Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Sessionssalen, stadshuset Tid Onsdagen den 24 juni kl. 09:00-17:00 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Maria Kjellberg (MP) 1:e vice ordförande Anders Holmensköld (M) 2:e vice ordförande Linda Åshamre (S) Johan Holmberg (S) Glenn Ljunggren (S) Mona Haugland (S) Morgan Persson (UP) Martin Högstedt (UP) Jan Tollesson (FP) Knut Nordin (V) Gun-Marie Daun (KD) Ove Wiktorsson (C) Anna Vedin (M) Sven Niklasson (SD) Ersättare Kerstin Petersson (FP) Niclas Palmqvist (UP) Mats Frisell (S) Ulrika Winblad (S) Linnea Stevander (S) Charlotta Windeman (M) Robert Syrén (M) Monica Haraldsson (M) Miguel Odhner (S) Ordförande Fredrik Skreberg Sekreterare KOMMUNSTYRELSEN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs 4 Kommunchefens rapport Magnus Gyllestad informerar kl. 09:10-09:30 Antecknas Utskottsrapporter 5 Utskottsrapporter - Samhällsbyggnadsutskottet kl. 09:30-09:45 - Bildningsutskottet kl. 09:45-10:00 Antecknas Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 6 KS2015/ Hur kan vi använda EU-arbetet för tillväxtinsatser för Kungälvs kommun Bilaga Föredragande: Linda Andersson kl. 10:00-10:20. 7 KS2015/ Samverkan mellan Kungälvs kommun, Toleransprojektet och Göteborgs universitet, Segerstedtinstitutet Bilaga Närvarande: Christine Lysell kl. 10:20-10:30. 8 KS2014/ Stöd till politiken passerkort, datorer, ipad och telefoner till förtroendevalda Bilaga Föredragande: Kathrin Ahlstedt och Mattias Karlsson kl. 10:30-10:45. Enligt PNU Antecknas Enligt förvaltningen Beslut Enligt förvaltningen Beslut KOMMUNSTYRELSEN

3 Kallelse Sammanträdesdatum KS2014/ Folkhälsoarbete 3.0 Bilaga Föredragande: Johan Sjöholm kl. 10:45-11: KS2015/ Social översiktsplan Bilaga Föredragande: Jonas Arngården och Patrik Skog kl. 11:00-12:00 Enligt förvaltningen Beslut Enligt förvaltningen Beslut Lunch kl. 12:00-13:00 11 KS2015/ Ändring av kommunstyrelsens delegeringsordning Bilaga Föredragande: Martin Rahl och Kathrin Ahlstedt kl. 13:00-13:30 Enligt förvaltningen Beslut Omedelbar justering Ärenden till kommunfullmäktige 12 KS2011/ Ramhandling för ridanläggning Bilaga Föredragande: Kjell Persson och Gun-Britt Ornée kl. 13:30-13: KS2013/ VA-policy Bilaga Föredragande: Anders Holm kl. 13:45-14:00 14 KS2014/122-5 Svar på motion om tillgång till lärarsekreterare i Kungälvs skolor Bilaga 15 KS2015/971-1 Upphöra med gratis parkering för miljöbilar i Kungälv Bilaga 16 KS2015/ Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt 16 kap 6 f-i socialtjänstlagen (SoL) samt enligt 28 f-i, lagen om stöd och service Enligt förvaltningen Beslut Enligt SU Beslut Enligt lärandeberedningen Enligt SU Beslut Enligt SMN Antecknas KOMMUNSTYRELSEN

4 Kallelse Sammanträdesdatum till vissa funktionshindrade (LSS), kvartal Bilaga 17 KS2015/ Inriktningsbeslut avseende politiska bloggar på kommunens hemsida Bilaga 18 Beredningsskrivelse - Ändring av kommunfullmäktiges arbetsordning Bilaga Enligt Demokratiberedningen Beslut Enligt Demokratiberedningen Beslut Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 19 KS2015/ Framställan rörande ersättning till representanter för pensionärsorganisationer i Kungälvs kommuns pensionärsråd Bilaga 20 KS2014/ Köregler för blockhyrda lägenheter på Sörgården och Rexegården Bilaga 21 KS2015/675-3 Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel mellan Kungälvs kommun och Västra Götalandsregionen Bilaga 22 KS2015/786-3 Svar på remiss om trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Bilaga 23 KS2014/ Instön 1:18 och 1:25 - Ansökan om planbesked Bilaga 24 Uppdrag kring tillfälliga platser för korttidsvistelse inom äldreomsorgen 25 Val av ledamöter till styrgrupp för införandeprojektet av E-petitioner Enligt SoU Beslut Enligt SoU Beslut Enligt SoU Beslut Omedelbar justering Enligt SoU Beslut Omedelbar justering Enligt SU Beslut Beslut Beslut KOMMUNSTYRELSEN

5 Kallelse Sammanträdesdatum Bilaga 26 KS2015/1336 Godkännande av överlåtelse Tjänsteskrivelse/handlingar tillkommer och skickas ut separat. 27 KS2015/2-6 Redovisning av inkomna skrivelser till kommunstyrelsen för perioden 16 maj till 12 juni 2015 Bilaga 28 KS2015/1360 Årsstämma Marstrands Kulturbadhus AB Bilaga 29 Anmälan av delegeringsbeslut Bilaga Beslut Antecknas Enligt förvaltningen Antecknas KOMMUNSTYRELSEN

6 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 52/2015 Hur kan vi använda EU arbetet för tillväxtinsatser för Kungälvs kommun (Dnr KS2015/1130) Insatser för tillväxt kan göras på flera nivåer och områden. Även i EU-arbetet kan vi möta det lokala behovet för att utvecklas tillsammans med andra intressenter. EUs strategi för 2020 med Smart, Hållbar och Inkluderande tillväxt i fokus syftar till att utveckla Europas regioner för att bli mer konkurrenskraftiga och attraktiva. Personal- och näringslivsutskottet får information om dels hur EU-arbetet inom kommunen, Västra Götalandsregionen och Göteborgsregionen utvecklats efter nedläggningen av West Sweden. Hur kommunfullmäktiges strategiska mål möts upp i arbetet, samt den internationella policyn. Målet är att stärka vår medverkan i positionerings- och profileringsarbete av Västsverige i Europa och att synliggöra Kungälv och Marstrand ansatser i en tillväxtregion. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Hur kan vi använda EU arbetet för tillväxtinsatser för Kungälvs kommun Bilaga Internationell Policy i Kungälvs kommun Förslag till kommunstyrelsen Informationen antecknas till protokollet. Expedieras till: För kännedom till: PERSONAL OCH NÄRINGSLIVSUTSKOTTET Justeras sign

7 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Linda Andersson Hur kan vi använda EU arbetet för tillväxtinsatser för Kungälvs kommun (Dnr KS2015/1130-1) Sammanfattning Insatser för tillväxt kan göras på flera nivåer och områden. Även i EU-arbetet kan vi möta det lokala behovet för att utvecklas tillsammans med andra intressenter. EUs strategi för 2020 med Smart, Hållbar och Inkluderande tillväxt i fokus syftar till att utveckla Europas regioner för att bli mer konkurrenskraftiga och attraktiva. Personal- och näringslivsutskottet får information om dels hur EU-arbetet inom kommunen, Västra Götalandsregionen och Göteborgsregionen utvecklats efter nedläggningen av West Sweden. Hur kommunfullmäktiges strategiska mål möts upp i arbetet, samt den internationella policyn. Målet är att stärka vår medverkan i positionerings- och profileringsarbete av Västsverige i Europa och att synliggöra Kungälv och Marstrand ansatser i en tillväxtregion. Bakgrund I samband med att West Sweden skulle omorganiseras valde Kungälvs kommun att begära utträde tillsammans med Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Effekten av detta gjorde att övriga kommuner övervägde sitt medlemskap och till slut beslutade stämman att West Sweden skulle läggas ner. Utifrån beslutet fick förvaltningen i uppdrag att hitta nya samarbetsformer med regionala aktörer i EU-arbetet. Initiativ togs till möte med representanter från Externa relationer inom Västra Götalandsregionen, EU-nätverkets samordnare för GR-området samt Göteborgs stad internationella enheten. Resultatet av samverkansmötet har bl.a. resulterat i en överenskommelse mellan Göteborgsregionens kommunalförbund och Göteborgs stad att gemensamt förstärka och fördjupa det strategiska EU-arbetet och utifrån behovet stärka insatserna för Hållbar tillväxt, Strukturbild för Göteborgsregionen och GR:s verksamhetsinriktning : - Strategiskt samarbete inom ramen för EUs fonder och program - Strategiskt påverkansarbete på EU-nivå - Samarbetspartners och nätverk i Europa - Förhandsinformation i Bryssel - Kompetensutveckling inom EU-området - Samverkan mellan GR:s EU-nätverk och Göteborgs stads EU-nätverk Resultatet av medverkan i EU-samarbeten i EU-projekt har visat sig vara ett värdefullt nätverksskapande av kompetenser m.m. Exempel på projekt som skapat långsiktiga effekter är det gemensamma Interregprojektet IKON samarbetet där Bohus Fästning var i fokus, som ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

8 2(3) resulterade i ett värdefullt styrdokument för fortsatta utvecklingsinsatser för Fästningsholmen i överenskommelse mellan Statens fastighetsverk och Kungälvs kommun. Interregprojektet Framtidskuster gav ett underlag för fortsatt destinationsutveckling av Marstrand som också varit ett stöd för utvecklingsinsatserna i Marstrand. Leaderprojektet Prome Mare fullföljde därefter genomförandet av en efterfrågad vandringsled i Marstrand, som skapat ett mervärde för besöksnäringen i Marstrand och dess invånare. EU-arbetet för Kungälvs kommun har under 2014 fokuserat på planeringsprocessen näringslivets intressen, vilket bl.a. innehållit hur kommunen kan skapa förutsättningar för destinationsutveckling, sysselsättningsskapande åtgärder, företagsskapande insatser, näringslivets intressen i samhällsplaneringen och mötesplats för ökad internationalisering. Denna process pågår fortfarande och utvecklas. I dessa insatser arbetar vi också utifrån gällande marknadsplan, översiktsplan och internationella policy. Verksamhetens bedömning EU som en möjliggörare i utvecklingsinsatserna för Kungälvs kommuns varumärkesutveckling är angelägen att ta vara på. I enlighet med den internationella policyn bör kommunens politiker och tjänstemän uppmärksamma och verka, tillsammans med näringsliv och föreningar, på flera arenor för att synliggöra Kungälvs kommuns alla delar för ökad attraktion. Inriktningen bör vara att alla utvecklingsinsatser som görs bör prövas för att växlas upp till ett utvecklingsprojekt tillsammans med andra lokala, regionala, nationella och europeiska partners, utifrån vad som krävs i direktiven för EU:s fonder och program. Den internationella policyn bör följas. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Utvecklingsinsatserna skall möta och ha en röd tråd som kopplas till EU:s strategiska mål för 2020, Strategi för tillväxt i Västra Götalandsregionen 2020, GR:s styrdokument för hållbar utveckling samt Kungälvs kommunfullmäktiges strategiska mål. Bedömning i relation till barnperspektivet Barnens behov och insatserna för ett hållbart samhälle är en naturlig del i prioriteringarna. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet I flertalet av EU:s fonder och program krävs att jämställdhetsperspektivet finns med som ett s.k. horisontellt mål. Teknisk bedömning/genomförandeplan I den mån det krävs investeringar så skall det testas om möjlig delfinansiering ur EUprogrammet eller fonden. Juridisk bedömning Beslutet ligger inom kommunens allmänna kompetens och strider inte mot kommunallagens princip om otillåtet stöd till näringsidkare. Ärendet bedöms vara av allmänt intresse enligt kommunallagen.

9 3(3) Ekonomisk bedömning Finansiering från kommunen skall i första hand ske genom arbetstid och i så stor utsträckning i något som vi avser att ändå göra. Har någon del prioriterats i budget så skall de kostnaderna räknas in, vilket möjliggör en uppväxling av medlen med i princip motsvarande summa från EU. Förslag till kommunstyrelsen Informationen antecknas till protokollet. Magnus Gyllestad Kommunchef Patrik Skog Enhetschef Utveckling, planering och uppföljning Expedieras till: För kännedom till:

10 Antagen av kommunfullmäktige december Internationell Policy Visionen för internationella arbetet är att det för alla ska vara gott att leva, oavsett bakgrund, kulturtillhörighet eller religion. Internationell kompetens skapar en ökad tolerans och förståelse människor emellan. Det internationella arbetet skall medverka till att skapa ett hållbart samhälle, genom att stärka ekologisk-, social- och ekonomisk utveckling. Mål Kungälv ska aktivt delta i såväl internationellt, nationellt som regionalt samarbete. Internationellt samarbete ska betraktas som ett instrument för verksamhetsutveckling och bedömas efter samma kriterier som gäller för övriga utvecklingsfrågor och utvecklingsprojekt. Ambitionen är att det internationella samarbetet ska skapa ett mervärde för Kungälvs kommuns invånare och näringsliv, och därmed bidra till visionen om ett hållbart samhälle, utifrån dimensionerna ekologisk-, social- och ekonomisk utveckling. Strategier för det internationella samarbetet Prioriterade områden för arbetet är utveckling av kommunens egen verksamhet, skall bidra till samhällsutveckling och socioekonomiska kunskapsinvesteringar, verka för tillväxt och näringslivsutveckling samt omvärldsbevakning. Politiker och tjänstemän ska aktivt söka kunskap i omvärlden för kunskapsutbyte och utveckling, som stärker Kungälvs kommun. Utveckling av kommunens egen verksamhet Internationellt arbete ska utveckla och stärka den kommunala verksamheten och dess personal till förmån för medborgarna. Möjligheterna till samarbeten och finansiering av utvecklingsprojekt som erbjuds genom EU:s fonder och program skall särskilt tillvaratas. Kommunens samtliga verksamheter och bolag har i uppdrag att bevaka möjligheterna till en positiv utveckling av den egna verksamheten genom ett aktivt samarbete i EU-utvecklingsprojekt. Internationellt samarbete ska betraktas som ett instrument för verksamhetsutveckling och bidra till samhällsutveckling. Insatserna ska bedömas efter samma kriterier som gäller för övriga utvecklingsfrågor och utvecklingsprojekt. Näringsliv och hållbar tillväxt Kommunen ska aktivt samarbeta med näringsliv, universitet/högskola och övrig offentlig sektor för att skapa hållbar tillväxt. Det internationella samarbetet syftar i detta sammanhang till att skapa kontakter, attrahera investeringar, öka kunskapsspridningen samt öppna dörrar för näringslivet. Syftet är att skapa förutsättningar för nya etableringar av företag.

11 Antagen av kommunfullmäktige december Marknadsföringen av kommunen som destination för internationell turism är av väsentlig betydelse och skapar underlag för utveckling av besöksnäringen och genererar arbetstillfällen. Vårt varumärke, uttryckt i våra kärnvärden, trygghet - närhet nytänkande, samt vårt honnörsord Med hjärtat i historien och blicken mot framtiden, skall prägla vårt internationella arbete. Ansvarsfördelning Kommunfullmäktige, genom demokratiberedningen, ansvarar för fortsatt utveckling av det internationella samarbetet. Kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra samordningen av det internationella samarbetet för Kungälvs kommun externt och internt. Varje sektor ansvarar för återrapporteringen av det internationella samarbetet enligt kommunstyrelsens beslut den 17 december I samband med bokslut och tertialrapportering redovisas resultatet av det internationella utvecklingsarbetet. Förvaltningen ansvarar för att det internationella perspektivet är en del av kvalitets- och utvecklingsarbetet. Politiker- och tjänstemannaorganisationen är aktiv och driver kommunens intressen i organisationer och nätverk utifrån de politiskt prioriterade målen. Rapportering av de internationella samarbetena skall ske till demokratiberedningen och kommunstyrelsen. Vänort och partnerskap Inriktningen för kunskapsutbyte med kommuner, eller motsvarande, i andra länder skall i första hand ske utifrån gemensamma utvecklingsprojekt. Samarbetet med kommunens vänorter Hiddenhausen i Tyskland och Perano i Italien, skall fördjupas och utvecklas. Utvecklingsansvaret har kommunfullmäktige genom demokratiberedningen. Kommunens föreningar och företagare skall bjudas in till utvecklingsarbetet. Uppföljning För att få en översikt över internationella kontakter skall projekten inventeras löpande. Informationen skall sammanställas och presenteras vid tertial- och bokslutsrapportering samt göras tillgänglig på hemsidan. Revidering/översyn av policyn ska ske vid varje mandatperiod

12 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Cristine Lysell Samverkan mellan Kungälvs kommun, Toleransprojektet och Göteborgs universitet, Segerstedtinstitutet (Dnr KS2015/1059-2) Sammanfattning Regeringen har genom vårändringsbudgeten som framlades den 15:e april aviserat att man avser att inrätta ett nationellt resurscentrum för att främja forskning, bedriva akademisk utbildning och stödja kommuner och andra organisationer i motverkandet av våldsbejakande extremism och främjande av tolerans och samexistens. Regeringen har, likt föregående regering och utredningen SOU 2012:74, särskilt lyft fram Kungälvs kommuns arbete med Toleransprojektet som en förebild. Göteborgs universitet har under januari, tillsammans med Kungälvs kommun, lagt fram ett förslag om samverkan kring dessa frågor till Utbildningsdepartementet. I detta förslag föreslås att delar av verksamheten kan förläggas till Kungälv emedan huvudmannaskapet uteslutande förläggs på Göteborgs universitet. Med denna tjänsteskrivelse föreslås att Kungälv kommun upplåter del av kontorsutrymme för institutet och avgiftsfri lokalhyra för akademiska utbildningar. Bakgrund I enlighet med bilaga 1 syftar denna tjänsteskrivelse till att tillmötesgå förslaget att samverka med det blivande Segerstedtinstitutets utbildningsverksamhet i Kungälv. Segerstedtinstitutet inrättas från den första juli i år och kommer att använda det första verksamhetsåret för att definiera sin verksamhetsinriktning. Det står emellertid klart att den utbildningssatsning som dåvarande statsrådet Erik Ullenhag riktade till Kungälvs kommun i juli 2014 kommer att bestå, fast med den förändringen att huvudmannaskapet förflyttas till Göteborgs universitet. Denna satsning blev grunden till en universitetskurs om 15 högskolepoäng, vilken kommer att ges på permanent basis och även utökas och fördjupas. Denna utbildningsverksamhet kommer tillsammans med implementeringsstöd åt kommuner som inleder ett arbete likt det som Kungälvs kommuns Toleransprojekt att bedrivas utan uppehåll från dess nuvarande lösa organisatoriska former till en fast, hållbar organisering på Göteborgs universitet. Precis som tidigare kommer kompetens hos Kungälvs kommun vara essentiell både i utbildning och för studiebesök. Verksamhetens bedömning Detta utbyte är i sig är gynnsamt för Kungälvs kommun då det bidrar till att utveckla vår egen verksamhet när duktiga medarbetare ges utrymme att med anledning av studiebesök och utbildning anta ett metaperspektiv över sin verksamhet. Därmed föreslås Kungälvs kommun och Göteborgs universitet också samverka kring nyttjandet av personella resurser bland de pedagoger som har allra längst erfarenhet av att arbeta med Toleransprojektet. Som helhet ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

13 2(2) bidrar verksamheten till att förstärka bilden av Kungälv som en aktör i framkant kring frågorna, samt institutionalisera ett nära samröre med ett framstående lärosäte. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Satsningen bidrar till att uppfylla målet om minskad segregation. Det stärker ytterligare kommunens kompetens och arbetssätt för att uppnå ett jämlikt samhälle och motverka våldbejakande extremism. Bedömning i relation till barnperspektivet Satsningen bedöms främja barns rättigheter. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Bedömningen är att satsningen gynnar båda könen. Teknisk bedömning/genomförandeplan Kungälv kommun upplåter del av kontorsutrymme för institutet och avgiftsfri lokalhyra för akademiska utbildningar. Kungälvs kommun och Göteborgs universitet också samverka kring nyttjandet av personella resurser bland de pedagoger som har allra längst erfarenhet av att arbeta med Toleransprojektet. Juridisk bedömning Ärendet ryms inom kommunens beslutanderätt. Ekonomisk bedömning Det ekonomiska värdet av samverkansavtalet beräknas uppgå till kronor per år under tre år. Resurserna tas från kommunledningssektorn. Förslag till beslut 1. Kommunchefen uppdras att teckna ett samverkansavtal med Göteborgs universitet kring fortsatt samverkan kring Toleransprojektet. Maria Andersson Sektorchef Skola Magnus Gyllestad Kommunchef Expedieras till: För kännedom till: Cristine Lysell, sektor skola

14 Bilaga 1 KS2015/ Till Regeringskansliet Kungälv/Göteborg Nationellt resurscentrum Sammanfattning Ett nationellt resurscenter: John Hrons minnescenter för studier av rasism och våldsbejakande extremism. Invigning planeras till augusti Centret föreslås vara placerat i Kungälvs Kommun med Göteborgs Universitet (GU) som huvudman. Visionen är en tvärvetenskaplig nationell och internationell mötesplats för forskning, utbildning och spridning av kunskaper och metoder inriktade på att motverka ungas dragning till samt exit från olika former av våldsbejakande extremism. Finansiering förväntas ske genom statligt driftsstöd om 10 mnkr/år samt med resurser från GU och näringslivet. Initialt kommer verksamheten att organisera implementering av Toleransprojektet som pågått sedan 1995 under ledning av Christer Mattsson, utvecklingsledare Kungälvs kommun. Implementeringsarbetet kommer att utvärderas fortlöpande och förväntas fram till 2025 uppnått signifikanta resultat i de 80 kommuner som idag uppskattats vara särskilt utsatta för våldsbejakande högerextremism. Redan till hösten 2015 kommer drygt 500 elever, i eller i riskzon, för våldsbejakande extremmiljöer undervisas efter lokalt utformade behov från hösten 2016 kommer det vara fler än 1000 elever. Bakgrund Att effektivt förhindra rekrytering till våldsbejakande extremism kräver långsiktiga, riktade och vetenskapligt förankrade kunskaper och metoder. Detta står i kontrast till de punktinsatser, kortsiktiga projekt och temadagar som i stor utsträckning dominerar dagens förhållningssätt. Kungälvs kommun har sedan 1995 efter mordet på John Hron framgångsrikt utvecklat en vetenskapligt förankrad metod mot våldsbejakande högerextremism med utvecklingsstöd från Göteborgs Universitet. Denna metod har sedan 2002 implementerats i ett tjugotal kommuner. I en rapport 1 presenterad 2013 påvisades att Kungälv Kommun som dittills investerat 13 mnkr i projektet gjort samhällsekonomiska besparingar på över 290 mnkr. Detta genom att kostnader för bland annat våld, skadegörelse, utredningar inom polis och socialtjänst, socialpedagogiska insatser, vård, sjukskrivningar kraftigt minskat i samband med att tidigare konfrontationer mellan rasistiska grupperingar och deras meningsmotståndare i det närmaste upphört. För att på bred nationell nivå kunna ställa om till ett långsiktigt och beprövat arbetssätt mot olika former av våldsbejakande extremism inom skola, socialtjänst, polis och ungdomsarbete krävs inrättandet av ett nationellt resurscenter. Ett center som samlar, systematiserar och vidareutvecklar erfarenheter såväl i Sverige som internationellt. Innehåll för resurscentrum Resurscentret förslås ha tre huvuduppgifter: Utgöra en arena för tvärvetenskaplig forskning: Forskning och samanställning av forskning som rör historiska, sociala, kulturella och psykologiska faktorer bakom ungas dragning till olika former av våldsbejakande extrema ideologier och rörelser. Dessutom forskning som med utgångspunkt i disciplinerna pedagogik, didaktik och socialt arbete utvecklar pedagogiska verktyg och teorier för att arbeta med våldsbejakande extremism i skolan, inom socialtjänstens ungdomsverksamhet, inom folkbildningen, ungas fritidsverksamhet osv. Vidare kommer ett särskilt fokus läggas vid att utveckla 1 Se SKOLA ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

15 2(5) och bredda s.k. Exitverksamhet. Exitarbete idag är i huvudsak återanpassningsprogram för de som bestämt sig att hoppa av. Det krävs kunskapsutveckling om hur man kan lyckas med exitarbete medan radikalisering pågår s.k. pull-out exit. I båda fallen krävs också att kunskapen ligger till grund för metoder som är användbara bredare och mer lokalt i kommunernas socialtjänster. Utgöra en arena för koordinering av utbildningar: Utbildningsverksamhet inom akademins professionsutbildningar; utbildningar riktade till lärare, socialarbetare, socialpedagoger, poliser, fritidsledare m fl. professioner. Denna verksamhet kan senare också utvecklas till att även gälla masterprogram och forskarutbildning och även riktade uppdragsutbildningar. Genom denna utbildningsverksamhet får centret en roll som nav och koordinator för de moment i olika utbildningar som handlar inom extremism. Ett mål med detta professionscentrum är att låta de olika professionerna mötas i olika utbildningsmoment för att på så sätt delge sina olika ingångar i förståelsen av och svårigheterna med våldsbejakande extremism. Utgöra en arena för utvecklingsstöd: Olika former av utvecklingsstöd för konferensverksamhet, intervenerande socialt och pedagogiskt arbete, konstnärliga praktiker, utställningar. Detta utvecklingsstöd kan ges till kommuner, folkrörelser, regioner, privata skolor etc. som avser att implementerar ett långsiktigt arbete, som på vetenskaplig grund vill motverka olika former av våldsbejakande extremism. Organisatorisk form Centret föreslås vara samägt av Göteborgs universitet och Kungälvs kommun och eventuellt Västra Götalandsregionen. Huvudman för centret blir Göteborgs universitet och placeringen föreslås vara i Kungälv. Centret är en plattform för studier och arbete med olika former av våldsbejakande extrema ideologier och rörelser. Till centret knyts stiftelsen Expo som är i ägo av det mest omfattande forskningsbara arkivet kring samtida högerextremism. För att ge centret avsedd kontext och tydliggöra dess uppdrag mot en bredare allmänhet föreslås det att uppkallas efter John Hron. Namnet skulle kunna vara John Hrons nationella minnescenter för studier av rasism och våldsbejakande extremism. I vardagligt tal kommer det troligen att benämnas John Hron centret. Resurser till resurscentrum Centret beräknas behöva ett statligt driftstöd om ca 10mkr/år och därtill kommer resurser från GU och Kungälvs kommun samt näringsliv. Centret drivs av en föreståndare som är dess chef med personalansvar. Till forsknings- och utbildningsuppdraget beräknas det behövas en vetenskaplig ledare (professor), forskare och doktorander. Till utvecklingsstödsuppdraget krävs två tjänster inriktade mot organisations- och HRkompetens. Därtill krävs en assistent. Totalt ca 6-7 tjänster. Förutom ovanstående personella resurser krävs resurser för framtagande och publicerande av rapporter och studiematerial, kursverksamhet, lokalhyror, resor etc. De uppskattade 10Mkr beräknas täcka ovanstående kostnader. Arbetet är inlett 2 Kungälvs kommun, i samarbete med stiftelserna Expo och Teskedsorden, har sedan tre år mottagit utvecklingsstöd för spridandet av Toleransprojektet. Detta har varit möjligt genom att Toleransprojektet, ibland kallat Kungälvsmodellen, börjat spridas redan 2002 varvid det funnits kompetens att omvandla lokala erfarenheter från ett sammanhang till nya miljöer. Detta spridningsarbete har, som ovan konstaterats, till dags datum lett till att 20 kommuner infört metodiken. 2 För fler detaljer se bilaga 1

16 3(5) För att möjliggöra omställningen från kortsiktiga temadagar till ett långsiktigt och riktat arbete mot dessa våldsbejakade gängbildningar krävs omfattande fortbildning av lärare, socialpedagoger, socialarbetare och ungdomsarbetare. Även detta är påbörjat med hjälp av ett engångsbidrag från Arbetsmarknadsdepartementet. Genom detta har 58 medarbetare i kommuner som implanterat arbetsmodellen fått en avancerad fortbildning i samverkan mellan Kungälvs kommun och Göteborgs universitet om 15 högskolepoäng. I praktiken innebär detta att från hösten 2015 kommer fler än 500 elever om året, varav ungefär 2/3 finns i riskzon för våldsbejakande högerextremism, finnas i ett långsiktigt, riktat preventivt arbete. Detta skall sättas i relation till att det mellan utbildats totalt 1000 elever - en siffra som med andra ord kommer fördubblas vartannat år. Huvudfinansiären för detta arbete med ungdomarna är kommunerna själva. Stödet de får är lokalanpassade behovsanalyser, fortbildning och organisatorisk- och pedagogisk handledning. Vid en fortsättning 3 Om arbetet ges en organisatorisk förutsättning, via ett nationellt resurscenter så som beskrivits ovan, kommer vi fram tills hösten 2016 ha fortbildat ca 200 nyckelpersoner och nått en årlig volym av riktade ungdomsplatser på ca En allmän bedömning, med dagens utgångspunkt, är att det riktade arbetet kring våldsbejakande högerextremism är påkallat i omkring 80 kommuner. Vilket givet den hittillsvarande utvecklingen är inom räckhåll under de kommande 2-3 åren. Effekten dröjer, så som vi sett i det långsiktiga arbetet i Kungälv, ytterligare 10 år. Men den stora utvecklingspotentialen ligger i den forskningsanknutna verksamhetsutvecklingen. Genom ett långsiktigt beforskande och kritiskt granskande av den pedagogiska praktik som omger arbetet kommer metodik utvinnas som är användbar för undervisning för tolerans i allmänhet att göras. Erfarenheterna från Toleransprojektet har redan resulterat i undervisningsmaterial för mer allmänna undervisningsgrupper, vilket är något som kommer utvecklas ytterligare. Naturligtvis kommer även grundläggande metodiska nyckelkompetenser för bemötandet av alla former av våldsbejakande extremistgrupper att utvecklas och förfinas. Redan idag pågår ett erfarenhetsutbyte från Toleransprojektet till riktade åtgärder mot ungdomar i eller i riskzon för våldsbejakande islamism. Miguel Odhner Kommunstyrelsens ordförande Kungälvs Kommun Roger Säljö Dekan Utbildningsvetenskapliga fakulteten 3 För fler detaljer se bilaga 1

17 4(5) Bilaga Spridning och implementering av Toleransprojektet Bakgrund Toleransprojektet sprids sedan 2012 genom Stiftelsen Teskedsorden vilken har finansiering för detta arbete tills den 30 juni Samarbetspartners och delfinansiärer i spridningsarbetet har varit Arbetsmarknadsdepartementet, MUCF, Skandia Idéer för livet och Natur & Kultur AB. Året 2014 innebar ett ökat intresse för Toleransprojektet bland landets kommuner. Detta intresse har sin bakgrund i de händelser med högerextrema förtecken som begicks i särskilt Kärrtorp och Malmö, ny marknadsföring och implementeringsplan och ökad medial uppmärksamhet. Kommunala samarbeten Spridningsarbetet av Toleransprojektet går i olika faser och ser olika ut beroende på kommunens politiska ledning, förvaltningsledning, lokala behov, lokala förutsättningar och beslutsordning. Att komma fram till beslut och därefter verkställa beslutet är ofta en komplex och kommununik process. Därför är det nödvändigt att vid en redovisning av vilka kommuner vi samarbetar med dela upp dessa i en tre olika underkategorier enligt nedan: Kommuner med implementering genomförd/klara för uppstart av Toleransprojekt (beslut finns politiskt- eller i förvaltning, planering inför verkställande av Toleransprojektet är inlett): Kungälv, Mölndal, Göteborg (tre olika stadsdelsförvaltningar), Östersund, Borlänge, Karlstad, Hammarö, Grums, Forshaga, Kil, Torsby, Mora, Nyköping, Skurup, Sölvesborg, Kiruna, Härryda, Filipstad, Linköping, Säffle. Kommuner där beslutsprocesser är igång (t.ex. politiska motioner finns inlämnade eller annat förvaltningsmässigt förberedelsearbete genomförs): Kalmar, Umeå, Jokkmokk, Olofström, Hagfors, Örnsköldsvik, Hörby, Sunne. Kommuner där samtal inletts (gäller såväl politiska- som förvaltningsmässiga): Karlskrona, Kristinehamn, Södertälje, Kungsbacka, Storfors, Munkfors, Ludvika, Arvika, Sollefteå, Kungsbacka, Uddevalla, Örebro, Ronneby. Utöver detta samarbetar vi för spridning och implementering med EXPO, Brottsförebyggande Centrum i Värmland, Akademi Norr, KFUM, Miljöpartiet och Globala Skolan. Volymer av utbildningsledare och deltagande elever Antal lärare/socialarbetare/kuratorer/fritidsledare som genomgått/genomgår kompetensutveckling: Fram till 30/ kommer 58 st. av ovanstående yrkeskategorier ha genomgått vårt kompetensutvecklingsprogram. Vid förlängt och utökat finansiellt stöd tros denna volym efter 30/ vara stycken. Antal elever: Vid dagens datum deltar ca. 125 elever i Toleransprojektet per år. Till höstterminen 2015 kommer denna siffra stiga till ca. 550 elever/år. Denna siffra kan till 2016 nå elever/år om rätt organisatoriskt och finansiellt stöd finns. Effekter vid avsaknad av stabil organisatorisk plattform Ur ett organisatoriskt perspektiv finns tre huvudeffekter att räkna med ifall det efter 30/ inte finns en stabil organisatorisk plattform med ökade resurser att tillgå. 1. Ingen ny spridning av Toleransprojektet då resurserna för detta arbete ej finns kvar. 2. Misslyckande och avslut av implementerings- och förankringsarbete i redan befintliga kommunsamarbeten då det saknas extern handledning från oss. Det finns ett mycket stort behov i kommunerna av detta.

18 5(5) 3. Stoppandet av kompetensutvecklingsprogrammet för de lärare/socialarbetare/kuratorer/fritidsledare som ska driva arbetet i sina respektive kommuner då resurser för detta arbete ej finns kvar. Redan i dagsläget saknas tillräckliga resurser för att bedriva arbetet i den utsträckning som vi gör och vi är i en situation där vi kommer tvingas säga nej till intresserade kommuner. Detta då vi saknar en framtida plattform att referera till för stöd samt den tunga arbetsbörda som spridnings- och implementeringsarbetet innebär. Robin Andersson, projektledare för Toleransprojektet

19 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Kathrin Ahlstedt Stöd till politiken passerkort, datorer, ipad och telefoner till förtroendevalda (Dnr KS2014/2440-8) Sammanfattning Förtroendevalda med politiska uppdrag som präglas av bl.a. planering, beredning och dialog med tjänstemän/brukare/medborgare har behov av att nyttja Stadshuset samt Mimers Hus i olika omfattning. Det är även viktigt att förtroendevalda har tillgång till arbetsverktyg såsom datorer, ipad och telefoner för att kunna utföra sina politiska uppdrag på bästa möjliga sätt. Förtroendevalda med dessa uppdrag ska utifrån behov ha tillgång till personliga passerkort med passande behörighet samt ipad, dator och telefon. Bakgrund I syfte att upprätthålla god säkerhet och motverka hot eller stöld är det viktigt att tillträdet till det nya Stadshuset regleras. Samtidigt skall kommunens lokaler vara en plats för det goda mötet mellan politiker, tjänstemän, brukare och medborgare vilket ställer höga krav på tillgänglighet. Personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna deltaga i möten utan att begränsas av lokalens utformning eller miljö vilket bör beaktas vid möteskallelser. Vid utformningen av Stadshusets möteslokaler har Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet Tillgängliga och användbara miljöer varit rådgivande. Ett nytt arbetssätt i aktivitetsbaserad kontorsmiljö har påbörjats för att skapa effektiva arbetsprocesser. Nya arbetssätt möjliggörs med hjälp av datorer, ipad och smartphones då man lätt bär med sig sitt verktyg och så gott som alltid är uppkopplad. Digitala möteshandlingar införs i alla politiska instanser och utskrivna politiska möteshandlingar kommer inte att erbjudas. Det finns gemensamma regler (Dnr KS2012/1766, icke politiskt antagen) i stadshuset för aktivitetsbaserat kontor där reglerna syftar till att ge ledning vad gäller arbetszoner, ordning och reda, ansvar vid möten m.m. Verksamhetens bedömning Kommunens lokaler vara en plats för det goda mötet vilket ställer höga krav på tillgänglighet och säkerhet. För att utföra det politiska uppdraget ska förtroendevalda utifrån behov ha tillgång till personliga passerkort med passande behörighet. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

20 2(3) Även stöd, anvisningar och support gällande digitala arbetsverktyg är en viktig del för att kunna utföra det politiska uppdraget. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Uppdraget är att arbeta för att utveckla och rationalisera övergripande kommungemensamma resurser för bättre hushållning. Nya effektivare arbetssätt med hjälp av digitala arbetsverktyg tar sikte på uppdraget att samordna, styra och synkronisera kommungemensamma processer för bättre hushållning av resurserna. Bedömning i relation till barnperspektivet Har ej bedömts i detta ärende. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Förslaget i denna skrivelse bedöms inte påverka jämställdhetsperspektivet vare sig negativt eller positivt. Teknisk bedömning/genomförandeplan Kommunledningssekreteraren samt kundcenter är behjälpliga enligt anvisningar vid beställning av passerkort samt digitala arbetsverktyg/it-support. Juridisk bedömning Har ej bedömts i detta ärende. Ekonomisk bedömning Kostnader för passerkort, datorer, ipad, telefoner belastar budget för kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen. Förslag till beslut 1. Förtroendevalda med politiska uppdrag i Kungälvs kommun har rätt att få personliga passerkort, dator, ipad och telefoner enligt följande anvisningar Förtroendevalda Passerkort/Behörighet stadshuset Dator/Ipad/Telefon KS-presidium Normal tjänsteman Dator + ipad +Telefon KF-presidium Normal tjänsteman Dator + ipad +Telefon Utskottsordf./v.ordf. Normal tjänsteman Dator + ipad+ Telefon Gruppledare Normal tjänsteman ipad KF-ledamöter/ersättare Mötesrum plan 2,3,4,6 ipad Beredningsledare Mötesrum plan 2,3,4,6 ipad Beredningsledamöter Mötesrum plan 2,3,4,6 ipad

21 3(3) KS-ledamöter/ersättare Mötesrum plan 2,3,4,6 ipad Nämndordf./v.ordf Mötesrum plan 2,3,4,6 ipad Nämndledamöter Mötesrum plan 2,3,4,6 ipad Revisionen Normal tjänsteman Dator + ipad Bolagspresidier Normal tjänsteman Bolagsledamöter Mötesrum plan 2,3,4,6 Sociala myndighetsnämndens presidium Arvodesnämndens presidium Miljö- och byggnadsnämndens presidium Dator + Telefon Dator Dator Normal tjänsteman omfattar även behörighet till Mimers Hus bokningsbara mötesrum. 2. KF och KS presidier beställer/kvitterar ut personliga passerkort/dator/ipad/telefon via kommunledningssekreteraren. Övriga ovanstående förtroendevalda beställer/kvitterar ut passerkort/dator/ipad/telefon via kundcenter. 3. Vid förtroendeuppdragets upphörande återlämnar KF och KS presidier personliga passerkort/dator/ipad/telefon till kommunledningssekreteraren. Övriga ovanstående förtroendevalda återlämnar personliga passerkort/dator/ipad/telefon till kundcenter. 4. KSO tar - i samråd med KS presidium - beslut om att dra in personligt passerkort samt att tilldela förtroendevalda ökad behörighet när så tjänst kräver. 5. Om annan politiker än ovanstående ska ha personligt passerkort sker detta efter särskild prövning. 6. KF och KS presidier beställer support/stöd av digitala arbetsverktyg/it-support via kommunledningssekreteraren. Övriga ovanstående förtroendevalda beställer support/stöd av digitala arbetsverktyg/it-support via kundcenter. Magnus Gyllestad Kommunchef Kathrin Ahlstedt Kanslichef Expedieras till: För kännedom till:

22 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Johan Sjöholm Folkhälsoarbete 3.0 (Dnr KS2014/264-10) Sammanfattning Nuvarande folkhälsoavtal ska omförhandlas. Under 2015 har dialog inletts mellan avtalsparterna i Kungälvs kommun och Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden. Vid folkhälsorådet den 24 april informerade kommunstyrelsens ordförande Miguel Odhner (S) att projektdirektiv kring genomlysning av styr- och ledning samt framtagande av förslag kring framtida folkhälsoarbetets struktur och organisering ska utarbetas. I samband med uppföljning av nuvarande avtal konstaterar Västra Götalandsregionen att kommande folkhälsoavtal bör ha ökat fokus på jämlik hälsa och livsvillkor. I förslag till projektdirektiv betonas, utöver detta övergripande perspektiv, fem utgångspunkter: Beakta kartläggningar kring folkhälsoarbetets nuvarande struktur. Beakta förstudie trygg och säker kommun. Integrera inlett arbete kring sociala investeringar och social översiktsplan. Beakta genomlysning av Samkraft. Beakta SIMBA s kartläggning kring barn och ungdomars psykiska hälsa. Projektdirektivets effektmål är att ge förutsättningar till utvecklat folkhälsoarbete i Kungälvs kommun, som främjar uppbyggnad av ett välfungerande styr- och ledningssystem på både ledningsnivå såväl som operativ nivå. Förslag till beslut är att godkänna projektdirektivet. Bakgrund Vid folkhälsorådet 18 mars 2015 fick utvecklingsledare folkhälsa i uppdrag att summera nuvarande struktur och ledning av folkhälsoarbetet. Vid folkhälsorådet den 24 april informerade kommunstyrelsens ordförande Miguel Odhner (S) att projektdirektiv kring genomlysning av styr- och ledning samt framtagande av förslag kring framtida folkhälsoarbetets struktur och organisering ska utarbetas. Verksamhetens bedömning Förslagsvis organiseras framtagande av underlag utifrån antagen projektmodell i Kungälvs kommun. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

23 2(3) Projektets styrgrupp utgörs förslagsvis av representant hälso- och sjukvårdskansliet, sektorschef Skola, sektorschef Arbetsliv och Stöd samt sektorschef Vård- och äldreomsorg. Projektgruppen utgörs förslagsvis av representanter från strategisk samverkansgrupp folkhälsa: representant primärvården, representant Försäkringskassan, representant Arbetsförmedlingen, representant Polisen, representant Räddningstjänst, två representanter Kungälvs kommun. Adjungerad är representant från Lokala Samordningsförbundet och SIMBA. Förslagsvis utses projektledare från kommunledningssektorn. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Projektdirektivet är relevant utifrån kommunfullmäktiges mål kring strategiska förutsättningar samt resultatmålet samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället. Bedömning i relation till barnperspektivet Folkhälsoarbetet tar sin utgångspunkt utifrån FN s barnkonvention. Utredningsarbetets mål är att skapa förutsättningar för ett mer samordnat och effektivt arbete utifrån folkhälsoplanens utmaning trygga och goda uppväxtvillkor. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Folkhälsoarbetet tar sin utgångspunkt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Utredningsarbetets mål är att skapa förutsättningar för ett mer samordnat och effektivt arbete utifrån folkhälsoplanens utmaning jämlika och jämställda livsvillkor. Teknisk bedömning/genomförandeplan Förslag på tidsplan är: Projektdirektiv förankras vid strategisk samverkansgrupp den 28 maj. Framtidsverkstad strategisk samverkansgrupp och folkhälsoråd den 3 september. September-november, projektgrupp sammanställer förslag. Underlag bereds vid folkhälsoråd den 11 november. Förslag presenteras vid kommunstyrelsen den 25 november. Förslag presenteras vid Västra hälso- och sjukvårdsnämnd 26 november. Juridisk bedömning Inga kommentarer. Ekonomisk bedömning Framtagande av utredning sker inom befintlig budgetram. Förslag till beslut Förslag till projektdirektiv godkänns. Magnus Gyllestad Patrik Skog

24 3(3) Kommunchef Enhetschef Expedieras till: För kännedom till:

25 1 (7) Rapport Datum Diarienummer HSN HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Lena Ekeroth och Caroline Oskarsson Uppföljning av avtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i HSN 4 och HSN 7 Bakgrund Enligt reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd (HSN) i Västra Götalandsregionen är uppdraget från fullmäktige att företräda befolkningen och bland annat verka för en förbättring av folkhälsan. Nämnden ska inom sitt ansvarsområde bedriva folkhälsoarbete med ett aktivt uppföljningsansvar. Hälso- och sjukvårdsnämnden har sedan regionen bildades varit involverade och engagerade i det lokala folkhälsoarbetet via avtal med samtliga kommuner. Avtalen omfattar dels en folkhälsoplanerartjänst, dels en mindre del verksamhetsmedel. Finansieringen delas 50/50 mellan HSN och kommun. De befintliga avtalen mellan kommunerna och hälso- och sjukvårdsnämnderna löper ut Inför ny avtalsperiod har en uppföljning gjorts genom dialog med kommunchefer och folkhälsoplanerare eller motsvarande i samtliga kommuner i HSN 4 och HSN 7. Uppföljningen kommer att ligga till grund för kommande avtal. Inför nuvarande avtal gjorde Ernst & Young en utvärdering av folkhälsoarbetet i HSN 4. Utvärderingen pekade på följande utvecklingsområden och framgångsfaktorer: Tydlig och central placering av folkhälsoråd och folkhälsoplanerare Verka för att folkhälsoplaner upprättas Tydliggöra syftet med rådets arbete samt ledamöternas roll och uppdrag inom folkhälsoråden Styrning av folkhälsoplanerarens uppdrag behöver klargöras Förbättrad uppföljning Reflektera över betydelsen att flera av hälso- och sjukvårdsnämndens politiker också har roller som kommunpolitiker i samma kommun som de deltar i folkhälsoråd. I början av nästa mandatperiod, januari 2015, förändras den politiska organisationen i Västra Götalandsregionen och antalet hälso- och sjukvårdsnämnder blir färre. HSN 4 och HSN 7 slås ihop tillsammans med kommunerna Lilla Edet, Alingsås och Lerum. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

26 Rapport, (7) Genomförande Uppföljningen bygger på dialog/intervju med kommunchefer och folkhälsoplanerare i samtliga kommuner i HSN 4 och HSN 7. I sex kommuner träffade vi kommunchef och folkhälsoplaneraren var för sig medan de i två kommuner valde att träffa oss samtidigt. Dialogen utgick utifrån följande områden; syn på avtalet, organisering, styrning och ledning samt utvecklingsområden. Underlaget kompletterades med ett antal skriftliga frågor kring nuvarande organisation, riktade till folkhälsoplanerarna. Tjänsten folkhälsoplanerare benämns olika i kommunerna. Fortsättningsvis i rapporten använder vi benämningen folkhälsoplanerare eller enbart planerare. Fokus på livsvillkor och jämlik hälsa Samhällets organisering skapar förutsättningar för människors fysiska och psykiska hälsa. FN-organet WHO uppmärksammar särskilt vikten av jämnare inkomstfördelning, minskad segregation och social exkludering samt ökat medborgerligt politiskt inflytande. En minskning av hälsoklyftorna är en förutsättning för en hållbar social utveckling. Folkhälsoarbete handlar om att motverka de negativa hälsoeffekterna av samhällets utveckling och ta vara på de positiva. Hälsan i Västra Götaland är generellt god men de sociala skillnaderna i hälsa är fortfarande tydliga. Hälsan har inte förbättrats i utsatta grupper på samma positiva sätt som för befolkningen i sin helhet. För att nå det nationella övergripande folkhälsomålet skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen riktas fokus alltmer mot jämlika hälsa och människors livsvillkor. Regionfullmäktige har i linje med målet antagit styrdokumentet Samling för social hållbarhet åtgärdsplan för att minska skillnader i hälsa 1. Åtgärdsplanen identifierar situationer och förslår åtgärder för att minska skillnader i hälsa och för att öka den sociala hållbarheten. Planen har fokus på att skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor, för ökat arbetsdeltagande och för åldrande med livskvalité och ska ses som ett dokument som underlättar samverkan. Utvärdering och modell Sedan avtalen tecknats har en utvärdering av organiseringen av folkhälsa i regionen 2 genomförts, och ett förslag till en regional folkhälsomodell 3 tagits fram. Det senare har dock inte antagits av regionfullmäktige ännu. I båda dokumenten framhålls central och strategisk placering av folkhälsoråd och tjänst som framgångsfaktorer i folkhälsoarbetet. 1 Samling för social hållbarhet åtgärdsplan för att minska skillnader i hälsa 1, dnr RS Organisering för folkhälsa En utvärdering för Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté, dnr HSN Regional folkhälsomodell för Västra Götaland, dnr FHK

27 Rapport, (7) Resultat Begreppet folkhälsa har i linje med arbetet med att minska skillnader i hälsa utvecklats till att innefatta en bredare syn på människors förutsättningar för ett gott liv. Från att tidigare mestadels fokuserat på levnadsvanor, omfattar folkhälsoområdet idag i större utsträckning även människors livsvillkor. Flera kommuner arbetar idag mer och mer med frågor som rör hållbar utveckling, vilket omfattar de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Att prioritera folkhälsoarbete idag är en investering i befolkningens hälsa och är en förutsättning för arbetet med en social hållbarhet. I dialogerna med kommuncheferna kom förslaget upp att byta begreppet folkhälsa mot social hållbarhet som ett led i att tydliggöra utvecklingen inom folkhälsoarbetet som skett de senaste åren. De menar att folkhälsobegreppet förknippas mer med levnadsvanor och enskilda projekt, medan social hållbarhet täcker in ett bredare perspektiv och att frågorna dessutom diskuteras i flera sammanhang. Strategiskt arbete för effektivare folkhälsoarbete Att förbättra folkhälsan är ett långsiktigt arbete, resultatet av de insatser som görs idag blir oftast synliga först på lång sikt. För att nå framgång är det viktigt att arbetet utgår ifrån lokala förutsättningar, är långsiktigt och har stöd från central nivå. Kommunerna har kommit olika långt med det strategiska folkhälsoarbetet. Folkhälsoplanerarna uppger att deras roll idag är både operativ och strategisk Många planerare tycker att det är ett alltför stort fokus på levnadsvanor och diverse projekt. Generellt strävar de efter ökat strategiskt arbete, och ser också att en viss förskjutning till livsvillkor sker. I de kommuner folkhälsoarbetet ingår som en viktig del i samhällsplaneringen, finns generellt ett mer strategiskt folkhälsoarbete. Var folkhälsotjänsten är organisatoriskt placerad i kommunen varierar stort. I de flesta kommuner har inte folkhälsoplaneraren en central placering. Ingen har en placering direkt under kommunledningen. I Mölndals kommun är folkhälsan placerad i en utvecklingsenhet och det pågår också en liknande omorganisation i Ale. En sådan placering kan skapa bättre förutsättningar för ett mer långsiktigt och strategiskt arbete. Ett långsiktigt mål för folkhälsoarbetet är att hälsofrämjande och förebyggande insatser identifieras, initieras och senare integreras i de ordinarie verksamheterna. Samtliga kommuner uttrycker att de beviljar insatser utifrån verksamhetsplanens mål och prioriterade områden. En utveckling som har skett i vissa kommuner är att de i högre utsträckning efterfrågar en motprestation från verksamheterna, det vill säga att det redan från början ska finnas en plan för hur insatsen ska kunna implementeras i ordinarie verksamhet. Det är en utveckling som kan leda till mer långsiktiga och förankrade satsningar. Rådets sammansättning och roll Det finns folkhälsoråd i alla kommuner. De flesta kommuner har blandråd, d.v.s. att det förutom politiker från kommun och HSN även ingår kommunala tjänstemän, representanter från lokal hälso- och sjukvård och ibland statliga myndigheter. Rådets roll beskrivs framförallt som ett information- och

28 Rapport, (7) diskussionsforum. Någon menar att rådets deltagare är ambassadörer för folkhälsofrågor och är de som initierar och bevakar frågorna i kommunen. Rådets status varierar. I ungefär hälften av kommunerna tycker kommunchefen och planeraren att rådet är väl känt och har bra status och mandat, medan man i den andra hälften tycker tvärtom. I de kommunerna är inte rådet så väl känt, man blir inte inbjudna till viktiga sammanhang och beskrivs som en satellit vid sidan om kommunens övriga arbete. Rådets status kan till stor del bero på vem som ingår i rådet och hur väl frågorna förs vidare ut i verksamheterna. I tre kommuner är kommunstyrelsens ordförande också ordförande i folkhälsorådet. En tanke som en kommunchef framförde var att om inte rådet är tillräckligt känt eller har bristande status i kommunen, kanske det är än viktigare med kommunstyrelsens ordförande som ordförande även i rådet som en tydlig markering. Då folkhälsan tangerar många områden och olika aktörer, är en sektorsövergripande samverkan en förutsättning för att det praktiska folkhälsoarbetet ska fungera. Alla kommuner uppger att vårdcentralerna deltar på ett eller annat sätt i det lokala folkhälsoarbetet, antingen i folkhälsoråd eller i arbetsgrupper eller liknande kopplat till rådets arbete. Tandvården deltar i alla kommuner utom två. Flera folkhälsoplanerare upplever att vårdval primärvård har försvårat samverkan med vårdcentralerna och att deras medverkan i det lokala folkhälsoarbetet har minskat. Önskvärda förändringar som folkhälsoplanerare lyfter är bland annat att de önskar att ledamöter från HSN tydligare för in ett regionalt perspektiv på rådet samt att rådets roll och mandat behöver tydliggöras. Ledning och styrning Ungefär hälften av kommunerna har mål för folkhälsa i sina övergripande måldokument. Det varierar dock hur dessa följs upp beroende på om det är planeraren som har det ansvaret eller om det är varje förvaltnings ansvar att redovisa hur målet har uppfyllts. En kommunchef menade att övergripande folkhälsomål finns men att de inte är tillräckligt bra och tydliga utan måste utvecklas vidare. I några kommuner finns det inte någon koppling mellan folkhälsorådet och kommunens övergripande arbete. Folkhälsa finns inte med i kommunernas vision eller måldokument vilket gör det svårt att arbeta långsiktigt på en strategisk nivå i kommunen. Det är viktigt att frågorna diskuteras även i kommunstyrelsen så att inte frågorna blir isolerade enbart till folkhälsorådet. Kommunchefens delaktighet i folkhälsoarbetet varierar mellan kommunerna. Kommunchefen är viktig, då det är de som skapar förutsättningar för hur arbetet kan bedrivas. En av kommuncheferna menade att det är de som möjliggör arbetet att integrera med helheten och som ger förutsättningar för att få det att fungera. För att rådets insatser ska samordnas med kommunens övriga utvecklingsarbete och inte bli parallella spår, är deltagande från tjänstemannaledning viktigt, antingen på rådet eller i någon form av strategisk samverkan kopplat till folkhälsoarbetet. Endast fyra kommuner uppger att så är fallet. Några planerare

29 Rapport, (7) menar att det också varierar hur lätt det är att få tillträde till de olika förvaltningarna, kontakten med förvaltningschefer kan försvåras om man är placerad längre ner i organisationen. Det blir då också svårt att bedriva arbetet på en strategisk nivå, vilket ökar risken för att folkhälsofrågorna blir liktydigt med folkhälsoplaneraren. Några kommunchefer upplever att det skett en förändring i folkhälsoarbetet de senaste åren, med en tydligare integrering av folkhälsan i helheten i kommunen. En kommunchef sa att de har kommit en bra bit på väg men har ändå en lång väg kvar. Folkhälsoavtalen Det är en stor fördel med folkhälsoavtal som sträcker sig över en längre period. Det tryggar långsiktigheten och ger ökad möjlighet till att arbeta strategiskt. De flesta både kommunchefer och folkhälsoplanerare ser avtalen som ett stöd i folkhälsoarbetet. 50/50-finansieringen ses som en framgångsfaktor. Några kommunchefer är inte så insatta i hur avtalen ser ut. Flera folkhälsoplanerare tycker det är viktigt att formell folkhälsokompetens är ett krav inom avtalet. I den mån det finns flera folkhälsoavtal, såsom Hälsodisk och liknande, är det en fördel att införliva dem i ramen för folkhälsoavtalen. Det skulle trygga långsiktigheten och förenkla administrationen. Flertalet kommuner ser positivt på en utökning av den finansiella ramen i kommande avtal. Det skulle ge ökat utrymme till långsiktigt folkhälsoarbete och till att kunna göra tillfälliga satsningar. Stöd från HSNK till folkhälsoplanerarna Folkhälsoplanerarna ser det som en styrka att de företräder både region och kommun. De har sin anställning och hemvist i kommunen och kommunen är en viktig arena. Avtalet ger dem mandat att också ingå i nätverk och samverka med regionens verksamheter. Ibland kan det dock vara en utmaning att få med det regionala perspektivet. Samtliga folkhälsoplanerare önskar stöd från Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) i form av statistik och hälsodata. Data ger kunskap om hur befolkningen mår och ger därmed underlag för vilka folkhälsomål som arbetet bör ha. Det är också viktigt att HSNK förmedlar regionala mål och styrdokument, samt kommunicerar relevanta beslut och rapporter. Att kunna stämma av frågor vid behov samt att ha gemensamma möten om avtalsuppföljning, bland annat i samband med årsrapport, är också ett bra stöd.

30 Rapport, (7) Slutsatser förslag till åtgärder Utvecklat folkhälsobegrepp Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Västra Götalandsregionen antog 2013 Samling för social hållbarhet åtgärder för att minska den ojämlika hälsan. Jämlik hälsa och livsvillkor är något som folkhälsoarbetet behöver fokusera på än tydligare under kommande avtalsperiod. Långsiktigt arbete kommunledningen är viktig Folkhälsoarbetet är ett långsiktigt arbete där central placering och strategiskt arbete är grundstenar. Medverkan från tjänstemannaledning är viktig för förankring och integrering i verksamheterna. Kommunerna har kommit olika långt och det är viktigt att dialogen och förändringsarbetet fortsätter. Kommuncheferna är nyckelpersoner i folkhälsoarbetet oavsett om de är direkt involverade i det faktiska arbetet eller inte, då de är ansvariga för kommunernas strategiska utvecklingsarbete. Erfarenheterna från dialogmötena var positiva. En utvecklad dialog kan vara en del i en utökad samverkan mellan HSN och kommunerna. Utformning av folkhälsoavtalen Avtalen bör tydligt formulera syfte och inriktning. De bör däremot inte beskriva alltför detaljrikt hur arbetat ska bedrivas, då förutsättningar kan ändras under fyra år. Detaljutformningen av folkhälsoråd kan med fördel lyftas ur avtalstexten. Övriga folkhälsoavtal kan lämpligen införlivas i grundavtalet. Om den finansiella ramen kan ökas i de nya avtalen, ges ökade möjligheter till långsiktiga satsningar och långsiktigt folkhälsoarbete.

