R 2004:13. Den svenska klustermanualen

Transkript

1 R 2004:13 Den svenska klustermanualen

2 Den svenska klustermanualen R 2004: Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen 32 Telefon: Telefax:

3 Nutek Upplaga: 1500 ex Produktion: Nutek Stockholm: Juli 2004 Färgtryck: Elanders Tofters ISSN NUTEK R 2004:13

4 Förord Nutek har under några års tid samarbetat med Cluster Navigators Ltd från Nya Zeeland kring utveckling av klusterprocesser. Företaget har sammanställt en klustermanual som ett hjälpmedel och stöd för de inledande faserna i det processorienterade arbetet. Manualen är baserad på företagets internationella erfarenheter och Nutek har tillsammans med VINNOVA köpt rättigheten att använda den i Sverige. Manualen ger många praktiska och konkreta tips och framförallt är den inriktad mot hur man kan bemöta företag och småföretag i ett klusterperspektiv, vilket Nutek finner mycket intressant. I manualen betraktas kluster som ett verktyg för företagsutveckling och regional tillväxt vilket innebär en något bredare tolkning, jämfört med om det betraktas ur ett teoretiskt perspektiv eller som en metod för att analysera komplexa industriella system. Manualen har på uppdrag av Nutek översatts till svenska av Eurofutures AB. I översättningen har manualen anpassats till svenska förhållanden och strukturer. Efter en workshop år 2002 med företaget Cluster Navigators, påbörjade Almi Uppsala ett utvecklingsarbete tillsammans med verkstadsföretag i norra Uppland. Det arbetet har i hög grad baserats på idéer och tips hämtade från denna manual. Erfarenheter från utvecklingsarbetet har också tagits tillvara i manualen. Nutek vill med manualen sprida erfarenheter, tips och idéer kring det konkreta processarbetet. Vår förhoppning är att du ska ha stor nytta av manualen. Kjell Jansson Generaldirektör Staffan Larsson Chef analysavdelningen Har du frågor om denna publikation, kontakta Namn: Anna Zingmark Telefon: E-post: anna.zingmark@nutek.se

5 4

6 Författarens förord Denna klustermanual är baserad på Cluster Navigators internationella erfarenheter från Nya Zeeland, Australien, Nordamerika, Europa, Afrika och Västindien. Cluster Navigators har också medverkat till att utveckla kluster på uppdrag av OECD och Världsbanken. Utifrån dessa uppdrag har klustermanualen utformats till ett konkret stöd vid näringslivsutveckling. Den nya ekonomin och kluster Nyckelord i den globala ekonomin är snabbhet, flexibilitet, innovation, nätverk, specialisering och kritisk massa. Företagens framgångar vilar i hög grad på förmågan till samverkan inom ramen för kluster och nätverk av företag. Enligt Michael Porter, som gjorde klusterbegreppet känt, är kluster byggstenar i ett produktivt, innovativt näringsliv. Klusterbildning ses i många OECD-länder som ett fundament i nationella strategier för näringslivsutveckling. Porter och många med honom menar att flexibla, icke-hierarkiska och tvärvetenskapliga organisationslösningar en platt organisation med täta relationer främjar företagens interna innovationsprocesser. På samma sätt menar han att ett icke-hierakiskt samarbete mellan företag kan stärka företagens konkurrenskraft. Inom ramen för dessa samarbeten kan företagen förmedla erfarenhetsbaserade eller tysta kunskaper till varandra, d.v.s. sprida sådana komplexa och sammanvävda kunskaper som inte kan överföras på annat sätt än genom personliga möten. Därigenom kan mera traditionella affärskontakter inom produktionssystem successivt utvecklas till kreativa erfarenhetsutbyten i olika innovationskedjor. När företag, för att klara konkurrens, strävar efter specialisering och betonar kärnkompetens för att uppnå en nödvändig kritisk massa, blir de samtidigt tvingade att utveckla relationer till andra företag, både konkurrerande och kompletterande företag för att inte bli alltför snäva och sårbara. En sådan specialisering i olika nätverk och kluster gör det möjligt för små företag att möta en hårdnande global konkurrens. Genom allianser och företagsnätverk i kluster kan små företag uppnå en kritiska massa inom sina kärnområden och samtidigt behålla en viss självständighet. Dessa framväxande nätverk är ett tecken på innovationsprocessernas ökade komplexitet. Nätverkskontakter blir därför allt viktigare för att klara konkurrensen på hemmamarknaden, men utgör också en bas för att möta utmaningarna på internationella marknader. 5

