Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27 VBU totalt, månadsrapport Budgetuppföljning xlsx VBU10E BUDGET Utfall Utfall % av Budgetavvikelse Utfall ackumulerat Prognos Helår årsbudget ackumulerat Föregående år budget Text 2013 Jan Feb 13 Jan 12 Feb 12 avvikelse Ungdomsgymnasiet Intäkter 5 696,0 414, ,6 139,7 Personalkostnader , , , ,4 Material/övriga kostnader ,0 734, ,2 73,9 Projekt Vägval Framtid 1) 2 635,0 796, ,1 8,9 Totalt , , , ,5 0 Gymnasiesär i egen regi Intäkter 216,6 5,1 2 31,0 14,0 Personalkostnader 1 229,5 218, ,9 203,4 Material/övriga kostnader 250,0 5,4 2 36,3 29,6 Totalt 1 262,9 219,1 17 8,6 219,0 0 Vuxenutbildning Intäkter 2) 9 823, , , ,1 Personalkostnader , , , ,6 Material/övriga kostnader 6 070,9 335, ,1 399,3 Totalt 6 836, , , ,2 0 Uppdrag Intäkter 1 074,5 0, ,1 0,0 Personalkostnader 874,5 135, ,6 0,0 Material/övriga kostnader 0,0 60,9 0 60,9 20,9 Totalt 200,0 196, ,4 20,9 0 Övrigt Lokalkostnader 3) , , , ,7 Kapitalkostnader 3 600,0 583, ,4 559,2 Adm. Ungdomsgymnasiet 4 560,3 756,7 17 3,4 757,0 Adm. Centralt , , , ,3 IT enheten 3 656,0 333, ,8 229,0 Service 1 579,7 285, ,4 276,0 Skolmåltider 7 479, , ,5 993,0 Elevvård 1 921,7 301, ,4 230,3 Övriga verksamheter 8 366, , , ,3 varav projekt 0,0 107, ,9 2,8 Totalt , , , ,8 0 IKE / elevkostnader Ungdomsgymnasiet , , , ,0 varav intäkter 2 000,0 781, ,4 0,0 varav kostnader , , , ,0 Gymnasiesärskolan 6 388,8 12, ,1 296,7 Elevresor 4 300,0 872, ,1 968,1 Inackordering 1 500,0 269, ,9 294,3 Totalt , , , ,1 0 SUMMA , , , ,1 0 Riktvärde 17 % Kommentarer avseende årets utfall: 1) Rekvisition av statsbidrag sker i efterskott 2) Statsbidrag för pågående utbildningar, tkr överfört från ) Lokalvårdskostnader ej debiterade från Ludvika kommun, 300 tkr per månad är uppbokat.

28 Delegationsordning 1 för direktionen vid Västerbergslagens Utbildningscentrum Innehållsförteckning Sid Inledande bestämmelser 1 I II Ärenden enligt statliga författningar 1 Skollagen (nya) 3 G1 Skollagen (gamla) 10 2a Gymnasieförordningen gällande åk1 11 G2 Gymnasieförordningen gällande åk2 och äldre 15 3 Gymnasiesärskoleförordningen 16 4 Förordning om kommunal vuxenutbildning 17 5 Särvuxförordning 18 6 Förordningen om svenskundervisning för invandrare 19 Personalärenden 7 Organisationsförändring/personalbudget 20 8 Anställningsärenden 20 9 Uppsägning/avskedande Förhandling/lönesättning Pensionsärenden Ledighetsärenden Disciplinärenden Bisysslor Vissa ersättningar och avdrag Särskild beslutsordning i ärenden som rör utbildningschefen 22 III Arbetsmiljö och rehabilitering 22 IV Elevhälsa 22 V Ordförandebeslut 22 VI Ekonomi 23 VII Sekretess/Överklagande av delegats beslut/vidaredelegation 24 VIII Uppvaktning och representation 24 Bilaga Anmälan om delegationsbeslut 25

29 Inledande bestämmelser 2 Inledning Med delegationsordning avses en förteckning över sådana ärenden, vari beslutanderätten enligt gällande bestämmelser egentligen ankommer på förbundsdirektionen (DIR) men där DIR uppdragit beslutanderätten åt annan att fatta beslut på direktionens vägnar. Delegationsordningen fastställs av DIR. Delegationsordningen gäller alla ärenden som finns i förteckningen, där det inte angivits att beslutet enligt lag eller förordning skall fattas av en viss anställd, t ex rektor. Ärenden som rektor eller annan anställd skall besluta om i enlighet med lag eller förordning har inte tagits med i detta dokument. Allmänna bestämmelser Ärenden av principiell betydelse eller av stor vikt Delegat får inte besluta i ett ärende om detta har principiell betydelse eller är särskilt viktigt. I sådana fall skall delegaten med eget yttrande överlämna ärendet till DIR för beslut. Ersättare för delegat Ersättare får inte besluta i viktigare ärenden om beslutet utan större nackdelar kan vänta till delegatens återkomst. Vid förfall övertas delegatens beslutanderätt - i första hand av den som förordats som vikarie på delegatens tjänst - i andra hand av den som enligt sin uppdragsbeskrivning är ersättare för delegaten - i tredje hand av delegatens närmaste chef. Vid förfall för direktionens ordförande övertas beslutanderätten av vice ordföranden. Beslut som enligt författningarna ligger på rektor kan inte övertas av annan ledningspersonal. Beslut som fattas i samråd och efter samråd Om ett beslut skall fattas i samråd får delegaten besluta endast om han och den han skall samråda med är överens om beslutet. Om man inte blir överens beslutar delegatens närmaste chef. Om ett beslut skall fattas efter samråd måste delegaten samråda med angiven befattningshavare före beslutet. Delegaten är dock fri att besluta även om han eller hon inte blir överens med samrådspartnern. Ärenden som inte återfinns i delegationsordningen En delegationsordning kan knappast någonsin bli heltäckande. Ärenden som inte återfinns i delegationsordningen avgöres - av DIR om frågan enligt författning skall prövas av direktionen - av utbildningschefen om författning inte anger någon annan Anmälan av delegationsbeslut Delegationsbeslut skall anmälas genom att beslutet insändes till direktionssekreterare för att efter diarieföring delges direktionen. Delegationsbeslut som är av rutinmässig karaktär behöver dock ej anmälas.

30 Delegationsordning 3 Antagen av Direktionen Ändringar se diarienummer: VBU 2012/13 00 Den nya skollagen (2010:800) ska som huvudregel tillämpas från den 1 juli 2011 För kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och utbildning i svenska för invandrare ska den nya skollagen tillämpas från och med den 1 juli 2012 För elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 ska gamla bestämmelser tillämpas. Gymnasieförordningen (2010:2039) ska tillämpas på utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som påbörjas efter den 1 juli För de skolformer som inte omfattas av nya skollagen eller förordningarna gäller den gamla delegationsordningen till dess att lag och förordningar trätt i kraft även för dessa. Ärendetyp Författningsrum Beslutande/delegat I Ärenden enligt statliga författningar 1. Skollagen 2 kap Huvudmän och ansvarsfördelning 1.1 Vilka som får undervisa i skolväsendet Om en person saknar legitimation och det inte finns någon att tillgå inom organisationen men personen befinnes lämplig och i stort har rätt utbildning får denne bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Om denne person ska bedriva undervisning längre tid än sex månader, ska huvudmannen först fatta beslut om detta. 1.2 Kompetensutveckling Huvudmannen ska se till att lärare och annan personal vid skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. SL 2 kap 19 SL 2 kap 34 Andra stycket Utbildningschef Utbildningschef 1. Skollagen 4 kap Kvalitet och inflytande 1.3 Huvudmannanivå Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. SL 4 kap 3 Utbildningschef

31 1.4 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. 1.5 Rutiner för klagomål Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Informationen om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. 4 SL 4 kap 7 SL 4 kap 8 Utbildningschef Utbildningschef 1. Skollagen 6 kap Åtgärder mot kränkande behandling 1.6 Ansvar för personalen Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i kapitel 6 (Åtgärder mot kränkande behandling) när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget 1.7 Aktiva åtgärder Huvudmannen ska se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever 1.8 Aktiva åtgärder Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling 1.9 Aktiva åtgärder Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas i efterföljande års plan Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling En lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev ansett sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. På motsvarande sätt är en rektor skyldig att anmäla till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande SL 6 kap 5 SL 6 kap 6 SL 6 kap 7 SL 6 kap 8 SL 6 kap 10 Respektive chef Utbildningschef Utbildningschef Rektor Rektor

32 5 behandling i framtiden. 1. Skollagen 15 kap Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan 1.11 Samverkan Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt Antagning Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas 1.13 Information till hemkommunen När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen 1. Skollagen 16 kap Utbildning på nationella program i gymnasieskolan 1.14 Gymnasial lärlingsutbildning Ett skriftligt avtal (utbildningskontrakt)ska upprättas för varje elev och arbetsplats och undertecknas av eleven, huvudmannen och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Skolhuvudmannen ska se till att utbildningskontraktet upprättas Avvikelser från ett nationellt programs innehåll. Om det finns särskilda skäl, får huvudmannen besluta att en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som annars gäller för programmet 1.16 Beslut om behörighet och mottagande Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en sökande är behörig och om den sökande ska tas emot Mottagande i första hand Av de behöriga sökande till ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen. SL 15 kap 4 SL 15 kap 12 SL 15 kap 15 SL 16 kap 11a SL 16 kap 14 SL 16 kap 36 SL 16 kap 43 Utbildningschef Antagningsnämnd Rektor Rektor Rektor Antagningsnämnd Antagningsnämnd

33 6 1. Skollagen 17 kap Utbildning på introduktionsprogrammen 1.18 Utbildningens omfattning Preparandutbildningen ska pågå högst ett år. Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får preparandutbildningen förlängas till två år Utbildningens omfattning Utbildningen på introduktionsprogrammen ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock minskas, om en elev begär det och huvudmannen finner det förenligt med syftet med elevens utbildning Behörighet Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ Beslut om behörighet och mottagande Den huvudman som anordnar utbildnigen prövar om en sökande till programinriktat individuellt val eller till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever är behörig och om den sökande ska tas emot. SL 17 kap 5 SL 17 kap 6 SL 17 kap 11 SL 17 kap 14 Utbildningschef Rektor Utbildningschef Antagningsnämnd 1. Skollagen 18 kap Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan 1.22 Mottagande och antagning Om en elev inte gått i grundsärskolan skall en prövning göras av hemkommunen, om eleven tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan. Ett sådant beslut ska föregås av en utredning som omfattar pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning Mottagande och antagning Huvudmannen prövar frågor om antagning av en som ska tas emot i gymnasiesärskolan Mottagande och antagning Huvudmannen ska efter samråd med eleven och elevens vård-nadshavare avgöra om en elev i gymnasiesärskolan ska gå på 1 ett nationellt program, 2 ett specialutformat program eller 3 ett individuellt program Information till hemkommunen När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola SL 18 kap SL 18 kap 9 Första stycket SL 18 kap 9 Andra stycket SL 18 kap 10 Rektor Antagningsnämnd Rektor Rektor

34 med annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen Skollagen 19 kap Utbildning på program i gymnasiesärskolan 1.26 Specialutformade program Ett specialutformat program ska i fråga om utbildningens nivå motsvara ett nationellt program. Det kan utformas individuellt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. Huvudmannen ska fastställa en plan för varje specialutformat program. Om programmet är avsett för en grupp elever, ska huvudmannen även fastställa programmål Individuella program Huvudmannen avgör om en elev som tas emot på ett individuellt program ska ges yrkesträning eller verksamhetsträning. 1. Skollagen 20 kap Kommunal vuxenutbildning 1.28 Rätt att fullfölja utbildningen Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen. Huvudmannen får dock besluta att utbildnigen på kursen ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredställande framsteg Ansökan och mottagande på grundläggande nivå Om en ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska ett yttrande fogas där hemkommunen redovisar sin bedömning av om den sökande uppfyller villkoren. Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen. Den andra huvudmannen får ta emot den sökande, även om hemkommunen har bedömt att den sökande inte har rätt att delta i utbildningen Mottagande och antagning till utbildning på gymnasial nivå Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen. Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå beslutar om den sökande ska antas till utbildningen. SL 19 kap 4 För enskild elev SL 19 kap 6 SL 20 kap 9 SL20 kap 14 SL 20 kap Rektor Rektor Rektor Antagningsnämnd Antagningsnämnd

35 Intyg Den som genomgått en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom ett betyg ska få ett intyg. Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg. SL 20 kap 34 Rektor 1. Skollagen 21 kap Särskild utbildning för vuxna (Särvux) 1.32 Ansökan, mottagande och antagning Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen. Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den sökande ska antas till utbildningen Rätt att fullfölja utbildningen Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredställande framsteg Intyg Den som genomgått en kurs i särskild utbildning för vuxna och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg. SL 21 kap 7 SL 21 kap 9 SL 21 kap 23 Antagningsnämnd Utbildningschef Rektor 1. Skollagen 22 kap Utbildning i svenska för invandrare (SFI) 1.35 Utbildningens omfattning Utbildningen ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning får dock minskas om eleven begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med utbildningens syfte. SL 22 kap 6 Rektor

36 1.36 Samverkan med arbetslivet Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildning i svenska för invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som arbetslivsorientering, validering, praktik, eller annan utbildning. Huvudmannen ska också verka för att utbildning i svenska för invandrare kan bedrivas under tid för vilken eleven får ersättning enligt socialförsäkringsbalken på grund av sjukdom eller skada och för att utbildningen kan kombineras med andra aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvårdslagen Samverkan med arbetslivet Huvudmannen ska samråda med den berörda arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen som arbetsgivaren är bunden till genom kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i utbildningen och utbildningens förläggning Mottagande Huvudmannen beslutar om en person ska tas emot till utbildningen Rätt att fullfölja utbildningen Huvudmannen får besluta att utbildningen på kursen ska upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredställande framsteg Intyg Den som genomgått en kurs i svenska för invandrare och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få ett intyg. 9 SL 22 kap 7 SL 22 kap 9 SL 22 kap 15 SL 22 kap 16 SL 22 kap 28 Rektor Rektor Antagningsnämnden Utbildningschef Rektor

37 10 1. Skollagen/gymnasieskolan 1.1 Fastställande av plan för specialutformat program samt programmål för en grupp elever 1.2 Fastställande av plan för enskild elev vid specialutformat program 1.3 Fastställande av plan för utbildning vid individuella programmet 1.4 Fastställande av plan för enskild elev vid individuellt program GSL 5 kap 4a GSL 5 kap 4a GSL 5 kap 4b GSL 5 kap 4b Utbildningschef Rektor Utbildningschef Rektor 1.5 Sökande från annan kommun GSL 5 kap Utbildningschef 1.6 Sökande till utbildning utanför förbundet Utbildningschef 1.7 Intagning till utbildning GSL 5 kap 15 Intagningsnämnd Skollagen/gymnasiesär 1.8 Fastställande om program för elev i gymnasiesärskolan GSL 6 kap 9 Rektor 1.9 Intagning till utbildning GSL 6 kap 7 Intagningsnämnd 1.10 Frågan om en elev ska tas emot i gymnasiesär Skollagen/komvux 1.11 Anmälan/mottagande till grundläggande vuxenutbildning GSL 6 kap 7 GSL 11 kap 11, 14 Rektor Intagningsnämnd 1.12 Sökande till grundläggande GSL 11 kap 11 vuxenutbildning i annan kommun Rektor 1.13 Upphörande och återintag på grundläggande vuxenutbildning 1.14 Sökande till gymnasial vuxenutbildning i annan kommun 1.15 Intagning till gymnasial vuxenutbildning 1.16 Upphörande och återintag på gymnasial vuxenutbildning GSL 11 kap 14 GSL 11 kap 21 GSL 11 kap 22 GSL 11 kap 22 Rektor Utbildningschef Intagningsnämnd Rektor

38 11 Skollagen/Särvux 1.17 Utbildning utanför förbundet GSL 12 kap 11 Utbildningschef 1.18 Mottagande/intagning till särvux GSL 12 kap 11, 13 Intagningsnämnd 1.19 Upphörande och återintag till särvux Skollagen/SFI GSL 12 kap 13 Rektor 1.20 Mottagande av elev till SFI GSL 13 kap 12 Intagningsnämnd 1.21 Upphörande och återintag till SFI GSL 13 kap 12 Rektor Ärendetyp Författningsrum Beslutande/delegat 2. Gymnasieförordning för elever som startat sin utbildning efter 1 juli kap Lärotider för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2.1 Läsår Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter andra utbildningstider. Dagarna för höst- och vårterminen beslutas av huvudmannen. GF 3 kap 2 Utbildningschef 2. 4 kap Utbildningens innehåll och omfattning i gymnasieskolan 2.2 Programfördjupning Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana kurser som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om. Huvudmannen beslutar vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programfördjupning. 2.3 Individuellt val Huvudmannen beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. 2.4 Arbetsplatsförlagt lärande Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det GF 3 kap 6 GF 3 kap 7 GF 3 kap 12 Sista stycket Utbildningschef Utbildningschef Rektor

39 12 arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektor beslutar om hela eller delar av kursen ska förläggas till arbetsplatser och då också besluta om i vilken omfattning. 2.5 Arbetsplatsförlagt lärande Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall där inte kan erbjudas på en arbetsplats bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen beslutar om detta ska samråd ske med det lokala programrådet. Om utbildningen har skolförlagts ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats. 2.6 Undervisningstid Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs och för gymnasiearbetet samt om hur fördelningen av undervisningstiden över läsåren ska göras. Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid kap Introduktionsprogram 2.7 Urval till programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion Urval ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om hur huvudmannen beslutat tillämpat föreskrifterna. 2.8 Mottagande för behöriga elever Om huvudmannen bedömer att det finns synnerliga skäl får ungdomar trots behörighet tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. För elev som följer ett nationellt program ska samtliga stödåtgärder ha övervägts innan huvudmannen får pröva om det finns synnerliga skäl. 2.9 Yrkesintroduktion Hela utbildningen får skolförläggas om huvudmannen bedömer att detta uppenbart bäst gynnar eleven Språkintroduktion Inför mottagandet av en elev ska huvudmannen i god tid göra en bedömning av elevens språkkunskaper. Huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning. GF 3 kap 13 GF 3 kap 22 GF 6 kap 1 GF 6 kap 2 GF 6 kap 5 Tredje stycket GF 6 kap 7 Rektor Utbildningschef Utbildningschef Utbildningschef Rektor Rektor

40 kap Behörighet, urval och antagning 2.11 Urval till nationella program Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om hur fri kvotsplatser hanteras Förfarandet vid antagning till nationella program Efter urval bland de sökande ska huvudmannen preliminärt besluta om antagning Antagning vid en senare tidpunkt Huvudmannen får besluta att anta en sökande vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som behövs för att tillgodogöra sig undervisningen. Huvudmannen får besluta om den sökande ska genomgå ett inträdesprov för att visa detta Byte av studieväg Huvudmannen får besluta att eleven ska få besluta att eleven ska få byta studieväg efter det att eleven fått yttra sig, om eleven uppfyller behörighetskraven kap Stödåtgärder 2.15 Förlängd undervisning Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program får fördelas över längre tid än tre år, om eleven läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det kap Gymnasiesärskolan 2.16 Kurser och kursplaner Huvudmannen beslutar om kursplaner för lokala kurser 2.17 Timplaner Timplanerna får överskridas och underskridas beroende på hur mycket undervisning eleverna behöver för att uppnå kunskapsmålen. Huvudmannen bestämmer antalet timmar som ska gälla för en kurs. GF 7 kap 2 GF 7 kap 7 GF 7 kap 8 GF 7 kap 9 GF 9 kap 7 GF 13 kap 3 GF 13 kap 5 Utbildningschef Antagningsnämnd Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor

41 Fördelning av undervisningstid Huvudmannen beslutar om fördelning av undervisningstiden över läsåren Lokala kurser Huvudmannen får besluta att inrätta lokala kurser. Huvudmannen beslutar om det antal timmar som undervisningen på en lokal kurs omfattar Yrkesämnen och estetiska ämnen Huvudmannen får, inom ramen för programmålen, besluta om lokalt valbara kurser som alternativ eller komplement Lokalt tillägg Huvudmannen beslutar om lokala tillägg Arbetsplatsförlagd utbildning Huvudmannen ansvarar för anskaffningen av platser för den arbetsförlagda utbildningen Arbetsförlagd utbildning Om huvudmannen inte kunnat skaffa platser och den istället är förlagd till skolan ska huvudmannen vidta åtgärder för att utbildningen så snart som möjligt kan arbetsplatsförläggas Ledighet Då en elev inte deltar i skolans verksamhet ska detta anmälas snarast till skolenheten. Huvudmannen får besluta hur anmälningsplikten ska fullgöras Betyg Huvudmannen beslutar om betygskriterier för lokala kurser. GF 13 kap 6 GF 13 kap 8-9 GF 13 kap 12 GF 13 kap 14 GF 13 kap 15 GF 13 kap 16 GF 13 kap 19 GF 13 kap 22 Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor

42 15 Ärendetyp Författningsrum Beslutande/delegat G2 Gymnasieförordning för elever som startat sin utbildning före 1 juli G2.1 Beslut om undervisningstimmar för kurs och projektarbete samt fördelning av undervisningstiden G2.2 Garanterad undervisningstid för elev G2.3 Fastställande av lokala kurser inkl betygskriterier och poängtal G2.4 Antal dagar för frilufts- och idrottsverksamhet GGF 1 kap 11 GGF 1 kap 11 GGF 2 kap 14-15, 7 kap 4 GGF 3 kap 3 Rektor Rektor Utbildningschef Utbildningschef G2.5 Läsårsdata GGF 3 kap 1-2 Utbildningschef G2.6 Lokalt valbara kurser inom program GGF 5 kap 1 Rektor G2.7 Arbetsplatsförlagd utbildning GGF 5 kap Rektor G2.8 Valbara kurser inom program GGF 5 kap 17 Rektor G2.9 Förlängd undervisning GGF 5 kap 24 Rektor G2.10 Inriktningsgaranti Elever utan inriktningsgaranti GGF 6 kap 8 Rektor G2.11 Byte av studieväg och inriktning GGF 6 kap 12 Rektor G2.12 Intagning vid senare tidpunkt GGF 6 kap 13 Rektor G2.13 Anmälningsskyldighet för elev vid sjukdom el dyl GGF 6 kap 19 Rektor

43 16 Ärendetyp Författningsrum Beslutande/delegat 3. Gymnasiesärskoleförordningen för elever som påbörjat sin utbildning före 1 juli Fördelning av timmar mellan årskurser 3.2 Fastställande av lokala kurser inkl betygskriterier och poängtal GySärF 1 kap 10 GySärF 1 kap 7, 2 kap 1-2, 7 kap 4 Rektor Utbildningschef 3.3 Läsårsdata GySärF 3 kap 2 Utbildningschef 3.4 Antal dagar för frilufts- och idrottsverksamhet 3.5 Lokala kurser som alternativ/ komplement till valbara GySärF 3 kap 3 GySärF 5 kap 2 Utbildningschef Rektor 3.6 Lokalt tillägg GySärF 5 kap 4 Rektor 3.7 Arbetsplatsförlagd utbildning GySärF 5 kap 9 Rektor 3.8 Anmälningsskyldighet för elev vid sjukdom el dyl GySärF 6 kap 2 Rektor

44 17 Ärendetyp Författningsrum Beslutande/delegat 4. Förordning om kommunal vuxenutbildning 4.1 Uppdelning i delkurser med poängtal samt stöd KomvuxF 2 kap 3-4, 12 Rektor 4.2 Fastställande av lokala kurser inkl betygskriterier 4.3 Särskilda förkunskapskrav till lokala kurser KomvuxF 2 kap 10, 4 kap 6 Utbildningschef KomvuxF 3 kap 7 Rektor 4.4 Anmälningsskyldighet vid sjukdom el dyl KomvuxF 6 kap 2 Rektor

45 18 Ärendetyp Författningsrum Beslutande/delegat 5. Särvuxförordningen 5.1 Timplaner SärvuxF 1 kap 6 Rektor 5.2 Kurser och delkurser SärvuxF 2 kap 2 Rektor 5.3 Fastställande av lokala kurser inkl timtal och betygskriterier SärvuxF 2 kap 3-4, 4 kap 3 Utbildningschef 5.4 Arbetsplatsförlagd utbildning SärvuxF 2 kap 16 Rektor

46 19 Ärendetyp Författningsrum Beslutande/delegat 6. Förordning om svenskundervisning för invandrare 6.1 Undervisningens omfattning SFI-F 7 Rektor 6.2 SFI på arbetsplats (orientering) SFI-F 9 Rektor 6.3 Anmälningsskyldighet vid sjukdom el dyl SFI-F 12 Rektor 6.4 Studier interkommunalt Rektor

47 20 Ärendetyp Beslutande/delegat II Personalärenden 7 Organisationsförändring/personalbudget 7.1 Förändring av ansvarfördelning inom befintlig organisation Utbildningschef 7.2 Inrättning av tidsbegränsad anställning/ Vakantsättning/ Återbesättning med reducerad sysselsättningsgrad inom fastställd budget Utbildningschef 8. Anställningsärenden 8.1 Anställning Utbildningschef 8.2 Anställning av personal inom ramen för arbetsbefrämjande åtgärder, beredskapsarbeten och dylikt Utbildningschef 9. Uppsägning/avskedande 9.1 Uppsägning från arbetsgivaren p g a arbetsbrist Utbildningschef 9.2 Uppsägning p g a personliga förhållanden/avskedanden Utbildningschef 10. Förhandling/lönesättning 10.1 Individuell lönesättning inom ansvarsområdet Respektive chef, i samråd med utbildningschefen 10.2 Samverkan och MBL Utbildningschef 10.3 Beslut att med bindande verkan för förbundet genom kollektivavtal eller på annat sätt reglera frågorna rörande förhållandet mellan förbundet som arbetsgivare och dess arbetstagare med rätt att lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen och besluta om stridsåtgärd. Utbildningschef

48 21 Ärendetyp Beslutande/delegat 11. Pensionsärenden 11.1 Ändrat anställningsförhållande p g a beviljad hel eller Partiell förtidspension/ Kvarstående i tjänst efter 67 års ålder/ Godkännande av avgiftsbestämd ålderspension samt pension till efterlevande enligt bestämmelserna i KAP-KL (PA-KL) och PFA Utbildningschef 12 Ledighetsärenden 12.1 Mer än halv ledighet utan lön för enskilda angelägenheter under: a) mer än 6 månader b) 6 månader eller mindre 12.2 Ledighet på halvtid eller mindre utan lön för enskilda angelägenheter 12.3 Ledighet med bibehållen lön enligt lag vid enskilda angelägenheter (nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång) Utbildningschef Respektive chef Respektive chef Respektive chef 13. Disciplinärenden Skriftlig varning enligt lag Respektive chef i samråd med utbildningschef 13.2 Beslut om avstängning enligt lag Utbildningschef 14. Bisysslor 14.1 Beslut om förbud mot bisysslor enligt lag Utbildningschef

49 22 Ärendetyp Beslutande/delegat 15 Vissa ersättningar och avdrag 15.1 Beslut angående telefonersättning och bilavtal Utbildningschef 16. Särskild beslutsordning i ärenden som rör utbildningschefen 16.1 Anställning av utbildningschef Direktion 16.2 Disciplinärenden Bisysslor 16.3 Ledighetsärenden enligt punkterna och ersättning enligt punkt 15.1 Direktion Direktion Ordförande i direktionen III Arbetsmiljö och rehabilitering 17.1 Ledning, planering och uppföljning av arbetsmiljöarbetet Rehabiliteringsansvar (Arbetsmiljölag) Respektive chef IV Elevhälsa 18.1 Verksamhetschef (Hälso- och sjukvårdslagen) 18.2 Medicinskt ansvar (Hälso- och sjukvårdslagen) 18.3 Anmälningsansvarig enligt Lex Maria (Hälso- och sjukvårdslagen) Chef med ansvar för elevhälsan Skolläkare Skolsköterska V Ordförandebeslut 19.1 Beslut enligt kommunallagen (6 kap 36 ), ärenden som är av så brådskande natur att direktionens avgörande ej kan avvaktas 19.2 Beslut om förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser Ordförande i direktionen Ordförande i direktionen

50 23 Ärendetyp Beslutande/delegat VI Ekonomi 20.1 Budget- och resultatansvar inom ansvarsområde Budgetansvar för arbetslag/ämneslag eller motsvarande 20.2 Omfördelning av medel mellan ansvar och verksamhet fastlagda i budget på verksamhetsnivå. Respektive chef Respektive budgetansvarig Utbildningschef efter samråd med kanslichef 20.3 Internkontroll per verksamhet och ekonomisk uppföljning Respektive chef 20.4 Upphandling av varor och tjänster: Upp till tre prisbasbelopp för tjänster Upp till två prisbasbelopp för varor Respektive budgetansvarig i samråd med kanslichef Över tre prisbasbelopp för tjänster Över två prisbasbelopp för varor Kanslichef efter samråd med utbildningschef Upphandling av varor och tjänster via UpphandlingsCenter i Falun Borlänge regionen: 1) Upphandling avseende varor och tjänster för VBU:s räkning gjord av UpphandlingsCenter. Upphandling av varor och tjänster upp till tre basbelopp räknas som verkställighet. Upphandlingschef Ersättare: Biträdande upphandlingschef 2) Yttrande över överprövning av tilldelningsbeslut. 3) a) Avslag på begäran att få ta del av allmänna handlingar eller beslut att lämna ut handling med i förbehåll som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll. b) Utse ombud att föra nämndens talan inför domstol efter överklagande av beslut enligt a). c) Yttrande till domstol efter överklagande av beslut enligt a). 4) Avvisning av för sent inkommet överklagande förutsatt att omprövning av beslutet inte skall ske 5) Avbrytande av upphandling för VBU:s räkning vid upphandling gjord av UpphandlingsCenter Undertecknande av avtal: Av större principiell betydelse eller med stort ekonomiskt åtagande Uppdragsavtal med andra utbildningsanordnare Övriga avtal av icke principiell betydelse Direktion Utbildningschef Utbildningschef

51 24 Samverkansavtal med utbildningsanordnare utanför kommunalförbundet Utbildningschef 20.6 Rekvisition av bidrag till projekt Respektive projektledare 20.7 Skadeersättning. Försäkringar Kanslichef 20.8 Beslut gällande inackordering till elever Handläggare 20.9 Beslut om elevresor Kanslichef Beslut om ändrat användningssätt av lokaler som medför kostnader Beslut om hyra av ägarkommunernas lokaler Beslut om hyra av externa lokaler Respektive husansvarig i samråd med kanslichef Utbildningschef Direktion

52 VI Sekretess/Överklagande av delegats beslut/vidaredelegation Beslut om att sekretessbelägga allmän handling (Tryckfrihetsförordningen 2 kap 14 ) Utbildningschef 21.2 Yttrande med anledning av överklagande över delegats beslut Arbetsutskott 21.3 Vidaredelegation (Kommunallag 6 kap 37 ) Utbildningschef Ärendetyp Beslutande/delegat VIII Uppvaktning och representation års tjänstgöring Arbetsutskott 22.2 Bemärkelsedag/50 år, pension, dödsfall Respektive chef Förteckning över förkortningar i VBU:s delegationsbestämmelser GF Gymnasieförordningen GGF Gamla gymnasieförordningen GySärF Gymnasiesärskoleförordningen KomvuxF Förordning om kommunal vuxenutbildning SärvuxF Särvuxförordningen MBL Medbestämmandelagen PA-KL Pensionsavtal för arbetstagare hos kommuner och landsting SL Skollagen SFI Svenska för invandrare

53 26 DELEGATIONSBESLUT NR (löpande)/(år) Ärendebeskrivning:... Förslag till beslut: Datum Underskrift/förslagsställare Beslut: Datum Underskrift av delegat Original till direktionssekreterare

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65 UTBILDNINGSCHEFENS VERKSAMHETSPLAN

66 Bakgrund Omvärld Sverige, liksom varje annat land, blir alltmer involverat i det som händer globalt. Miljöfrågor, säkerhetsfrågor, resursfrågor och ekonomisk utveckling är områden där vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Det betyder att skolans utveckling också styrs av globala skeenden liksom av lokala förutsättningar. Miljö Inom miljöområdet kommer att krävas omfattande och resurskrävande insatser. Åldersstrukturen i Sverige är sådan att andelen äldre ökar vilket medför relativa ökande kostnader för vård och omsorg. Sverige tillhör de länder som redan idag satsar störst andel av BNP på utbildning. Det är därför inte troligt att det kommer att tillföras mer pengar i utbildningssystemet. Internationella jämförelser visar dock att det inte finns något direkt samband mellan undervisningskostnader och utbildningsresultat. Kvalitetsplan Utbildningschefen, UC, är ansvarig för alla de uppdrag som tillkommer VBU. För detta skriver jag i egenskap av utbildningschef denna verksamhetsplan. Verksamhetsplanen bygger förutom på de olika uppdrag som följer av lagar, förordningar och skolplanen även på olika verksamhetsuppföljningar såsom den årliga enkäten och kvalitetsjämförelser i övrigt. Verksamhetsplanen ska utvecklas till ett instrument för varje verksamhets systematiska kvalitetsarbete. Nuläge - Var är vi? Andelen elever vid VBU med godkända betyg har under många år varit mycket stor medan det genomsnittliga meritvärdet legat lågt i jämförelse med andra gymnasieskolor i Sverige. Antalet elever i gymnasieåldern sjunker och antalet sökande elever till vuxenutbildningarna är konstant. VBU har som uppdrag att erbjuda ett brett urval av utbildningar med hög kvalitet. Andelen elever som söker sig till utbildningar utanför VBU har ökat något de senaste åren. Antalet studerande vid lärarhögskolorna är mindre än det uppskattade behovet av lärare. Det blir därför större konkurens om de mest kompetenta lärarna. Enligt vuxenförordningen behöver en elev som genomgått validering för en del av en kurs inte delta i den delen av kursen. Vuxenutbildningen och ungdomsutbildningen integreras på VBU. Ny kunskap om vilka faktorer som ger bästa utbildningsresultatet har redovisats de senaste åren.

67 Uppdrag Fortsatt ha ett brett utbud av utbildningar. o Andelen elever till andra gymnasieskolor ska minskas. o Vidareutveckla integreringen mellan vuxenutbildningen och ungdomsutbildningen. o Öka samverkan med näringslivet o Effektiviteten, produktiviteten och kvaliteten ska vara hög på VBU En vetenskaplig förankring ska prägla skolutvecklingsarbetet. o Öka det genomsnittliga meritvärdet o Rekrytera kompetent personal för framtidens skola o Kompetensutveckla personalen för framtidens skola o Effektiviteten, produktiviteten och kvaliteten ska vara hög på VBU På VBU ska vi alltså dels arbeta med att genom en effektiv och smart organisation klara ett brett utbud av utbildningar som tilltalar både vuxna studerande och ungdomar. Dels ska vi öka attraktionskraften för våra utbildningar genom att ha en kompetent och välutbildad lärarkår som har förmågan att leda alla studerande till framgång i sitt lärande. För detta vill vi i samarbete med enskilda lärare, arbetslag, ämneslag, högskolan, programråd och det lokala näringslivet Vässa timplanerna Utveckla collegetänkandet till fler områden Bygga vidare på de forskningscirklar som pågått ett par terminer Se över lärarnas arbetsuppgifter Analysera den administrativa verksamheten Ge rektorerna möjlighet att i större utsträckning arbeta som pedagogiska ledare Skapa en enhet som på vetenskaplig grund under rektorernas ledning hanterar det övergripande skolutvecklingsarbetet Detta arbete ska påbörjas vårterminen 2013, kontinuerligt tas upp på arbetsplatsträffar och pågå under kommande skolplans planperiod. Arbetet ska följas av den partssammansatta skolutvecklingsgruppen, SKUT. Verksamhetsplan Denna verksamhetsplan ska dels översiktligt beskriva vad som ska ske under skolplanens planperiod dels mer i detalj vad som ska göras under innevarande verksamhetsår. Verksamhetsplanen ska också utgöra VBU:s plan för kvalitetsarbete.

68 Vad Vart ska vi? Inom planperioden ska VBU:s modell för systematiskt kvalitetsarbete vara väl inarbetad i varje verksamhet VBU:s skolplan uppfattas som ett väsentligt styrdokument vid sidan av tillämpliga lagar och förordningar Samtliga mål i skolplanen vara uppnådda En grupp bestående av forskarutbildade lärare inom olika ämnesområden ha bildats för att vara ett stöd för rektorer, arbetslag och ämneslag i den pedagogiska utvecklingen Inom verksamhetsåret ska Skolplanens fem mål för 2013 uppnås Timplanerna formuleras så att APL, Nationella prov, samläsning mellan vuxen- och ungdomsutbildning anordnas och undervisning i alltför små grupper undviks så att effektivitets- och produktivitetsvinster ger utrymme för kvalitetshöjning av utbildningen på VBU Programrådsverksamheten utvecklas Lärarnas arbetsuppgifter ses över Ett antal forskningscirklar genomföras Hur Hur gör jag? Utbildningschefen är ledare för VBU:s verksamhetschefer, svarar inför direktionen vad gäller VBU:s totala verksamhet och är VBU:s representant i ett antal grupper utanför VBU:s område. I min verksamhet som ledare för rektorerna ska jag Följa rektorernas arbete med sina verksamhetsplaner genom regelbunden uppföljning i centrala ledningsgruppen och vid individuella uppföljningssamtal o Följer planen VBU:s modell för systematiskt kvalitetsarbete? o Finns aktiviteter relaterade till mål enligt skolplanen? o Har varje arbetslag en arbetsplan? Följa arbetet med timplanerna genom att administrativ rektor regelbundet får redovisa arbetes gång o Hur har hänsyn tagits till APL? o Hur har hänsyn tagits till Nationella prov? o Hur har hänsyn tagits till samverkan mellan vuxen- och ungdomsutbildning? o Hur har hänsyn tagits till samläsning för att undvika kostnadskrävande små grupper?

69 I min verksamhet som ansvarig inför Direktionen ska jag Verka för att VBU har resurser för att ha ett team av forskarutbildade lärare Verka för att de politiska representanterna i Programråden ges en bra grund för det viktiga uppdraget som ordförande i dessa En gång per termin redovisa för Direktionen hur arbetet med Skolplanemålen går I min verksamhet som representant i Pedagogiskt Utvecklingscentrum vid Högskolan Dalarna (PUD) ska jag Verka för att Högskolan blir en del av utvecklingen av ett team av forskarutbildade lärare Verka för att Högskolan bidrar med resurser och aktiviteter för forskningscirklar Mål På lång sikt All personal ska kunna beskriva VBU:s modell för systematiskt kvalitetsarbete I alla verksamhetsplaner och i alla arbetsplaner ska det finnas hänvisningar till skolplanen vad gäller utvecklingsarbetet på VBU Samtliga mål i skolplanen vara uppnådda På VBU ska minst 90 procent av de vuxenstuderande inom komvux kunna delta i kurser som administreras av gymnasieskolan Andelen elever inom VBU:s utbildningar från det egna upptagningsområdet ska vara minst 80 procent Gruppen med forskarutbildade lärare ska bestå av en person inom vardera samhällsvetenskap, svenska, matematik och NGL. Det genomsnittliga meritvärdet på gymnasieskolan ska minst ligga 0,1 enheter över meritvärdet för landet VBU ska ha en övergripande plan för kompetensutveckling av den egna personalen som står i överensstämmelse med vad som nämns ovan under rubriken tillsammans Administrativa verksamheten ska kunna redovisa att tillgängligheten har ökat På kort sikt All lärarpersonal har deltagit i minst en utbildningsdag inom området IKT Minst 75 procent av eleverna/studenterna ska uppleva att de har ett reellt inflytande över utbildningen Minst 80 procent av eleverna/studenterna ska uppleva att de får ett lärande som är anpassat efter sina egna förutsättningar

70 Minst 80 procent av eleverna/studenterna ska vara nöjda med sina lärare Minst 80 procent av eleverna ska uppleva skolmaten som bra Ska det tas fram en förteckning över sådana arbetsuppgifter som lärare idag utför men som kanske kan utföras av andra yrkesgrupper till förmån för utbildningens kvalitet Minst fyra forskningscirklar genomföras Programrådsverksamheten ska vi varje möte ha representerats av politiker, tjänstemän och minst två representanter från näringslivet Tiden för APL ska vara planerad i respektive programs timplaner Tiden för gemensam rättning av nationella prov ska vara planerad i respektive programs timplaner Samordning av kurser som är gemensamma för olika program ska vara synkroniserade med varandra i timplanerna Utvärdering Hur blev det? För att följa utvecklingen enligt de riktlinjer och de mål som finns i detta dokument kommer jag att använda mig av centralt organiserade enkäter, följa rektorernas arbete genom utvecklingssamtal och regelbundet redovisa mina slutsatser vid ledningsgruppens möten. Jag kommer också att lämna information till Direktionen. Som dokumentation kommer jag att använda punktsatserna ovan kompletterade med fält för kommentarer enligt bilagor till denna plan. En slutredovisning av arbetsårets resultat presenteras i arbetsårets årsredovisning.