31 Rapport, (7) Matris nyckelindikatorer, avser förhållanden våren 2014 Ale Kungälv Stenungsund Tjörn Öckerö Härryda Mölndal Partille KS.ordf. är ordförande i folkhälsorådet Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Ja Vilka politiker är med i folkhälsoråd (exkl. ordförande) 2 kommun + 2 HSN 4 kommun + 2 HSN 2 kommun + 2 HSN 3 kommun + 2 HSN 1 kommun + 2 HSN 5 kommun + 2 HSN 4 kommun + 2 HSN 1 kommun + 2 HSN Rent politiskt folkhälsoråd Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Kommunchef med i folkhälsoråd Nej Nej Ja, i mån av tid Ja Ja Ja Nej Ja Finns tjänstemannaledning med i beredning, styr, eller ledningsgrupp Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Ja Folkhälsoplanerartjänsten organisatoriskt placerad Arbetsmarknads enheten Kultur och fritid Riskhantering Fritid, Ungdom och folkhälsa Stödfunktioner Räddningstjänst Näringslivoch utveckling Kultur och fritid Deltar vårdcentraler/erna i folkhälsoråd eller i arbetsgrupp Deltar tandvården i folkhälsoråd eller i arbetsgrupp Finns folkhälsomål med i kommunens övergripande styrdokument? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja

32 Projektdirektiv Folkhälsoarbete 3.0

33 Genomlysning folkhälsoarbete 3.0 Diarienummer Datum Distributionslista Namn (person/sektor/enhet) Kommentar Bilagor Dokumentnamn Uppföljning av avtal avseende gemensammafolkhälsoinsatser i HSN 4 och HSN 7. Revisionshistorik Utgåva Datum Utfärdare Status Kommentar 2

34 Genomlysning folkhälsoarbete 3.0 Diarienummer Datum 1 Inledning 1.1 Beställare Kommunstyrelsen utifrån resultatmålet Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället. 1.2 Uppdragstagare Magnus Gyllestad kommunchef 1.3 Bakgrund Utifrån ett processorienterat arbetssätt bildades, år 1995, samverkansorganisationen FALK (Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landsting och Kommun). I sitt uppdrag verkade FALK utifrån ett helhetsperspektiv, som innefattade både det förebyggande- och främjande perspektivet. FALK-perioden varade under cirka tio år. År 2006 bildades samordningsförbundet. Uppdraget då som nu är att svara för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och kommun. Förbundets samordnade resurser ska användas för att koordinera bedömningar och insatser i syfte att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Samordningsförbundet kom under 2008 även innefatta kommunerna Ale, Stenungssund och Tjörn. År 2006 bildades Folkhälsorådet med uppdrag att utifrån ett befolkningsinriktat perspektiv verka hälsofrämjande. Strukturer och prioriteringar som var satta under FALK-perioden blev utgångspunkten för rådets inriktning, exempelvis det omfattande arbetet kring seniorsäkerhet, våld i nära relationer, fysisk aktivitet i närområde och mobilisering kring psykisk ohälsa. Även den strategiska konstellationen verksamhetschefsgruppen (nuvarande strategisk samverkansgrupp) samt olika operativa nätverk (våld i nära relationer, drogförebyggande, barn som far illa etc.) fortsatta sina uppdrag. För att följa hälsoutvecklingen och skapa underlag för prioriteringar och inriktningar utvecklades en processen kring det årligt återkommande Välfärdsbokslutet. Sista delen av resan fram till 2015, kan karaktäriseras av nedanstående fyra punkter: 1. De senaste åren har inneburit omorganisationer för flera av kommunen samverkans aktörer som; Polismyndigheten, Räddningstjänsten, Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Beträffande det regionala perspektivet har HSN 4 blivit Västra Hälso-och sjukvårdsnämnden och omfattar utöver Kungälv tio andra kommuner. Beträffande räddningstjänst bedrivs denna via förbund mellan kommunerna Ale och Kungälv. Polisen genomför en omorganisation som kommer innebära att Ale- Kungälv från 2016 blir ett gemensamt polisområde. Sammantaget har kartan för samverkan ritats om och behov finns för ett omtag. Hur, var och när möter Kungälvs kommun dessa aktörer i samverkan? 3

35 Genomlysning folkhälsoarbete 3.0 Diarienummer Datum 2. Begrepp som social hållbar utveckling och social investering används alltmer för att beskriva sammanhang och teoretiska ansatser. Begreppet social hållbar utveckling är återkommande tema utifrån nationella- och regionala inriktningar, men även via lärande exempel som Malmö kommissionen och Hela staden social hållbar (Göteborg). Begreppet är sammanflätat och innefattar utöver välfärdsperspektivet även samhällets förmåga att lösa problem. Som de första kommunerna i Sverige beslutade politikerna i Umeå kommun och Norrköpings kommun år 2010 att införa sociala investeringar. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) innebär sociala investeringar satsningar på barn och ungdomar som ska ge långsiktiga effekter för såväl individen som för samhället. Även Kungälvs kommun har under senaste åren arbetat intensivt med perspektivet och begreppet social investeringar. Via beslut i kommunfullmäktige antogs riktlinjer och ambitionsnivå för arbetet med sociala investeringar. Under 2014 har första objekten initierats. I årsplan 2015 har kommunstyrelsen gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en social översiktsplan. Målet med social översiktsplan är att belysa, dels hur kommunens invånare mår samt vilka skillnader som finns mellan olika geografiska områden. Social översiktsplan utgör utgångspunkten för fortsatta strategiska insatser kring socialinvesteringar samt program- och planeringsarbete i Kungälvs kommun. 3. På uppdrag av kommunledningssektorn år 2013 genomfördes en förstudie, där fokus var att kartlägga och formulera förslag kring framtida organisering kring säkerhet- och trygghetsfrågor. Utgångspunkten var SKL och MSB skrift Ta ett samlat grepp om trygghet och säkerhet. Ett tydligt behov, som synliggjordes i förstudien, var att samordna perspektiven sociala investeringar, brottsförebyggande, folkhälsa samt säkerhet och trygghet. Utifrån förslagen i förstudien organiserades inför 2015 ett team vid enheten för utveckling, planering och uppföljning (UPU). I teamet ingår utvecklingsledare för; sociala investeringar, säkerhet och krisberedskap, brottsförebyggare och folkhälsa. Teamet träffas återkommande med syfte att samordna och växla ut de olika perspektiven. Utifrån förstudien bildades även Kota-gruppen, med syfte att ta ett samlat grepp kring fysiska och trygghetsskapande insatser. 4. Mellan augusti pågår inom ramen för SIMBA-närvårdssamverkan, en kartläggning av samverkansarbetet kring barn och ungas psykiska hälsa med stöd av PRIO medel 1 och medel från SKL-PSYNK 2. Andra fasen i projektet innefattar att fokusera på samverkan och samarbete mellan olika huvudmän, där både politiker och 1 Regeringens PRIO-plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa riterierochanvisningarforgrundkravochprestationsmal 2 Projekt synkronisering av barn och ungas psykiska ohälsa 4

36 Genomlysning folkhälsoarbete 3.0 Diarienummer Datum tjänstemän ska verka utifrån ett helhetsperspektiv. Syftet är att skapa en struktur som främjar uppbyggnad av ett välfungerande styr- och ledningssystem på både ledningsnivå såväl som operativ nivå. 5. Sektorchefer för Arbetsliv och stöd samt Skol har gett i uppdrag att se över struktur för Samkraft. Bild 1. Översikt Uppföljning folkhälsoavtal Hälso- och sjukvårdsnämnden har sedan regionen bildades varit involverade och engagerade i det lokala folkhälsoarbetet via avtal med samtliga kommuner. Avtalen omfattar dels en folkhälsoplanerartjänst, dels en mindre del verksamhetsmedel. Finansieringen delas 50/50 mellan HSN och kommun. De befintliga avtalen mellan kommunerna och hälso- och sjukvårdsnämnderna löper ut Inför ny avtalsperiod har en uppföljning gjorts genom dialog med kommunchefer och folkhälsoplanerare eller motsvarande i samtliga kommuner i HSN 4 och HSN 7. Nedan presenteras följande tre slutsatser: 1. Utvecklat folkhälsobegrepp Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Västra Götalandsregionen antog 2013 Samling för social hållbarhet åtgärder för att minska den ojämlika hälsan. Jämlik hälsa och livsvillkor är något som folkhälsoarbetet behöver fokusera på än tydligare under kommande avtalsperiod. 5

37 Genomlysning folkhälsoarbete 3.0 Diarienummer Datum 2. Långsiktigt arbete kommunledningen är viktig Folkhälsoarbetet är ett långsiktigt arbete där central placering och strategiskt arbete är grundstenar. Medverkan från tjänstemannaledning är viktig för förankring och integrering i verksamheterna. Kommunerna har kommit olika långt och det är viktigt att dialogen och förändringsarbetet fortsätter. Kommuncheferna är nyckelpersoner i folkhälsoarbetet oavsett om de är direkt involverade i det faktiska arbetet eller inte, då de är ansvariga för kommunernas strategiska utvecklingsarbete. Erfarenheterna från dialogmötena var positiva. En utvecklad dialog kan vara en del i en utökad samverkan mellan Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunerna. 3. Utformning av folkhälsoavtalen Avtalen bör tydligt formulera syfte och inriktning. De bör däremot inte beskriva alltför detaljrikt hur arbetat ska bedrivas, då förutsättningar kan ändras under fyra år. Detaljutformningen av folkhälsoråd kan med fördel lyftas ur avtalstexten. Övriga folkhälsoavtal kan lämpligen införlivas i grundavtalet. Om den finansiella ramen kan ökas i de nya avtalen, ges ökade möjligheter till långsiktiga satsningar och långsiktigt folkhälsoarbete. 2 Uppdraget Nuvarande folkhälsoavtal ska omförhandlas. Hösten 2015 inleds dialogen mellan avtalsparterna Kungälvs kommun och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Vid folkhälsorådet 18 mars 2015 fick utvecklingsledare folkhälsa i uppdrag att summera nuvarande struktur och ledning av folkhälsoarbetet. Vid folkhälsorådet den 24 april informerade kommunstyrelsens ordförande Miguel Odhner (S) att projektdirektiv kring genomlysning av styr- och ledning samt framtagande av förslag kring framtida folkhälsoarbetets struktur och organisering ska utarbetas. 2.1 Process mål Processmål med projektdirektivet är bereda fram relevant underlag inför stundande avtalsprocess. 2.2 Effektmål Framtaget underlag ska innefatta förslag till organisering av processer, ansvar och roller samt styrning av folkhälsoarbetet i Kungälvs kommun. Projektdirektivets effektmål är att ge förutsättningar till utvecklat folkhälsoarbete i Kungälvs kommun, som främjar uppbyggnad av ett välfungerande styr- och ledningssystem på både ledningsnivå såväl som operativ nivå. 2.3 Tidsramar Förslag på tidsplan är: Projektdirektiv förankras vid strategisk samverkansgrupp den 28 maj Framtidsverkstad strategisk samverkansgrupp och folkhälsoråd den 3 september 6

38 Genomlysning folkhälsoarbete 3.0 Diarienummer Datum September-oktober, projektgrupp sammanställer förslag Underlag presenteras vid förvaltningsledning november 2 november. Underlag bereds vid folkhälsoråd den 11 november Förslag presenteras vid kommunstyrelsen den 25 november. Förslag presenteras vid Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden den 26 november. 3 Organisation 3.1 Projektorganisation Förslagsvis organiseras framtagande av underlag utifrån antagen projektmodell i Kungälvs kommun Styrgrupp Projektets styrgrupp utgörs förslagsvis av representant hälso- och sjukvårdskansliet, sektorschef Skola, sektorschef Arbetsliv och Stöd samt sektorschef Vård- och äldreomsorg. Sammankallande för styrgruppen är utvecklingsledare folkhälsa Projektgrupp Projektgruppen utgörs förslagsvis av representanter från strategisk samverkansgrupp folkhälsa: representant primärvården, representant Försäkringskassan, representant Arbetsförmedlingen, representant Polisen, representant Räddningstjänst, två representanter Kungälvs kommun. Adjungerad är representant från Lokala Samordningsförbundet och SIMBA. Externa aktörer som bostadsbolag och civilsamhället görs även delaktig vid framtagande av underlag. Förslagsvis utses projektledare från kommunledningssektorn Politisk Referensgrupp Folkhälsorådet utgör politisk referensgrupp. 4 Förvaltning 4.1 Mottagare/användare Kommunstyrelsen 4.2 Effektansvar Folkhälsorådet Kungälv

39 Genomlysning folkhälsoarbete 3.0 Diarienummer Datum Beställare Projektledare 8

40 Tjänsteskrivelse 1(5) Social översiktsplan (Dnr KS2015/1329-1) Sammanfattning Kommunfullmäktige uppdrog den 14 mars punkt 9 åt kommunstyrelsen att ta fram riktlinjer, ramar och avgränsningar för sociala investeringar, definiera utanförskap i mätbara och jämförbara termer, samt ta fram en särskild beslutsordning för sociala investeringar. Detta skulle göras i beaktande av Kungälvs Kommun faktiska behov av sociala investeringar, grundat i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer samt förankrat i socioekonomisk teori. Utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål att minska segregationen har kommunstyrelsen fastslagit resultatmålen om minskad barnfattigdom och minskat utanförskap. För att uppnå detta har kommunstyrelsen inför 2015 gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en social översiktsplan. Syftet med den sociala översiktsplanen är att, utifrån resultatmålen, i ett första steg analyseras den sociala hållbarheten och presenteras en översikt över social utsatthet. I ett andra steg fokuseras arbetet på hur sociala investeringar kan vara ett medel för att minska den sociala utsattheten. I den sociala översiktsplanen analyseras olika indikatorer, som kan påvisa sociala risker/sårbarhet, exempelvis arbetslöshetstid, försörjningsstöd, meritvärde årskurs 9 och sjukskrivningar. Metoden innebär att olika indikatorer hänförs till olika nyckelkodsområdena i Kungälvs kommun och hur koncentrationen av dem sedan förhåller sig till kommunens genomsnittliga värde. Fokus för analysen är de nyckelkodsområden (NYKO), som utifrån olika indikatorer ligger dubbelt så högt jämfört med det genomsnittliga värdet. Vid jämförelser med referenskommuner, regionen och riket framstår Kungälvs kommun som en välmående kommun. Samtidigt är genomsnittsvärden vanskliga och stundtals missvisande, då sociala utmaningar ska beskrivas och förstås. I ett medelvärde kan överdrifter och underskattningar samsas. Trots detta goda medelvärde finns det marginaliserade människor i kommunen. En del av dessa är någorlunda jämnt fördelade i kommunen. Marginaliseringen i Kungälvs kommun har också en geografisk dimension. Utanförskapet är koncentrerat till vissa områden. Bakgrund Kommunfullmäktige uppdrog den 14 mars punkt 9 åt kommunstyrelsen att ta fram riktlinjer, ramar och avgränsningar för sociala investeringar, definiera utanförskap i mätbara och jämförbara termer, samt ta fram en särskild beslutsordning för sociala investeringar. Detta ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

41 2(5) skulle göras i beaktande av Kungälvs Kommun faktiska behov av sociala investeringar, grundat i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer samt förankrat i socioekonomisk teori. Utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål att minska segregationen har kommunstyrelsen fastslagit resultatmålen om minskad barnfattigdom och minskat utanförskap. För att uppnå detta har kommunstyrelsen inför 2015 gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en social översiktsplan. Syftet med social översiktsplan är att, utifrån resultatmålen, analysera den sociala hållbarheten och i att första steg presentera en översikt över social utsatthet. I den sociala översiktsplanen analyseras olika indikatorer, som kan påvisa sociala risker/sårbarhet, exempelvis arbetslöshetstid, försörjningsstöd, meritvärde årskurs 9 och sjukskrivningar. Metoden innebär att olika indikatorer hänförs till olika nyckelkodsområdena i Kungälvs kommun och hur koncentrationen av dem sedan förhåller sig till kommunens genomsnittliga värde. Fokus för analysen är de nyckelkodsområden (NYKO), som utifrån olika indikatorer ligger dubbelt så högt jämfört med det genomsnittliga värdet. I dessa utvalda NYKO genomförs en analys utifrån ett marginalitetsmått, som innefattar jämförelse mellan andel av den totala volymen av data (som exempelvis arbetslöshetstid, försörjningsstöd och sjukskrivningar) jämfört med andel av befolkningen. Utifrån socioekonomisk teori och insamlad data har nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog skrivit analysen av social översiktsplan i Kungälvs kommun. Vid jämförelser med referenskommuner, regionen och riket framstår Kungälvs kommun som en välmående kommun. Samtidigt är genomsnittsvärden vanskliga och stundtals missvisande, då sociala utmaningar ska beskrivas och förstås. I ett medelvärde kan överdrifter och underskattningar samsas. Trots detta goda medelvärde finns det marginaliserade människor i kommunen. En del av dessa är någorlunda jämnt fördelade i kommunen. Marginaliseringen i Kungälvs kommun har också en geografisk- och territoriell dimension. Utanförskapet är koncentrerat till vissa områden. Det syns tydligt i det dataunderlag som presenteras. Kungälvs kommun utgörs av ca 340 NYKO. I 15 av dessa är marginaliseringen påfallande hög och i 5 av dem är den mycket högre än medelvärdet i kommunen. I dessa områden bor cirka 10 % av befolkningen i kommunen, där finns också en överrepresentation av utsatthet och välfärdskonsumtion. Denna kartläggning av marginaliseringen i Kungälv visar tämligen tydligt att det finns områden i kommunen som är mer utsatta och där risken för att marginaliseras är större än i andra områden. I dessa områden tycks låga skolresultat, arbetslöshet, försörjningsstöd och sociala insatser av olika slag vara koncentrerade. Områdena avviker starkt från medelvärdena i kommunen och ger direkt en indikation om var insatser i form av sociala investeringar skulle kunna fokuseras för att ge mest effekt per insatt krona. En grov skattning utifrån presenterat datamaterial skapar bilden av att det handlar om mellan ca 100 och 300 hushåll, i dessa områden, som befinner sig i vad som skulle kunna kallas utsatthet eller utanförskap. En besvärlig, men trots allt hanterbar situation. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog påpekar i sin analys, att det finns strukturella faktorer kring utsatthet utsattheten beror inte främst eller enbart på enskilda individers beteenden. För det andra, ansamlingen av utsatthet till grupper och områden leder till någon form av koncentrationseffekter eller negativa sociala synergieffekter där den samlade effekten är större än summan av delarna. För det tredje, erfarenheten säger att områden med

42 3(5) denna typ av egenskaper och förhållanden drabbas av ett antal olika effekter orsakade av ett negativt socialt arv, en negativ social smittoeffekt och en kollektiv stigmatisering. Effekter som har en tendens att accelerera över tid. Utifrån redovisad data och socioekonomiska kalkyler drar Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog sammanfattningsvis följande slutsatser: Kungälvs kommun står inte inför en akut situation som det saknas resurser eller förmåga att hantera. I detta relativa välstånd finns tydliga områden av avancerad marginalitet. Kring dessa områden måste vi arbeta annorlunda än vad vi gör nu. Till det finns resurser och när Kungälvs kommun i samverkan med andra lyckas med detta kommer det spara på våra välfärdsresurser såväl som på mänskligt lidande. Verksamhetens bedömning Förslaget till social översiktsplan innefattar en översikt kring den sociala utsattheten i Kungälvs kommun. Utifrån den kommunala plan- och byggprocessen utgör den sociala översiktsplanen därmed en central dimension för synliggöra centrala aspekter kring ett framtida socialt hållbart samhälle. Förslaget ska ses som ett strategiskt dokument kring kommunens fortsatta inriktning kring sociala investeringar, dels utifrån övergripande strukturella prioriteringar, men även vid initierande av riktade investeringsobjekt. Förslaget till social översiktsplan innefattar både en jämförande och riktad kartläggning kring den sociala hållbarheten i Kungälvs kommun. En berättelse som utgör ett fundament för en intensifierad samverkan med externa aktörer (hälso- och sjukvård, bostadsbolag, polis, räddningstjänst, arbetsförmedling, försäkringskassan och civila samhället). Förslaget beaktas förslagsvis i samband med processen kring nytt folkhälsoavtal i Kungälvs kommun Återkommande slutsats i Välfärdsbokslut 2013 är att utbildning, inkomst och social position spelar en allt större roll för människors hälsa och välbefinnande. Via tillvägagångssättet kring socialöversiktsplan ges fördjupad kunskap kring slutsatsen och framförallt en geografisk beskrivning över den ojämlika hälsan i Kungälvs kommun. Enligt folkhälsorådets verksamhetsplan för 2014 är målet att integrera bokslutsprocess med framtagande av sociala översiktsplanen. Förslag social översiktsplan kan, utifrån verksamheten bedömas, som ett centralt underlag i den fortsatta processen kring Välfärdsbokslut Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål att minska segregationen har kommunstyrelsen fastslagit resultatmålen om minskad barnfattigdom och minskat utanförskap. För att uppnå detta har kommunstyrelsen inför 2015 gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en social översiktsplan. Framtaget förslag ska beaktas som en första avstämning kring uppdraget att ta fram en social översiktsplan utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål att minska segregationen.

43 4(5) Bedömning i relation till barnperspektivet Barnkonventionens artiklar kan sammanfatta utifrån tre rättighetsområden: Respekt Trygghet Utveckling Social översiktsplan tar sin utgångspunkt i dessa tre rättighetsområden. Respekten att synliggöra barn- och ungdom livsvillkor synliggöras oavsett i vilken del av Kungälvs kommun man bor i. Den mer långsiktiga ambitionen är att, utifrån utkast social översiktsplan, öka tryggheten och skapa förutsättningar för utveckling bland alla barn och ungdomar i Kungälvs kommun. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Socialöversiktsplan tar sin utgångspunkt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Som exempel redovisas i det jämförande kapitlet sjuktalets utveckling, där det konstateras att kvinnors sjuktal ökar i högre utsträckning vid jämförelse med mäns. I redovisningen utifrån nyckelkodsområden och föreningsdeltagande konstateras tydliga skillnader mellan pojkar och flickor. Bedömningen är att utkast social översiktsplan har en tydlig relation till ett jämställdhetsperspektiv. Teknisk bedömning/genomförandeplan Arbetet med framtagande av förslaget har letts av en projektledare som till sin hjälp haft en bred sammansatt analysgrupp med representanter från förvaltningens sektorer. Under beredningen av ärendet har ett antal workshops och presentationer genomförts både internt i kommunen för både politiker och tjänstemän men även i externa forum som strategisk samverkansgrupp Folkhälsa, Samordningsförbundet samt vid presidieträff mellan kommunstyrelsens presidium och presidiet i Västra nämnden. För framtagande av analysen engagerades nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Den kortsiktiga aspekten utifrån genomförandeplanen innefattar att, utifrån förslaget till social översiktsplan, arbeta fram en sammanfattande populärversion. Den långsiktiga aspekten innefattar att utifrån planens översiktliga innehåll intensifiera dialogen med interna och externa aktörer. Fokus under hösten 2015 är att formulera en konkret plan kring fortsatt handlande, som innefattar förslag på prioriteringar inom befintliga strukturer och förslag på objektansökningar via extern finansiering. Framtagen genomförandeplan ska så långt möjligt integreras i befintlig budgetprocess. Inplanerat är dialogmöte med externa aktörer den 3 september. Vidare är Kungälvs kommun inbjudna till Västra hälso- och sjukvårdsnämnden den 26 november för fortsatt dialog kring social översiktsplan. Juridisk bedömning Redovisning av data i förslaget till social översiktsplan utgår från gällande rutiner och tillämpningar utifrån lagstiftning kring sekretess.

44 5(5) Ekonomisk bedömning Kommunfullmäktige har avsatt medel för arbetet med sociala investeringar som tas i anspråk efter beslut kring projektstart i kommunstyrelsen. Ambitionen är att kommande projekt i större utsträckning än tidigare växlas upp i samarbete med externa aktörer som har bäring på arbetet med social hållbarhet. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget till social översiktsplan i steg ett. 2. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med en plan för det vidare arbetet i dialog med berörda aktörer. 3. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag på ett utvecklat Välfärdsbokslut där arbetet inom folkhälsa och sociala investeringar hanteras i ett sammanhang. Styrgruppen för sociala investeringar Magnus Gyllestad Kommunchef Maria Andersson Chef Sektor Skola Jonas Arngården Chef Sektor Arbetsliv och Stöd Lars Davidsson Chefsekonom Patrik Skog Enhetschef UPU Expedieras till: Akten Analysgruppen För kännedom till:

45 Utkast Social o versiktsplan

46 Utkast Social översiktsplan Sammanfattning Kommunfullmäktige uppdrog den 14 mars punkt 9 åt kommunstyrelsen att ta fram riktlinjer, ramar och avgränsningar för sociala investeringar. Uppdraget innefattade att definiera utanförskap i mätbara och jämförbara termer, samt ta fram en särskild beslutsordning för sociala investeringar. Detta skulle göras i beaktande av Kungälvs Kommun faktiska behov av sociala investeringar, grundat i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer samt förankrat i socioekonomisk teori. Utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål att minska segregationen har kommunstyrelsen fastslagit resultatmålen om minskad barnfattigdom och minskat utanförskap. För att uppnå detta har kommunstyrelsen inför 2015 gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en social översiktsplan. Syftet med social översiktsplan är att, utifrån resultatmålen, analysera den sociala hållbarheten och i ett första steg presentera en översikt över social utsatthet. I den sociala översiktsplanen analyseras olika indikatorer, som kan påvisa sociala risker/sårbarhet, exempelvis arbetslöshetstid, försörjningsstöd, meritvärde årskurs 9 och sjukskrivningar. Metoden innebär att olika indikatorer hänförs till olika nyckelkodsområdena i Kungälvs kommun och hur de förhåller sig till kommunens genomsnittliga värde. Fokus för analysen är de nyckelkodsområden (NYKO), som utifrån olika indikatorer ligger dubbelt så högt jämfört med det genomsnittliga värdet. I dessa utvalda NYKO genomförs en analys utifrån ett marginalitetsmått, som innefattar jämförelse mellan andel av den totala volymen av data (som exempelvis arbetslöshetstid, försörjningsstöd och sjukskrivningar) jämfört med andel av befolkningen. Utifrån socioekonomisk teori och insamlad data har nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog skrivit underlag till analysen av social översiktsplan i Kungälvs kommun. Vid jämförelser med referenskommuner, regionen och riket framstår Kungälvs kommun som en välmående kommun. Samtidigt är genomsnittsvärden vanskliga och stundtals missvisande, då sociala utmaningar ska beskrivas och förstås. I ett medelvärde kan överdrifter och underskattningar samsas. Trots detta goda medelvärde finns det marginaliserade människor i kommunen. En del av dessa är någorlunda jämnt fördelade i kommunen. Marginaliseringen i Kungälvs kommun har också en geografisk dimension. Utanförskapet är koncentrerat till vissa områden. Det syns tydligt i det dataunderlag som presenteras. Kungälvs kommun utgörs av ca 340 NYKO. I 15 av dessa är marginaliseringen påfallande hög och i 5 av dem är den mycket högre än medelvärdet i kommunen. I dessa områden bor cirka 10 % av befolkningen i kommunen, där finns också en överrepresentation av utsatthet och välfärdskonsumtion. 2

47 Utkast Social översiktsplan Denna kartläggning av marginaliseringen i Kungälv visar tämligen tydligt att det finns områden i kommunen som är mer utsatta och där risken för att marginaliseras är större än i andra områden. I dessa områden tycks låga skolresultat, arbetslöshet, försörjningsstöd och sociala insatser av olika slag vara koncentrerade. Områdena avviker starkt från medelvärdena i kommunen och ger direkt en indikation om var insatser i form av sociala investeringar skulle kunna fokuseras för att ge mest effekt per insatt krona. En grov skattning utifrån presenterat datamaterial skapar bilden av att det handlar om mellan ca 100 och 300 hushåll, i dessa områden, som befinner sig i vad som skulle kunna kallas utsatthet eller utanförskap. En besvärlig, men trots allt hanterbar situation. Den sociala översiktsplanen leder till intressanta reflektioner eller påståenden. Nilsson & Wadeskog påpekar i sin analys, för det första det finns strukturella faktorer kring utsatthet utsattheten beror inte främst eller enbart på enskilda individers beteenden. För det andra, ansamlingen av utsatthet till grupper och områden leder till någon form av koncentrationseffekter eller negativa sociala synergieffekter där den samlade effekten är större än summan av delarna. För det tredje, erfarenheten säger att områden med denna typ av egenskaper och förhållanden drabbas av ett antal olika effekter orsakade av ett negativt socialt arv, en negativ social smittoeffekt och en kollektiv stigmatisering. Dessa effekter har en tendens att accelerera över tid. Utifrån redovisad data och socioekonomiska kalkyler drar Nilsson & Wadeskog följande slutsatser: Kungälvs kommun står inte inför en akut situation som det saknas resurser eller förmåga att hantera. I detta relativa välstånd finns tydliga områden av avancerad marginalitet. Kring dessa områden måste vi arbeta annorlunda än vad vi gör nu. Till det finns resurser och när Kungälvs kommun i samverkan med andra lyckas med detta kommer det spara våra välfärdsresurser såväl som på mänskligt lidande. 3

48 Utkast Social översiktsplan Innehåll Sammanfattning Inledning Platsen där världen blir min Social investeringsplan Kungälvs kommun Vad är en social översiktsplan? Social hållbarhet Hållbart för vem? Perspektiv på sociala problem Samhällskontraktet Prekära livssituationer Stigmatiserade territorier Att mäta utanförskap Hur mår Kungälvs kommun? Vad är det vi redovisar? New Public Management Outcome är något annat än output Nyckeltal och NPM De som lider i medelvärdena Sociala investeringar och outcome Referenser Definition av begrepp Inledning Inkomststandard Barnfattigdom Referenser Metod Inledning Analys av data Redovisning av data Data som valts ut Nyckelkoder Metod för beräkning av geografiskt förankrad standardavvikelse Kungälvs kommun i jämförelse Inledning Barnfattigdom Inkomststandard

49 Utkast Social översiktsplan Arbetslöshet Sjukskrivningar Försörjningsstöd Utbildningsnivå Meritvärde skolår Insatser LVU och SOL Andel barn och ungdomar 0-20 år behovsprövande öppna insatser Barn och ungdomar 0-20 år placerade på institution eller i familjehem Brottslighet Valdeltagande Fetma och övervikt Sammanfattning Referenser Kungälvs kommun och nyckelkodsområden Inledning Barnfattigdom Låg inkomststandard Arbetslöshetstid Sjukskrivningar Försörjningsstöd Meritvärde i skolår nio Utbildningsnivåer Anmälningar och insatser hos socialtjänsten för barn och unga Upprättade ärenden fördelade över NYKO Beslutade insatser fördelade över NYKO Krävande insatser Deltagande i föreningsaktiviteter Anlagda utomhusbränder Brottsutsatthet Valdeltagande Allmänna visstidsanställningar Sammanfattning Referenser Att analysera utanförskapet Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson Inledning Det territoriella perspektivet och det förföriska medelvärdet Negativ social densitet och en förvriden normalitet Allt är inte vad det ser ut att vara Att ta tag i symptomen eller de underliggande orsakerna

50 Utkast Social översiktsplan Att söka efter nyckeln under lampan eller där man förlorat den Samspelet mellan sociala och ekonomiska frågor Onda cirklar och acceleratorer Det urgröpta sociala kapitalet och det brutna samhällskontraktet Kollektiv stigmatisering och ett socialt investeringsperspektiv Stigmatiseringsrisken och konstruktiva motstrategier Bristen på helhetssyn och stuprörstänkande Kortsiktigheten och den sociala investeringsbarriären Referenser Socioekonomisk kalkyl Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson Inledning Introduktion socioekonomisk kalkyl Hur varierar utanförskapets kostnader? Kostnader för en persons utanförskap ett referensvärde Om kostnaderna stiger över tiden En grupp i ett bostadsområde 20 ungdomar under 10 år Social smitta Ett socialt investeringsperspektiv ett räkneexempel En typisk socioekonomisk analys av en insats Kostnader för barn och unga i utanförskap Socialtjänstens pågående insatser för barn och ungdomar Kostnaden för ett barn som hamnar i utanförskap på lågstadiet och som aldrig får fotfäste på arbetsmarknaden? Hur mycket kan kostnaderna reduceras genom att bryta eller förändra utanförskapet under barn-/ungdomstiden? Hur mycket kan kostnaderna reduceras genom att fördröja en acceleration av utanförskapet under barn-/ungdomstiden? Visstidsanställningar Slutsatser och det nödvändiga perspektivskiftet

51 Utkast Social översiktsplan Inledning 1.1 Platsen där världen blir min Varje människa blir till som individ i samspelet med de viktiga människor som omger oss. Från dem erövrar vi språk, värderingar, traditioner och andra symboler som fyller livet med mening och tolkar dess mysterier åt oss. Det är långtifrån betydelselöst på vilken plats eller i vilket område detta äger rum. De stigar, vägar och gator som vi vandrade som barn kommer vi fortsätta att vandra i vårt inre resten av våra liv. De platser där vi lärde oss att förstå vilka vi var och hur världen hänger samman bevarar vi som inre kompasser för vägledning för all framtid. Platserna är ofta mycket konkreta; en lekplats, ett ridstall, en replokal, tusen vitsippor på en äng. Den jag var där, blev där, bär jag med mig om än jag kom att bli någon helt annan sedan. I det växande barnets neurologiska utveckling bildas tunna strängar för överförande av elektriska impulser mellan hjärnans olika synapser som en biologisk respons på det lekande barnets fantasifulla interagerande med sin omgivning. I poetisk mening är planering för social hållbarhet att bygga ett samhälle som ger varje barn bästa möjliga stimuli från denna miljö. Den som vuxit upp i Kungälv skall i sitt inre kunna bära med sig den vidsträckta kustens vikar, sjöarna i de djupa skogarna, bilden av de uråldriga fästningarna, ljudet från en livlig stadskärna och tryggheten i den kommundel man växt upp omgiven av ett empatiskt och engagerat samhälle. Hela kommunen är till för alla och ingen skall växa upp där kvällar, helger och lov är ett ofrivilligt valt tomt och öde torg och inget annat än ett torg. 1.2 Social investeringsplan Kungälvs kommun Under hösten 2010 fick Kungälvs kommun en inbjudan att vara med i ett arbete kring socioekonomi. Det var Ale kommun som 2009 inledde ett arbete med Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog kring socioekonomi och som nu bjöd in kommunerna inom SOLTAK att vara med i att utveckla det socioekonomiska perspektivet i kommunerna. Kungälvs kommun anmälde sig som intresserade och en arbetsgrupp bildades där representanter för skola, arbetsliv och stöd samt ekonomi ingick. Ett utvecklingsarbete inleddes, där vi lärde oss grunderna för det socioekonomiska arbetet och att använda en socioekonomisk investeringskalkyl som beslutsunderlag för en social investering. Projekten redovisades den 23 mars En rapport kring arbetet inom SOLTAK publicerades 2012 En rapport om att implementera ett socioekonomiskt perspektiv i sju västsvenska kommuner Den 12 september 2011 genomfördes en strategisk heldag med politiker, förvaltningsledning och ekonomer då det fortsatta arbetet diskuterades. Arbetssättet mottogs positivt och i budgetdirektiven för 2012 tydliggjordes att verksamheten skulle utvecklas utifrån ett socioekonomiskt synsätt vilket fördes in i årsplanen. Vid politiska uppstartsmötet inför rambudgeten för 2014 presenterade förvaltningen förslag på definition av sociala investeringar utifrån riktlinjer från SKL. 7

52 Utkast Social översiktsplan Kommunfullmäktige uppdrog den 14 mars punkt 9 åt kommunstyrelsen att ta fram riktlinjer, ramar och avgränsningar för sociala investeringar, definiera utanförskap i mätbara och jämförbara termer, samt ta fram en särskild beslutsordning för sociala investeringar. Utifrån Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer och socioekonomisk teori skulle Kungälvs kommun sociala investeringar utgå från faktiska behov. En arbetsgrupp bildades med representanter från flera sektorer och inom förvaltningsledningen utsågs en styrgrupp för detta arbete. Arbetsgruppens förslag till upplägg presenterades för förvaltningsledningen i maj 2013 och förvaltningsledningen beslutade den 21 maj 2013 att föreslå kommunstyrelse och kommunfullmäktige att: anta den föreslagna besluts- och arbetsordningen kring sociala investeringar hantera de redan beslutade investeringsramen enligt denna ordning anta en definition av ekonomiskt utanförskap Kommunfullmäktige fastställde den 4 juli beslutsordningen för sociala investeringar. I årsplanen för 2015 har förvaltningen fått i uppdrag att ta fram en översiktlig analys av förekomsten av riskfaktorer i Kungälvs kommun och dess geografiska fördelning. Analysen sker utifrån både ett socioekonomiskt- och sociologiskt perspektiv. Syftet i detta steg är, att i linje med kommunfullmäktiges beslut den 13 mars punkt 9 samt SKL:s rekommendationer, d.v.s. identifiera det resultat som behöver förbättras och definiera förutsättningarna för att investera för att på så sätt i nästa steg utifrån analysens resultat identifiera och beskriva tänkbara insatser för att utanförskapet och barnfattigdomen på sikt ska minska. 1.3 Vad är en social översiktsplan? På Boverkets hemsida står beskrivet att en översiktsplan talar kommunen om hur man vill främja en långsiktig god utveckling när det gäller bebyggelse och mark och vattenanvändning. Vid sökning på google och ordet på översiktsplan finns träffar. Bland annat står att läsa att den introducerades 1987 och att den uppbär ett tydligt juridiskt ramverk. Om man i stället googlar social översiktsplan får man åtta träffar (8/2-2015) varav hälften från Kungälv. Med andra ord är den sociala översiktsplanen som utarbetas i Kungälv något helt nytt i sitt slag och vi skapar dess struktur och funktion allt eftersom, till dess att vi finner en stabil form att införliva den i styrkedjan. Några utgångspunkter för arbetet måste emellertid fastställas. Den sociala översiktsplanen skall: Ge underlag för att analysera Kungälvs sociala hållbarhet. Påvisa sociala risker och sårbarheter i Kungälvs Kommun. Påvisa hur de sociala riskerna fördelar sig geografiskt. Ge underlag för att analysera folkhälsan i Kungälv. Ge underlag för att analysera tänkbara sociala investeringar för att möta de utmaningar som finns i ovanstående punkter. Säkerställa att organisationen arbetar med resultatmått. Därmed skulle en definition av den sociala översiktsplanen kunna lyda: I den sociala översiktsplanen talar kommunen om hur man för invånarnas bästa vill främja en långsiktig god och socialt hållbar utveckling i alla delar av kommunens kärnverksamheter, geografiska och 8

53 Utkast Social översiktsplan demografiska beståndsdelar likväl som i alla delar av allt planeringsarbete för den växande kommunen. Den sociala översiktsplanen kommer vara ett levande dokument som följs upp och utvärderas för att säkerställa att utvecklingen främjar ökad social hållbarhet. Det är därför viktigt att målsättningarna är tydliga och stabila då förändringar av den sociala hållbarheten är en långsam process. 1.4 Social hållbarhet För att kunna beskriva vad som är ett socialt hållbart samhälle måste det inledningsvis förtydligas vad som avses med social hållbarhet. Begreppet är långt ifrån neutralt och aktörsperspektivet blir avgörande. Vad är social hållbarhet, vems sociala hållbarhet står i centrum, och hur påverkas vi alla av brister i den sociala hållbarheten? Social hållbarhet uttrycks ofta i relation till social hållbar utveckling. I en rapport från FN 1987 om hållbar utveckling, den s.k. Brundtlandskommissionen, 1 inkluderas social hållbarhet i ett utvecklingsperspektiv som också innefattar ekologisk- och ekonomisk hållbarhet. Med social hållbarhet avses samhällets förmåga att skapa och upprätthålla generell välfärd och dess förmåga att lösa sociala problem vilka primärt förstås som brister i tillgång till en jämställd välfärd. Detta är ett fundamentalt krav för att skapa ett tillitsfullt samhälle vilket förmår att bygga ett socialt kapital (Olsson 2012) Hållbart för vem? Inom nationalekonomin kan man som forskarna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog (2014) påvisa kostnader för socialt utanförskap och sedan ställa frågan hur mycket pengar samhället skulle kunna spara på att förebygga utanförskapet eller om samhället tror sig har råd med dessa utgifter i framtiden. I denna sociala översiktsplan har vi valt att betrakta social hållbarhet på så sätt att det är ett mått på samhällets samlade sociala kapital. Det sociala kapitalet är ett uttryck för tillit till samhället och att den tilliten sätts till förtroendet för att samhällskontraktet är intakt och bärs av principen av samförståndslösningar. Socialt kapital skapas genom att invånarna litar på varandra, utgår från att vi vill varandra väl, att vi alla är beredda att bidra för helhetens bästa och att vi är villiga att avstå egna fördelar för den som behöver resurserna bättre. Detta möjliggör för varje individ och grupp att i jämlika relationer skapa sig själv/a, och det bästa möjliga liv. Den sociala hållbarheten är inte en analys av folkhälsa, arbetslöshet, barnfattigdom osv i allmänhet. Dessa fenomen är en konsekvens av bristande social hållbarhet. De som lever i kronisk ohälsa, arbetslöshet eller fattigdom har, på en strukturell nivå, blivit marginaliserade i och utestängda från det sociala kapitalet. Deras marginalisering visar sig som sociala problem men dess orsaker är något annat och på sikt är deras utanförskap en förlust för hela samhället eftersom det sociala kapitalet eroderas. Då eroderar även upplevelsen av att höra ihop, känna tillit och vilja till att bidra till den demokratiska samhällskroppen (Putnam 2001, Picketty 2014). 1 Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future 9

54 Utkast Social översiktsplan Perspektiv på sociala problem Vi utgår från att det finns sociala problem och att samhället inrättar funktioner för att studera, dokumentera och lösa dem. Om man lyfter fram företeelser så som fattigdom, missbruk, kriminalitet, arbetslöshet o.s.v. är det lätt att komma överens om att dessa företeelser är sociala problem. Men när man skall undersöka orsaken till företeelserna kommer vi inte längre finna konsensus bland vare sig forskare, beslutsfattare, praktiker eller de som är drabbade. Det går inte alltid att komma överens om det är företeelserna eller orsakerna till dem som är det primära sociala problemet. I Social rapport 2010 (Socialstyrelsen 2010) beskrivs förändringar i sociala problem och riskfaktorer i befolkningen: Ungdomar, ensamstående mödrar samt invandrare, främst nyanlända från utomeuropeiska länder, har hög risk för fattigdom och andra välfärdsproblem. Vi kan inte med enkelhet fastslå dessa refererade grupper som mer utsatta för sociala problem eller som sociala problem i sig, även om bland annat ensamstående mödrar har en lång historia av att betraktas just så. I den stund vi tar klivet från att betrakta sociala problem som individuella företeelser i riktning mot de strukturer som bidrar till att skapa dem och börjar undersöka riskfaktorer och riskkategorier kommer det uppstå en debatt om hur vi kan förstå dessa strukturer, kategorier och faktorer. Den sociala översiktsplanens utgångspunkt är att det är nödvändigt att undersöka bakomliggande strukturella orsaker till sociala problem, utifrån en uppfattning om att de sociala problemen bärs av strukturer och kommer till uttryck hos individer. Om vi undersöker de sociala problemens geografiska och sociala fördelning kommer det visa sig att det finns geografiska koncentrationer och att de inte är jämt fördelade i samhället. Dessa koncentrationer skulle inte uppstå om sociala problem var helt och hållet individuellt slumpmässiga, därför är det nödvändigt att kartlägga de samhälleliga förhållanden som ger upphov till sociala problemen Samhällskontraktet Det är alltid vanskligt att försöka definiera den period som man själv lever i. Hur vi än argumenterar kommer framtidens historiker ge ett namn åt vår tid så som historiker valt att dela in för oss gångna tider i antiken, medeltiden, renässansen osv. Det är emellertid allmänt accepterat att den epok vi lever i är ett resultat av upplysningstiden och det därpå följande moderna samhället. Vi lever i dag i en långt framskriden modernitet, vissa kallar vår tid för postmodern medan andra hävdar att det är ett senmodernt samhälle. Oavsett vilket är en mycket central tanke för det moderna samhället idén om att upprätta och vårda ett samhällskontrakt. Samhällskontraktet är summan av de pakter, överenskommelser och förhandlingar som syftar till att på bästa möjliga sätt ta tillvara invånarnas ömsesidiga behov och intressen. Samhällskontraktet är i sin idealiserade form strävan efter att finna en jämnvikt mellan alla individer och gruppers behov och genom denna jämnvikt skapa tillit, förutsägbarhet och trygghet. Ytterst är samhällskontraktet det som möjliggjort för individer att öka sin sociala mobilitet från den position som man fötts in igenom att vi kollektiv tillförsäkrar varandra att solidarisk skapa resurser, investeringar och trygghetsnät som ger förutsättningar, såväl socialt, kulturellt, ekonomiskt som psykologiskt, att genomför avgörande förändringar. Det är i det moderna samhället inte en självklarhet att man skall bli och förbli vad ens föräldrar var. 10

55 Utkast Social översiktsplan Samhällskontraktet kan därför beskrivas som demokratins sociala dimension. Detta solidariska handlande brukar kallas för samförståndslösningar. I samförståndslösningar lämnas inget behov eller intresse utanför. Fungerande samförståndslösningar ger upphov till social stabilitet och hållbarhet. Samhällskontraktet är med andra ord den kollektiva förhandlingsarenan som ger förutsättningar för ett optimerat byggande av socialt kapital Prekära livssituationer Sociologen Loïc Wacquant (2008) påvisar i sina studier framväxten av en avancerad marginalitet i västvärldens urbana miljöer. Han menar att samhället har frångått samförståndslösningar där samhället planeras och resurser fördelas för att gagna samtliga invånare. Det finns grupper av invånare som är allvarligt missgynnande av det förändrade samhällskontraktet. Denna grupp kännetecknas av att de saknar fast etablering i samhället inom utbildning, arbetsmarknad, föreningslivs- och kreditväsende samt att de lever med höga ohälsotal. Gruppen saknar styrkeposition i konkurrensen om avkastningen från samhällets tillväxt och blir därför hänvisade till tidsbegränsade anställningar, kroniskt försörjningsstöd och andra kompensatoriska faktorer som inte är tillräckliga för att bidra till social mobilitet. Gruppen lever i en prekär (svår) situation och benämns som prekariat efter ekonomen Guy Standings (2011) begreppsanalys. Standings forskning visar på att prekariatet blir en buffertzon i samhället. Projektanställningar och kortidsjobb som tidigare varit ett insteg på arbetsmarknaden blir för stora grupper en permanent livssituation och de utgör en ständigt tillgänglig arbetspool för arbetsgivare. Det som kännetecknar prekariatet är att de i stor utsträckning saknar både social mobilitet för att förflytta sin position och sociala skyddsnät utöver de som samhället definierar som lägsta skäliga levnadsnivå. I detta uppstår en kollision mellan samhällets skyddsnät som är konstruerade för tillfälliga brister hos individen och prekariatets permanenta livssituation Stigmatiserade territorier Det s.k. prekariatet är hänvisade en plats i storstädernas marginal, i vad som ibland kallas för utanförskapsområden (Riojas 2004), badlands (Sernhede 2011) eller socialt utsatta områden (Stockholms stad 2014). Det är områden med en hög andel arbetslösa, höga sjuktal, hög grad av försörjningsstöd, låg anslutning till föreningsliv, svaga skolprestationer och hög andel barnfattigdom. Dessa omständigheter och bilden av dessa områden som präglade av sociala problem, kriminalitet och våld bidrar till en territoriell stigmatisering av dessa platser (Wacquant 2008). Denna stigmatisering drabbar alla som bor i dessa områden, både utifrån hur området betraktas och för överexponeringen av sociala riskfaktorer. Den territoriella stigmatiseringen riktas mot platsen och de som bebor den, därmed riskerar den även att prägla individens förhållande till och syn på sina egna möjligheter och framtid. För de unga som växer upp i dessa områden är skolan inte längre alltid en självklar ingång till samhället och möjlighet till ökad social mobilitet (Runfors 2003, Sernhede 2011). Detta leder till en förskjuten normalitet där det till vardagen och livet hör att identifiera sig med kompisar som inte klarar skolan, inte deltar i civilsamhället så som föreningsliv, intresseorganisationer eller idrottsverksamhet, lever i barnfattigdom och växer upp med ekonomiskt försörjningsstöd från socialtjänsten. Detta innebär stora hinder för de som växer upp i dessa områden i deras 11

56 Utkast Social översiktsplan möjligheter att skapa sig ett självständigt och tryggt liv bortanför prekariatet. Skolan har en avgörande roll här, men den kan aldrig på egen hand kompensera för dessa förhållanden Att mäta utanförskap Det finns inget accepterat mått på utanförskap som sammanfattar ovanstående sociala förhållanden. Socialt utanförskap är, så som beskrivits, sammansatt av en rad olika faktorer. Detta kräver att statistik från flera olika källor måste sammanställas för att frilägga strukturella skillnader och påvisa sociala risker. Men inte heller samanställd statistik kommer ge en rättvisande bild av det sociala utanförskapet och än mindre kunna föreslå lösningar som skulle kunna förändra förutsättningarna. Däremot är kombinationen av samanställda statistiska data med intervjuer med de som finns i dessa områden eller på olika sätt arbetar med dem en grund till fullgod deskription Hur mår Kungälvs kommun? Med utgångspunkt i ovanstående analytiska och sociologiska begrepp har vi genomfört en beskrivning av Kungälvs Kommun. Vi har tittat på de faktorer som leder till socialt utanförskap och undersökt om de framträder i särskilda mönster i kommunen. Sedan har vi undersökt dessa mönsters utbredning och omfattning vilket presenteras i nästa kapitel. 1.5 Vad är det vi redovisar? Sveriges kommuner och landsting (SKL), Västra Götalandsregionen (VGR), Länsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet (Brå), Statistiska centralbyrån (SCB) är bara några av de organisationer som sammanställer olika jämförande data mellan olika företeelser i samhället och i detta fall mer specifikt kommuners verksamheter. Även i denna sociala översiktsplan har jämförande data för dessa organisationer varit viktiga. Men vi måste ställa oss ett antal frågor när vi använder alla dessa numeriska uppgifter: Vad är det vi mäter? Vem mäter vad för vems skull? Vad använder vi dessa data till och vem vinner och förlorar på att vi mäter som vi mäter? Är vi helt säkra på att vi mäter det vi vill mäta? Viktigaste av allt är kanske att ställa sig frågan om organisationen styrs av värdebaserade målsättningar som vi försöker mäta eller om vi riskerar att styras av mätningarna i sig? Syftet med den sociala översiktsplanen är att undersöka brister i den sociala hållbarheten och föreslå strategier för att minska eller eliminera dessa. Detta kräver andra data än de vi vanligen rapporterar till bl.a. ovanstående myndigheter och organisationer New Public Management New Public Mangement (NPM) är samlingsnamnet på en politisk styrningsmodell för offentlig förvaltning som började införas under 1980-talet. Utgångspunkten för NPM har varit att öka effektiviteten i offentligt icke vinstdrivande organisationer. Genomslaget för NPM har varit massivt över hela västvärlden och har lett till en organisering av offentlig sektor som i mycket stor utsträckning har baserats på att bygga upp organisationerna som beställare och utförare vars verksamheter sedan har utvärderats genom olika effektivitetsmått. Effektivitetsmått är mått som anger kostnad per timme, brukare eller antal utförda tjänster per år, per medarbetare osv. Denna typ av mått 12

57 Utkast Social översiktsplan brukar också kallas output. Output beskriver vad man får ut av organisationen (Lynch-Cerullo & Coony 2011) Outcome är något annat än output. Outcome beskriver vad en organisation åstadkommer, vilka resultat man uppnår eller hur man förändrar den verklighet som man som organisation agerar i. Inom en vinstdrivande organisation är gränssnittet mellan output och outcome tydligt, outcome anger företagets vinst och output anger företagets grad av effektivitet. I en icke vinstdrivande organisation föreligger en risk att man blandar ihop output med outcome, d.v.s. att man utvärderar organisationen efter vad den producerar istället för vad den åstadkommer (Bruce 2011) Nyckeltal och NPM Nyckeltal, så som de oftast används, är olika mått på en verksamhets effektivitet som används för att jämföra effektiviteten mot andra jämförbara enheter, för det mesta motsvarande verksamheter inom t.ex. kommunen eller mellan kommuner. Nyckeltalen har blivit nästan lika viktiga i offentlig förvaltning som budgetstyrning (Lundquist & Lundqvist 2008). Därmed planeras och följs verksamheten upp både efter förmågan att hålla budget och att nå uppsatta nyckeltalsmål. Härvid infinner sig ett riskmoment i icke vinstdrivande verksamhet. Om nyckeltalen är effektivitetsmått och inte resultatmått finns en risk att vi endast vet hur bra organisationen arbetar i jämförelse med förra året och grannkommunen utan att veta om vi gör det bästa möjliga resultat med skattemedlen för invånarnas skull (Blomqvist & Lindström 2010) De som lider i medelvärdena Nyckeltalen som en kommun använder sig av är för det mesta olika former av medelvärden för hela kommunen som följs upp över tid och jämförs med jämförbara kommuner. Det kan vara medelvärden så som meritvärde för elever i årskurs nio, kostnader per brukare inom socialtjänsten, antal barn per barngrupp i förskolan etc. Alla dessa tal ger en jämförelse över tid och mellan verksamheter. Men säger den något om vi gjort bästa möjliga av våra resurser? Beskriver medelvärdet till exempel hur det är att vara brukare inom socialtjänsten i Kungälv? Svaret på frågorna är både ja och nej. Nyckeltalen är som sagt relativa effektivitetsmått. Men om vi antar att chefer, medarbetare och brukare inom en verksamhet ser att man skulle kunna åstadkomma mer och bättre service för samma medel, även om nyckeltalen är bra, så är det tveksamt om vi fångar upp det med effektivitetsmått som är orienterade kring output istället för outcome Sociala investeringar och outcome Den offentliga sektorns primära uppdrag är att producera välfärd och de som är i störst behov av förbättrad välfärd är de som lever i störst socialt utanförskap. I outputorienterade mättal finns en uppenbar risk att deras utsatthet osynliggörs i genomsnittsvärden på kommunal nivå. I den föreliggande sociala översiktsplanen har analysen utförts med data som beskriver den faktiska sociala utsattheten i olika delar av vår kommun mätt i absoluta tal. Det betyder att vi tittat på antalet barn och unga med bistånd inom socialtjänsten, antal fattiga, antal barn i barnfattigdom, antal brott, 13

58 Utkast Social översiktsplan antal brottsoffer, antal barn och ungdomar i föreningslivet, antal individer med osäkra anställningsförhållanden med Kungälvs kommun som arbetsgivare. Samtliga dessa data har vi sedan fördelat över olika bostadsområden i Kungälv. Det enda medelvärde vi använt oss av är medelvärdet för meritvärde i årskurs nio fördelat över bostadsområden. Dessa tal har vi för tydlighetens skull räknat om till ett marginalitetsmått. Detta mått anger den sociala utsatthetens geografiska fördelning 2. På detta sätt har vi skapat en geografisk karta över den sociala utsattheten i Kungälv men framförallt har vi skapat absoluta tal som kan komma att ligga till grund för outcomebaserade mätningar. I den sociala välfärdsproduktionen blir det med denna sociala översiktsplan möjligt att fastställa mättal som mäter just produktiviteten och inte bara effektiviteten. Det blir möjligt att följa upp målsättningar om minskat socialt utanförskap genom att följa upp de variabler som vi har analyserat i denna översiktsplan och vi kan flytta fokus från process till resultat. Där tillåts resultaten (outcome) styra över processen (output). 1.6 Referenser Blomqvist, Linn & Lindström, Isabell (2010). Hur påverkar New public Manegemenet en organisations effektivitet? Handelshögskolan Stockholm. Bruce, David (2011). Measuring outputs, neglecting outcomes: The Auditor General s role in SAPS performance assessments. SA Crime Quarterly. Lundqvist, Jens & Lundkvist Henrik (2008). Kommunal benchlearning: en studie om användningen av nyckeltal i offentliga förvaltningar. Luleå tekniska högskola. Lynch-Cerullo, Kristen & Coony, Kate (2011). Moving from Outputs to Outcomes: A Review of the Evolution of Performance Measurements in the Human Service Nonprofit Sector. Administration in social work 35.4, s Nilsson, Ingvar; Wadeskog, Anders; Höök, Lena & Sanandaji, Nima (2014). Utanförskapets pris: En bok om förebyggande sociala investeringar. Lund: Studentlitteratur. Olsson, Sören (2012). Social hållbarhet i ett planeringsperspektiv. Göteborg: Göteborgs stad S2020. Piketty, Thomas (2014). Capital in the twenty-first century. Cambridge: Belknap Press. Putnam, Robert (2001). Den ensamme bowlaren. Stockholm: SNS-förlag. Rojas, Mauricio (2004). Utanförskapets karta. Stockholm: Folkpartiet. Runfors, Ann (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. En studie av hur invandrarskap formas i skolan. Stockholm: Prisma. Sernhede, Ove (2011). Förord: Studiens utgångspunkter, i Ove Sernhede (red.), Förorten, skolan och ungdomskulturen: Reproduktionen av marginalitet och ungas informella lärande. Göteborg: Daidalos. Stockholms stad (2014). Stockholms stads arbete med socialt utsatta områden. Stockholm: Stadsrevisionen Dnr /2013 Wacquant, Loïc (2009). Punishing the poor: the neoliberal government of social insecurity. London: Duke University Press. 2 Se metodavsnittet för en närmare beskrivning. 14

59 Utkast Social översiktsplan Definition av begrepp 2.1 Inledning För att kunna skapa en bild av det sociala utanförskapet och den sociala hållbarheten i Kungälvs Kommun har vi utgått från ett antal centrala begrepp. Det mest centrala begreppet är barnfattigdom eftersom det är givet av det politiska uppdraget att vi skall styra investeringarna i riktning mot att minska denna. Men barnfattigdom är inget isolerat fenomen utan ingår i ett sammanhang så som beskrivits i föregående kapitel. Vi kommer därför vara beroende av att analysera barnfattigdomen med hjälp av etablerade teorier och begreppsbildningar. Det centrala stödbegreppet för detta kommer vara inkomststandard. Alla andra mått som vi arbetar med är absoluta och deskriptiva mått som inte behöver analyseras som begrepp. Detta kapitel analyserar således begreppen barnfattigdom och inkomststandard. 2.2 Inkomststandard Fattigdom är ett socialt problem. Som ett socialt problem är det ett tillstånd för den fattige som inte nödvändigtvis behöver beröra den som inte är fattig. Emellertid, genom historien och i vår egen tid, är fattigdom också ett tillstånd som berör det omgivande samhället. Sambandet kan ta sig många olika uttrycksformer som spänner mellan en vilja att hjälpa den som är fattig till en önskan om att avlägsna den fattige. Fattigdomens orsaker och verkan är också en omfattande historieskrivning och föremål för samtida analys. I denna snåriga djungel av värderingar, analyser, påståenden och inte minst lidande måste vi emellertid använda oss av något slags mått. Vi har att välja mellan relativa och absoluta fattigdomsmått. Relativa anger fattigdom i förhållande till omgivningen och absoluta är baserade på en fastställd nivå. Inom socialvetenskaplig forskning är relativa mått mycket vanliga men mycket krävande att arbeta med då de ställer stora krav på tillgänglighet till stora datamängder. Vi har valt att använda ett absolut mått för fattigdom som utarbetats av Statistiska Centralbyrån (SCB) som benämns inkomststandard. SCBs definition för inkomststandard lyder: Inkomststandard den disponibla inkomsten dividerad med en norm för levnadsomkostnader vars storlek beror av familjens sammansättning. Normen består av baskonsumtion (exempelvis mat och kläder) och regionala kostnader för boende. Vid inkomststandard 1,0 har familjen precis den inkomst som krävs för att nå lägsta rimliga standard. Med låg inkomststandard (värden under 1,0) menas att familjen har en lägre inkomst än vad som krävs för att nå lägsta rimliga standard. I familjer med hög inkomststandard (2,0 eller högre) är inkomsterna tillräckliga för att försörja två familjer. Detta mått gör att vi, utifrån SCBs data, kan analysera antalet familjer i Kungälvs kommun som lever med en inkomststandard som understiger 1,0, d.v.s. antalet familjer som har lägre inkomst än vad som krävs för att nå lägsta rimliga standard. 15

60 Utkast Social översiktsplan Barnfattigdom Barnfattigdom har varit ett omdiskuterat begrepp sedan millennieskiftet. Rädda barnen lät genomföra sin första studie av barnfattigdom 2002 och återkommer sedan dess med årliga uppdateringar av utvecklingen. En oundviklig utgångspunkt för diskussionen om barnfattigdom är Barnkonventionen (Rauhut 2013) och då särskilt artiklarna 26 och 27. Dessa lyder: Konventionsstaterna skall erkänna rätten för varje barn att åtnjuta social trygghet, innefattande socialförsäkring och skall vidta nödvändiga åtgärder för att till fullo förverkliga denna rätt i enlighet med sin nationella lagstiftning. Förmånerna skall, där så är lämpligt, beviljas med hänsyn till de resurser som barnet och de personer som ansvarar för dess underhåll har och deras omständigheter i övrigt samt med hänsyn till varje annat förhållande som är av betydelse i samband med en ansökan om en sådan förmån från barnet eller för dess räkning. Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet har, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling. Konventionsstaterna skall i enlighet med nationella förhållanden och inom ramen för sina resurser vidta lämpliga åtgärder för att bistå föräldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra denna rätt och skall vid behov tillhandahålla materiellt bistånd och utarbeta stödprogram, särskilt i fråga om mat, kläder, och bostäder. Trots Sveriges omfattande välstånd finns det barn som växer upp i vårt samhälle och som inte kan sägas få ovanstående konventionspunkter tillgodosedda. De dataområden som analyseras i vår studie kommer ge en beskrivning av hur det förhåller sig i Kungälv. Vi har valt att använda samma definition på barnfattigdom som Rädda barnen har gjort. Det är sammansatt av två olika indikatorer. Dels bygger det på barn i hushåll med låg inkomststandard och dels på barn i hushåll som uppbär försörjningsstöd. Inom EU används ett relativt fattigdomsmått där man utgår från antalet barn i hushåll med en inkomst som understiger 60 % av medianinkomsten. Det relativa fattigdomsmåttet är bättre på att uppvisa påverkan från växande inkomstklyftor men är svårare att mäta. Inkomststandardmåttet kan även användas för att belysa samhällsklyftorna hade den bäst bemedlade tiondelen av barnfamiljerna i Sverige en inkomststandard som översteg 3,64 och den sämst bemedlade tiondelen 1,11. Det betyder att bland de tio procenten som var bäst bemedlade hade man som sämst möjlighet att försörja 3,64 familjer och för den sämst bemedlade tiondelen hade man som bäst möjlighet att försörja 1,11 familjer (Salonen 2012). Barnfattigdomen är relaterad till olika arenor, olika faktorer och ger upphov till olika kategorier. De arenor som skapar, bär och permanentar barnfattigdom, är arbetsmarknaden, strukturer i samhället 3 och individuella faktorer, främst hälsofaktorer. Samtidigt är det endast 2 % av barnen som lever i permanent barnfattigdom medan 12 % lever under delar av sin barndom i barnfattigdom (Salonen 2012). Svag etablering på arbetsmarknaden hos föräldrar är en 3 Se avsnittet om social hållbarhet 16