7 Manualen består av två delar Manualen är skriven som ett praktiskt hjälpmedel för utveckling av klusterprocesser. Den består av två delar: Del ett, som utgörs av de fyra första kapitlen, ger en grund för klusterprocessen genom att teoretiska begrepp och praktiska erfarenheter diskuteras. Den ger svar på frågor som: Vad är kluster? Vilken nytta kan privata företag och stödjande aktörer ha av klusterutveckling? Vilken roll har de offentliga aktörerna? Del två, som utgörs av kapitel 5 och appendix, ger praktiska ramar och råd till dem som vill driva klusterutvecklingsprocesser. Här presenteras ett åttapunktprogram, baserad på Cluster Navigators internationella erfarenheter. I slutet av varje kapitel finns förslag till arbetsuppgifter. Cluster Navigators vill med sin svenska klustermanual bidra till utvecklingen av kluster, som en grund för innovationer och tillväxt. Cluster Navigators välkomnar kommentarer rörande denna manual och dess tilllämpning i Sverige. Vidare information om kluster och klusterbildning finns på Cluster Navigators hemsida: Ytterligare information om kluster kan fås från The Competitiveness Institute: Ifor Ffowcs-Williams VD Cluster Navigators Ltd Wellington, Nya Zeeland 6

8 Innehåll Del 1 Teoretisk ansats 1. Vad är kluster? 9 Att definiera kluster 9 Kluster i andra länder 10 Kluster nödvändigt för att möta en hårdnade konkurrens Hur kluster fungerar 13 Utgångspunkter för kluster 13 Personliga och informella relationer är centrala 14 Kollektiv effektivitet 15 Externa effekter klusterbildningens spontana vinster 15 Aktiva vinster genom gemensamma insatser 18 Horisontella länkar och samarbete 20 Att möta internationella produktionskrav 21 Kännetecken på väl fungerande kluster 22 Sammanfattning Det lönar sig att utveckla kluster! 25 Kluster är lönsamma för företag därför att de Kluster är lönsamma för offentliga organ och regionen därför att de Exempel på samarbete inom klusterinitiativ Offentliga aktörers roll 29 De nationella aktörernas roll 30 Den regionala och lokala nivåns roll i klusterutvecklingen 31 Samarbetsinitiativ från regionala kluster till affärsdrivande företagsnätverk 34 Del 2 Praktiska tips och idéer 5. Klusterutvecklingsprocessen 37 Klusterbildning är inte Gynnsamma förutsättningar för klusterutveckling 37 Förutsättningar för att ta initiativ till klusterbildning 37 Att skräddarsy klusterbildningsinitiativ 38 Ett klusters utvecklingsstadier 38 7

9 Offentliga aktörer har olika roller i olika faser 39 Klusterfrämjaren 39 Att inleda klusterbildningsprocessen 40 Tre möten och fortsatt arbete i arbetsgrupper 43 Steg 1: Analysera klusterområdet 44 Steg 2: Inledande klusterinventering 48 Steg 3: Forma en ledningsgrupp 56 Steg 4: Formulera en klustervision 59 Steg 5: Fastslå vilka steg som bör tas 62 Steg 6: Omedelbara åtgärder 64 Steg 7: Organisera klustret 66 Steg 8: Förnyelse av den strategiska agendan 67 Bilagor Appendix A: Internationella klusterbildningsprogram 71 Appendix B: Internationella organisationer 73 Appendix C: Samarbetsinitiativ 75 Appendix D: Litteraturhänvisningar 77 Appendix E: OECD och klusterbildning 81 Appendix F: Klusterfrämjarens mål, ansvar och personliga egenskaper 83 Appendix G: Att dra till sig uppmärksamhet 85 Mall för ett pressmeddelande 88 8

