kenya Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt den svenska läroplanen för förskola (Lpfö98) Vi

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Särvux. Träningsskola. Grundläggande kurser. Yrkesinriktade kurser. Gymnasiekurser

Särvux. Träningsskola. Grundläggande kurser. Yrkesinriktade kurser. Gymnasiekurser Särvux Träningsskola Grundläggande kurser Yrkesinriktade kurser Gymnasiekurser Särvux särskild utbildning för vuxna Särvux (särskild utbildning för vuxna) är en skolform för dig som har fyllt 20 år. har

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

En skola i Täby med Aspergerprofil

En skola i Täby med Aspergerprofil En skola i Täby med Aspergerprofil www.mimersgymnasium.se Mimers gymnasium Mimers gymnasium är en skola anpassad för elever med aspergers syndrom, högfungerande autism och liknande tillstånd. Skolan arbetar

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla

En likvärdig utbildning för alla Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara

Läs mer

SÄRVUX kursprogram 2014-2015

SÄRVUX kursprogram 2014-2015 SÄRVUX kursprogram 2014-2015 Välkommen till Vux i Mölnlycke! Särskild utbildning för vuxna (Särvux) är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

e p r t er Lä a n st ud e r a i l å ng sam t a k Särvux Välkommen till (Särskild utbildning för vuxna) 2014-2015

e p r t er Lä a n st ud e r a i l å ng sam t a k Särvux Välkommen till (Särskild utbildning för vuxna) 2014-2015 dig mer, repe r t er Lä a di na ku n sk ap e ro p! p ch u r g st ud liten e r a i l å ng n e i t sam t a k Särvux Välkommen till (Särskild utbildning för vuxna) 2014-2015 Sista ansökningsdag 9S i dmaj

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

I en klass för sig Om att vara ung och gå i särskola. Författare: Clara Holmberg

I en klass för sig Om att vara ung och gå i särskola. Författare: Clara Holmberg AV-nr 101022tv 1-3 I en klass för sig I en klass för sig Om att vara ung och gå i särskola Författare: Clara Holmberg Inledning: Programserien vill inspirera till diskussion kring olika teman, stärka identiteten

Läs mer

Det livslånga lärandet. Mattias Egebrink. Kurskatalog Lärvux

Det livslånga lärandet. Mattias Egebrink. Kurskatalog Lärvux Det livslånga lärandet Mattias Egebrink Kurskatalog Lärvux Är du nyfiken på att studera är du välkommen till oss för att diskutera dina önskemål. Vi finns i Komvux lokaler (hus C) på Korsängsgatan 12 i

Läs mer

Vägledning för bidrag vid vissa studier

Vägledning för bidrag vid vissa studier 2015-02-24 ALL 2015/341 Vägledning för bidrag vid vissa studier Till personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga Beslutad 2015-02-13 av Leif Näfver, Avdelningschef Inledning Syftet med den här

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter SKOLOMRÅDETS SÄRSKILDA pedagogiska verksamheter består av Särskolan, Ledviks

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla

En likvärdig utbildning för alla En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt FAS Konferenscentrum Wallenberg 2016-04-28 Tre skolmyndigheter Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

CAS-vuxenutbildning för dig

CAS-vuxenutbildning för dig SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem! LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Hej! Vi på Fria Teatern är mycket glada att över att vi får spela Svårast är det med dom värdelösa för dig och din elevgrupp. Föreställningen är ca timme lång med ett kort uppföljande

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna. Särvux. Välkommen till Särvux - en plats där du växer. Kom ihåg! Sista ansökningsdag. 1 maj. Trollhättan Y Vänersborg

Särskild utbildning för vuxna. Särvux. Välkommen till Särvux - en plats där du växer. Kom ihåg! Sista ansökningsdag. 1 maj. Trollhättan Y Vänersborg Särskild utbildning för vuxna Särvux Välkommen till Särvux - en plats där du växer Kom ihåg! Sista ansökningsdag 1 maj Trollhättan Y Vänersborg Kort om Särvux i Trollhättan och Vänersborg Särvux är för

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

AKTIVITETSHANDLEDNING

AKTIVITETSHANDLEDNING AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman JEFFREY IGE VÄGEN TILL PARALYMPICS av Martin Nauclér Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning Carlbeck-kommittén har utrett utbildningen för personer med utvecklingsstörning. Kommittén skrev ett delbetänkande

Läs mer

Att studera på Komvux. Katarina Larsson, utbildningsledare

Att studera på Komvux. Katarina Larsson, utbildningsledare Att studera på Komvux Katarina Larsson, utbildningsledare Innehåll 1. Om vuxenstudier 2. Komvux:s organisation i Göteborg 3. Komvux i jämförelse med gymnasiet 4. Individuella behov och olika förutsättningar

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gör vi genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

projektkatalog KULTURSKOLAN

projektkatalog KULTURSKOLAN KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd

Läs mer

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Tydlighet och struktur i skolmiljö Tydlighet och struktur i skolmiljö Skoldagen 21 mars 2013 Evelyn Widenfalk Ehlin Leg. arbetsterapeut Jenny Rignell Leg. arbetsterapeut Definitioner Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk

Läs mer

Laina Kämpe Skolsektionen. Ansvarig för: Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Gymnasieskola Vuxenutbildning

Laina Kämpe Skolsektionen. Ansvarig för: Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Gymnasieskola Vuxenutbildning `áêâìä êåêw 2004:65 aá~êáéåêw 2004/1759 e~åçä ÖÖ~êÉW péâíáçålbåüéíw Laina Kämpe Skolsektionen a~íìãw 2004-08-31 jçíí~ö~êéw oìäêáâw Ansvarig för: Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Gymnasieskola

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX. Särskild utbildning för vuxna

VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX. Särskild utbildning för vuxna VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna Vad är Lärvux? Lärvux är en egen skolform som består av en grundläggande och en gymnasial nivå. Du är välkommen att söka kurser hos oss om du behöver

Läs mer