61 Utkast Social översiktsplan riskfaktor för barnfattigdom, ohälsa försvårar att bli och förbli etablerad på arbetsmarknaden och uppväxt i utsatta områden ökar risken för att förbli oetablerad på arbetsmarknaden (Rauhut 2013). Riskfaktorer som predicerar barnfattigdom är låg utbildningsnivå, tidig och kronisk ohälsa och arbetslösa föräldrar. Dessa arenor och faktorer gör två grupper av barn extra utsatta, dels är barn med föräldrar som haft kort tid att etablera sig på arbetsmarknaden, samt barn till ensamstående föräldrar. Barnfattigdom i Sverige 2011 var bland ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund över 50 % medan den hos hushåll med två föräldrar med svensk bakgrund understeg 2 % (Räddabarnen 2013). Ovan har begreppen barnfattigdom och inkomststandard analyserats. I social översiktsplan har vi kartlagt familjers inkomststandard och dess geografiska fördelning i absoluta antal individer. Detta har kompletterats med hushåll med barn som uppbär försörjningsstöd. Via kommande metodkapitel beskrivs tillvägagångssättet mer detaljerat. 2.4 Referenser Rauhut, Daniel (2013). Barnfattigdom Lund: Studentlitteratur Salonen, Tapio (2012). Barnfattigdomen i Sverige. Stockholm Rädda Barnen. 17

62 Utkast Social översiktsplan Metod 3.1. Inledning Framtagande av social översiktsplan har varit processorienterat. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av; sektorschefer för Skola samt Arbetsliv och Stöd, ekonomichef, enhetschef kommunledningssektor samt kommunchef. En tillsatt analysgrupp, med bred representation från förvaltningens olika delar, har tagit fram och bearbetat underlag. Återkommande uppföljning av processen har skett via Folkhälsorådets och Lokala samordningsförbundets befintliga strukturer. Utkast till social översiktsplan har förankrats vida olika dialogmöten med politik, samverkansaktörer och civilsamhället Analys av data Analysen har genomförts i tre steg. I det första steget har relevant statistik valts ut för dataområden som svarar mot de fenomen som i den teoretiska utgångspunkten definierar avancerad marignalitet, däribland fattigdom, sjukskrivningar och arbetslöshet (Sernhede 2011, Wacquant 2008, Standing 2011, Sanadaji 2014). Flera dataområden har inte kunnat tillgås till följd av sekretesspärrar eller tekniska svårigheter i datalagringssystem vilka t.ex. ger upphov till omätbara data. I båda fallen är tidsfaktorn avgörande. Under det kontinuerliga arbetet med den Sociala översiktsplanen kommer antalet dataområden utökas. Den tillgängliga statistiken har sedan bedömts utifrån dess nedbrytbarhet till geografiska områden. Den som varit jämförbart nedbrytbar på geografiska områden har sedan underställts en enkel standardavvikelseberäkning, där geografiskt koncentrerade data har identifierats Redovisning av data Som framgått av inledningen och frågeställningarna så redovisas data i termer av outcome, eller snarare i en sådan form att resultaten av kommande sociala investeringar skall kunna mätas och följas upp genom hur de faktiskt påverkar den sociala sårbarheten och utsattheten i Kungälv. Därför har genomsnittsvärden undvikits och data har inte indexerats med avsikt att kunna jämföra med andra kommuner eller verksamheter. Däremot finns referenstal med kring varje dataområde för att kunna jämföra Kungälvs genomsnittsvärden med andra kommuner men dessa säger väldigt lite om utsattheten för de som har det svårast i Kungälv, däremot säger de mycket om just jämförande snittvärden Data som valts ut Som det beskrevs i inledande kapitlet är det en stor och öppen fråga vad som avses med sociala problem, utanförskap och socialt utanförskap. Oförmögenhet till egen försörjning kan vara ett illustrativt exempel på svårigheten att definiera vad som är ett socialt problem. Är denna oförmåga ett socialt problem i sig? Det kan den vara men knappast om den grundar sig i t.ex. en allvarlig funktionsskillnad som i sin tur ger upphov till att samhället stöttar individen i ett livslångt åtagande. Genom att samhället reglerar i lag vilket åtagande vi har för den som saknar egen försörjningsförmåga genom en livslång funktionsnedsättning så är oförmågan till försörjning inte det sociala problemet men följderna av det fysiska/psykiska hälsotillståndet är 18

63 Utkast Social översiktsplan troligen det. Om avsaknaden av försörjningsförmåga uppkommer genom en ökad arbetslöshet och får till konsekvens att individens eller familjens ekonomi blir så utsatt att t.ex. barnen i hushållet faller inom ramen för barnfattigdom då är det ett socialt problem i sig. Om avsaknaden av försörjningsförmåga däremot är en konsekvens av missbruk så är naturligtvis missbruket det primära sociala problemet. Därmed kan man inte beskriva sociala problem utifrån enfaktorsmodeller och inte heller titta på ökning eller minskning av enskilda faktorer, t.ex. förekomsten av neuropsykiatriska funktionsskillnader i grundskolan för att förstå vilka sociala riskfaktorer som omger ett samhälle. I den tidigare refererade rapporten Utanförskapets karta (Sanandaji 2014) används tre olika mått för att beskriva vad som kännetecknar ett utanförskapsområde. Dessa är att förvärvsfrekvensen ligger under 60 %, andelen elever med fullständiga betyg i årskurs nio understiger 70 % och andelen röstande i senaste kommunalvalet låg under 70 %. För att bli betecknat som ett utanförskapsområde behöver det första och minst ett av de två följande måtten vara uppfyllda. Det har framförts en del kritik mot denna typ av redovisningar då den inte beskriver vad som orsakat utanförskapet och kan implicera att det är de som bor i området som är problemet (Björkemarken 2014), men på det hela återfinns denna typ av territoriella dataredovisningar påbredfront inom forskningen vilket beskrivits i kapitel ett. Vi har därför valt att gå till väga efter samma epistemologiska utgångspunkt, nämligen att titta på social utsatthet utifrån dess geografiska utbredning Nyckelkoder Hela Sverige, alla dess kommuner, är indelade i geografiska delområden som kallas för nyckelkodsområden (NYKO). Syftet med dessa är att registrera olika former av data kopplat till befolkningen för att kunna göra prognoser, planeringar och uppföljningar inom samhällsplaneringen. Detaljnivån på dessa nyckelkoder är mycket precis. De två första siffrorna i en nyckelkod anger kommundel, de tre första siffrorna anges när man går in på en tätort, de fyra första siffrorna motsvarar församlingsnivå, fem siffror är en stadsdel och när man kommer ner på sex siffror är man nere på kvartersnivå. Vi har valt att utgå från denna statistiska indelning, eftersom den ligger till grund för alla annan samhällsplanering. I de flesta fall har vi eftersträvat att kunna redovisa data på så detaljerad nivå som möjligt. Detta underlättar precisionen i analysen eftersom områden med relativt stora socioekonomiska skillnader, i inkomst nivåer, utbildningsbakgrund, ohälsotal etc. ligger precis bredvid varandra. Använder vi för låg detaljnivå kommer det mer välmående området väga upp data från det mer utsatta och det blir svårt att bilda sig en uppfattning om hur utsattheten ser ut och var man skulle kunna sätta in åtgärder Metod för beräkning av geografiskt förankrad standardavvikelse I flertalet av fallen är data samanställda av Statistiska centralbyrån (SCB) även om de ursprungligen kommer ur våra egna verksamhetssystem. Men vi saknar möjlighet i våra verksamhetssystem att återföra de efterfrågade uppgifterna på rätt NYKO. Alla data har inte varit möjliga att få fram på samma detaljnivå i NYKO-systemet. När vi undersökt varje 19

64 Utkast Social översiktsplan dataområde har vi tittat på fördelningen av rapporterad data per NYKO. Därefter har vi räknat ut genomsnittsvärdet av antal rapporterade data per NYKO och sedan genomfört en s.k. standardavvikelseberäkning genom att fördubbla det värdet och undersökt vilka NYKO som rapporterar dubbelt så mycket högre/lägre (beroende på om data är positiv eller negativ)än genomsnittsvärdet. Dessa områden har vi sedan undersök vidare utifrån hur stor andel av den totala volymen av data, d.v.s. procent av ohälsotal i kommunen, (ohälsotal, barnfattigdom osv) som de rapporterar och jämfört med hur stor andel av befolkningen som bor i områdena. Utifrån detta får man fram vad vi har valt att kalla för ett marginalitetsmått. Detta mäter hur stor andel av befolkningen som uppbär en viss volym av utsatthet. Det betyder att vi undersöker koncentrationen av ett visst fenomen, t.ex. antalet lagtvingande insatser inom socialtjänsten för barn och unga. Vi iakttar vilka NYKO som finns kvar efter standardavvikelseberäkningen varpå vi räknar ut hur stor andel av samtliga barn och unga som bor i de aktuella NYKO och hur stor andel av de totala antalet insatser dessa uppbär Insamlade data Uppgift Källa NYKO-nivå Kommentar Barnfattigdom enligt SCB 4 5 Salonens definition Inkomststandard SCB 6 (fattigdom) Arbetslöshet MONA-databasen 6 Sjukskrivningar Fsk 5 Delvis 6 6 Försörjningsstöd AoS 7 6 Meritvärde skolår 9 SCB 5/6 8 Utbildningsnivåer MONA 6 Anlagda Rtj 9 6 utomhusbränder Insatser/ärenden AoS AoS 6 barn och unga Deltagande i KoS 6 föreningsaktiviteter Brottsutsatthet Polisen Hotspots Valdeltagande UPU 10 6 Saknas 11 AVA-anställningar i UPU 6 x Kungälvs Kommun Tabell 1. Sammanställning Redovisade indikatorer 4 Statistiska centralbyrån 5 Försäkringskassan 6 En första överblick över hela kommunen ligger tillgrund för ett snävare urval på NYKO 6 nivå baserat på den övergripande frekvensen. 7 Egen data från Sektor Arbetsliv och Stöd 8 En övergripande analys på femsiffrig NYKO-nivå kompletterades med en mer detaljerad analys på sexsiffrig för de områden som är mest utsatta i övriga data-områden. 9 Räddningstjänsten 10 Enheten för Utveckling, planering och uppföljning. 11 Data ännu ej beräknad. 20

65 Utkast Social översiktsplan Ett förslag var att redovisade indikatorer även skulle innefatta barnfetma. Med hänvisning till sekretesskäl valde vi dock att inte bryta ner informationen på NYKO 5 eller 6 nivå. Övervikt och fetma redovisas i stället utifrån sammanställning av skolhälsovårdens samtliga hälsosamtal (läs mer under kapitel 4.12). 21

66 Utkast Social översiktsplan Kungälvs kommun i jämförelse 4.1 Inledning Syftet med kapitel jämförelser är att belysa hur Kungälvs kommun förhåller sig till region och riket. De indikatorer som presenteras i kapitlet extraheras till nyckelkodsområden i kommande kapitel. I kapitlet sker jämförelse utifrån nedanstående utvalda indikatorer: Barnfattigdom Inkomstandard Arbetslöshet Sjukskrivningar Försörjningsstöd Meritvärde skolår 9 Insatser/ärenden AoS barn och unga Brottslighet Skadegörelse Valdeltagande Fetma och övervikt I kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) ges möjlighet att jämföra och analysera nyckeltal för kommuners och landstings verksamheter. I Kolada finns även en funktion, som utifrån val av olika nyckeltal, kan synliggöra vilka kommuner som är strukturellt lika. Beräkningsmodellen kallas för likhetsutökning. De bakomliggande nyckeltal som använts vid vår likhetsutökning är: Arbetslöshet Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd Ohälsotal Mediannettoinkomst Bland de 20 kommuner som mest liknar Kungälvs kommun, utifrån sammanvägningen av dessa nyckeltal, finns bland annat Härryda och Lerum. Dessa två kommuner har flera beröringspunkter med Kungälvs kommun; positiv befolkningsutveckling, liknande fördelning av bostäder, närhet till Göteborg samt kombination av landsort och tätort. Noterbart är att Kungälvs kommun har högre andel flerbostadhus än övriga två kommuner. Angående småhus är samtliga tre kommuner likvärdiga. I kapitlet sker återkommande jämförelser med kommunerna Härryda och Lerum. 22

67 Utkast Social översiktsplan Barnfattigdom Kungälvs kommun har lägre andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll än det regionala genomsnittet. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riket 11,5 Västra Götalands län 11,7 Härryda 3,7 Lerum 5,4 Kungälv 5,6 Procent Tabell 1. Ekonomiskt utsatta barn i nationell jämförelse. Källa: Öppna jämförelser folkhälsa 2014 (Socialstyrelsen 2014) 4.3 Inkomststandard Kungälvs kommun ingår i grupperingen förortskommun till storstäder (SCB 2015). Nedanstående tabell visar att inkomstandarden är högre i denna kommungruppering jämfört med riket och grupperingen storstäder Riket 1,88 1,97 1,97 storstäder (3 kommuner) förortskommuner till storstäder (38 kommuner) 1,82 1,94 2,02 2,12 2,21 2,24 Tabell 3. Barnfamiljernas inkomststandard i familjer med hemmaboende barn 0-17 år, inkomststandard (median) efter region och år. Källa: SCB Arbetslöshet Arbetsförmedlingens definition av arbetslöshet innefattar individer som: har ett arbete, men söker ett nytt studerar är sysselsatta mindre än åtta timmar per vecka går program med aktivitetsstöd är utan arbete I Kungälvs kommun år 2014 var 3,3 procent öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd (Arbetsförmedlingen 2015). Motsvarande andel var 4,3 procent i Härryda och 3,4 procent i Lerum. Kungälvs kommun ligger på samma nivå som referenskommunerna, men betydligt lägre jämfört med nationella- och regionala genomsnittet. 23

68 Utkast Social översiktsplan Diagram 1. År Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade arbetskraften år Källa: Arbetsförmedlingen 2015 Vid jämförelse mellan januari 2014 och januari 2015 har det i Kungälvs kommun skett en minskning med 6,6 procent i antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Kungälv 14-jan 15- jan Procentuell förändring Öppet arbetslösa ,9 Sökande i program med aktivitetsstöd ,9 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd ,6 Tabell 4. Kungälvs kommun Antal öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetstöd Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd år. Källa: Arbetsförmedlingen 2015 I åldersgruppen år, var 4,4 procent öppet arbetslösa och 2,0 procent ingick i program med aktivitetsstöd (totalt 6,4 procent). Vid jämförelse med referenskommunerna, Härryda (11 procent) och Lerum (8, 1 procent) innebar detta en lägre andel. Sett utifrån ett regionalt- samt nationellt perspektiv har Kungälvs kommun en lägre ande ungdomsarbetslöshet. 24

69 Utkast Social översiktsplan Diagram 2. År Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade arbetskraften år Källa: Arbetsförmedlingen 2015 Likt regionen och riket har Kungälvs kommun en högre andel män i åldrarna år som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Dock ligger Kungälvs kommun betydligt lägre än det nationella- och regionala genomsnittet. Vid jämförelse mellan januari 2014 och januari 2015 i Kungälvs kommun sker en tydlig minskning. Totalt minskade antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd år, med 14 procent. Kungälv 14-jan 15- jan Procentuell förändring Öppet arbetslösa ,2 Sökande i program med aktivitetsstöd ,7 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Tabell 5. Kungälvs kommun antal öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd med aktivitetsstöd år. Källa: Arbetsförmedlingen Sjukskrivningar Sjuktalet redovisar antalet utbetalda dagar med sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna år. Talet innefattar inte sjuk- och aktivitetsersättning (Försäkringskassan 2015). Sett utifrån ett nationellt perspektiv har sjuktalet totalt ökat med 4,1 dagar från 2010 till Noterbart är att Kungälvs kommun, med 12,3 dagar, vid jämförelser har ett högre genomsnitt än region (11,9 dagar) och riket (10,8 dagar). Motsvarande antal dagar i referenskommunerna var; Härryda 11,6 dagar och Lerum 12,7 dagar. Statistiken avser

70 Utkast Social översiktsplan Diagram 3. Sjuktalets utveckling Kungälvs kommun. Källa: Försäkringskassan 2015 Kungälvs kommun har även utifrån könsperspektiv större skillnad mellan män och kvinnor än riket. En slutsats är att sjuktalet bland kvinnor mellan 2010 och 2014 ökat med ca 7 dagar (från 9,3 dag till 16,3 dagar), dvs. 75 procent. Kvinnor antal dagar Män antal dagar Riket 14,0 7,3-6,7 Region 15,7 8,2-7,5 Kungälvs 16,3 8,6-7,7 kommun Tabell 6. Sjuktal skillnad män och kvinnor Källa: Försäkringskassan 2015 Differens antal dagar Antalet pågående sjukfall hos försäkringskassan var 888 stycken. Beträffande sjukfallsdiagnos var psykiska sjukdomar (48 procent) den mest frekventa orsaken, följt av diagnoser kring muskel och skelett (16 procent). 4.6 Försörjningsstöd I januari 2015 var 2,4 procent biståndsmottagare i Sverige. Motsvarande siffra i Kungälv var 1,2 procent (515 personer). Summan 515 personer inkluderar alla individer per familj. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd var januari st. De tre senaste åren har antalet bidragsmottagare sjunkit i kommunen, däremot har kostnaderna för försörjningsstöd ökat något (Verksamhetsberättelse Arbetsliv och Stöd 2014). 26

71 Utkast Social översiktsplan Kommun Antal Bistånds mottagare Jan 2013 Andel % Jan 2013 Antal Bistånds mottagare Jan 2014 Andel % Jan 2014 Antal Bistånds mottagare Jan 2015 Region , , ,7 Härryda 355 1, , ,2 Lerum 523 1, , ,3 Kungälv 586 1, , ,2 Andel % Jan 2015 Tabell 7. Månadsstatistik över ekonomiskt bistånd. Jämförelse antal och andel procent biståndsmottagare av befolkningen t.o.m Källa: Socialstyrelsen Utbildningsnivå Utbildning är en skyddande faktorer mot; sociala problem, arbetslöshet och ohälsa. Sambanden är tydliga, ju tidigare utbildningskedjan bryts, desto sämre tenderar framtidsutsikterna att bli. Att endast ha grundskola som högsta utbildning i vuxen ålder försvårar möjligheterna på arbetsmarknaden markant. Idag är gymnasieutbildning en grundförutsättning för att få arbete (Folkhälsomyndigheten 2014). Diagram 4. Befolkningen efter utbildningsnivå 2013 Källa: SCB Utbildningsregistret(Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) 27

72 Utkast Social översiktsplan Diagram 5. Befolkningen efter utbildningsnivå 2013 Källa: SCB, Utbildningsregistret (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) Sett till båda åldersgrupperingarna år och år har Kungälvs kommun högre andel med gymnasial utbildning (48,4 procent och 48,9 procent) jämfört med referenskommunerna och regionala genomsnittet. I åldersgruppen år har Kungälvs kommun lägre andel med eftergymnasiell utbildning (41, 5 procent) jämfört med referenskommuner och regionala genomsnittet för gruppens år. Skillnaden gentemot Härryda kommun är ca 10 procent. 4.8 Meritvärde skolår 9 Det genomsnittliga meritvärdet 12 för årskurs 9 varierar mellan poäng för kommunens tre högstadieskolor. Genomsnittligt meritvärde för kommunens tre högstadieskolor var 211 poäng läsåret 2013/2014. Av diagrammet nedan framgår att Kungälv under perioden hade ett högre genomsnittligt betyg för årskurs 9 jämfört med jämförbar kommungrupp 13 och Västra Götalands län. Av diagrammet nedan framgår att Kungälv år 2014 hade ett något lägre genomsnittligt betyg jämfört med riket. Uppgifterna i diagrammet grundar sig däremot på medelvärdet för de kommunala skolorna. När det fristående skolorna meritvärden räknas med har Kungälvs ett genomsnittligt meritvärde som motsvarar meritvärdet för riket, 215 poäng. Genomsnittligt meritvärde för Härryda och Lerums kommun är 226 respektive 220 poäng (Skolverket 2015). 12 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5, A=20 samt tidigare G=10, VG=15 och MVG=20). Maximalt antal poäng för varje elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått godkänt betyg i minst ett ämne, d.v.s. lägst E (tidigare G). Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, d.v.s. elever som saknar slutbetyg, ingår ej. 13 Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommungruppsindelning 28

73 Utkast Social översiktsplan Diagram 6. Genomsnittligt meritvärde årskurs Källa: Skolverket 2015 Flickor har i genomsnitt högre betyg än pojkar, vilket kan ses på nationell nivå så väl som i Kungälv. I Kungälvs kommun är det genomsnittliga meritvärdet för flickor 225 poäng jämfört med 201 poäng för pojkar. 4.9 Insatser LVU och SOL Andel barn och ungdomar 0-20 år behovsprövande öppna insatser Behovsprövande öppnat insatser enligt Socialtjänstlagen, är t.ex. olika former av strukturerade öppenvårdsprogram, behovsprövat personligt stöd eller kontaktperson/-familj. Ett högt värde på detta nyckeltal kan tolkas på olika sätt, som att det finns stora psykosociala problem/behov i kommunen eller som att socialtjänsten lyckas få med sig familjer i tidiga insatser vilket då skulle kunna minska senare problem. Det kan också spegla kultur, ambitioner och resurser inom socialtjänsten. Därför måste nyckeltalet ställas i relation till dessa delar samt till andra nyckeltal. Med ett högt tal kan dock konstateras att det finns en stor andel barn som bedömts vara i behov av behandling eller stöd. Ett lågt tal behöver nödvändigtvis inte visa på motsatsen (SKL 2013). Andel barn och ungdomar 0-20 år föremål för behovsprövande öppna insatser Västra Götalands län (ovägt medel) 1,2 1,3 Härryda 0,9 1,0 Lerum 0,6 0,7 Kungälv 1,0 1,1 Tabell 8. Antal barn och unga 0-20 år som den 1/11 var föremål för någon av följande individuellt behovsprövade öppna insatser: särskild behandlingsplan enligt SoL, personligt stöd enligt SoL, kontaktperson/familj enligt SoL, kontaktperson eller behandling enligt 22 LVU, dividerat med antal invånare 0-20 år den 31/12 multiplicerat med 100. Källa: Kolada

74 Utkast Social översiktsplan Barn och ungdomar 0-20 år placerade på institution eller i familjehem De barn som inbegrips i detta nyckeltal är placerade utanför hemmet på institution eller HVB (hem för vård och boende) eller i familjehem. Placeringen är gjord enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Värdet på detta nyckeltal kan tolkas på olika sätt. Ett lågt värde kan t ex tolkas som att de allvarliga psykosociala problemen bland barn och unga i kommunen är små, att kommunen har lyckats med tidiga insatser eller att kommunen inte tagit det ansvar den har att ge de barn och unga som behöver placeras den hjälp de har rätt till. Värdet på nyckeltalet kan också spegla kultur, ambitioner och resurser inom socialtjänsten. Därför behöver en fördjupad analys göras och nyckeltalet ställas i relation till dessa delar samt till andra nyckeltal. Oavsett anledning så innebär ett högt värde ett stort gemensamt ansvar för dessa särskilt utsatta barn och unga från samtliga myndigheter som finns runt barnen (SKL 2013). Barn och ungdomar 0-20 år placerade på institution eller i familjehem Västra Götalands län (ovägt medel) 8,8 10,4 Härryda 6,1 6,3 Lerum 4,3 4,5 Kungälv 5,6 5,4 Tabell 9. Antal barn och unga 0-20 år placerade på institution den 1/11 plus Antal barn och unga 0-20 år placerade i familjehem den 1/11, dividerat med antal invånare 0-20 år den 31/12. Multipliceras med tusen för redovisning i antal per 1000 invånare 0-20 år. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Källa: Kolada Brottslighet Skadegörelse inkl mordbrand Hela landet Västra Götalands län Härryda kommun Kungälv kommun Lerum kommun År 2010 / inv År 2011 / inv År 2012 / inv År 2013 / inv År 2014 prel. / inv År 2014 prel. / inv Diagram 7. Skadegörelse inklusive mordbrand per invånare. Källa: Brå

75 Utkast Social översiktsplan I denna kategori ingår skadegörelse (inkl grov, BrB 12 kap 1-3 ), åverkan och mordbrand (inklusive grov, BrB 13 kap 1-2 ). Skadegörelsebrott begås ofta i samband med andra brott (exempelvis tillgreppsbrott och våldsbrott) och mörkertalet påverkas då av dessa andra brotts mörkertal (Brå 2015) Inbrott i bostad 0 Hela landet Västra Götalands län Härryda kommun Kungälv kommun Lerum kommun År 2010 / inv År 2011 / inv År 2012 / inv År 2013 / inv År 2014 prel. / inv År 2014 prel. / inv Diagram 8. Inbrott i bostad per invånare. Källa: Brå 2015 Med bostadsinbrott avses inbrott i någons bostad. Brottet inryms under rubriken grov stöld enligt BrB 8 kap 4. Mörkertalet bedöms vara relativt lågt och oföränderligt över tid, bland annat på grund av att brottet måste polisanmälas för att den boende ska få ut försäkringspengar för det som stulits (Brå 2015). Stöld i och ur fordon Hela landet Västra Götalands län Härryda kommun Kungälv kommun Lerum kommun År 2010 / inv År 2011 / inv År 2012 / inv År 2013 / inv År 2014 prel. / inv År 2014 prel. / inv Diagram 9. Stöld i och ur fordon per invånare. Källa: Brå

76 Utkast Social översiktsplan Bland stöldbrotten är det bilbrott (biltillgrepp och stöld ur och från ett motordrivet fordon) som har nationellt minskat sedan slutet av 1990-talet. Den huvudsakliga orsaken till det bedöms vara ett EU-direktiv från år 1998 (95/56/ec), som innebar att alla nytillverkade bilar ska förses med elektroniska stöldskydd (Brå 2015) Misshandel utomhus obekant gärningsperson 0 Hela landet Västra Götalands län Härryda kommun Kungälv kommun Lerum kommun Diagram 10. Misshandel utomhus obekant gärningsperson per invånare. Källa: Årligen drabbas omkring 2 3 procent av Sveriges befolkning av någon form av misshandel, enligt de större offerundersökningarna. En stor del av all misshandel är alkoholrelaterad och sker på allmän plats, ofta mellan personer som är tidigare obekanta med varandra. Både offer och gärningspersoner vid de händelserna är vanligen unga män (Brå 2015) Valdeltagande År 2010 / inv År 2011 / inv År 2012 / inv År 2013 / inv År 2014 prel. / inv År 2014 prel. / inv Delaktighet och inflytande i samhället är en av de grundläggande förutsättningarna för hälsa och trygghet. Ofta används valdeltagande i allmänna val som ett mått på demokratisk delaktighet. I kommunvalet 2014 röstade 87,8 procent i Kungälvs kommun. Detta var en ökning med 1,5 procent från valet Område med högst valdeltagande var Tega-Vena-Ulvesund med (92 procent) jämfört med lägst valdeltagande vid Komarken V (76.4 procent) (Valmyndigheten 2015). Valdeltagande i referenskommunerna var i Härryda 87,5 procent och Lerum 88,5 procent. 32

77 Utkast Social översiktsplan ,8 Valdeltagande kommunval 82,7 82, Kungälv Region Riket Diagram 11. Valdeltagande kommunval 2014 Källa: Valmyndigheten Fetma och övervikt Avgörande för en persons totala energiomsättning är förhållandet mellan matvanor och grad av fysisk aktivitet. Det bör påpekas att svenska skolbarns hälsovanor fortsätter att utvecklas. Resultaten tyder dock på att barn och unga rör sig allt mindre i vardagen. (Folkhälsomyndigheten 2014). Fetma och övervikt åtföljs av en rad sociala- och hälsoproblem. Kroppsmasseindex (Body Mass Index, BMI) uttrycker en relation mellan längd och vikt. Högt BMI utgör en riskfaktor för att drabbas av ett flertal olika sjukdomar. Ett BMI på 30 eller högre klassas som fetma, klassas som övervikt. Fetma är vanligare bland barn och ungdomar från socioekonomiskt utsatta förhållanden (Folkhälsomyndigheten 2014). 33

78 Utkast Social översiktsplan Diagram Andel övervikt och fetma hos pojkar fördelat på skolår samt jämförande mellan läsår 2009/10 och 2013/14. Källa: Skolhälsovården Kungälvs kommun

79 Utkast Social översiktsplan Diagram Andel övervikt och fetma hos flickor fördelat på skolår samt jämförande mellan läsår 2009/10 och 2013/14. Källa: Skolhälsovården Kungälvs kommun 2015 Enligt statistiken från elevhälsan kring BMI (Body Mass Index) för barn och ungdomar från läsåret 2009/10 och 2013/14, konstateras att övervikten hos pojkar har ökat i alla skolår förutom skolår 6 där det skett en minskning sedan 2009/10. Andelen överviktiga hos flickor har sedan 2009/10 ökat för alla skolår, förutom skolår 6 och gymnasiet. Beträffande fetma för pojkar registreras att andelen elever med fetma sjunker i samtliga skolår, förutom på gymnasiet då det skett en drastisk ökning sedan 2009/10. Läsåret 2013/14 var totalt 21 procent av pojkarna diagnostiserade överviktiga/fetma vid årskurs 1 på Mimers Hus. Motsvarande siffra 2009/2010 var 16,6 procent Sammanfattning En övergripande slutsats är att Kungälvs kommun utifrån flera redovisade indikatorer ligger över det nationella- och regionala genomsnittet. Kungälvs kommun utmärker sig extra positivt när det gäller arbetslöshet. Vidare framgår att Kungälv under perioden hade ett högre genomsnittligt betyg för årskurs 9 jämfört med jämförbar kommungrupp 14 och Västra Götalands län. Sett till SKL s kommungrupper och referenskommunerna Härryda och Lerum följer dessa tre kommuner varandra väl utifrån flera indikatorer. Detta kapitel synliggör emellertid ett antal strategiska utmaningar för Kungälvs kommun: Sjuktalet i Kungälvs kommun, bland kvinnor har under en tre-årsperiod, ökat med ca 7 dagar (från 9,3 dag till 16,3 dagar), dvs. 75 procent. Psykiska sjukdomar (48 procent) var den mest frekventa orsaken. I åldersgruppen år har Kungälvs kommun lägre andel med eftergymnasial utbildning (41, 5 procent) jämfört med referenskommuner och regionala genomsnittet. Skillnaden gentemot Härryda kommun är ca 10 procent. 14 Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommungruppsindelning 35

80 Utkast Social översiktsplan Utifrån skolhälsovårdens sammanställning kan konstateras att förebyggande- och behandlande insatser krig övervikt/fetma är prioriterat. Som exempel var 21 procent av pojkarna i årskurs 1 på Mimers Hus diagnostiserade med övervikt/fetma under läsår 2013/14. Vid nationell jämförelse är andelen barn och ungdomar som lever i ekonomiskt utsatta familjer färre. Antalet kommuninvånare med försörjningsstöd är även färre vid jämförelse, dessutom uppmärksammas en minskning över tid. Samtidigt bör beaktas att antal hushåll med ekonomiskt bistånd var 318 st. i januari Vad avser brottslighet kan konstateras att Kungälvs kommun drabbas av färre fall av skadegörelse än riket, region och grannkommuner i snitt. Mängden bostadsinbrott är jämförbar med angränsande kommuners antal. Noterbart är antalet misshandelsfall av obekant gärningsperson minskat över tid och nu är jämförbar med angränsande kommuner och lägre än riket i snitt. Kungälv har ett förhållandevis högt antal stölder i och ur fordon, jämfört med angränsande kommuner, region och rike Referenser Arbetsförmedlingen (2015) Statistik och prognoser Brå (2015) Brått och statistik Folkhälsomyndigheten (2014) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Folkhälsomyndigheten(2014) Folkhälsan i Sverige Årsrapport Försäkringskassan (2015) Sjuktalet MSB & SKL (2014) Öppna jämförelser Trygghet och Säkerhet 2014 Tema Medborgarnas uppfattningar och förväntningar Rädda Barnen (2014) Barnfattigdom i Sverige Årsrapport dom_2014_klar2_webb.pdfar2_webb.pdfpport 2013:67 SCB (2015) Statistikdatabasen SKL (2013) Nyckeltalslista barn och unga barn+och+unga+fr%c3%a5n+kolada Skolverket (2015) Jämförelsetal, Skolverket nationella statistik Socialstyrelsen (2015) Register över ekonomiskt bistånd Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting och Folkhälsomyndigheten (2014) Öppna jämförelser Kungälvs kommun (2014) Verksamhetsberättelse Arbetsliv och Stöd 36

81 Utkast Social översiktsplan Kungälvs kommun och nyckelkodsområden 5.1 Inledning Syftet med kapitlet Kungälvs kommun och nyckelkodsområden är att utifrån nyckelkodsområden (NYKO) redovisa skillnader kring barn- och ungdomars livsvillkor. Tillvägagångssättet beskrivs utförligt i kapitel 3.1.4, men fokus för redovisningen är de (NYKO), som utifrån olika indikatorer ligger dubbelt så högt jämfört med det genomsnittliga värdet. 5.2 Barnfattigdom Med utgångspunkt i beskrivning och definition av barnfattigdom under avsnitt 2.3 har vi låtit SCB ta fram data över barnfattigdomen i Kungälvs kommun mellan Precis som i riket i övrigt har den minskat under den aktuella perioden. Vi har tittat på utvecklingen vad gäller antal barn i hushåll med låg inkomststandard, barn i hushåll med försörjningsstöd och barn i hushåll med både låg inkomststandard och försörjningsstöd. År Barn låg inkomst Barn försörjningsstöd 37 Låg inkomst + försörjningsstöd Totalt antal barn Antal Andel i % Antal Andel i % Antal Andel i % , ,5 81 0, , ,5 67 0, , ,1 49 0, , ,8 64 0, , ,6 61 0,7 Tabell 1. Barnfattigdom Källa: SCB Om man undersöker 2013 närmare ser man att barnen i hushåll med låg inkomststandard fördelas över 47 NYKO (femsiffrig nivå) vilket ger ett genomsnitt på 6,4 barn per NYKO. Om vi tittar närmare på de NYKO som ligger dubbelt så högt som medelvärdet återstår det fem NYKO vilka sammantagen har 153 barn eller 51 % av samtliga barn i hushåll med låg inkomststandard. I dessa NYKO bor 16,9 % av samtliga barn i kommunen. Marginalitetstalet visar att 9,9 % av barnen i områdena uppbär 51 % av barnen i hushåll med låg inkomststandard. Marginalitetstalet visar således att det finns en kraftig överrepresentation i dessa områden av barn som växer upp i hushåll med låg inkomststandard. NYKO Antal Summa 153 Tabell 2. Antal barn i hushåll med låg inkomststandard utifrån nyckelkodsområde Källa: SCB

82 Utkast Social översiktsplan Motsvarande beräkning för barn i hushåll med försörjningsstöd 2013 visar att de också fördelar sig över 47 NYKO vilket ger ett genomsnitt på 5,0. Om man tittar närmare på de som ligger dubbelt så högt är dessa likaledes fem till antalet om än inte exakt de samma. I dessa fem finns totalt 155 barn vilket motsvarar 67 % av samtliga barn i hushåll med försörjningsstöd samtidigt som de utgör 17,4 % av samtliga barn i kommunen. Marginalitetstalet visar att 9,8 % av barnen i områdena uppbär 67 % av barnen i hushåll med försörjningsstöd. NYKO Antal Summa 155 Tabell 3. Antal barn i hushåll med försörjningsstöd nyckelkodsområde Källa: Arbetslivs och Stöd Går vi vidare och tittar på barn i hushåll med både låg inkomststandard och försörjningsstöd finns även dessa i 47 NYKO vilket ger ett genomsnitt på 1,3 barn per NYKO. Tittar vi på vilka NYKO som har tre eller fler barn är dessa 6 till antalet, övriga NYKO hade 1 barn. Dessa sex NYKO samlar totalt 53 barn vilket motsvarar 87 % av samtliga barn i denna situation. Antalet barn i dessa NYKO utgör 22,2 % av alla barn i kommunen. Marginalitetstalet visar att 2,6 % av barnen i områdena uppbär 87 % av barnen i hushåll med låg inkomststandard och försörjningsstöd. Marginalitetstalet visar i detta fall att koncentrationen av den mest utsatta form av barnfattigdom är i den närmaste total. NYKO Antal Summa 33 Tabell 4. Försörjningsstöd och låg inkomststandard nyckelkodsområde Källa: Arbetslivs och Stöd En genomgång av föregående år visar samma mönster där det är framförallt NYKO i Komarken och Ytterby som skiljer sig från övriga kommunen. 38

83 Utkast Social översiktsplan Låg inkomststandard För att jämföra om det fanns någon diskrepans mellan hur utbredd barnfattigdomen och allmän fattigdom är i Kungälvs kommun jämfördes koncentrationerna av de båda på NYKO 5 nivå. Det var av sekretesskäl nödvändigt att göra jämförelsen på denna nivå. Alla NYKO med färre än 100 hushåll sorterades bort då enskilda hushåll antas påverka densiteten oproportionerligt mycket, vilket gjorde att det återstod 45 NYKO med redovisade data. Den redovisade data rör individer som lever i hushåll med låg inkomstandard. I Kungälv fanns det individer som levde i sådana hushåll. Detta ger ett genomsnitt om 32 individer per NYKO. Därmed gjordes standardavvikelseberäkningen på NYKO med 64 eller fler individer. Vilket gav nedanstående resultat: NYKO Antal Summa: 667 Tabell 5. Antal individer som lever i hushåll med låg inkomststandard nyckelkodsområde Källa: SCB Dessa NYKO samlar totalt 667 individer eller 46 % av samtliga individer i Kungälvs kommun med låg inkomststandard. Marginalitetstalet visar att 46 % av de med låg inkomststandard bodde i områden som omfattar 30 % av befolkningen. Det finns en tydlig om än inte total överlappning mellan barnfattigdomen och individer i hushåll med låg inkomststandard. Framförallt är det de fyra NYKO med flest individer som återfinns som högrapporterade även för barnfattigdom. Därvid finns ingen anledning till ytterligare analyser i detta skede. 5.3 Arbetslöshetstid Vi har granskat arbetslösheten i Kungälvs kommun för 2014 utifrån de som under året varit öppet arbetslösa under 1-9 månader i åldersspannet Totalt fanns det individer i denna åldersgrupp och som stod till arbetsmarknadens förfogande. Av dessa var sammanlagt 812 individer arbetslösa vilket motsvarar 3 %. I bearbetningen av dataredovisningen på NYKO 6 nivå har alla NYKO med färre än 30 individer tagits bort vid standardavvikelseberäkningen då kohorten blir så pass liten att varje arbetslös person kan utgöra flera procent. Vidare har vi genomfört 15 Definition arbetslöshetstid: Öppet arbetslös/i åtgärder (18-64 år). Personen finns i Arbetsförmedlingens arbetssökanderegister 31 oktober, antingen aktuell för omedelbar placering eller är föremål för arbetsmarknadsåtgärder. 39

84 Utkast Social översiktsplan standardavvikelseberäkningen i två steg till följd av det stora antalet NYKO som rapporterar in arbetslöshet. Vi har först tittat på standardavvikelsen i procent per NYKO och efter att identifierarat de med dubbelt så hög koncentration av arbetslöshet gjort en andra standardavvikelseberäkning på de resterande. Vi har således undersökt vilka NYKO6 som har fler än 30 individer som står till arbetsmarknadens förfogande och har en arbetslöshet som uppgår till 6 % eller mer. NYKO - 1 månad - 9 månader Är ej öppet arbetslös Total Andel % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Tabell 6. Arbetslöshetstid nyckelkodsområde Källa: Mona databasen Som framgår är det totalt 21 NYKO6 områden med en avvikelse som uppgår till den dubbla arbetslösheten mot genomsnittet i dessa är sammanlagt 312 personer öppet arbetslösa motsvarande 38 % av den totala öppna arbetslösheten i Kungälvs kommun. I det andra steget för standaravvikelseberäkningen har vi i de kvarvarande 21 NYKO räknat ut att i genomsnitt var 14,9 personer öppet arbetslösa. Vi har därför tittat närmare på vilka NYKO som har fler än 30 individer öppet arbetslösa. 40

85 Utkast Social översiktsplan månad - 9 månader Är ej öppet arbetslös Total Andel % % % % % Summa % Tabell 7. Arbetslöshetstid nyckelkodsområde mer än 30 individer öppet arbetslösa. Källa: Mona databasen Det var fem NYKO som hade fler än 30 individer öppet arbetslösa och i dessa var sammanlagt 193 individer arbetslösa vilket motsvarar 24 % av den totala arbetslösheten i ett område som omfattar 9,9 % av den delen av befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande. Marginalitetsmåttet visar att 24 % av arbetslösheten finns koncentrerad i områden som omfattar 9,9 % av befolkningen. 5.4 Sjukskrivningar Från försäkringskassan (FSK) har vi fått uppgifter om antalet sjukskrivningar under Det tal vi arbetat med visar antal individer som varit sjukskrivna. Talet mäter bara det totala antalet individer och säger inget om längd, orsak eller antalet perioder. Totalt var 888 individer sjukskrivna någon gång under 2014 i Kungälvs kommun vilket är en ökning med 15 % mot föregående år. I Välfärdsbokslut 2013 redovisades ohälsotal på församlingsnivå, vilket gav en ofullständig bild kring ohälsotalets geografiska fördelning. En av orsakerna är att Kungälvs församling har en hög andel av befolkningen. Under 2014 hade församlingen merparten av sjukskrivningarna, totalt 503, medan övriga församlingar hade mellan 22 stycken och 85 stycken sjukskrivningar. För att bättre kunna förstå ohälsans utbredning gjorde FSK om registreringen från församlingar till postnummer. Då kan man konstatera att de flesta postnummer, totalt 39, hade något eller några tiotal sjukskrivningar eller färre. Det visade sig att endast fem postnummer hade 40 eller fler sjukskrivningar. Dessa fem postnummer hade sammanlagt 231 sjukskrivningar eller 26 % av det sammanlagda antalet sjukskrivningar. Av dessa var 66 % kvinnor. Tillsammans med FSK granskade vi dessa närmare för att undersöka hur sjukskrivningarna fördelade sig på underliggande NYKO. Ett postnummerområde är betydligt större än ett NYKO på sexsiffrig nivå så detaljskärpan går förlorad även om dessa fem postnummer kunde indikera underliggande strukturell utsatthet. I ett av postnummerområdena visade det sig emellertid att området var väldigt stort och det fanns inga särskilda koncentrationer inom området. I de fyra andra postnummerområdena var koncentrationen emellertid tydligt grupperad. En närmare analys av dessa visar att totalt 109 sjukskrivningar fördelade sig över sju nyckelkodsområden varav 66 % var kvinnor. 109 sjukskrivningar motsvarar 12 % av sjukskrivningar i ett område som har 9,0 % av den arbetsföra befolkningen. Marginalitetstalet här visar således att 9,0 % av befolkningen står för 12 % av sjukskrivningarna. 41

86 Utkast Social översiktsplan NYKO Antal Summa 109 Tabell 8. Sjukskrivningar nyckelkodsområde Källa: Försäkringskassan 5.5 Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som beviljas när en individ eller ett hushåll kommer på ekonomiskt obestånd och faller under normen för skälig levnadsnivå. Det kommer prövas först om den som söker biståndet kan avyttra egendom och därigenom klara sin ekonomiska kris. Om det finns egendom som vederbörande inte vill avyttra är det skäl för att inte bevilja försörjningsstöd. Vidare är försörjningsstöd tänkt som en kortfristig och tillfällig lösning. Men som framgår av det inledande kapitlet är det vanligt för människor i prekära situationer att detta bidrag blir långvarigt gränsande till permanent, ofta tillsammans med tillfälliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder, kortfristiga timanställningar osv. Vi har tittat på det sammanlagda antalet hushåll som ansökt om försörjningsstöd i Kungälvs kommun under Vi har inte fördjupat oss i deras storlek eller varaktighet utan endast antalet kopplat till NYKO. Alla ansökningar är inte beviljade. Totatalt var det 632 unika ärenden, av vilka slutligen 511 beviljades, fördelade över 138 NYKO vilket ger ett genomsnitt om 4,6 per NYKO. Vi har tittat närmare på de som hade mer än det dubbla antalet ärenden. NYKO Antal Summa 309 Tabell 9. Ansökt försörjningsstöd nyckelkodsområde Källa: Arbetsliv och Stöd 42

87 Utkast Social översiktsplan Som framgår av tabellen är de nio personer som sammanlagt omfattar 309 ärenden eller motsvarande 48,9 % av samtliga ärenden. Bland dessa nio är det fem som skiljer ut sig ytterligare i volym då de har mer än dubbelt antal ärenden. Dessa fem har tillsammans 254 ärenden medan de samlar 9,1 % av den arbetsföra befolkningen. Marginalitetsmåttet visar att 9,1 % av den arbetsföra befolkningen står för 40,2 % av ansökningarna om försörjningsstöd. En granskning av de ärenden som lett till utbetalning visar att de 511 ärenden med utbetalningar fördelades över 137 NYKO vilket ger ett genomsnitt om 4,2. Standardavvikelseberäkningen av dessa områden ger nedanstående resultat. NYKO Antal Summa 238 Tabell 10. Försörjningsstöd ärende med utbetalningar nyckelkodsområde Källa: Försäkringskassan Det visar sig att dessa områden ger nästan samma procentuella fördelning som i fallet med antalet ansökningar, 46,6 % för samtliga NYKO som låg dubbelt mot medelvärdet respektive 39,5 % för de fem NYKO som ligger mer än fyrdubbelt mot medelvärdet. 5.6 Meritvärde i skolår nio Dataredovisningen av meritvärde 16 skolår nio genomfördes på NYKO5 nivå eftersom SCBs sekretess spärr kräver att det skall vara minst 5 individer i varje NYKO för att data skall redovisas. En körning av data på NYKO6 skulle därför ge väldigt knapphändig data då ett stort antal NYKO6 har färre än fem elever i skolår nio. På NYKO5, med data för 2014, kan vi konstatera att spannet mellan det högsta och lägsta meritvärdet spänner mellan 170 och 241 vilket motsvarar 28,4 betygssteg. Eller med andra ord så hade eleverna med högst meritvärde i genomsnitt 1,8 betygssteg högre i varje ämne, d.v.s. medan genomsnittet i den NYKO med lägst meritvärde hade genomgående E i samtliga ämnen hade man i den bästa genomgående C i samtliga ämnen. 16 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5, A=20 samt tidigare G=10, VG=15 och MVG=20). Maximalt antal poäng för varje elev är 320 poäng. Läs mer om meritvärde s. 28 kapitel

88 Utkast Social översiktsplan I standardavvikelseberäkningen har först ett medelvärde för hela kommunen räknats ut, vilket uppgår till 215. Därefter har de NYKO som ligger under genomsnittet räknats om till antalet betygsnivåer som de ligger under med, 2,5 poäng per nivå. NYKO Meritvärde Avvikelse i antal meritpoäng Avvikelse i antal betygssteg , , , , , , , , , , , , Tabell 11. Meritvärde nyckelkodsområde Källa: SCB Som framgår av ovanstående tabell är det en spridning i negativ avvikelse i antalet betygssteg i förhållande till genomsnittet från 1 till 18 betyg. Standardavvikelseberäkningen visar att den genomsnittliga avvikelsen är 5 betygssteg och om vi fördubblar det talet kommer endast NYKO återstå. Vi valde att beställa fram meritvärdet för hela kommunen på sexsiffrig NYKO-nivå under perioden På den nivån var det endast 68 NYKO som kunde redovisa data utan sekretesspärr, därtill var det endast fem som kunde redovisa data för alla sex åren. Vi valde att titta närmare på de fem områden som tidigare redovisat störst avvikelse inom de övriga dataområdena. Syftet var att undersöka om genomslaget för avvikande meritvärde i dessa NYKO skulle bli större på den lägre detaljnivån än vad som redovisats ovan. NYKO Genomsnitt 2009 Genomsnitt 2010 Genomsnitt 2011 Genomsnitt 2012 Genomsnitt 2013 Genomsnitt 2014 Genomsnitt för Tabell 12. Meritvärde nyckelkodsområde Källa: SCB 44

89 Utkast Social översiktsplan Som framgår av tabellen är variationen mycket stor mellan de olika årskullarna. I huvudsak beror detta på att det är mycket få individer som ingår i genomsnittet och därmed påverkas genomsnittsvärdet påtagligt av varje individ. Den slutsats som måste dras är emellertid att tre av NYKO-områdena på sexsiffrig nivå har en kraftig påverkan på den överliggande femsiffriga nivån nämligen NYKO , och i det att de avviker mycket kraftigt från den överliggande nivåns genomsnitt. För att ytterligare fördjupa perspektivet har vi jämfört hur stort genomslaget för NYKO i påverkan på meritvärdet inom var. NYKO Genomsnitt Tabell 13. Meritvärde nyckelkodsområde Källa: SCB Om man använder den data som är tillgänglig för tabellen ovan erhåller man ett genomsnittligt meritvärde för samtliga sex NYKO, baserat på tillgängliga data för genomsnitten av sex år, om 206. Det är endast två NYKO som ligger under det värdet, och Dessa båda områden avviker mycket kraftigt. Denna detaljanalys påvisar återigen svårigheten med för stora genomsnittsvärden. På fyrsiffrig NYKO-nivå ser 0704 mycket bra ut, på femsiffrig NYKO-nivå avviker endast marginellt i negativ riktning (två meritpoäng för 2014) medan det på sexsiffrig nivå finns en mycket kraftig avvikelse för där den genomsnittliga avvikelsen är omkring 45 poäng. 5.7 Utbildningsnivåer En avgörande faktor för social mobilitet är utbildningsnivån hos den enskilde. Men den är inte bara viktig för dennes sociala mobilitet utan även för dess barn och för hela den omgivande sociokulturella strukturen i närområdet (Skolverket 2009). Vi har därför undersökt närmare hur utbildningsnivåerna ser ut bland åringar på NYKO6 nivå. Vi har valt att granska nivån från 25 årsålder för att täcka in akademiska examina från en ålder då dessa är realistiska. Vi har granskat de NYKO med högst andel som har folkskola eller grundskola som högsta nivå och de NYKO med lägst andel som har högskola som högsta nivå. År 2014 fanns totalt individer i hela kommunen i denna åldersgrupp av dem hade 2662 folkskola/grundskola som högsta nivå och 7823 högskola som högsta nivå. Totalt är data sammanställt från 355 NYKO. Vi har valt bort de NYKO med färre än 30 invånare i i den åldersstrata då återstår 185 NYKO. I dessa NYKO fanns det totalt 2496 med folkskola/grundskola som högsta utbildningsnivå respektive 7332 med högskola som högsta. 45

90 Utkast Social översiktsplan Detta betyder att det i genomsnitt finns 13,5 individer per NYKO med folkskola/grundskola som högsta nivå. En standardavvikelseberäkning av dessa där vi dubblar detta antal till 27 visar att det finns 15 NYKO som överstiger detta tal. NYKO Antal Tot.pop Andel % % % % % % % % % % % % % % % Tabell 14. Utbildningsnivåer nyckelkodsområden Källa: Mona databasen Som framgår av tabellen är det framförallt NYKO som skiljer sig mycket kraftigt från övriga områden där 38 % har grundskola/folkskola som högsta utbildningsnivå. Genomsnitten för hela kommunen är 12,9 %. Därvid finner vi även påtagliga avvikelser i de fyra återkommande NYKO , , och Men detta går också att registrera i som ligger på 22 %. 5.8 Anmälningar och insatser hos socialtjänsten för barn och unga Det finns två omfattande lagar som reglerar samhällets ansvar för att stödja barn och unga som endera lever i en miljö som är otillräcklig för att förse dem med social trygghet och utveckling eller att de själva har ett beteende som riskerar deras sociala trygghet och ytterst liv. Dessa lagar är Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om vård av unga (LVU). Inom dessa lagutrymmen är man barn och ungdom mellan 0-20 års ålder och då har kommunen ett särskilt ansvar för att säkerställa en trygg och utvecklande uppväxtmiljö. Om det finns anledning att ana att ett barn lever utan fullgoda villkor i den omgivande miljön kan man som förälder, förskola, skola, fritidsgård, idrottsförening, granne osv. påtala för socialtjänsten att man är orolig. Detta kallas för orosanmälan och är obligatorisk för personal inom skola, fritids eller motsvarande offentligt finansierad verksamhet medan det för privatpersoner är det en möjlighet att påtala farhågor man har. En orosanmälan kan alltså komma från personer relativt långt från barnen men kan också vara en önskan om hjälp från de allra mest närstående. Efter att det inkommit en orosanmälan bedömer en första instans om det finns grund för denna och om ett ärende skall öppnas. Flera 46

91 Utkast Social översiktsplan anmälningar visar sig sakna grund i lagens mening medan merparten leder till en utredning inom socialtjänsten. När det bedömts att en anmälan har grund för utredning blir det ett ärende. Under utredningen kommer det visa sig om det finns ett lagstödjande eller lagtvingande behov av stöd eller om ärendet i saknar lagstöd för insats. Om det bedöms att det finns behov av åtgärder med stöd av SoL eller LVU kommer ärendet övergå i en eller flera insatser (bistånd). På detta vis kommer vi upptäcka att vi har ett inflöde av ärenden och ett utflöde av insatser inom socialtjänsten vad gäller barn och unga. Inflödet och utflödet kommer naturligt nog inte vara det samma. För denna analys har vi valt att titta närmare på antalet upprättade ärenden och sedan ärenden som övergår till insatser. Vidare har vi tittat på hur insatserna genomförs. Insatsernas omfattning, i både tid och intensitet, är relaterade till problemets omfattning och allvar. Det är självklart att mycket allvarliga problem som regleras av LVU kan kräva långa perioder av behandlingshem medan mindre allvarliga problem, reglerade av SoL, kan kräva en kontaktperson för regelbundna samtal. Vi har valt att inte redovisa data som är relaterade till ensamkommande flyktingbarn då dessa data inte kan ligga till grund för att analysera den territoriella avancerade marginaliteten. Det är emellertid viktigt att i det fortlöpande arbetet med den sociala översiktsplanen också analysera denna grupp. Uppgifterna kommer från det dataverktyg som socialtjänsten använder för sitt dokumentationsarbete vilket heter Treserva Upprättade ärenden fördelade över NYKO. Under perioden upprättades 1034 ärenden inom socialtjänsten rörande barn och unga. Dessa fördelade sig över 175 NYKO. Det betyder att det upprättats i genomsnitt 5,9 ärenden på de aktuella NYKO. Vi har valt att studera närmare de NYKO där antalet ärenden översteg det dubbla mot genomsnittet. Dessa var 16 till antalet och motsvarade totalt 443 ärenden eller i genomsnitt 27,7 ärenden vilket sammantaget motsvarar 43 % av samtliga ärenden under den aktuella perioden. Marginalitetstalet visar att 16,8 % av ungdomarna uppbär 43 % av anmälningarna inom socialtjänsten. NYKO Antal

92 Utkast Social översiktsplan Summa 443 Tabell 15. Upprättade ärende nyckelkodsområden Källa: Arbetsliv och Stöd Om vi utgår från de två geografiska områdena med de fem frekvent återkommande NYKO och lägger till från ovanstående tabell de NYKO som socioekonomiskt är närstående till dessa, nämligen NYKO och får vi nedanstående mönster. NYKO Antal Summa 256 Tabell 16. Upprättade ärende nyckelkodsområde och Källa: Arbetsliv och Stöd Det totala antalet ärenden i dessa uppgår till 256 vilket motsvarar 25 % av det totala antalet ärenden. Marginalitetstalet i detta fall visar att 9,1 % av ungdomarna står för 25 % av ärendena inom socialtjänsten Beslutade insatser fördelade över NYKO Emellertid övergår inte alla ärenden i insatser då utredningen kan komma fram till att ett ärende kan lämnas utan insats då det saknas behov av insats eller lagligt stöd för insats. Under perioden resulterade de upprättade ärendena i 931 beslut om insatser. Dessa fördelade sig över 139 NYKO vilket ger ett årligt genomsnitt om 6,7 antal insatser per NYKO. Vi har valt att titta närmare på de NYKO som uppbar fler än dubbelt mot genomsnittsvärdet under de studerade fem åren. Dessa var till antalet 15 stycken. När vi tittat närmare på dessa uppgår det totala antalet till 457 insatser motsvarande 49 % av det totala antalet insatser i hela kommunen. Marginalitetstalet visar att 12,9 % av barn och ungdomar uppbar 49 % av insatserna inom socialtjänsten. 48

93 Utkast Social översiktsplan NYKO Antal Summa 457 Tabell 17. Beslutade insatser fördelade på nyckelkodsområden Källa: Arbetsliv och Stöd Vid samma prövning enligt ovanstående nedbrytning kring 0106 och 0704 områdena får man följande mönster. NYKO Antal Summa 322 Tabell 18. Beslutade insatser fördelade på nyckelkodsområden 0106 och 0704 Källa: Arbetsliv och Stöd Det totala antalet insatser i dessa områden uppgår till 322 vilket motsvarar 35 % av det totala antalet. I området bor 8,8 % av barn och ungdomar i den aktuella åldern i Kungälvs kommun. Marginalitetstalet visar här att 8,4 % av barnen och ungdomarna i Kungälv uppbär 35 % av insatserna inom socialtjänsten. 49

94 Utkast Social översiktsplan Om man genomför en densitetsberäkning för dessa geografiska områden, d.v.s. räknar ut hur många procent av det totala antalet barn inom området som uppbär insatser, under perioden så pendlar det mellan %. Den genomsnittliga densitetsiffran för kommunen som helhet under samma period pendlar mellan 2,9 3,0 %. Det betyder att i Kungälvs kommun som helhet är det tre barn och ungdomar av 100 som uppbär insatser inom socialtjänsten. I de särredovisade NYKO ovan framgår det att mellan var tionde och var femte barn och ungdom i dessa bostadsområden uppbär insatser inom socialtjänsten Krävande insatser Insatser inom socialtjänsten är avpassade till individens behov och är således olika i omfattning, inriktning och metodik. De flesta insatserna är stödjande öppenvård och kan bedrivas medan den hjälpbehövande bor kvar i sitt hem. Ofta utförs dessa insatser med olika former av terapeutiska och/eller stödjande möten under några timmar per vecka under kortare eller längre perioder. Sedan finns det mer avancerade och omfattande insatser där den hjälpbehövande inte vistas i sitt hem utan får boende och vård någon annan stans, t.ex. på ett behandlingshem eller hos ett familjehem. Vi har tittat närmare på dessa tyngre insatser och hur de fördelar sig över de olika NYKO. De som vi har skiljt ut som tyngre insatser är paragraf tolv-hem, familjehem, jourhem och Hem för vård och boende i extern form. Under perioden genomfördes mellan 75 och 98 sådana insatser per år vilket är strax under 30 % av samtliga antal insatser. Totalt fördelade sig dessa insatser över ca 60 olika NYKO där de flesta NYKO hade en insats registrerad. Det finns emellertid ett tydligt mönster där ett antal NYKO finns med varje år med mer än en insats. I tabellen nedan redovisas vilka NYKO som hade tre eller fler av dessa tunga insatser registrerade. NYKO Antal NYKO år 2011 Antal NYKO år 2012 Antal NYKO år 2013 Antal NYKO år 2014 Antal år Summa Av totalt Tabell 19. Krävande insatser per nyckelkodsområden med tre eller fler av dessa tunga insatser registrerade Källa: Arbetsliv och Stöd 50

95 Utkast Social översiktsplan Som framgår av tabellen representerar dessa NYKO mellan 47 och 65 % av insatserna per år. Det är tre NYKO som ligger särskilt högt, dessa är färgmarkerade, och utgör mellan 23 och 39 % av samtliga tunga insatser. Undersöker vi de återkommande utsatta socioekonomiska NYKO 106 och 070 så finner vi att dessa står för en mycket stor andel av de totala antalet tunga insatserna. NYKO år Anta NYKO år 2011 Antal NYKO år 2012 Antal NYKO år 2013 Antal NYKO år 2014 Antal 2010 l Summa Andel 27% 43% 43% 49% 36% totalt Tabell 20. Krävande insatser utifrån nyckelkodsområden 106 och 070 Källa: Arbetsliv och Stöd Antalet barn och ungdomar i dessa NYKO pendlar mellan 5,4 och 8,6 % under de aktuella åren. Marginalitetsmåttet visar att 8,6 % av barnen och ungdomarna i Kungälv uppbär uppemot 49 % av de tunga insatserna inom socialtjänsten. 5.9 Deltagande i föreningsaktiviteter En betydande del av det sociala kapital som förmår att hålla ihop ett samhälle skapas genom föreningslivet (Putnam 2001, Starrin 2011). Kungälvs kommun, likt alla andra kommuner, fördelar aktivitetsstöd till föreningar som uppfyller kommunens regler för Lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd). I Kungälv kan föreningar söka detta bidrag för aktiva ungdomar som är mellan 7 och 20 år. Stödet är på 9 kr/aktiv och dag. Föreningarna kan också parallellt söka LOK-stöd hos Riksidrottsförbundet enligt deras regelverk. LOK-stödet söks och redovisas 2 gånger per år, i augusti för verksamheten jan-juni samt i februari för verksamheten juli-dec. Detta stöd rapporteras tillbaka till kommunen genom ett internetbaserat system som heter Aktivitetskort på nätet (ApN) Föreningarna redovisar sina aktiviteter i ApN eller annat system som är kompatibelt med ApN. Föreningarnas aktiviteter sammanställs då i systemet och de kan också via systemet få en sammanställning samt ansöka om det lokala aktivitetsstödet. I ApN får vi själv fram statistik på antalet aktiva i föreningarna och i de olika aktiviteterna. Vi har undersökt närmare fördelningen av detta stöd till flickor respektive pojkar i åldrarna 0-18 år fördelat över NYKO.För flickor är det i genomsnitt 42 % av flickorna som uppbär aktivitetsstöd (med den reservationen att enskilda individer kan uppbära mer än ett stöd vilket innebär att siffran är lägre) motsvarande för pojkar är 46 %. Vi har riktat fokus mot lågt