71 Utvärderingsblankett för MÅL PÅ KORT SIKT All lärarpersonal har deltagit i minst en utbildningsdag inom området IKT Minst 75 procent av eleverna/studenterna ska uppleva att de har ett reellt inflytande över utbildningen Minst 80 procent av eleverna/studenterna ska uppleva att de får ett lärande som är anpassat efter sina egna förutsättningar Minst 80 procent av eleverna/studenterna ska vara nöjda med sina lärare Minst 80 procent av eleverna ska uppleva skolmaten som bra Ska det tas fram en förteckning över sådana arbetsuppgifter som lärare idag utför men som kanske kan utföras av andra yrkesgrupper till förmån för utbildningens kvalitet Minst fyra forskningscirklar genomföras Programrådsverksamheten ska vid varje möte ha representerats av politiker. Tjänstemän och minst två representanter från näringslivet Tiden för APL ska vara planerad i respektive programs timplaner Tiden för gemensam rättning av nationella prov ska vara planerad i respektive programs timplaner Samordning av kurser som är gemensamma för olika program ska vara synkroniserade med varandra i timplanerna

72 Underlag för utvecklingssamtal med rektor. Följa rektorernas arbete med sina verksamhetsplaner genom regelbunden uppföljning i centrala ledningsgruppen och vid individuella uppföljningssamtal två gånger per termin Följer planen VBU:s modell för systematiskt kvalitetsarbete? Finns aktiviteter relaterade till mål enligt skolplanen? Har varje arbetslag en arbetsplan? Följa arbetet med timplanerna genom att administrativ rektor regelbundet får redovisa arbetes gång Hur har hänsyn tagits till APL? Hur har hänsyn tagits till Nationella prov? Hur har hänsyn tagits till samverkan mellan vuxen- och ungdomsutbildning? Hur har hänsyn tagits till samläsning för att undvika kostnadskrävande små grupper?

73 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM Verksamhetsberättelse för program/branschråd inom HÖ Under läsåret 2011/12 hörde Estetiska programmet(es), Ekonomiprogrammet(EK), Handels- och administrationsprogrammet (HA) och Samhällsvetenskapsprogrammet(SA) till rektorsområdet. Genomförda aktiviteter ES: Fyra programråd genomfördes under året, två per termin. Lärare och elever samt rektor har deltagit från skolan, och representanter från förvaltningar och kulturinstitutioner, bl a Kulturskolan, Boomtown och Dalateatern. Diskussionerna har handlat om hur programmet blir attraktivt, och hur man kan få till skarpa uppdrag. Eleverna har varit mycket aktiva- HA: Programmet har haft fyra branschråd under läsåret, som tyvärr inte lockat speciellt många från branschen. Glädjande nog har vi haft representant från unika Ludvika. Två representanter från branschen har deltagit på varje möte, förutom lärare och elever. EK/SA: Fyra programråd har hållits under året, man har diskuterat skarpa uppdrag och hur eleverna upplevt allt det nya som Gy 11 innebär för programmet, samt en del kring praktiken Ordförande, representanter från förvaltningar i båda kommuner, lärare elever och rektor har deltagit. Måluppfyllelse ES: Programrådets mål har varit att diskutera praktikens roll i programmet. Det är oerhört svårt att få till programanknutna praktikplatser för eleverna, och elever och personal på programmet tycker att det är mer stimulerande med studiebesök och skarpa uppdrag som har koppling till den estetiska verksamheten än att få praktik som inte alls har koppling till studierna. Esteterna får många skarpa uppdrag, spelningar, utsmyckningar mm. HA Branschrådets mål har varit att tillsammans med näringslivet skapa APU- och lärlingsplatser. Tyvärr har deltagandet från branschen varit väldigt liten, och fortfarnde ingen från Smedjebackens kommun har deltagit. Sammantaget har det dock gått ganska bra att få fram både APU-platser och lärlingsplatser åt våra elever. EK/HU: Programrådets mål har varit att i dialog utforma programmets inriktningar så att det blir attraktiva program, samt att skapa skarpa uppdrag för eleverna. Dialogen har varit givande, och en hel del skarpa uppdrag har genomförts, liksom att nya idéer om uppdrag för framtiden har kommit fram.

74 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU (2) Resultatanalys För att program/branschråden ska kännas som meningsfulla och engagerande för de deltagande, behövs en bred representation från såväl offentlig sektor, som näringsliv och avnämare inom högskola och universitet. Trots insatser och försök att lägga ut året alla möten I början av verksamhetsåret, så har deltagande inte varit större än förra året När väldigt få är engagerade som fallet har varit även i år, så blir det ingen dynamik i mötena. Glädjande är att engagemanget från elevhåll har ökat efter det att vi inför arbetslagsråd som förberedelse för eleverna inför bransch/programråden. Engagemanget och stödet från direktionens medlemmar har dock varit god. Förslag till förbättringar Under året behöver vi tillsammans i varje råd inventera på vilket sätt vi skulle kunna jobba för att det ska kännas stimulerande och meningsfullt att ha dessa möten Marie-Hélène Abrahamsson Rektor mmxii

75 Programra d EE, TE, IN, NA Verksamhetsberättelse Genomförda aktiviteter El- och energiprogrammet (EE) Under läsåret hade El- och energiprogrammet programråd följande datum 17 oktober, 5 mars och 23 april. Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet hade två möten per termin. De ägde rum den 10 oktober, 12 december, 16 februari och den 10 maj. Industritekniskaprogrammet (IN) Även industriprogrammet har haft två möten per termin. Den 10 oktober, 12 december, 16 februari och den 10 maj. Naturvetenskapsprogrammet (NA) Ett möte har genomförts under våren Måluppfyllelse El- och energiprogrammet Samtliga möten hade bra uppslutning från branschen. Elprogrammet har under flera år haft problem med att få ut eleverna på APL och antalet APL veckor har varierat från elev till elev. Nya gymnasiereformen GY11 är tydligare formulerad när det gäller antalet APL veckor så här måste skola och näringsliv hitta sammarbetsformer som möjliggör för elever att vara ute mer på företagen. Ett hinder som branschen lyfte var att det finns en 18-års gräns för vissa arbetsuppgifter. Roland Sköld, representant från Metall/ABB kommer att under hösten 2012 klargöra vad det är som gäller. Leif Pettersson, ordförande i programrådet och direktionens representant presenterade arbetet med framtagandet av nya skolplanen och tog in synpunkter från branschen. Teknikprogrammet På dessa programråd var antalet deltagare från branschen lägre. Ett flertal möten upplevdes ändå som kreativa och bra. Det finns gott om ambitioner och visioner och det finns flera eldsjälar. Målet att förankra TC i företagen på ett bredare plan ska vi jobba vidare med och branschen utmanar skolan att lyfta sina behov och komma med önskemål. Håkan Svensson, ordförande och direktionens representant har även han pratat om framtid och utmanat lärare och bransch att tänka framtid och visioner, hur gör vi för att bli Sveriges bästa skola? Industritekniskaprogrammet Industriprogrammets programråd har haft bra representation från branschen. Samarbetet skolaindustri fungerar mycket bra. Vi har tagit ett beslut om att de 300 extra poäng som eleverna ska erbjudas inom ramen för TC ska vara de högskoleförberedande kurserna engelska 6 och svenska 2 och 3. Industriprogrammets lärare vill utöka antalet praktikveckor för årskurs 2 elever och branschen

76 ställer sig positiva. Vi ska göra ett försök att få ut eleverna tidigare hösten Även här har ordförande Håkan Svensson utmanat programrådet att tänka framtid och visioner. Naturvetenskapsprogrammet Dålig representation av externa intressenter vid vårens programråd. Det är positivt hur personal och elever vid programmet har engagerat sig i rådets möten. Resultatanalys Vi ser att samarbetet inom Teknikcollege är bra men att det fortfarande behöver förankras, utvecklas och marknadsföras i större utsträckning. Vi har kommit en bit på väg och måste fortsätta att jobba på de kontaktytor vi har. På Teknikprogrammet förändrar vi APL-upplägget lite utifrån att programmet nu är studieförberedande men även utifrån branschens möjligheter att ta emot praktikanter. På Eloch energiprogrammet strävar vi nu efter att få ut eleverna samtidigt under både hösten i årskurs 2 och på våren i årskurs 3. Vi har goda förhoppningar om att detta kommer att lyckas. Förslag till förbättringar Vi behöver stärka upp Teknikprogrammets och Naturvetenskapsprogrammets programråd i antal deltagare utifrån. Vid pennan Karin Pihlström

77 Verksamhetsberättelse för program/branschråden för BA, FT, RL och VO. Genomförda aktiviteter Bygg- och anläggningsprogrammet (BA): Programmet har under 2012 genomfört två programråd. Gemensamt för samtliga tillfällen är mycket dåligt med representanter från branschen. Rektor har tillsammans med kontaktpolitiker påbörjat ett arbete med att förbättra närvaron från branschen. BA-programmet är medlem STAR och har genom det träffat branschen vid ett flertal tillfällen. Träffarna har skett vid antingen genom att skolan har med elever och lärare besökt en byggarbetsplats, lärarkonferensen som sker under höstlovet eller vid rektorsmöten. BA programmet jobbar vid samtliga mötesforum med en genomgående frågeställning, hur vi får fler elever att välja programmet. Fordons- och transportprogrammet (FT): Programmet har under 2012 genomfört två programråd. Gemensamt för samtliga tillfällen är mycket dåligt med representanter från branschen. Rektor har tillsammans med kontaktpolitiker påbörjat ett arbete med att förbättra närvaron från branschen. Programmet har vid två tillfällen träffat handledare vid de företag som har lärlingsplats för elever från programmets lärlingsinriktning. Vid de genomförda mötena har diskussioner förts hur programmet ska fortsätta att attrahera elever, IT i undervisnigen, ny maskinpark och framtidens stora behov av nyrekrytering. Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL): RL hade ett branschråd under vårterminen Till detta råd kom två representanter från branschen. Ingen politiker kom på grund av att den som var utsedd till ordförande inte var tillfrågad om hon kunde tänka sig att ta detta uppdrag. Suppleanten Birgitta var hemma och var sjuk. På rådet diskuterade vi yrkesintroduktion och lärlingsplatser utifrån branschens möjligheter och behov. Branschen såg positivt på båda dessa nya gruppers behov av platser. Branschen har en tydlig nedgång efter jul och därför har under programmet valt att kalla till branschråd i januari/februari. Vård- och omsorgsprogrammet (VO): Genom programmet medlemskap i Vård och Omsorgscollege har VO flera forum för att möta branschen. Regionala styrgruppen med representanter från samtliga collage i länet, har träffats fyra gånger under Lokala styrgruppen med fyra möten under 2012, i den ingår politiker, fackliga ombud och tjänstemän från Ludvika kommun, Smedjebackens kommun och Landstinget Dalarna. Marknadsföringsgruppen har träffats fyra gånger under föregående år med representanter från skolan, kommunerna och landsting. Hälsogrupp har endast träffats två gånger under 2012 i denna ingår representanter från skolan, kommunerna och landsting. Den största frågan för samtliga mötesforum inom Vård och Omsorgscollage är hur ska vi få flera ungdomar att söka till VO- programmet. Måluppfyllelse VO: Endast VO programmet har ett fungerade programråd skälet till det är Vård- och omsorgscollege med fast mötesagenda och täta kontakter med intressenter inom den branschen. BA: Dålig uppslutning från branschen vid mötena. FT: Dålig uppslutning från branschen vid mötena. RL: Dålig uppslutning från branschen vid mötena.

78 Resultatanalys För att branschråden ska kännas som meningsfulla och engagerande för de deltagande, behövs en bred representation från branschen. Genom åren har ett flertal försök på att lägga mötena vid olika tillfällen gjorts, men detta har inte givit en förändring i engagemanget. Under våren kommer BA och FT prova med att åka på internat med branschens representanter en fredag till lördag Ett utvecklingsområde utgör elevernas engagemang i branschrådet, här utgör elevråden en viktig kugge för att förbättra elevernas intresse. Båda skolenheterna har svårt med att få till ett fungerade elevråd lyckas detta arbete kommer det att leda till att eleverna får ett ökat engagemang i branschrådet. Jag vill lyfta en del som fungerat mycket bra och det är engagemanget och stödet från direktionens medlemmar. Förslag till förbättring BA, FT OCH RL: Vi behöver få mera engagerade företag till programmens programråd. Rektor och direktionens representanter har inlett en dialog om hur detta ska kunna förändras. Mats Berglund, Rektor Malmen/Smeden: FT, BA, RL och VO.

79 ELEVPROGNOS - BILAGA TILL YTTRANDENA AV FRISKOLEANSÖKNINGARNA Folkmängd efter region, ålder och tid Uppgifterna avser förhållandena den 31 december för valt/valda år enligt den regionala indelning som gäller den 1 januari året efter. Elevunderlag per läsår, prognos Smedjebacken 2085 Ludvika Totalt Lå 12/13 Lå 13/14 Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Lå 17/18 Lå 18/19 Lå 19/20 9 år 10 år år 11 år år 12 år år 13 år år 14 år år 15 år år 16 år år 17 år år 18 år år 19 år ht-12 Prognos Elever på VBU: Andel av elevunderlag: 86,2% 86,2% 86,2% 86,2% 86,2% 86,2% 86,2% 86,2% Interkommunala elever: Andel av elevunderlag: 26,9% 26,9% 26,9% 26,9% 26,9% 26,9% 26,9% 26,9% Varav övriga elever på VBU: Andel av elevunderlag: 13,1% 13,1% 13,1% 13,1% 13,1% 13,1% 13,1% 13,1% Senaste uppdatering: :30 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

80 Kontaktperson: Inge Göransson, Statistiska centralbyrån (SCB) Phone: Fax: Linus Johansson, Statistiska centralbyrån (SCB) Phone: Fax: Sort: Datatyp: antal Stock Referenstid:31 december resp år Databas: Statistiska centralbyrån Intern referenskod: BE0101N1

81 Västerbergslagens Utbildningscentrum TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Åke Sandberg Skolinspektionens Dnr :734 Västerbergslagens utbildningscentrums, VBU, yttrande över ansökan om godkännande som huvudman från Falu Frigymnasium AB och den fristående gymnasieskolan Falu Frigymnasium Falun Falu Frigymnasium AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Falu kommun från och med läsåret 2014/15. Sedan hösten 2008 pågår ett arbete med att öka samverkan inom gymnasieskolan i Falun-Borlänge regionen, Gysam, vilken för närvarande består av Falun, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Rättvik, Leksand, Malung-Sälen, Vansbro, Hedemora och Gagnefs kommuner. Gagnefs kommun bidrar med gymnasieelever till övriga kommuner. Uppdraget är att erbjuda eleverna ett så brett utbud av utbildningar som möjligt inom ramen för denna samverkan, trots den drastiska minskningen av elever som väntas, och ett lokalt utbud av de utbildningar som attraherar flertalet elever. De utbildningar som Falu Frigymnasium AB:s ansökan gäller finns i VBU och inom det regionala samverkansområdet. Elevutvecklingen generellt Antalet gymnasieelever, åringar kommer till en början att minska totalt inom samverkansområdet. Därefter ökar antalet elever marginellt men antalet elever kommer ändå att vara betydligt lägre än jämfört med Elevutvecklingen i siffror för VBU enligt bilaga. Organisatoriska konsekvenser I och med starten av GY11 har gymnasieskolan fler nationella program och inriktningar än tidigare. Antalet gymnasieelever minskar under ytterligare några år. Detta sammantaget innebär att färre elever har fler utbildningar att välja bland. Det blir alltså i genomsnitt färre elever per utbildning. Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Postgiro Box vx LUDVIKA Bergsgatan 17 Direktval

82 Västerbergslagens Utbildningscentrum TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) VBU liksom övriga kommuner inom Gysam får svårare att erbjuda ett tillräckligt stort urval av utbildningar och inriktningar inom respektive utbildning. Det inte är möjligt ur ekonomisk synpunkt att ha alltför små elevgrupper. Möjligheten att erbjuda utbildningar med liten efterfrågan finns därför endast genom samverkan. Sådana utbildningar kan då bara erbjudas vid enstaka skolor inom samverkansområdet. Många elever måste alltså resa långa sträckor för att kunna få önskad utbildning. Ungdomar från områden och hem med svag studietradition lämnar inte gärna den egna skolan för att studera på annan ort. Dessa ungdomar får i realiteten inte samma möjlighet att få den utbildning som önskas. Elever som får sitt förstahandsönskemål tillgodosett klarar i mycket högre grad utbildningens mål på avsedd tid. De brister som skolan uppvisar när det gäller att motverka de socioekonomiska faktorer som verkar negativt på elevernas studieresultat kommer därför troligen att förstärkas. Om en kommun inte kan erbjuda tillräckligt många inriktningar inom ett program kommer färre elever att välja detta program i hemmakommunen vilket troligen får till följd att programmet i sin helhet inte kan erbjudas. En kommun med en liten gymnasieskola riskerar därför att inte kunna ordna gymnasial utbildning i den egna kommunen. En sådan utveckling kommer starkt att bidra till en utökad flykt från landsbygden. Även om Gysamkommunerna kommit långt i sin samverkan finns idag ett större utbud av utbildningsplatser på Ekonomiprogrammet än efterfrågan. Organisatoriskt kan de kommunala och de fristående skolorna i länet ta emot 318 elever. De förstahandssökande till läsåret 2013/14 inklusive ännu inte godkända eleverna är 248. Det ger en beläggningsgrad på 78 procent. Räknar man med de elevplatser som Falu Frigymnasium Falun ansöker om skulle beläggningsgraden bli 74 procent. Ekonomi Ett minskat antal elever i elevkullen ger färre elever per program. Jämförelsekostnaden per elev kommer då att öka. Detta i sin tur leder till att den interkommunala kostnaden som hemkommunen ska betala ökar. Alltså ju färre elever som hemkommunen behåller desto mer ökar ersättningen till den fristående skolan medan hemkommunen har kvar de fasta kostnaderna som ju är den största delen av undervisningskostnaderna.