10 1. Vad är kluster? I detta kapitel definieras kluster som en ansamling av företag som verkar inom samma sektor och som ligger geografiskt nära varandra. Utveckling av klusterprocesser ses som en nödvändighet för att möta en hårdnade konkurrens. Begreppet tydliggörs med exempel från olika sektorer och länder. Att definiera kluster Ett kluster kan definieras som en ansamling av företag som verkar inom samma sektor och som ligger geografiskt nära varandra. Ett kluster kan vara vertikalt integrerat och omfatta företag som levererar råmaterial och komponenter, tillverkande företag och exportörer, d.v.s. innehålla företag från alla led i en förädlings-värdekedja. Det kan också bestå av företag som arbetar horisontellt inom ett och samma förädlingsled, t.ex. som skinnföretagen i Malung, de många små verkstadsföretagen i Gnosjö, eller möbeltillverkarna i Småland som ofta har snarlika produkter och tjänster. I kluster finns inte bara kärnföretagen, de som svarar för den grundläggande produktionen, t.ex. IKEA i Älmhult. Lika viktigt är att det i klustret finns företag som producerar tjänster, t.ex. banktjänster, transporter, juridisk rådgivning, bokföring, marknadsföring och annan konsulthjälp. Kluster innehåller också stödjande resurser av olika slag. Det kan vara utbildnings- och forskningsinstitutioner, statliga verk, olika kommunala organ samt olika näringslivsaktörer som branschorganisationer, handelskammare, Almi, kommunala näringslivskontor m.fl. Ett kluster blir mer etablerat och djupare i takt med att fler aktörer inlemmas i klustret. Närhet mellan företag och organisationer främjar spridningen av information och idéer inom klustret. Med ökad närhet blir det lättare att mötas, både på det kommersiella och sociala planet. En hög nätverksaktivitet d.v.s. att man ofta möts och lär känna varandra gör det också möjligt att utveckla ett stort förtroende mellan deltagarna i klustret. Det gör det i sin tur lättare för företagen, att i ett samspel ta tillvara på olika utvecklingsmöjligheter och att gemensamt lösa problem. I kluster finns såväl små som stora företag. Genom klusterbildning kan de små företagen tillsammans bli stora, d.v.s. uppnå s.k. skalfördelar. Genom samverkan i kluster kan man ta sig an affärer och utvecklingsprojekt som annars skulle ha varit omöjliga att genomföra. I ett dynamiskt kluster ges små företag möjligheter att konkurrera med mycket större företag, både nationellt och internationellt. 9

11 Faktaruta: Definitioner. UNIDO definierar kluster som sektoriella och geografiska koncentrationer av företag som framställer och säljer en uppsättning produkter av likartat eller kompletterande slag och som därmed ställs inför samma utmaningar och möjligheter (UNIDO 2001). Kluster är geografiska koncentrationer av sammanlänkade företag, specialiserade leverantörer, tjänsteföretag, företag i likartade näringsgrenar och tillhörande institutioner inom vissa områden där man konkurrerar men också samarbetar (Porter 1998). Ett kluster definieras som en sektoriell och geografisk koncentration av företag. Huruvida kluster leder till specialisering och samarbete är en fråga för empirisk forskning och inte en del av definitionen (Humphrey & Schmitz: 1996). Kluster i andra länder Klustret i Silicon Valley, söder om San Francisco, omfattar över sju tusen högteknologiska företag och är något av sinnebilden för ett kluster. Ett annat lika välkänt exempel är Hollywood i Los Angeles, som har blivit den globala underhållningsindustrins megakluster. Båda dessa kluster innehåller ett stort antal företag inom ett begränsat geografiskt område som gör det möjligt för specialiserade företag, att enskilt och i samverkan utveckla tillräcklig konkurrenskraft för att betjäna avlägsna marknader. Kluster kan identifieras i rad regioner. Några av dessa är: Wichita, Kansas (med invånare) är ett världscentrum för tillverkning av små flygplan, som tillverkar nästan hälften av världens bestånd av små plan. Montebelluna, Italien (med invånare) producerar 75 procent av världens skidpjäxor och skodon. Staden beskriver sig själv som världshuvudstad för sportpjäxor och sportskor. Biella, Italien (med invånare) är ett världsledande kluster för bearbetning av ull och något av ett lyxtextilcentrum. Hälften av alla företag i staden arbetar med förädling av ull. I Biella finns omkring textilföretag och 200 företag som tillverkar textilmaskiner. Sinosdalen i södra Brasilien är världens tredje största producent av skor. Mellan 1968 och 1993 ökade Sinosdalen sin export från 350 tusen par skor värda 2 miljoner US-dollar, till 200 miljoner par värda 2,1 miljarder US-dollar. De flesta levererades till USA och Europa. I regionen och i anslutning till klustret skapades ett stort antal jobb, år 1970 fanns cirka arbetstillfällen och år 1990 hade antalet ökat till Sialkot, en medelstor stad i nordöstra Pakistan, producerar omkring 70 procent av världens handsydda fotbollar och säljer dem till företag som Nike, Reebok, Mitre och Adidas. Dessutom är staden världens näst största producent av kirurgiska instrument i rostfritt stål och svarar för 20 procent av den totala världsmarknaden. 1 För ytterligare exempel på svenska klusterinitiativ se t.ex. Några exempel på svenska klusterinitiativ 1 Bioteknologiklustret i Mälardalen d.v.s. längs axeln Strängnäs-Södertälje- Huddinge-Stockholm-Solna-Uppsala, samlar mer än hälften av Sveriges bioteknologiforskning och utveckling. I klustret finns idag tre inititiav; Uppsala BioScience, Stockholm Bio region och Biotechvalley.nu i Strängnäs. Initiativet i Uppsala är en av vinnarna i Vinnovas Vinnväxtprogram 10