96 Utkast Social översiktsplan deltagande vilket här definieras som att färre än hälften av det genomsnittliga värdet uppbär aktivitetsstöd, d.v.s. 21 % eller färre för flickor respektive 23 % eller färre för pojkar. Det är viktigt att notera att det är stora skillnader mellan pojkar och flickor. För flickor fick vi resultat enligt nedanstående tabell: NYKO Andel ,4% ,9% ,3% ,1% ,8% ,0% Tabell 21. Flickor 7-20 år som uppbär aktivitetsstöd nyckelkodsområde Källa: Sektor kultur och samhällsservice För pojkar fick vi resultat enligt nedanstående tabell: NYKO Andel ,4% ,0% ,2% ,0% ,1% ,7% Tabell 22. Pojkar 7-20 år som uppbär aktivitetsstöd nyckelkodsområde Källa: Sektor kultur och samhällsservice För flickorna visar marginalitetstalet att 7 % av flickorna uppbär 2,5 % av antal aktivitetsstöd som delas ut till flickor i områden där endast mellan var femte och var trettonde flicka uppbär aktivitetsstöd. För pojkarna visar marginalitetstalet att 5 % av pojkarna uppbär 2 % av antalet aktivitetsstöd som delas ut till pojkar i områden där endast mellan var fjärde och var sjunde pojke uppbär aktivitetsstöd. Även om aktivitetsstöden är förhållandevis jämt fördelade så finns det en systematisk skillnad mellan könen och mellan de socioekonomiskt utsatta områdena i förhållande till de socioekonomiskt välmående områdena. Om man betraktar relationen mellan flickorna i de mest utsatta områdena och pojkarna i de områden där 60 % eller fler uppbär aktivitetsstöd kan vi konstatera att ca 1 % av aktivitetsstöden går till dessa flickor, vilka utgör 3,4 % av samtliga barn och ungdomar medan 7 % går till pojkarna vilka utgör 4,8 % av samtliga ungdomar. Även om procentsatserna kan verka vara små är det viktigt att notera att det är fem gånger vanligare att pojkar i gynnade områden uppbär aktivitetsstöd än flickor i missgynnade områden Anlagda utomhusbränder Anlagda bränder utomhus, i sopkärl, återvinningscontainrar, tidningslådor etc. brukar föregå allvarligare bränder och vara en del av en etablerad social oro som i sin förlängning leder till ökad kriminalitet (jmf kap 6). Vi har med hjälp av räddningstjänsten gått igenom samtliga 52

97 Utkast Social översiktsplan anlagda utomhusbränder mellan 2008 och 2014 fördelat över NYKO. Vi har tagit bort de bränder som är oklara om de varit anlagda eller där det är klarlagt att de är ett resultat av en olycka eller på annat sätt oavsiktliga. Totalt under perioden rör det sig om 100 anlagda bräder fördelade över 57 NYKO. Bränderna fördelar sig inte jämt över åren utan efter nedanstående mönster Tabell 23. Anlagda utomhusbränder. Källa: Räddningstjänsten 2009 var ett särskilt oroligt år med mycket omfattande social oro kring Komarken och Ytterby centrum. Den ökande trenden som vi kan skönja 2014 är primärt förankrat i ytterområdet och Munkegärdeområdet. Det tycks som om den nedåtgående trenden i Komarken är bestående vilket är viktigt att beakta vid betraktandet av avvikelse analysen för NYKO. I genomsnitt brinner det såldes 1,8 gånger per NYKO som en följd av avsiktligt anlagd utomhusbrand i de rapporterade NYKO. Tabellen nedan visar vilka NYKO som ligger dubbelt över denna gräns. NYKO Antal Tabell 24. Anlagda utomhusbränder NYKO Källa: Räddningstjänsten Som framgår av tabellen är det endast två av områdena som har en kraftig avvikelse men man skall beakta att data är genererad över sju år. Det är samma sociokulturella områden som återkommer och om man utvidgar dem till Ytterby och Komarken så står dessa för totalt 55 (24 respektive 31) av de 100 anlagda bränderna medan Munkegärde står för 13. En uppenbar slutsats är att de anlagda utomhusbränderna korrelerar väl med annan territoriell data Brottsutsatthet Som en del av avancerad social marginalitet finns en ökad risk för brottsutsatthet. Med brottsutsatthet avses både risken för att utsättas för brott och risken för att bli kriminell. Med hjälp av polisens data kring s.k. Hotspots har vi undersök hur dessa fördelar sig över kommunen. Vi har valt tre brottstyper som är särskilt betecknande för psykosocial utsatthet. Vi har tittat på våld i offentliga miljöer, skadegörelse i offentliga miljöer och stöld ur fordon. 53

98 Utkast Social översiktsplan Det finns anledning att analysera polisdata mer noggrant och komplettera med våld i nära relationer, våld mot barn etc. Men det sätt på vilket data är registrerade gör att det är tidskrävande att beräkna dessa data utifrån ett territoriellt perspektiv och det får därför anstå till den första uppdateringen av rapporten. Polisens rapportering av dessa Hotspots för de gällande brottstyperna 2014 ser ut enligt nedan: Gata Antal brott våld i offentlig miljö Västra Gatan 61 Uddevallavägen 24 Gymnasiegatan 22 Strandgatan 16 Kongahällagatan 14 Kungälv 13 Posttorget 12 Ytterbyvägen 11 Nytorget 11 Hamngatan 9 Tabell 25. Antal brott våld i offentlig miljö i förhållande till offentlig miljö Källa: Polisen Denna typ av brottslighet är i högsta grad relaterad till fredags- och lördagskvällars uteliv. Flertalet av de kodade gatorna är i direkt relation till att det finns krogar eller att de är passagestråk på väg till eller från de samma, alternativt att det är knutpunkter för kollektivtrafik. Det går inte att med hjälp av detta dataområde påvisa någon territoriellt förankrad utsatthet kopplat till social marginalitet. Visserligen kan man notera att Kongahällagatan ligger högt och att den återkommer under flera NYKO-rubriker inom andra dataområden. Men det är fortfarande ett för litet antal händelser för att man skall kunna dra några slutsatser av det. Det krävs en mer omfattande och longitudinell studie av denna brottskod för att kunna se om det finns en korrelation mot social marginalitet. Gata Antal brott stöld ur fordon Kungälv 83 Kongahällagatan 61 Munkegärdegatan 56 Gymnasiegatan 55 Hällebergsgatan 42 Vikingagatan 39 Tvetgatan 35 Bultgatan 33 Nunnegårdsgatan 26 Helgonagatan 26 Tabell 26. Antal brott stöld ur fordon förhållande till offentlig miljö Källa: Polisen Denna brottstyp har hög bärighet på kriminalitet relaterad till utsatthet, fattigdom och inte minst drogrelaterad brottslighet. Det mest frekvent rapporterade området är Kungälv vilket är så stort att det inte är meningsfullt att analysera. Några av gatorna är kopplade till områden med stora 54

99 Utkast Social översiktsplan parkeringsytor eller områden med få boende, industriområden, och därmed undanskymda. Dessa kan inte användas för att indikera ett samband med geografiskt betingad marginalitet. Men i ovanstående data kan vi konstatera att 15 % av samtliga stölder ur fordon äger rum på eller i mycket nära anslutning till de områden som i övriga dataredovisning påvisar social marginalitet. Därmed kan man säga att vi har ett brottskodsområde som påvisar ett sannolikt samband med social marginalitet och brottsutsatthet. Gata Antal brott skadegörelse Kongahällagatan 118 Kungälv 61 Gymnasiegatan 49 Ytterbyvägen 37 Skolvägen 31 Västra Gatan 29 Hollandsgatan 27 Nunnegårdsgatan 24 Trollhättevägen 23 Vikingagatan 22 Tabell 27. Antal brott skadegörelse i förhållande till offentlig miljö Källa: Polisen Denna brottstyp har också bäring på social marginalitet. I områden med hög social marginalitet tenderar skadegörelse i offentlig miljö att öka. I ovanstående registrerade antal brott finns Kungälv med som bestämmelseort vilket åter är för stort område för att analysera. Ett av områdena är en stor parkeringsplats och avser till största delen skadegörelse på fordon och kan inte kopplas samman med geografiskt betingad utsatthet. Emellertid återfinns en av de gatorna som är frekvent återkommande i NYKO-baserad dataredovisning för andra indikatorer i denna rapport och ytterligare två som finns i nära anslutning till de samma. Totalt har 21 % av den totala skadegörelsen ägt rum i eller i nära anslutning till de områden som kodar för hög social marginalitet. Därmed kan man påvisa ett visst samband mellan social utsatthet och denna brottstyp Valdeltagande Data inkommer hösten Allmänna visstidsanställningar I enlighet med Standings (2011) analyser av prekära livssituationer och Rauhuts (2013) analyser av barnfattigdomens bakomliggande orsaker så är det betydelsefullt att titta på förekomsten av osäkra anställningsvillkor. Vi har valt att titta på de s.k. allmänna visstidsanställningarna där Kungälvs kommun är arbetsgivare för personer bosatta i Kungälv. Allmänna visstidsanställningar är en betäckning på kortfristiga anställningar där arbetsgivaren inte behöver uppge skäl till varför man tillsatt tjänsten som tidsbegränsad. I arbetsrätten är huvudregeln att man skall anställas med en s.k. tillsvidareanställning, brukar kallas fastanställning, men att undantag får lov att göras utan särskilda motiv under förutsättningen att omfattningen understiger 2 års heltidsarbete under 5 år, Lagen om anställningsskydd 5. 55

100 Utkast Social översiktsplan Genom att kombinera allmänna visstidsanställningar med vikarieanställningar har arbetsgivare i Sverige kunnat dra ut på osäkra anställningsförhållanden under mycket lång tid något som EUkommissionen krävt skall upphöra då det anses strida mot EU:s direktiv 1999/70/EG, kommissionen överväger att föra talan mot Sverige i EU-domstolen. Dessa osäkra anställningsförhållanden gör det svårt för den enskilde att planera sitt liv eller att få tillgång till krediter vilket ofta är en förutsättning för att t.ex. köpa en bostad och i förlängningen inträde på bostadsmarknaden. Som visstidsanställd är man endast anställd den tid som avtalats men i praktiken måste man vara tillgänglig jämt för att inte gå miste om arbetstillfällen. Detta gör det svårt att planera semestrar, tid med barnen och överhuvudtaget skapa en plattform för social mobilitet (Standing 2011). Vi valde att beakta alla allmänna visstidsanställningar med Kungälvs kommun som arbetsgivare under Totalt rörde detta sig om 1878 individer som varit anställda någon gång under 2014 på allmän visstid. För flera av dem var detta tillfälligheter och kopplade till mindre insatser. För att få en bättre bild av vilka av dem som kunde tänkas vara i en ogynnsam beroendeställning till Kungälvs kommun tog vi bort alla som hade arbetat mindre än 160 timmar och var födda efter Om man hade arbetat under sammanlagt en månad bedömer vi att man har ett betydande ekonomiskt beroende av sin arbetsgivare. Om man är över 24 år är det inte uteslutande en fråga om att få in en fot på arbetsmarknaden utan man är i en ålder där man behöver etablera sig som fastanställd och kanske planera för familj. Vidare valde vi att sortera bort de personer som inte är boende i Kungälvs kommun då analysen syftar till att undersöka den sociala utsattheten i Kungälv. Efter dessa justeringar återstod totalt 294 individer varav 231 var kvinnor motsvarande ca 79 %. Dessa fördelade sig över 133 NYKO och i genomsnitt fanns det 2,6 visstidsanställda per NYKO. Fem NYKO hade fler än 10 visstidsanställda och den sammanlagda summan för antalet visstidsanställda i dessa var 92 individer eller motsvarande 31 % av det totala antalet. Det är med andra ord troligare att du som visstidsanställd under mer än en månad 2014 bor i något av något av de socioekonomiskt utsatta NYKO än att du är man. NYKO Antal Summa 92 Tabell 28. Allmänna visstidsanställningar Källa: Enheten för uppföljning planering utveckling (UPU) Det totala antalet invånare i den aktuella åldersgruppen i Kungälvs kommun uppgår till Det betyder att ungefär 1,4 % av dem har tidsbegränsade anställningar hos Kungälvs kommun. I de ovan särredovisade NYKO är i genomsnitt 5 % tidsbegränsat anställda av Kungälvs kommun, som lägst 2,3 % och som högst 13,7 %. Marginalitetstalet visar att 8,4 % av befolkningen uppbär 31 % av visstidsanställningarna med Kungälvs kommun som arbetsgivare. 56

101 Utkast Social översiktsplan Sammanfattning Utifrån de undersökta dataområdena har nedanstående översiktskarta utarbetats. Den visar de områden på NYKO 6 nivå som i dataredovisningen haft negativ data som är dubbelt så hög som standardavvikelsen. Kartan är färgkodad efter hur många dataområden som rapporteras på varje NYKO. Det finns ingen värdering mellan de olika data som används utan färgkodningen baseras enbart på antal dataområden. Som det framgår är det fyra NYKO som har flest antal registrerade negativa data. Det är primärt dessa som i den löpande texten refereras till som socioekonomiskt utsatta områden. Karta 1. Översiktskarta Källa: Sektor Samhällsbyggnad 5.16 Referenser Putnam, Robert (2001). Den ensamme bowlaren. Stockholm: SNS-förlag Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola. Stockholm: Fritzes. Starrin, Bengt (2011). Socialt kapital i ett välfärdsperspektiv. Stockholm: Liber Källhänvisningar för redovisad data finns i matrisen kapitel

102 Utkast Social översiktsplan Att analysera utanförskapet Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson 6.1 Inledning Syfte med kapitlet Att analysera utanförskapet är att analysera dataredovisning utifrån socioekonomisk teori och praktik. Noterbart är att nationalekonomerna Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson har formulerat detta kapitel. 6.2 Det territoriella perspektivet och det förföriska medelvärdet Social översiktsplan baseras på de data som är insamlade och redovisade i tidigare kapitel men dessutom baseras det på erfarenheter och mönster från ett tiotal olika studier kring sociala risker, samt utsatta områden och stadsdelar) Kungälv är en kommun som mår bra. Om man jämför Kungälvs data kring utsatthet och sociala risker med såväl riket som helhet som med regionen så framstår Kungälv som en välmående kommun. Men det är ett genomsnittets välmående. Genomsnittsvärden är vanskliga och stundtals missvisande då sociala utmaningar ska beskrivas och förstås. I ett medelvärde kan överdrifter och underskattningar samsas, fetma och självsvält, precis som rikedom och fattigdom. Trots detta goda medelvärde finns det marginaliserade människor i kommunen. En del av dessa är någorlunda jämnt fördelade i kommunen. Men marginaliseringen i Kungälvs kommun har också en geografisk och territoriell dimension. Utanförskapet är koncentrerat till vissa områden. Det syns tydligt i det dataunderlag som presenterats i föregående kapitel. Det finns cirka 340 NYKO i kommunen. I 15 av dessa är marginaliseringen påfallande hög och i 5 av dem är den extremt mycket högre än medelvärdet i kommunen. I dessa områden bor cirka 10 % av befolkningen i kommunen. I dessa områden finns en stark överrepresentation av utsatthet och välfärdskonsumtion. Den fråga vi ska ställa oss här är; vilka konsekvenser denna överkoncentration av marginalisering kan leda till. Vi kommer att diskutera hur man kan tolka situationen, hur detta leder till en förskjuten normalitet och ett antal självförstärkande negativa förlopp som tenderar att fördjupa och förvärra problematiken. Vi kommer också i räkneexemplens form att peka på vad de möjliga prislapparna är på detta. Det finns nämligen att starkt samband mellan sociala problem och ekonomiska konsekvenser av dessa problem. Detta leder oss till frågan; vad kostar den övermarginalisering som förekommer i vissa av kommunens områden och som följd av detta; vad skulle det vara värt att undvika dessa kostnader? Och därefter till frågan; var skulle olika sociala investeringar ge mest marginalnytta, bäst avkastning. Vilket i sin tur väcker den ännu mer intressanta (och laddade) frågan om hur resursfördelningen i stort i kommunen borde se ut. 58

103 Utkast Social översiktsplan Det finns alltså områden av utsatthet i kommunen öar där skolresultat, arbetslöshet, försörjningsstöd och sociala insatser av olika slag tycks vara koncentrerade. Dessa öar avviker starkt från de goda medelvärdena i kommunen och ger direkt en indikation om var insatser i form av sociala investeringar skulle kunna fokuseras för att ge mest effekt per insatt krona. Detta leder till några intressanta reflektioner eller påståenden det finns strukturella faktorer kring utsatthet utsattheten beror inte främst eller enbart på enskilda individers beteenden det finns kollektiva aspekter av utsatthet utsattheten samspelar och påverkas av andra individers utsatthet ansamlingen av utsatthet till grupper och områden leder till någon form av koncentrationseffekter eller negativa sociala synergieffekter där den samlade effekten är större än summan av delarna erfarenheten säger att områden med denna typ av egenskaper förhållanden drabbas av ett antal olika effekter orsakade av ett negativt socialt arv, negativ social smittoeffekt och en kollektiv stigmatiseringseffekt dessa effekter har en tendens att accelerera över tid och i all synnerhet förstärkas genom en sorts kollektiv multiplikatoreffekt En intressant tanke som uppstår då man diskuterar var och inom vilka områden sociala investeringar ger störst effekt är om det finns dessa kollektiva och strukturella mekanismer, som både bidrar till utanförskap samt accelererar och förstärker effekterna. Möjligen är det kanske just inom sådana områden, som man borde fokusera inte bara de sociala investeringarna utan också kanske överväga resursfördelningen i stort i kommunen. 6.3 Negativ social densitet och en förvriden normalitet Dessa fenomen gör sammantaget att man kan säga att dessa mer utsatta områdens sociala kapital, sociala kitt eller samhällskontrakt är svagare än i andra områden. Dessa resonemang om utanförskapet och den kollektiva stigmatiseringen av sådana områden leder till en reflektion kring normalitetsbegreppet, samt hur det kan förändras och förskjutas på orter, samhällen och i stadsdelar eller kvarter med svagt socialt kapital. I figuren nedan illustrerar vi normalitetsbegreppets utifrån normalkurvebegreppet. För de flesta av oss finns en medveten eller omedveten föreställning om vad som är normalt. Lite förenklat skulle man kunna säga att normalt är det som de flesta är eller gör. Det är detta förhållande normalfördelningskurvan uttrycker. I begreppet ligger ingen värdering av typen bättre eller sämre. Det handlar om flertalet. Sålunda anses det utifrån denna definition normalt att gå ut gymnasiet med godkända betyg, att arbeta, att inte vara sjukskriven, att inte vara bidragsberoende, etc. Normalitetsbegreppet skapar en sorts grund för kollektiv trygghet. Man vet på ett ungefär spelreglerna för att smälta in. Ett utryck för det underförstådda samhällskontraktet. Men det som blir uppenbart i utsatta bostadsområden, samhällen eller stadsdelar med svagt socialt kapital och ett utbrett utanförskap är att normalitetsbegreppet kan förskjutas. Mönster vi mött i ett tiotal stadsdelar av detta slag som vi studerat är att där kan det vara normalt med graffiti i trappuppgången, att hissen är trasig, att man misslyckas i skolan, att många vuxna inte 59

104 Utkast Social översiktsplan arbetar utan går hemma dagtid, tidiga graviditeter, våldsamt helgdrickande, att man inte har lön utan är bidragsberoende, etc. Det finns ett antal sådana områden i Kungälv med den här typen av inslag om än inte i fullt så grälla färger. De går att identifiera på en sexsiffrig NYKO-nivå. Vi pratar om sådana områden i kommunen. Modell 1. Normalitetetens roll En sådan förvriden normalitet leder naturligtvis till att framtidsbilder, hopp och förväntningar påverkas. Och därmed påverkas framtiden i högsta grad. I ett område där många saknar arbete och har dålig skolunderbyggnad är risken betydande att de unga inte ser meningen med att gå i skolan, plugga och få betyg. Varför bry sig när man ändå inte får jobb? I förlängningen handlar detta om känslan av hopp eller hopplöshet inför framtiden. Man skulle kunna säga att en negativt förvriden bild av normaliteten i sådana områden i värsta fall kan bidra till att gröpa ur områdets sociala kapital i form av bristande tillit och trygghet, svaga och negativa relationer och bristande hopp om framtiden. I dessa normalitetsförskjutna områden förefaller det råda ett helt annat samhällskontrakt än på andra ställen. Ett samhällskontrakt som oroande ofta innehåller ett starkt vi-och-dom inslag med sina rötter i en känsla av utanförskap och att inte tillhöra den större samhällsgemenskapen. I dessa områden kan man tala om en överdriven koncentration av negativa sociala fenomen (arbetslöshet, missbruk, låga skolresultat, psykisk ohälsa etc.) som interagerar och förstärker varandra. Man skulle kunna tala om en förhöjd negativ social densitet. Där just ordet densitet (dvs. koncentrationen) är det avgörande. Inte hur många personer vi talar om utan hur stor andel av populationen. 60

105 Utkast Social översiktsplan Det finns flera olika skäl att i en välmående kommun som Kungälv kapa svansen på denna negativa normalfördelning. Det mest uppenbara är naturligtvis att det leder till ett bättre liv för de som berörs man reducerar deras utsatthet och marginalisering. För att ta ett exempel, vi pratar vi om kanske 300 barn som lever i någon form av fattigdom. Man kan också se att mindre än 10% av barnen i kommunen blir till föremål för nästan 50% av de tunga insatserna inom socialtjänsten och att dessa barn i allt väsentligt är koncentrerade till vissa NYKO (106 & 070). Men även för de som inte drabbas direkt (de som ingår i det goda medelvärdet) finns det goda skäl det blir nämligen väldigt dyrt (vilket kommer att belysas längre fram) Den synliga prislappen för detta handlar om förlorade produktionsvärden och uteblivna skatteunderlag men den handlar också om kostnader för försörjning och olika offentliga insatser allt från HVB-placeringar till missbruksvård. Denna prislapp är stor och tenderar att växa över tid om inget görs. Den osynliga prislappen handlar om vad som händer i ett samhälle med stora och växande klyftor i form av trygghet, klimat och relationer. Segregationens prislapp är ofta mycket hög. Det räcker med att betrakta händelserna dödsskjutningarna i Göteborg eller Uddevalla vintern 2015 för att inse detta. Detta påverkar naturligtvis faktorer som var människor bosätter sig, fastighetsvärden och företags investeringsvilja. Faktorer som på sikt kanske är viktigare och större än det som syns på de synliga prislapparna. Det är nu det är viktigt att fundera över hur vi ser, observerar och mäter marginalitet och marginalitetens effekter mäter vi det som är verkligen viktigt eller mäter vi det som går att mäta. Västra Sverige är i dag ett område med växande våld, kriminalitet och organiserad brottslighet. Fenomen som ofta växer fram ur social utsatthet. Händelser både norr och söder om Kungälv pekar på att risken finns att även kommuner som Kungälv kan drabbas. Prislappen om det händer är stor. Den direkta prislappen på en gängstruktur t.ex. ligger på cirka 500 Mkr varav icke obetydliga delar drabbar den kommunala budgeten.(se Lundmark & Nilsson, Vänd dem inte ryggen socioekonomisk analys av destruktiva subkulturer, OFUS & Fryshuset, 2012). 6.4 Allt är inte vad det ser ut att vara Att studera utsatthet och marginalisering kan ha många olika syften, men ett syfte är att få en bild av problemet, dess orsaker och vad man kan göra åt det. Mäter vi rätt saker, förstår vi skeendet på rätt sätt och ser vi mekanismerna och orsakssambanden? Detta är helt avgörande eftersom det starkt påverkar oss då vi söker lösningar. Men för att lösa ett problem och skapa positiv utveckling bör man ha någon form av tydlig bild av vad som är ytliga symptom på situationen och vilka de underliggande orsakerna är. Man måste helt enkelt ta reda på och skapa en gemensam bild av vilka de egentliga problemen är. I Kungälv har det under perioder funnit tydliga och destruktiva sociala fenomen som bilbränder, våld mot lärare, mobbing, vit maktrörelser, missbruk och till detta kopplat kriminalitet, hot om etablering av gängstrukturer i kommunen m.m. Stora delar av dessa fenomen har också varit, vilket datainsamlingen i föregående kapitel indikerar koncentrerade till vissa områden. 61

106 Utkast Social översiktsplan Men är detta det egentliga problemet? Vad ryms under ytan, vilka fundament bygger destruktiva miljöer på, vilka är de underliggande krafter man måste komma åt för att kunna bygga det goda samhället? Detta har att göra med hur man beskriver och tolkar problemen. Marginalitet och destruktiva situationer och beteenden kan tolkas på i varje fall fyra nivåer. På den översta mest uppenbara nivån kan det se ut att vara våldshandlingar, brott, förstörelse och vandalism. Och det är det naturligtvis också (men inte bara). Tolkat på detta vis handlar en motstrategi om att i varje fall på kort sikt - lösa ett ordningsproblem eller ett rättsligt problem. I så fall är detta i huvudsak ett problem för rättsväsendet polis, åklagare, domstolar och kriminalvård. Med denna problemdefinition handlar det om att utifrån ett mer eller mindre repressivt perspektiv skapa ordning. Kanske nödvändigt, men långt ifrån tillräckligt för att på djupet förändra i ett område. Mordet på John Hron för 20 år sedan skulle kunna tolkas på denna nivå. I så fall vore lösningen fler och tuffare polisinsatser mot vissa ungdomsgrupper. ATT UPPFATTA, FÖRSTÅ OCH HANTERA PROBLEM Tydligt, synligt Lätt att förstå Lätt att ta ställning Kortsiktiga lösningar Konkreta lösningar Våld, brott, förstörelse Fattigdom, utanförskap Rättsligt problem Ekonomiskt problem Brist på tillhörighet Socialt problem Diffust, svårfångat Svårt att förstå på djupet Svårt att ta ställning Långsiktiga lösningar Diffusa, komplexa lösningar Brist på trygghet & framtidstro Existentiellt problem Modell 2. Att uppfatta, förstå och hantera problem Men detta kanske också under ytan handlar om fattigdom och klassfrågor ett ekonomiskt problem och ett fördelningspolitiskt problem. Ilskan hos (främst) unga män över att vara utestängda från arbetsmarknad, samhälle och möjligheterna till det goda livet leder lätt in på destruktiva vägar - bortvalda i skolan, bortvalda i arbetslivet och bortvalda på äktenskapsmarknaden. Utbredd arbetslöshet och ekonomiskt beroende som föder vanmakt, utanförskap och frustration kan i förlängningen leda till både kriminalitet, asocialitet och i förlängningen också och i vissa fall även extremism av politiskt eller religiöst slag. Med detta perspektiv blir lösningarna helt annorlunda en skola som ser till att barnen lyckas så att de i vuxenlivet kan få 62

107 Utkast Social översiktsplan arbete och försörja sig själva. Och arbetsgivare som är beredda att anställa. Då är detta en fråga som kanske berör utbildningsväsendet och arbetsmarknaden. Detta problem löser man inte med polisiära insatser. Sådana insatser kan till och med ur detta perspektiv uppfattas som kontraproduktiva och bidra till att förstärka ett vi och dom tänkande. Bilbränder och politisk extremism skulle på denna nivå primärt kunna tolkas som ett utslag av ett fattigdomsproblem. Tolkar vi verkligheten på detta vis kommer vi att hitta kopplingar mellan polisens brottsrapportering och kommunens statistik kring ekonomiskt bistånd och sociala insatser. En koppling som skulle kunna göras med utgångspunkt från data i föregående kapitel. Det kanske ännu mer handlar om tillhörighet och att vara en del av samhällets sociala väv. I så fall är detta ett socialt problem där civilsamhället och i viss mån de sociala myndigheterna har en roll att fylla. Då handlar också lösningarna om att bryta utanförskapet och känslan av kollektiv stigmatisering. Det finns rikligt med erfarenheter av att unga människor som inte platsar i laget, som inte är bra nog, väljer samma mönster som utgör ledorden för Hells Angels; om jag inte kan vara bäst, kan jag vara bäst på att vara sämst. Tillhörighetsfrågan visar sig också obehagligt ofta utgöra en sorts grogrund för rekrytering till destruktiva subkulturer. Ser vi verkligheten med dessa glasögon på ser vi hur en insats som Toleransprojektet långsiktigt har handlat om att skapa social tillhörighet och bygga socialt kapital. Att skapa förutsättningar för ett fungerande samhällskontrakt. Men det kanske också, på ett ännu djupare plan handlar om brist på framtidstro, trygghet och meningen med livet. Ser man det på detta vis blir det en existentiell problematik och en fråga om områdets sociala kapital d.v.s. tillit och många och goda relationer. Med detta perspektiv blir det en fråga som i första hand berör de boende och kanske också bostadsföretaget i området. Då blir också bostadsföretagens strategi för att motverka marginalisering och skapa inkludering central. Detta leder med en viss automatik in på frågan; vad är kommunens (ägarens) avsikt med att ha ett allmännyttigt bostadsbolag, är det att enbart bidra till bostadsförsörjningen eller att dessutom bidra till att bygga områdets sociala kapital. En fråga som borde speglas i bostadsföretagens ägardirektiv Att ta tag i symptomen eller de underliggande orsakerna Problembilden och därmed också lösningarna förändras för varje steg man tar i analysen. Då man stiger ner under ytan under det synliga och börjat undersöka orsakerna bakom de problem, de våldsyttringar och den frustration som finns dyker nya perspektiv upp. Man går från kortsiktiga till långsiktiga perspektiv, från det som är tydligt och lätt att förstå till det som blir komplext och dunkelt och från konkreta enkla lösningar till lösningar som är diffusa och med komplexa orsakssamband. Uppe på ytan finns ett utrymme för quick fix lösningar som i takt med att man rör sig allt längre ner i pyramiden försvinner. För att hitta nya lösningar krävs ett perspektiv som går ända ner i pyramidens botten. Detta samtidigt som man vare sig negligerar eller överger tanken på att flera av problemen i pyramidens övre delar måste hanteras för att också kunna tackla de nedre delarna. Problemen kan inte längre ses primärt (eller enbart) som ett rättsligt problem utan mer som ett ekonomiskt, socialt och existentiellt problem. Med denna tolkning som grund handlar det om att skapa ett långsiktigt inkluderande perspektiv för de boende och återskapa känslan av hopp och 63

108 Utkast Social översiktsplan framtidstro. All erfarenhet kring dessa frågor betonar några centrala begrepp för att nå framgång; tidigt, långsiktigt, uthålligt och samordnat. Begrepp vi återkommer till längre fram. Man skulle utifrån denna pyramid kunna tolka en framgångsrik strategi som tudelad. Dels att på ytan och kortsiktigt reducera inslagen av och effekterna av de oroshärdar som riskerade att flamma upp i form av social oro, bilbränder eller missbruk med därtill kopplad kriminalitet. Dels att långsiktigt bidra till att bygga upp områdets sociala kapital genom att bygga på förtroende och relationer Att söka efter nyckeln under lampan eller där man förlorat den Detta anknyter till den gamla klassiska historien om mannen som tappade nycklarna i mörkret men letade under lampan därför att det var ljusast där. Kring social utsatthet, utanförskap och marginalisering är utmaningen att det mesta vi mäter är sådant som finns i pyramidens övre delar, d.v.s. de symptom på social utsatthet som vi har statiska mått på. Samtidigt kanske de grundläggande orsakerna är att söka i pyramidens undre delar. Just där vi saknar data är det kanske som viktigast att mäta. Risken finns, som så ofta då man ska styra, att man sätter upp och mäter mål som går att mäta - inte de som är viktigast. Det finns en del mått kring de nedre delarna såsom trygghetsmättning eller nöjd kundindex i ett bostadsområde. Men faran är hela tiden att mätpunkter i pyramidens övre del får överhand både i analys och beslutsfattande. Det som ytterst kommer att avgöra klimat, tillit och relationer i ett bostadsområde, ett kvarter eller ett samhälle är fenomen i pyramidens nedre del. Vilket socialt kontrakt de boende uppfattar som styrande för livet där. Denna bas är avgörande för vilken framtid och vilket samhälle vi vill skapa. 6.5 Samspelet mellan sociala och ekonomiska frågor Det är alltså inte självklart då man studerar marginalisering, särskilt då man gör det utifrån ett territoriellt och ett strukturellt perspektiv att man ser kopplingen mellan sociala frågor/utmaningar och deras långsiktiga konsekvenser för samhällsekonomin och samhällsutvecklingen i stort. Vi resonerar ofta kring dessa frågor, men det vi mäter och det vi ger tyngd i både analys och beslut är de ekonomiska frågorna. Och missar då kanske att detta bara är två olika sidor av samma mynt. Beslutsfattandet i de flesta av våra offentliga strukturer är baserade på två principer. Kortsiktigheten håll budgeten innevarande år. Och stuprörstänkandet tänk på din egen budget och bortse från andras. Den finns en sorts avgränsad och klok logik i detta tänkande. Chefer uppmanas att fokusera på den egna verksamheten och på mätbara kortsiktiga resultat. På individnivå riskerar emellertid detta leda till att till synes ekonomiskt kloka beslut leder till negativa sociala effekter som i sin tur kan leda till långsiktigt ekonomiskt resursslöseri både för berörda verksamhet men i än högre grad för andra verksamheter 64

109 Utkast Social översiktsplan På samhällsnivå kan sådana till synes kloka kortsiktiga ekonomiska beslut fattade utifrån en enskild aktörs perspektiv leda till en allvarlig urgröpning av det sociala kapitalet, vilket i sin tur kan rycka undan den långsiktiga grunden för en sund ekonomisk utveckling. Ett exempel på detta är hur man under 90-talskrisen i många kommuner gjorde betydande nedskärningar inom det icke lagstadgade preventiva arbetet inom skola och skolhälsovård, vilket ett decennium senare återspeglades i ökad marginalisering av unga som till följd av skolmisslyckanden inte lyckades ta sig in på arbetsmarknaden och tidigt blev långtidsarbetslösa. 17 På samma vis finns det klara kopplingar mellan ekonomiska beslut och sociala konsekvenser i ett bostadsområde. Och omvänt de sociala betingelserna i ett område kan ha stor betydelse för de ekonomiska konsekvenserna. Vi har så här långt fokuserat på hur de negativa samspelen mellan dessa två dimensionerna kan se ut. Det man skulle kunna kalla självförstärkande onda cirklar. Själva grundidén med en social översiktsplan och sociala investeringar är att vända på kuttingen, ta ett kvantumsprång och i stället skapa självförstärkande goda cirklar där goda sociala mönster också skapar gynnsamma ekonomiska konsekvenser. Det finns bostadsområden i Sverige (Telge Hovsjö i Södertälje är ett bra sådant exempel) där allmännyttan gjort betydande sociala insatser (läs sociala investeringar) i området på ett sådant vis att det både gynnat bostadsföretagets resultaträkning men framförallt ägarens, kommunens ekonomiska resultat genom minskade kostnader för reducerat utanförskap. I fallet med Telge Hovsjö är detta delvis en följd av de sociala investeringsuppdrag som ägaren kommunen formulerat i sina ägardirektiv till företaget. Då blir grundfrågan hur vänder man onda cirklar till goda. Hur ser de mönsterbrytande handlingar ut som vänder på kuttingen? Vilka sociala investeringar kan på lång sikt bidra till att vända de ekonomiska resultaten. Och omvänt, vilka ekonomiska beslut krävs för att omskapa den sociala dynamiken i god riktning. Hur stärker man och hur bygger man ett socialt kapital som också stödjer den ekonomiska utvecklingen? Var ska man satsa sitt sociala investeringskapital för att det ska ge så god effekt som möjligt? Det sociala kapitalet handlar ur ett stadsdelsperspektiv - strängt taget om två begrepp; tillit och relationer. Och det handlar om två typer av samspel samspel mellan de som finns i området och samspel mellan området och omvärlden. Vår tankegång är tämligen enkel. Relationerna och tilliten, d.v.s. det sociala kapitalet är en avgörande faktor för att få utveckling i ett utsatt område. Det är viktigt men inte det allena rådande. De materiella betingelserna är naturligtvis också viktiga. 17 Dessa effekter presenteras utförligt i Fridolin,

110 Utkast Social översiktsplan TILLIT RELATIONER SAMHÄLLS- KONTRAKT Modell 3. Tillit, relationer och samhällskontrakt Med detta menar vi att trygghet och tillit handlar om det förtroende som finns i ett socialt sammanhang. Dels talar vi om tillit mellan människorna - litar jag på min nästa, vågar jag lämna min cykel olåst på gården, lånar jag ut en hundring till grannen? Det handlar också om tilliten mellan människorna i området och samhället i stort. Men vi talar också om tilliten mellan människorna och samhällets olika institutioner. Ser jag myndigheter av olika slag som en kontroll- och förtryckarfunktion eller ser jag dom som bundsförvanter och partners som kan bistå mig vid behov. Relationerna handlar om hur jag samspelar med andra. Det handlar om öppenhet, vänlighet och välvillighet i sin ena ytterlighet. Det handlar om misstänksamhet, slutenhet och illvilja i den andra. Hälsar jag på mina grannar med ett leende och ett goddag, eller skyndar jag mig förbi med nedsänkt blick. Tillit och relationer skapa den sociala dynamik som finns i ett bostadsområde. Men de utgör också grunden till vad som skulle kunna kallas ett socialt kontrakt, eller ett samhällskontrakt. Ett sådant kontrakt skulle kunna sägas vara samhällets undertext eller de underförstådda spelregler som gäller i vårt samhälle. Det goda samhällskontraktet fokuserar på vad som är gemensamt mellan oss människor inte stigmatiseringens perspektiv som fokuserar på det som skiljer oss åt. Det är här som bostadsföretagen kan ha en central roll genom sitt sociala arbete. Det går tämligen enkelt att påvisa att goda sociala insatser i ett bostadsområde inte bara leder till förbättrat sociala klimat utan även kan leda till förbättrat ekonomiskt resultat både för företaget 66

111 Utkast Social översiktsplan och kommunen (se vidare Lundmark & Nilsson, Hovsjö 2.0 om att bygga socialt kapital, OFUS & Telge Hovsjö 2015). 6.6 Onda cirklar och acceleratorer Vi kan alltså se att kring utanförskapet finns det dels ett antal faktorer som tenderar att accelerera förlopp hos de enskilda individerna. Det är sällan utanförskapet befinner sig i ett stabilt tillstånd. Det finns många krafter som tenderar att både öka det och göra det mer kroniskt. Vi kallar detta för individuella acceleratorer. Lite förenklat består de av tre delar. Den första är den rena accelerationseffekten. Den handlar om att människor som hamnar i utanförskap till följd av ett problem efter hand tenderar att få detta problem förvärrat. Måttlig psykisk ohälsa blir djupare, missbruk blir mer omfattande osv. Den andra delen är att utanförskap utlöser en sorts triggereffekt som betyder att arbetslösheten kan utlösa en psykisk ohälsa eller ett missbruk. Den tredje delen kedjebrevseffekten är att de flesta aktörer tenderar att knuffa ett problem framför sig till nästa aktör varvid problemet fördjupas. Ett litet barn som i förskolan får vissa problem, som inte löses (vi står ut han börjar snart skolan) blir ett skolbarn som i lågstadiet får större problem för att så småningom i högstadiet ha lett till skolk, hemmasittning eller skolavhopp. Låt oss illustrera. Om en person befinner sig i ett livslångt utanförskap som efter hand förvärras till följd av dessa accelerationseffekter kommer kostnaderna för detta att öka med cirka kronor varav cirka kronor är kommunal kostnadsökningar. På kollektiv nivå finns det ett antal faktorer som tenderar att förstärka utanförskapet genom att fler och fler individer påverkas av det en sorts epidemiologisk ansats. Detta kan beskrivas som utanförskapets kollektiva multiplikatorer. Även detta består av tre delar. Den första är den sociala smittoeffekten som vi tidigare diskutera utifrån begreppet förskjuten normalitet dåliga mönster tenderar att smitta av sig. Den andra faktorn är det sociala arvet utanförskapsmönster tenderar att förflytta sig till nästa generation. Om mina föräldrar missbrukar är risken större än annars att detta mönster tas över av mig. Den tredje kollektiva delen handlar om den stigmatisering som kan drabba hela områden, stadsdelar, kvarter och som bidrar både till en negativ självbild och omvärldens bild av området. Alla dessa tre mekanismer har en tendens att förstärka utanförskapets omfattning och svårighetsgrad i ett område så att helheten i form av utanförskapseffekter blir större än summan av delarna negativa sociala synergieffekter. Båda dessa mekanismer förstärks av att de i många stycken utgör inslag i självförstärkande onda cirklar. 67

112 Utkast Social översiktsplan Modell 4. Utanförskapets förstärkningsmekanismer Vi har nu gett vår bild över utanförskapets möjliga effekter och dynamik i de stadsdelar och bostadsområden i Kungälv som har en förhöjd grad av marginalitet. Vi har identifierat vilka mekanismerna är, hur dom sprids och hur dom kan förstärkas. Dom leder alla vid sidan av de rent mänskliga effekterna till två saker. Den ena är stora samhällskostnader. Den andra är att samhällets sociala kapital gröps ur, vilket i sin tur leder till ekonomiska konsekvenser Det urgröpta sociala kapitalet och det brutna samhällskontraktet Vi har nu med hjälp av en pyramid diskuterat hur utanförskapets effekter kan förstås utifrån både synliga fenomen såsom våld och brott, via fattigdom och brist på tillhörighet till grundläggande existentiella frågor som trygghet och framtidstro. Vi har pekat på hur detta på olika vis kan förstärkas och accelererar både på individuell och kollektiv nivå. Vi har lyft fram självförstärkande onda cirklar som en dynamisk drivkraft i detta. Låt oss nu sammanfatta bilden av utanförskapets möjliga geografiska och territoriella dynamik i Kungälv och den dynamik som är förknippad med detta utifrån nedanstående bild. 68

113 Utkast Social översiktsplan Modell 5. Urgröpt socialt kapital Om det i ett bostadsområde som Ytterby i hög utsträckning saknas positiva rollmodeller bland de vuxna och det därmed finns en grogrund för ett negativt socialt arv och social smitta av det slag vi ovan beskrivit, har vi identifierat en av rötterna till det växande utanförskapet. En del av detta visar sig i svaga skolresultat. Detta kan vi se i de data som finns i Kungälv. Det finns en stark samvariation mellan de områden (NYKO) som har svaga skolresultat, omfattande insatser för unga från socialtjänsten samt hög andel ekonomiskt bistånd. Unga som ser att vuxna har svårt att få arbete, i familjer utan stark utbildningstradition, i familjer som har svårt att stötta barnen i skolan, i dessa familjer finns inte med självklarhet drivet att lyckas i skolan. Det kanske till och med handlar om att det inte finns något hopp. Man tror sig kanske vara chanslös från början. Kopplingen är tydlig skolmisslyckanden leder ofta till misslyckanden på arbetsmarknaden senare i livet. Ur detta växer, inte minst hos de unga, vanmakt och frustration. Hos unga män kanaliseras detta ofta i ett fysisk utagerande i form av våld och vandalism. Det är här rekryteringsgrunden finns till allt från livsstilskriminella gäng, via politisk extremism till våldsextrema religiösa rörelser. Hos de unga kvinnorna ser man mer av klassiskt inåtvända självdestruktiva mönster, inte minst depressioner, ätstörningar och självskadebeteenden. Känslor som förstärks av den enskilda och kollektiva stigmatisering man utsätts för t.ex. i form av upplevda kränkningar hos socialtjänsten eller av polisen. Detta bidrar till att vi får områden med snedvriden normalitet, hög negativ social densitet och där den negativa sociala smittan och det negativa sociala arvet får en grogrund, Det finns enstaka områden i Kungälv där vart fjärde eller vart femte barn lever under fattigdomströskeln. Den fråga man måste ställa sig är vad en sådan situation gör med normalitetsbegreppet bland 69

114 Utkast Social översiktsplan barn och unga, samt deras reella möjligheter i livet. Det skapas också en miljö som skulle kunna beskrivas som kollektivt stigmatiserad både av omvärlden men också en stigmatisering som är internaliserad hos de boende. Hoppet om framtiden riskerar att bytas ut mot hopplöshet. Om detta sker samtidigt som de offentliga aktörerna under allehanda förevändningar retirerar från dessa områden och skapar en sorts övergivenhetskänsla förstärks denna negativa dynamik. Beslut som fattas är ofta vare sig långsiktiga eller baserade på helhetssyn. I själva verket är det ingen enskild beslutsfattare som vare sig har överblick över eller kunskap om (osynlighetseffekten) utanförskapets kostnader i denna miljö och än mindre anser sig ha ansvar för sakernas tillstånd (ansvarsfriheten). Detta leder till höga och ständigt stigande kostnader för detta utanförskap (kedjebrevseffekten och onda cirklar effekten). Detta bidrar till att vi riskerar att skapa ett bostadsområde med starkt reducerat socialt kapital där bristen på tillit och goda relationer både mellan de boende, men i än högre grad i förhållande till det kringliggande samhället är utmärkande drag. Vid sidan av de mänskliga förlusterna är de ekonomiska kostnaderna utomordentligt höga. Vi kommer längre fram att visa att ett löst sammansatt nätverk av unga i utkanten av samhället under den tio-årsperiod skapar samhällskostnader på cirka 175 miljoner kronor. Och har vi hamnat i en sådan situation finns risken att vi därmed har skapat en kraftfull dynamisk process i form av ännu en självförstärkande ond cirkel. Detta är den utmaning man har att tackla i Kungälvs kommun. En utmaning man delar med ett stort antal kommuner i landet om än kanske inte i samma grad som mer utsatta eller socialt belastade kommuner. 6.7 Kollektiv stigmatisering och ett socialt investeringsperspektiv Stigmatiseringsrisken och konstruktiva motstrategier Denna kartläggning av marginaliseringen i Kungälv visar tämligen tydligt att det finns områden i kommunen som är mer utsatta och där risken för att marginaliseras är större än i andra områden (bl.a. en följd av den sociala smittoeffekten). När man gör detta är det viktigt att ha perspektiv på frågan det finns så att säga olika grader av värme även i helvetet. Utsatta områden i Kungälv har en annan innebörd än om vi pratar om de riktigt besvärliga områdena t.ex. i Göteborg, Stockholm och Malmö. Utanförskapets omfattning och svårighetsgrad är i Kungälv helt annorlunda, men icke desto mindre ett synligt kollektivt och territoriellt utanförskap. En mycket grov skattning utifrån det datamaterial som finns skapar bilden av att det kanske handlar om mellan 100 och 300 hushåll som befinner sig i vad som skulle kunna kallas utsatthet eller utanförskap. En besvärlig, men trots allt hanterbar situation. Vi har också diskuterat att denna koncentration av utanförskap till vissa områden i sig innehåller en sorts negativ självförstärkande dynamik. En konsekvens av bl.a. den förvridna normaliteten i dessa områden. Effekterna uppstår bl.a. via det sociala arv och den sociala smitta vi ovan har diskuterat. Man kan hävda att detta är att peka ut vissa områden och att detta utpekande i viss mening kan leda till en stigmatisering av dessa områden och därmed förstärka problemet. En 70

115 Utkast Social översiktsplan stigmatiseringsprocess som i värsta fall internaliseras av de boende och leder till en självförstärkande självstigmatiseringsprocess. Denna risk finns. Men den fråga man måste ställa sig är om det är synliggörandet av detta eller det förhållande att marginaliseringen i sig är ojämnt koncentrerad i kommunen som utgör den viktigaste stigmatiseringsfaktorn. Det är kanske mer utpekande att leva i sådana områden än att någon påtalar detta förhållande. Erfarenheten från många andra liknande miljöer säger att de som bor där ofta har detta förhållande ytterst klart för sig och osynliggörandet av detta är kan vara en värre kränkning än dess motsatts synliggörandet. För om det inte synliggörs hur ska man kunna beskriva det, förstå det och åtgärda det? Oavsett hur obehagligt detta än är. Det kan också vara värt att nämna något om erfarenheten kring motstrategier kring detta förhållande. Motstrategier som ibland tar sin utgångspunkt i bostadsbeståndet och ibland i de sociala betingelserna. Ofta har detta misslyckats. I det förra fallet är ett mönster att man rustar upp bostäderna så att de blir så dyra att de som bär på den sociala problematiken inte har råd att bo kvar utan flyttar en sorts social fördrivningsmodell. I det senare fallet leder det alltför ofta till att de människor som lyckas i den sociala mobiliseringsprocessen väljer att göra boendekarriär och lämna området en sorts flyktmodell. Erfarenheten säger att ska man lyckas i dessa utsatta områden krävs en integrerad strategi där den sociala mobiliseringsprocessen samordnas med den fysiska upprustningen. Detta kräver naturligtvis en intim samverkan mellan bostadsföretagen och det offentliga, främst kommunen. Annorlunda uttryckt de fysiska investeringarna och de sociala investeringarna bör inrymmas i samma tankefigur och i en samordnad strategi för att vara effektiva och framgångsrika. Exempel på sådana strategier finns bl.a. i Vivalla i Örebro, Lindängen i Malmö samt Hovsjö i Södertälje. I en kommun med allmännyttiga kommunala bostadsföretag blir syftet med att äga sådana företag och ägardirektiven till dem av avgörande betydelse Bristen på helhetssyn och stuprörstänkande Det finns två strukturella mekanismer som gör det svårt att ha ett socialt investeringsperspektiv kring både individuellt och territoriellt utanförskap; brist på helhetssyn och brist på långsiktighet. Människor som marginaliserats har påfallande ofta en problematik som både kan vara diffus och komplex eller sammansatt. Det diffusa gör att det kan vara svårt att se vad som är ytliga symptom och vad som är underliggande orsaker. Det sammansatta eller komplexa skapar två problem. Det ena är att det krävs en möjlighet att se och förstå hela problempanoramat för att kunna hantera det. Det andra är att organisationsstruktur och ersättningssystem måste möjliggöra samordning av insatserna och medge långsiktighet för att de ska kunna vara effektiva. Det kan ju också vara på det viset att de manifesta symptom man stöter på och som går att identifiera som konkreta hinder för målgruppen utgör tecken på en underliggande problematik. Flickan med självskadebeteende kanske bär med sig en historia av övergrepp. Utåtagerande pojken kanske har en obehandlad kognitiv problematik. Den deprimerade unga kvinnan kanske sörjer föräldrarnas skilsmässa. Den öl- och haschmissbrukande unge mannen kanske dövar sin ångest p.g.a. mammans psykiska sjukdomsbild. 71

116 Utkast Social översiktsplan Erfarenheten säger att för att verkligen komma åt de underliggande orsakerna bakom marginalisering krävs att man gör en seriös kartläggning av hela den problembild individen bär med sig. Om man missar detta är risken betydande att man sätter in åtgärder på den punkt som förefaller vara mest uppenbar för någon aktör eller person (som man ropar får man svar effekten) i stället för på den plats där de egentliga orsakerna befinner sig. Men här infinner sig ännu ett fenomen. Det förefaller som att ju mer komplexa och sammansatta behoven är och därmed också ju mer problematisk situationen är för den enskilde, desto svårare blir det att få denna hjälp. Det borde ju vara tvärtom; ju större behov desto lättare att få hjälp. Så är det t.ex. inom sjukvården prioriteringar läggs på dem som har störst behov. Men för människor på väg in i utanförskap förefaller det vara så att ju mer avgörande stödet är för att lyckas, först i skolan och därefter i arbetslivet desto mindre är sannolikheten för att man ska få det man kan kalla detta för komplexitetsparadoxen. Problemet är att de aktörer som ska jobba med detta är organiserade i en stuprörsliknande struktur kommun, landsting, försäkringskassa, arbetsförmedling, rättsväsende etc. Detta betyder att då man ska ta tag i situationen kring personer med en komplex och sammansatt problematik (vilket gäller för väldigt många marginaliserade människor) uppstår ofta en sorts gränskonflikt eller perspektivkamp. Men det kan också uppstå en kamp om resurserna, eller snarare betalningsansvaret för insatserna. I olika studier kring t.ex. tidiga insatser för barn och unga kan man se hur kostnaderna för ett "best case" i allt väsentligt betalas av skolan samt barn- och ungdomspsykiatrin. Vinsterna tillfaller kommunen, socialtjänsten, landstinget, vuxenpsykiatrin, rättsväsendet, allmänheten, försäkringskassan och samhället i stort. 18 Med andra ord; de som tar kostnaden för insatsen får ingen utdelning. Och de som får vinsterna satsar inte. Det saknas helt enkelt ekonomiska incitament för att agera preventivt och gränsöverskridande. En chef som håller hårt på sitt budgetansvar har snarare stöd från ledning och revisorer i att hålla budgeten än för att agera klokt utifrån ett långsiktigt helhetsperspektiv. Konsekvensen av detta är en betydande risk för ineffektiv resursanvändning och slöseri både med mänskligt och ekonomiskt kapital. Dålig resurshushållning med andra ord. Om vi exemplifierar med personer som till följd av arbetslöshet uppbär ekonomiskt bistånd och ställer oss frågan; vad kostar detta? Blir svaret kanske kronor om året sett utifrån enheten för ekonomiskt bistånd på kommunen. Men om vi beaktar vad det egentligen kostar blir svaret cirka kronor. En skillnad på cirka 300%. Det är inte lätt att som beslutsfattare fatta bra beslut när beslutsunderlagen har denna typ av felaktigheter inbyggda i sig Kortsiktigheten och den sociala investeringsbarriären Nästa problem är att man i de flesta offentliga sammanhang (vid sidan av fysiska investeringar som gator och hus) styr och följer upp verksamheter i termer av kostnader och intäkter som debiteras innevarande budgetår, men ytterst sällan i termer av investeringar. 18 Se Nilsson, 2010, Helhetssyn och långsiktighet en socioekonomisk analys av de folkhälsopolitiska målen, OFUS & Folkhälsoinstitutet 72

117 Utkast Social översiktsplan Om vi sålunda tänker oss att man ska göra en samhällsinsats för att bistå unga med kognitiva funktionsnedsättningar, autismspektrumstörning, deprimerade flickor, arbetslösa unga eller personer med psykiska funktionsnedsättningar att ta sig tillbaka till normalitetens livsfåra ses detta ofta som en budgetmässig kostnad som till 100 % belastar innevarande års budget. Skulle vi å andra sidan valt att satsa pengarna på att bygga ett nytt hus skulle detta budgetmässigt belasta en investeringsbudget och innevarande års budget skulle i princip endast belastas med avskrivningskostnaden. Detta förhållande skapar en asymmetri i styrsystemen till humankapitalets nackdel. Det sociala investeringsperspektivet finns alltså normalt sett inte med i de styr- och rapporteringssystem man använder sig av. Sålunda kan man säga att man i våra offentliga system har institutionaliserat kortsiktighet i ledningsarbetet kring sociala frågor, vård, prevention och rehabilitering. Ofta i direkt motsatsförhållande till, ibland till och med i konflikt med de grupper av professionella som jobbar med unga människor och människor på väg in i utanförskap. Lite mer tillspetsat kan utformningen av styrsystem leda till att man blir allt bättre på att springa fort i fel riktning. Låt oss exemplifiera med något som återkommer mer detaljerat längre fram. Då man ska ta ställning till det ekonomiska värdet för kommunen av att arbetsrehabilitera personer med risk vår långvarigt eller rentav permanent utanförskap på arbetsmarknaden blir svaret strax under kronor om man ser på effekterna på ett års sikt, vilket är det som redovisas i kommunen årliga bokslut. Ser vi på de riktigt långsiktiga effekterna hamnar notan snarare på kronor. En effekt som inte speglas i något offentligt styr- eller uppföjningsinstrument. Effekten blir osynlig. I ett flertal studier har man sett att tidiga insatser och preventiva förebyggande insatser sannolikt är billigare än att vänta eller avstå från att göra något. Vi vet också att för att tjäna pengar måste man satsa pengar och att i detta satsande finns en viss risk. Det uppstår i allt investeringstänkande en sorts initial kostnadspuckel illustrerad i figuren nedan. Kostnaderna kommer innan de framtida vinsterna. Och vinsterna är inte säkra. KOSTNAD INVESTERINGSPUCKEL PREVENTIONS- & REHABVINSTER SAMT TIDSFAKTORN TID REHABVINSTER Ingvar Nilsson (I.nilsson@seeab.se) i.nilsson@seeab.se Modell 6. Investeringspuckel 73

118 Utkast Social översiktsplan För människor i eller på väg in i utanförskap blir konsekvenserna av detta tänkande dramatiskt eftersom konsekvenserna av ett misslyckande kan leda till ett utanförskap och en marginalisering under decennier. Vi pratar då, som våra exempel längre fram visar, ofta om ekonomiska effekter som kan mätas i miljontals kronor, stundtals tiotals miljoner kronor per person. Det finns en viss risk att så länge våra styr- och rapporteringssystem i offentlig verksamhet inte med självklarhet vare sig medger hantering av långsiktighet, investeringstänkande eller risktagande kring sociala frågor, kommer det att hålla kvar oss i en kortsiktighet. Denna är inte bara ekonomiskt ineffektiv och som i kommunallagens mening leder till ett dålig ekonomisk hushållning utan som dessutom skapar onödigt mänskligt lidande. Vi kan alltså se att oförmågan att hantera sociala investeringar inom ramen för de offentliga styr- och budgetsystemen och den risktagning samt de omfördelningar över tid som krävs för att tänka och arbeta i investeringsbanor leder till betydande samhällsförluster och ineffektivitet. Det finns helt enkelt inga ekonomiska incitament för en chef med strikt budgetansvar att långsiktigt sträva i denna riktning. 6.8 Referenser Referenslista kommer. 74

119 Utkast Social översiktsplan Socioekonomisk kalkyl Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson 7.1 Inledning Syftet med kapitel socioekonomisk kalkyl är att utifrån antagande och modeller beräkna kostnadsnyttan av sociala investeringar. Kapitlet är framtaget och formulerat av nationalekonomerna Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson. 7.2 Introduktion socioekonomisk kalkyl En Socioekonomisk kalkyl kring utanförskap handlar om att beräkna: Hur stora kostnader detta utanförskap för med sig, och för vem. Hur stora intäkter en reduktion i utanförskap har givit, eller skulle kunna ge och för vem. Det handlar således om kostnader, intäkter och aktörer. Fördelningseffekter mellan intressenter/aktör kring personer/grupper i utanförskap är ett viktigt drag i den socioekonomiska analysen/kalkylen och något som skiljer den från en mer traditionell samhällsekonomisk analys. I princip analyseras följande kostnader/intäkter: Olika typer av insatser hos offentliga aktörer som Kommun, Landsting, Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Rättsväsendet plus insatser från privata aktörer såväl inom näringslivet som ideellt och informellt. Det kan röra sig om elevvårdskonferenser, tandläkarbesök, operationer, polisingripanden, placeringar, utredningar, handläggning, etc. De flesta av oss blir föremål för insatser, framför allt kanske under uppväxt och i ålderdom. Vi intresserar oss här enbart för kostnader utöver detta. Det kan vara samma typ av insats, t.ex. en operation, tandläkarbesök, etc. men handlar då om andra nivåer, eller andra typer av insatser, t.ex. fängelsestraff eller avgiftning. Försörjning p.g.a. helt, eller delvis, saknad inkomst från lönearbete. Om man står långt från arbetsmarknaden så handlar det ofta om kommunalt försörjningsstöd, men kan även vara försörjning/stöd från socialförsäkringssystemet via Arbetsförmedling eller Försäkringskassa. Lönesubventioner kan ses delade försörjningssystem, där medel från Arbetsförmedling eller annan aktör kompenserar arbetsgivare för produktivitetsbrister hos den anställde som får en lön som om produktivitetsbristen inte fanns. Produktionsvärde, dvs. det värde varje person som lönearbetar bidrar med till landets totala produktion brutto national produkten (BNP). Om man inte lönearbetar uteblir detta bidrag till BNP det kallas en produktionsvärdeförlust en kostnad. Om man kommer i arbete så tillkommer detta produktionsvärde en intäkt. 75

120 Utkast Social översiktsplan Till dessa kostnader kan man även lägga diverse finansiella effekter i form av skatter och avgifter som påverkas av förändringar i de tre posterna ovan Hur varierar utanförskapets kostnader? Storleksordningarna på de olika kostnadsposterna beror på olika faktorer. Vi har i en lång rad studier räknat på olika målgruppers kostnader i utanförskap. När det gäller de årliga insatskostnaderna så är det stora skillnader mellan målgrupperna. Missbrukare har insatskostnader på mellan och 2 Mkr beroende på typ av missbruk och kön (~ Kr om man väger samman grupperna med realistiska antaganden om gruppernas storlek) medan långtidssjukskrivna/-arbetslösa med diffus problematik inte dra så höga kostnader mellan och Kr (~ Kr med en proportionell vägning där 2 av 3 är män). Målgrupper med psykiska funktionshinder ligger mellan och Kr (~ Kr vägt genomsnitt). På försörjningssidan kan man tänka sig allt ifrån heltids försörjning från det kommunala försörjningsstödet (~ Kr) till A-kassans maxbelopp (~ Kr) vidare till Sjukpenningens maxbelopp (~ Kr). För de i långvarigt utanförskap ligger det sannolikt oftast i det lägsta intervallet. Produktionsvärdeförlusterna beror på den lön personen i fråga skulle haft om man inte hamnat utanför. Den genomsnittliga månadslönen i Sverige låg 2013 på Kr (män: drygt Kr och kvinnor knappt Kr). Det skulle med ett lönekostnadspåslag på 40% ge ett årligt produktionsvärde på Kr. För de flesta av våra egna kalkyler med, särskilt yngre, personer långt från arbetsmarknaden så brukar vi använda Kr, vilket ger ett produktionsvärde(-bortfall) på Kr. Om vi antar att de flesta i utanförskap skulle erhållit försörjningsstöd och skulle haft en låg månadslön så varierar utanförskapets kostnader med mängden och sammansättningen på de insatser som görs. I figuren nedan har vi kompletterat siffrorna ovan med en person som inte har några insatser, dvs. enbart försörjs. Kostnaderna för försörjning och förlorat produktionsvärde är identiska i de övriga fallen och utgör väldigt skiftande andelar av de summerade årskostnaderna. 76