83 Västerbergslagens Utbildningscentrum TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Sammanfattning I Falun-Borlänge-regionen pågår ett arbete inom det som benämns Gysam med syftet att bevara och säkerställa högkvalitativa gymnasieutbildningar inom det geografiska område som består av Falun, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Rättvik, Leksand, Malung- Sälen, Vansbro, Hedemora och Gagnefs kommuner. Samarbetet ska tillförsäkra elever i kommunerna tillgång till ett brett och högkvalitativt gymnasieutbud. Det som den enskilde eleven kan få göra avkall på är att utbildningen inte ligger i den egna kommunen. Genom samarbetet kan även kostnaden för gymnasieutbildning bromsas då de olika utbildningsprogrammen får ett större elevunderlag. Detta är särskilt viktigt då elevantalet krymper så starkt som det just nu gör. I detta läge, med krympande elevantal och samverkan för att kunna erbjuda ett brett såväl som lokalt utbildningsutbud, finns inte utrymme för fler utbildningsanordnare med program som helt eller delvis motsvarar de program som kan erbjudas eleverna inom ramen för Gysam. Minskade möjligheter för ungdomar från socioekonomiskt svaga områden att välja utbildning i hemkommunen riskerar att förstärka de skillnader som redan nu finns i studieresultaten jämfört med elever från socioekonomiskt starkare områden. Eftersom den utbildning som Falu Frigymnasium AB ansökt om finns inom VBU och Gysamområdet och en första sammanställning av söktrycket i Dalarna, vad gäller ansökans utbildning, visar att endast cirka 74 procent av de utbildningsplatser som finns i Dalarnas län kommer att fyllas, finns inget behov av ytterligare aktörer för denna utbildning. VBU anser att Falu Frigymnasium AB:s ansökan ska avslås. Åke Sandberg Utbildningschef

84 Västerbergslagens Utbildningscentrum TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Åke Sandberg Skolinspektionens Dnr :845 Västerbergslagens utbildningscentrums, VBU, yttrande över ansökan om godkännande som huvudman från Plusgymnasiet AB och den fristående gymnasieskolan Plusgymnasiet Falun Plusgymnasiet AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Falu kommun från och med läsåret 2014/15. Sedan hösten 2008 pågår ett arbete med att öka samverkan inom gymnasieskolan i Falun-Borlänge regionen, Gysam, vilken för närvarande består av Falun, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Rättvik, Leksand, Malung-Sälen, Vansbro, Hedemora och Gagnefs kommuner. Gagnefs kommun bidrar med gymnasieelever till övriga kommuner. Uppdraget är att erbjuda eleverna ett så brett utbud av utbildningar som är möjligt inom ramen för denna samverkan, trots den drastiska minskningen av elever som väntas, och ett lokalt utbud av de utbildningar som attraherar flertalet elever. De utbildningar som Plusgymnasiet AB:s ansökan gäller finns i VBU och inom det regionala samverkansområdet. Elevutvecklingen generellt Antalet gymnasieelever, åringar kommer till en början att minska totalt inom samverkansområdet. Därefter ökar antalet elever marginellt men antalet elever kommer ändå att vara betydligt lägre än jämfört med Elevutvecklingen i siffror för VBU enligt bilaga. Organisatoriska konsekvenser I och med starten av GY11 har gymnasieskolan fler nationella program och inriktningar än tidigare. Antalet gymnasieelever minskar under ytterligare några år. Detta sammantaget innebär att färre elever har fler utbildningar att välja bland. Det blir alltså i genomsnitt färre elever per utbildning. Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Postgiro Box vx LUDVIKA Bergsgatan 17 Direktval

85 Västerbergslagens Utbildningscentrum TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) VBU liksom övriga kommuner inom Gysam får svårare att erbjuda ett tillräckligt stort urval av utbildningar och inriktningar inom respektive utbildning. Det inte är möjligt ur ekonomisk synpunkt att ha alltför små elevgrupper. Möjligheten att erbjuda utbildningar med liten efterfrågan finns därför endast genom samverkan. Sådana utbildningar kan då bara erbjudas vid enstaka skolor inom samverkansområdet. Många elever måste alltså resa långa sträckor för att kunna få önskad utbildning. Ungdomar från områden och hem med svag studietradition lämnar inte gärna den egna skolan för att studera på annan ort. Dessa ungdomar får i realiteten inte samma möjlighet att få den utbildning som önskas. Elever som får sitt förstahandsönskemål tillgodosett klarar i mycket högre grad utbildningens mål på avsedd tid. De brister som skolan uppvisar när det gäller att motverka de socioekonomiska faktorer som verkar negativt på elevernas studieresultat kommer därför troligen att förstärkas. Om en kommun inte kan erbjuda tillräckligt många inriktningar inom ett program kommer färre elever att välja detta program i hemmakommunen vilket troligen får till följd att programmet i sin helhet inte kan erbjudas. En kommun med en liten gymnasieskola riskerar därför att inte kunna ordna gymnasial utbildning i den egna kommunen. En sådan utveckling kommer starkt att bidra till en utökad flykt från landsbygden. Även om Gysamkommunerna kommit långt i sin samverkan finns idag ett större utbud av utbildningsplatser på det Naturvetenskapliga programmet än efterfrågan. Organisatoriskt kan de kommunala och de fristående skolorna i länet ta emot 492 elever. De förstahandssökande till läsåret 2013/14 inklusive ännu inte godkända eleverna är 305. Det ger en beläggningsgrad på 62 procent. Räknar man med de elevplatser som Plusgymnasiet Falun ansöker om skulle beläggningsgraden bli 56 procent. Ekonomi Ett minskat antal elever i elevkullen ger färre elever per program. Jämförelsekostnaden per elev kommer då att öka. Detta i sin tur leder till att den interkommunala kostnaden som hemkommunen ska betala ökar. Alltså ju färre elever som hemkommunen behåller desto mer ökar ersättningen till den fristående skolan medan hemkommunen har kvar de fasta kostnaderna som ju är den största delen av undervisningskostnaderna.

86 Västerbergslagens Utbildningscentrum TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Sammanfattning I Falun-Borlänge-regionen pågår ett arbete inom det som benämns Gysam med syftet att bevara och säkerställa högkvalitativa gymnasieutbildningar inom det geografiska område som består av Falun, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Rättvik, Leksand, Malung- Sälen, Vansbro, Hedemora och Gagnefs kommuner. Samarbetet ska tillförsäkra elever i kommunerna tillgång till ett brett och högkvalitativt gymnasieutbud. Det som den enskilde eleven kan få göra avkall på är att utbildningen inte ligger i den egna kommunen. Genom samarbetet kan även kostnaden för gymnasieutbildning bromsas då de olika utbildningsprogrammen får ett större elevunderlag. Detta är särskilt viktigt då elevantalet krymper så starkt som det just nu gör. I detta läge, med krympande elevantal och samverkan för att kunna erbjuda ett brett såväl som lokalt utbildningsutbud, finns inte utrymme för fler utbildningsanordnare med program som helt eller delvis motsvarar de program som kan erbjudas eleverna inom ramen för Gysam. Minskade möjligheter för ungdomar från socioekonomiskt svaga områden att välja utbildning i hemkommunen riskerar att förstärka de skillnader som redan nu finns i studieresultaten jämfört med elever från socioekonomiskt starkare områden. Eftersom de utbildningar som Plusgymnasiet AB ansökt om finns inom VBU och Gysamområdet och en första sammanställning av söktrycket i Dalarna, vad gäller ansökans utbildning, visar att endast cirka 56 procent av de utbildningsplatser som finns i Dalarnas län kommer att fyllas, finns inget behov av ytterligare aktörer för denna utbildning. VBU anser att Plusgymnasiet AB:s ansökan ska avslås. Åke Sandberg Utbildningschef

87 Västerbergslagens Utbildningscentrum TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Åke Sandberg Skolinspektionens Dnr :593 Västerbergslagens utbildningscentrums, VBU, yttrande över ansökan om godkännande som huvudman från Rytmus AB och den fristående gymnasieskolan Rytmus Borlänge Rytmus AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Borlänge kommun från och med läsåret 2014/15. Sedan hösten 2008 pågår ett arbete med att öka samverkan inom gymnasieskolan i Falun-Borlänge regionen, Gysam, vilken för närvarande består av Falun, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Rättvik, Leksand, Malung-Sälen, Vansbro, Hedemora och Gagnefs kommuner. Gagnefs kommun bidrar med gymnasieelever till övriga kommuner. Uppdraget är att erbjuda eleverna ett så brett utbud av utbildningar som möjligt inom ramen för denna samverkan, trots den drastiska minskningen av elever som väntas, och ett lokalt utbud av de utbildningar som attraherar flertalet elever. De utbildningar som Rytmus AB:s ansökan gäller finns i VBU och inom det regionala samverkansområdet. Elevutvecklingen generellt Antalet gymnasieelever, åringar kommer till en början att minska totalt inom samverkansområdet. Därefter ökar antalet elever marginellt men antalet elever kommer ändå att vara betydligt lägre än jämfört med Elevutvecklingen i siffror för VBU enligt bilaga. Organisatoriska konsekvenser I och med starten av GY11 har gymnasieskolan fler nationella program och inriktningar än tidigare. Antalet gymnasieelever minskar under ytterligare några år. Detta sammantaget innebär att färre elever har fler utbildningar att välja bland. Det blir alltså i genomsnitt färre elever per utbildning. Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro Postgiro Box vx LUDVIKA Bergsgatan 17 Direktval

88 Västerbergslagens Utbildningscentrum TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) VBU liksom övriga kommuner inom Gysam får svårare att erbjuda ett tillräckligt stort urval av utbildningar och inriktningar inom respektive utbildning. Det inte är möjligt ur ekonomisk synpunkt att ha alltför små elevgrupper. Möjligheten att erbjuda utbildningar med liten efterfrågan finns därför endast genom samverkan. Sådana utbildningar kan då bara erbjudas vid enstaka skolor inom samverkansområdet. Många elever måste alltså resa långa sträckor för att kunna få önskad utbildning. Ungdomar från områden och hem med svag studietradition lämnar inte gärna den egna skolan för att studera på annan ort. Dessa ungdomar får i realiteten inte samma möjlighet att få den utbildning som önskas. Elever som får sitt förstahandsönskemål tillgodosett klarar i mycket högre grad utbildningens mål på avsedd tid. De brister som skolan uppvisar när det gäller att motverka de socioekonomiska faktorer som verkar negativt på elevernas studieresultat kommer därför troligen att förstärkas. Om en kommun inte kan erbjuda tillräckligt många inriktningar inom ett program kommer färre elever att välja detta program i hemmakommunen vilket troligen får till följd att programmet i sin helhet inte kan erbjudas. En kommun med en liten gymnasieskola riskerar därför att inte kunna ordna gymnasial utbildning i den egna kommunen. En sådan utveckling kommer starkt att bidra till en utökad flykt från landsbygden. Även om Gysamkommunerna kommit långt i sin samverkan finns idag ett större utbud av utbildningsplatser på det Estetiska programmet än efterfrågan. Organisatoriskt kan de kommunala och de fristående skolorna i länet ta emot 309 elever. De förstahandssökande till läsåret 2013/14 inklusive ännu inte godkända eleverna är 193. Det ger en beläggningsgrad på 62 procent. Räknar man med de elevplatser som Rytmus Borlänge ansöker om skulle beläggningsgraden bli 54 procent. Ekonomi Ett minskat antal elever i elevkullen ger färre elever per program. Jämförelsekostnaden per elev kommer då att öka. Detta i sin tur leder till att den interkommunala kostnaden som hemkommunen ska betala ökar. Alltså ju färre elever som hemkommunen behåller desto mer ökar ersättningen till den fristående skolan medan hemkommunen har kvar de fasta kostnaderna som ju är den största delen av undervisningskostnaderna.

89 Västerbergslagens Utbildningscentrum TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Sammanfattning I Falun-Borlänge-regionen pågår ett arbete inom det som benämns Gysam med syftet att bevara och säkerställa högkvalitativa gymnasieutbildningar inom det geografiska område som består av Falun, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Rättvik, Leksand, Malung- Sälen, Vansbro, Hedemora och Gagnefs kommuner. Samarbetet ska tillförsäkra elever i kommunerna tillgång till ett brett och högkvalitativt gymnasieutbud. Det som den enskilde eleven kan få göra avkall på är att utbildningen inte ligger i den egna kommunen. Genom samarbetet kan även kostnaden för gymnasieutbildning bromsas då de olika utbildningsprogrammen får ett större elevunderlag. Detta är särskilt viktigt då elevantalet krymper så starkt som det just nu gör. I detta läge, med krympande elevantal och samverkan för att kunna erbjuda ett brett såväl som lokalt utbildningsutbud, finns inte utrymme för fler utbildningsanordnare med program som helt eller delvis motsvarar de program som kan erbjudas eleverna inom ramen för Gysam. Minskade möjligheter för ungdomar från socioekonomiskt svaga områden att välja utbildning i hemkommunen riskerar att förstärka de skillnader som redan nu finns i studieresultaten jämfört med elever från socioekonomiskt starkare områden. Eftersom de utbildningar som Rytmus AB ansökt om finns inom VBU och Gysamområdet och en första sammanställning av söktrycket i Dalarna, vad gäller ansökans utbildningar, visar att endast cirka 54 procent av de utbildningsplatser som finns i Dalarnas län kommer att fyllas finns inget behov av ytterligare aktörer för dessa utbildningar. VBU anser att Rytmus AB:s ansökan ska avslås. Åke Sandberg Utbildningschef

90 årsredovisning 2012 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM

91 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 ÅRSREDOVISNING Förbundsdirektionen och utbildningschefen för Västerbergslagens utbildningscentrum avger följande årsredovisning för räkenskapsåret Innehållsförteckning Ordförande har ordet... 2 Förvaltningsberättelse Information om verksamheten... 3 VBU:s organisation... 4 Viktiga händelser under Omvärldsanalys... 8 Framtiden... 9 Måluppfyllelse Skolplanemål Gemensamt för VBU Ungdomsgymnasiet Statistik Vuxenutbildningen Statistik Verksamhetsberättelser Högbergsskolan Högbergsskolan Flexibelt lärande, YH, uppdrag Malmen och Smeden Stegelbackens skola Gymnasiesärskolan Vuxenutbildningen Kanslienheten Ledningsstöd Personal och hälsobokslut Statistik personal Finansiella rapporter Ekonomisk analys Investeringar Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Redovisningsprinciper Noter och tilläggsupplysningar Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse

92 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 ORDFÖRANDE HAR ORDET Roger Stål, ordförande Inledningsvis är det mycket tillfredsställande att konstatera att utvecklingen i Ludvika just nu präglas av tillväxt. Bostadsbyggandet har satt fart, våra stora företag ABB och Spendrups investerar och utvecklas och gruvnäringen närmar sig en återstart efter att i drygt tjugo år varit borta i vår bygd. Denna tillväxt ser vi också i form av en viss befolkningsökning och ökad efterfrågan på förskoleplatser i både Ludvika och Smedjebacken. Utifrån ett VBU-perspektiv är detta självklart positivt då efterfrågan på kvalificerad arbetskraft och därmed behov av utbildning på såväl gymnasiet som inom vuxenutbildningen kommer att finnas i framtiden. Samtidigt bör vi vara medvetna om att kraven på hög kvalitet inte minst inom yrkesprogrammen står fast och förmodligen kommer att öka, vilket dels accentuerar behovet av kontinuerlig kompetensutveckling av våra lärare dels vikten av samverkan med näringslivet. I den nya skolplanen som direktionen antagit är matchningen utbud/efterfrågan, det vill säga vår förmåga att motsvara kraven på kvalitet, en viktig fråga att utveckla och finna bra arbetsformer för. VBU Det självklara valet Framtidens lärande Den nya skolplanens vision har två övergripande mål, nämligen volym och kvalitet. Målen ställer krav på såväl utbudets dimensionering i framtiden som kompetensutveckling och framtida rekryteringar. Inte minst måste organisatoriska och pedagogiska lösningar fortsätta att utvecklas för att nå kostnadseffektiva lösningar. Verksamheten uppvisar sammanfattningsvis ett gott resultat. Elevernas bedömning i de årliga enkäterna redovisar en fortsatt hög grad av trivsel med såväl kamrater som lärare. Detta gäller även personalens omdömen om den egna arbetsplatsen, ledare med mera. En marginell nedgång från en hög nivå kan noteras på vissa områden. Sjukfrånvaron har ökat från den mycket låga nivån 3,3 % år 2010 till 4,1 %. Bland prioriterade områden kan det noteras att lärartätheten vid gymnasiet ökat och att den genomsnittliga betygspoängen ökat något. Elevfrånvaron ligger fortfarande på en hög nivå men den övergripande bilden är dock att eleverna trivs med sin tillvaro och sin utbildning på VBU, vilket till stor del beror på en engagerad och kompetent personal. Vuxenutbildningen är en stor del i VBU:s verksamhet och en viktig del i människors möjligheter att ta nya steg i utvecklingen och finna ett arbete. Utvecklingen av vuxenutbildningen ligger volymmässigt relativt konstant totalt sett. Intressant är att konstatera att efterfrågan på våra yrkeshögskoleutbildningar är stor och förstärker bilden av att samverkan näringsliv-utbildning är en viktig faktor i val av utbildning och för utbildningens kvalitet. VBU är en stor aktör i vår region vad avser utbud och har ett gott renommé även utanför Ludvika- Smedjebacken. Detta bygger i grunden på hög kvalitet och förmåga till dialog med såväl näringsliv/ högskola som elever och våra medborgare. I dagens verklighet med en alltmer hårdnande konkurrens är också marknadsföring och kommunikation en viktig ingrediens för att lyfta fram VBU som ett bra val. I detta arbete är vi alla: ledning, personal och elever, viktiga för att VBU även framledes skall vara en viktig motor för utvecklingen i vår region

93 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Information om verksamheten Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU, är ett kommunalförbund med medlemskommunerna Ludvika och Smedjebacken. Ett kommunalförbund bildas när kommuner vill samverka inom något eller några områden. Myndighetsutövningen inom det område där samverkan sker överlåts då till kommunalförbundet som blir en egen myndighet. Kommunalförbundet VBU leds av en förbundsdirektion som består av nio ledamöter, varav fem kommer från Ludvika och fyra från Smedjebacken. VBU bedriver utbildning vid skolor i Ludvika, Smedjebacken och Grängesberg. Medlemskommunerna lämnar ekonomiskt bidrag till VBU i proportion till hur eleverna från respektive kommun väljer program och utbildning. Verksamhetsårets förbundsdirektion Ledamöter, Ludvika Roger Stål (S), ordförande Kjell Israelsson (M), 2:e vice ordförande Leif Pettersson (S) Kurt Josefsson (BOP) Sten G Johansson (V) Ledamöter, Smedjebacken Håkan Svensson (S), 1:e vice ordförande Fredrik Rönning (S) Bengt Norrlén (S) Birgitta Granqvist (M) Kommunalförbundets samverkansområde Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundläggande vuxenutbildning (Gruv) Gymnasial vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna (Särvux) Svenskundervisning för invandrare (Sfi) Yrkesutbildning för vuxna (Yrkesvux) Övriga utbildningsinsatser från grundskole till högskolenivå samt utbildningsinsatser för arbetsmarknad och näringsliv

94 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 VBU:s organisation Utbildningschef Åke Sandberg Övergripande administration/ Controller Ronny Norrman Direktionssekreterare Helena Runesson Högbergsskolan 1 & 2 Marie-Hélène Abrahamsson Håkan Franklin Smeden & Malmen Mats Berglund Projekt Vägval Framtid Mats Johnsson YH Flexibelt lärande Andreas Lundholm Kristina Karlsson Gymnasiesärskola Lena Risberg Ledningsstöd Vuxenutbildningar Uppdragsutbildning Stegelbacken Kanslienheten Kenth Runnberg Carina Hedström Hammar Bitr. rektor Bitr. rektor Bitr. rektor Karin Pihlström Erik Norgren Åsa Olenius ES SP/SA HU EK HP/HA I-val SYV Bibliotek I-val EE IN TE NA EKO VTC Idrott och hälsa HR/RL OP/VO OP-vux Vård och Omsorgscollege BP/BA Skolhälsovård Stödcentrum Teknikcollege Specialidrott FPtransport /FT FP-rep Byggvux FTlärling Yrkesförarutbildning vux FP Gysär IM Uppdragsutbildning Uppföljaransvar Ludvika Projekt Vägval Framtid Flexibelt lärande Gymnasiesär Rektorsadm. Schema och systemstöd för elevadministrativa system Yrkeshögskoleutbildningar Sfi Särvux Samordningsansvar för vuxenutbildningar Utbildningsansvar för Grundvux/SAS Ekonomi Reception/ Assistenter Arbetsrätt Administration HR IT PR/info/ webb Service - 4 -