12 2003 för utveckling av internationellt konkurrenskraftiga kluster/ innovationssystem. Bil- och komponenttestverksamheten i norra Norrland, har under ca 30 år utvecklats från en blygsam aktivitet till en viktig näring. Idag har den också ett allt större inslag av högteknologi. Verksamheten är inriktad mot att testa komponenter och andra system i bilar i kallt klimat vintertid. Lokala entreprenörer står för testbanor, garage, verkstäder samt personal för verksamheten. Flera stora komponent- och bilföretag från hela världen finns representerade i regionen. Den ekonomiska tillväxten är påtaglig; verksamhetens omsättning i regionen har ökat med närmare 700 procent under en tioårsperiod och uppgick 2002/03 till ungefär 500 mkr. Innovation i Gränsland i Skåne verkar inom området livsmedel. Bland aktörerna återfinns såväl stora som småföretag, en rad forsknings- och utvecklingsorganisationer samt offentliga aktörer och utbildnings-organisationer. Den strategiska idén handlar om att höja avkastningen på investerat kapital i livsmedelsnäringen genom innovationer som skapar produkter och tjänster med höga förädlingsvärden. Detta ska åstadkommas genom innovationer i gränslandet mellan företag och forskningsorganisationer. Innovation Gränsland är liksom Uppsala BioScience en av vinnarna i Vinnovas Vinnväxtprogram The Packaging Arena, Värmland utgörs av en unik samling av aktörer. Det handlar om ett samarbete mellan näringsliv, offentlighet och universitet för att stärka regionens konkurrenskraft inom pappers- & massateknologi, med fokus på förpackningar. Inom ramen för Packaging Arena finns bl.a. The Paper Province som omfattar ca 45 företag med ca anställda. En annan aktör är Broby Grafiska i Sunne, som är ansvarigt för Nätverket Svenska Flexografinstitutet med yterligare 120 anslutna företag. En tredje aktör är Designstudio Värmland med fokus på förpackning som värdeskapare. Dessa tre aktörer tillsammans med universitetet och andra offentliga aktörer samverkar kring konceptet the Packaging Arena. Förpackningar har också identifierats som en viktig del i Värmlands RTParbete och man ser möjligheter att utveckla den internationella konkurrenskraften genom kompetensutveckling, nyföretagande och framförallt genom ökad samverkan såväl inom regionen som nationellt. Hälsoteknikalliansen i Halland är ett idékluster som befinner sig i den första embryonala fasen. Det är fokuserat kring utveckling av produkter och tjänster inom hälsoteknikområdet, t.ex. hjälpmedel och utrustning för sjukvård, friskvård och habilitering. I klustret finns ett nätverk av företag, forskning och organisationer i sydvästra Sverige. Kluster nödvändigt för att möta en hårdnade konkurrens Michael Porter och företrädare för OECD (se Appendix D) hävdar att globaliseringens möjligheter (och utmaningar) leder till att ett antal, ofta små, regioner runt om i världen utvecklar innovativa miljöer kluster inom ganska snävt specialiserade områden. Genom specialiseringen, som exemplen ovan illustrerar, kan dessa regioner nå en global konkurrenskraft. En direkt följd har blivit att dessa regioner förmått att skapa ett välstånd, som oftast är mycket större än andra regioner i de aktuella länderna. 11

13 12 Forskning, initierad av bl.a. OECD visar, att denna specialisering och dessa kreativa processer ofta är ett resultat av en direkt interaktion mellan företagare sinsemellan och med personer i stödjande organisationer. Vikten av sådana direkta samspel personliga möten ökar i betydelse i en allt mer globaliserad värld, särskilt när det gäller kunskapsintensiv verksamhet, där mycket av kunskapen är erfarenhetsbaserad och endast kan förmedlas i direkta möten. Visserligen sker en betydande del av kommunikationen via nätet, men den kan inte ersätta den personliga kommunikationen. Utbyte av mer formell information underlättas av e-post, men en snabb överföring av den grundläggande erfarenhetsbaserade informationen förutsätter förtroende och närhet, som bl.a. samverkan i kluster kan ge.