121 Utkast Social översiktsplan Kr Produktionsvärde (- förlust) Försörjning Insatser 0 Ingen Låg Mellan Hög Insatskostnad Diagram1. Utanförskapens varierande årskostnader Årliga kostnaden för utanförskap varierar således mellan Kr, via Kr och Kr upp till drygt 1,1 MKr beroende på vilka insatser som görs. Om antalet personer i Sverige i utanförskap räknas till ca 1 Miljon och alla dessa ligger i mellanlägena så hamnar de summerade reala och finansiella årskostnaderna på mellan och MKr. Statsbudgeten låg 2014, som jämförelse, på MKr. Utanförskapets kostnader beror således på vilka och hur mycket av olika insatser som görs. Men det beror också på under hur lång tid det pågår. De ackumulerade kostnaderna över 5, 10, 20 eller fler år gör att en årskostnad på Kr flerfaldigas och att en insats som häver eller begränsar de årliga kostnaderna kan ses som en lönsam (social) investering Kostnader för en persons utanförskap ett referensvärde Om man vill göra kalkyler kring sociala investeringar är det givetvis önskvärt att sådana baseras på en kartläggning av hur kostnadsbilden ser ut kring den målgrupp, eller de personer, man vill arbeta med. Om man, av olika skäl, inte har möjlighet att göra det så kan man (åter-)använda resultat från tidigare kalkyler där målgrupperna har liknande attribut. Det finns en uppsättning schablonvärden baserade på ett antal studier kring olika målgrupper. De räkneexempel som presenteras nedan utgår från sådana schablonsiffror. Vi använder målgrupper som ligger i de lägre kostnadsintervallen, yngre arbetslösa/sjukskrivna. De som kallas Låg i diagrammet ovan. Den summerade årskostnaden för denna målgrupp ligger på Kr om man summerar insatskostnader, produktionsvärdeförluster och försörjningen. Produktionsvärdeförlusten beräknas på en månadslön på Kr och försörjningsstödet från kommunen räknas på Kr/månad. Över en 10-årsperiod summeras detta upp till drygt 4,1 MKr. När vi summerar kostnader/intäkter som infaller över en rad år så är det brukligt att diskontera framtida värden. Det är detta som gör att värdet efter 10 år inte blir 4,87 MKr. 77

122 Utkast Social översiktsplan För en person som inte kommer in på arbetsmarknaden i 20-årsåldern och förblir utanför denna fram till pensionsåldern landar notan efter 45 år på 10,5 MKr. Om vi inte diskonterat de årliga kostnaderna hade summan efter 45 år hamnat på drygt 22 MKr. Årskostnad 10 år Disk/Ack 45 år Disk/Ack Insats kommun Försörjning kommun Insats övr Produktionsvärde Summa Tabell 1. Referenskostnad för en person på kort och lång sikt Observera att summan i tabellen ovan blandar kostnader för produktionsvärdeförluster och insatser med försörjningen (vilket är en transferering). I traditionella samhällsekonomiska kalkyler bortser man från transfereringar. Detta exempel utgör en möjlig referenspunkt för diskussioner om insatser/investeringar för att reducera utanförskap. En lyckad insats, som får en person att komma in på arbetsmarknaden och leva ett normalt liv fram till pension, kan då principiellt tillgodoräkna sig dessa reducerade kostnader som en intäkt. Om dessa intäkter överstiger kostnaden för projektet/insatsen så är det en lönsam investering. Det finns givetvis en mängd komplikationer i att bestämma kausaliteten mellan just denna insats och att personen byter och behåller denna livsbana. Denna typ av osäkerhet kan emellertid, precis som i andra investeringskalkyler, ofta hanteras med olika känslighetsanalyser. Den huvudsakliga uppgiften för denna typ av mer generell referenskalkyl är att ge en känsla för storleksordning eller proportion i jämförelse med andra kostnader Om kostnaderna stiger över tiden En referenskostnad som i föregående avsnitt är användbar i många situationer. En av dess svagheter är emellertid att den i sin enklaste form byggs upp kring en specifik årskostnad. Det är kanske mindre sannolikt att denna årskostnad förblir konstant över längre perioder. Vi har i tidigare avsnitt diskuterar sannolikheten för att en viss målgrupps årskostnader förändras över tiden det vi kallat accelerationseffekten. Antigen så att insatser för målgruppen blir fler (läkarbesök, polisingripanden, utredningar, etc.) att personerna i målgruppen blir fler eller att målgruppens sammansättning förändras och får tyngre inslag, t.ex. att insatskostnaderna går från Låg till Mellan/Hög i diagrammet ovan. Låt oss nu göra några enkla räkneexempel på möjliga förändringar över tid. Vi gör det med utgångspunkt i en statistisk person och under 45 år, för att kunna jämföra med referenskostnaden ovan. Hur slår variationer i kostnadsnivåer och antal på den tidigare beräknade referenskostnaden? Mer: årskostnaderna växer med 1% per år. Efter några år ökar kostnaderna för insatser med 1% per år. Efter 10 år har insatskostnaderna ökat med runt 10% och efter 45 år 78

123 Utkast Social översiktsplan med drygt 60%. Det innebär att en årlig insatskostnad på Kr (t.ex. utredning eller handläggning) efter 10 år istället blir en årskostnad på Kr. Inte särskilt dramatiskt. Vi ser att ökningen i de diskonterade och ackumulerade årskostnaderna över 45 år landar på 4%. Varken försörjningskostnader eller produktionsvärdebortfallet påverkas eftersom vi antar att det fortfarande är fråga om en person, dvs. målgruppens storlek ändras inte. Årskostnad 10 år Disk/Ack 45 år Disk/Ack 45 år Mer Insats kommun Försörjning kommun Insats övr Produktionsvärde Summa % Tabell 2. Utanförskapets årskostnader över tiden Mer av samma Fler: Årskostnaderna är konstanta men målgruppen växer med 1% per år. Det ger samma grundkalkyl för insatserna som i föregående kalkyl men nu påverkas även försörjningskostnader och produktionsvärdeförluster. Vår enda person har blivit 1,1 personer efter 10 år och 1,6 personer efter 45 år. Översatt till en grupp på 100 personer i utgångsläget har de nu blivit 110 respektive 160 personer. Vi ser att ökningen i de diskonterade och ackumulerade årskostnaderna över 45 år blir desamma. Försörjningskostnader och produktionsvärdebortfallet ökar nu så att kostnadsökningen över 45 år nu uppgår till drygt 1,9 MKr. En ökning med 18%. Årskostnad 10 år Disk/Ack 45 år Disk/Ack 45 år Mer 45 år Fler Insats kommun Försörjning kommun Insats övr Produktionsvärde Summa % 18% Tabell 3. Utanförskapets årskostnader över tiden Fler av samma Tyngre: Målgruppen är konstant men sammansättningen ändras över åren genom att andelen missbrukare ökar. Vi antar att gruppen efter 10 år får ett inslag av missbrukare som växer med 0,5% per år. Det gör att de efter 45 år utgör 17% av gruppen. Återigen så är det endast insatskostnaderna som ökar. Kostnadsökningen är 31% eller drygt 3,2 MKr per person. 79

124 Utkast Social översiktsplan Årskostnad 10 år Disk/Ack 45 år Disk/Ack 45 år Mer 45 år Fler 45 år Tyngre Insats kommun Försörjning kommun Insats övr Produktionsvärde Summa % 18% 31% Tabell 4. Utanförskapets årskostnader över tiden Tyngre utanförskap Fler & Tyngre: Målgruppen växer med 1% per år och sammansättningen ändras över åren genom att andelen missbrukare ökar. Som ovan antar vi att gruppen efter 10 år får ett inslag av missbrukare som växer med 0,5% per år. Det gör att de efter 45 år utgör 17% av gruppen. Detta innebär att alla kostnadsposter påverkas. Kostnaderna över en 45-årsperiod ökar nu med drygt 4,7 MKr eller 45% jämfört med referensalternativet. 45 år Fler & Årskostnad 10 år Disk/Ack 45 år Disk/Ack 45 år Mer 45 år Fler 45 år Tyngre Tyngre Insats kommun Försörjning kommun Insats övr Produktionsvärde Summa % 18% 31% 45% Tabell 5. Utanförskapets årskostnader över tiden Fler & Tyngre utanförskap Exemplen illustrerar problemen med att definiera framgång i att motverka utanförskap. Visst är det bra och lönsamt att bryta utanförskap och eliminera, i någon mening, onödiga kostnader för utanförskap. Men detta får inte vara den enda målsättningen. Exemplen ovan visar att insatser som motverkar ökningar i kostnader för utanförskap kan vara väl så intressanta. 7.3 En grupp i ett bostadsområde 20 ungdomar under 10 år Social smitta I den tidigare texten pekade vi på hur normförskjutningar och social smitta i ett område med förhöjd andel utanförskap kan leda till ytterligare kostnadsökningar. Vi exemplifierade det i räkneexemplen ovan utifrån tämligen blygsamma antaganden om utvecklingsförloppen. Låt oss nu titta på ett annat möjligt, men mer dramatiskt förlopp knutet till ett gäng ungdomar i ett område. De är 20 personer när vi startar kalkylen. Vi antar nu att utvecklingen under en 10-årsperiod dels innebär att gruppen blir större (Fler) och att årskostnaden per person ökar till följd av man behöver mer insatser (Mer) och att andelen personer i gruppen med missbruksproblematik (Tyngre) ökar snabbare. Efter 10 år har 60% en tyngre sidoproblematik än i utgångsläget. Diagrammet nedan visar de ackumulerade och diskonterade kostnader för gruppen i bostadsområdet efter tio år. Den streckade linjen visar de ackumulerade värdena från den tidigare referenskalkylen över 10 år för 20 personer. Den landade på 4,1 MKr för en person, dvs. drygt 82 MKr för de 20 personerna i detta exempel. 80

125 Utkast Social översiktsplan Med den eskalerande utvecklingen i bostadsområdet hamnar vi nu istället på en ackumulerade och diskonterad totalsumma på drygt 176 MKr, dvs. i praktiken en fördubbling. Ökningen i produktionsvärdeförlust och försörjningskostnader beror enbart på förändringen i gruppens storlek, medan kostnadsökningen för olika insatser förutom detta framför allt beror på att insatserna utökas och att målgruppens sammansättning förändras i riktning mot missbruk och tyngre utanförskap Kr, Ackum ulerat/d iskonterat Produk onsvärde Insats övriga Försörjning kommun Insats kommun Basvärde Diagram 2. Utanförskapets accelererande kostnader i bostadsområde I följande tabell kan vi se den ackumulerade och diskonterade skillnaden mot referenskalkylen: i kostnader slår mycket olika för de olika komponenterna. Jämfört med kostnaderna i referenskalkylen så kan vi i tabellen nedan se att produktionsvärdeförlusterna och utgifter för försörjning ökar med 20% - till följd av att gruppen blir större Insats kommun Försörjning kommun Insats övriga Produktionsvärde Summa Tabell 6. Utanförskapets accelererande årskostnader över tiden 81

126 Utkast Social översiktsplan Referens 20 personer Ökning % Insats kommun % Försörjning kommun % Insats övriga % Produktionsvärde % Summa % Tabell 7. Utanförskapets accelererande årskostnader total förändring Kostnaderna för olika insatser ökar betydligt mer dramatiskt när gruppens sammansättning, i termer av typer av utanförskap, snabbt förändras. Kommunens kostnader ökar med mer än 200%, dvs tredubblas från drygt 9 MKr till knappt 29 MKr. Insatser för övriga ökar ännu mer och går från knappt 11 MKr till knappt 73 MKr. En ökning med knappt 600%. Detta räkneexempel illustrera tydligt att insatser som enbart förhindrar ett eskalerande utanförskap kan vara väl så lönsamma för kommunen och övriga aktörer. 7.4 Ett socialt investeringsperspektiv ett räkneexempel Vi har nu diskuterat hur accelerations- och multiplikatorprocessen kring utanförskap skulle kunna se ut i ett område med ett tjugotal människor i ett ökande och fördjupat utanförskap och vad prislappen för detta kan vara. Vi tycker oss se tre pådrivande mekanismer: utanförskap har en social smittoeffekt och skapar på sikt också ett negativt socialt arv utanförskap fungerar som utlösare av triggereffekter och har accelererande egenskaper ju högre den negativa sociala densiteten är desto starkare fungerar dessa faktorer som pådrivare Låt oss nu, endast som ett räkneexempel, anta att man i detta område genomför ett knippe genomtänkta sociala investeringar som dels bromsar upp denna accelerations- och multiplikatorprocess och dels bidrar till att för ett antal av de som berörs lyckas bryta detta utanförskap. 82

127 Utkast Social översiktsplan EN SATSNING I ETT UTSATT OMRÅDE EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG SOCIAL INVESTERING KOSTNAD FÖR EN SOCIAL INVESTERING 10 MKR KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ 175 MKR Modell 1. Ett socialt investeringsperspektiv I figuren ovan ställer vi två alternativ mot varandra. Det ena är att vi inget gör och låter utvecklingen ha sitt förlopp i enlighet med kalkylen ovan. Vi ser då att kostnaderna under tio år för detta uppgår till cirka 175 Mkr. Det andra alternativet är att vi skapar någon form av genomtänkt social investering. I det här fallet tänker vi oss att vi satsar 2-3 heltidstjänster till en årlig kostnad av 2 Mkr som arbetar med målgruppen medvetet under en femårsperiod. Totalkostnaden för insatsen blir då 10 Mkr Hur duktig måste man vara i ett sådant arbete för att man ska passera breakeven och investeringen ska anses vara lönsam? Enkel huvudräkning ger vid handen att om man klarar att rädda en ung människa från detta liv är man i stort sett i land med investeringen. I själva verket är effekterna betydligt större än så eftersom kalkylen endast har ett tioårigt perspektiv. Man vet tämligen säkert att en grupp människor som vid trettioårsåldern befunnit sig i utanförskap i tio år med stor sannolikhet inte kommer att förmå bryta detta utanförskap framöver heller varför notan för icke interventionsalternativet blir betydligt högre än de 175 Mkr vi ser i figuren ovan. Detta leder till en intressant diskussion om var man bör genomföra sociala investeringar för att få störst effekt. De räkneexempel vi här redovisat pekar på att kostnaderna för icke intervention är större och stiger snabbare i områden med hög negativ social densitet (en förskjuten normalitet och omfattande utanförskap). Detta beror på de mekanismer vi pekat på såsom triggereffekten, accelerationseffekten och den sociala smittan. Det mesta pekar på att marginalnyttan av dessa skäl är större än annars i utsatta områden. 83

128 Utkast Social översiktsplan En typisk socioekonomisk analys av en insats I räkneexemplen ovan har vi inte utgått från någon faktisk eller tänkt insats för att reducera eller stävja utvecklingen av utanförskap. Detta är annars den typiska användningen av socioekonomisk analys/kalkyl, där en beräkning av utanförskapskostnader ställs mot kostnader för att genomföra en ny insats. I denna typ av kalkyl använder vi ofta ett eller flera referensalternativ för kostnadsutvecklingen givet att ingen insats görs. Det är några sådana referenskalkyler vi illustrerat ovan. Mot dessa referenskostnader ställs en målformulering ett förväntat utfall av insatsen. Det kan vara antaganden om relativa förändringar, t.ex. att vi skall lyckas i rehabiliteringsarbetet med 50% av en viss grupp, eller absoluta förändringar, t.ex. att vi skall få 3 tunga missbrukare att sluta med sitt missbruk. Vi har ännu, av förklarliga skäl, inga konkreta insatser att räkna på i Kungälvs SÖP. För att ge en mer lokalt präglad illustration av hur en typisk socioekonomisk kalkyl kan se ut väljer vi ett annat vanligt upplägg. Vi räknar på avvikelser i utanförskap utifrån olika variabler. Ett sätt att göra detta är att fokusera på hur olika delområden inom en kommun avviker från det kommunala genomsnittet eller medianvärden. Man kan givetvis göra samma jämförelse mot region/län eller nation. För att illustrera detta angreppssätt har vi använt en liten del av den statistik som samlats in i projektet. Vi tittar på barn/unga i hushåll som får socialbidrag. Vi jämför genomsnittet i Kungälv med några NYKO som avviker kraftigt från genomsnittet i kommunen. Vi har valt tre NYKO; I dessa tre NYKO finns 13% av barn/unga i hushåll som får socialbidrag. Det kommunala genomsnittet ligger på 2.6%, dvs. de tre NYKO har andelar som ligger drygt 4 gånger högre än genomsnittet. Ett annat mått på skillnaderna är att de tre tyngre områdena har 10% av populationen men 50% av antalet barn/unga i hushåll som får socialbidrag. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Popula on SocBidr Diagram 2. Kommunen och de tyngre områdena - överrepresentation Resten

129 Utkast Social översiktsplan Vad skulle en reduktion av andelen barn i hushåll med socialbidrag så att det närmar sig, eller motsvarar, det kommunala genomsnittet ge i form av minskade kostnader? Översatt till antalet personer innebär det att gå från 117 barn/unga i dag till 23 barn/unga som ger en andel som motsvarar det som i utgångsläget gäller i kommunen, dvs. 2,6%. En reduktion med 94 personer. Detta illustreras i diagrammet nedan. 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Kommun Diagram 3. Kommunen och de tyngre områdena korrigera överrepresentation Utanstöd Med stöd Vad skulle varje procentenhets reduktion vara värd? Vi räknar helt enkelt på att vi (t.ex. till följd av en lyckad social investeringsåtgärd) flyttar en procentenhet av dessa från hushåll med socialbidrag till hushåll med egen försörjning. I diagrammet ovan har vi markerat antalet personer i utgångsläget i de tre områdena som finns i hushåll med socialbidrag samt hur många som skulle finns om de tre områdena andel personer i sådana hushåll skulle reduceras till kommunens genomsnittliga värde. Populationen i de tre områdena är 901 personer. De 117 som idag finns i hushåll med socialbidrag ger en andel på knappt 13%. En anpassning till dagens kommunala genomsnitt skulle innebära att man reducerade antalet till 23 personer, dvs. 94 personer. Detta skulle i sig innebära att snittet i kommunen skulle falla till drygt 1,5% osv. vilket vi här bortser ifrån. Vi antar helt enkelt att varje procentenhets reduktion, från 13 till de knappt 3% som gäller i kommunen, betyder att 9,4 personer inte längre behöver stödet och att det med andra pålagor, som i referenskalkylen, motsvarar en kostnadsreduktion på 9,4 gånger de 4,1 MKr som vi räknade fram tidigare för en 10-årsperiod. Det blir knappt 39 MKr per reducerade procentenhet. Det illustreras i diagrammet nedan. 85

130 Utkast Social översiktsplan Kr e er 10 år, Diskonterat/Ackumulerat Antal procentenheters reduk on Produk onsvärde Insats övriga Försörjning Insats Kommun IoF (2010) Diagram 4. Kommunen och de tyngre områdena korrigeringens möjliga intäkter Varje stapel i diagrammet avser ackumulerade och diskonterade årskostnader över 10 år. Den första procentenhetens knappt 39 MKr blir andra procentenhetens ackumulerade dryga 77 MKr, osv. Vi har även lagt in Individ & Familjeomsorgens årskostnad 2010 (114 MKr) som en referenspunkt för de beräknade besparingarna. Om man lyckas reducera de tre NYKOområdenas antal stödpersoner till det genomsnitt som gällde i kommunen innan åtgärden sätts in, dvs. med 10 procentenheter, så ger det följande slutresultat. Insats Kommun Försörjning Insats övriga Produktionsvärde Summa IoF (2010) Tabell 9. Kommunen och de tyngre områdena korrigeringens möjliga slutresultat Kommunens reduktion i kostnader för insatser och försörjning reduceras med ett belopp som ligger mycket nära IoF-budgeten Enbart reduktion i utbetalad försörjning skulle kunna finansiera mer än halva IoF-budgeten

131 Utkast Social översiktsplan Kostnader för barn och unga i utanförskap Låt oss avslutningsvis illustrera några ytterligare socioekonomiska kalkylmöjligheter med utgångspunkt i dels kommunala insatser för barn och unga i utanförskap och dels i det växande fenomenet med visstidsanställda med osäkra villkor. Vi använder, som i tidigare exempel, kalkylresultat från tidigare studier kring olika målgrupper. Det finns i dagsläget inget dataunderlag som gör det möjligt att direkt koppla dessa resultat till situationen i Kungälv. Därför skall dessa exempel inte ses som en kalkyl över kostnaderna i Kungälv utan mer som en illustration av vilka typer av kalkyler man skulle kunna göra om man tog fram det nödvändiga dataunderlaget Socialtjänstens pågående insatser för barn och ungdomar I olika kalkyler över utanförskap bland barn och unga, visar det sig, föga förvånande, att de viktiga kostnaderna för kommunens del framför allt hänger samman med placeringar. För övriga aktörer är det framför allt inslag av kriminalitet som påverkar kostnadsnivåerna. I det insamlade dataunderlaget för översiktsplan finns pågående insatser för barn och unga, skuret på flera ledder. I diagrammet nedan har vi sammanställt antalet pågående insatser för kommunen uppdelat på olika typer av insats, bl.a. placeringar. Insatserna i stort har en ökande trend vilket även ser ut att gälla för placeringarna i sig. Antal pågående insatser År Öppenvård internt BoU Kontaktperson Kontak amilj Konsultle famhem B HVB B internt HVB B extern Familjehem B 12 Hem B Total Diagram 5. Antal barn/unga i pågående insatser Kungälv Det är, i dagsläget, tyvärr inte möjligt att samtidigt koppla dessa individuella insatser till varaktighet, åldersgrupper, kön, NYKO, etc. Det gör att det blir svårare att koppla samman kommunens statistik med tidigare analyser av detta slag.. Vi får därför räkna mer principiellt utifrån tidigare studier och anta att en del av de barn/unga som får insatserna i diagrammet ovan har en profil som ligger nära de som studerats i tidigare kalkyler. 87

132 Utkast Social översiktsplan I schablonsiffror för barn/unga i utanförskap kan de mer kostsamma individerna med längre placeringar och tilltagande brottslighet kommer upp i årskostnader på 1-1,5 MKr. Ett antal sådana unga drar stora resurser kostade barn och ungdomsinsatser i kommunen totalt knappt 55 MKr. HVB-vård för barn och unga kostade knappt 10 MKr. Låt oss i räkneexemplets form illustrera några socioekonomiska frågeställningar kring barn och unga i utanförskap: Vad är referenskostnaden för ett barn som hamnar i begynnande utanförskap på lågstadiet och som en följd bl.a. av en fortsatt trasslig karriär genom skoltiden aldrig får fotfäste på arbetsmarknaden? Hur mycket kan kostnaderna reduceras genom att bryta eller förändra utanförskapet under barn-/ungdomstiden? Hur mycket kan kostnaderna reduceras genom att fördröja en acceleration av utanförskapet under barn-/ungdomstiden? Kostnaden för ett barn som hamnar i utanförskap på lågstadiet och som aldrig får fotfäste på arbetsmarknaden? Om vi börjar med det långa perspektivet. Vad kostar ett liv i utanförskap som börjar i skolåldern och fortsätter i vuxen ålder? Vi tänker oss nu en genomsnittsperson ur en grupp barn/unga som hamnat snett. De riktigt kostsamma utgör en mindre del i denna grupp. Samma sak i vuxen ålder. I 45-årsåldern upphör ofta de mer kostsamma inslagen kring missbruk etc. Personen kommer aldrig in på arbetsmarknaden och försörjs av kommunen. Diagrammet nedan illustrerar de ackumulerade och diskonterade årskostnaderna från skolstarten fram till pensionsålder. Det handlar, för en person, om en summerad (real plus finansiell) kostnad på knappt 11 MKr. Utan diskontering så landar det på drygt 30 MKr Reala insatser Finansiell Produk onsvärde Summa Kr, Ackumulerat/Diskonterat Ålder Diagram 6. Kostnader barn/unga som fortsätter i utanförskap Man kan se effekten av diskonteringen i att kostnaderna under kalkylens sista 25 åren endast ökar med drygt 2 Mkr, trots att den icke diskonterade årliga kostnaden ligger på drygt Kr. 88

133 Utkast Social översiktsplan Insatser Försörjning Produktionsvärde Summa Tabell 10 Kostnader barn/unga som fortsätter i utanförskap Denna kalkyl baseras på vägda genomsnittliga årskostnader för olika grupper i utanförskap som studerats genom åren. Det finns en stor spridning inom dessa vägda genomsnitt, vilket bl.a. framgår av att den ackumulerade årskostnaden mellan 7 och 20 års ålder landar på drygt 3,5 MKr. Som vi tidigare sagt, ligger den högsta genomsnittliga årskostnaden för en person i övre tonåren, i våra schablondata, på 1,5 MKr per år Hur mycket kan kostnaderna reduceras genom att bryta eller förändra utanförskapet under barn-/ungdomstiden? Låt oss därför fokusera på spridningen i årskostnader för grupperna mellan 7 och 20 år. I diagrammet nedan illustrerar vi skillnaderna mellan högsta och lägsta årskostnader över perioden 7-20 år Kr, Ackumulerat/Diskonterat Lätt Tung Ålder Diagram 7. Ackumulerat kostnadsintervall för barn/unga i utanförskap totalkostnader samt differens mellan högsta och lägsta alternativ Vi har i tidigare avsnitt diskuterat hur utanförskap präglas av både en trigger-och en accelerationseffekt. Detta gäller naturligtvis även för barn och unga. Därför kan det vara viktigt att se inte bara vad det är värt att bryta ett barns utanförskap utan även att mildra det eller dämopa en accelererande utveckling. Låt oss därför anta att man i 6-årsåldern sätter in en insats som leder till att ett barn undviker ett utanförskap som skulle följt den mer kostsamma utvecklingen fram till 20 års ålder. Vad är det värt? I diagrammet nedan kan man se att det, ur ett ekonomiskt perspektiv, skulle vara värt ca 14 MKr. 89

134 Utkast Social översiktsplan Men även insatser som sätts in senare genererar intäkter om de leder till att kostnadskurvorna i diagrammet ovan inte realiseras. I diagrammet nedan har vi vänt på perspektivet och dessutom lagt in en kurva som visar skillnaden mellan de mer och de mindre kostsamma karriärerna. Om vi nu läser av den övre linjen vid 7 års ålder så säger den att en insats som får ett barn att inte hamna i det mer kostsamma alternativet av utanförskap, kommer att spara in 14 MKr över de kommande 14 åren Kr, Ackumulerat/Diskonterat Tung Diff Lätt Ålder Diagram 8. Det ackumulerade värdet av att bryta/ändra ungdomskarriärerna, vid olika ålder Den mellersta linjen säger att en insats som får ett barn att undvika den kostsamma utvecklingen men ändå behöver insatser enligt det lägre alternativet kommer att ha sparat in knappt 12 MKr vid 20 års ålder. Den nedersta linjen säger att ett barn som inte behöver insatserna som kostar minst kommer att ha sparat in drygt 2 MKr vid 20 års ålder Tung Diff Lätt Tabell 11. Värdet av att bryta/ändra ungdomskarriärerna, vid olika ålder Det är uppenbart att ju tidigare man intervenerar, och desto tyngre utanförskap man påverkar, desto större blir de inbesparade kostnaderna vid 20 års ålder. Det är emellertid lika uppenbart att alla framgångsrika interventioner även även de som inträffar senare - sparar stora resurser, och under en kortare period. En 16-årig ungdom som annars varit aktuell för de mer kostsamma insatserna kan ge en kostnadsminskning på 5,4 MKr om man istället klarar sig med insatser på den lägre kostnadsnivån fram till 20 års ålder. En insats för en grupp 16-åringar kan dessutom vara enklare att argumentera för eftersom prognosen kring det troliga insatsbehovet sannolikt känns mer trovärdig på kortare sikt. 90

135 Utkast Social översiktsplan Hur mycket kan kostnaderna reduceras genom att fördröja en acceleration av utanförskapet under barn-/ungdomstiden? Låt oss nu illustrera att man även kan fundera på de ekonomiska effekterna av marginella förändringar av karriärer i utanförskap. Det är vanligt att prevention/rehabilitering bedöms i dikotomier lyckad/misslyckad. I termer av den tidigare kalkylen brukar det innebära att helt bryta eller eliminera behovet av insatser. Vårt exempel illustrerade att man dessutom kan definiera framgång som skiften från mer till mindre kostsamma karriärer även om perioden i utanförskap är lika lång. Vi skall nu titta på ytterligare en möjlighet att fördröja kostnadshöjande övergångar. Att helt enkelt fördröja det vi i tidigare avsnitt kallat accelerationseffekten. Låt oss återigen studera åren mellan 7 och 20. En karriär som inleds i 7-årsåldern och fortsätter under alla 14 år, kommer med viss sannolikhet till följd av accelerationseffekten att leda till eskalerande kostnader. Vi har tre nivåer på schablonkostnader för de två åldersintervallen 7-12 och I diagrammet nedan har vi valt bort det högre alternativet i den yngre ålderskategorin och lagt resterande fem årskostnader kronologiskt. Det är det eskalerande utanförskapets kostnadstrappa för barn/unga Övriga Rä sväsendet Lands nget Kommunen Försäkringskassan Arbetsförmedling lä 7-12 mellan lä mellan svår Diagram 9. Eskalerande kostnader för ungdomskarriärerna i utanförskap, vid olika ålder Nu tänker vi oss att det inte handlar om att bryta ett utanförskap utan att man lyckas skjuta upp steget till nästa kostnadsnivå med ett år (som en parantes kan nämnas att man i Gnesta kommun gjort motsvarande kalkyl på äldre friska inför ett projekt som handlar om att fördröja åldrandets funktionsnedsättning och därmed ökad omvårdnadsbehov). I diagrammet nedan illustreras hur vi fördelat dessa försenade övergångar mellan kostnadsnivåerna i diagrammet ovan. 91

136 Utkast Social översiktsplan Första fördröjningen är att man undviker kostnaderna på den lägsta nivån det första året. Nästa sker i 10-årsåldern när man ligger kvar på den lägre nivån ett extra år. Samma sak för fördröjningarna vid 13, 15och 19 års ålder. Reala insatser Finansiell Produktionsvärde Kr, kostnadsskillnad Ålder Diagram 10. Årlig reduktion av kostnad vid fördröjning av fördjupat utanförskap Om vi nu ackumulerar och diskonterar dessa differenser så ser vi i diagrammet nedan att det ger en kostnadsreduktion på drygt 1 MKr, per barn Produk onsvärde Andra försörjning Andra insats Kommunen - Försörjning Kommunen - Insats Summa Diagram 11. Ackumulerade och diskonterade kostnadsbesparingar av att fördröja inträdet på nästa nivå, vid olika ålder Det kan jämföras med det tidigare exemplet där man bl.a. kunde se att ett avbrutet begynnande tungt utanförskap kunde ge en kostnadsbesparing på 14 MKr över åldersperioden Kommunen - Insats Kommunen - Försörjning Andra insats Andra försörjning Produktionsvärde Summa Tabell 12. Ackumulerade och diskonterade kostnadsbesparingar av att fördröja inträdet på nästa nivå, vid olika ålder

137 Utkast Social översiktsplan Om man jämför de två interventionerna ekonomiskt så innebär det att insatsen från det tidigare exemplet kan vara 14 gånger dyrare och vara lika lönsam. Omvänt uttryckt att kostnaden för att bromsa övergångarna i det accelererande utanförskapet får vara högst 7% av kostnaden för det tidigare exemplet. Om insatsen för att helt bryta det kostsamma utanförskapet ovan kostar 1,4 miljoner, så kan denna mer blygsamma insats kosta Kr och vara lika lönsam. I termer av avkastning. 7.7 Visstidsanställningar Andelen sysselsatta utan fast anställning har ökat under senaste decenniet. De flexiblare/osäkrare villkoren på arbetsmarknaden för med sig såväl fördelar som nackdelar beroende på vems glasögon man använder. Den främsta anledningen till att intressera sig för denna fråga i en social översiktsplan handlar om de sociala effekterna, på arbetstagare och deras familjer. Här fokuserar vi framför allt på de socioekonomiska konsekvenserna av visstids- /timanställning. År 2012 arbetades knappt 11% av totala antalet timmar i kommunen av timanställda, dvs. nästan 90% arbetades av fast anställda. Dessa 11% arbetade knappt Timmar. Översatt till heltidspersoner innebär det drygt 300 personer. I diagrammet nedan har vi översatt det till antal personer beroende på anställningsgraden som andelar av heltid. Vi ser då att det faktiska antalet personer som berörs varierar stort med antagandena om hur stor del av en heltid de arbetar. Om vi antar att det i genomsnitt handlar om en deltid på 70% så berörs 467 personer. Antal personer % 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% % av heltid Diagram 12. Antal personer i timanställning i kommunen 2012, beroende på antaganden om arbetstid som andelar av heltid Vi kan inte på grund av brist på relevanta data knyta räkneexemplen som följer till något, för Kungälvs kommun, specifikt antal av visstidsanställningar utifrån NYKO, antal år i visstidsanställning, ålder, kön, familjetyp etc. Därför blir det återigen mer principiella räkneexempel som skall illustrera några socioekonomiska frågeställningar kring fenomenet 93

138 Utkast Social översiktsplan visstidsanställningar. Vi antar i samtliga exempel att personen/-erna är anställda på detta sätt i 9 år. Om alternativet till visstidsanställning är arbetslöshet, vilka är då visstidsanställningens socioekonomiska intäkter? Om alternativet till visstidsanställning är fast heltidsjobb, vilka är då visstidsanställningens socioekonomiska kostnader? Om visstidsanställningen leder till att man får pålagor (t.ex. till följd av den osäkerhet och otrygghet som följer av visstidsanställning) som leder till utanförskap, vilka är då visstidsanställningens socioekonomiska kostnader? Om alternativet till visstidsanställning är arbetslöshet, vilka är då visstidsanställningens socioekonomiska intäkter? För att svara på frågan behöver vi räkna på det tillkommande produktionsvärdet och de uteblivna försörjningskostnaderna under de år de är sysselsatta. Vi antar att månadslönen för visstidsanställda ligger på 70% av heltidslönen för fast anställda ( Kr/Mån) och att försörjningen vid arbetslöshet skulle skett via kommunalt försörjningsstöd på Kr/Mån. Det innebär per person: Insatser Försörjning Produktionsvärde Summa Tabell 13. Ackumulerade och diskonterade intäkter av visstidsanställning jämfört med arbetslöshet för en person. År. Om vi nu istället antar att det är 200 av personerna i visstidsanställning, som skulle hamnat i arbetslöshet, vad blir då resultatet? Insatser Försörjning Produktionsvärde Summa Tabell 14 Ackumulerade och diskonterade intäkter av visstidsanställning jämfört med arbetslöshet för 200 personer. År. Vi noterar att kommunen undviker försörjningskostnader på knappt 17 MKr per år eller knappt 130 MKr över 10 år att jämföra med det ekonomiska biståndet i kommunen 2013 som låg på 35 MKr. Till detta kan man lägga andra finansiella effekter för kommunen i form av skatteintäkter Kommun Landsting Moms Summa Tabell 15. Ackumulerade och diskonterade skatteintäkter av visstidsanställning jämfört med arbetslöshet för 200 personer. År. 94

139 Utkast Social översiktsplan Det innebär att det finns klara positiva socioekonomiska effekter av att ersätta arbetslöshet med visstidsanställningar. Detta resonemang skulle kunna vidareutvecklas om man dessutom antog att hela eller delar av gruppen med visstidsanställning dessutom uppbar någon form av anställningsstöd Om alternativet till visstidsanställning är fast heltidsjobb, vilka är då visstidsanställningens socioekonomiska kostnader? Nu antar vi att alternativet till visstidsanställningen i stället är ett fast heltidsarbete. Vi räknar med visstidsanställning i 9 år till en lön som är 70% av heltidslönen ( Kr i stället för Kr). Vi antar dessutom att det fasta heltidsarbetet leder till en 2%-ig löneökning per år, vilket inte händer i visstidsanställningen. Vi tittar på en person på 25 år som börjar sitt arbetsliv med 9 år i olika visstidsanställningar som sedan övergår i fast heltidsarbete fram till pensionen. Det ger följande resultat Insatser Försörjning Produktionsvärde Summa Tabell 16. Produktionsvärdeförlust av visstidsanställning i 9 år som övergår i tillsvidareanställning. Ackumulerat och diskonterat. 1 person. Ålder. Under det aktiva arbetslivet innebär de 9 åren i visstidsanställning en produktionsvärdeförlust på 1,7 MKr. Om vi istället räknar på 200 personer så får vi följande resultat Insatser Försörjning Produktionsvärde Summa Tabell 17. Produktionsvärdeförlust av visstidsanställning i 9 år som övergår i tillsvidareanställning. Ackumulerat och diskonterat. 200 personer. För de 200 personerna innebär de 9 åren i visstidsanställning en produktionsvärdeförlust fram till pension på 340 MKr. Översatt till finansiella effekter på skatter ger det följande resultat: Kommun Landsting Moms Summa Tabell 18. Ackumulerade och diskonterade skatteförluster av visstidsanställning i 9 år för 200 personer. Ålder. 95

140 Utkast Social översiktsplan Frågan är om de eventuellt lägre kostnaderna för att ha dessa 200 personer på visstidskontrakt i kommunen väger upp skatteförlusten. Om visstidsanställningen leder till att man får pålagor som leder till utanförskap, vilka är då visstidsanställningens socioekonomiska kostnader? Detta scenario innebär att vi först räknar på produktionsvärdeförlusten av att inte ha heltidsjobb under åren i timanställning. Denna övergår sedan i långtidsarbetslöshet efter hand med psykiska pålagor med behov av insatser och försörjning samt produktionsvärdeförluster Kr, Ackumulerat/Diskonterat Produktionsvärde Finansiell Reala insatser Summa Ålder Diagram 13. Socioekonomiska kostnader av visstidsanställning i 9 år som övergår i långtidsarbetslöshet med psykiska pålagor. Ackumulerat och diskonterat. 1 person. Vi ser att det återigen handlar om socioekonomiska kostnader runt 10 MKr under åren 25 till 65. I detta fall kommer kostnaderna för olika insatser och försörjning in först det 35 året, efter att A-kassan hanterat första året som arbetslös Kommunen - Insats Kommunen - Försörjning Andra insats Andra försörjning Produktionsvärde Summa Tabell 19. Socioekonomiska kostnader av visstidsanställning i 9 år som övergår i långtidsarbetslöshet med psykiska pålagor. Ackumulerat och diskonterat. 1 person. Stegringen i andra aktörers kostnader för insatser hänger framför allt ihop med de psykiska pålagorna och har att göra med Landstingets ökade insatser. I tabellen nedan ser vi hur detta utvecklingsförlopp för en person slår på de finansiella flöden kring skatter. 96

141 Utkast Social översiktsplan Kommun Landsting Moms Summa Tabell 20 Ackumulerade och diskonterade skatteförluster av visstidsanställning i 9 år som övergår i långtidsarbetslöshet med psykiska pålagor. Ackumulerat och diskonterat. 1 person. 97

142 Utkast Social översiktsplan Slutsatser och det nödvändiga perspektivskiftet Social översiktsplan innefattar en jämförelse mellan Kungälvs kommun och övriga regionen, därefter redovisas valda indikatorer utifrån nyckelkodsområden. Med utgångspunkt utifrån socioekonomisk teori analysera redovisad data. Nedan summerar nationalekonomerna Anders Wadeskog och Ingvar Nilsson social översiktsplan och belyser det nödvändiga perspektivskiftet. Kungälvs kommun är mycket välmående. Om vi beaktar jämförelserna som lämnas i kapitel 4 befinner sig kommunen över genomsnittet i de flesta fall oavsett vilka parametrar vi mäter och oavsett vilka vi jämför oss med. Detta betyder tre saker: Vi står inte inför en akut situation som vi saknar resurser eller förmåga att hantera. I detta relativa välstånd finns tydliga öar av avancerad marginalitet. Kring dessa öar måste vi arbeta annorlunda än vad vi gör nu. Till det finns resurser och när vi lyckas med detta kommer det spara på våra välfärdsresurser såväl som på mänskligt lidande. Dessa tre huvudslutsatser behöver undersökas utifrån ytterligare ett antal frågeställningar som extraheras ur den omfattande dataredovisningen. Vad är konsekvenserna av att gå från ett individ- till ett strukturperspektiv kring utanförskap? Och än mer viktigt; om detta strukturella perspektiv också som i Kungälv - innehåller en tydlig geografisk och territoriell dimension. Vad innebär den negativa självförstärkande dynamik som är förknippad med territoriell marginalisering då det gäller kostnader och resursfördelningen i kommunen. Vilka vägar är klokast att gå om man både har ett humanistiskt perspektiv och strävar efter en så god resursanvändning som möjligt (kommunallagen kap 8, första paragrafen)? Hur kan man hantera detta geografiska perspektiv och samtidigt på ett bra vis hantera stigmatiseringsrisken kring dessa områden? Är det så att osynliggörandet av dessa områden i sig innebär en större risk för stigmatisering än att benämna problemet och därmed få redskap för att hantera det? Vilka slutsatser leder detta till då det gäller att integrera sociala investeringar med fysiska investeringar i dessa områden? Innebär det också att uppdraget till de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen behöver kompletteras med tydliga sociala investeringsuppdrag i form av nya ägardirektiv till bostadsföretagen? Vad är innebörden av de mätproblem som finns kring att mäta utanförskap och marginalitet som har att göra med att man tenderar att mäta, analysera och fatta beslut kring det som är synligt, konkret och mätbart i stället för det som är verkligen viktigt. Vilka behov finns av att mer än idag systematisk samla in data kring detta? 98

143 Utkast Social översiktsplan Vad skulle innebörden vara av att anlägga ett långsiktigt och helhetsbetonat perspektiv på resursfördelningen utifrån ett marginaliseringsperspektiv: Vilka förändringar i förhållande till idag skulle detta kunna leda till/kräva? Vad skulle innebörden vara av att tänka i dessa banor, inte bara då det gäller sociala investeringar utan resursfördelningen i stort. Vilka smärtsamma omfördelnings-diskussioner skulle detta kunna generera? Leder detta till tankar om hur organisationsstruktur och styr- uppföljnings- och ersättningsystem borde förändras utifrån begreppen långsiktighet och helhetssyn? Är det aktuellt att tänka i termer av socioekonomiska bokslut och behov av helt nya samverkansformer? All erfarenhet kring dessa frågor betonar några centrala begrepp för att nå framgång; tidigt, långsiktigt, uthålligt och samordnat. Samtidigt bör man betona vikten av att agera att gå från prat till verkstad. Ska de tankar som presenteras här leda till handling behövs inte bara beslut om att agera. Det behövs en ledningsorganisation vars uppgift är att genomföra det som beslutas. En ledningsorganisation som är förvaltningsöverskridande, ligger kommunstyrelsen nära och har ett långsiktigt uppdrag utifrån ett helhetsperspektiv. På basis av dessa frågor ser vi att det finns möjlighet att föra in dessa resultat från den sociala översiktsplanen i följande pågående processer inom förvaltningen: All upphandling som Kungälvs kommun genomför skall inkludera en dimension av social hållbarhet för att bryta den avancerade marginaliteten som omger de stigmatiserade områdena rapporten pekar på. Kungälvs kommun skall som arbetsgivare förhindra att medarbetare försätts i långvariga otrygga anställningar som i förlängningen leder till minskad social rörlighet och psykosocial ohälsa. I tilldelningen av föreningsstöd skall social hållbarhet bli en vägledande faktor för hur stödet utformas. Det skall vara gynnsamt för föreningar som anstränger sig för att bryta utanförskap för barn och ungdomar som lever i social marginalitet. Ägardirektiven i de kommunala bostadsbolagen ses över för att inkludera social hållbarhet. De sociokulturella fördelarna av en sammanhållen högstadieorganisation utreds vidare. Övriga befintliga resursfördelningssystem analyseras utifrån den sociala översiktsplanen. Utforma en social investeringsplan utifrån den överskiktsbild som föreliggande rapport visar på. Därtill kan nya processer att komma att initieras: Behov av komplementära resursfördelningssystem för att bryta den avancerade marginaliteten. Upprättande av ett multikompetent team från flera myndigheter för att utveckla nya arbetsformer och metoder för dessa utsatta områden. 99

144 Utkast Social översiktsplan I det långsiktiga arbetet är det en absolut grundförutsättning att de investeringar som genomförs, organisationsförändringar som vidtas och metodutveckling som implementeras följs upp i förhållande till denna data som redovisas i den sociala översiktsplanen. Data som mäter processer kan indikera utveckling men inte beskriva resultat. Om de negativa data som rapporteras i denna översikt inte påverkas av de åtgärder som vidtas har åtgärderna inte fyllt sitt syfte. Därför måste den sociala översiktsplanen vara ett levande dokument med kontinuerlig datauppföljning kring jämförbara dataområden och endast baserat på resultatbaserade data. 100

145 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Martin Rahl Ändring av kommunstyrelsens delegeringsordning (Dnr KS2015/1273-1) Sammanfattning Kommunstyrelsens delegeringsordning är i behov av justering. Förslaget till revideringar har sin grund i behovet av dels en allmän översyn, dels framställningar med önskemål om delegeringar från sektorerna, dels en justering av nuvarande möjlighet för sektorscheferna att vidaredelegera beslutanderätt. Enheten för kommunkansli och juridik har lämnat förslag till reviderad delegeringsordning daterad den 11 juni 2015 (se bilaga). Bakgrund Nuvarande delegeringsordning antogs år 2007 i samband med den omorganisation som genomfördes av nämnd- och förvaltningsorganisationen. Delegeringsordningen har därefter genom åren reviderats ett antal gånger. Generellt gäller för samtliga delegeringsordningar att de bör ses över kontinuerligt så att respektive nämnd avlastas mindre viktiga ärenden. Beslutsvägarna blir därigenom kortare vilket i sin tur medför en bättre service och en ökad effektivitet. Personalresurserna utnyttjas på ett bättre sätt och handläggningstiderna förkortas. De kommunala verksamheterna genomgår en utveckling som leder mot ökad målstyrning och decentralisering, vilket medför ökade befogenheter för de anställda och större ansvarstagande i fråga om verksamheternas bedrivande. En avvägning måste emellertid alltid ske mellan effektivitetskrav och demokratiaspekter, dvs. kravet på inflytande för förtroendevalda. Sammanfattningsvis är syftet m.a.o. att frigöra resurser så att förtroendevalda kan arbeta med mera övergripande politiska mål. Förslaget till revideringar har sin grund i behovet av dels en allmän översyn, dels framställningar med önskemål om delegeringar från sektorerna, dels en justering av nuvarande möjlighet för sektorscheferna att vidaredelegera beslutanderätt. Verksamhetens bedömning Av 6 kap. 37 kommunallagen framgår att om en nämnd uppdrar till en förvaltningschef, inom den egna nämndens verksamhetsområde, att fatta vissa beslut, kan nämnden även överlåta till förvaltningschefen att denne i sin tur får överlåta sin beslutanderätt till annan anställd inom kommunen (vidaredelegering). ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

146 2(3) I nuvarande delegeringsordnings anges att sektorscheferna har möjlighet att vidaredelegera beslutanderätt på sätt anges ovan (sid 8 punkt 3 delegeringsordningen). Denna ordning infördes vid antagandet av delegeringsordningen år 2007 efter underhandskontakt med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har numera gjort en omtolkning av möjligheten att vidaredelegera i en förvaltningsorganisation av den typ Kungälvs kommun f.n. har. SKL menar att institutet vidaredelegering inte kan tillämpas i kommunens nuvarande förvaltningsorganisation eftersom begreppet sektorschef inte kan anses jämförbart med begreppet förvaltningschef på sätt avses i den aktuella lagbestämmelsen. Delegeringar av beslutanderätt måste därför fortsättningsvis riktas direkt till aktuell befattningshavare. Av denna anledning förslås en utökning av delegeringsordning. Övriga förslag till ändringar i delegeringsordningen bygger på önskemål från sektorerna. I förslaget har ny text markerats med blå text och utgående text är markerad röd överstruken. Samtidigt med förslaget till ändringar i kommunstyrelsens delegeringsordning har förslag till ändringar i sociala myndighetsnämndens delegeringsordning för sektor skola tagits fram. För sektor skola har vissa delegeringar flyttats från kommunstyrelsens delegeringsordning till sociala myndighetsnämndens delegeringsordning och vice versa. Av denna anledning är det av vikt att båda delegeringsordningarna träder ikraft i nära anslutning till varandra. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Inga av kommunfullmäktiges strategiska mål kan anses relevanta för ärendets handläggning. Bedömning i relation till barnperspektivet Bedömning enligt barnperspektivet är inte relevant i detta ärende. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Bedömning enligt jämställdhetsperspektivet är inte relevant i detta ärende. Teknisk bedömning/genomförandeplan Teknisk bedömning är inte relevant i ärendet. Juridisk bedömning Se under verksamhetens bedömning. Ekonomisk bedömning Beslutet innebär inte några kostnader.

147 3(3) Förslag till beslut 1. Förslag till reviderad delegeringsordning daterad den 11 juni 2015 antas att träda ikraft den 1 juli 2015 eller vid den senare tidpunkt förslag till reviderad delegeringsordning för sociala myndighetsnämnden träder ikraft. 2. Paragrafen justeras omedelbart Magnus Gyllestad Kommunchef Kathrin Ahlstedt Enhetschef Expedieras till: Sektorscheferna För kännedom till:

148 Utkast Kommunstyrelsens delegeringsordning Antagen av kommunstyrelsen den 8 januari Reviderad: KS ; ; ; ; ; ; ; ; ; , 529; ; ; ; , 188, 191; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ;

149 Innehållsförteckning Delegering av beslutanderätt inom nämnd Vad innebär delegering Förutsättningar för nämnds delegeringsrätt 3 3. Vad man kan delegera 3 a. Nämndens delegeringsrätt - delegeringsförbud.. 3 b. Delegering och ren verkställighet 4 c. Delegering av rätt att överklaga... 4 d. Beslut utan stöd i delegering eller i strid med delegering 4 4. Vem man kan delegera till Vidaredelegering 5 5. Ansvar/innebörd 5 6. Återkallelse och omprövning Delegering av beslutanderätten i brådskande ärenden Anmälan av delegeringsbeslut Exempel på ren verkställighet 7 Allmänna bestämmelser för kommunstyrelsens delegeringsordning 7 Förkortningar 9 Bilaga, exempel på beslut om vidaredelegering.. 10 Kommunstyrelsens delegeringar av beslutanderätt 11 A. Personaladministrativa ärenden 11 B. Ekonomiadministrativa ärenden/ekonomisk förvaltning 14 C. Allmänna ärenden och rättsfrågor. 19 D. Samhällsbyggnad och FM-Service Mark- och bostadsärenden Övrig verksamhet 25 E. Räddningstjänst. 27 F. Socialtjänst 28 G. Utbildning 29 2

150 Delegering av beslutanderätt inom nämnd (6 kap kommunallagen) 1. Vad innebär delegering? Delegering enligt kommunallagen (KL) innebär att beslutanderätten, i ett visst ärende eller i en ärendegrupp, flyttas över till någon annan (= delegaten). Delegaten träder helt in i nämndens ställe. Ett beslut av delegaten ses som ett nämndens beslut och kan överklagas genom laglighetsprövning. Nämnden kan inte ändra delegatens beslut men kan naturligtvis återkalla delegeringsupp-draget. Nämnden kan också genom eget handlande föregripa ett beslut i ett enskilt ärende genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. Nämnden har redovisningsansvaret men delegaten har det juridiska ansvaret (t ex tjänstefel, skadestånd). 2. Förutsättningar för nämndens delegeringsrätt Delegering inom en nämnd förutsätter alltid beslut i två led. Först måste fullmäktige i ett reglemente eller i ett särskilt beslut ha uppdragit till nämnden att hantera ett visst verksam-hetsområde eller besluta i vissa ärenden eller ärendegrupper. Därefter kan nämnden om den vill besluta om delegering av denna beslutanderätt. Nämnden lämnar delegeringsuppdrag genom särskilt beslut eller genom att fatta beslut om en delegeringsordning där beslutande-rätten i olika ärenden överförs till delegater. Nämnden beslutar själv i vilka ärenden eller ärendegrupper beslutanderätten skall delegeras. Räckvidden för en nämnds delegeringsbefogenhet framgår av 6 kap 34 KL (se nedan) som anger vilka ärendetyper som inte får delegeras 3. Vad man kan delegera. a. Nämndens delegeringsrätt delegeringsförbud (6 kap 34 KL) Nämnden får inte delegera beslutanderätten i följande slag av ärenden: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, dvs. nämndens övergripande ansvar för verksamheten, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige, 3. yttranden med anledning av att fullmäktiges beslut överklagats, 4. yttranden med anledning av att nämndens egna beslut överklagats, 5. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om ärendet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 6. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter bl.a. inom socialområdet 3

151 Sammanfattningsvis kan man säga att ärenden som är av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt är förbehållna nämnden. Oftast handlar det om ärenden som får stora konsekvenser för kommunen och ofta där politiska bedömningar är avgörande. Någon klar gräns för vad som är delegerbart eller inte delegerbart finns inte. Man får se på hur ofta ärendena förekommer, kommunens storlek, budgetomslutning, förvaltningens/verksamhetens storlek och organisation. Förutom de generella undantagen från delegering ovan innehåller en del specialförfattningar, t.ex. socialtjänstlagen, också uttryckliga delegeringsförbud. b. Delegering och ren verkställighet Man skiljer mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkställighet. I delegeringsordning skall m.a.o. endast upptas beslut i kommunallagens mening. Gränsen mellan beslut som kräver delegering och ren verkställighet går inte att dra med exakthet. Beslut i kommunallagens mening kännetecknas bl.a. av att det finns utrymme för alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Normalt kan denna typ av beslut överklagas genom laglighetsprövning eller genom förvaltningsbesvär. Men man kan inte endast gå på överklagbarheten för att särskilja ren verkställighet från beslut i kommunallagens mening eftersom t.ex. yttranden normalt inte kan överklagas men ofta innehåller självständiga bedömningar och fodrar delegering för att kunna föras över från nämnd till annan. Vid ren verkställighet saknas utrymme för självständiga bedömningar och beslutsalternativ. Det rör sig här om mekanisk verkställighet, t.ex. avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa eller tilldelning av daghemsplats efter en klar turordning. Beslut av rent förberedande eller verkställande art kan inte överklagas (jmf 10 kap 2 2 p KL). Även om den enskilde inte kan överklaga beslutet genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär - finns andra vägar för den enskilde att angripa ett beslut den enskilde upplever som felaktigt, nämligen genom rättslig prövning vid allmän domstol, anhållan om en JO-granskning eller påkallande av de kommunala revisorernas uppmärksamhet. c. Delegering av rätt att överklaga Beslut att överklaga dom av allmän förvaltningsdomstol går att delegera, liksom beslut att begära inhibition. En förutsättning är att det överklagade beslutet i sig är delegerbart. Ett bemyndigande skall vara försett med förbehållet, att vad gäller ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda får delegeringen inte omfatta ärenden av principiell betydelse eller annars av större vikt. d. Beslut utan delegeringsuppdrag Om en anställd fattar ett beslut utan stöd av ett delegeringsuppdrag kan ett sådant beslut inte överklagas genom laglighetsprövning eftersom beslutet inte kan sägas existera i kommunallagens mening. Kommunen kan dock bli civilrättsligt bunden av beslutet om mottagaren är i god tro och det rör civilrättsliga förhållanden. Mottagaren kan i sådant fall även driva ärendet via allmän domstol. 4

152 4. Vem kan man delegera till? (6 kap 33 KL) En nämnd kan lämna delegeringsuppdrag till - ett utskott bestående av ledamöter eller ersättare i nämnden - en ledamot eller ersättare i nämnden - en anställd hos kommunen Det är inte tillåtet att lämna delegeringsuppdrag till - flera anställda i grupp - till anställd tillsammans med ledamot eller ersättare, s.k. blandad delegering - anställd i kommunalt företag Det bör också vara klart, genom delegeringsordningen eller på annat sätt, vem som går in i en delegats ställe vid delegatens frånvaro. 5. Vidaredelegering (6 kap 37 KL) Enligt kommunallagen kan en nämnd om den uppdrar till en förvaltningschef inom den egna nämndens verksamhetsområde att fatta vissa beslut, även medge att förvaltningschefen i sin tur får överlåta sin beslutanderätt till annan anställd inom kommunen. Detta kallas vidaredelegering. En förutsättning för detta är att nämnden i ett beslut tillåtit det. Beslut som fattats på grund av vidaredelegering skall anmälas till förvaltningschefen. Någon uttrycklig skyldighet för förvaltningschefen att anmäla dessa beslut till nämnden föreligger däremot inte, men nämnden kan sätta upp sådana krav som villkor för delegeringen (se nedan under rubriken Allmänna bestämmelser för kommunstyrelsens delegeringsordning punkt 11. Vidaredelegering och anmälan. ) Vidaredelegering kan endast ske i ett led. 5. Ansvar/Innebörd Delegaten träder helt i nämndens ställe. Beslut som fattas med stöd av ett delegeringsuppdrag är dock juridiskt sett ett nämndens beslut. Det betyder att delegatens beslut kan överklagas precis som nämndens. Revisionsansvaret ligger hos nämnden. Delegaten har dock det juridiska ansvaret (tjänstefel, skadestånd m.m.). Oavsett om delegering har skett så har alltså nämnden kvar det övergripande ansvaret. 6. Återkallelse och omprövning Nämnd kan när som helst återkalla eller ändra ett delegeringsuppdrag. Detta kan göras generellt eller i ett visst ärende. Nämnd kan i princip inte ändra eller återta ett beslut som delegaten fattat. Nämnden har m.a.o. ingen omprövningsmöjlighet. 5

153 Nämnd kan när som helst ta över ett delegeringsuppdrag och föregripa delegatens beslut och själv fatta beslut i ärendet. Detta kan vara aktuellt om nämnden anser att ärendet är av principiell vikt (prop. 1990/91:117 s. 203). Möjligheten att ändra på ett beslut beror på ärendets beskaffenhet. I förvaltningsärenden kan gynnande positiva beslut endast ändras negativt under vissa förhållanden. Möjligheterna att ändra ett beslut inom det kommunala frivilliga området är större och störst i fråga om rent interna angelägenheter. Om beslutet rör civilrättsliga förhållanden krävs normalt avtalspartens medgivande Delegering av beslutanderätten i brådskande ärenden där nämndens avgörande inte kan avvaktas. (6 kap 36 KL) En nämnd får enligt kommunallagen uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot i nämnden att besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Det rör sig alltså här om ärenden som oundgängligen måste avgöras. Vilka beslut som kan delegeras och om det finns några begränsningar framgår inte av lagtexten. Ärenden som avgjorts med stöd av denna bestämmelse skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Denna typ beslut anses som ett beslut av nämnden Anmälan av delegeringsbeslut (6 kap KL) Beslut som fattats med stöd av delegering skall anmälas till nämnden. Nämnden bestämmer själv hur och när detta skall ske. (se vidare under Allmänna bestämmelser punkterna 7-11) Observera att nämnden inte ska godkänna delegationsbesluten. Delegatens beslut gäller såvida det inte blir ändrat vid överklagning. Anmälan till nämnden syftar istället på att fastställa tidpunkten då besvärstiden börjar löpa när det gäller överklagande enligt kommunallagen (s.k. laglighetsprövning). Tidpunkten räknas då tre veckor från den dag som det på kommunens anslagstavla anslagits att protokollet justerats. Vid förvaltningsbesvär är också besvärstiden tre veckor, men då räknas besvärstiden från den dag, då den som beslutet rör, fått ta del av beslutet. Genom anmälan tillgodoses även nämndens informations- och kontrollbehov av beslut som fattats med stöd av delegering. Syftet med anmälan är flera. Nämndernas informations- och kontrollbehov skall tillgodoses, dessutom kan det ha betydelse för beslutets laga kraftvinnande. Ett beslut vinner nämligen laga kraft tre veckor efter att det tillkännagavs på kommunens anslagstavla att det protokollförda beslutet justerats. Antingen kan delegaten skriva ett särskilt protokoll över beslutet som anslås eller räknas klagotiden från den dag, då anslag skedde om justering av protokollet från det sammanträde vid vilket beslutet anmäldes hos nämnden. 6