95 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 VBU har våren 2012 deltagit i konferenser kring nya vuxenutbildningen som startade 1 juli Samläsningar mellan gymnasiet och vuxenutbildningen är ständigt på agendan. Åke Sandberg, utbildningschef Under år 2012 har ett antal viktiga förändringar skett på nationell, regional och lokal nivå. Dessa har på olika sätt haft betydelse för VBU. Viktiga händelser under 2012 Vux12 I juli 2012 trädde den nya förordningen för vuxenutbildningen i kraft. Några viktiga förändringar: De vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling, enligt skollagen. Målen är formulerade ur ett individperspektiv. Dessutom anges vilka mål som ska prioriteras när resurserna är begränsade. En individuell studieplan ska finnas för varje elev och innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Om en elev har en examen från ett yrkesprogram, och inte har uppnått grundläggande behörighet för högskolestudier, har eleven rätt att delta i kommunal vuxenutbildning. Förändringar inom IT VBU har satsat på nya datorer till samtlig personal, ny teknikplattform, nya program, trådlöst nät, nya skrivare och kopiatorer, nytt mailsystem samt en lärplattform benämnd Vklass. För andra året utrustades samtliga elever i åk 1 med egna personliga bärbara datorer. Skälen är bland annat att underlätta för nya arbetssätt och arbetsformer för att kunna möta framtiden både pedagogiskt och ur effektivitetssynpunkt. VBU har lanserat en ny levande hemsida. Huvudansvarig är kommunikatören. Varje vecka skrivs nya artiklar och elever och allmänhet har möjlighet att ställa frågor och få svar direkt på hemsidan. För att kunna genomdriva dessa omfattande satsningar på IT-området har VBU tillsatt en IT-pedagogisk grupp, vars uppgift är att stötta övrig personal vid övergången till en alltmer digitaliserad miljö. Gruppen består av intresserade lärare och representanter för skolledningen. Den IT-pedagogiska gruppen bidrar med sin kompetens vid interna fortbildningar och i en särskild support som lärare kan kontakta via lärplattformen Vklass. SYV-funktionen VBU har anställt en ny studie- och yrkesvägledare, som kommer att arbeta med både gymnasiet och vuxenutbildningen. Bakgrunden är det utökade uppdraget inom både gymnasieskola och vuxenutbildning i och med nya lagar och förordningar. Hälften av kostnaden ska finansieras via lärlingsplatser på vuxenutbildningen. Det ska finnas en ämnesplan för varje ämne. Samma ämnesplaner som används inom gymnasieskolan ska användas. Inom vuxenutbildning på grundläggande nivå, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare, finns det kursplaner. Samma betygskola som gymnasieskolan antagit ska gälla även för vuxenutbildningen. Validering definieras nu i skolagen och ska kunna förekomma i vuxenutbildningens samtliga skolformer. Ny rektor Under hösten 2011 löstes rektorstjänsten vid Högbergsskolan 2 genom att två lärare delade på rektorstjänsten. Våren 2012 har rekrytering genomförts och Håkan Franklin, som närmast kommer från Karlstad, har anställts. Information och PR VBU arbetar aktivt för att minska andelen utsökande elever, dvs gymnasieelever från Ludvika och Smedjebackens kommuner som söker annan utbildningsanordnare än VBU. En del i det arbete har varit att (Forts. på sidan 6) - 5 -

96 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 (Forts. från sidan 5) anställa en kommunikatör för att sköta informationen och arbeta aktivt gentemot grundskolorna. En verksamhetsplan och budget för information och PR avseende 2013 är under utarbetande. Biträdande rektorer Inom några år kommer flera inom ledningsfunktionerna att pensioneras. För att säkra övergången har tre biträdande rektorer anställts, en på heltid och två på halvtid. Detta för att kunna ge en smidig övergång vid rekryteringssvårigheter. Finansiering sker genom att inte tillsätta annan administrativ personal som slutar. Nya utbildningar inom VBU Skolverket beviljade VBU att starta det fjärde året på teknikprogrammet inom ramen för försöksverksamheten. Några av förutsättningarna för att bli beviljad utbildning var ett etablerat samarbete med lokalt eller regionalt arbetsliv samt en god kvalitet på utbildningen. Under förra året lyckades inte VBU att få tillräckligt med elever för att kunna driva verksamheten. Under våren ökade antalet sökande elever varför VBU har startat utbildningen hösten VBU har startat följande YH-utbildningar hösten 2012: Bryggeriteknik, Omsorgspedagog inom psykiatri, Markekologisk design samt Miljö och VAteknik. Söktrycket har varit stort med många sökande per plats och samtliga utbildningar har startats upp. Doktorandtjänster VBU stärker sin position och utvecklar verksamheten på flera sätt bland annat genom att arbeta aktivt med forskning. En doktorand är under utbildning inom humaniora. En annan doktorand startade hösten 2012 inom området NGL (Nästa Generations Lärande). På längre sikt kommer VBU även att satsa på en tredje doktorand/forskare inom något av områdena naturvetenskap eller teknik. Totalt kommer VBU att ha tre doktorander anställda, varav två finansieras tillsammans med Högskolan. Goda pedagogiska insatser Ledningen har tagit fram en strategi för det pedagogiska arbetet. En del av denna lyfter fram goda pedagogiska insatser och ett årligt pris delas ut. Nomineringar görs av personal och elever. Priset kan gå till enskild pedagog eller ett arbetslag och prissumman består av medel för fortbildning. Våren 2012 delades första utmärkelsen ut och gick till gymnasieläraren i engelsk företagsekonomi, Steffanie Rowland. Skolinspektionens granskning av lärlingsutbildningen Skolinspektionen konstaterade att VBU har en väl fungerande verksamhet med en ändamålsenlig planering och organisation där det finns ett engagemang för att skapa ett nära samarbete mellan skolan och det lokala näringslivet. Skolan har en policy med hög ambition att låta yrkeslärarna vara ute på regelbundna (Forts. på sidan 7) Högbergsskolans bibliotek Lärdomen - 6 -

97 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 (Forts. från sidan 6) Skolplan och kvalitetsplan besök. Inspektionen nämner några utvecklingsområden: tydligare specificering av utbildningskontraktens innehåll, enhetligare struktur för lärarbesöken samt skriva in i kontraktet att arbetet mot kränkande behandling även gäller arbetsplatsförlagt lärande. Generaldirektörsbesök på VBU Generaldirektören på Yrkeshögskolemyndigheten, YH, Pia Enochsson och hennes medarbetare besökte VBU, för att titta närmare på yrkeshögskoleutbildningen bryggeriteknik. Besöket föranleddes av Pia Enochsson, som ville göra sig en bild av YHutbildningarna i landet. VBU är ensamt i landet om utbildning inom bryggeriteknik. VBU:s direktion har valt att styra via en skolplan och beskriver hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till i en kvalitetsplan. Båda dessa planer antogs för perioden 2013 till I planen beskrivs hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till i praktiken samt hur enheterna själva utvecklar verksamheten genom arbetsmodellen: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Skolplanen innehåller visionen VBU det självklara valet framtidens lärande. Det beskriver de två huvudområden som fått högst prioritet. VBU ska vara så attraktivt att elever och studenter väljer det i första hand samt också fokusera på lärandet med inriktning mot Next Generation Learning NGL. Till exempel finns som övergripande mål att 80 % av gymnasieeleverna ska välja VBU som skola. Strategi för utbildningar inom det gruvtekniska området Under året har VBU antagit en strategi. Eftersom investeringar i utrustning inom området är stora bygger strategin på samarbete med både gruvföretag och tillverkningsföretag inom gruvnäringen. För ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen kan VBU starta kurser inom sprängning och bergsborrning vid befintliga program, antingen genom att utveckla egna kurser eller i samarbete med etablerade aktörer inom området. Detta kan ske med ett års framförhållning. För regelrätta bergsarbetarutbildningar fodras ett nära samarbete med redan etablerade gruvföretag varför dessa utbildningar får vänta in gruvföretagens etableringar. Besök av Yrkeshögskolemyndigheten Sfi på distans VBU har under 2012 börjat arbeta med distansutbildningar inom svenska för invandrare (sfi) för de elever som är intresserade. Det kan vara en snabbare och effektivare metod för en del av eleverna. En engagerad personal är en förutsättning för ett lyckat resultat

98 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Omvärldsanalys Det dominerande företaget i Ludvika, ABB, aviserar ökat behov av kvalificerad personal för att kunna utveckla både nuvarande och nya system inom sitt affärsområde. Inom HVDC har det byggts en ny fabrik. Fler företag aviserar ett ökat behov av arbetskraft. En start av gruvbrytning i Håksberg ser möjlig ut inom kommande femårsperiod. En gruvstart i övriga prospekterade områden ligger troligen längre fram i tiden. Elevunderlaget vid gymnasieskolan har ännu inte börjat minska i någon större omfattning, trots befolkningsprognosens indikation, men kommer inom några år att hamna på en nivå som ligger ca 25 % lägre än dagens. De stora pensionsavgångarna i länet ligger tidigt jämfört med många andra län. Speciellt stor kommer efterfrågan på kvalificerade yrkesarbetare och personal inom vårdsektorn att bli. Miljömedvetenheten ökar stort och Västerbergslagen behöver kompetenstillskott för att kunna utveckla företag och organisationer i nya tankebanor. Ett speciellt viktigt område är energiförsörjningen och dess utveckling. Här kommer kretsloppstänkandet att bli mycket avgörande. Konkurrensen kan i framtiden bli mer miljöinriktad. De sociala medierna fortsätter sin lavinartade ökning. Facebook, Twitter och Youtube kommer att följas av nya anpassade medier. Globaliseringen slutligen, är en realitet redan idag. Nya tekniker och förnyade arbetssätt har kommit och fortsätter utvecklas. Företagen och organisationerna i Västerbergslagen måste kunna anpassas efter detta. Idéer sprids och rörligheten ökar. Globala företag fattar beslut som sedan får följdverkningar för både organisationer och företag i Västerbergslagen. Konkurrensen från friskolorna tilltar och frisöket gör att eleverna lättare kan studera på andra orter. Samarbetet inom Gysam-området ökar och det tillkommer nya arbetsfält för samverkan. Personalomsättningen vid VBU kommer att öka i och med de allt större pensionsavgångarna. Speciellt känsligt blir det inom områden som kräver specialkompetenser

99 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Framtiden VBU är beroende av hur utvecklingen i Ludvika och Smedjebacken kommer att se ut. Uppgiften för VBU är att tillhandahålla utbildningar som efterfrågas av elever, föräldrar, näringsliv och offentliga förvaltningar. Lyhördheten för förändringar måste vara stor. Utbildningarna på vuxenutbildningen måste skräddarsys utifrån behoven. Utbildningarna i Västerbergslagen inom VBU:s ansvarsområden måste vara attraktiva alternativ till andra utbildningsanordnare. Mångfalden av program och utbildningar är också viktig. Det skall finnas möjligheter att välja en utbildning i hemkommunerna. Problemet är att ungdomskullarna minskar de kommande åren. Den stora utmaningen här är att hålla ett tillräckligt brett utbud av utbildningar kvar inom regionen. Några lokaler kommer att lämnas och omfördelningar inom övriga fortsätter. Ställtiderna kommer att bli kortare, efterfrågade utbildningar måste iordningsställas snabbare och organisationen måste bli mer flexibel. VBU har A-miljö som förhållningssätt i det pedagogiska arbetet. För att kunna möta framtiden behövs olika alternativ för studierna. Webbaserat lärande, företagsförlagt lärande och klassrumsbaserat lärande är de områden som VBU behöver fortsätta utveckla. Ny teknik för undervisningen blir alltmer vanlig och flera olika tekniker kommer att användas i undervisningen. Framtidens elevarbetsplats hamnar i fokus bland annat på grund av den alltmer ökande konkurrensen. Varje elev kommer att ha tillgång både till egen dator eller platta och till egen arbetsplats. Det betyder att både lokalkostnaderna och driftskostnaderna per elev ökar i det korta perspektivet. Minskningen av personal är också en realitet de närmaste åren. Ett problem i sammanhanget är att de övergripande funktionerna måste finnas och kan inte minskas i proportion till elevunderlaget. Här måste nytänkande och förändrade arbetssätt utvecklas. Inom lärandet däremot kommer det att bli lättare att anpassa personalbehovet efter elevminskningarna. Här blir den stora utmaningen att behålla utbudet så brett som möjligt. Några områden som är viktiga att utveckla vidare är det etablerade Teknikcollege, genom nya program och utbildningar främst på vuxensidan samt det nycertifierade Vård- och omsorgscollege som ska byggas upp. Hållbar utveckling är nödvändigt att arbeta vidare med. En omformning av det nuvarande ekologiprogrammet så det passar Gy11:s struktur är under utarbetande. Begreppet hållbar utveckling ska genomsyra hela VBU. VBU ska använda samhället utanför som arena för utbildning. Det blir allt viktigare att eleverna förbereds för de utmaningar som både arbetsliv och samhällsliv kräver. En kompetenshöjning för personalen inom bland annat IT-området är angelägen. Anammandet av nya tekniker kan bli kostsam, men är nödvändig. Konkurrensen om elever blir större och större. Det finns företag som driver skolor i vinstsyfte. Skolsystemet styrs om så att eleven alltmer får välja var han/hon vill studera. Kommuner i storleksordningen som Ludvika och Smedjebackens storlek får då svårare och svårare att hålla ett brett utbud av utbildningar. Utveckling av kvalitén är då ledstjärnan. Ett närmare samarbete i Gysam inom Falun Borlängeregionen underlättar genom att man samordnar speciellt snäva utbildningar. Man kan också lära av varandra och dela på gemensamma kostnader

100 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Måluppfyllelse Prioriterade mål för läsåret 2011/12 1. Den genomsnittliga betygspoängen ska öka med 0,5 poäng per rektorsområde. Våren ,96 Målet är delvis uppfyllt Våren 2009 Våren 2010 Våren 2011 Våren ,05 13,09 13,56 13,65 En höjning på en tiondel kan noteras men det finns fortfarande mycket kvar att göra kring betygen. Variationer finns naturligtvis mellan olika program och skolor. Malmen hade 12,8, Smeden 12,2 och Högbergsskolan 14,4. Både Malmen och Smeden sänkte sina avgångsbetyg något medan Högbergsskolan höjde betygspoängen med 0,4. Siffrorna är hämtade ur egen statistik och tar inte hänsyn till t ex gamla elever eller elever som börjat vid VBU och senare gått ut vid annan skola som de officiella siffrorna från SCB gör. 2. Den genomsnittliga elevfrånvaron ska minska till högst 10 %. Målet är inte uppfyllt 35% 30% 31 25% 20% 15% % 7 5% 0% ES HA SA EE FTpb IN TE EKO NA BA FT-tp BF RL VO EK Mätningen av elevfrånvaron skedde vecka 12-13, 2012 Totalt ligger VBU fortfarande kvar på 15 % frånvaro, dock har den ogiltiga frånvaron minskat från 7 % till 5 %. Endast Naturvetenskapsprogrammet klarar målet på under 10 % genom att ligga på 7 % frånvaro. Ett par program, BF och VO sticker ut med hög frånvaro. Åtgärder krävs för att minska frånvaron ytterligare

101 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Forts. från sidan Varje skola har en färdig likabehandlingsplan klar den sista september Målet är uppnått, varje skola har en plan och nästa moment blir att kvalitetssäkra dem. Målet är uppfyllt 4. Det ska finnas en plan för en optimal funktion för den stödjande verksamheten. Målet är uppnått. Det fanns en plan klar under hösten 2011, som är i drift. Målet är uppfyllt 5. Yrkeshögskoleutbildningarna ska vara attraktiva under minst 3 år. Målet är uppnått med råge för innevarande år. Höstens utbildningar har nästan dubbelt så många sökande som antalet platser. Målet är uppfyllt 6. Hälften av lärarna använder lärplattformen som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med de elever som börjat gymnasieskolan hösten 2011 samt för kontakt med deras vårdnadshavare. Utfallet av målet är i dagsläget lite svårt att avgöra. Dock påstår 80 % av gymnasieeleverna att de använder IT i lärandet vid vårens utvärdering. Då det gäller kontakten med föräldrar har nu det nya systemet med automatisk kontakt vid frånvaro kunnat startas upp. Målet är uppfyllt

102 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Skolplanemål ( ) Skolplanen följer målen via nyckeltal. Jämförelsetalen är hämtade ur årsredovisningen för Utbildningens kvalité kunskaper och färdigheter Rikssnitt 2012 Elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år, totalt 75 % 76 % 77 % Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt 13,9 13,7 14,0 Elever med grundläggande behörighet till universitet o högskola 96 % 93 % 87 % Elever med godkänd nivå i kärnämnen en, sv och ma. NV, SP, TE 100 % 99 % 98 % Elever med godkänd nivå i kärnämnen en, sv och ma. Övriga program 97 % 93 % 85 % Statistiken för 2012 är hämtade från SIRIUS. VBU ligger fortfarande i topp i landet då det gäller elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Den gemomsnittliga betygspoängen går sakta uppåt och tangerar nu rikssnittet. Andelen elever med slutbetyg inom 4 år har sjunkit något. Utbildningens kvalité utveckling till ansvarskännande samhällsmedlemmar Total frånvaro hela VBU 15 % 15 % Total frånvaro Hö1 18 % 14 % Total frånvaro Hö2 12 % 14 % Total frånvaro Malmen 12 % 14 % Total frånvaro Smeden 23 % 20 % Elever som anser att skolan bidrar till att stärka deras tro på sin egen förmåga 85 % 88 % Frånvarosiffrorna är hämtade från VBU:s interna elevregistersystem. Siffrorna för skolans bidrag till att stärka tron på den egna förmågan är hämtad från skolenkäten för gymnasieskolan som genomförs varje vår. Elevfrånvaron ligger på samma höga nivå som tidigare. Dock kan sänkningar konstateras för Högbergsskolan 2 samt Malmen. Högbergsskolan 1 och Smeden har istället fått högre frånvaro

103 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Forts. från sidan 12. Eleven i centrum aktning för varje människas egenvärde Elever som blivit utsatta för fysiskt våld under det senaste läsåret i skolan 8 % 7 % Elever som blivit utsatta för psykiskt våld under senaste läsåret i skolan 14 % 12 % Elever som har tagit del av föredrag, föreställning eller dylikt om könsroller eller mångfald Siffrorna är hämtade från skolenkäten för gymnasieskolan som genomförs varje vår. 64 % 69 % Andelen elever som blivit utsatta för fysiskt och psykiskt våld har ökat något. Varje skolenhet analyserar sina siffror och genomför sedan egna aktiviteter för att minska andelarna. Fortfarande finns behov att arbeta vidare. Eleven i centrum Inflytande och delaktighet Elever som uppger att de får vara med och påverka arbetssätt i kurserna 68 % 71 % Elever som uppger att de får vara med och påverka innehållet i kurserna 45 % 52 % Elever som uppger att de har en individuell studieplan 63 % 68 % Siffrorna är hämtade från skolenkäten som genomförs för gymnasieskolan varje vår Under flera år har siffrorna ökat, men har nu stannat av och minskar istället. Vilken nivå som ska vara målet kommer att diskuteras. Det finns individuella studieplaner för samtliga elever införda i elevregisterprogrammet, men eleverna verkar inte veta om det. Mer information behövs till eleverna. Eleven i centrum studiemiljö och hälsa Elever som trivs med sina lärare 98 % 98 % Elever som utnyttjar aktiviteter och träning inom Hälsans hus 21 % 20 % Nöjdhetsindex. I vilken grad är du nöjd med VBU som skola. 85 % 92 % Siffrorna är hämtade från skolenkäten som genomförs för gymnasieskolan varje vår Eleverna trivs med sina lärare i samma grad som tidigare. Bara 21 % använder Hälsans hus. Nöjdhetsindex talar om att en stor del av eleverna är nöjda med VBU som skola, dock har värdet sjunkit sedan förra året. Analysen av det sänkta värdet för nöjdhet visar att hela sänkningen finns vid Ekologiprogrammet samt Teknikprogrammet

104 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Forts. från sidan 13 Attraktiv arbetsgivare nöjda medarbetare Personal som trivs på sin enhet 95 % 91 % Personal som anser att samarbetet fungerar bra i sitt arbetslag 84 % 75 % Siffrorna är hämtade från personalenkäten som genomförs varje vår. Personalen trivs på sin arbetsplats och andelen har ökat. Arbetslagen upplever att samarbetet fungerar bättre. Attraktiv arbetsgivare ledarskap Personal som anser att ledarskapet präglas av ett demokratiskt förhållningssätt i dialog 94 % 80 % Personal som anser att deras chef hanterar konflikter bra 71 % Personal som anser att deras chef ställer upp och bryr sig om sin personal 82 % 76 % Siffrorna är hämtade från personalenkäten som genomförs varje vår. Frågan om andelen som anser att chefen hanterar konflikter bra har omformulerats sedan förra året. Att ledarskapet präglas av ett demokratiskt förhållningssätt har ökat markant, hela 14 %. Chefens konflikthantering går inte att jämföra eftersom frågeställningen har ändrats. Frågan om chefen ställer upp och bryr sig om sin personal har också ökat med 6 %. Ledarskapet upplevs i stort sett bättre än tidigare med en markant ökning. Attraktiv arbetsgivare kompetensutveckling Kompetensutveckling av totala personalkostnaden 1,3 % Behöriga lärare *) 89 % *) 87 % Siffrorna för kompetensutveckling är hämtade från utfallet respektive år. Andelen behöriga lärare är hämtade från schema- och tjänstefördelningsprogrammet. *) Beräknat enligt nya behörighetsregler för yrkeslärare. Kompetensutveckling av totala personalkostnaden har en ny beräkningsgrund för 2012 och omfattar samtligakompetensutvecklingskostnader och inte enbart konferenser och kursavgifter som tidigare redovisats