154 8. 9. Exempel på ren verkställighet är: - Utbildning, studiebesök, konferensbesök och övriga tjänsteresor med upp till 0,08 prisbasbelopp - Anskaffning av varor, inventarier, tjänster och entreprenader upp till ½ prisbasbelopp - Arbetsmiljöfrågor av löpande karaktär. - Beslut om tidsbegränsad vikariatsanställning upp till 6 månader - Bidragsgivning enligt fastställda normer - Debitering och uttagande av avgift enligt taxa och fullföljande av krav - Försäljning av lös egendom upp till ½ prisbasbelopp - Förändringar av fritidsgårdar och anläggningars öppethållande handling) - Godkännande av uppsägning på egen begäran. - Indrivningsåtgärder enligt lagstiftningen angående summarisk process - Fullfölja krav till tingsrätt och kronofogdemyndighet - Interna lokalupplåtelser - Ledigkungörande av tjänst. - Lönesättning då av kommunen utfärdade riktlinjer finns. - Löpande underhåll och reparationer av kommunens fastigheter (begränsning om upp- - Planering och godkännande av semester samt beviljande av annan ledighet upp till 6???????? - Representation och uppvaktning (löpande, vardaglig under 0,06 prisbasbelopp) - Söka och bevaka statsbidrag. - Upplåtelse av fritidsgårdar, anläggningar och lokaler vid enstaka tillfällen - Utfärdande av anställningsavtal och intyg. - Utseende av firmatecknare för kommunen i fråga om postgiro, bank samt postförsändelser av alla slag (= KS ordförande). samt andra frågor av liknande art och omfattning som ovan. Om belopps- och tidsgränser Om beslut omfattar större belopp eller längre tidsperioder än vad som anges i denna delegationsordning ankommer det på kommunstyrelsen att besluta. Med prisbasbelopp avses aktuellt prisbasbelopp enligt lag (SFS 1962:381)om allmän försäkring. Allmänna bestämmelser för kommunstyrelsens delegeringsordning Genom antagande av denna delegeringsordning fastställs att inom ovanstående nämnds ansvarsområden skall gälla nedanstående regler. 1. Vid förfall för kommunstyrelsens ordförande Vid förfall för kommunstyrelsens ordförande inträder förste vice ordföranden och vid förfall för både ordföranden och förste vice ordföranden inträder andre vice ordföranden, om ej annat anges. 7

155 2. Vid förfall för övriga delegater Vid förfall för övriga delegater inträder vikarie/ställföreträdare som delegat om ej annat anges. Av delegeringsordningen eller av annan förteckning skall klart framgå vem som träder in i viss delegats ställe vid delegatens frånvaro. Lämpligen förvaras beslut om vidaredelegering och förteckning över olika delegaters ersättare i en särskild pärm tillsammans med delegeringsordningen. Om ordinarie delegat (inklusive vikarie och ställföreträdare) har förfall och beslut inte bör dröja skall ärendet avgöras av delegatens chef, om inget annat anges under respektive punkt. 3. Vidaredelegering Med stöd av 6 kap 37 kommunallagen överlåts till kommunchefen samt sektors- och sektionscheferna att i sin tur uppdra åt anställd inom kommunen att besluta i stället (vidaredelegering). Förteckning skall upprättas över vilka anställda som chef vidaredelegerat till. Om villkor för rätten att vidaredelegera se punkt 11 nedan. Anm.. I delegeringsordningen används beteckningarna personalchefen, chefsekonomen, samhällsbyggnadschefen och upphandlingschefen. Rätten att vidaredelegera enligt ovan omfattar även dessa Ordförandens beslut i brådskande ärenden Med stöd av 6 kap 36 kommunallagen uppdras åt kommunstyrelsens ordförande, eller vid förfall för ordföranden, till vice ordföranden, att besluta på kommunstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde Ärenden av principiell betydelse m.m. Delegaten skall överlämna ärendet till kommunstyrelsen om ärendet är av principiell betydelse eller om andra skäl motiverar att ärendet skall förbehållas kommunstyrelsen Överklagande av beslut och domar, inhibitionsansökan och yttranden Rätt att besluta i en viss ärendegrupp innefattar också rätt att: Besluta att överklaga beslut och domar som innefattar ändring av delegatens beslut Besluta att avge yttrande till högre instans med anledning av överklagande av delegeringsbeslut samt besluta att ansöka om inhibition Anmälan av delegeringsbeslut Samtliga beslut som fattats med stöd av delegering även vidaredelegering skall anmälas till kommunstyrelsen på sätt som anges nedan under punkterna

156 8. 7. Registrering av delegeringsbeslut a. Delegater noterar sitt beslut på den blankett eller handling som utgör underlag för beslutet. Saknas handling skall en handling upprättas där beslutet noteras. b. Av noteringen skall framgå o ärendet (vad som beslutats) o beslutsfattare o beslutsdatum o hänvisning till punkt i delegeringsordningen Rapportering Delegat skall löpande rapportera in de beslut som fattats med stöd av delegering till ärendehanteringssystemet och anmäla dessa till nästkommande sammanträde i kommunstyrelsen. Rapportering skall avse de beslut som inte redan anmälts till kommunstyrelsen Registrering i kommunstyrelsens protokoll Vid kommunstyrelsens sammanträde redovisas besluten genom att förteckning över besluten finns tillgängliga vid sammanträdet. Anmälan av beslut antecknas under särskild paragraf i kommunstyrelsens protokoll. I paragrafen anges ärendet, diarienummer samt beslutsfattare. 11. Vidaredelegering och anmälan Ovan, under rubriken Vidaredelegering, har angetts att beslut fattade på vidaredelegering skall anmälas till chef som vidaredelegerat. Exempel på beslut om vidaredelegering, se bilaga. Som villkor för vidaredelegering beslutar kommunstyrelsen, dels att chefen skall anmäla till kommunstyrelsen vem som fått beslutanderätten, dels att sådana beslut som fattats med stöd av vidaredelegering förutom anmälan till chef som vidaredelegerat, även skall anmälas till nämnden (registrator) enligt ovan punkt 9. (vidareanmälan) Beslut endast inom ramen för detaljbudget Delegerad beslutanderätt får utnyttjas endast inom ramen för respektive enhets detaljbudget eller inom ramen för kostnadskalkyl för visst projekt. 9

157 Förkortningar Författningar DL = Diskrimineringslag (2008:567) FvL = Förvaltningslag (1986:223) Gyf = Gymnasieförordningen (2010:2039) HSL = Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) KL = Kommunallag (1991:900) LMA = Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. LOU = Lag (1992:1528) om offentlig upphandling LSO = Lag (2003:778) om skydd mot olyckor OSL = Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) PuL = Personuppgiftslagen (1998:204) PBL = Plan- och bygglagen (2010:900) SkL = Skadeståndslag (1972:207) SL = Skollagen (2010:800) SoL = Socialtjänstlag (2001:453) Sf = Skolförordningen (2011:185)) TF = Tryckfrihetsförordning (1949:105) Trf = Trafikförordning (1998:1276) Övrigt KS SHU SMN UPU = Kommunstyrelsen = Enheten för samhällsutveckling = Sociala myndighetsnämnden = Enheten för utveckling, uppföljning och planering 10

158 Bilaga chefens beslut om vidaredelegering Med stöd av 6 kap 37 kommunallagen har kommunstyrelsen i sin delegeringsordning, antagen den 8 januari 2007 ( 1), överlåtit till.chefen att i sin tur uppdra åt annan anställd inom kommunen att besluta i stället (vidaredelegering). Med stöd av ovan och enligt punkt.. i delegeringsordningen beslutas om följande vidaredelegering: Ärende.. Villkor/begränsning Vidaredelegat.. Beslut fattade med stöd av vidaredelegering skall anmälas till.chefen. Vidaredelegaten skall även iaktta de regler om registrering av delegeringsbeslut och om rapportering som anges i kommunstyrelsens delegeringsordning under rubriken Allmänna bestämmelser för kommunstyrelsens delegeringsordning punkterna 8 9. Iakttas inte det som anges ovan återkallas delegeringen. Kungälv den /. 11

159 Kommunstyrelsens delegeringsordning A. PERSONALADMINISTRATIVA ÄRENDEN Kommunchefen får ej fatta personalbeslut avseende sig själv Kommunstyrelsens ordförande beslutar i samtliga personalärenden rörande kommunchef Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning A 1 Ingå kollektivavtal Personalchefen HR-chef A 2 Ingå kollektivavtal enligt AB 13 mom.7 beträffande begränsningsperiod, nattvila, veckovila och måltidsuppehåll Förhandlingsansvarig A3 Löpande utfärda föreskrifter och anvisningar beträffande löneoch förmånsfrågor samt i övrigt inom arbetsrättens område Personalchefen A4 Samordna förhandlingsarbetet löneöversynen samt genomföra förhandling om principer och ramar, revisionsutrymme samt fördelning av revisionsutrymmet Förhandlingsansvarig vid personalsektionen A5 Beslut om tillsättning av tjänst Närmast överordnad chef Vid chefstillsättningar krävs samråd med personalsektionen HR-enheten samt facklig samverkan A 6 Besluta om tidsbegränsat ledarskap Kommunchef I samråd med personalchef HRchef A 7 Permanent omplacering inom ramen för anställningsavtalet om enighet uppnåtts mellan chefer Närmast överordnad chef Efter samråd med HR-enheten personalfunktion och samverkan med personalorganisation A 8 A 9 Permanent omplacering inom ramen för anställningsavtalet om oenighet finns mellan chefer Permanent omplacering utanför ramen för anställningsavtalet om enighet uppnåtts mellan chefer Personalchefen Efter samverkan med HR-chef personalorganisation Närmast överordnad chef Efter samråd med HR-enheten personalfunktion och samverkan med personalorganisation 12

160 Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning A 10 Permanent omplacering utanför ramen för anställningsavtalet om Personalchefen Efter samverkan med oenighet finns mellan chefer HR-chef personalorganisationen A11 Vid nyanställning Chefslöner och löner fr.o.m. nivå 4 i arbetsvärderingsgrupp I, J och K samt s.k. lönestegar Förhandlingsansvarig vid personalsektionen Vid all lönesättning förutsätts att gällande riktlinjer angående lönesättning följs. A12 Beslut om av eller nedskrivningar av lönefordringar 1. sektorschef 2. övriga 1. Kommunchef 2.Sektors/-sektionschef A13 Icke lagstadgade ledigheter, över 6 månader Närmast överordnad chef HR-chef A14 Beslut om utbildning, studiebesök, konferensbesök och övriga tjänsteresor (över 0,08 0,3 prisbasbelopp) Kommunchef Sektorschef Verksamhetschef/Enhetschef Övriga KS ordf. Kommunchef Sektorschef Närmast överordnad chef A 15 Högre uttag av övertid och mertid än 200 timmar per kalenderår Sektorschef HR-chef A 16 Nya/ändrade befattningsbenämningar Förhandlingsansvarig vid personalsektionen A 17 Förhandlingsansvarig Nya/ändrade chefsbefattningsbenämningar vid personalsektionen A 18 På egen begäran, inkl förkortad uppsägningstid Närmast överordnad chef A 19 Kvarstående i tjänst efter uppnådd pensionsålder Närmast överordnad chef A 17 Beslut om särskilda anställningsvillkor/-förmåner ex. avtalspension, bilförmån Sektorschef I samråd med personalfunktionen HR-enheten Kommunens policy beträffande beviljande av ledigheter ska följas Följs upp efter 6 månader I samråd med personalsektionen och förhandling med personalorg I samråd med personalchefen I samråd med personalchefen HR-chef 13

161 Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning A 20 A 21 Beslut om uppsägning från arbetsgivarens sida a) av sektorschef b) av övrig anställd Individuella pensionslösningar a) Kommunchef b) Sektorschef Kommunchef HR-chef I samråd med personalfunktionen HR-chef A 20 Beslut om avsked Kommunchef I samråd med personalchefen HR-chef A 22 Avgångsvederlag motsvarande högst åtta månadslöner Sektorschef I samråd med personalfunktionen HR-enheten A 23 Avgångsvederlag motsvarande mer än åtta månadslöner Sektorschef I samråd med personalchefen HR-chef Vid beslut skall kommunstyrelsen informeras. A 24 Beslut om disciplinfrågor Sektorschef I samråd med personalchefen A 25 Avstängning enligt AB (Allmänna bestämmelser) Närmast överordnad chef A 26 Prövning av bisysslor Närmast överordnad chef A 27 Förtroendevaldas deltagande i kurser, konferenser, resor m.m. vid en totalkostnad mellan 0,08 och 0,15 prisbasbelopp per person och tillfälle - för ordföranden v. ordföranden - för övriga förtroendevalda i kommunstyrelsen Ordföranden HR-chef Personalfunktionen HR-enheten ska kontaktas för samråd om detta är möjligt. I samråd med personalfunktionen HR-enheten Om kostnaderna understiger 0,08 pb är beslutet ren verkställighet A 28 Kommunstyrelsens representation mellan 0,06 och 0,1 prisbasbelopp NY Beslut att utse verksamhetschef för den medicinska och psykologiska elevhälsan Ordföranden Om kostnaderna understiger 0,06 pb är beslutet ren verkställighet HSL Bildningsutskottet 14

162 B. EKONOMIADMINISTRATIVA ÄRENDEN/EKONOMISK FÖRVALTNING Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning B 1 Upplåning Chefsekonomen Enligt i budget angivna riktlinjer och villkor. Ersättare: Ekonomichefen B 2 Tillfällig upplåning och omplacering av tidigare upptagna lån Chefsekonomen Enligt Finanspolicy Ersättare: Ekonomichefen B 3 Avskrivning av fordran mot utomstående ½ prisbasbelopp Resp sektorschef /sektionschef Enligt KS tillämpningsföreskrifter för kravverksamheten B 4 Placering av donationsmedel Chefsekonomen Ersättare: Ekonomichefen B 5 Placering av likvida medel Chefsekonomen Enligt Finanspolicy Ersättare: Ekonomichefen B 6 Skadestånds- och ersättningsärenden 3 kap SkL 1.Enhetschefs 1. ½ - 3 prisbasbelopp /sektionschef prisbasbelopp 2. Sektorschef B 7 Rätten att ingå förlikningsavtal 3. ½ - 3 prisbasbelopp prisbasbelopp 1.resp sektorschef /sektionschef 2. Kommunchef B 8 Köp/Försäljning/avyttring av lös egendom ½ - 3 prisbasbelopp resp sektorschef /sektionschef B 9 Betalningsanstånd med fordringar resp sektorschef /sektionschef Enligt KS tillämpningsföreskrifter för kravverksamheten 15

163 Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning B 10 Permutationer eller annan förändring av fonder (ansökan om) Sektionschef för Ersättare: Chefsekonomen Ekonomifunktionen Ekonomi- och upphandlingschefen B 11 Utse beslutsattestanter och ersättare för dessa resp sektorschef och sektionschef B 12 Pröva och godkänna borgensförbindelse där KF eller KS beslutat att kommunen skall ha säkerhet för sitt åtagande Ersättare: Chefsekonomen B 13 Beslut om medverkan i projekt med extern offentlig finansiär 1 a) med en projektinsats upp till tre sex prisbasbelopp eller en heltidstjänst per år b) med en projektinsats över tre sex och upp till fem tio prisbasbelopp eller tre heltidstjänster per år c) avseende sektorsövergripande projektinsatser med en till tre heltidstjänster per år Sektionschef för Ekonomifunktionen Ekonomi- och upphandlingschefen a) resp. sektorschef b) resp. utskott kommunchefen c) kommunchefen B 14 Tillämpning i särskilda fall av taxa, allmänna bestämmelser (t.ex. avvikelse från norm) resp sektorschef/sektions chef B 15 Föreningsbidrag till föreningar Bildningsutskottet B 16 Fördelning och utdelning av bidrag till studieförbund Bildningsutskottet B 17 Beviljande av sponsringsbidrag a) upp till ett prisbasbelopp b) över ett prisbasbelopp a) Sektorschef kultur o. samhälls-service b) Näringslivsutskottet a och c) efter samråd med utvecklingsledaren/externa finansiärer b) Vid beredning av ärenden inför beslut av kommunstyrelsen eller dess utskott, skall samråd ha ägt rum med ekonomi o. upphandlingschefen och utvecklingsledaren/externa finansiärer. 1 Med extern finansiär avses i detta sammanhang bidrag från offentliga huvudmän 16

164 Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning B 18 Beviljande av värdskapsbidrag - upp till ett prisbasbelopp Informationschefen Kommunikationschefen - över ett prisbasbelopp Näringslivsutskottet B 19 Mottagande av gåva för donationsförvaltning Bildningsutskottet B 20 Utdelning från donationsfonder exklusive fonder avseende socialt ändamål Bildningsutskottet B 21 Utdelning av kommunala stipendier och kulturpris Bildningsutskottet B 22 Bidrag till olika kulturarrangemang Bildningsutskottet B 23 Kulturbidrag i form verksamhetsstöd Bildningsutskottet Enligt fastställda riktlinjer för verksamhetsstöd B 24 Bidrag till annan fritidsfrämjande verksamhet Sektorschefen för kultur o. fritidsverksamheten samhällsservice Enligt fastställda regler och villkor om bidragsgivning till kommunens ungdomsorganisationer samt inom fastställd beloppsram. B 25 Träffa sådana avtal inom kommunstyrelsens verksamhetsområden som ej omfattas av delegeringsordningen i övrigt Kommunchefen Under förutsättning att rätten att träffa avtalet ej: 1. strider mot 3 kap 9 eller 6 kap 34 KL. 2. följer särskilt av befattningsbeskrivning, beslut eller liknande 3. överstiger prisbasbelopp 17

165 Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning B 26 Upphandling och inköp av varor, tjänster och entreprenader inom ramen för tilldelad driftsbudget och investeringsbudget. I samband därmed besluta om tilldelning samt ingå, ändra, förlänga och säga upp Se Allmänna bestämmelse för kommunstyrelsens delegeringsordning punkt 12 - Ramavtal - Avtal inom området för a) Kommunledningssektorn b) Sektor Kultur & Samhällsservice c) Sektor Arbetsliv och stöd d) Sektor samhällsbyggnad Ekonomi- och upphandlingschef a) Sektorschef Ekonomi- och upphandlingschef Enhetschef SHU Enhetschef UPU Personalchef HR-chef b) Sektorschef Enhetschef c) Sektorschef Verksamhetschef Enhetschef d) Sektorschef Verksamhetschef Enhetschef Maximalt 10 år a) Maximalt prisbasbelopp och 7 år. Maximalt 10 prisbasbelopp och 7 år Maximalt 50 prisbasbelopp Maximalt 10 prisbasbelopp Maximalt 10 prisbasbelopp och 7 år b) Maximalt prisbasbelopp och 7 år Maximalt 10 prisbasbelopp c) Maximalt 40 prisbasbelopp och 7 år Maximalt 20 prisbasbelopp Maximalt 10 prisbasbelopp d) Maximalt 150 prisbasbelopp och 10 år Maximalt 100 prisbasbelopp Maximalt 25 prisbasbelopp 18

166 e) Sektor Skola e) Skolchefen Sektorschef Verksamhetschef Enhetschef e) Maximalt prisbasbeloppoch 7 år. Maximalt 25 prisbasbelopp Maximalt 3 prisbasbelopp f) Sektor Vård och äldreomsorg g) FM-service Servicesektorn h) Övriga områden samt kommunövergripande upphandling och inköp f) Socialchef Sektorschef Verksamhetschef Enhetschef g) Sektorschef Verksamhetschef Fastighet Bygg Verksamhetschef Måltid- Service Verksamhetschef Lokalvård Enhetschef Hamnen Enhetschef Fastighets- Service Enhetschef Entreprenad h) Ekonomi- och upphandlingschef f) Maximalt 40 prisbasbelopp och 7 år Maximalt 20 prisbasbelopp Maximalt 10 prisbasbelopp g) Maximalt prisbasbelopp och7 år Maximalt 45 prisbasbelopp Maximalt 25 prisbasbelopp Maximalt 25 prisbasbelopp Maximalt 25 prisbasbelopp Maximalt 20 prisbasbelopp Maximalt 25 prisbasbelopp h) Maximalt 150 prisbasbelopp och 10 år 19

167 C. ALLMÄNNA ÄRENDEN OCH RÄTTSFRÅGOR Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning C 1 Omprövning av beslut som fattats på delegation 27 FvL Delegaten i ursprungsbeslutet C 2 Beslut om rättelse av beslut som blivit fel på grund av förbiseende 26 FvL Delegaten i C 3 och som är uppenbart oriktigt (självrättelse) Prövning av om överklagande skett i rätt tid och avvisning av överklagande som kommit in för sent ursprungsbeslutet 24 1 st FvL Kommunjuristen Ersättare: 1.Kommunarkivarien 2 Huvudregistrator C 4 Tillstånd att använda kommunens vapen i näringsverksamhet enligt Näringslivsutskottet lag (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. C 5 Yttrande enligt lagen (1998:150 om allmän kameraövervakning Kommunjuristen Ersättare: Säkerhetssamordnaren C 6 Yttrande över ansökan om att bli antagen som hemvärnsman Chefen för medborgarservice Ersättare: Samhällsvägledare C 7 Beslut i ärenden rörande lotterilagen (1994:1000) Sektorschef kulturoch samhällsservice Ersättare: Samhällsvägledare Chef kundcenter Chef kundcenter 20

168 Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning C 8 Beslut om att bestämma ändamål och medel för personuppgifter av mindre principiell betydelse 3, 9 PuL Kommunarkivarien Ersättare: Kommunjuristen C 9 Beslut om att ej lämna ut information till den registrerade 27 PuL Kommunarkivarien Ersättare: Kommunjuristen C 10 Beslut om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen 2 kap 14 TF, 6 kap 2, 10 kap 4, 13-14, 12 kap 2 OSL Kommunjuristen Ersättare: 1Kommunarkivarien 2 Huvudregistratorn C 11 Beslut om att inleda rättslig process eller förrättning resp sektorschef/ sektionschef C 12 Beslut om att överklaga dom eller beslut resp sektorschef/ sektionschef C 13 Utseende av skiljeman resp sektorschef/ sektionschef Ny Gallringsbeslut av gallringsbara handlingar i Kungälvs kommuns arkiv Arkivlagen Kommunarkivarien Efter samråd med verksamhetsansvarig. Beslut om att lämna ut handling fattas av den som har handlingen i sin vård om inte viss befattningshavare enligt arbetsledning eller särskilt beslut skall göra detta. Efter samråd med kommunchefen Avser ej delegeringsbeslut. jfr Allmänna bestämmelser för KS delegeringsordning punkt

169 Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning C 14 Befullmäktiga ombud att föra kommunstyrelsens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar och förhandlingar av skilda slag. Kommunchefen Om ej annat anges under avsnitt D. C 15 Utseende av personer att delta i förrättning enligt LOU 1 kap 20 LOU Ekonomi- och upphandlingschefen C 16 Yttrande över länsstyrelsens remisser angående ansökning rörande borgerliga vigsel- eller registreringsförrättare Kommunjuristen Ersättare: Enhetschef kommunkansli och juridik 22

170 D. SAMHÄLLSBYGGNAD OCH FM-SERVICE D.1 Mark- och bostadsärenden Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning D 1:1 Beslut om att ingå, ändra och upphäva avtal om andra nyttjanderätter än hyresavtal samt godkännande av avtalsparts upplåtelse i andra hand av sådana avtal - upp till tio år Enhetschef SHU Samhällsbyggnadschefen Gäller även behörighet att väcka och föra talan vid domstol eller annan myndighet i denna typ av ärenden - över tio år Samhällsbyggnadsutskottet D 1:2 D 1:2 Beslut om att ingå, ändra och upphäva avtal om lägenhetsarrende för parkeringsändamål avseende Marstrand Beslut om att ingå, ändra och upphäva hyresavtal samt godkännande av avtalsparts upplåtelse i andra hand av avtalen - upp till tio år Parkeringsansvarig Ansvarig för hyresfrågor Gäller även behörighet att väcka och föra talan vid domstol eller annan myndighet i denna typ av ärenden - över tio år Samhällsbyggnadsutskottet D 1:3 Upphävande av tomträtt vid försäljning (friköp) av tomträtten Enhetschef SHU Samhällsbyggnadschefen D 1:4 D 1:5 Beslut om ingå, ändra och upphäva avtal om servitut eller servitutsliknande rättighet. Besluta i ärenden rörande inteckningar och andra inskrivningar enligt jordabalken Enhetschef SHU Samhällsbyggnadschefen Enhetschef SHU Samhällsbyggnadschefen 23

171 Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning D 1:6 Köp, försäljning, byte och inlösen av fast egendom samt fastighetsreglering Enhetschef SHU - upp till och med 30 prisbasbelopp Samhällsbyggnadschefen D 1:7 D 1: prisbasbelopp Köp och försäljning av bostadsrätt - upp till och med 10 prisbasbelopp prisbasbelopp prisbasbelopp Ansöka om lantmäteriförrättning, vara kommunens ombud i sådan förrättning och i anslutning därtill sluta överenskommelser upp till 6 prisbasbelopp Samhällsbyggnads- Utskottet Ansvarig för hyresfrågor Sektorschefen för FM service Enhetschef SHU Samhällsbyggnadsutskottet Samhällsbyggnadschefen Mätningschefen 24

172 Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning D 1:9 Rätt att ingår förlikningsavtal upp till 6 prisbasbelopp i ärenden avseende Ansvarig för hyresfrågor - hyresavtal Enhetschef SHU Samhällsbyggnadschefen D 1:10 D 1:11 D 1:12 D 1:13 D 1:14 D 1:15 D 1:16 - övrig nyttjanderätt Föra kommunens talan i fastighetstaxeringsärenden Medge placering av byggnad närmare än 4,5 meter från fastighet som innehas av kommunen Beslut att upphäva fastighetsplaner (tomtindelningar) som inte är av principiell betydelse där fastighetsbildningsåtgärd är påkallad. Beslut som samråd om planförslag PBL 5 kap a Planchefen Beslut om granskning av planförslag PBL 5 kap a Planchefen Godkännande av granskningsutlåtande PBL 5 kap. 24 Planchefen Beslut om behov av miljöbedömning avseende planer och program enligt PBL PBL 6 kap , 22. Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 4,6. Enhetschef SHU Samhälls-byggnadschefen Sektorschefen FM service Mätningschefen Mätningschefen Planchefen 25

173 D.2. Övrig verksamhet Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning D 2:1 Beslut med stöd av lag (1997:735) om riksfärdtjänst Färdtjänsthandläggaren D 2:2 Beslut med stöd av lag (1997:736) om färdtjänst Färdtjänsthandläggaren D 2:3 Beslut om parkeringstillstånd för rörelsehindrade 13 kap 8 TrF Färdtjänsthandläggaren D 2:4 Beslut om föreskrifter med särskilda trafikregler för en väg eller en viss vägsträcka a) Marstrandsön samt Koöns hamnområde b) Övrigt 10 kap 14 TrF Samhällsbyggnadschefen a)hamnchef b)trafikingenjör D 2:5 Beslut om undantag från lokala trafikföreskrifter a) Transportdispenser m m b) Dispenser från trafikföreskrift inom parkering 13 kap 3 TrF Samhällsbyggnadschefen a)trafikingenjör b)parkeringsansvarig NY Beslut om undantag från lokala trafikföreskrifter för Marstrand Hamnchef D 2:6 Yttrande angående upplåtelse av offentlig plats 3 kap 2 Samhällsbyggnadschefen a. Marstrandsön samt Koöns hamnområde Ordningslagen a. Hamnchef b. Övriga områden b. Avtalsansvarig D 2:7 Upplåtelse av offentlig plats för särskilda ändamål a. Marstrandsön samt Koöns hamnområde b. Övriga områden samhällsbyggnad Samhällsbyggnadschefen a. Hamnchef b. Avtalsansvarig samhällsbyggnad D 2:8 Beslut om trafikregleringar genom lokala trafikföreskrifter 10 kap 1 TrF Samhällsbyggnadschefen Trafikingenjör D 2:9 Beslut om föreskrift om hastighet inom tättbebyggt område 3 kap. 17 TrF Trafikingenjör D 2:10 Beslut om föreskrift om bärighetsklass 4 kap. 11 TrF Trafikingenjör D 2:9 Förordnande av parkeringsövervakare Lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning Samhällsbyggnadschefen Parkeringsansvarig Ersättare: a)parkeringsansvarig b)trafikingenjör Beslutet anmäls till polismyndighet 26

174 Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning D 2:10 Bevilja iståndsättningsbidrag för vägföretag Samhällsbyggnads- - upp till ett prisbasbelopp chefen - över ett prisbasbelopp D 2:11 Avtal om anslutande av abonnenter utanför VA-verksamhetsområde Samhällbyggnadsutskottet VA-chefen VA-teknikchef Ersättare: Verksamhetschef teknik D 2:12 Avtal om mottagande av och leverans av vatten VA-chefen VA-teknikchef D 2:13 Avtal om mottagande av och leverans av slam VA-chefen VA-teknikchef D 2:14 Övriga avtal med stöd av lag (2006:412) om allmänna vatten- VA-chefen tjänster, Allmänna bestämmelser för brukande av Kungälvs VA-teknikchef kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar (ABVA) Ersättare: Verksamhetschef teknik Ersättare: Verksamhetschef teknik Ersättare: Verksamhetschef teknik D 2:15 Uppsägning eller hävande av avtal avseende vatten- och avloppsverksamhet som ej är principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. D 2:16 Beslut att utse trafikansvarig Yrkestrf.lag (1998:490) 2 kap 1-4 D 2:17 Beslut om flyttning av fordon Lag (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall /Förordning (1992:182) om flyttning av fordon i vissa fall VA-chefen VA-teknikchef Samhällsbyggnadschefen Samhällsbyggnadschefen Gatuingenjör Ersättare: Verksamhetschef teknik Ersättare: 1.Parkeringsansvarig 2.Handläggare på Kundcenter 27

175 Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning D 2:18 Beslut om föreläggande, förbud och åtgärder med stöd av 12 lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning Samhällsbyggnadschefen Gatuingenjör D 2:19 Beslut enligt Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 1 kap. 6 b), 2 kap. 3 b), d), e), g), m), 2 kap. 5 c), 3 kap. 1 a), b), h), v), w), 3 l), 4, 17 e), 18 b), 21 a), 4 kap. 1 3 kap. 1b, 1c, 1h, 5 kap. 2, 3, 5, 6, D 2:20 Beslut om undantag enligt Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter 5 kap. Avfallsföreskrifter antagna av KF Samhällsbyggnadschefen Handläggare kundcenter och renhållningsenhet Samhällsbyggnadschefen D 2:21 Begäran om uppgifter från den som bedriver yrkesmässig verksamhet inom kommunen som ger upphov till annat avfall än hushållsavfall D 2:22 Samråda med länsstyrelsen avseende kapacitetsbrist eller kapacitetsöverskott för viss behandlingsmetod vid avfallshantering D 2:23 Avge yttrande till Naturvårdsverket ang. nationell avfallsplanering D 2:24 Begäran om samråd samt samråd med den som avser att bedriva eller bedriver ett insamlingssystem för returpapper D 2:25 Begäran om samråd samt samråd med den som avser att bedriva eller bedriver ett insamlingssystem för förpackningar D 2:26 Avge yttrande över remisser inom området renhållning från myndigheter och kommunala nämnder. Dock ej i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt Avfallsförordningen (2011:927) 74 Avfallsförordningen (2011:927) 81 2 st Avfallsförordningen (2011:927) 83 1 p Förordning om producentansvar för returpapper (2014:1074) 16, 27 Förordning om producentansvar för förpackningar (2014:1073) 42, 54 Renhållningschef Renhållningschef Renhållningschef Renhållningschef Renhållningschef Handläggare renhållningsenheten 28

176 Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning D 2:27 Beslut om avsteg från renhållningstaxa för enskilda abonnemang Renhållningschef D 2:28 Medge avvikelser eller undantag från renhållningstaxan om Renhållningschef avvikelsen eller undantaget inte är av principiell betydelse eller kan anses innebära någon olägenhet D 2:29 Tillämpning av timpriser för tjänster som inte finns reglerade i Renhållningschef renhållningstaxan D 2:30 Ansökan eller anmälan av avfallsverksamheter Miljöprövningsförord- Renhållningschef ningen 2013:251)1kap E. RÄDDNINGSTJÄNST Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning E 1 Utse personal att utföra tillsyn enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) 3 kap 14 och 5 kap 1 LSO Samhällsbyggnadschefen E 2 Utse personal att utföra tillsyn enligt 16 Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor Samhällsbyggnadschefen 29

177 F. SOCIALTJÄNST Nr Ärende Lag/Lagrum Delegat Anmärkning F 1 Beslut om talan i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol F 2 F 3 Utfärdande av fullmakt att föra nämndens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar och förhandlingar av skilda slag. Beslut huruvida omprövning skall ske 10 kap 2 SoL Sektorschef för arbetsliv o.stöd samt vård- och äldreomsorg 10 kap 2 SoL Sektorschef för arbetsliv o.stöd samt vård- och äldreomsorg 27 FvL Delegaten i ursprungsbeslutet Tillsynsärenden avseende verksamheten Tillsynsärenden avseende verksamheten Ej individärenden Omprövning av beslut 27 FvL Delegaten i ursprungsbeslutet F 4 Beslut om rättelse av beslut som blivit fel på grund av förbiseende och som är uppenbart oriktigt (självrättelse) 26 FvL Delegaten i ursprungsbeslutet Ej individärenden F 5 Anmälan till länsstyrelsen om missförhållanden i enskild verksamhet 13 kap 5 SoL Sektorschef F 6 Yttrande till tillsynsmyndighet i verksamhetsfrågor 13 kap 2 SoL Sektorschef Tillsynsmyndighet är Socialstyrelsen, länsstyrelsen i respektive län, JO och JK. I ärenden av principiell betydelse bör i första hand KS avge yttrande. 30

178 G. UTBILDNING Utbildning i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare G19 Beslut rörande samverkansavtal i GR (inkl prislista för interkommunal ersättning) inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola, ISGR, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare Övergripande Nr Ärenden Lag/Lagrum Delegat Anmärkning G18 Beslut om dagarna för höst- och vårterminens början och slut Sf 3:3 Gyf 3:2 Bildningsutskottet Bildningsutskottet G20 Yttranden till Skolinspektionen i ärenden som inte rör enskild Bildningsutskottet SMN ansvarar för yttranden gällande enskild person G.1 Överenskommelse med annan kommun att denna tar emot Sektorschef skola Avser t.ex. om restiden blir elever i ett visst geografiskt område: barn i förskola elev i förskoleklass elev i grundskola elev grundsärskola SL 8:12 SL 9:12 SL 10:24 SL 11:24 mycket kortare för barn i ett visst geografiskt område. Redovisas löpande 31

179 G.2 Interkommunal ersättning a. Förskola b. Förskoleklass c. Grundskola d. Grundsärskola e. Fritidshem f. Gymnasieskola (nationellt program) g. Gymnasieskola (preparandutbildning) h. Gymnasieskola (programinriktat individuellt val) i. Gymnasiesärskola j. Kommunal vuxenutbildning k. Särskild utbildning för vuxna NY Upprättande av årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan G.3 Beslut om att eleverna i gymnasieskolan ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel a. SL 8:17, 25:2, b. SL 9:16 c. SL 10:34 d. SL 11:33 e. SL 14:14 f. SL 16:50 g. SL 17:22 h. SL 17:23, 24 i. SL 19:22 43 j. SL 20:15, 21 k. SL 21:7 Sektorschef skola a,b,c,e,f,g,h,j,k Verksamhetschef d,i. Sektorschef skola SL 6:8 Förskolechef DL 3:16 Rektor SL 15:17 Rektor Inom GR finns avtal kring mottagande av barn och elever från andra kommuner samt ersättningsnivåer Årlig redovisning Årlig redovisning G17 Beslut om fördelning av bidrag till föräldraföreningar Sektorschef (skola) Grundskola och grundsärskola G.6 Beslut om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden i grundskola och grundsärskola (efter förslag av rektorn) Sf 9:4 Sf 10:3 Verksamhetschef grundskola Verksamhetschef redovisar avvikelser från gemensam grund årligen till bildningsutskottet G.7 Beslut om urval av ämnen som elevens val i grundskola och grundsärskola SL 10:4, 11:6 Sf 9:8, 10:5 NY Beslut om urval av moderna språk SL 10:4 Sf 9:5,7 Rektor Rektor Årlig redovisning Efter samråd med verksamhetschef och rektorsgrupp Årlig redovisning av förändringar 32

180 NY NY Beslut om antalet skoldagar i veckan ska begränsas till fyra för en klass eller grupp i åk 1 eller 2 i särskolan. Besluta om skolskjutsarnas färdväg och de platser där av- eller påstigning sker SF 3:4 Rektor Löpande redovisning Förordning (1970:340) om skolskjutsning Skolskjutssamordnare Redovisas årligen Gymnasieskola och gymnasiesärskola G.8 Beslut att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program (inkl omfattning) Gyf 4:12 Verksamhetschef (gymnasieskola) Löpande redovisning NY Arbetsplatsförlagt lärande byts vid platsbrist ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan Gyf 4:13, 6:5 Rektor Årlig redovisning G.9 Beslut om antalet undervisningstimmar för varje kurs och för gymnasiearbetet/gymnasiesärskolearbetet samt om hur fördelningen av undervisnings-tiden över läsåren ska göras. Gyf 4:22 Verksamhetschef (gymnasieskola) Rektor Årlig redovisning G.10 Beslut om vilka kurser som skall erbjudas som programfördjupning Gyf 4:6 Rektor Årlig redovisning av förändringar NY Beslut om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val Gf 4:7, 4:7a Rektor Årlig redovisning av förändringar G.11 Beslut om fördelning av elever inom program indelade i nationella inriktningar, särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra eller tredje läsåret Gyf 7:6 Rektor Då inriktningsgaranti ej medgivits. Årlig redovisning. G.12 Beslut att eleven ska få byta studieväg Gyf 7:9 Rektor Ska till SMN G.13 Beslut om förlängd undervisning på ett nationellt Gyf 9:7 Rektor Ska till SMN program 33

181 G.14 Beslut om ändring av studieorganisation genom justering av antal platser för år 1 på gymnasieskolan/gymnasiesärskolan under tiden januari september. Sektorschef Skola Verksamhetschef Preliminärt beslut tas av kommunstyrelsen. Utifrån elevernas val kan justeringar behöva göras. Löpande redovisning. G21 Ansvara för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet Gyf 4:12 Rektor Ej beslut (inkl kravuppfyllelse G22 Redovisa hur eleven fått sin garanterade undervisningstid Gyf 4:22 Rektor Ej beslut G.3 Beslut om att eleverna i gymnasieskolan ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel SL 15:17 Rektor Vuxenutbildning NY Beslut om vilka nationella kurser som ska ges VuxF 2:9 Rektor Årlig redovisning G.4 Beslut om att böcker och andra lärverktyg, som varje elev i kommunal vuxenutbildning/särskild utbildning för vuxna/ har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar anskaffningskostnaderna SL 20:7 SL 21:6 Rektor G.5 Beslut om att elever i utbildning i svenska för invandrare ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg SL 22:5 Rektor 34

182 Tjänsteskrivelse 1(6) Handläggarens namn Gunbritt Ornée Ramhandling för ridanläggning (Dnr KS2011/ ) Sammanfattning Kongahälla Ridsällskap (KRS) är i dag lokaliserade i Ytterby mellan Stället och Björkås. I ÖP 2010 (antagen ) finns detta område med som ett utvecklingsområde för bostäder, vilket stämmer väl överens med GR;s strukturbild som kommunen godkänt. KRS äger sin ridanläggning men marken ägs av kommunen och är upplåten med tomträtt. Avstående och dödning av tomträtten förutsätter en frivillig överenskommelse med KRS. Förvaltningen bedömer att KRS verksamhet är en viktig del i föreningsutbudet i Kungälvs kommun och ridsport är en sport som till stor del utövas av flickor. Förvaltningen fick i uppdrag av Kommunstyrelsen ( 387/2011) att tillsammans med KRS utreda förutsättningarna för att flytta KRS från Ytterby till Trankärr samt utreda ägandefrågan för eventuell ny anläggning. Till kommunens allmänna kompetens hör bl.a. idrotts- och fritidsverksamhet och ett av kommunstyrelsens mål är att fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur och fritidsliv ( 226/2012) fick förvaltningen i uppdrag att ta fram ramhandling till en kommunal ridanläggning. Förvaltningens förslag är att ridanläggningen byggs och ägs av kommunen och därefter uthyrs till KRS med marknadsmässig hyra. Förvaltningen föreslår att KRS ges möjlighet att söka ett kommunalt föreningsbidrag. Anläggningen tillgänglighetsanpassas så att verksamhet ska kunna bedrivas för barn och vuxna med olika typer av funktionshinder. Den planerade anläggningen är tänkt att byggas utefter principen lösdrift (aktiv hästhållning) som är ett system för grupphästhållning. Till detta planeras flertalet miljöåtgärder bl a installation av solcellsanläggning på 1200 m2, som enligt energikalkyl kommer täcka hela energibehovet. I den uppskattade prognosen på investeringen av ridanläggning på Trankärr, bedöms den totala investeringen på anläggningen till 28 miljoner kr. KRS kommer att hyra ridanläggningen av kommunen efter marknadsmässiga principer. Föreningen kan, efter egen ansökan, erhålla ett föreningsbidrag. Bakgrund Kongahälla Ridsällskap (KRS) är i dag lokaliserade i Ytterby mellan Stället och Björkås. Ytor som används av KRS omfattar stora delar av de öppna ytorna som finns i Ytterby väster om Bohusbanan. I takt med att Ytterby har växt har KRS blivit allt mer omgärdat av bebyggelse. I ÖP 2010 (antagen ) finns detta område med som ett utvecklingsområde för bostäder. Västra Ytterby har närhet till kollektivtrafik och fantastiska möjligheter till god boendemiljö med natur och kulturmiljöer intill. Hela Ytterby skulle kunna rymma upp emot ca ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

183 2(6) 3000 bostäder som ligger nära Ytterby station. Detta stämmer väl överens med GR;s strukturbild som kommunen godkänt. Trankärrs gård med jordbruksmark ligger utom tätortsavgränsningen och är inte med som utvecklingsområde för bostäder i ÖP KRS äger sin anläggning men marken ägs av kommunen och är upplåten med tomträtt. Avstående och dödning av tomträtten förutsätter en frivillig överenskommelse med KRS. Ytor som används för bete och foderproduktion, arrenderar KRS av kommunen. Förvaltningen fick i uppdrag av Kommunstyrelsen ( 387/2011) att tillsammans med KRS utreda förutsättningarna för att flytta KRS från Ytterby till Trankärr samt utreda ägandefrågan för eventuell ny anläggning ( 226/2012) fick förvaltningen följande uppdrag: 1. Att ta fram ramhandling till en kommunal ridanläggning som kan utgöra underlag för beslut om flytt av Kongahälla ridsällskap från Ytterby till Trankärr. 2. Förvaltningen får i uppdrag att undersöka hur lämplighetsprövningen av ridanläggningens byggnation ska göras. 3. Underlaget ska dessutom belysa de konkurrensmässiga sakförhållandena. Det planerade lokalisationen för ridanläggningen ligger utanför tätortsavgränsningen och ingår inte i ÖP 2010 som utvecklingsområde för bostäder ( 197/2012) beslutade Miljö- och byggnadsnämnden att säga ja till att pröva ett förhandsbesked för en ridanläggning på fastigheten Trankärr 2:1. I den omvärldsanalys som är gjord kan konstateras att över 50% av befintliga ridanläggningar som idag drivs av ridföreningar är kommunalt ägda. Anläggningarna ägs av kommunerna och hyrs eller arrenderas av föreningarna. Olika typer av föreningsbidrag är också vanligt, dessa kan se olika ut i olika kommuner både när det gäller typer av bidrag och storleken på bidragen. Exempel på föreningsbidrag kan vara verksamhetsbidrag, driftbidrag, investeringsbidrag och i förekommande fall även bidrag för inköp av hästar. Verksamhetens bedömning Området, som idag nyttjas av KRS med anläggning och betesmarker, är mycket strategiskt för Ytterbys utveckling. Det centrala läget skulle kunna rymma upp emot 3000 bostäder som ligger nära Ytterby station. Detta stämmer väl överens med GR;s strukturbild som Kommunen godkänt. Västra Ytterby har närhet till kollektivtrafik, fantastiska möjligheter till god boendemiljö med natur och kulturmiljöer intill. KRS har idag svårt att bedriva sin verksamhet på ett bra sätt. Dels på grund av att de till stor del över tid blivit kringbyggda och dels på grund av att det rent ekonomiskt är svårt att klara av verksamheten som innefattar ägande, drift och underhåll av stallbyggnader, manege, parkering mm. Föreningen har cirka 350 aktiva medlemmar där de flesta är mellan 7-20 år och där flertalet är flickor (94%). KRS:s verksamhet består till stor del av att ge ridlektioner och att bedriva lägerverksamhet. Tävlingar, föreläsningar och kurser förekommer också. Enligt egen utsago så fungerar ridverksamheten också parallellt som en fritidsgård

184 3(6) KRS är medlemmar i Ridsportförbundet som är en del i Riksidrottsförbundet. I den statistik, som riksidrottsförbundet presenterar, är ridsporten den näst största ungdomsidrotten i Sverige, större än både ishockey och innebandy. Det är bara fotbollen som är större till antalet utövare. Med Kommunens utvecklingsplaner i Ytterby i enlighet med ÖP2010, skulle KRS möjligheter att finnas kvar och utvecklas, till att börja med försvåras, för att senare omöjliggöras. Förvaltningen bedömer att det kan vara lämpligt att KRS flyttas till en kommunalägd ridanläggning på Trankärr i samband med att Kommunen planerar och genomför byggnationen av Västra Ytterby i enlighet med ÖP Förvaltningen bedömer även att KRS verksamhet är en viktig del i föreningsutbudet i Kungälvs kommun och ridsport är en sport som till stor del utövas och av flickor. Kommunen är markägare till Trankärrs gård som ligger i nära anslutning till Kungälv och Tvetenområdet. Gården har en lång tradition av djurhållning. Om ridanläggningen lokaliseras strax söder om befintlig mansgård bedöms störningarna bli begränsade för omgivande bebyggelse. Detta läge gör att Trankärrs gård kan bevaras med ett öppet jordbrukslandskap samtidigt som det inte motverkar en eventuell kommande utveckling av norra delen av Trankärr i enlighet med ÖP Den planerade anläggningen är tänkt att byggs utefter principen lösdrift (aktiv hästhållning) som är ett system för grupphästhållning i en planerad paddock där hästen kan röra sig fritt i flock med andra hästar. Utfodringen sker individanpassat och automatiserat med datachip anpassat till varje häst på ett sätt som återspeglar hästens naturliga ätvanor över dygnet. Detta leder till en fysiskt och psykiskt hälsosammare häst. Dessutom förbättras arbetsmiljön för den som arbetar med hästarna. Uppdelat i olika delar ex foderstation, vilozon, ligghall grovfoder. Bygger på att hästarna är i rörelse runt de olika funktionerna. Erfarenheter visa också på att man på detta sätt sänker driftkostnaderna. Förvaltningens förslag är att Ridanläggningen byggs och ägs av kommunen och därefter uthyrs till KRS av kommunen till marknadsmässig hyra. I hyresavtalet skall framgå att föreningen inte äger rätt att hyra ut boxar. Anläggningen tillgänglighetsanpassas så att verksamhet ska kunna bedrivas för barn och vuxna med olika typer av funktionshinder. Förvaltningen föreslår att KRS ges möjlighet att söka ett kommunalt föreningsbidrag. I detta föreningsbidrag regleras vad kommunen förväntar sig av föreningen utöver traditionell ridskoleverksamhet. Bland annat förväntas en aktivt samverka med skola, handikappomsorgen och arbetsliv och stöd och även samverka med andra befintliga ridföreningar i kommunen. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Kommunfullmäktiges mål: Gör rätt från början investera i barn och unga. Kommunstyrelsens mål: Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur och fritidsliv. Sektorn Kultur och Samhällsservice mål: Kommunens system för föreningsbidrag ses över i syfte att aktivt bidra till ökat bredd och utbud riktat till barn och unga. Genom att anlägga en kommunal ridanläggning och ge kommunalt föreningsstöd till den ridföreningen som hyr och bedriva ridverksamhet i anläggningen stöder kommunen flickors idrottande. Ridsport är Sveriges näst största ungdomssport enligt Riksidrottsförbundet Rf och dess utövare domineras av flickor. Anläggningen kommer att tillgänglighetsanpassas för att även olika handikappgrupper skall kunna tillgodogöras sig denna aktivitet.

185 4(6) Bedömning i relation till barnperspektivet FN:s konvention om barns rättigheter. Artikel 31: Vila och fritid 1.Konventionstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. De barn som är medlemmar i KRS och har närvarat vid föreningens årsmöte har både fått information och haft möjlighet att uttrycka sina åsikter. Ungdomssektionen i KRS har fått komma med idéer och förslag till ridskolans planeringsgrupp. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet En kommunal centralt belägen Ridanläggning kommer framförallt att kunna stödja flickors idrottande på ett positivt sätt. När det gäller medlemmar i ridföreningar så är det till stor del flickor och kvinnor som är de aktiva utövarna. I många av våra andra kommunala Idrottsanläggningar kan vi se att fördelningen mellan flickor/pojkar män/kvinnor är något mansdominerat. Genom en kommunal ridanläggning kan detta förhållande delvis rättas upp. Teknisk bedömning/genomförandeplan Ridanläggningen planeras att byggas som Aktiv grupphållning av hästar. Det innebär att hästarna hålls i en lösdrift, som är planerade för att få hästarna i konstant rörelse, vilket är det naturliga beteendet för djuren. Med hjälp av teknik fodras hästarna regelbundet mellan gånger per dygn, där varje individ får den mängden foder som är avsett för just den hästen. I och med lösdriftsanläggning och möjligheten för hästen själv välja om den vill vara ute eller gå in i ligghall, gör att det inte behövs kontinuerlig skötsel av stora stall med boxar för uppställning. De positiva effekterna av detta, är inte bara minskade drift- och underhållskostnader, utan även en säkrare och mer ergonomisk arbetsplats. Till detta planeras flertalet miljöåtgärder, installation av solcellsanläggning på 1200 m2, som enligt energikalkyl kommer täcka hela energibehovet. Väljer man att utnyttja mer takyta, kan anläggningen producera mer energi än den gör av med. Stor vikt kommer att läggas på tillgänglighetsåtgärder, inte bara för besökare, utan även en komplett anläggning för att bedriva ridsport med funktionshinder. Investeringskostnaden för en Aktiv grupphållning av hästar, är enligt studie 2/3 delar mot en konventionell hästhållning, men uppskattning av kalkylerad anläggning ser ut att bli likvärdig konventionell, eller möjligtvis något mer kostsam. Fördelen med den Aktiva grupphållningen är att driftkostnaden beräknas till endast 1/3 del av konventionell hästhållning. Anläggningen planeras att byggas i sunda, miljöriktiga, energieffektiva och hållbara material, som ger en låg underhållskostnad över tid.

186 5(6) Juridisk bedömning Bedömningen avser huruvida uppförande och uthyrning av ridanläggning kan anses rymmas inom den kommunala kompetensen. Den grundläggande bestämmelsen om kommunernas allmänna kompetens återges i 2 kap. 1 kommunallagen (KL). Enligt bestämmelsen får kommuner själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar och som inte ska handhas enbart av annan, t.ex. staten. I förarbetena till 1991 års kommunallag sägs, i anslutning till bestämmelsen, sägs: Om det med hänsyn till arten av ett visst ändamål anses vara ett allmänt intresse att en kommun eller ett landsting främjar ett visst ändamål, är de berättigade till detta, även om åtgärden kommer bara en mindre del av kommunens eller landstingets område eller ett mindre antal av medlemmarna direkt till godo. Allmänintresset förutsätter alltså inte att ett kvantitativt betydande behov är för handen. Allmänintresset får bedömas med utgångspunkt i om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt osv. att kommunen eller landstinget befattar sig med angelägenheten. Till kommunens allmänna kompetens hör bl.a. idrotts- och fritidsverksamhet. I rättspraxis inom området fritidsverksamhet kan nämnas att det har ansetts ligga inom kommunens kompetens att t.ex. uppföra idrottshall, köpa idrottsanläggningar, badanläggningar, golfbana, uppföra idrottshall m.m. Uppförande och uthyrning av ridanläggning bör därför i sig kunna rymmas inom den allmänna kompetensen. Förvaltningen menar att en uthyrning som sker till marknadsmässig hyra torde vara godtagbar ur kommunalrättslig synpunkt och kommunen undviker i sådant fall risken av att uthyrningen skulle kunna betraktas som otillåtet stöd till enskild näringsidkare(jfr 2 kap. 8 KL) eller komma i konflikt med statsstödsreglerna (jfr artikel fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). För att undvika att ett hyresavtal kan komma att betraktas som driftentreprenad vill förvaltningen påpeka att hyresavtalet inte får innebära, att kommunen kommer att utöva ett större mått av styrning över föreningens verksamhet samt att föreningens ansvar för anläggningens drift, skötsel, reparation och underhåll inte går utöver vad som är normalt för en hyresgäst i motsvarande situation. Ekonomisk bedömning I den uppskattade prognosen på investeringen av ridanläggning på Trankärr, bedöms den totala investeringen på anläggningen till 28 miljoner kr. Kostnaderna är fördelade på, ett ridhus med tillhörande omklädning, lektionssal, administrativa ytor samt café och uppehållsyta, en stallbyggnad med skötselspiltor, ett garage/servicebyggnad, gödselplatta, paddock, grusade hagar/aktivitetsyta med tillhörande ligghall och foderstationer. Det ingår även hårdgjord grusad yta för parkeringsmöjligheter, samt mindre asfalterat område för parkering. I valet av material och utformning av byggnaderna, kommer stor vikt läggas vid material som har lång livslängd och låg underhållsfrekvens. Energikostnaderna beräknas till mycket låga, då planen är att utnyttja delar av de stora takytorna för solcellsanläggning kvadratmeter solceller beräknas täcka hela det inköpta energibehovet. Av de sammanlagda nybyggnadsytor på ca: 2400 kvadratmeter, varav ca: 450 kvadratmeter är rumstempererade, ca 20, uppskattas en underhållskostnad på 500 kr/m2. Övriga ytor hålls temperaturen på ca: 10 och är av en enklare uppbyggnad, där beräknas underhållskostnaden till 300 kr/m2. Till detta beräknas även en tillsyn och skötselkostnad på ca: 200 tkr/år. En första exploateringskalkyl över ett utbyggt Västra Ytterby är gjord. Kalkylen pekar på att investeringen för ridanläggningen kan täckas av intäkterna från exploateringen. KRS får hyra ridanläggningen av kommunen enligt marknadsmässiga principer.

187 6(6) Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen får i uppdrag att anlägga en kommunal ridanläggning på kommunens fastighet Trankärr 2:1. 2 Lämplighetsprövning av ridanläggningen ska ske genom bygglov. 3 Hyreskontrakt för ny ridanläggning och avtal om tomträttens upphörande ska tecknas innan byggnation av ridanläggningen startar. Kjell Persson Fritidschef Robert Hallman Sektorchef Kultur och samhällsservice Expedieras till: Kjell Persson och Robert Hallman Kultur och Samhällsservice, Gunbritt Ornée och Henrik Haglund KLS För kännedom till:

188

189 Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Johan Emanuelsson Beslut om va-policy (Dnr KS2013/1902-9) Sammanfattning Samhällsbyggnadssektorn har under 2014 arbetat med att ta fram en va-plan för Kungälvs kommun och är klar med de två första delarna av va-planen, va-översikten och va-policyn. Med kommunal va-planering menas ett styrdokument som beskriver hur kommunen ska lösa va-försörjningen i hela kommunen, det vill säga både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde för va. Med va-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten, där avloppsvatten innefattar både spillvatten och dagvatten. En va-plan är ett grundläggande och viktigt dokument vid samhällsplanering, inte bara sett från va-verksamhetens och Miljöenhetens behov utan även från behoven vid såväl detaljplanearbetet som vid bygglovshanteringen. För att samhällsbyggnadssektorn ska kunna arbeta vidare med den sista delen av va-planen, va-delplanerna, måste Kommunfullmäktige fatta beslut om att anta va-policyn då dokumentet är ett viktigt styrmedel i det fortsatta arbetet. Vid SU-sammanträdet, , uttryckes en önskan om ändringar på ett par punkter i vapolicyn. Ändringarna nedan har införts i en uppdaterad version av va-policyn (se bilaga till skrivelsen). - Införande av en ny punkt som förklarar medborgarnas möjlighet att tillåtas göra delbetalningar av anläggningsavgiften för kommunalt va, samt utökad information gällande ekonomiska aspekter som relaterar till anslutning till kommunalt va. - Omarbetning av ställningstagande nummer 3 i policyn. Bakgrund Den 15 januari 2014 gav Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadssektorn i uppdrag att påbörja arbetet med en va-plan för Kungälvs kommun med representanter från va-enheten, Miljöenheten, Planenheten och Bygglovsenheten. Med kommunal va-planering menas ett styrdokument som beskriver hur kommunen ska lösa va-försörjningen i hela kommunen, det vill säga både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde för va. Med va-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten, där avloppsvatten innefattar både spillvatten och dagvatten. I det Åtgärdsprogram som är beslutat av Vattenmyndigheten för Västerhavet finns sex åtgärder som riktar sig till kommunerna däribland åtgärd 37 som lyder: Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

190 2(4) Va-planen ska utformas enligt Havs- och vattenmyndighetens nationella vägledning om kommunal va-planering Va-planen bör innehålla tre huvuddelar; Va-översikt Beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och framtida behov både inom och utanför det nuvarande verksamhetsområdet. Va-översikten är ett underlag för den fortsatta va-planeringen och kan fungera som ett underlag till Översiktsplanen. Va-policy Strategiska vägval fastställs, riktlinjer för hantering av olika frågor och prioriteringsgrunder. Va-policyn ska behandlas av Framtid- och utvecklingsberedningen (FoU) och antas av Kommunfullmäktige (KF). Detta blir ett viktigt styrmedel i arbetet med va-delplanerna och med Översiktsplanen som helhet. Va-delplaner De kommunala va-delplanerna tas fram utifrån va-översikten och vapolicyn. De ska vara levande dokument som ska kunna uppdateras och aktualiseras var för sig. Innehållet ska vara konkreta handlingsplaner för de förändringsbehov som identifierats. De olika avsnitten kan till exempel vara plan för den allmänna vaförsörjningen inom verksamhetsområdet, plan för va-försörjningen utanför nuvarande verksamhetsområde, dagvattenplan samt vattenförsörjningsplan. va-delplanerna beslutas av Kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadssektorn har under 2014 tagit fram de två första delarna av va-planen, vaöversikten och va-policyn. Utifrån det underlag som finns i va-översikten har samhällsbyggnadssektorn kommit fram till ett antal ställningstaganden som finns i va-policyn och som anger hur kommunen vill och bör agera, givet de förutsättningar som finns, för att uppnå en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning. Va-policyn har beretts av FoU. Där konstaterades att policyn kan föras vidare för behandling i KS och KF. Under beredningen framkom avvikande åsikter från (C) och (M) och dessa återfinns i bilaga till skrivelsen. Verksamhetens bedömning Va-planen bidrar till att tydliggöra förutsättningarna för va-försörjningen i samband med andra strategiska beslut i kommunen. En va-plan utgör ett bra beslutsunderlag och ger därmed möjlighet till en mer demokratisk hantering av vattenfrågor i kommunen. I Kungälvs kommun är utbyggnadsbehovet av kommunal va-försörjning stort i så kallade omvandlingsområden; prioritering och planering för va-utbyggnad blir därför en viktig del av va-planen. Va-planering ger möjlighet till en samlad bedömning av var, när och i vilken ordning den allmänna va- anläggningen behöver byggas ut och var andra lösningar är mer lämpliga. Den ger möjlighet att planera för en långsiktigt hållbar va-försörjning i områden som idag inte berörs av de allmänna vattentjänsterna. Fastighetsägare och andra aktörer i kommunen kan få tydligare information om vilka områden som ska anslutas till den allmänna anläggningen, vad som gäller fram till dess och vad som krävs av fastighetsägare inom områden som inte kommer att anslutas. Enligt Lag (2006:412)om allmänna vattentjänster (LAV) 6 är kommunen skyldig ordna en allmän va-försörjning där det finns ett behov i ett större sammanhang på grund av miljöoch/eller hälsoskäl. Om inte kommunen inrättar ett verksamhetsområde i de här områdena kan länsstyrelsen med stöd i 51 i samma lag, förelägga kommunen att uppfylla sina plikter.

191 3(4) Va-planering är kommunens möjlighet att själv påverka och styra i vilken ordning olika områden ska anslutas. Utöver utbyggnadsbehovet i omvandlingsområdena så ska va-planen även hantera prioriteringar och åtgärder på befintlig anläggning inom verksamhetsområdet samt områden där enskilda lösningar är de bästa även i framtiden. En va-plan är ett grundläggande och viktigt dokument vid samhällsplanering, inte bara sett från va-verksamhetens och Miljöenhetens behov utan även från behoven vid såväl detaljplanearbetet som vid bygglovshanteringen. Detta kräver därför ett samarbete mellan olika enheter inom samhällsbyggnadssektorn. Genom att arbeta med va-planering parallellt med översiktsplaneringen kan dessa processer ge inspel och utgöra underlag för varandra. I samband med att översiktsplanen ses över bör även va-planen uppdateras. På detta sätt kan va-planen successivt utvecklas och bli allt mer heltäckande. Samhällsbyggnadssektorn har utgått från att kommunens fattade beslut angående VA i kustzon utgör en förutsättning som inarbetas i va-planen. Utifrån förutsättningarna framtagna i va-översikten och va-policyns ställningstaganden, har samhällsbyggnadssektorn identifierat sex stycken va-delplaner som samhällsbyggnadssektorn behöver arbeta vidare med. Dessa är; Utbyggnadsplan för allmänt va Plan för områden med enskild va-försörjning Dagvattenplan Drifts-, underhålls- och förnyelseplan för allmänt va Vattenförsörjningsplan Brand- och släckvattenplan För att samhällsbyggnadssektorn ska kunna arbeta vidare med del tre av kommunens va-plan, va-delplanerna, måste kommunfullmäktige fatta beslut om va-policyn då dokumentet är ett viktigt styrmedel i det fortsatta arbetet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Va-planen har utgångspunkt i ett antal av de strategiska mål som sats upp av kommunfullmäktige, såsom; Attraktivt boende Minskad miljö- och klimatpåverkan Strategiska förutsättningar (balans mellan ekonomi, kvalitet och behov) Bedömning i relation till barnperspektivet Bedömningen är att arbetet med va-plan kommer att gynna barn i lika stor utsträckning som övriga individer i samhället. Va-planen leder inte till någon form av diskriminering av barn. Genom införlivandet av kommunfullmäktiges strategiska mål så kommer också barns miljö och boendemiljö att förbättras.

192 4(4) Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Effekterna av arbetet med va-planen berör män och kvinnor i samma utsträckning. Teknisk bedömning/genomförandeplan Detta dokument avser en policy och en teknisk bedömning bedöms inte som nödvändig. Genomförandeplaner kommer att upprättas för respektive delplan. Tekniska bedömningar kommer att göras för respektive delplan när detta krävs Juridisk bedömning Va-planen har förankring i lagstiftning genom Lagen om allmänna vattentjänster (LAV), Planoch bygglagen (PBL) och Miljöbalken (MB) m.fl. Det finns i dagsläget inget formellt juridiskt krav på att upprätta kommunala va-planer, men det bedöms vara en förutsättning för att uppfylla kommunala och regionala mål. I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram slås också fast att kommunala va-planer bör tas fram för att uppfylla satta mål i EU:s vattendirektiv. Ekonomisk bedömning Va-planering kräver till en början extra resurser men leder på sikt till att åtgärder kan genomföras på ett mer effektivt sätt och ger därför större nytta per satsad krona. Resurser behövs till både intern och extern tid för att arbeta med va-planen. Varje enhet föreslås ta kostnaderna för sin egen tid och extern tid ska belasta den enhet som har behov av konsulthjälp. Förslag till beslut Va-policyn för Kungälvs kommun antas. Lisa Strandberg-Werlenius tf. Samhällsbyggnadschef Anders Holm Verksamhetschef för VA- Teknik/Trafik Gata Park Expedieras till: Samhällsbyggnad, Lisa Strandberg-Werlenius, Dragan Medan, Anders Holm, Kristina Franzén, Henrik Levin, Anna Silfverberg-Poulsen För kännedom till: Samhällsbyggnad, Maria Hübinette, Linda Andreasson, Lina Larsson, Johan Emanuelsson

193 Va-plan för Kungälvs kommun Del 2. Va-policy

194 1 Del 2. Va-policy Kungälvs kommun har ansvar för att kommunens invånare har tillgång till bra dricksvatten och att avloppshantering från bostäder och verksamheter sköts på ett säkert sätt, både med hänsyn till människors hälsa och miljön. I va-policyn anger kommunen hur man vill och bör agera, givet de förutsättningar som finns, för att uppnå en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning. I va-policyn har kommunen tagit fram ställningstaganden, som tillsammans med nulägesbeskrivningen i va-översikten, ska ligga till grund för de beslut som fattas om vattenoch avloppsförsörjningen framöver. Utifrån förutsättningarna framtagna i va-översikten och va-policyns ställningstaganden, ska sedan va-planens olika delar med åtgärder och planering för framtida arbete tas fram. Kommunen delas upp i tre delar med olika förutsättningar; allmänt va-område, vautbyggnadsområde och enskilt va-område. I figur 1 är de tre olika va-planområdena markerade. Allmänt va-område De områden som idag ligger inom verksamhetsområdet för allmän vatten- och avloppsförsörjning. Va-utbyggnadsområde De områden som är identifierade som eventuella så kallade 6 - områden enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV), där kommunen har en skyldighet att ordna en allmän va-försörjning om det finns behov i ett större sammanhang på grund av miljö- och/eller hälsoskäl. En behovsbedömning och prioriteringsordning av utbyggnaden kommer att tas fram i va-planens tredje del. Enskilt va-område De områden där fastigheter ligger enskilt och där det bedöms vara lämpligt med enskilt va även i framtiden. Ord, begrepp och termer som används i det här dokumentet förklaras i ordlistan som finns under kapitel 8 i va-översikten. Enskilt va-område Vautbyggnadsområde Allmänt va-område Figur 1. Principiell skiss som visar de olika va-planområden: allmänt va-område, va-utbyggnadsområde och enskilt va-område. Va-plan för Kungälvs kommun 1 (6) Del 2. Va-policy

195 2 Ställningstaganden 2.1 Enskilda va-anläggningar 1. Kommunen ska arbeta för att alla större vattentäkter som har ett uttag på mer än 10 m3/dygn eller som försörjer fler än 50 personer ska ha ett tillfredsställande skydd. 2. Prioriteringsordningen av tillsynen bör utgå från befintlig övergödningsproblematik, hälsoskyddsaspekter och vid ansökningar om byggnation. Det kan innebära prioritering av vattenområden som riskerar att inte uppnå god status enligt ramdirektivet för vatten eller Natura 2000-områden. 3. I områden som kommer att bli framtida kommunala verksamhetsområden så gäller att nybyggnation i första hand skall avvakta till dess att den kommunala lösningen är inrättad. Detta gäller i synnerhet för områden som förväntas bli kommunalt verksamhetsområde inom snar framtid. Förutsättningar för att nybyggnation ändå ska kunna tillåtas är att den inte medför en ökad belastning på recipienten eller att det uppkommer en ökad risk för miljömässiga eller hälsomässiga olägenheter i området. Krav på kretsloppsanpassade och klosseterande system kan därför komma att ställas. Tillstånd för sådana lösningar kommer även att tidsbegränsas. En prövning utförs av kommunens miljöenhet i varje enskilt fall. 4. Inom område som ska omfattas av verksamhetsområde för spillvatten inom 3 år ställs inte krav på åtgärder annat än vid uppenbar risk för olägenhet för människors hälsa eller vid ansökan om bygglov för till- och ombyggnad. I dessa fall tillåts avloppslösningar i form av torr toalettlösning alternativt sluten tank för wc. Om byggnation innebär höjd va-standard kan även krav på åtgärder på avloppsanläggningen för BDT ställas. De tillstånd som ges tidsbegränsas i enlighet med tidsplan för va-utbyggnad. 5. I områden som ska omfattas av verksamhetsområde för spillvatten inom 3-10 år ställs krav på åtgärder beroende på status och ålder på befintliga avloppsanläggningar. Nya ansökningar ges tidsbegränsade tillstånd för avloppsanläggningen som anpassas till tidsplanen för va-utbyggnaden. 6. På kommunens öar utan fast förbindelse och som saknar bilvägar tillåts endast torra toalettlösningar och BDT med eget omhändertagande av slam om inte kommunalt verksamhetsområde inrättas. 7. Inom enskilt va-område ska i första hand möjligheten att ansluta till befintliga kommunala eller samfällda reningsverk alltid beaktas, i andra hand ska gemensamma lösningar för flera fastigheter eftersträvas. 8. Innan bygglov eller förhandsbesked ges för enskilda hus ska det framtida behovet av en samlad va-lösning med kommunalt ansvar beaktas. 2.2 Anslutning till allmänt va via avtal 9. Enskilda fastigheter och samfälligheter ska ges möjlighet att ansluta till kommunala vaanläggningar via avtal om de inte faller inom 6 lagen om allmänna vattentjänster. 10. Innan avtal kan upprättas bör miljöenheten bedöma vilka fastigheter i området som behöver åtgärda sina anläggningar. Miljöenhetens utlåtande ska vara ett underlag för lantmäteriförrättningen. 11. Vid avtalsanslutning finansieras va-utbyggnaden, från anslutningspunkten till fastighetsgränsen, av samfällighet, privat person eller juridisk person. Va-plan för Kungälvs kommun 2 (6) Del 2. Va-policy

196 2.3 Utbyggnad av allmänt va 12. Utbyggnad av allmänt va sker i överensstämmelse med Översiktsplanen, samt till områden som faller inom 6 lagen om allmänna vattentjänster. 13. Inom framtagna va-utbyggnadsområden som faller inom 6 lagen om allmänna vattentjänster, ska verksamhetsområde för dricksvatten och spillvatten bildas. Om behovet finns med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön ska även verksamhetsområde för dagvatten bildas. 14. Prioriteringsordningen av va-utbyggnaden bestäms utifrån behovet av vatten och avlopp med hänsyn till hälsa, miljö och intentioner i översiktsplanen, samt tekniska och ekonomiska aspekter. 15. Kommunen ska vara huvudman vid utbyggnad av va-system i ett större sammanhang. Ur Vattentjänstlagen en handbok av Jörgen Qviström Det har understrukits i förarbetena till LAV att det knappast är godtagbart att relativt stora bostadsområden med eget internt distributionsnät förläggs utanför verksamhetsområdet, trots att den allmänna va-anläggningen betjänar dem med både vatten och avlopp. En va-anläggning av detta slag, som för sin försörjning är helt beroende av den allmänna anläggningens tjänster, bör inte undantas från verksamhetsområdet. Användarna där ska inte behöva finna sig i ett för dem betydligt sämre va-rättsligt förhållande än vad andra som betjänas av den allmänna anläggningen har. 16. Va-utbyggnad i område som ansluts till allmänt va bör dimensioneras så att all befintlig och planerad bebyggelse kan anslutas. 17. Onyttiggjorda enskilda anläggningar äldre än 10 år löses inte in vid utbyggnad av nytt verksamhetsområde. Onyttiggjorda enskilda anläggningar utan tillstånd löses inte in. 2.4 Allmänna va-anläggningar 18. Det ska finnas beredskap avseende såväl utrustning som personal och kompetens för händelse av driftstörning i den allmänna va-försörjningen. 19. Kommunens dricksvattenberedning ska uppfylla GDP (God Desinfektionspraxis) - rekommendationer. 20. Allmänna vattenverk ska vara utrustade med reservkraftverk för elförsörjning. 21. Dricksvattenleverans till viktiga samhällsfunktioner så som sjukhus, vårdhem och dylika verksamheter har högst prioritet. 22. Kommunen ska se till att skyddet för allmänna vattentäkter och beredningsanläggningar är uppdaterat. 23. En vattenförsörjningsplan för Kungälvs kommun skall upprättas utifrån den regionala vattenförsörjningsplanen. 24. Den allmänna va-anläggningen ska hålla en förnyelsetakt som tryggar en säker dricksvattenförsörjning. Förnyelsetakten ska också säkerställa minsta möjliga negativa omgivningspåverkan. 25. Kommunen ska verka för att minimera mängden tillskottsvatten och dräneringsvatten i spillvattenledningar, både i den allmänna va-anläggningen och i privata anläggningar som är anslutna till den allmänna va-anläggningen. 26. Befintliga allmänna va-anläggningar ska säkerställas så att funktionen bibehålls vid översvämning och klimatförändringar. 27. Inom Kungälvs kommuns verksamhetsområden för spillvatten och dagvatten ska Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare följas. Kommunen ska ta fram egna riktlinjer för utsläpp från fordonstvättar. Va-plan för Kungälvs kommun 3 (6) Del 2. Va-policy

197 28. Detaljplaneläggning görs endast där allmänt va är möjligt. 29. Detaljplaneläggning och utbyggnad av allmänt va ska samordnas. 30. Anläggningsavgiften ska anpassas efter va-kollektivets investeringsbehov. Vid anslutning av ytterligare bostäder till verksamhetsområdet ska en kostnadstäckning på 100 % eftersträvas. LAV 30 Avgifterna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva va-anläggningen. Det innebär att va-kollektivet finansierar, genom va-taxan, normal drift och underhåll av den allmänna va-anläggningen, samt utbyggnad av överföringsledningar till och utbyggnad inom nya verksamhetsområden. 31. Medborgares möjlighet till delbetalning av anläggningsavgiften förhåller sig till rådande lagstiftning. Medborgare finner information gällande ekonomiska aspekter vid anslutning till kommunalt va i bilaga till va-policyn. LAV 36 En anläggningsavgift skall fördelas på årliga betalningar (delbelopp) under en viss tid, längst tio år, om 1. avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter, 2. fastighetsägaren begär att avgiften skall fördelas, och 3. fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet. Ränta enligt 5 räntelagen (1975:635) skall betalas på den del av avgiften som inte har betalats, från den dag det första delbeloppet förfaller till betalning till dess betalning sker. På delbelopp som har förfallit till betalning skall ränta i stället betalas enligt 6 räntelagen från delbeloppets förfallodag till dess betalning sker. 2.5 Dagvatten 32. Utsläpp av föroreningar ska begränsas vid källan, så att kostnaden för att rena föroreningar, som släpps ut och sprids diffust, inte flyttas över till någon annan eller samhället (kommunen). 33. Inför nyanläggning av hårdgjorda ytor för till exempel fordonsuppställning samt där ändring av verksamhet på befintlig hårdgjord yta sker, ska en platsspecifik bedömning göras av kommunen. Bedömningen utgör underlag för lämplig reningsmetod utifrån förväntade föroreningar, mängder och recipientens känslighet. 34. Vid ny detaljplan får inte vattenbalansen eller vattnets väg ändras genom exploateringen så att risken för översvämning ökar eller risken för olägenhet för människors hälsa och miljö uppstår inom området. 35. Dagvatten från nya fastigheter, där dagvatten inte kan omhändertas lokalt, ska fördröjas före avledning till kommunens dagvattenledning. 36. Dimensionering av nya dagvattensystem anpassas till gällande branschregler. 37. Kommunen ska ta fram en dagvattenplan för att tydliggöra hur förvaltningen ska arbeta med dagvatten både med avseende på nuvarande och framtida förhållanden. Va-plan för Kungälvs kommun 4 (6) Del 2. Va-policy

198 2.6 Resurshushållning 38. Kommunen ska arbeta med att minska omgivningspåverkan från vatten- och avloppsanläggningar. 39. För små enskilda avloppsanläggningar (upp till 25 pe) ska robusta driftsäkra lösningar förordas. 40. Kommunens ABVA anger villkor och begränsningar i rätten till utsläpp i det allmänna avloppsnätet för att säkerställa en från miljöskyddssynpunkt godtagbar slamkvalitet och kvalitet på utgående vatten. 41. Vatten- och avloppsförsörjningen skall vara utformad och drivas så att energi- och materialförbrukning minimeras. 42. Vattenförluster i det kommunala dricksvattennätet skall minimeras. 43. Kommunens slam får inte spridas på åkermark om det innebär att åkermarkens innehåll av gifter och ovidkommande ämnen påverkas negativt. 44. Kommunen ska verka för att för marken värdefulla näringsämnen, främst fosfor, kan återföras till odlingsmark. Kommunen ska följa utvecklingen av nya tekniker för att separera fosfor från slammet. LAV 10 En allmän va-anläggning skall ordnas och drivas så att den uppfyller de krav som kan ställas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön och med hänsyn till intresset av en god hushållning med naturresurser. 2.7 Klimat 45. Vatten- och avloppsförsörjningen ska anpassas så att den klarar de påfrestningar som den pågående klimatförändringen leder till, framförallt ökade regnmängder och förhöjda vattennivåer i hav och vattendrag. Detta gäller både befintliga system och vid nyplanering. 46. Mer plats ska skapas för öppna dagvattenlösningar i befintliga områden och nya detaljplaner. 47. Riktlinjer anges i översiktsplanen gällande lägsta golvyta för ny byggnation av bostäder och samhällsviktiga funktioner, t ex allmänna va-anläggningar. 2.8 Kommunikation 48. Kommunens arbete med frågor som rör vatten- och avloppsförsörjning ska kännetecknas av god framförhållning, tydlighet, tillgänglighet, enhetlighet och öppenhet både inom kommunens organisation och externt. 49. Va-planen ska tydligt kommuniceras till medborgarna. 50. Kommunens arbete med va-försörjning ska ske enligt en tydlig fördelning av roller samt ansvaret kopplat till dessa roller med rätt kompetens. 51. Information ska ges till berörda fastighetsägare innan beslut om kommunalt verksamhetsområde går upp i kommunfullmäktige. 52. Politiker och tjänstemän som berörs av kommunens arbete med vatten- och avloppsförsörjning ska erbjudas utbildning i va-frågor. 53. Kungälvs kommun ska fortsätta att utveckla samarbetet med andra kommuner och aktörer inom Göteborgsregionen. Va-plan för Kungälvs kommun 5 (6) Del 2. Va-policy

199 2.9 Brand- och släckvatten 54. Där det är möjligt tillhandahålls vatten för brandsläckning inom kommunens verksamhetsområde för dricksvatten. Möjligheten till brandvattenuttag får inte öka risken för försämrad vattenkvalitet på grund av överdimensionerade ledningar. Planeringen görs i samråd med Bohus Räddningstjänstförbund och enligt Svenskt Vattens anvisningar. 55. Behovet av brandposttillgångarna och alternativa brandvattenlösningar ska ses över tillsammans med Bohus Räddningstjänstförbund. 56. På det allmänna dricksvattennätet får inte sprinklersystem direktanslutas. Bassäng ska nyttjas vid användning av sprinklersystem. Påfyllning av bassäng ska ske via fastighetens vattenmätare. 57. En plan för släckvattenhanteringen ska upprättas i samråd med Bohus Räddningstjänstförbund. Va-plan för Kungälvs kommun 6 (6) Del 2. Va-policy

200 Va-plan för Kungälvs kommun Del 1. Va-översikt

201 1 INLEDNING SYFTE KOMMUNAL VA-PLAN VA-PLANERING I KUNGÄLVS KOMMUN DEL 1. VA-ÖVERSIKT 2 2 NATURVATTEN YTVATTEN RECIPIENTER FÖR SPILLVATTEN GRUNDVATTEN VATTENSKYDDSOMRÅDEN DÖSEBACKA VATTENSKYDDSOMRÅDE LYSEGÅRDEN VATTENSKYDDSOMRÅDE MARSTRANDS VATTENSKYDDSOMRÅDE 5 3 ALLMÄN VATTEN- OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNING VA-ORGANISATIONEN KOMMUNALT VERKSAMHETSOMRÅDE FÖR VATTEN OCH AVLOPP DRICKSVATTEN DÖSEBACKA VATTENVERK LYSEGÅRDEN VATTENVERK MARSTRANDS VATTENVERK LEDNINGSNÄT SPILLVATTEN RYAVERKET I GÖTEBORG DISERÖDS RENINGSVERK KODE RENINGSVERK MARSTRANDS RENINGSVERK LEDNINGSNÄT DAGVATTEN ÖVERVAKNING VA-TAXAN 13 4 ENSKILD VATTEN- OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNING ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR SKYDDSNIVÅER ENSKILDA VATTENANLÄGGNINGAR ENSKILDA ANSLUTNINGAR TILL KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPP 17 5 KOMMUNALA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN DETALJPLAN ELLER FÖRHANDSBESKED 19 Va-plan för Kungälvs kommun Del 1. Va-översikt

202 5.3 FÖLJDER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR VA I KUSTZON BOHUS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND 20 6 REGIONALA INTRESSEN GRYAAB GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR GÖTA ÄLV (GÄVSO) REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN 21 7 OMVÄRLDSFAKTORER LAGEN OM ALLMÄNNA VATTENTJÄNSTER MILJÖBALKEN OCH PLAN- OCH BYGGLAGEN ANLÄGGNINGSLAGEN LAG OM SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR VATTENVERKSAMHET (LSV) VATTENDIREKTIVET VATTENMYNDIGHETENS ÅTGÄRDSPROGRAM HELCOM OCH BALTIC SEA ACTION PLAN (BSAP) OSPAR NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL LOKALA MILJÖMÅL 25 8 ORDLISTA 27 9 UNDERLAGSDOKUMENT 29 Va-plan för Kungälvs kommun Del 1. Va-översikt

203 1 Inledning Kungälvs kommun ansvarar för att kommunens invånare har tillgång till bra dricksvatten och att avloppshantering från bostäder och verksamheter sköts på ett säkert sätt, både med hänsyn till människors hälsa och miljön. Det finns behov av en heltäckande långsiktig planering för vatten och avlopp i hela Kungälvs kommun både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde för vatten och avlopp. Vaplanen blir ett verktyg för att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för att planera för en långsiktigt hållbar va-försörjning. I januari 2014 fick förvaltningen i uppdrag av Kommunstyrelsen att påbörja arbetet med att ta fram en va-plan för Kungälvs kommun. Uppdraget gavs till enheterna för VA, Miljö, Plan och Bygglov inom sektor Samhällsbyggnad. Arbetet är övergripande och innefattar både kommunens verksamheter samt den tillsyn som utförs. Politiskt innebär det att arbetet riktar sig mot såväl Samhällsbyggnadsutskottet, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige som Miljö- och byggnadsnämnden. Ord, begrepp och termer som används i det här dokumentet förklaras i ordlistan som finns under kapitel 8. De dokument som har varit underlag vid framtagande av va-översikten och va-policyn är samlade under kapitel Syfte Syftet med att upprätta en kommunal Va-plan är att få en heltäckande långsiktig planering och för att upprätthålla en hållbar utveckling av vatten- och avloppsförsörjningen i Kungälvs kommun. Va-planen bidrar till att tydliggöra förutsättningarna för va-försörjningen i samband med andra kommunövergripande strategiska beslut, samt utgör ett bra beslutsunderlag och ger därmed möjlighet till en mer demokratisk hantering av vatten- och avloppsfrågor i kommunen. 1.2 Kommunal Va-plan Med kommunal va-plan menas ett styrdokument som beskriver hur kommunen ska lösa vaförsörjningen i hela kommunen, det vill säga både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Med va-försörjning menas dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten, där avloppsvatten innefattar både spillvatten och dagvatten. Va-planeringen är en process som tydliggör vilka behov och utmaningar som finns inom kommunens vatten och avloppsförsörjning. Planering gör att åtgärder och utbyggnader kan utföras i rätt ordning och på ett effektivt sätt. Va-planeringen ska också bidra till att kommunens vattenförekomster uppnår god status, se kapitel 7.6 där vattenmyndighetens åtgärdsprogram beskrivs. Arbetet med va-planen kommer till stor del att följa den vägledningen som Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram, Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VAförsörjning och god vattenstatus, rapport 2014:1. Vägledningen är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. I arbetet har också deltagit en arbetsgrupp med representanter från Tyréns, Ecoloop, Svenskt Vatten, SKL, länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Innan vägledningen antogs var den ute på en omfattande remissrunda där landets alla kommuner och länsstyrelser samt nationella myndigheter med flera hade möjlighet att komma med synpunkter på innehåll och upplägg. Vägledningen antogs i januari Va-planen ska innehålla tre huvuddelar: Del 1. Va-översikt Beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och framtida behov både inom och utanför det nuvarande verksamhetsområdet. Va-översikten är ett underlag för den fortsatta va-planeringen. Va-plan för Kungälvs kommun 1 (29) Del 1. Va-översikt

204 Del 2. Va-policy Strategiska vägval fastställs, riktlinjer för hantering av olika frågor och prioriteringsgrunder. Detta blir ett viktigt styrmedel i arbetet med va-planen och med Översiktsplanen som helhet. Del 3. Va-plan Den kommunala va-planen tas fram utifrån va-översikten och va-policyn. Den ska vara ett levande dokument och kommer att innehålla flera olika avsnitt som ska kunna uppdateras och aktualiseras var för sig. När dokumenten för de tre huvuddelarna är framtagna fortsätter ett kontinuerligt arbete med genomförande av åtgärder och uppföljning. 1.3 Va-planering i Kungälvs kommun I Kungälvs kommun är utbyggnadsbehovet av kommunal va-försörjning stort, bland annat i så kallade omvandlingsområden. Prioritering och planering för utbyggnaden av den allmänna va-anläggningen blir därför en viktig del av va-planen. Det ger möjlighet till en samlad bedömning av var, när och i vilken ordning utbyggnaden ska ske. Samtidigt blir det tydligare i vilka områden det är mer lämpligt med enskilda lösningar så att en planering för en långsiktigt hållbar va-försörjning kan tas fram även för de områdena. På så sätt kan fastighetsägare och andra aktörer i kommunen få tydligare information om vilka områden som ska anslutas till den allmänna anläggningen, vad som gäller fram till dess och vad som krävs av fastighetsägare inom områden som inte kommer att anslutas. Enligt 6 lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) är kommunen skyldig att ordna en allmän va-försörjning där det finns ett behov i ett större sammanhang av miljö- och/eller hälsoskäl. I dessa områden kan inte en långsiktigt hållbar va-försörjning ordnas genom enskilda anläggningar eller lokala gemensamma anläggningar. Om inte kommunen inrättar ett verksamhetsområde i de här områdena kan länsstyrelsen med stöd i 51 i samma lag, förelägga kommunen att uppfylla sina plikter. Va-planering är kommunens möjlighet att själv påverka och styra i vilken ordning olika områden ska anslutas. Genom att arbeta med va-planering parallellt med översiktsplaneringen kan dessa processer utgöra underlag för varandra. I samband med att översiktsplanen ses över bör även vaplanen uppdateras. På detta sätt kan va-planen successivt utvecklas och bli allt mer heltäckande. Va-planen ska även innehålla prioriteringar och åtgärder på befintliga allmänna anläggningar inom verksamhetsområdet. 1.4 Del 1. Va-översikt Det här dokumentet är första delen i arbetet med va-planen och kallas va-översikten. Va-översikten har sin utgångspunkt i hur va-försörjningen fungerar idag och är en sammanställning av nuläget för att skapa en gemensam bild som omfattar dricksvatten, spillvatten och dagvatten både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde för vatten och avlopp. Det blir en gemensam bild för den utveckling som är nödvändig och vilka behov som finns, men även för sådana intressen som inte kommunen kan styra över och måste förhålla sig till i va-planeringen. Projektgruppen för att ta fram va-översikten har bestått av representanter från VA-enheten, Miljöenheten, Planering samt Bygglovsenheten. Va-plan för Kungälvs kommun 2 (29) Del 1. Va-översikt

205 2 Naturvatten 2.1 Ytvatten Kommunens ytvatten (och grundvatten) beskrivs i den kommunala Vattenöversikten (KF 16/1996). I östra delen av kommunen finns fyra större vattendrag med utlopp i Göta älv. (Väla bäck, Vallerån, Solbergsån och Kållenbäcken.) Gemensamt för dessa är att de rinner genom försurningskänsliga områden. Den övervägande delen av kommunens sjöar finns i denna del av kommunen, i Svartedalenområdet. Många av dessa sjöar kalkas regelbundet för att motverka försurningen. Den övriga delen av kommunen avvattnas i huvudsak till Nordre älv eller Västerhavet. Där är inte försurningen ett problem. Istället uppvisar dessa vattendrag ofta en tydlig övergödningspåverkan, på grund av läckage från mark och enskilda avlopp. De största vattendragen med avrinning mot havet är Vallby å, Kollerödsbäcken, Grannebyån, Vävrabäcken och Glose å. Kungälvs kustvattenområden uppnår inte god ekologisk status enligt Vattenmyndighetens statusklassning (preliminära 2015) på grund av en betydande grad av näringstillförsel (kväve och fosfor) från exempelvis omkringliggande vattenförekomster, jordbruk och enskilda avlopp. I slutet av 1993 bestämdes det att det skulle tas vattenprover i kommunens åar med utlopp i havet. Länsstyrelsen bekostar proverna och förser kommun med aktuell statistik och sammanställningar. Detta innebär också att Länsstyrelsen får viktig näringsämnestransportstatistik över tid och kan följa upp vad som händer i hela avrinningsområdet. Mätning sker en gång per månad nära utloppet i havet i åarna Vallby å, Kollerödsbäcken, Grannebyån och Glose ån. Ingen tydlig trend vad gäller förändring av fosfor- och kvävehalter har noterats i dessa vattendrag. Halterna är höga och det bedöms svårt att klara målet till Om målen ska klaras krävs en massiv satsning på avloppssanering och dessutom åtgärder inom jordbruket i form av våtmarker med mera. Arbetet på avloppssidan pågår i och med projektet VA i kustzon, se kapitel 5.4, vilket bör ge effekt i vattendragen. Vad gäller våtmarker jobbar Projekt 8 Fjordar med att få till stånd fler sådana. Kungälvs kommun har dessutom sedan mitten av 90-talet jobbat aktivt med restaurering av vattendrag och biotopvård för att gynna havsöringen. Det har gett goda resultat. Vi känner till cirka 15 vattendrag där havsöring leker Recipienter för spillvatten Kode avloppsreningsverk släpper ut renat avloppsvatten i Vallby å. Det är troligen skälet till att Vallby å under sommarmånaderna då vattenföringen är låg uppvisar extremt höga halter av närsalter, betydligt högre än i de andra vattendrag där provtagning sker, (Glose å, Kollerödsbäcken och Grannebyån). På 90-talet byggdes en våtmark dit vattnet efter rening avleddes för att minska påverkan på Vallby å. Våtmarken togs dock ur drift i början på talet på grund av att den växte igen snabbt, vilket innebar höga kostnader för underhållet och försämrad funktionen. På sikt kommer Kode avloppsreningsverk tas ur drift och projektering av överföringsledning pågår. Diseröds avloppsreningsverk släpper ut renat avloppsvatten i Göta älv och Marstrands reningsverk gör sitt utsläpp i havet väster om Koön. Övrigt kommunalt avloppsvatten avleds till Ryaverket i Göteborg. Cirka en tredjedel av kommunens invånare har enskilda eller gemensamma avloppsanläggningar, det vill säga är inte anslutna till kommunens avloppsrening. Lokalt kan dessa utsläpp svara för en stor del av föroreningsbelastningen på vattendrag och grunda havsvikar. Va-plan för Kungälvs kommun 3 (29) Del 1. Va-översikt

206 2.2 Grundvatten Inom Kungälvs kommun finns det två stora grundvattenförekomster, Dösebacka och Lysegården. Områdena är uppbyggda av isälvssediment som är ett sediment som har transporterats, sorterats och avsatts av smältvatten från inlandsisen. Isälvssediment utgörs av grovt material som grus och sand med en varierande materialsammansättning. Båda grundvattenförekomsterna bedöms ha både god kemisk och god kvantitativ status enligt Vattenmyndighetens statusklassning (preliminära 2015). För grundvattenförekomsten i Dösebacka finns det risk för att god kemisk status inte uppnås i framtiden framförallt på grund av förekomst av relikt saltvatten i grundvattentäkten. Även utanför de stora grundvattenförekomsterna används grundvattnet som en dricksvattenresurs inom kommunen. År 2002 utförde Bergab AB på uppdrag av Kungälvs kommun en kartläggning av risken för saltvatteninträngning liksom möjligheten för vattenuttag i kustzonen utifrån ett hydrogeologiskt perspektiv samt mätningar i befintliga brunnar, se bilaga 2. Det undersökta området delades in i zoner och klassade i fyra riskgrupper beroende på förväntad salthalt. I denna undersökning var slutsatsen att det inom kustzonen fanns tillräckligt med grundvatten för att lokalt ombesörja dåvarande och framtida behov av grundvatten. Uttaget måste dock ske inom de områden där risken för saltvatteninträngning är låg. 2.3 Vattenskyddsområden Inom Kungälvs kommun finns det tre allmänna vattentäkter, Dösebacka, Lysegården och Marstrand, där Länsstyrelsen har fastställt vattenskyddsområden. Ett vattenskyddsområde bildas i syfte att skydda våra dricksvattentillgångar för att få en säker och hållbar vattenförsörjning. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter gör det möjligt att reglera riskfyllda verksamheter och åtgärder så att vattnet, nu och i framtiden, kan användas för sitt ändamål. Dösebacka och Lysegården är grundvattentäkter med konstgjord infiltration, medan Marstrands vattentäkt på Koön är ytvatten. Alla tre vattentäkter är sammankopplade via kommunens vattenledningsnät, men det finns ingen ytterligare reservvattenförsörjning i Kungälvs kommun Dösebacka vattenskyddsområde Dösebacka vattentäkt är placerad precis väster om Göta älv och har ett beslutat vattenskyddsområde och tillhörande skyddsföreskrifter fastställda 1992, se figur 1. Vattentäkten utnyttjade ursprungligen bara den naturliga grundvattentillgången men har sedan 1960-talet byggts ut för infiltration av vatten från Göta älv. Den sista vattendomen för vattentäkten Dösebacka som är den gällande gavs 1984 (Dom DVA 21), och föregicks av Dom A5 från 1961 och Dom DVA Domen från 1984 medger uttag ur älven på 200 l/s, att infiltrera det uttagna älvvattnet, samt uttag av grundvatten på ytterligare 100 l/s, utöver de 40 l/s som redan medgetts 1961 (det vill säga totalt 140 l/s). Det pågår ett arbete för att ansöka om en ny utökad vattendom. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Dösebacka vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas allmänna vattentäkter där reservalternativ saknas. Kungälvs kommun samarbetar med övriga kommuner i Göta älvdalen för att ta fram ett gemensamt vattenskyddsområde för ytvattentäkten Göta älv (GÄVSO), ett område som sträcker sig från Vänersborgsviken ner till Göteborg. I samband med det arbetet kommer även vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna för Dösebacka att revideras. Va-plan för Kungälvs kommun 4 (29) Del 1. Va-översikt

207 Figur 1. Blåmarkerade områden visar vattenskyddsområdena för grundvattentäkterna i Dösebacka och Lysegården (ref. Vatteninformationssystem Sverige, Länsstyrelsen) Lysegården vattenskyddsområde Lysegårdens vattentäkt ligger cirka 8 km norr om Kungälv och har ett beslutat vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter fastställda 1992, se figur 1. Vattenskyddsområdet innefattar både området vid Lysegården och Duvesjön, samt Drypesjön som fungerar som råvattentäkt. Den sista vattendomen för vattentäkten Lysegården som är den gällande gavs 1989 (Dom DVA 6), och föregicks av Dom DVA27 från Domen från 1989 medger ett uttag på 40 l/s i medeltal per år. Tillfälligt får en större vattenmängd, högst 60 l/s tas ut, men det genomsnittliga vattenuttaget under tre månader i följd får inte överstiga 45 l/s. För att undvika grundvattennivåsänkning i område kring täkten ska uttagen grundvattenmängd balanseras genom infiltration. Domen innehåller även regler för tillåtna grundvattennivåer. Avsänkning av grundvattnet tillåts endast i kortare perioder och för begränsade nivåer. Mätning av grundvattennivån sker kontinuerligt Marstrands vattenskyddsområde Marstrands ytvattentäkt är beläget på Koön och har ett beslutat vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter fastställda 1991, se figur 2. Gällande vattendom för Marstrands ytvattentäkt fastställdes 1992 (Dom VA 42/92:5). Domen ger tillstånd att från ytvattenanläggningen på Koön, bestående av Pjäxedammen, Käftedammarna och Smörsundsdammen, bortleda högst m 3 /år för att tillgodose Marstrands vattenförsörjning. De olika dammarna utnyttjas gemensamt genom att vattnet från Käftedammarna och Smörsundsdammen pumpas över till Pjäxedammen, som därför är huvudmagasinet. Va-plan för Kungälvs kommun 5 (29) Del 1. Va-översikt

208 Figur 2. Blåmarkerat område visar vattenskyddsområdet för Marstrands ytvattentäkt. (ref. Vatteninformationssystem Sverige, Länsstyrelsen). 2.4 Vattenförsörjning Kungälvs kommun har varit delaktig i att ta fram en regional vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen, se kapitel 6:4. Kommunfullmäktige beslutade att ställa sig bakom Vattenförsörjningsplanen för Göteborgsregionen genom att använda den som grund för kommunens fortsatta strategiska arbete. Kommunen ställer sig även bakom det gemensamma fortsatta arbetet inom Göteborgsregionen. Vattenförsörjningsplanens innehåll kan delas upp i två delar. Den första delen omfattar en inventering och redovisning av vattentäkter, reservvattentäkter samt potentiella vattenresurser för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning. Denna inventering och redovisning ska utgöra grunden för arbetet med den andra delen som omfattar påverkan på och hot mot de resurser man har att tillgå. Va-plan för Kungälvs kommun 6 (29) Del 1. Va-översikt

209 3 Allmän vatten- och avloppsförsörjning 3.1 Va-organisationen Kungälvs kommun ansvarar för den allmänna va-försörjningen och dess anläggningars utbyggnad, drift och underhåll. Verksamheten VA/Renhållning är en del av sektor Samhällsbyggnad inom kommunen och består av tre enheter, VA-teknik, VA-drift och Renhållning. 3.2 Kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp Det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp är ett geografiskt fastställt område där kommunen är ansvarig för de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna. Idag ingår Kungälvs kommuns tätorter, Kungälv, Ytterby, Kareby, Kode, Diseröd, Kärna och Marstrand i verksamhetsområdet, som försörjer drygt personer, vilket motsvarar ungefär två tredjedelar av kommunens invånare. I de flesta delarna har kommunen verksamhetsområden för tre vattentjänster, det vill säga dricksvatten, spillvatten och dagvatten, men det finns även områden med endast dricksvatten, endast spillvatten eller dricksvatten och spillvatten, se figur 3. Verksamhetsområdena är beslutade i kommunfullmäktige. Figur 3. Verksamhetsområden för allmän va-försörjning i Kungälvs kommun. Kartan visar att stora områden av kommunen inte omfattas av allmänt va. 3.3 Dricksvatten Kungälvs kommun har tre allmänna vattenverk. Vattenverken i Dösebacka och Lysegården försörjer i stort sett alla inom verksamhetsområdet för dricksvatten samt kunder anslutna till den allmänna anläggningen via avtal. Marstrands vattenverk försörjer främst boende inom verksamhetsområdet på Marstrandsön. Ett mindre område i Nereby försörjs via avtal av vatten från Göteborg. Va-plan för Kungälvs kommun 7 (29) Del 1. Va-översikt

210 Både produktion och försäljning av dricksvatten har under nästan 20 år varit konstant i Kungälv. Detta trots en ökning av antalet anslutna personer med en tredjedel under samma period. Detta tyder på att samhället blivit betydligt mer vatteneffektivt. Duschar och kranar ger idag ofta både ökad komfort och lägre vattenförbrukning, toalettstolar förbrukar mindre vatten etc. Det bedöms fortfarande finnas en betydande potential i samhället att effektivisera användningen av vatten utan att det påverkar komforten negativt. En lägre vattenförbrukning i samhället innebär även att energianvändningen effektiviseras. Det går åt mindre energi vid produktion/pumpning av vatten, och brukarna sparar energi för varmvattenproduktionen. Genomsnittlig årsproduktion under perioden är m 3 och genomsnittlig försäljning av vatten är m 3 per år (exklusive Ale kommun), se figur 4. Andelen vatten som försvinner genom läckage och t ex vid spolningar i vattennätet har varierat mellan 9-24 % under åren. De år där läckaget varit stort blir följaktligen den totala produktionen också större. En låg andel läckage är självfallet också av vikt ur energisynpunkt. Figur 4. Diagrammet visar total produktion av dricksvatten, fördelat på försåld mängd och läckage/underhåll. Siffrorna inkluderar inte produktion och försäljning till Ale kommun Dösebacka vattenverk Dösebacka vattenverk är ett grundvattenverk med konstgjord infiltration. Verket är beläget öster om Diseröds samhälle intill Göta älv som också är verkets råvattentäkt. Råvattnet pumpas upp från intaget i älven till en sedimenteringsbassäg innan det infiltreras till marken via nio stycken infiltrationsdammar. Grundvatten pumpas därefter upp ur grundvattenbrunnar inom området vid älven. Totalt finns det 19 brunnar varav fyra är nya och ännu inte tagna i drift. Vattnet från tre av grundvattenbrunnarna tillsätts fällningskemikalie och leds genom sandfilter på grund av turbiditet. Därefter blandas det vattnet med grundvattnet från de övriga brunnarna. Innan dricksvattnet pumpas ut på vattenledningsnätet sker en justering av ph-värdet och vattnet passerar genom UV-ljus för desinfektion. Dösebacka vattenverk producerar cirka 60 l/s (cirka m 3 /dygn) och av det säljs l/s till Ale kommun. Verket är utrustat med ett dieselkraftverk som går igång automatiskt vid strömavbrott. Det pågår planering och projektering för att bygga ett nytt vattenverk vid Dösebacka. Det nya verket blir ett kombinerat verk för både ytvatten och grundvatten. Med ny teknik och möjlighet att processa både ytvatten och grundvatten kommer verket, samtidigt som Va-plan för Kungälvs kommun 8 (29) Del 1. Va-översikt

211 säkerheten ökar, kunna öka sin produktion för att möta efterfrågan på dricksvatten inom Kungälvs kommun, men även för att kunna sälja vatten till Ale, Stenungsund och Tjörn. Kommunerna Kungälv, Stenungsund och Tjörn har under oktober/november 2014 skrivit på ett intentionsavtal om utbyggnad av va-system för att möjliggöra leverans av vatten till Stenungsund och Tjörn Lysegården vattenverk Lysegårdens vattenverk är ett grundvattenverk med konstgjord infiltration som tar råvatten från Drypesjön. Råvattnet infiltreras av företaget AB Sand & Trä. Kungälvs kommun tar sedan upp vattnet via två grundvattenbrunnar. Delar av flödet passerar genom ett sandfilter för att minska mängden naturligt mangan i vattnet. Därefter sker en ph-justering innan dricksvattnet pumpas ut på vattenledningsnätet. Lysegården vattenverk producerar drygt 25 l/s (cirka 2200 m 3 /dygn) som levereras till Diseröd och övriga kommunen Marstrands vattenverk Marstrands vattenverk är ett ytvattenverk och tar sitt råvatten från Pjäxedammen, Käftedammen och Smörsundsdammen på Koön. Pjäxedammen är huvudvattentäkt och vatten från de andra dammarna pumpas över till Pjäxedammen. Från Pjäxedammen leds vattnet över till vattenverket på Marstrandsön. Här tillsätts lut för ph-justering samt fällningskemikalie. Flockarna som bildas avskiljs först i sedimenteringsbassängen innan vattnet passerar genom ett snabbfilter. Till sist passerar vattnet genom ett UV-ljus för att sedan distribueras ut till abonnenterna på Marstrandsön och delar av Koön. Marstrands vattenverk producerar i genomsnitt 3,5 l/s, cirka m 3 vatten per år Ledningsnät Det kommunala dricksvattennätet är cirka 230 km långt, har 13 tryckstegringsstationer och 7 reservoarer. Diseröds samhälle försörjs av vatten från Lysegårdens vattenverk via Diseröds vattentorn. Från vattentornet går även en huvudvattenledning vidare. Vattnet från Dösebacka och Lysegårdens vattenverk blandas söder om Diseröds samhälle. Därifrån går två huvudledningar av dimension 400 mot Kungälv, en i Romelandavägen och den andra i Prästvägen. För att behålla ett jämt tryck i ledningarna i Kungälv och Ytterby finns där två stycken högreservoarer, Munkegärde vattentorn och Ytterby vattentorn. Från Kungälv går vattnet vidare västerut mot Ytterby, Kärna, Tjuvkil och Marstrand samt norrut mot Kareby och Kode. 3.4 Spillvatten Årligen avleds och renas cirka m 3 avloppsvatten från Kungälvs kommun. Det finns tre allmänna reningsverk i kommunen belägna i Diseröd, Kode och Marstrand, men huvuddelen av avloppsvattnet pumpas för rening till Ryaverket i Göteborg Ryaverket i Göteborg Ryaverket är ett reningsverk beläget i Göteborg som drivs av det kommunala aktiebolaget Gryaab AB. Gryaab AB ägs tillsammans av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Bolaget har ett eget tunnelsystem som leder avloppsvatten från kommunerna till Ryaverket där avloppsvattnet behandlas. Va-plan för Kungälvs kommun 9 (29) Del 1. Va-översikt

212 På Ryaverket renas vattnet mekanisk, fysikaliskt, kemiskt och biologiskt. Det behandlade avloppsvattnet leds sedan via en tunnel ut till Göta älvs mynning. Slammet som bildas vid avloppsbehandlingen rötas i verkets biogasanläggning. Biogasen som bildas blir till fordonsbränsle. Det mesta av Gryaabs slam används idag till anläggningsjord efter att det har komposterats. Cirka tio procent av slammet hygieniseras för att kunna användas som gödsel på åkermark. Från Kungälvs kommun skickas varje år cirka m 3 avloppsvatten från tätorterna Kungälv, Ytterby, Kareby och Kärna till Ryaverket via kommunens två huvudpumpstationer Älvparken och Kastellegården. Därifrån pumpas vattnet till Rödbo där anslutningen till Gryaabs avloppstunnel ligger. Volymen avloppsvatten från Kungälv motsvarar cirka 2,4 % av den totala volymen avloppsvatten som Ryaverket tar emot Diseröds reningsverk Diseröds avloppsreningsverk byggdes 1972 och tar emot och behandlar avloppsvatten från Diseröd tätort, Häljeröd och Västra Torp där det bor cirka 1200 invånare. Anläggningen är konventionellt byggd och dimensionerad för 133 kg BOD7/dygn vilket motsvarar 1900 pe. Volymmässigt kan verket behandla maximalt 41 m 3 /h. Avloppsvattnet behandlas mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Avloppsbehandlingen utgörs av en inloppspumpstation som pumpar till ett MEVA-galler. Efter MEVA-gallret pumpas avloppsvattnet vidare in i anläggningen. Därefter följer en aktivslambassäng, biosedimenteringsbassäng, flockningskammare, kemsedimenteringsbassäng samt en mätöverfallsränna. Fällningskemikalie, Ekoflock, tillsätts innan flockningskammare och sedimentering. Det renade avloppsvattnet har sitt utlopp i Göta älv norr om råvattenintaget till Dösebacka vattenverk. Slambehandlingen består av en slamluftningsbassäng för stabilisering av slammet följt av avvattning med hjälp av en centrifug. Rejektet pumpas tillbaka till det biologiska steget i verket. Det avvattnade slammet förvaras i en container och transporteras sedan av entreprenör till Ragnsells i Heljestorp (utanför Vänersborg). Av slammet tillverkas jord som blir gräsmattejord eller vallar. Vid höga flöden kan bräddning ske vid verkets pumpstation före gallret eller efter gallret. I första hand släpps avloppsvattnet ut efter gallret, via utloppspumpstationen och utloppsledningen, och i andra hand direkt vid pumpstationen. Bräddningen sker då till Välabäcken Kode reningsverk Kode reningsverk byggdes 1972 och tar emot och behandlar avloppsvatten från Kode där det bor cirka 1300 invånare. Anläggningen är konventionellt byggd och avloppsreningsverket är dimensionerat för 112 kg BOD7/d vilket motsvarar 1600 pe. Volymmässigt kan verket behandla maximalt 36 m3/h. Avloppsvattnet behandlas mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Avloppsbehandlingen utgörs av en inloppspumpstation som pumpar till ett MEVA-galler. Efter MEVA-gallret pumpas avloppsvattnet till ett sandfång och sedan vidare in i reningsverket. Därefter följer en aktivslambassäng, biosedimenteringsbassäng, flockningskammare, kemsedimenteringsbassäng samt en mätöverfallsränna. Fällningskemikalie, Ekoflock, tillsätts innan flockningskammare och sedimentering. Det renade avloppsvattnet har sitt utlopp i Vallby å, cirka 1,8 km uppströms dess mynning i Vallby kile. Slambehandlingen består av en slamluftningsbassäng för stabilisering av slammet följt av avvattning med hjälp av en centrifug. Rejektet pumpas tillbaka in i verket efter gallret och blandas med det inkommande avloppsvattnet. Det avvattnade slammet förvaras i en container och transporteras sedan av entreprenör till Ragnsells i Heljestorp (utanför Vänersborg). Av slammet tillverkas jord som blir gräsmattejord eller vallar. Va-plan för Kungälvs kommun 10 (29) Del 1. Va-översikt

213 Vid höga flöden kan bräddning ske vid verkets pumpstation före gallret eller efter gallret. I första hand släpps avloppsvattnet ut efter gallret och i andra hand direkt vid pumpstationen Marstrands reningsverk Marstrands avloppsreningsverk, beläget på Koön, byggdes 1977 och tar emot och behandlar avloppsvatten från Marstrandsön och Koön som har cirka 1500 invånare. Eftersom belastningen på verket ökar drastiskt under sommaren, framförallt under juli månad, har en ombyggnad gjorts för att kraftigt dimensionera upp verket. I samband med ombyggnaden har ett nytt tillstånd (gällande från ) utfärdats av Länsstyrelsen. Anläggningen är konventionellt byggd och avloppsreningsverket är i och med ombyggnaden och det nya tillståndet dimensionerat för en genomsnittlig veckobelastning av högst 420 kg BOD7/d vilket motsvarar pe. Volymmässigt kan verket behandla maximalt 75 m 3 /h. Avloppsvattnet behandlas mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Behandlingen utgörs av ett galler, sandfång, luftad utjämningsbassäng samt en aktivslambassäng. Därefter tillsätts fällningskemikalie, Ekoflock, i ett inblandningsfack innan flockningskammare och sedimentering. Det renade avloppsvattnet har sitt utlopp i Marstrandssundet. Slambehandlingen består av en slamluftningsbassäng för stabilisering av slammet följt av avvattning med hjälp av en centrifug. Rejektet pumpas tillbaka till det biologiska steget i verket. Det avvattnade slammet förvaras i en container och transporteras sedan av entreprenör till Ragnsells i Heljestorp (utanför Vänersborg). Av slammet tillverkas jord som blir gräsmattejord eller vallar. Vid höga flöden kan bräddning ske i pumpstationen PA3 före reningsverket. Avloppsvattnet släpps då ut i Muskeviken Ledningsnät Det kommunala spillvattennätet är cirka 145 km långt och har 53 spillvattenpumpstationer, se figur 5. Spillvattenledningsnätet leder ungefär dubbelt så mycket vatten jämfört med såld mängd dricksvatten. Det tyder på att det finns stora mängder tillskottsvatten i spillvattennätet och nederbördspåverkan är tydlig. Det jobbas hela tiden på att hitta källor till tillskottsvatten för att minska belastningen i spillvattenledningen, både för att minska riskerna för att orenat avloppsvatten bräddar ut i vattendragen och för att minska risken för källaröversvämning. I anslutning till de kommunala pumpstationerna och reningsverken finns det nödavlopp, där bräddning kan ske vid höga flöden. Va-plan för Kungälvs kommun 11 (29) Del 1. Va-översikt

214 Figur 5. Geografiska lägen för kommunens allmänna pumpstationer, avloppsreningsverk och vattenverk. 3.5 Dagvatten Dagvattensystemet består av både rörledningsnät samt av diken och bäckar som tillsammans leder vattnet ut mot närmaste recipient. Det allmänna rörsystemet för dagvatten är totalt cirka 130 km långt. Inom verksamhetsområdena för dagvatten är största delen av ledningsnätet duplikat. Dagvattenledningarna för endast dagvatten mynnar ut i recipienterna utan ytterligare rening än den som sker naturligt i öppna diken och bäckar med mera. Kommunens bäckar och diken ingår som en del i det allmänna va-systemet inom det kommunala verksamhetsområdet för dagvatten. Va-kollektivet delar då på ansvaret för vattendragen tillsammans med andra aktörer, så som markägare, väghållare, dikesföretag med flera. Många bäckar blir högt belastade när det regnar. För att minska belastning främst med avseende på flödet i bäcken genom Kungälv har kommunen byggt ett våtmarksområde med tillhörande dämme och översvämningsyta norr om Rollsbomotet. Våtmarkerna har en utjämnande effekt på höga flöden samt minskar belastningen av förorenande ämnen på nedströms recipient. Våtmarksområdet bedöms även kunna bidra generellt till värden för flora och fauna i området och i synnerhet till en stor miljönytta i form av retention av bl.a. närsalter i vattendraget. För att inte öka flödesbelastningen i befintliga system vid nya detaljplaner och nybyggnation där dagvatten leds till det allmänna ledningsnätet kräver kommunen idag att dagvatten fördröjs inne på fastigheterna. För industrimark har kravet varit att maximalt 2 l/s dagvatten får släppas ut per m 2 hårdgjord yta och för bostadsbebyggelse har kravet varit maximalt 2 l/s per fastighet. Volymen på magasinet som krävs för fördröjningen varierar beroende på nedströms system och på vilket regn som är dimensionerande för området. Va-plan för Kungälvs kommun 12 (29) Del 1. Va-översikt

215 Utsläpp av dagvatten, som ibland kan vara förorenat av skräp, oljerester och andra föroreningar sker på många platser. Där saknar kommunen en totalbild av läget och eventuellt behov av rening. Inom arbetet för va-planen ska även en dagvattenplan tas fram. 3.6 Övervakning I Kungälvs kommun används driftövervakningssystemet Cactus. Till systemet är alla anläggningar samt processer kopplade för att direkt kunna larma om någonting avviker från det normala. Va-verket har alltid minst två drifttekniker i jour, en med huvudansvar för vatten och en för avlopp. Vid en driftstörning skickas larm av olika status, A-larm, B-larm eller C- larm beroende av felets karaktär, till jourhavande drifttekniker. 3.7 Va-taxan Kommunens vatten och avlopp (va) är en så kallad taxefinansierad verksamhet. Detta innebär att man finansierar alla kostnader med avgifter, enligt vid varje tidpunkt gällande taxa. Anläggningsavgiften är en engångsavgift som betalas i samband med anslutning till det kommunala ledningsnätet innanför ett verksamhetsområde för vattentjänster. Anläggningsavgiften bekostar kommunens utbyggnad av va-ledningar fram till tomtgränsen inom verksamhetsområdet. Brukningsavgiften är en sammanlagd avgift med en rörlig och en fast del. Den rörliga delen av avgiften beror på den mängd vatten som förbrukas på ett år och den fasta delen består av en vattenmätaravgift, vilken beror på vattenmätarens kapacitet och antal. Va-taxan finansierar endast va-anläggningar inom verksamhetsområdet samt överföringsledningar mellan dessa verksamhetsområden. Va-plan för Kungälvs kommun 13 (29) Del 1. Va-översikt

216 4 Enskild vatten- och avloppsförsörjning 4.1 Enskilda avloppsanläggningar Kungälvs kommun har en stor andel enskilda avlopp. Cirka hushåll har enskilda mindre avloppslösningar. Därutöver finns ett stort antal enskilda avloppsanläggningar där fler än fem hushåll är anslutna som bedrivs i olika former t, ex som gemensamhetsanläggningar och ekonomiska föreningar. I dagsläget är de cirka 75 stycken varav cirka hushåll är anslutna, se figur 6. Sammantaget motsvarar det cirka en tredjedel av befolkningen i Kungälvs kommun. Övriga hushåll är anslutna till kommunalt avlopp. Förutom de tre kommunala avloppsreningsverken finns det sex avloppsreningsverk som har fler än 200 pe anslutna. Dessa är Instöns samfällighetsförening, Duvesjöns samfällighetsförening, Ljungvägens samfällighetsförening, Rörtångens va-förening, vaområde 5 västra Tjuvkil samfällighetsförening och Matskärens avloppsanläggning ekonomisk förening. I snitt ger miljö- och byggnadsnämnden cirka 60 nya tillstånd för enskilda avloppsanläggningar i Kungälv per år. Den största andelen av dessa är nya anläggningar i samband med husbyggnation. Planerad tillsyn bedrivs i dagsläget av miljö- och byggnadsnämnden på de avloppsanläggningar där fler än fem hushåll är anslutna och på enskilda avlopp inom projekt VA i kustzon, se kapitel 5.4. Tillsyn på enskilda avlopp utanför detta projekt sker i samband med prövning av förhandsbesked och bygglov då miljöenheten är remissinstans och uppmärksammar de fastigheter som har icke godkända avlopp eller på grund av olägenhetsklagomål. Tillsyn kan även ske i samband med regionala eller lokala tillsynsprojekt som miljöenheten deltar i. Miljö- och byggnadsnämnden försöker även med hjälp av informationsinsatser och kampanjer förmå fastighetsägare att förbättra sina avloppsanläggningar. Det finns sju avloppsanläggningar i Kungälvs kommun som är allmänförklarade enligt lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (1970:244). Alla allmänförklarade anläggningar upphör att gälla En preliminär bedömning är att alla dessa sju anläggningar ligger inom områden som enligt nu gällande lagen om allmänna vattentjänster, faller inom 6, det vill säga är områden där det finns ett behov av vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang med kommunalt huvudmannaskap, se figur 6. Totalt sett har Kungälvs kommun identifierat ett femtiotal områden där det kan finnas ett behov av vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang. Sweco har på uppdrag av kommunen utfört en klassificering av dessa områden som underlag för prioriteringsordningen av va-utbyggnaden. Teknik med mekanisk, kemisk och biologisk rening av föroreningar i samma anläggning (minireningsverk) antas vara ett effektivt sätt att reducera näringsämnen i hushållsspillvatten. Flera studier har dock visat att funktionen hos små privata minireningsverk i många fall är otillräcklig. Få anläggningar renar i den utsträckning som tillverkaren angav trots att flera av minireningsverken har testats enligt EU-standarden och erhållit tillfredsställande resultat. För att undvika dålig rening krävs regelbunden tillsyn och service av sakkunnig. Bristen på nödvändig tillsyn av fastighetsägarna resulterar i fel på utrustningen, brist på kemikalier, feldosering av kemikalier osv. Markbaserad rening är en beprövad metod för rening av hushållsspillvatten och har i flera studier visat på goda resultat när det gäller reduktion av smittämnen. Va-plan för Kungälvs kommun 14 (29) Del 1. Va-översikt

217 Figur 6. Geografiska lägen för större gemensamma vattentäkter, allmänförklarade avloppsanläggningar och enskilda avloppsanläggningar där fler än fem hushåll är anslutna. 4.2 Skyddsnivåer Naturvårdsverket gav år 2006 ut allmänna råd för små avloppsanläggningar. Enligt dessa bör kommunen ställa högre reningskrav i områden som kommunen anser vara extra känsliga för utsläpp av avloppsvatten. I de allmänna råden ställs krav på anordningarnas funktion istället för deras konstruktion, så som fallet var i de tidigare allmänna råden (1987:6). Det finns en uppdelning av funktionskraven i normal och hög skyddsnivå avseende hälsoskydd och miljöskydd. För att bedöma vilka skyddsnivåer som är motiverade ur miljö- och hälsoskyddsperspektiv i Kungälvs kommun gjordes ett examensarbete 2012, se bilaga 3. Bedömningen gjordes för 22 delavrinningsområden genom att skyddsobjekt som kräver hänsyn för antingen hälsoskydd eller miljöskydd tagits fram. Totalt identifierades 49 skyddsobjekt, flera omfattade mer än ett delavrinningsområde. Slutsatsen var att hög skyddsnivå för miljöskydd rekommenderas för samtliga delavrinningsområden i Kungälvs kommun. Det beror huvudsakligen på att enskilda avlopp utgör en betydande källa till näringsämnen till havet där övergödning är ett problem. Den retention som sker från land till hav är inte tillräcklig för att kompensera den skillnad i reningsgrad som finns mellan normal och hög skyddsnivå. Därför bör hög skyddsnivå inte bara gälla för de delavrinningsområden som ligger närmast havet utan för samtliga i kommunen. Andra viktiga orsaker som motiverar hög skyddsnivå för miljöskydd är att Kungälvs kommun har utpekats som känsligt område för både kväve och fosfor enligt avloppsdirektivet, känsligt område enligt nitratdirektivet samt att Göta älv är utpekat som laxvatten enligt fiskvattendirektivet. För enskilda delavrinningsområden finns ytterligare orsaker till hög skyddsnivå som naturreservat, Natura 2000-områden och dokumenterade övergödningsproblem i åar. Eftersom Västerhavet är känsligt både för kväve och fosfor är det skäligt att krav ställs på rening av båda näringsämnena enligt de procentsatser som finns i Naturvårdsverkets vägledning till allmänna råd. Detta innebär krav på 90 % fosforrening, 50 % kväverening samt 90 % rening av BOD. Va-plan för Kungälvs kommun 15 (29) Del 1. Va-översikt

218 För hälsoskydd krävs hög skyddsnivå på 23 olika platser. De objekt som listats är badplatser, naturreservat, större vattentäkter och omvandlingsområden. Denna lista ska inte ses som en komplett förteckning över skyddsobjekt. Några typer av objekt som motiverar hög skyddsnivå för hälsoskydd finns inte med, som djurhållning nära vatten och mindre vattentäkter. Bedömning av skälig skyddsnivå behöver göras i varje enskilt fall. 4.3 Enskilda vattenanläggningar I områden utanför verksamhetsområden för allmän va-försörjning sker dricksvattenförsörjningen genom enskilda dricksvattentäkter. År 2014 hade SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) 2553 registrerade borrade brunnar i Kungälvs kommun. Det finns i verkligheten fler brunnar exempelvis de som ej är rapporterade av brunnsborraren, gamla brunnar, grävda brunnar och så vidare. Det totala antalet enskilda dricksvattentäkter i Kungälvs kommun är inte känt men bedöms vara ungefär lika stort som antalet enskilda avlopp cirka I Kungälv kommuns lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö så finns det krav på att söka tillstånd om man ska inrätta och använda en ny anläggning för grundvattentäkt inom kustområdet, se figur 7, samt inom detaljplanelagda områden och områden med samlad bebyggelse. Riskzonkartan från Bergabs utredning används idag som ett underlag för bedömning av när kompletterande hydrogeologiskt underlag krävs för att kunna bevilja tillstånd. Prövningen sker av miljö- och byggnadsnämnden och det söks cirka 50 tillstånd årligen. I övriga delar av kommunen krävs inget tillstånd enligt de lokala föreskrifterna men det finns ändå en viss risk för relikt saltvatten och liten grundvattentillgång. Om brunnen försörjer fler än två hushåll klassas det som vattenverksamhet och ska anmälas till Länsstyrelsen. Figur 7. Kartan beskriver vilka områden där är krav på tillstånd för ny vattentäkt. Kommunen är inte huvudman för de enskilda dricksvattentäkterna utan det är fastighetsägarna själva som är ansvarig för vattenkvaliteten. Miljö- och byggnadsnämnden Va-plan för Kungälvs kommun 16 (29) Del 1. Va-översikt