105 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Forts. från sidan 14 Attraktiv arbetsgivare hälsa Sjukfrånvaron 4,1 % 4,0 % Personal som är nöjd med årets hälso- och friskvårdsprogram 91 % 96 % Sjukfrånvaron är hämtad från personalprogrammet. Personalens syn på hälso- och friskvårdsprogrammet är hämtad från personalenkäten som genomförs varje vår. Sjukfrånvaron har ökat något sedan Uppföljning av sjukfrånvaron görs varje kvartal i skyddskommittén. Långsiktigt goda förutsättningar efterfrågad utbildning/struktur Sökande till gymnasieskolan intagna på sitt förstahandsval (vid VBU) *83 % 87 % Utsökande till andra utbildningar i sitt förstahandsval inom gymnasieskolan vid första **) 41 % **) 31 % ansökningstillfället Studerande i förhållande till antalet platser vid YH 99 % 78 % *) Siffrorna för gymnasieskolan är hämtade från intagningen vid Region Dalarna och ** ) är intern statistik. Procentandelen studerande vid vuxenutbildningarna är intern statistik och beskriver läget vid vårterminens slut Av de elever som valt VBU har 73 % tagits in på sitt förstahandsval, en lägre siffra än under fjolåret. En förklaring är ABB-gymnasiets höga söktryck där eleverna hade VBU som andrahandsalternativ. Andelen utsökande i första omgången var 10 % högre men efter slutintagningen ligger elevantalet i nivå med tidigare år. Yrkeshögskoleutbildningarna har lockat mycket fler sökande än tidigare. Detta kan bero på ett efterfrågat utbud. YH - bryggeriteknik Långsiktigt goda förutsättningar resurser Snittkostnad per elev i VBU:s gymnasieprogram exkl. elevresor (tkr) 101,4 95,2 Snittkostnad per elev för elever i andra kommunala skolor och friskolor 101,3 102,8 inkl. elevresor (tkr) Lärartäthet vid gymnasieskolan 9,0 8,1 Kostnaden för genomsnittlig elev gäller alla elever som VBU svarar för. För 2011 är siffran för lärartätheten tagen från Skolverkets officiella statistik och för 2012 från intern statistik. Snittkostnaden per elev i VBU:s gymnasieprogram har ökat jämfört med föregående år. Det beror på faktorer som elevminskning, löneökning och en höjning av lärartätheten

106 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Gemensamt för VBU Individuella valet Det individuella valet omfattar 300 poäng för de elever som nu går i åk 2 och 3. För de flesta av dessa elever startade det individuella valet på vårterminen i åk 1. Under en termin kan eleven välja maximalt 100 poäng. Elever inom vuxenutbildningen har också möjlighet att välja kurser inom det individuella valet. Kursutbudet omfattar i första hand kurser som ger meritpoäng samt kurser inom ämnesområden som många elever är intresserade av t.ex. entreprenörskap, idrott och hälsa eller estetiska ämnen. Flera av de nationella programmen har skapat ett i-valspaket av kurser med anknytning till karaktärsämnena för respektive program. Elever kan också ha specialidrott som individuellt val. De elever som nu går i åk 1 kommer att ha 200 poäng individuellt val, som kommer att läsas när de går i åk 3. Ansvarig rektor är Marie-Hélène Abrahamsson. Flexenheten På VBU finns en flexenhet för att tillmötesgå de elever som behöver läsa en kurs som inte ingår i det för tillfället aktuella utbildningsutbudet. Inom denna enhet studerar bland annat vuxenelever som har svårt att anpassa sina studier till ett bundet schema, elever som behöver läsa en kurs på kortare tid eller till exempel elever som bytt skola eller program och därför måste komplettera kurser. Ansvarig rektor är Andreas Lundholm. Idrott och hälsa Idrott- och hälsagruppen bedriver verksamhet inom hela VBU. Gruppen ansvarar även för specialidrott/ idrott specialisering och friskvårdsprojektet hälsans hus. Ett individanpassat lärande har möjliggjort för många elever att nå godkänt betyg i kurser inom idrott och hälsa. Detta lärande har även medfört att ett stort antal elever väljer idrottskurser inom det individuella valet, där även vuxenstuderande ingår i grupperna. Tillsammans med lokala föreningar genomförs kurserna specialidrott A 200 poäng och B 100 poäng, från hösten 2011 idrottspecialisering 1 och 2 om vardera 100 poäng. Genom att ständigt kvalitetsutveckla denna verksamhet är ambitionen att erbjuda eleverna studier på hemmaplan istället för att eleverna väljer idrottsgymnasier på annan ort. Hälso- och friskvårdsprojektet Hälsans hus har pågått under några år. Syftet med projektet är att få såväl ungdomar som vuxna att förstå vikten av friskvård i ett livslångt perspektiv. Ansvarig rektor är Håkan Franklin

107 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Ungdomsgymnasiet På ungdomsgymnasiet finns 13 nationella program med flera inriktningar. VBU bedriver gymnasieutbildning på tre orter: Grängesberg, Ludvika och Smedjebacken. Elevdemokrati Varje klass på VBU har klassråd schemalagt varje vecka. Vid klassråden deltar klassföreståndare/ mentor. Det finns elevråd på varje rektorsområde och rektor deltar i elevrådsmötena. Eleverna utser även elevskyddsombud till skyddskommittén och är representerade i skolkonferenser som handlägger övergripande frågor för skolverksamheten. Estetisk verksamhet Ämnet estetisk verksamhet syftar bland annat till att utveckla och stimulera elevens kreativitet och lust att använda estetiska uttrycksmedel för att uttrycka tankar, känslor och handlingar. För att leva upp till detta erbjuder VBU tre varianter av estetisk verksamhet: bild, drama och musik. Skolhälsovården Skolhälsan riktar sig till elever i gymnasiet och gymnasiesärskolan. Skolhälsans roll är främst hälsofrämjande och förebyggande i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Samtliga elever i åk 1 erbjuds ett hälsosamtal. Sedan flera år tillbaka finns ett etablerat samarbete med BUP, vuxenpsykiatrin, socialtjänsterna i Ludvika och Smedjebacken, primär- och specialistvård och skolhälsovården vid grundskolorna i båda ägarkommunerna. Arbetslag VBU:s pedagoger är organiserade i arbetslag kring ett eller flera program. Även för idrottsämnet finns ett arbetslag. Arbetet inom arbetslaget leds av en arbetslagsledare. Arbetslaget arbetar för programmets utveckling i enlighet med rektors verksamhetsplan. Dessutom ansvarar arbetslaget för att varje elevs studiesituation blir så bra som möjligt. Stödcentrum VBU ger elever stöd i varierande former bland annat i det stödcentrum som finns på Högbergsskolan. Vid stödcentrum studerar elever som inte fullt ut klarar ordinarie skolsystem och elever som behöver extra stöd och utvidgat mentorsstöd. Invandrarelever, som behöver utökat språkstöd i skolan, bedriver delar av sina studier i stödcentrum. Personalen på stödcentrum har många kontakter med andra samhällsorgan och VBU:s övriga resurser. Dessa kontakter är viktiga för elevernas resultat. Under höstterminen 2012 har 95 elever utnyttjat stödcentrum, 40 i engelska 55 i övriga ämnen. På skolorna i Grängesberg och Smedjebacken samordnas stödet av de lokala specialpedagogerna och speciallärarna

108 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Statistik ungdomsgymnasiet ht-12 ht-11 Antal gymnasieelever totalt på VBU varav från Ludvika varav från Smedjebacken varav från annan kommun Antal gymnasieelever totalt i Ludvika och Smedjebacken varav på VBU varav i annan kommun varav i friskolor varav i landstinget varav hos annan utbilningsanordnare (folkhögskola) 2 1 Eleverna på särgymnasiet ingår inte i ovanstående statistik utan redovisas separat på sid 33. Elevstatistik Antal elever Elever från Ludvika och Smedjebackens kommun ht-06 ht-07 ht-08 ht-09 ht-10 ht-11 ht-12 Elever utanför VBU Elever på VBU Hösten 2012 studerade 359 elever utanför VBU varav 85 elever på ABB-gymnasiet och 111 elever inom Gysams samverkansområde. De interkommunala kostnaderna varierar från tkr per elev och läsår. Den interkommunala kostnaden för ungdomsgymnasiet har under 2012 uppgått till tkr. (fg. år tkr)

109 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Vuxenutbildningen Information om verksamheten Vuxenutbildningen styrs av styrdokument, skollag, läroplan och förordningar. En ny förordning, Vux12, träder i kraft 1 juli För drygt ett år sedan förändrades vuxenutbildningens organisation. Vuxenutbildningens gymnasiekurser och yrkesutbildningar gick över till gymnasieskolan och blev en del av deras enhet med respektive rektor som ansvarig. Kvar inom vuxenutbildningen blev svenska för invandrare (sfi), grundläggande vuxenutbildning (grundvux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) samt ett lärlingsansvar. En rektor med ett övergripande ansvar finns för dessa områden. Mål Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämnställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning Strategi Pedagogik och arbetsformer ska utgå från elevens behov, erfarenheter och önskemål. Individens lärande och kunskapssökande stöds genom rådgivning och vägledning. Flexibla studieformer ska kunna erbjudas: - webbaserat - deltagande i ungdomsgrupper - personlig handledning - kombinera studier och arbete Redan förvärvade kunskaper ska valideras. Samarbete mellan myndigheter, arbetsmarknadspartner m.fl. ska finnas. Utbudet av yrkesutbildningar ska styras av arbetsmarknadens behov. Vad skiljer vuxenutbildning och gymnasieskolan åt? Kontinuerliga intag, vilket innebär att vuxenstuderande kan tas in varje månad i en grupp som redan är igång. Flexibla upplägg utifrån elevens önskemål, behov och erfarenheter. Det innebär att lärarna måste arbeta flexibelt med studieplaneringen. Eleven ska kunna kombinera studier med arbete. Vuxenutbildningen ska inte vara en kopia av gymnasieskolan, vilket framgår tydligt i direktiven från skolverket. Vuxenstuderande läser kursutformat dvs de kurser som han/hon behöver

110 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Statistik vuxenutbildningen Genomsnittligt antal vuxenstuderande på VBU varav gymnasievux varav gruv, SAS varav byggvux varav VTC varav omvårdnad vux varav sfi varav yrkesförarutbildning persontransport varav yrkesförarutbildning godstransport varav yrkesvux, Restaurang- och livsmedelsprogrammet varav YH-utbildningar varav särvux varav lärlingsutbildning ) Siffran anger antal elever i snitt per år, omräknat till heltidsstuderande. 2) Siffran anger genomsnittligt antal elever för vt/ht respektive år Genomsnittligt antal vuxenstuderande inom Bryggeriteknik Markekologisk design Omsorgspedagog, psykiatri *) Omsorgsassistent, LSS produktion 9 - Miljö & VA-teknik *) 8 -- *) Utbildningen startade ht-12 Genomsnittligt antal vuxenstuderande totalt på VBU varav från Ludvika varav från Smedjebacken varav från annan kommun Av vuxenstuderande från annan kommun studerar de flesta på yrkeshögskoleutbildningar (69 st.). Övriga är fördelade på yrkesförarutbildning samt byggvux

111 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Verksamhetsberättelser

112 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Högbergsskolan 1 Handelsprogrammets lärlingsutbildning har haft besök av skolinspektionens kvalitetsgranskning och fått gott betyg. Det är inga problem att fylla de två lärlingsplatser per årskurs som vi har och samarbetet med branschen är mycket gott. Flera av programmen har jobbat aktivt med ämnesintegrering i olika projekt och man söker nya vägar att samarbeta med närsamhället för att få till praktik och skarpa uppdrag för eleverna i de nya inriktningarna. Marie-Hélène Abrahamsson, rektor Allmän information Vid höstterminsstarten hade vi glädjen att snabbt organisera om oss då antalet elever som sökt rektorsområdets program ökat så pass, att vi fick skapa ytterligare en klass, bestående av ekonomer och humanister. Det är våra första humanister som läser enligt Gy11. Vi började också med inriktningskurserna i åk 2. På SA programmet har vi beteende-, media- och samhällsinriktning, och på Handels- och administrationsprogrammet har vi startat både handelsinriktning och administrationsinriktning. Estetiska programmet börjar sina inriktningar andra terminen i åk 1. Under året har lärplattformen Vklass börjat användas för kommunikation med vårdnadshavare, vilket upplevs som positivt. Rektor och biträdande rektor har varit på besök hos i stort sett samtliga klasser och lärare för att ha en bredare plattform för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Pedagogisk inriktning och aktivitet Under året har lärarnas arbete med att lägga upp sina kurser på Vklass tagit ett stort kliv framåt, då tekniken fungerat relativt funktionsfritt. I engelska har man tagit in ett helt webbaserat läromedel, e-learning i samtliga grupper på VBU, i vilket eleverna tränar individuellt på sin egen nivå. Samarbetet med andra skolor inom Gysams språkprojekt tog rejäl fart under höstterminen, då även Falun kom med. Drygt 200 elever i Dalarna läser moderna språk webbaserat. Sju språklärare från VBU jobbar i projektet, antingen med undervisningen eller i styrgruppen. Under hösten har kurser i kinesiska och arabiska tillkommit. Estetiska programmet har arbetat med övergripande projekt kring modernismen och redovisat genom elevutställning och lunchföredrag i kapphallen. Under året har man byggt en liten scen i musiksalen, där de populära lunchkonserterna hålls. Man har också färdigställt en utställningshall i sina lokaler. Entreprenörskap är ett nytt ämne, och många elever jobbar med UF-företag inom ramen för det ämnet. (Forts. på sidan 23) Faktaruta Ansvarsområde Rektorsområdets Hö 1 omfattar fem gymnasieprogram: Estetiska programmet (ES), Samhällsvetenskapsprogrammet (SP/SA), Handels- och administrationsprogrammet (HP/HA), Humanistiska programmet (HU) samt Ekonomiprogrammet (EK). Inriktningar ES: teater, bild, musik SP/SA: beteendevetenskap, media och samhällskunskap HP/HA: handel, administration EK: inriktningsval i åk 2 HU: inriktningsval i åk 2 Genomsnittligt antal årselever ES SP/SA HP/HA EK *) Humanistiska programmet startade ht-12 *) HU Elevkostnad/program/år (tkr) ES SP/SA HP/HA EK HU Lärartäthet ES SP/SA HP/HA EK HU 8,4 6,2 5,6 3,9 4,3 Geografisk placering Högbergsskolan hus A, Ludvika

113 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 (Forts. från sidan 22) Studie-och yrkesvägledningen (SYV) Under vårterminen anställdes en fjärde studie-och yrkesvägledare som är placerad i A-huset och som jobbar med både ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen. Nu har vi en SYV som jobbar med Hö 2 och Malmen, en som jobbar med Hö 1 och vuxenutbildningen, en som jobbar på Smedenskolan och med introduktionsprogrammen, samt en som jobbar med vuxenutbildningen och också har hand om lärlingsutbildningen på vuxenutbildningen. Personal Personalen är välutbildad och engagerad. Några studerar för att få ämnesbehörighet, någon för att bli behörig lärare. De flesta har deltagit i olika typer av kompetensutveckling vad gäller IT. Alla arbetslag har haft egna utvecklingsdagar för att planera utveckling och samarbete. Måluppfyllelse Den årliga utvärderingen visar att elever och personal trivs på skolan. Elevernas meritvärde har höjts. Vi måste fortsätta att vidta åtgärder för att minska frånvaron bland eleverna, samt minska stressen. Framtiden Nästa läsår läser samtliga elever enligt Gy11 och då prövas om den organsation vi valt, är optimal eller om vi måste organisera klasserna, med tanke på inriktningarna, på annat sätt. Vi får utvärdera om vi valt rätt fördjupningskurser och finslipa timplaner. Vi måste hitta vägar att minska stressen i skolan. Alltihop är en spännande utmaning. Konsert 2012, ES-programmet

114 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Högbergsskolan 2 hela gymnasietiden. Praktikplatserna har varit av hög kvalitet delvis beroende på samarbetet inom Teknikcollege. I stort sett har alla eleverna på dessa program efter studenten 2012 fått någon form av anställning som anknyter till gymnasieutbildningen. Upprustning I C-huset, där Teknikprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet håller till, har ventilationen och värmen renoverats. Det har gett lektionssalarna och elevernas hemklassrum en jämnare temperatur och bättrat på luftkvaliteten. Håkan Franklin, rektor Allmän information Under året har två årskurser tillgång till en egen bärbar dator. Det har effektiviserat lokalanvändningen så att datasalar kan användas i vanlig undervisning och arbetsformerna kan innefatta IT-moment i alla kurser. Användandet av lärplattformen Vklass har gett oss möjligheter att informera vårdnadshavarna om ungdomarnas närvaro, studieplanering och kursinformation. Vårdnadshavarna får samma dag reda på om ungdomarna är i skolan eller ej. Varje program har sitt eget programråd. Det träffas en eller ett par gånger per termin och utgör en möjlighet för elever, lärare, näringslivsrepresentanter och politiker att diskutera verksamheten utifrån sina respektive perspektiv. Här tas frågor upp som investeringar i utrustning, praktik, besök av yrkesverksamma unga för att eleverna ska få en uppfattning om vart deras utbildning kan leda, förslag på skarpa projekt, kompetensutveckling för lärare m.m. Pedagogisk inriktning och aktivitet Under det gångna året har skolans specialpedagoger arbetat med Industritekniskaprogrammet för att bättre kunna möta de specifika behov som den elevgruppen kräver. Det finns planer på att samma utvecklingsarbete skall göras med de övriga programmen. Skolan har under året fått ett förnyat certifikat som Teknikcollege. Det är ett samarbete initierat av teknikföretagen för att öka kvaliteten i industri- och teknikutbildningar. Det Industritekniska programmet, Teknikprogrammet och automationsinriktningen på El- och energiprogrammet ingår i Teknikcollege. Under det gångna året har vi kunnat ha våra elever på El- och energiprogrammet samt Industritekniska programmet på s.k. APL, arbetsplatsförlagt lärande, motsvarande sammanlagt 15 veckor under Industritekniska programmet På Industritekniska programmet har vi ändamålsenliga lokaler, bra utrustning och har under året jobbat målmedvetet med ordning och reda. Vi ser att vi har en bra utveckling på eleverna under den 3-årsperiod de går på programmet, är de kanske den elevgrupp som genomgår störst förvandling. Programmet fortsätter att rekrytera många elever och har fulla grupper i alla årskurser. El- och energiprogrammet Här har ett stort arbete varit att få till APL upplägget så att alla elever kan vara ute på APL samtidigt. Hösten 2012 lyckades vi med detta, då alla tvåor var ute i (Forts. på sidan 25) Faktaruta Ansvarsområde Rektorsområdet Hö 2 omfattar fem gymnasieprogram: El- och energiprogrammet (EC/EE), Industritekniska programmet (IP/IN), Teknikprogrammet (TE), Naturvetenskapsprogrammet (NV/NA) och Ekologiprogrammet (EKO). Området omfattar även yrkesinriktad vuxenutbildning (Yrkesvux) inom verkstadsteknisk utbildning. Inriktningar EC/EE: automation, elinstallation IP/IN: skärande bearbetning, svets, montering TE: datorteknik, teknik, företagande NV/NA matematik/data, miljövetenskap, naturvetenskap EKO: naturvetenskap, samhällsvetenskap Yrkesvux: svets/svarv, CNC Genomsnittligt antal årselever EC/EE IP/IN TE T4 NV/NA EKO VTC Elevkostnad/program/år (tkr) EC/EE IP/IN TE T4 NV/NA EKO VTC Lärartäthet EC/EE IP/IN TE T4 NV/NA EKO 7,0 10,1 7,7 8,8 7,4 5,3 Geografisk placering Högbergsskolan hus B och C, Ludvika