219 bedriver ingen planerad tillsyn på små enskilda brunnar men fastighetsägare skickar frivilligt in analyssvar till miljö- och byggnadsnämnden som noterar och tar kontakt med fastighetsägaren om det är otjänligt för att informera och ge råd. Om vattentäkten påverkas av något utanför den egna fastigheten kan miljö- och byggnadsnämnden enligt miljöbalken ställa krav på att föroreningskällan åtgärdas. Kommunen erbjuder fastighetsägarna att lämna vattenprover direkt hos kommunen för vidare transport till labbet för analys. Kostnaden för provtagning och analys står fastighetsägaren för. Det finns även 13 större gemensamma vattentäkter (med vattenuttag på mer än 10 m 3 /dygn eller som försörjer fler än 50 personer) som inte kommunen är huvudman för, se figur 6. Dessa grundvattenanläggningar saknar ett fastställt vattenskyddsområde. Statusen på dessa anläggningar varierar men analysresultat från provtagning visar att flera av anläggningar har fått anmärkning angående till exempel koliforma bakterier och mangan. Miljö- och byggnadsnämnden bedriver planerad tillsyn på dessa anläggningar. 4.4 Enskilda anslutningar till kommunalt vatten och avlopp Det finns även enskilda fastigheter och samfälligheter i Kungälv som är anslutna till det allmänna ledningsnätet för dricks- och/eller spillvatten via avtal. Dessa avtalskunder är geografiskt belägna utanför verksamhetsområdet. Fastighetsägaren eller föreningen anlägger, bekostar och äger ledningarna fram till förbindelsepunkten i anslutning till det allmänna ledningsnätet. För närvarande finns cirka 70 kunder anslutna via avtal och av dem är drygt 40 stycken va-föreningar. Totalt omfattar dessa cirka hushåll. Va-plan för Kungälvs kommun 17 (29) Del 1. Va-översikt

220 5 Kommunala intressen 5.1 Översiktsplan Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen är ett strategiskt dokument som anger kommunens ställningstaganden för hur mark- och vattenområden inom kommunens gränser ska användas i framtiden. Översiktsplanen ska redovisa kommunens syn på hur riksintressen och miljökvalitetsnormer ska tillgodoses. Planen redovisar en avvägning mellan olika allmänna intressen och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är vägledande vid framtagande av detaljplaner och bygglov. Målet för översiktsplanen är att Kungälvs kommun ska kunna växa till invånare år Översiktsplanens övergripande principer för framtida markanvändning och bebyggelseutveckling ska stimulera befolkningstillväxten och stärka förutsättningarna för näringslivet i Kungälv och i en stor och geografiskt växande region. Befolkningsrika tätorter ska bindas samman enligt en hållbar struktur. Genom Göteborgsregionens strukturbild tar kommunerna ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. En regional målsättning är att utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull kollektivtrafik. Kungälvs läge innebär att kommunen har ett särskilt ansvar för huvudstråket. Utvecklingen av transportsystemet och bebyggelse ska samordnas. Förslagen till framtida markanvändning ska stärka underlaget för kollektivtrafik för att möjliggöra en mer långsiktigt hållbar samt klimat- och miljöanpassad utveckling av bebyggelsestruktur och transportsystem. Detta innebär att bebyggelseutveckling i första hand ska ske i orterna längs E6 och Bohusbanan, d v s kommunens huvudstråk, se figur 8. Serviceorterna ska utvecklas för att stärka underlaget för kollektivtrafik och service. Figur 8. Kungälvs strukturbild Va-plan för Kungälvs kommun 18 (29) Del 1. Va-översikt

221 Till huvudstråket som har sitt ursprung i GR:s strukturbild, hör Kungälv, Ytterby och Kode. Till det sekundära stråket hör Marstrand, Instön och Tjuvkil. Utmed det sekundära stråket finns goda utvecklingsförutsättningar för besöks- och turismnäringen t ex camping/bäddplatser och besöksmålsrelaterade aktiviteter. Inom detta stråk kan det vara tänkbart med nya planområden för bostäder. För att nå målbilden om invånare ger översiktsplanen möjlighet för ungefär nya bostäder fram till år Kungälvs kommuns planeringsberedskap ska möjliggöra att i genomsnitt minst 400 bostäder kan färdigställas per år. I Kungälvs kommun finns fyra serviceorter, förutom centralorterna Kungälv/Ytterby/Kareby. I närheten av serviceorterna finns grannbyar som fungerar som stödorter för att skapa ett bättre underlag. Serviceorterna med grannbyar är: Kode med grannbyarna Aröd och Rörtången/Ödsmålsmosse Marstrand med grannbyarna Instön och Tjuvkil Kärna med grannbyarna Kovikshamn och Vedhall Diseröd För kustzonen är inriktningen att ny bebyggelse ska tillkomma i prioriterade orter enligt rapporten VA i kustzon, se kapitel 5.4. Områden som är aktuella är Kovikshamn, Ödsmålsmosse, Rörtången, Aröd, Tjuvkil, Instön och Marstrand. Omvandling av fritidshus till helårsboende och komplettering med ny bebyggelse i dessa orter möter efterfrågan på boende nära naturen och havet. Översiktsplanen beskriver även behovet av en kommunal va-plan. Kommunen behöver upprätta en tydlig och långsiktig plan för kartläggning, områdesbeskrivning, prioritering och uppföljning av vatten- och avloppslösningar för hela kommunen. En kommunal VA-plan skall beskriva var det är lämpligt med kommunalt VA och var det ska finnas enskilda vatten och avloppslösningar. Planen ska också innehålla en tidsordning på sanering av befintliga enskilda avlopp. 5.2 Detaljplan eller förhandsbesked Enligt plan- och bygglagens 2 kap 1-3 ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Planläggning ska ske med beaktande av natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden. Planläggning ska även främja en ändamålsenlig struktur och en estetisk tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Nya områden som ska tas i anspråk för två hus eller fler ska prövas i detaljplan och överensstämma med översiktsplanen och kommunens bostadsförsörjningsprogram eller andra program för mark- eller lokalförsörjning. Inom de områden som på markanvändningskartan ligger inom tätortsavgränsningen för serviceort samt inom tätortsavgränsningen i kustzon, ska inte några nya bebyggelsetillskott tillåtas innan detaljplan har upprättats. Även enstaka tillskott måste kunna inordnas i en framtida tätortsutveckling. Ny bebyggelse på landet placeras i anslutning till befintlig bebyggelse och där det finns tillräckligt med dricksvatten och en godtagbar avloppslösning. Ny bebyggelse på landet ska prövas genom förhandsbesked enligt plan- och bygglagen 9 kap Undantag från detaljplanekravet kan göras för 1-2 nya bostäder på så kallade lucktomter utanför tätortsavgränsning, på landsbygden där bebyggelsetrycket är stort men exploateringen inte Va-plan för Kungälvs kommun 19 (29) Del 1. Va-översikt

222 bedöms ha någon större påverkan på omgivningen, om kraven enligt PBL 9 kap 31 är uppfyllda. Detaljplaneläggning sker i huvudsak enligt översiktsplanens intentioner. Då uppstart av beslutade planuppdrag kan dröja samt att planprocessen kan ta 1-2 år så förekommer planläggning som inte överensstämmer med översiktsplanen. På landsbygden i övrigt ska en liten andel av kommunens bebyggelseutveckling ske. De senaste åren har det tillkommit cirka 30 nya bostäder per år genom beviljade förhandsbesked i Kungälvs kommun. 5.3 Följder av klimatförändringar Att klimatet ändras medför förändringar på mark- och vattenanvändningen. Kommunernas samhällsplanering måste vara framsynt och anpassas till förändringen av klimatet. Översiktsplanen är ett viktigt steg i att styra samhällsbyggandet mot en struktur som innebär att kommunens klimatpåverkan minskar. För Kungälvs kommun är det framförallt havsvattennivåhöjningar och översvämning samt dess betydelse för den fysiska planeringen som måste lyftas fram. Frågor som måste uppmärksammas i den fysiska planeringen är till exempel nivåer för bebyggelse och infrastruktur (vägar, ledningar med mera). Särskilt viktigt är anpassningen för samhällsviktiga anläggningar, liksom tätortsvisa översvämningsstudier med bedömning av åtgärdsbehov. 5.4 Va i kustzon I projektet VA i kustzon har en grupp tjänstemän och politiker studerat hur vatten- och avloppsfrågorna i kustzonen ska lösas på bästa sätt. Kustzonen delades in i 17 delområden och prioriterades som A, B och C- områden utifrån vissa kriterier. A-områdena har bedömts vara de områden som har störst behov av åtgärder för förbättrad va-lösning utifrån områdets befolkningstäthet, förväntad befolkningsutveckling befintlig vattenkvalitet och vattenförsörjning samt befintlig miljöpåverkande avloppssituation. Arbetet resulterade i rapporten VA i kustzon som kommunfullmäktige godkände , se bilaga 4. Samtidigt beslutades att arbetet med utbyggnaden av kommunala vattenoch avloppsledningar till sex utpekade A-områden skulle påbörjas. A-områdena är Aröd, Ödsmålsmosse/Rörtången, Tjuvkil, Instön, Marstrand och Kovikshamn/Vedhall. Översiktsplanen stödjer sig på VA i kustzon. Utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp är en förutsättning för ny bebyggelse i kustzonen och kommer att medföra positiva effekter när det gäller minskade utsläpp av närsalter lokalt. 5.5 Bohus Räddningstjänstförbund Bohus Räddningstjänstförbund startades upp 1:a januari 2013 och består av två medlemskommuner, Ale kommun och Kungälvs kommun. Det finns ett nära samarbete mellan kommunen och räddningstjänsten både vid planering av nya områden men även inom befintlig bebyggelse för att förebygga bränder, översvämningar och andra olyckor. Inom verksamhetsområdet för dricksvatten tillhandahåller kommunen vatten för brandsläckning där möjlighet finns. Brandposternas lägen bestäms i samråd mellan räddningstjänsten och VA-verket. Där det inte finns möjlighet att få brandvatten via det allmänna dricksvattennätet behövs det alternativa lösningar för brandvattenförsörjningen. Problematiken med omhändertagande av släckvatten för att förhindra en kontaminering av mark eller vattendrag, är en fråga som uppmärksammas allt mer vid nya detaljplaner. Kommunen i samråd med Bohus Räddningstjänstförbund behöver upprätta en plan för släckvattenhanteringen. Va-plan för Kungälvs kommun 20 (29) Del 1. Va-översikt

223 6 Regionala intressen 6.1 Gryaab Gryaab AB är ett kommunalt aktiebolag som ägs tillsammans av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. På Gryaabs reningsverk, Ryaverket, renas avloppsvattnet från ägarkommunerna och restprodukten slam behandlas. Av slammet produceras bland annat biogas som sedan blir till fordonsgas. Förr spolades avloppsvattnet utan rening ut i Göta älv, Mölndalsån, Rådasjön, havet och andra vattendrag som blev övergödda och förorenade. För att komma till rätta med problemen gick flera kommuner ihop och bildade Gryaab. Man beslutade att leda bort och rena avloppsvattnet innan det släpps ut i havet och 1972 invigdes Ryaverket. Sedan dess har miljökraven hårdnat och Ryaverket har byggts ut ett flertal gånger för att förbättra reningsprocessen. Förutom Ryaverket äger Gryaab större delen av det 13 mil långa tunnelsystemet som leder avloppsvattnet fram till reningsverket. 6.2 Göta älvs vattenvårdsförbund Göta älvs vattenvårdsförbund bildades 1957 med syfte att skydda och förbättra vattendragens vattenkvalitet inom Göta älvs avrinningsområde nedströms Vänern. Det är en ideell organisation som idag har medlemmar från 13 kommuner och ett 40-tal företag och organisationer. Samtliga medlemmar är intressenter som påverkar och/eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Verksamheten är inriktad på Göta älv från utloppet ur Vänern till Göta respektive Nordre älvs mynningsområde samt de biflöden och vattenområden som i övrigt ansluter till älven. Det tas kontinuerligt vattenprover vid ett 60-tal provtagningspunkter i Göta älv och dess biflöden samt de större sjöarna inom området. Utöver detta finns sju fasta datoriserade mätstationer utmed Göta älv. Kopplat till dessa mätstationer har ett älvövervakningssystem byggts upp som direkt larmar när förändringar i vattenkvaliteten inträffar så att råvattenintagen snabbt kan stängas om det är nödvändigt. Arbetet i förbundet sker i nära samråd med miljöövervakande organ såsom Länsstyrelsens vattenvårdsenhet, Vattenmyndigheten och kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder liksom företrädare för näringsliv, forskning och naturvård. 6.3 Vattenskyddsområde för Göta älv (GÄVSO) Ett arbete med att ta fram ett gemensamt förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för hela Göta älv pågår. I dag finns ett vattenskyddsområde för den södra änden av Göta Älv. Det pågående arbetet inriktar sig på att göra resten av Göta Älv till vattenskyddsområde, hela vägen upp till och med utloppet ur Vänern. Beslut om detta vattenskyddsområde kommer att fattas av länsstyrelsen efter att kommunerna har kommit överens om ansökans utformning. 6.4 Regional Vattenförsörjningsplan Inom Göteborgsregionen är vattenresurserna gemensamma och kommunerna är beroende av varandra. Därför är en gemensam vattenförsörjningsplan framtagen, så att kunskap bibehålls och utvecklas inom regionen, nu och i framtiden. Det övergripande syftet med den regionala planen är att skapa underlag för att kunna trygga regionens vattenförsörjning på ett robust och klimatsäkert sätt i ett långsiktigt perspektiv. Planen visar också en helhetsbild av vattenförsörjningen i regionen. Va-plan för Kungälvs kommun 21 (29) Del 1. Va-översikt

224 Vattenförsörjningsplanens vision är En trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning. Det innebär att konsumenten ska kunna lita på att det alltid finns vattnet i kranen och att vattnet är av god kvalitet, samt att produktion och distribution har skett på ett kostnadseffektivt sätt som inte innebär negativa konsekvenser för miljön. Vision och målområden En trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning Gott och hälsosamt dricksvatten i kranen Säker tillgång till råvatten av god kvalitet Robusta vattenförsörjningssystem Planen har utarbetats under 2014 av en arbetsgrupp med representanter från Göteborg, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, SGU och GR. Va-plan för Kungälvs kommun 22 (29) Del 1. Va-översikt

225 7 Omvärldsfaktorer 7.1 Lagen om allmänna vattentjänster Lagen om allmänna vattentjänster, LAV (2006:412) trädde i kraft 2007 då den ersatte Lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (1970:244). Kommunerna är enligt denna nya lag skyldiga att ordna med vattenförsörjning eller avlopp, när det i ett större sammanhang finns behov med hänsyn till människors hälsa eller miljön för befintlig eller blivande bebyggelse. Kommunen skall dels bestämma det verksamhetsområde där vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas och dels se till att behovet tillgodoses snarast och genom en allmän va-anläggning. Beslut om vilka fastigheter som ska ingå i ett verksamhetsområde fattas av kommunfullmäktige. Kungälvs kommun behöver i sin verksamhet, inkluderande flera förvaltningar, vara medveten om vilka områden som utgör ett större sammanhang och beakta hur bl.a. bygglov för enskilda hus kan komma att påverka det framtida behovet av samlade va-lösningar. 7.2 Miljöbalken och Plan- och bygglagen I Miljöbalken (3 kap 1 ) samt i Plan- och bygglagen (2 kap 2 ) anvisas att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Detta innebär att en avvägning ska göras mellan bevarandeintresset (t.ex. för framtida dricksvattenförsörjning) och värdet att ta marken i anspråk för annat ändamål. Om en vatten- och avloppsvattenplan föreslås som åtgärd är kommunen enligt Miljöbalken (5 kap 8 ) skyldig att genomföra en sådan. Miljöbalken (5 kap 5 ) anger även att ett åtgärdsprogram som ska fastställas av en kommun ska fastställas av kommunfullmäktige. Genom att i arbetet med strategisk va-plan lyfta fram angelägna resurser för dricksvattenuttag och recipienter för avloppsvatten skapas en tydlighet inför framtida fysisk planering i Kungälvs kommun. 7.3 Anläggningslagen Om det inte är möjligt att ordna enskild vatten- och avloppsförsörjning och fastigheten inte ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster, kan närbelägna fastigheter slå sig samman och lösa sina va-behov tillsammans. Enligt anläggningslagen, (1973:1149) kan en gemensamhetsanläggning inrättas som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Detta kan då gälla t.ex. vatten- och avloppsanläggningar. Gemensamhetsanläggningar prövas av lantmäteriet vid förrättning. 7.4 Lag om särskilda bestämmelser för vattenverksamhet (LSV) Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, även kallad restvattenlagen, är en svensk lag som innehåller den del av gamla vattenlagen, som inte kunde infogas i miljöbalken, till exempel många regler för samfällda vattenanläggningar och vattenanläggningar med flera delägare. 7.5 Vattendirektivet År 2000 antog alla medlemsländer i EU det så kallade ramdirektivet för vatten vilket innebär en helhetssyn och systematiskt arbete för att bevara och förbättra Europas vatten. Direktivet omfattar både ytvatten och grundvatten och det övergripande målet är att uppnå god vattenstatus, så att en långsiktigt hållbar vattenkvalitet och vattenanvändning tryggas. Va-plan för Kungälvs kommun 23 (29) Del 1. Va-översikt

226 Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. God status för ytvatten innebär god ekologisk status och god kemisk status. För grundvatten är begreppet god status indelat i god kvantitativ och god kvalitativ status. Målet är att alla vatten ska nå minst god status under perioden Sveriges fem vattendistrikt har fastställt fyra dokument som stöd för arbetet; Förvaltningsplan, Åtgärdsprogram, Miljökvalitetsnormer och Miljökonsekvensbeskrivning. Dokumenten gäller för perioden Vattenmyndighetens åtgärdsprogram I åtgärdsprogrammet, som riktar sig till kommuner och myndigheter, beskrivs de åtgärder som bedöms nödvändiga för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid inom vattendistriktet. Åtgärderna innebär dels att utveckla styrmedel, dels konkreta förbättringar av vattenmiljön. I åtgärdsprogrammet finns sju åtgärdspunkter (åtgärd 32-38) som kommunerna behöver utföra. Ett åtgärdsförslag (åtgärd 37) anger att kommunerna, i samverkan med länsstyrelserna, behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Genom föreliggande arbete med strategisk vaplanering uppfyller Kungälvs kommun denna punkt. 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m 3 /dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. 38. Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet, exempelvis båtturism, som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status. 7.7 HELCOM och Baltic Sea Action Plan (BSAP) Det formella namnet på samarbetet är Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö, eller Helsingforskommissionen (Helcom). På 1970-talet beslutades en överenskommelse inom Helcom, en Östersjökonvention (Convention on the Protection of the Marine Va-plan för Kungälvs kommun 24 (29) Del 1. Va-översikt

227 Environment of the Baltic Sea Area). Sedan 2007 arbetar länderna med att genomföra Östersjöns aktionsplan, BSAP, vars mål är att uppnå god status i Östersjön till år Den del som rör va-försörjningen är i första hand segmentet övergödning, där åtgärder för att till exempel minska mängden näringsämnen till Östersjön hanteras. Genom att utföra förbättrande åtgärder inom avloppsförsörjningen bidrar Kungälvs kommun till att tillförseln av näringsämnen till Kattegatt och Östersjön minskar. Det gemensamma ansvaret berör dock många fler sektorer i samhället än va-sektorn. 7.8 OSPAR Osparkonventionens formella namn är Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten. Inom Ospar-konventionen samarbetar 15 stater och EU-kommissionen för att förbättra miljön i Nordostatlanten och Västerhavet: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Island, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Storbritannien och EU-kommissionen. Sekretariatet ligger i London. Konventionen hanterar frågor om övergödning, farliga ämnen, radioaktiva ämnen, offshoreverksamhet i olje- och gasindustrin, marin biodiversitet, samt övervakning och bedömning av tillståndet i den marina miljön. Vid årliga möten i Ospar-kommissionen definierar medlemsländerna gemensamma rekommendationer och beslut om miljöregler och åtgärder för att förbättra miljön i Nordostatlanten. 7.9 Nationella och regionala miljömål Behov av bättre planering genom kommunala vattenförsörjningsplaner anges i de nationella miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet. Miljömålet Ingen övergödning är beroende av minskat utsläpp av näringsämnen från bland annat avlopp och jordbruk. En välgrundad strategisk planering skapar även förutsättningar för att uppnå miljömålet God bebyggd miljö. Genom föreliggande arbete med strategisk va-planering bidrar Kungälvs kommun till uppfyllnad av dessa miljömål Lokala miljömål I kommunens vattenöversikt (KF 16/1996) anges lokala mål för Kungälv när det gäller vattenkvalitet i vattendrag och grundvatten. Några av målen, som särskilt har koppling till Vaplanens område anges nedan: Inriktningsmål: Grundvatten och ytvatten skall användas så att en långsiktigt god hushållning främjas. Påverkan från dag- och spillvatten, samt från ytavrinning skall minska. Vattendragen skall successivt förbättras. Grundvatten skall kunna användas som dricksvatten. Påverkan skall anpassas härtill. Naturelement som t ex våtmarker, vegetationszoner, småvatten etc. skall skyddas och återskapas. Resultatmål ytvatten: Målområde Nivå Årtal då målet skall nås Kvävekoncentration (den högre siffran avser jordbrukspräglade vattendrag) mikrogram/liter Fosforkoncentration jordbrukspräglade vattendrag Mindre än 50 mikrogram/liter 2020 Va-plan för Kungälvs kommun 25 (29) Del 1. Va-översikt

228 Fosforkoncentration övriga vattendrag och sjöar mikrogram/liter Försurning Alkalinitet i sjöar Mer än 0,05 mekv Försurning Alkalinitet i rinnande vatten Mer än 0,10 mekv Metallinnehåll metall i vatten Max 1,5-3 ggr bakgrundshalten Metallinnehåll metall i sediment Max 1,5-6 ggr bakgrundshalten Resultatmål grundvatten: Grundvatten skall uppfylla livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten rörande bland annat försurningseffekter, kväve, fosfor och bakterier samt metaller och andra miljögifter. Ny bebyggelse på glesbygden skall ha tillgång till grundvatten för dricksvattenändamål i tillräcklig mängd och av god kvalitet. I kommunens naturvårds- och friluftslivsplan (KF 2005) finns mål vad gäller fiskevårdsarbete i vattendrag samt återskapande av våtmarker i odlingslandskapet. Va-plan för Kungälvs kommun 26 (29) Del 1. Va-översikt

229 8 Ordlista ABVA Allmän va-anläggning Avlopp BDT-vatten BOD 7 Bräddning Dagvatten Dräneringsvatten Duplikat ledningssystem Enskild va-anläggning Förbindelsepunkt Allmänna bestämmelser för användande av Kungälvs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar. En anläggning för försörjning av vatten eller avlopp som kommunen äger eller har rättsligt bestämmande över och som har anordnats för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV). Samlingsnamn för spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten enligt den definition som finns i lagen om allmänna vattentjänster. Avloppsvatten från bad, disk, dusch och tvätt. Biochemical Oxygen Demand, mått på mängden organiska syreförbrukande substanser i vattnet, mätt över sju dygn. Utsläpp av avloppsvatten till recipient på grund av att ledningsnätet är överbelastat i samband med nederbörd och höga flöden. Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten från tak, gator och andra ytor. Grundvatten och markvatten som avleds i dräneringsledning eller dike. Ett duplikat ledningssystem har separata ledningar för spillvatten och dagvatten. En anläggning eller annan anordning för försörjning av vatten eller avlopp som kommunen inte äger. Enskilda anläggningar kan finnas för en enskild fastighet, för flera fastigheter tillsammans eller för samfälligheter och föreningar. En enskild va-anläggning kan avse såväl ledningar som en lokal lösning för produktion av dricksvatten eller rening av avloppsvatten. Förbindelsepunkten utgör gränsen mellan den privata vainstallationen och den allmänna va-anläggningen. Gemensamhetsanläggning En enskild va-anläggning som inrättats gemensamt enligt anläggningslagen, för två eller flera fastigheter. Huvudman Konstgjord infiltration LOD Statlig myndighet, kommunal förvaltning, eller annan likartad organisation som har ansvaret för en viss verksamhet. Kungälvs kommun äger och ansvarar för de allmänna vaanläggningarna inom Kungälvs kommun. Konstgjord infiltration betyder att man låter ytvatten infiltrera, till exempel genom en grusås, och därigenom bilda grundvatten. Lokalt omhändertagande av dagvatten, enskilda fastigheters dagvatten tas om hand helt eller delvis på den privata tomtmarken till exempel med en stenkista på tomten eller stuprörutkastare. Va-plan för Kungälvs kommun 27 (29) Del 1. Va-översikt

230 Natura 2000-områden Omvandlingsområde Personekvivalent (pe) Relikt saltvatten Reservvatten Retention Råvatten Spillvatten Tillskottsvatten Turbiditet Va-anläggning Va-försörjning Va-utbyggnadsområde Va-verksamhetsområde Områdena som har valts ut av länsstyrelsen med syftet att bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden. Natura 2000 ska bevara värdefull natur, men innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Det måste avgöras i varje enskilt fall vilka åtgärder som kan fortsätta och vilka som inte kan tillåtas. Ett fritidshusområde där många väljer att bosätta sig permanent. En omvandling sker mot permanentboende. Måttenhet som anger den genomsnittliga mängd föroreningar i avloppsvatten som en person ger upphov till per dag. Personekvivalent definieras i Sverige som en BOD7 belastning av 70 gram per dygn. Saltvattenpåverkan i grundvattnet kan bero på relikt saltvatten, det vill säga gammalt havsvatten som härstammar från den senaste istidens avsmältningsperiod då stora områden var täckt av salt eller bräckt havsvatten. Dricksvatten som distribueras via det ordinarie ledningsnätet men från annan produktionsanläggning än den ordinarie. Fastläggning. Ytvatten eller grundvatten som efter beredning kan användas som dricksvatten. Förorenat vatten från hushåll (toalett, bad/dusch, disk och tvätt) och andra verksamheter (industrier, serviceanläggningar och dylikt). Det vatten som utöver spillvatten finns i spillvattenledningar. Tillskottsvatten kan bestå av anslutet dagvatten och dräneringsvatten, samt vatten som läcker in i ledningarna från marken. Grumlighet, ett mått på hur mycket partiklar det finns i ett vatten. En anordning för att försörja en fastighet eller bebyggelse med vatten och avlopp. I begreppet va-anläggning ingår både ledningar och pumpar för transport av vatten och avlopp, samt anordningar för produktion av dricksvatten och rening av avloppsvatten. Dricksvattenförsörjning samt omhändertagande av avloppsvatten. Ett område som idag har enskild va-försörjning men som har behov av allmän va-försörjning. Ett av kommunfullmäktige fastställt geografiskt område, inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän va-anläggning. Va-plan för Kungälvs kommun 28 (29) Del 1. Va-översikt

231 9 Underlagsdokument Kungälvs kustzon- undersökning av grundvattentillgången, BERGAB 2001 BERGAB har på uppdrag av Kungälvs kommun tagit fram en areell riskkarta för salt grundvatten i kustzonen. Policy för enskilda avloppsanordningar i Kungälvs kommun, antagen av miljö- och byggnadsnämnden Policyn avser att underlätta för sökande vid en eventuell ansökan om inrättande av en enskild avloppsanläggning genom att tydligare informera om gällande krav och restriktionsområden. Skyddsnivåer för enskilda avlopp i Kungälvs kommun, examensarbete Sigrid Esbjörnsson 2012 Bedömning av vilka skyddsnivåer för enskilda avlopp i Kungälvs kommun som är motiverade ur miljö- och hälsoskyddsperspektiv. VA i kustzon, Kommunfullmäktige 45/2008 Strategiskt dokument som behandlar hur kommunen ska lösa vatten- och avloppsfrågorna i kustzonen. Vattenöversikten, Kommunfullmäktige 16/1996 Vattenöversikten beskriver kommunens vattendrag och sjöar och anger miljömål och åtgärdsplan. Antogs av kommunfullmäktige Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:1 Vägledningen är ett stöd till kommunerna i deras arbete med va-planering och hållbara vattentjänster och ska därmed bidra till att uppnå målet med vattenförvaltningen att alla vatten ska ha god status. Va-plan för Kungälvs kommun 29 (29) Del 1. Va-översikt

232 Värt att tänka på Kommunalt vatten och avlopp har ett stort värde Det finns många frågor som berör anslutning till kommunalt vatten och avlopp. För att försöka besvara några av dessa så har Kungälvs kommun tagit fram det här kortfattade dokumentet. Har ni fler frågor än de som behandlas här så är ni välkomna att kontakta Kungälvs kommuns kundcenter på: Hur påverkas fastighetsvärdet vid anslutning till kommunalt vatten och avlopp? Vid anslutning till kommunalt vatten och avlopp (VA) så uppkommer det en anslutningsavgift. Denna avgift är en del av den kommunala VA-taxan som årligen fastställs. I Kungälvs kommun så beror den enskilda anslutningsavgiftens storlek av den totala fastighetsytan. Har ni fler frågor om hur avgiften beräknas besök kommunens hemsida: Vad man bör känna till är att värdet på fastigheten generellt sett ökar vid anslutning till kommunalt VA, även om det är svårt att slå fast med hur mycket. Det som kanske är ännu viktigare att tänka på är att om du bor i ett område där kommunalt VA är eller blir standard och din fastighet står utanför, så är det också troligt att din fastighets standard värderas som lägre i jämförelse med dina grannar. Detta är något som också kan avspeglas vid en framtida försäljning av fastigheten.

233 Hur inverkar vatten- och avloppslösningen vid en fastighetsaffär? För att slippa tvister och frågor vid försäljning av fastighet så är det en god idé att man klarlägger vilken status den aktuella VA-anläggningen har. Nedan följer några tips för köpare och säljare som är framtagna av bland annat Svenska mäklarsamfundet: Du som köper: Enskild brunn och avlopp omfattas av din undersökningsplikt, men ingår normalt inte i en överlåtelsebesiktning. Du måste därför själv ta reda på vatten och avloppsanläggningarnas status inför husköp Du som säljer: Sammanställ de handlingar du har såsom: Tillstånd från kommunen, teknisk dokumentation, ritningar, dricksvattenprov och skötselråd för vatten- och avloppsanläggningarna som underlag för köparen. 1 Värt att veta är att omkring 75 % av de enskilda brunnarna i Sverige har anmärkning gällande vattenkvalité. Mer än 50 % av de enskilda avloppsanläggningarna uppfyller inte dagens krav på rening. 1 För att få mer om tänkvärda tips gällande VA vid försäljning och köp av fastighet - gå in på: eller Hur resonerar bankerna kring anslutning till kommunalt vatten och avlopp? Vid värdering av fastigheter är alltid VA-lösningen med i bedömningen. Det innebär i de flesta fall att en anslutning till kommunalt vatten och avlopp höjer värdet på fastigheten. Det finns därför möjlighet att en utökad belåning för att betala anslutningen ändå kan rymmas i bottenlånen.

234 Minnesanteckning Kallade: Bernt Lundborg (S) beredningsledare Närvarande Patrik Renström (C) vice beredningsledare Närvarande Susanne Jönsson (S) Närvarande (gick 17.20) Maria Emanuelsson (S) Bo Franzon (M) Närvarande Thomas Alpner (M) Närvarande (gick 17.44) Pierre Rehnlund (FP) Närvarande Lottie Lord (MP) Närvarande (gick 18.15) Heine Nielsen (UP) Henry Larsson (V) Närvarande Rolf Vadström (SD) Närvarande Henrik Haglund/Henrietta Florén beredningssekreterare Från förvaltningen: Camilla Schalin Henrik Levin Saba Shahriari Johan Emanuelsson Sune Karlsson Linda Andreasson Fredrik Stjernfelt Tid: , Plats: KONFERENSRUM VERKSTADEN, STADSHUSET Sekreterare Henrik Haglund/ Henrietta Florén Ordförande Bernt Lundborg (S) Attest: Miguel Odhner (S) FRAMTID- OCH UTVECKLINGSBEREDNINGEN KOMMUNFULLMÄKTIGE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

235 Dagordning 1. Mötets öppnande 2. Fastställande av dagordning Punkten föregående protokoll läggs till. 3. Föregående protokoll Frågan om åkermark Bernt och Patrik får i uppdrag att ta kontakt med någon som kan komma och ge mer information om åkermark och värdefull åkermark. De utskotten som skulle utse representanter till miljögruppen har inte återkommit, Henrietta skickar påminnelse till berörda sekreterare. En lista över alla pågående ärenden efterfrågas förslag är att publicera den i arbetsrummet på intranätet. Henrietta och Henrik får i uppdrag att sammanställa och publicera listan. Från föregående protokoll - Förvaltningen ska starta dialog med VGR, trafikverket m.m. kring Bohusbanan frågan återkommer till beredningen - Förvaltningen tar kontakt med Länsstyrelsen för att ta del av deras redogörelse kring aktualitetsprövningen av ÖP. - Beredningsledaren ges i uppdrag att återkomma med förslag på parter som kan bjudas in för kunskapsinhämtning t.ex. LRF, Jordbruksverket och Göteborgs stad - En beredningsskrivelse ska skrivas så att det går fram att ett uppdrag till KF att starta igång aktualitetsarbetet redan innan hösten. Utkast på beredningsskrivelse presenteras i samband med nästa utskottsmöte. - Förvaltningen får i uppdrag att driva frågan gällande föreläsare till i samban med behandling av miljöbokslutet i fullmäktige. - Hur arbetar förvaltningen med frågan om vattenrening? Hur sköts de stora reningsanläggningarna och hur kontrolleras vattenkvalitén? Förvaltningen återkommer i frågan. 4. VA-plan och VA-policy Johan Emanuelson, Sune Karlsson, Linda Andreasson Se även bifogad presentation. Syftet med VA-planen är att effektivisera och samordna kommunens arbete med VA. Behoven av samordning har blivit mer påtagligt bl.a. p.g.a. klimatförändringar, åldrande anläggningar och tillväxtplaner. Förvaltningen har gjort en översikt eller en nulägesanalys av kommunens VA (vilket inte är detsamma som kommunalt VA som syftar till den kommunala anläggningen). I översikten redovisas en inventering av kommunens dricksvatten, spillvatten och dagvatten och utgör grund för framtagandet av VA-plan och VA-policyn. VA-policyn innehåller ställningstagande för kommunens framtida agerande och planerande. Utgör tillsammans med VA-översikten underlag för olika VAdelplaner som ger handfasta exempel för hur kommen ska arbeta i 6 olika områden. VA-policyn behöver beslutas politiskt. Förvaltningen kommer sedan fokusera på framtagande av VA-delplaner. För att ta fram planerna kommer dialog föras både internt och med externa parter t.ex. de kommunala bolagen. Planen för den politiska behandlingen är: FoU, KS, KF.

236 Diskussion om styrdokument, vad de innehåller samt vilket beslutsorgan som beslutar om vilket dokument. Tanken är att FoU fattar ett beslut idag om att ställa oss bakom handlingarna eller inte. Diskussion om tid- och resurssättning. Förslag på prioriteringsordning. Fråga om huruvida dokumentet når de olika politiska målsättningarna och finns det samordning utifrån strategiska mål och resultatmål? Hur ska FoU förhålla sig till punkterna ang. utbyggnadstakten och miljöaspekten? Utgår från workshopen på Nordiska. Ajournering C och M anger att ärendet inte är tillräckligt berett i utskottet och att den tid och resurser inte är tillräckligt utrett för att ta beslut. Beslut Policyn anses behandlad av Framtid och utvecklingsberedningen. Policyn lämnas över till kommunfullmäktige för vidare behandling C och M och inkommer med anteckning till protokollet, se bilaga. 5. Hamnar och båtplatser Henrik Levin och Saba Shahriari Det material som skickats till beredningen är en inventering/aktualitetsprövning av befintliga båtplatser och småbåtshamnar. I kommunen efterfrågas idag fler båtplatser för större båtar och att trycket är mindre på de mindre småbåtsplatser. Det här gör att det finns mycket platser för riktigt små båtar (t.ex. öppna ekor) medan det är en brist på vanliga fritidsbåtar. Förvaltningen visar en karta över var båtplatserna finns i kommunen. Hur platserna fördelas mellan fastboende och andra varierar, på t.ex. Marstrand avsätts ca 30 % av platserna till de som är boende. Det är även på Marstrand som de längst köerna finns, idag är det 1100 personer men siffran är något missvisande då samma person kan stå i flera köer. För att möta efterfrågan diskuteras både var i kommunen det går att skapa ytterligare platser samt vilka alternativ som finns t.ex. båtplatser på land och kommunal båtplatskö. Det som är en svårighet är att samtliga användare nyttjar platserna ungefär samtidigt. Konflikten som finns idag är mellan bevarande och utvecklingsintressen. - Nordön är intressant och där finns det möjligheter att utöka. Det är dock en konflikt med kommande naturreservat och länsstyrelsen håller på att göra en inventering av området och i och med den nya gränsdragningar för reservatet. I etapp 2 av inventeringen kommer även om de värdefulla bottenvärdena finns var. Nordön ligger bra strategiskt med god kommunikationer i och med väg Norra Instön här finns till viss del en strukturplan och det pågår en dialog med länsstyrelsen för att se om det finns möjlighet att skapa båtplatser där. Eftersom Kungälv har ett ansvar tillsammans med övriga Göteborgsregionen att uppfylla de behoven som finns avseende båtplatser. I arbetet med 8-fjordar diskuterades t.ex. möjligheten att skapa båtplatser i Kovikshamn, dock är infrastrukturen ett problem. I uppdraget med aktualitetsprövningen ingår även frågan om gästhamnar. Frågan har dock inte varit det primära fokusområdet vilket gjort att förvaltningen framförallt arbetat vidare med behovet av fasta båtplatser. Det är även så att om kommunen kommer fram till var de fast båtplatserna så kan

237 det utgöra en vägledning för var gästplatserna kan och bör placeras. När det gäller gästhamnarna så finns, tillskillnad från med fasta båtplatserna, viss överlappning vilket öppnar för andra möjligheter. Några ställen där gästhamn diskuteras är: - Fästningsholmen vilken ligger med i utvecklingsplanen men det saknas formalia och det kräver vidare utredning. - Vidareutveckling av Bäckparken och möjligheten att anlägga en mindre gästhamn är identifierade i årsplanen och investeringsplanen. - Pontoner vid bron vid Nordre älv för att möjliggöra övernattning. Fördelningen av platser i det kommunala systemet behöver ses över för att bättre spegla fördelningen i kommunen. Det finns även ett uppdrag att planlägga hamn för Kovikshamn norra. Fråga - Hur möter kommunen behovet av sugtömning i hamnarna? Vad är det kommunala ansvaret? Vi ser att det är svårt att kräva när vi inte ännu kan ge service i form av kommunalt VA. Tekniska lösningar diskuterades. Dialog sker kring politisk närvaro i samtalet med Länsstyrelsen. Vi avvaktar med detta. 6. Bostadsförsörjning och investeringsplanering Henrik Haglund Henrik presenterar tankarna kring ny organisation samt läget för investeringsplaneringen och bostadsförsörjningsprognosen. Investeringsplanering För budget 2015 har förvaltningen begärt tilläggsanslag motsvarade 44,5 miljoner kronor för att slutföra Stadshuset samt sätta igång med Thorildskolan. Samtidigt tillkommer arbeten om ca 44 miljoner kronor som har påbörjats under 2014 men som inte har hunnit slutföras utan där investeringsmedel behövs för färdigställande. Det är även investeringar motsvarande ca 30 miljoner kronor som ligger med i planen men där investeringen inte kommer ske under I de investeringar som avgår är även samtliga gång- och cykelbanor där ändrade redovisningsregler gör att de inte belastar investeringsplanen. Sammantaget gör det att förvaltningen idag arbetar med projekt motsvarande 508 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med tilldelad ram (450 miljoner kronor). För de avgiftsfinansierade delarna begärs inga tilläggsanslag och det är inte heller några arbeten som förs över från 2014 dock förväntas arbeten för motsvarande 49,4 miljoner kronor inte hinnas med i år. Det är framförallt investeringar på VA-området och beror på att processen tar lång tid. Bostadsförsörjning När det gäller bostadstillväxt så fick kommunen under 2014 färdiga slutbevis för 90 st. bostäder. Henrik visar en sammanställning över vilka planer som ligger på gång samt redogör för förvaltningens planer på att göra uppföljning på tre nivåer: - Vad är möjligt? - Vad pågår? - Vad är färdigställt? Finns det någon bortre gräns för bygglov? När kommunen gör en markanvisning är det en tidsfrist på 2 år för att starta. Detta gäller bara markanvisningar från kommunen och har gällt under de senast 5 åren. Även övriga aktörer har tidsfrister men det varierar hur lång tid. Nu går förvaltningen ut med markhänvisningstävling i Diseröd och ser med spänning fram emot vilken responsen blir.

238 Hur vill Framtids- och utvecklingsberedningen arbeta med frågan om bostadspolitik? Ett förslag är att kommunen samlar ihop sig och har en större bostadspolitisk debatt per år och i samband med det lägger fast en tydlig styrning. Detta arbetssätt används i vissa kommuner. Målet för kommande mandatperiod är 2000 färdigställda bostäder. Vilka områden ska prioriteras, behöver förvaltningen ytterligare tydlighet när det gäller prioriteringen? Förvaltningen anser att tidigare prioriteringar är tydliga. Kungälv-Ytterby-Kareby, sedan Marstrand och Diseröd. Kode ligger senare i planen. I volymfrågan uppfattar förvaltningen ingen otydlighet. Frågorna är snarare kring boende för äldre, särskilda boendeformer etc. Beredningen konstaterar att ett annat arbetssätt inom förvaltningen även kräver ett närmare samarbete inom politiken mellan beredning och utskott. Om hindret för fortsatt utveckling är aktualitetsprövningen av översiktsplanen så måste beredningen sätta igång med denna snarast. Diskussion om planer, medfinansiering och möjligheten till byggande av olika boendeformer. 7. Befolkningsprognos Camilla Schalin Presentation av statistik från 2014 vilket möjliggör jämförelse mot antagen prognos. För 2014 kan konstateras att vi inte riktigt nådde upp till prognostiserade nivåer och det är en prognosavvikelse med 0,3 % vilket motsvarar 126 personer. Det gick svagt uppåt i början av året och det flyttade in fler samtidigt som fler flyttade ut. Färre föddes men samtidigt var det färre som avled. Den största förändringen är bland 0-åringarna. I dagsläget kan vi bara konstatera att det är ett antal personer som flyttat från kommunen, men vi kan i nuläget inte säga vart de flyttat. Under åren går det att se viss samstämmighet mellan befolkningsökning och ökat bostadsbyggande. Det finns dock vissa avvikelser t.ex. gick bostadsbyggandet ner under 2013 samtidigt som befolkningen ökade. Tidigare har målet varit 400 bostäder per år, något som har ökats till denna mandatperiod. I prognosen har hänsyn tagits till överklagande av planer. I prognosen görs ett antagande att 80 % av alla planer genomförs. Går det att göra en prognos för hur vi ska lyckas nå invånare 2020? Det går att räkna baklänges samtidigt blir det en större osäkerhet på samma sätt som osäkerheten ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig. Samtidigt jämförs den prognos som Kungälvs kommun tar fram med prognoser från VG-regionen och Staticon. Dessa har inte tagit hänsyn till bostadsbyggandet utan bara Kungälvs geografiska läge. 8. Presentation av IT-strateg och E-förvaltning Fredrik Stjernfelt E-förvaltning är ett uppdrag från förvaltningsledningen för att arbeta med den digitala utvecklingen i förvaltningen för att möta framtida behov. Det finns inte möjlighet att fortsätta förvaltningen på det sättet vi gör idag utan kommunen behöver utvecklas och effektiviseras. Förvaltningen har bland annat varit i kontakt med Västerås och Kungsbacka för att ta del av deras arbete. Den förra regeringen tillsatte en e-delegationerna med e-direktiv vilket handlar om att digitalisera och effektivisera processer. Det handlar lika mycket som förändrat arbetssätt som införande av ny

239 teknik. E-förvaltning och utveckling inom området innefattar även e-tjänster och sättet vi kommunicerar med medborgarna och som medborgarna vill ha. Kungälvs kommun saknar idag e- tjänster där medborgarna har interaktion med handläggare och beslutsfattare hela vägen genom ärendet. Det gäller även att hitta möjlighet till nyttorealisering för de e-investeringar som kommunen gör. E-förvaltningen kommer att ha ansvar för att följa upp investeringar och att hjälpa verksamheterna så att investeringen leder till mernytta. Förlaget med e-förvaltning ska till förvaltningsledningen i april. Hur hanteras problemet att flera e-tjänster inte är mogna att användas? Hur arbetar förvaltningen med att inarbeta mer digitala arbetssätt? När den nya plattformen lanserades under 2014 genomfördes obligatoriska utbildning av alla användare. Tyvärr genomfördes inte utbildningsinsatsen för alla sällananvändare efter det genererade för stora kostnader att ta in vikarier. Det är generellt ett problem att fokus ligger på inköpspriset och inte på tillkommande kostnader för t.ex. utbildning. Inom sektor skola finns EnIT (enhet för it-pedagogik) vilka kan utnyttjas mer för att genomföra olika utbildningsinsatser. Hur fungerar huset jämfört med hur vi tänkte? Bra. Arbetar nu med dokumenthanteringsfrågan - hur ser vi till att det som sparas digitalt bevaras för framtiden? Hur rensar vi våra digitala dokument? Framtid- och utvecklingsberedningen har i nuläget 5 fokusområden och arbetet med IT har inte varit prioriterat. Det kan hända att beredningen kommer föreslå att frågan kring IT för över på någon av de andra beredningarna istället. har inte jobbat med IT och IT-strategin på lång sikt det FoU ska fokusera på är det på 5-års prognos. Kan den läggas på Lärandeberedningen istället. 9. Kurser, konferenser och utbildningar Skicka inbjudan till Thomas för Ytterby Bernt har varit på SKL Henry Chalmers 24/3 Patrik - Blå ÖP Övrigt - IT plattor och e-meeting, information om att beredningarnas ledamöter ska få plattor. Kommer innebära ett nytt sätt att distribuera kallelser och liknande. - Kultur och fritidsberedningen bjuder in till presidieträff - Demokratiberedningen bjuder in till halvdag ang. medborgardialog. Inbjudan kommer. Hur arbetar förvaltningen med frågan om solceller? Förvaltningen prövar alltid förutsättningen att sätta solceller på all nybyggnation och även på befintliga byggnader. Förvaltningen upplever att den politiska styrningen är tydlig, och förvaltningen jobbar med frågan. Bernt Lundborg (S) beredningsledare Henrik Haglund/ Henrietta Florén beredningssekreterare

240 Yttrande från C och M under punkt 3 FOU Det framgick inte i kallelsen att vi vid detta möte, direkt skulle fatta beslut om VA policy kunde anses vara beredd nog för att kunna sändas till kommunstyrelsen, för juridisk och ekonomisk bedömning. Vi kände oss därför inte fullt insatta men efter en mycket snabb genomläsning kunde vi ställa oss bakom att sända den vidare, till KS. Vi förbehåller oss och rätten till en djupare penetrering av alla punkter och att vi i fullmäktige kan ha en avvikande åsikt i detaljer. Det vi redan nu saknar är tidsmål och ekonomiskamål samt strategi för att nå bästa nytta och lägsta kostnad för medborgarna. SAKNAR TIDSMÅL och EKONOMISKTMÅL En övergripande synpunkt som vi framfört vid mötet är att projektet inte får ha en tidplan som är typ vi blir färdiga när vi blir färdiga och den kostar det den kostar. TIDSMÅL Projektet VA i kustzon startades, ca 2005 för att vi hade fått avslag på detaljplaner. i Tjuvkil, Rörtången och Aröd, av länsstyrelsen för att vi inte hade VA löst och att vi hade saltvatten som förorenade brunnar och än värre grundvatten i kustzonen. När vi behandlade VA i kustzon ca 2007 så valdes de mest prioriterade områdena ut, dessa kallas A områdena och skulle vara klara Projektet skulle fortsätta direkt för att vara klart i sin helhet ca Det har skett en hel del förskjutningar men nu anser vi att vår VA organisation mognat så mycket att man får börja jobba mot måldatum på ett tydligt sätt. Vi har redan en stor irritation från kommunmedborgare och byggherrar. Man upplever att man inte har en tid att förhålla sig till. Vårt mål måste ju vara att dessa två grupper inte väljer en annan kommun för att man inte kan fortsätta inverstera i Kungälv. Detta står mot förvaltningens behov av att hinna med. Vi vill att KS, i den ekonomiska juridiska prövningen, lägger upp ett tidsmål och bedömer vad som är acceptabel tid för medborgare och byggherrar. Antalet anslutna en framgångs faktor Vi är väldigt nöjda med att VA policyn valt att slå fast att man skall dimensionera och planera för att många fastigheter skall anslutas.. Det gör det enklare planera och dimensionera. För god hygien blir det också viktigt att direkt få hög nyttjande av vatten. Vi förutsätter fastigheterna som man avser, inte bara inskränker sig till de verksamhetsområden, utan är alla fastigheter längs en huvudledning samt tillkommande områden och förtätningar.

241 KS ekonomiska granskning / Vi önskar EKONOMISKTMÅL och strategi Vi kommer i KF att lägga ett förslag om att det ekonomiska målet sätts utifrån att Kungälv bibehåller nuvarande taxa för anslutning och förbrukningstaxa. Ekonomisk strategi för lönsammast genomförande. Utifrån det första satta målet och hur vår VA taxa är uppbyggd, kan man beräkna maxnivån för investering i huvudledning och i områden som ansluter till huvudledning. Det två största rörliga faktorerna är antalet anslutna och när leveransen börjar. Det går lätt att bryta ner per huvudledning, områden och delsträckor. Anslutningsavgiften går till största delen till det lokala området. En del går till nytt VA verket, en mindre del går till huvudledningen. Därför är det lätt att göra en ekonomisk modellering. I första skedet får man svaret hur mycket totalbudget får vara för x antal anslutna utan att höja VA taxan. Det går även att göra en strategier, för att nå resurseffektivaste lösningen. På samma sätt kan varje offert/beräkning direkt utvärderas. Den förenklade slutsatsen blir att det är viktigt att så många som möjligt ansluter och att anslutningarna är klara samtidigt med huvudledningen och att helst alla huvudledningar är klara strax efter att nya VA verket är klart. Vi vill att KS till KF redovisar om man har en annan bedömning och på vilken grund man kommit fram till denna slutsats. Patrik Renström (C) Thomas Alpner (M) Bo Franzon (M)

242 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 65/2015 Svar på motion om tillgång till lärarsekreterare i Kungälvs skolor (Dnr KS2014/122) Morgan Person (UP) har lämnat in en motion om att utreda möjligheten att tillsätta lärarsekreterare och utreda förutsättningarna för att befria lärarna från administrativa arbetsuppgifter. Verksamheten konstaterar att rektor redan idag har ansvar för sin enhets organisation och därmed möjlighet att tillsätta lärarsekreterare för att minska lärarnas administrativa arbetsuppgifter. Beslutsunderlag Beredningsskrivelse Svar på motion om tillgång till lärarsekreterare i Kungälvs skolor Bilaga Underskriven svar på motion om tillgången till lärarsekreterare.pdf Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad. BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

243 Beredningsskrivelse 1(2) Handläggarens namn Johanna Rydberg Svar på motion om tillgång till lärarsekreterare i Kungälvs skolor (Dnr KS2014/122-5) Sammanfattning Morgan Person (UP) har lämnat in en motion om att utreda möjligheten att tillsätta lärarsekreterare och utreda förutsättningarna för att befria lärarna från administrativa arbetsuppgifter. Verksamheten konstaterar att rektor redan idag har ansvar för sin enhets organisation och därmed möjlighet att tillsätta lärarsekreterare för att minska lärarnas administrativa arbetsuppgifter. Bakgrund Morgan Persson (UP) har lämnat in en motion om tillgång till lärarsekreterare i Kungälvs skolor där han föreslår att kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att befria lärarna från administrativa arbetsuppgifter inför nästa läsår samt att tillsätta sekreterarkapacitet. Kommunfullmäktige har därefter beslutat att anta yrkandet och remitterat motionen till Lärandeberedningen. Bedömning Rektor ansvarar för att besluta om sin enhets inre organisation, att inom ramen för givna ekonomiska ramar bedöma klasstorlek och vilka personalkategorier som behövs för elevernas måluppfyllelse förutom behöriga, undervisande lärare. Rektor har därmed redan idag möjlighet att tillsätta lärarsekreterare inom ramen för sin egen organisation och budget. Juridisk bedömning Enligt skollagens 10 kapitel 2 beslutar rektor och förskolechefen om sin enhets inre organisation. Skollagen gör det därmed möjlighet för rektor att själv organisera verksamheten och tillsätta lärarsekreterare så att lärarna befrias från administrativa arbetsuppgifter. Lagstiftningen kring krav på dokumentation har lättats i och med ny reglering Ekonomisk bedömning Rektor kan själv välja att tillsätta lärarsekreterare inom ramen för sin egen organisation och budget. Teknisk bedömning Inte aktuellt i det här ärendet. Förslag till kommunfullmäktige Motionen anses besvarad. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

244 2(2) Cecilia Carlsson Ordförande Lennart Jonsson Vice ordförande Expedieras till: För kännedom till:

245

246 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 83/2015 Upphöra med gratis parkering för miljöbilar i Kungälv (Dnr KS2015/971) Gratisparkering för miljöbilar infördes för 9 år sedan och var ett sätt att uppmuntra marknaden med försäljning av bilar som hade mindre påverkan på miljön. Gratisparkering för miljöbilar fyller numera inte någon praktisk funktion och strider mot Kungälvs kommuns miljömål då gratis parkering uppmuntrar till mer bilkörning. Parkeringsverksamheten föreslår att gratisparkering upphör för miljöbilar. From föreslås möjligheten till att få miljöbilsparkeringskort att upphöra. Befintliga kort som redan är utfärdade gäller tills datumet på kortet går ut och kan därefter inte förnyas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Upphöra med gratis parkering för miljöbilar i Kungälv Förslag till kommunstyrelsen Parkeringsverksamheten föreslår att from upphör möjligheten att få miljöbilsparkeringskort. Befintliga kort som redan är utfärdade gäller tills datumet på kortet går ut och kan därefter inte förnyas. Expedieras till: Maria Sandberg Sektor Samhällsbyggnad Ann Ek Sektor Samhällsbyggnad För kännedom till: SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

247 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Maria Sandberg & Ann Ek Upphöra med gratis parkering för miljöbilar i Kungälv (Dnr KS2015/971-1) Sammanfattning Gratisparkering för miljöbilar infördes för 9 år sedan och var ett sätt att uppmuntra marknaden med försäljning av bilar som hade mindre påverkan på miljön. Gratisparkering för miljöbilar fyller numera inte någon praktisk funktion och strider mot Kungälvs kommuns miljömål då gratis parkering uppmuntrar till mer bilkörning. Parkeringsverksamheten föreslår att gratisparkering upphör för miljöbilar. From föreslås möjligheten till att få miljöbilsparkeringskort att upphöra. Befintliga kort som redan är utfärdade gäller tills datumet på kortet går ut och kan därefter inte förnyas. Bakgrund Gratisparkering för miljöbilar infördes för 9 år sedan och var ett sätt att uppmuntra marknaden med försäljning av bilar som hade mindre påverkan på miljön. Miljöklassade bilar har efter att de beviljats tillstånd och erlagt en mindre kostnad kunnat stå gratis på parkeringen Liljedal och på Idrotts/Tennishallens parkering. Tillståndet är giltigt under 2 år. I maj 2015 är det 105 bilar som har detta fördelaktiga kort som ger rätt att stå parkerad gratis. Modern avgasrening har gjort stora framsteg på alla nya bilar och de flesta nytillverkade bilar är klassade som miljöbilar. Verksamhetens bedömning Att köpa en miljöklassad bil är vanligt förekommande idag vilket innebär att gratisparkering för miljöbilar är förlegad och syftet med denna förmån har spelat ut sin roll. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Kungälvs kommun har i sin miljöpolicy målet att minska bilåkandet och uppmuntra medborgare till att gå, cykla och åka kollektivt så är det olämpligt att fortsätta erbjuda miljöbilar gratisparkering. Gratisparkering uppmuntrar till fler resor med bil. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

248 2(2) Teknisk bedömning/genomförandeplan Parkeringsverksamheten föreslår att from upphör möjligheten att få miljöbilsparkeringskort. Befintliga kort som redan är utfärdade gäller tills datumet på kortet går ut och kan därefter inte förnyas. Juridisk bedömning Parkeringarna Liljedal och vid Tennis/Idrottshallen är på kommunal kvartersmark där kommunen har full rådighet över vilka villkor som råder på parkeringen. Ekonomisk bedömning Intäkterna för parkering kommer att öka. Ett månadskort på parkeringarna kostar 250 kr Förslag till beslut Parkeringsverksamheten föreslår att from upphör möjligheten att få miljöbilsparkeringskort. Befintliga kort som redan är utfärdade gäller tills datumet på kortet går ut och kan därefter inte förnyas. Underskrift, namn Anders Holm, verksamhetschef Underskrift namn Lisa Strandberg Werlenius, sektorchef Expedieras till: För kännedom till:

249 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 23 (32) 307/2015 Rapportering av ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 f-i socialtjänstlagen (SoL) samt enligt 28 f-i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), kvartal 1, 2015 (Dnr SMN2015/247) Sammanfattning Under kvartal ett år 2015 har sektorerna Arbetsliv och stöd samt Vård och äldreomsorg fullgjort rapporteringen av ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Sektorerna har utarbetat rapporter till sociala myndighetsnämnden och kommunrevisionen samt statistikrapporter till kommunfullmäktige över aktuella ärenden, i enlighet med vad SoL och LSS anger. Sektorerna föreslår att sociala myndighetsnämnden godkänner redovisningen av ej verkställda beslut och överlämnar den till kommunrevisionen, samt att statistikrapporten överlämnas till kommunfullmäktige. Rapporteringen av ej verkställda beslut, kvartal för sektor vård och äldreomsorg bordlades vid sociala myndighetsnämndens sammanträde den 13 maj Beslutsunderlag Protokollsutdrag från Sociala myndighetsnämnden daterat 13 maj 2015 Tjänsteskrivelse från sektor vård och äldreomsorg daterad 27 april 2015 Sammanställning av ej verkställda beslut för kvartal 1, sociala myndighetsnämnden och kommunrevisionen Statistikrapport av ej verkställda beslut för kvartal 1, kommunfullmäktige Beslut Expedieras till: 1. Redovisning av ej verkställda beslut gällande sektor vård och äldreomsorg godkänns och översänds till kommunrevisionen. 2. Statistikrapport för ej verkställda gällande sektor vård och äldreomsorg godkänns och översänds till Kommunfullmäktige Sektor arbetsliv och stöd/jonas Arngården, Linda Boström, Yasmin Mårtensson Sektor vård och äldreomsorg/denny Kraft, Cecilia Sandeberg För kännedom till: Kommunfullmäktige SOCIALA MYNDIGHETSNÄMNDEN Justeras sign

250 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 17 (28) SMN 276/2015 Rapportering av ej verkställda beslut, kvartal Sammanfattning Under kvartal ett år 2015 har sektorerna Arbetsliv och stöd samt Vård och äldreomsorg fullgjort rapporteringen av ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Sektorerna har utarbetat rapporter till sociala myndighetsnämnden och kommunrevisionen samt statistikrapporter till kommunfullmäktige över aktuella ärenden, i enlighet med vad SoL och LSS anger. Sektorerna föreslår att sociala myndighetsnämnden godkänner redovisningen av ej verkställda beslut och överlämnar den till kommunrevisionen, samt att statistikrapporten överlämnas till kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från sektor vård och äldreomsorg daterad 27 april 2015 Sammanställning av ej verkställda beslut för kvartal 1, SMN och KR Statistikrapport av ej verkställda beslut för kvartal 1, KF Beslut 1. Redovisning av ej verkställda beslut gällande sektor arbetsliv och stöd godkänns och översänds till kommunrevisionen. 2. Statistikrapport för ej verkställda beslut inom sektor arbetsliv och stöd godkänns och översänds till Kommunfullmäktige 3. Redovisning och statistikrapport för ej verkställda beslut gällande sektor vård och äldreomsorg bordläggs. Expedieras till: För kännedom till: Sektor arbetsliv och stöd/jonas Arngården, Linda Boström, Yasmin Mårtensson Sektor vård och äldreomsorg/denny Kraft, Cecilia Sandeberg Kommunfullmäktige SOCIALA MYNDIGHETSNÄMNDEN Justeras sign