115 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 (Forts. från sidan 24) fyra veckor. Detta och kontakterna inom Teknikcollege ger oss utökade möjligheter att jobba mer med att stärka samarbetet med branschen. El- och energiprogrammet fortsätter att vara ett populärt program med många sökande. Ett flerårigt projekt gick i mål under året, nämligen den automatiserade kladdkakemaskinen. Naturvetenskapsprogrammet och Ekologiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet har arbetat framgångsrikt med att förbereda eleverna för vidare studier. Många avgångselever påbörjade högskolestudier direkt i höstas. På programmet har man försökt hitta former för att fortsätta använda delar av den utepedagogik som var framgångsrik på Ekologiprogrammet. Ekologiprogrammets sista årskull tar studenten våren Idrott och specialidrott I specialidrott erbjuder vi idag 12 idrotter. Till var och en har vi knutit en meriterad tränare och det sker i samarbete med de lokala föreningarna. Under året har åk 9-elever fått delta i specialidrott. Det har varit ett sätt att förbereda dem inför gymnasiet och några elever ser ut att klara hela första kursen i specialid- rott redan innan de börjar på VBU. På Högbergsskolan har vi byggt upp en anläggning och utrustningsnivå som inte bara berikar undervisningen i våra idrottskurser utan också finns tillgängligt för elever och personal att låna på fritiden. Vi vill stimulera till en aktiv fritid och ett aktivt friluftsliv. VTC (Verkstadstekniskt centrum) Verksamheten har nu plats för 8 vuxenelever i svetsteknik. Särskilt anpassade lokaler har iordningsställts. Elevplatserna är fyllda och resultaten har varit mycket goda. Teknikprogrammet och T4 Under året har vi arbetat med att kombinera kraven som Teknikcollegecertifieringen ställer och omställningen av teknikprogrammet till ett rent studieförberedande program. Vi har haft ett bra samarbete med branschen under året och upplägget börjar hitta sina former. Under våren var arbetet med att få igång T4, det vill säga det fjärde året på teknikprogrammet, prioriterat. Hösten 2012 startade första årskullen T4:or med inriktning konstruktion och produktutveckling. Utvärderingar innan jul visade att både bransch och elever är mycket nöjda med utbildningen

116 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Flexibelt lärande, YH, uppdragsutbildning veckobasis följer upp utvecklingen för eleven. Det har visat sig var framgångsrikt och skall i förlängningen förhoppningsvis leda till ett bättre resultat för eleverna. Flexenheten har lokaler i Högbergsskolans A-hus. Där finns förutom undervisningssalar även datasal och studierum för eleverna. Andreas Lundholm, rektor Flexibelt lärande Under året har införandet av den nya förordningen, Vux12, inneburit förändrade förutsättningar för arbetet på flexenheten. De ansvarsområden som ingår för denna grupp är vuxenstuderande som läser gymnasiekurser samt elever i ungdomsskolan som är i behov av individuella upplägg av studierna. Det kan i det senare fallet handla om elever som läser ett fjärde läsår, behöver komplettera kurser utifrån programbyten, specialidrottselever och hemvändande elever som inte kan gå in i ett program. I och med denna blandning av elever, både ungdomar och vuxna, möter lärarna på flexenheten studerande som arbetar såväl med de äldre kurserna som de nya enligt Vux12. Samverkan mellan ungdomar och vuxna är ett naturligt inslag i verksamheten, då nästa alla undervisningsgrupper är blandade. Detta ställer stora krav på läraren att kunna möta både ungdomar och vuxenstuderande på rätt nivå. Yrkeshögskola Under 2012 samlades samtliga yrkeshögskoleutbildningar inom samma enhet från att tidigare ha varit utspridda på flera rektorsområden. Samtliga fyra utbildningar som pågår arbetar utifrån samma upplägg. Studenterna genomför en så kallad intensivvecka på plats i Ludvika eller Smedjebacken och därefter tre till fyra veckor på distans. I samband med distansveckorna hålls kontakter genom lärplattformen Vklass. Under dessa veckor genomförs webbföreläsningar, frågestunder, seminarier, gruppuppgifter och enskilda uppgifter via lärplattformen och videokonferenssystemet, GTM. Utbildningarna rekryterar studenter från hela landet. Lärande i arbetet (LIA) ingår som en viktig del i yrkeshögskoleutbildningarna. Det innebär att studenterna genomför delar av sin utbildning ute i branschen för att få en naturlig koppling till det kommande yrket. För att kunna genomföra den delen av utbildningen har VBU nära kontakt med aktörer inom de olika branscher som utbildningarna tangerar. En aspekt av detta är att det till varje utbildning (Forts. på sidan 27) Pedagogisk inriktning och aktivitet Inom enheten strävar vi att utifrån elevens förutsättningar arbeta mer flexibelt. Framför allt har flexibiliteten handlat om att kunna läsa kurser med mindre hänsyn till tid och rum. Undervisning har skett både i grupp och enskilt med goda förutsättningar att ge handledning och stöd till de elever som haft behov av det. Upplägget ställer även stora krav på att eleven tar ett reellt ansvar för sina studier. På flexenheten har vi även kunnat erbjuda eleverna möjlighet att börja läsa en kurs vid annan tid än terminsstarten. Utifrån ovanstående är lärplattformen, Vklass, ett viktigt verktyg vid undervisningen och under hösten har ett utvecklingsarbete pågått för att utveckla framtidens lärande inom enheten. Vi har under året vidareutvecklat det mentorsstöd som finns för elever som går ett fjärde år, där vi på Faktaruta Ansvarsområde Rektorsområdet omfattar flexibelt lärande, yrkeshögskola (YH) samt uppdragsutbildningar. Genomsnittligt antal årsstuderande Flexenheten ungdom vuxenstuderande YH YH YH YH Brygg Markekologi Miljö & VA Omsorgsped Geografisk placering Högbergsskolan hus A och B, Ludvika

117 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 (Forts. från sidan 26) en finns en ledningsgrupp som har ett övergripande ansvar för utbildningarna, i vilka företrädare för branscherna är i majoritet. Då utbildningarna har samlats under samma tak har ett arbete påbörjats med att finna en distanspedagogik som ger bra resultat. Då stor delar av utbildningen sker på distans är en av utmaningarna att få studenterna att känna ett socialt sammanhang, något som kan underlättas med lärplattformen och videokonferenssystemet. Utöver detta har ett gemensamt utvecklingsarbete kring betyg och bedömning startats, med fokus på formativ bedömning. Målsättningen med detta är att få ett lärande som i alla delar av utbildningen utvecklar studenterna. Uppdragsenheten Enhetens uppdrag är att svara för kompetens- och verksamhetsutveckling av företag, kommun, landsting och organisationer. Under 2012 har basverksamheten bestått av uppdrag till ABB Ludvika, men vi har även genomfört uppdrag hos ett antal andra företag inom medlemskommunerna, Ludvika och Smedjebacken. Verksamheten har framför allt bedrivit ellärakurser samt säkerhetsutbildningar såsom truck, travers och mobila arbetsplattformar. Riskbedömning är ett nytt verksamhetsområde som vi tillsammans med ABB har utvecklat och denna verksamhet beräknas öka under

118 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Malmenskolan och Smedenskolan undervisning på något av följande företag: Clemens Bil, Gösta Samuelsson Bil, Bilmetro, Björkmans Bil eller Bil och Elservice. Mats Berglund, rektor Malmenskolan Allmän information Malmenskolan verksamhet omfattar Bygg- och anläggningsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Fordon- och transportprogrammets lärlingsinriktning mot personbilsteknik och Fordonsprogrammet inom gymnasiesärskolan. Vid skolenheten bedrivs vuxenutbildning inom områdena bygg och fordonstransport. Samtliga verksamheter bedrivs i Grängesberg förutom Fordonsprogrammet personbilsteknik åk 3 som bedrivs på Högbergskolan i Ludvika. Pedagogisk inriktning och aktivitet Under det gångna året har Malmenskolan arbetat med att eleverna ska använda IT i sitt lärande, inte endast som ersättning för beprövade undervisningsformerna. Syftet har varit att ge samtliga elever en bra förberedelse inför det framtida arbetslivet. Vid samtliga gymnasieutbildningar på Malmenskolan arbetar personalen aktivt för att eleverna ska komma ut på det arbetsplatsförlagda lärandet. Skolan anser att denna del är viktig för eleverna. Under året har skolan vidmakthållit de goda kontakter med de lokala företagen inom respektive bransch. Samarbete Att skolan har goda kontakter med företagen i de olika branscherna är av yttersta vikt för att eleverna ska få en adekvat undervisning. En arena för goda kontakter är branschråden vid båda programmen, i vilka även eleverna vid skolenheten ingår. Under 2012 har Malmenskolan vidareutvecklat lärlingsutbildning inom Fordons- och transportprogrammet. Sedan hösten 2012 har Malmenskolan även lärlingar inom inriktningen mobila maskiner och lastbilar. Eleverna får mer än hälften av sin undervisning på DA Transport i Grängesberg alternativt Lastvagnsverkstaden i Smedjebacken. Vid samtliga företag har eleverna en utbildad handledare. Under hösten har en vidareutveckling av lärlingsinriktning personbil genomförts. Även där får eleverna mer än hälften av sin Bygg- och anläggningsprogrammet deltar inom ett länsövergripande projekt med länets samtliga skolor med samma program, *) STAR samordnar projektet. STAR, som har ett brett kontaktnät, hjälper till exempel till med att ordna fram APL platser till Malmenskolans elever. *) Stiftelsen Star Byggutveckling bildades år Stiftelsen arbetar för att rusta byggbranschen i Dalarna för att möta framtida arbetsmarknad och för att stärka bilden av byggbranschen som en viktig samhällsresurs. Projekt och upprustning Malmenskolan har under 2012 skapat en bra miljö i de lokaler skolan bedriver sin verksamhet i. Ett exempel på det är att skolan har projektorer i samtliga (Forts. på sidan 29) Ansvarsområde Rektorsområdet Malmen består av tre gymnasieutbildningar: Bygg och anläggningsprogrammet (BA/BP) och Fordons och transportprogrammet (FPTP/FT), Fordons och transportprogrammets lärlingsinriktning mot personbil (FPPB). På Malmen finns även vuxenutbildningar inom bygg- och yrkesförarinriktning. Smeden omfattar gymnasieprogrammet Restaurang och livsmedelsprogrammet (HR/RL) samt Vård- och omsorgscollege. Inriktningar BP/BA FPTP/FT FP-lärling Byggvux Yrkesförare HR/RL Faktaruta trä, murning, betong distribution, maskinförare personbil trä, betong persontransporter restaurang och måltidsservice, servering Genomsnittligt antal årselever BA/BP FPPB FP-lärling FPTP/FT HR/RL Byggvux Yrkesförare OP/VO ungdom OP-vux Elevkostnad/program/år (tkr) BA/BP FPPB FPTP/FT FP-lär HR/RL OP/VO Byggvux OP-vux Lärartäthet BA/BP FPPB FPFT/FP-lär HR/RL OP/VO 11,5 7,4 12,4 9,6 9,4 Geografisk placering Malmenskolan, Grängesberg Smedenskolan, Smedjebacken

119 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 (Forts. från sidan 28) klassrum och ett heltäckande trådlöst nätverk. Skolan har tilldelats investeringspengar för en ny hjullastare som har levererats till skolan. Under året har Malmenskolan fortsatt uppfräschning av lokaler. Målning av väggar och nya möbler till elevupphållsrum är exempel på genomförda insatser. Skolan har även startat ett uppskattat elevfik. Personal Vid rektorsområdet arbetar 21 lärare indelade i arbetslag utformade utifrån programmen. Under året har det skett rekrytering av personal inom såväl gymnasiegemensamma ämnen som karaktärsämnen. Måluppfyllelse Malmenskolan visar goda resultat både inom genomströmning och meritvärde. Det framgår av den sista öppna jämförelsen av gymnasieskolorna i Dalarna. Framtiden Branscherna har mycket goda framtidsutsikter, vilket bör leda till att ungdomar väljer att studera på Malmenskolan även i framtiden

120 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Smedenskolan Vård- och omsorgscollege All vårdutbildning inom Vård- och omsorgscollege är placerad i Smedjebacken och omfattar såväl gymnasial som eftergymnasial utbildning. Organisationen är uppbyggd med en lokal styrgrupp med representanter från alla samverkansparter; Landstinget Dalarna, Kommunal, Ludvika kommun, Omtanken Dalarna, Smedjebackens kommun, Vårdförbundet och VBU. Under styrgruppen arbetar ett antal arbetsgrupper utifrån fokusområdena: marknadsföring, hälsa, APL (arbetsplatsförlagt lärande) /LIA (lärande i arbete) och YH. Vård- och omsorgscollege i Ludvika och Smedjebacken har under 2012 certifierat om colleget och har genom det certifiering till år Arbetet vid Vård- och omsorgscollege har fortgått utifrån fastställd organisation och verksamhetsplan. Utbildningar vid Vård och omsorgscollege under året i korthet: Omvårdnadslyftet för personal i kommunala verksamheterna med syftet att läsa in yrkesbehörighet, fortsätter att vara attraktivt. YH-utbildningen, Omsorgspedagog inom psykiatri, är en mycket attraktiv utbildning, med ett stort söktryck. Ett fortsatt mycket stort söktryck på vuxenutbildningen inom vård, med flexibla lösningar för eleverna exempelvis distansstudier, reguljära studier och validering. Ungdomsgymnasiet ligger kvar på föregående års nivåer avseende sökande till programmet. Hotell och Restaurang/Restaurang och Livsmedel, (HR/RL) Genom införandet av Gy11 har hotellutbildningen förts över till Hotell- och turismprogrammet. Om detta har haft konskevenser för RL-programmet kan skolan inte i dagsläget avgöra. Köksutrustningen är sliten med följd att en del maskinhaverier har inträffat under åren. Vi har arbetat hårt med fortsatt internkontrollfrågor och hygien i köken på skolan. RL-programmet fortsätter med processen som skall leda till att vi krav-certifierar vår verksamhet. Personalen har föregående år genomgått utbildning inom området och samtliga inköp granskas ur KRAV-perspektivet. Detta gäller både produkter och råvaror, vilka användas eller tillreds i skolans båda kök. RL-programmet fortsätter den föredömliga integrationen av vuxna i ungdomsgymnasiets grupper, särskilt köksoch serveringskurserna utmärker sig

121 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Stegelbackens skola Yrkesintroduktion VO (Vård- och omsorgscollege) har en lärare anställd. Denna utbildning genomförs tillsammans med vuxenutbildningen. På grund av sjukdom kunde vi inte starta utbildning under hösten, men vi räknar med att komma igång igen hösten Mats Johnsson, rektor Allmän information Introduktionsprogrammen, IM, består av: språkintroduktion individuellt alternativ yrkesintroduktion programinriktat individuellt val (priv) peparandutbildning (prep) Pedagogisk inriktning och aktivitet På yrkesprogram, som tidigare läsår haft lediga platser, har vi infört sökbara priv-platser för elever som ännu inte uppnått full behörighet. Eleven måste dock ha betyg i svenska eller svenska som andra språk. En preparandplats kan tilldelas en elev som har behörighet i svenska eller svenska som andra språk, men inte uppfyller hela behörighetskravet och som bedöms kunna uppnå behörighet under läsåret i mån av lediga platser på de olika nationella programmen. ESF-projektet har sedan uppstarten i april kontaktat och sökt upp dryga 30-talet ungdomar och deras vårdnadshavare. Personal Övergripande personalfunktioner för IM och projekt Vägval - Framtid finns i form av rektor, biträdande rektor från och med ht-12, assistent, socialpedagog, studie- och yrkesvägledare som delas med Smedenskolan samt en ungdomsuppföljare för hela VBU. På språkintroduktionen arbetade under våren tre lärare och en språkstödjare i arabiska. Från höstterminens start har vi tre lärare och en speciallärare. Inom Individuellt alternativ har vi fem ämneslärare och en speciallärare. På yrkesintroduktion, som även innefattar integrerade gymnasiesärskoleelever, har vi två restauranglärare. En av dessa sköter dessutom undervisningen i hemkunskap för elever som saknar betyg i ämnet från grundskolan. I projekt Vägval - Framtid ingår legitimerad psykoterapeut, en uppsökare, studie- och yrkesvägledare samt två lärare. Personal från IM och projekt Vägval - Framtid har under året deltagit i utbildning i Magelungens hemmasittarprogram. Vi har dessutom en lärare som påbörjat KBT-utbildning, en lärare som går speciallärarutbildning samt en av våra sfi-lärare som går utbildningen i svenska som andra språk. (Forts. på sidan 32) Faktaruta Ansvarsområde Rektorsområdet omfattar Introduktionsprogrammen, IM, på Stegelbackens skola samt ESF-projekt Vägval - Framtid. Inriktningar Språkintroduktion Programinriktat individuellt val (priv) Preparandutbildning (prep) Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Genomsnittligt antal årselever Språkintroduktion: 50 Yrkesintroduktion: 15 Individuellt alternativ: 59 Preparand och programinriktat individuellt val: ca 20-tal Den elevstatistik som redovisas är nettosiffror framtagna vid fyra tillfällen per år. Bruttosiffrorna är ca % högre och innefattar elever som flyttar ut under året eller som blivit behöriga och kommit in på ett nationellt program. ESF-projekt Vägval - Framtid 19 elever i kontinuerlig verksamhet. Elevkostnad/program/år (tkr) Introduktionsprogrammen/IM 87 Lärartäthet Introduktionsprogrammen/IM 11,0 Geografisk placering Stegelbackens skola, Smedjebacken

122 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 (Forts. från sidan 31) Lokaler och utrustning Introduktionsprogrammen språkintroduktion, individuellt alternativ och yrkesintroduktion Vård- och omsorgscollege har sina lokaler på Stegelbackens skola i Smedjebacken. Yrkesintroduktion RL (Restaurang- och livsmedelsprogrammet) finns i Folkets hus lokaler i Smedjebacken. I denna grupp går det också ett antal gymnasiesärskoleelever integrerade. Priv- och preparandplatser finns ute på de nationella programmen i Smedjebacken, Ludvika och Grängesberg. blir för gamla för att kunna komma in på ungdomsgymnasiets nationella program. Vi ser redan i dag att konsekvensen blir att många måste ta lån för att finansiera sin grundläggande utbildning, vilket därmed begränsar deras möjligheter att studera vidare i eftergymnasiala utbildningar. Här föreligger en uppenbar risk att denna grupp kan utvecklas till andra klassens medborgare och därmed en förhöjd risk för utanförskap. Denna fråga måste lösas på riksnivå med generella beslut. Framtiden Under höstterminen kunde vi konstatera att antalet nya svenskar ökar i antal på introduktionsprogrammen och andelsmässigt har denna grupp växt under de två till tre sista åren. Vi kan också se att de flesta av dessa elever behöver minst 2-års studier innan de har tillräckliga språkkunskaper för att kunna ta sig vidare studiemässigt. I sak innebär detta att många Stegelbackens skola, Smedjebacken

123 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Gymnasiesärskolan Pedagogisk inriktning och aktivitet På Malmenskolan i Grängesberg finns lokalintegrerade Fordonsprogrammet. Utbildningen fungerar bra och eleverna har nått goda studieresultat. På Stegelbackens skola samläser elever på gymnasiesärskolan med elever på yrkesintroduktionsprogrammet restaurang. För att kunna anpassa undervisningen till varje enskild elev krävs en ingående bedömning av elevens alla förutsättningar och behov. Kartläggningen av elevens önskemål om kurser sker i samverkan med elev och föräldrar. Utifrån utvecklingssamtal utformas elevens individuella undervisningsplan som i sin tur ligger som grund för lärarlagets val av moment, arbetsätt och material. Utvärdering sker ofta och regelbundet för att ge svar på om utveckling sker i rätt riktning. Lena Risberg, rektor Allmän information Gymnasiesärskolan består av individuella program, verksamhetsträning och yrkesträning, nationella program och specialutformade program. Allt för att möjliggöra individuella studier anpassade till individens behov och intressen. Förberedelse för vuxenlivet genomsyrar all verksamhet och att alla elever oavsett funktionshinder ska få en fungerande kommunikation är ett prioriterat område. Skolan ger tillfälle att ställa eleverna inför uppgifter från vardagslivet, som kan lösas med hjälp av kunskaper som skolan har givit. Även om skolan arbetar aktivt utifrån praktiska problem i vardagen, kommer eleverna i sitt vuxenliv att möta situationer som är nya för dem. Skolan bör därför förse eleverna med modeller för var och hur man kan söka hjälp och råd. Kommunikation är mycket viktig för ele- (Forts. på sidan 34) Faktaruta Ansvarsområde I ansvarsområdet ingår gymnasiesärskolans individuella program, verksamhetsträning, yrkesträning, nationella och specialutformade program. Genomsnittligt antal årselever I egen regi: 13 I Ludvika kommuns regi: 11 Interkommunalt: 14 Geografisk placering Malmenskolan, Grängesberg Vasaskolan och Högbergsskolan, Ludvika Smedenskolan och Stegelbackens skolan, Smedjebacken

124 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 (Forts. från sidan 33) vens möjlighet att uttrycka sin vilja och därmed kunna påverka sin egen situation. Det innebär att delaktigheten i samhället stärks. Skolans målsättning är att alla elever själva deltar i möten och planeringar som rör deras situation. Här är metoden Samtalsmatta ett mycket väl fungerande verktyg för att elever som har kommunikationssvårigheter ska kunna vara delaktiga. Samarbete Att skolan ska lära för livet är en ledstjärna. Alla ämnen har en viktig roll när det gäller att förbereda för vuxenlivet. Ett berikat vuxenliv är det yttersta målet för programmet. Att alla elever efter skolan får en meningsfull sysselsättning är en stor utmaning. Inom Finsam försöker man samordna olika samhällsinsatser för att fler ungdomar med funktionsnedsättning ska komma ut på arbetsmarknaden. Personal Personal och elever från gymnasiesärskolan har deltagit i flera workshops, konferenser och föreläsningar kring ämnet AKK (alternativ och kompletterande kommunikation), vilket varit mycket uppskattat. Skolan har även många studiebesök från andra skolor och intresseorganisationer. Projekt Under året har skolan deltagit i ett Surfplattaprojekt. Tillgängligheten till IT är särskilt värdefull för särskoleelever, därför är det viktigt att vi hela tiden är med i utvecklingen. Det vi sett är att surfplattor verkligen har hög relevans, med koppling till elevernas lärande och utveckling. Surfplattornas främsta förtjänst är att de ger eleverna fler möjligheter att kommunicera. Eleverna kan filma, fotografera, mejla, och föra dagbok med ett verktyg. Vi ser att surfplattor fängslar och fångar eleverna och den intuitiva användningen gör att eleverna ganska snart kan börja använda mycket avancerade funktioner, till exempel lägga in egna fotografier i kommunikationsprogram. Utifrån det positiva resultatet i projektets utvärdering kommer de elever som börjar år ett på gymnasiesärskolans individuella program att få en surfplatta i stället för en bärbar dator

125 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Vuxenutbildningen Kristina Karlsson, rektor 2012 har varit ett förändringens år för Vuxenutbildningen, med ny skollag, ny vuxenförordning, nya kursplaner och en förändrad betygsskala. Vuxenutbildningen är numera lagstadgad och individens rätt till utbildning för att stärka sin roll i arbetslivet går som en röd tråd genom den nya förordningen. Det den studerande har med sig i form av utbildning och tidigare arbetserfarenhet ska vägas in i en validering, något den studerande har laglig rätt till. Den nya lagstiftningen föranledde att vägledningen via studieoch yrkesvägledare har förstärkts för att möta kraven. Förhoppningen är att elever därmed i ökande grad får den utbildning de passar för. Som vuxenstuderande ska du kunna påbörja studierna när som helst under året och också läsa snabbare eller långsammare, anpassat efter dina behov. Hur varje elev ska kunna utbildas utifrån dessa nya och förändrade krav har fått effekter såväl på genomförandet och planeringen av utbildningen som ett ökat samarbete med gymnasieskolan har blivit allt viktigare. Under verksamhetsåret har vi både tydliggjort vikten av ett ökat samarbete med övriga rektorsområden och även gett exempel på hur ett sådant samarbete kan utformas. Vi hoppas därför att resultatet av våra ansträngningar ska leda till ett betydligt bättre samarbete under nästkommande verksamhetsår. Genom det kommunövergripande samarbetet inom Dalawux har kompetensutveckling skett inom en rad olika områden som NGL(nya generationens lärande), digital teknik, validering, AIL (arbetsintegrerat lärande) samt sociala medier. Denna kompetensutvecklingsinsats fortsätter under Lärare, SYV och rektor har dessutom åkt på konferenser om den nya läroplanen Vux2012, för att bättre möta de förändringar vi ställts inför i verksamheten. Särskild utbildning för vuxna (Särvux) Eleverna som läser inom särvux hos oss kommer ifrån både Smedjebacken och Ludvika. De flesta läser reguljärt i ämnen som hem- och konsumentkunskap, engelska, matematik, svenska samt datakommunikation. Förutom den reguljära utbildningen har dessutom en lärlingsutbildning erbjudits inom särvux. Lärlingsutbildningen har fått fin respons både från Skolverket och näringslivet och vi kan konstatera att vi har kunnat fylla de fyra lärlingsplatser vi sökte pengar för. I juni blev fyra lärlingar klara med sin hundskötarutbildning i samarbete med hunddagis i Smedjebacken och övergick därefter i anställning på denna arbetsplats. I augusti påbörjade ytterligare tre lärlingar sin utbildning på hunddagis. Ytterligare en elev har gått en utbildning till serviceassistent med inriktning mot äldreomsorg i Ludvika. Också denna elev fick vid utbildningstidens slut anställning på den aktuella arbetsplatsen. Det är glädjande att vi genom lärlingsmodellen har kunnat bidra till att de studerande på särvux på detta sätt har fått in en fot på arbetsmarknaden. Lärlingsmodellen VBU har avsatt en halvtidstjänst inom vuxenutbildningen för att jobba med lärlingsutbildningar. Under det gångna året har fyra fått utbildning. Två har fått utbildning inom CNC med mycket gott resultat betygsmässigt. Tyvärr innebär den svaga ekonomin att de i skrivande stund ännu inte är i arbete. Två har bedrivit utbildning inom handel, där en tyvärr avbröt av personliga skäl efter ca 3 månader. Den fjärde är fortfarande aktiv i utbildning. Bemötandet hos företagen är mycket gott även om konjunkturen gör att vissa arbetsgivare är mer eftertänksamma att ta emot (Forts. på sidan 36) Faktaruta Ansvarsområde Övergripande ansvar för vuxenutbildning Genomsnittligt antal årselever Sfi Gruv Gymn.vux Särvux / Särvux lärling Vux lärling Elevkostnad/utbildning/år (tkr) Sfi Gruv Gymn.vux Särvux/Särvux lärling Vux lärling Geografisk placering Högbergsskolan, Ludvika Björkbacken, Smedjebacken

126 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 (Forts. från sidan 35) lärlingar. Initialt har det varit mycket jobb med att marknadsföra lärlingsutbildningar men ju mer tiden går ökar förståelse hos arbetsgivare och samverkansaktörer för utbildningsformen. Svenskundervisning för invandrare (Sfi) Svenska för invandrare (Sfi) har minskat något i omfång i jämförelse med tidigare år, men också detta verksamhetsår har vi haft många olika nationaliteter och en mängd olika nivåer i skolbakgrund hos våra elever. Därför har undervisningen bedrivits inom alla de olika nivåer som finns på Sfi, A-D. De flesta elever väljer att studera reguljärt i skolan, men eftersom det funnits efterfrågan på en mer flexibel lösning startade Sfi-distans under höstterminen. Syftet var att skapa möjligheter att läsa mer flexibelt för att till exempel varva studier med föräldraledighet, arbete eller andra kurser. Kurserna var ämnade för studerande med hög studiemotivation och studiesamt datorvana. Vklass har använts som lärplattform och de studerande har haft stora möjligheter att påverka sin egen utbildning. I samarbete mellan lärare och IT-pedagog har olika digitala övningar arbetats fram för att eleven ska få en större variation av studiematerial. Resultatet har varit gott och eleverna som har läst distanskurser har klarat av kursmål och slutligen de nationella proven bra. De elever som klarat Sfi ges möjlighet att studera vidare inom SAS, som är den nivå som motsvaras av årskurs nio i grundskolan. På gymnasienivå har vi under vårterminen erbjudit svenska som andraspråk A och B, men när den nya läroplanen trädde i kraft motsvarades dessa äldre kurser av svenska som andraspråk 1 och 2. Under nästföljande verksamhetsår erbjuds även kursen svenska som andraspråk 3. Såväl matematik som engelska på grundläggande nivå har också erbjudits, för de elever som inte har grundskolebetyg sedan tidigare. Gemensamt för alla Gruv-kurser inom de aktuella områdena är att lärare och studerande kommit överens om flexibla individuella lösningar, för att på bästa sätt möta den studerande i lärandet

127 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Kanslienheten Skolhälsovården Skolhälsan riktar sig till elever i gymnasiet och gymnasiesärskolan. De arbetar främst hälsofrämjande och förebyggande i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Sedan flera år tillbaka finns ett etablerat samarbete med BUP, vuxenpsykiatrin, socialtjänsterna i Ludvika och Smedjebacken, primär- och specialistvård, skolhälsovården vid kommunernas grundskolor samt församlingarna i båda ägarkommunerna. Kenth Runnberg, kanslichef Kanslienheten omfattar skolhälsovård, reception och skolassistenter, ekonomi- och lönefunktion samt diariehantering. Under året har HR-funktionen och arbetsrättsfrågor flyttats till enheten ledningsstöd. Kansliet Vid kansliet finns funktioner inom ekonomi, PA- och lönehantering samt post- och diariehantering. Genom samarbeten med ägarkommunerna finns en hög grad av gemensamt resursutnyttjande inom olika områden. Arbetet med att effektivisera rutiner och processer pågår kontinuerligt. Faktaruta Reception och assistenter VBU har en central reception i A-huset på Högbergsskolan som via e-post, telefon eller besök ger service och information till elever, personal och allmänhet. Skolassistenterna stödjer den pedagogiska verksamheten i olika uppgifter inom bl.a. elev- och betygsadministration, rapportering till CSN samt bokning av gemensamma resurser. Ansvarsområde Kansli och ekonomi, reception och assistenter samt skolhälsovård. Antal anställda inom enheten 14 Geografisk placering Högbergsskolan, Ludvika Högbergsskolan, Ludvika

128 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Ledningsstöd Carina Hedström Hammar, chef för ledningsstöd En anpassning av personalstyrkan på VBU har organiserats med anledning av tidigare nedlagd verksamhet. Processplan, kommunikationsplan, checklista för uppsägningssamtal etc. har tagits fram och kontaktvägar med Omställningsfonden har skapats. VBU har deltagit i ett nätverk av personalchefer och HR-strateger, i Ludvika och Smedjebackens kommuner, som arrangerats av Samarkand. Arbetsmiljösamordning Arbetsmiljösamordningen flyttades över från kanslienheten till enheten för ledningsstöd under hösten. Arbetsmiljökonsekvensanalyser har genomförts i samband med förändringsarbeten och andra situationer. Skyddsronder har genomförts på Malmen och Smeden. Sjukstatistik presenteras på skyddskommittén. VBU fortsätter att ha en total sjukskrivningsnivå runt 4 %, men skillnaden mellan könen är stor. Färre än 1 % av männen och ca 7 % av kvinnorna har varit frånvarande på grund av sjukdom under Arbetsrätt Arbetet med att bygga upp ett tillförlitligt referensnätverk och kanaler för expertisstöd har påbörjats. Kompetensutveckling återstår. Ett mer utvecklat digitalt arbetsrättsligt stöd, än det vi haft tidigare, kommer att köpas in under Human Resources (HR) Inom ett par år uppnår 60 % av nuvarande centrala ledningsgrupp pensionsåldern. En ledarförsörjningsplan har tagits fram för att möta behovet av nya ledare inom organisationen. Återväxten tryggas genom prova-på-tjänster i form av biträdande rektorer och framtida möjlighet till anställning av kvalificerade handläggare. Meyer-Briggs Test Indicator, MBTI, som är ett verktyg för bl.a. självkännedom och personlig utveckling, har genomförts med samtliga biträdande rektorer. HR ingår fr.o.m i VBU:s ledning och har fungerat som bollplank och/eller stöd i olika situationer som t.ex. konfliktsituationer. Ett dokument för nyanställda med uppgifter om vad varje anställd bör känna till har tagits fram, liksom handlingsplaner för att hantera eller komma till rätta med specifika händelser och situationer. Information Ett omfattande arbete med att uppdatera, överföra, likrikta och organisera VBU:s olika rutiner och dokument i en verksamhetshandbok har inletts. Innehållet ska vara lättillgängligt för alla. En ny enhetlig grafisk profil har tagits fram till grund för utseendet på allt VBU-producerat material, från hemsida till visitkort. Nya visitkort och rutiner för beställning av dessa har introducerats under året. Informationsoch kommunikationsplaner har tagits fram för alla större aktiviteter. Informationsbehovet lyfts på alla ledningsmöten och personalen har blivit mer delaktiga i beslut. Kommunikatören deltar i ett nätverk med informatörer som samordnas av Samarkand. IT-teknik och strategi Två av tre årskurser på gymnasiet har nu egna bärbara datorer som de kan köpa ut efter utbildningen. Datasalarna avvecklas i motsvarande takt. VBU har beställt ett extra surfnät parallellt med det som är avsett för skolans digitala verktyg. Det kan användas gratis av alla elever och personal på skolan. En utbyggnad av kapaciteten på det trådlösa nätet har genomförts. Faktaruta Ansvarsområde Arbetsmiljösamordning Arbetsrätt HR Information IT Marknadsföring Rehabiliteringssamordning Service Säkerhetsarbete webb Antal anställda inom enheten 6 Geografisk placering Högbergsskolan, Ludvika (Forts. på sidan 39)

129 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 (Forts. från sidan 38) Marknadsföring För att vara beredda på och svara mot den framtida elevminskningen och den hårdnande konkurrensen från andra gymnasieskolor har VBU valt att göra en satsning på marknadsföring. Under 2012 samlades ansvaret för all marknadsföring på enheten för ledningsstöd, där en marknadsföringsstrategi för att arbeta mer målinriktat tagits fram. VBU kommer t.ex. att satsa mer på närvaro och marknadsföring på internet och på att ta hem stora, kostnadstunga konsultuppdrag och istället producera mer material själva. En kommunikatör har anställts för att arbeta med den nya kommunikativa hemsidan, som introducerats under hösten. Ett Twitterkonto har skapats och ett organiserat arbete med elevambassadörer som ska informera på högstadieskolorna har startats. Verktyget InDesign har köpts in och använts till att utforma olika typer av marknadsföringsmaterial som bil- och bussreklam, roll-ups, affischer och broschyrer. Rehabiliteringssamordning Kontakter har tagits med HeLahälsan för att titta på samarbetsmöjligheter och eventuellt förändrade arbetssätt. En överlämning av arbetsuppgifterna från kanslienheten har skett under senhösten. Säkerhetsarbetet Förberedelser för att enheten för ledningsstöd tar över samordningsansvaret för säkerhetsarbetet från 2013 har skett. Service Under året har Högbergsskolan fått ett välbehövligt personaltillskott på servicesidan, vilket gör att ärendekorgen nu kan betas av i god takt. Vi har infört ett digitalt anmälningssystem för serviceärenden på skolans lärplattform och interna informationskanal, Vklass. Webb En ny tilltalande hemsida som motsvarar förväntningar på och behov av hög aktualitet samt goda förutsättningar för interaktion och dialog har introducerats under hösten. Arbetet med att sökmotoroptimera hemsidan för sökningar på internet, d.v.s. att vbu.se kommer högt upp i träfflistan när man söker på relaterade ord som t.ex. gymnasium, har inletts. Ett webbråd med representanter från VBU:s alla verksamhetsområden har bildats för att analysera och diskutera idéer om hemsidans innehåll och utseende. Målsättningen är att bygga in en ständig utveckling av sidan i organisationen

130 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 PERSONAL OCH HÄLSOBOKSLUT Hälsa och friskvård VBU bedriver ett målinriktat förebyggande friskvårdsarbete där personalen via olika aktiviteter ges möjlighet att stärka, utveckla och bibehålla sin hälsa. I Hälsans hus på Högbergsskolan erbjuds ett stort urval av olika friskvårdsaktiviteter. Även på VBU:s övriga verksamhetsorter, Grängesberg och Smedjebacken, bokas lokaler med aktiviteter enligt personalens önskemål. VBU genomför sitt friskvårdsprogram med egna ledare och även genom ett samarbete med Ludvika kommun. Samarbetet har lett till att vi idag erbjuder ca 30 valbara gemensamma träningsaktiviteter. Därutöver finns även ett antal helt individuella träningsmöjligheter som genomförs på egen hand. Friskvårdsprogrammet uppdateras två gånger per år. Digital friskvårdspärm År 2007 infördes på VBU den s.k. digitala friskvårdspärmen. Där kan den anställde föra sin egen träningsdagbok och arbetsgivaren kan göra sammanställningar och uppföljningar av friskvårdsarbetet. Via programmet görs även utlottningar av friskvårdspriser som delas ut i samband med personalkonferenserna. Under året har 92 olika aktiviteter registrerats i friskvårdspärmen. Sammanlagt har registrerade träningspass förts in. Nedan redovisas de flest registrerade aktiviteterna under Frisknärvaro och sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 4,1 4,0 % Redovisning av sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro >60 dagar Korttidssjukfrånvaro <60 dagar 2,7 2,8 % 1,4 1,2 % Sjukfrånvaro män 1,1 1,5 % Sjukfrånvaro kvinnor 7,1 6,4 % Anställda 29 år 0,8 1,1 % Anställda år 3,2 3,5 % Anställda 50 år 5,1 4,5 % Sjukfrånvaro i % av den sammanlagda arbetstiden för gruppen. För året 2012 visar VBU en frisknärvaro på 95,9 %. Det är en liten nedgång från förra året. Av tabellen ovan kan man konstatera att långtidssjukfrånvaron hos kvinnor har ökat. Uppföljning av sjukfrånvaron görs varje kvartal i skyddskommittén. Antal pass Motionspromenad Promenad luncheftermiddag Gym ej VBU på annat ställe Längskidåkning 211 Motionslöpning 207 Gym stationsträning Hälsans hus Cykla till och från jobbet Rehabilitering På VBU arbetar vi mycket med förebyggande rehabilitering. Vi försöker fånga upp människor som behöver stöd i sin arbetssituation i ett tidigt läge, helst innan en eventuell sjukskrivning blir aktuell. De insatser eller åtgärder som genomförs stäms av mellan individen, närmaste chef och ledningsstödsfunktionen (HR). Företagshälsovården anlitas vid behov. Om någon blivit sjukskriven utses en kontaktperson på arbetsplatsen som har regelbunden kontakt med personen för att steget att komma tillbaka inte ska kännas så stort. Arbetsförmågebedömning och omplaceringsutredningar genomförs enligt plan om det blir aktuellt

131 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU ÅRSREDOVISNING 2012 Statistik personal Årsarbetare Kvinnor Män Totalt Förra året hade ESF-projekt Dalalyft 2,4 årsarbetare. År 2012 utökades antalet anställda inom projektet till 3,3 årsarbetare. Under 2012 har ytterligare ett ESF-projekt, Vägval - Framtid, startat med 2,1 årsarbetare. Skolledning Kvinnor 5 6 Män 8 5 Totalt Fr.o.m. augusti månad har skolledningsgruppen utökats med biträdande rektorer. HR-samordnare Ulf Ohlsson intervjuar vinnaren av VBU:s friskvårdspris 2012, Lars- Erik Bolinder. Obehöriga lärare Planerade pensionsavgångar År 2012 Åldersfördelning samtliga anställda Antal personer Andel 11 % 13 % Antal varav går utbildning 5 7 Medarbetarkostnader tkr Lönekostnad inkl. sociala avg Pensioner Medellön kr Lärare totalt lärare män lärare kvinnor Övriga totalt övriga män övriga kvinnor Samtliga anställda