14 2. Hur kluster fungerar Kluster ger två grundläggande fördelar. För det första ger kluster spontana fördelar, s.k. externa effekter. För det andra kan kluster ge aktiva vinster genom gemensamma insatser. De externa effekterna visar sig bl.a. i att företagen i klustret lättare får tillgång till kompetent arbetskraft. Vidare kan man i klustret nå en långtgående specialisering genom samarbete med underleverantörer och legotillverkare. Ansamlingen av företag attraherar kunder och ger tillgång till större lokala marknader. Detta ger i sin tur en konkurrensfördel som kan utnyttjas på nationella eller internationella marknader. Kluster byggs upp av goda personliga relationer som ger företagen ett rikt informationsflöde och tillgång till ny teknologi. Gemensamma insatser samverkan i olika former ger aktiva vinster. Genom t.ex. vertikal, horisontell och multilateral samverkan stärks företagens förmåga att möta marknadernas krav. Utgångspunkter för kluster Det är ingen enskild person eller grupp som kan bestämma att Hollywood ska vara huvudstad för världens underhållningsindustri eller att Silicon Valley ska vara världens mest framstående högteknologikluster inom IT. Det finns inte heller någon medveten plan bakom att Wall Street utvecklats till världens finanscentrum. På motsvarande sätt är det ingen som medvetet har bestämt att Mälardalsregionen ska vara stort inom bioteknik eller att området kring Stureplan i Stockholm ska vara Sveriges finanscentrum. Dessa koncentrationer av specialiserad ekonomisk aktivitet har i de flesta fall utvecklats under lång tid. Michael Porter identifierar fyra huvudfaktorer bakom klusterbildning: I en första fas; tydliga fördelar när det gäller produktionsfaktorer, d.v.s. att det har funnits arbetskraft och kapital. Förekomsten av flera företag inom samma verksamhetsområde och ett antal stödjande industrier d.v.s. det fanns en viss täthet från början. Att det på orten fanns en kvalificerad efterfrågan, d.v.s. krävande kunder. Att konkurrensen mellan företagen fungerat. När det gäller produktionsfaktorer kan grunden har varit, att det funnits ett särskilt gott jord- eller klimatförhållande eller möjligheter att anställa kompetent arbetskraft. Det kan finnas en rad olika skäl till varför kompetent arbetskraft funnits att tillgå. Orten kan ha haft en lång tradition av viss tillverkning, som t.ex. en historisk bakgrund av stål och plåttillverkning, som i Bergslagen, eller närhet till universitet och högskolor med forskarutbildning, som när det gäller biovetenskap i Mälardalsregionen. Nya kluster kan också uppstå ur befintliga, närbesläktade kluster eller branschkoncentrationer. Nordöstra Italien har en tradition av produktion 13

15 För mera information om diamanten, se Porter: 1990, The Competive Advantage of Nations. av klätterpjäxor, därför att det har funnits ett lokalt behov av skor i den bergiga naturen. Detta har lett till uppkomsten av en skidpjäxindustri. I Ludhiana, nordvästra Indien, har en koncentration av ylletrikåtillverkare inspirerat framväxten av företag som kan leverera specialmaskiner för ullbearbetning. Inom Mälardalsregionen har t.ex. läkemedelsföretagens behov av specialmaskiner för forskning och tillverkning, lagt grunden till ett kluster av företag som arbetar med medicinsk-teknisk utrustning. Specialiserad efterfrågan inom det regionala näringslivet driver på utvecklingen. Efterfrågan på sofistikerade produkter tvingar företagen att framställa bättre och bättre varor och därigenom förstärks på sikt också den internationella konkurrenskraften. Ett klassiskt exempel på detta är tillkomsten av ett kluster i världsklass för tillverkning av keramikplattor i Sassuolo, norra Italien. Här tillverkar ca 180 företag ungefär två tredjedelar av världsproduktionen av keramikplattor. I Sverige utgjorde det statliga Televerkets krav på Ericsson, grunden för utvecklingen av växlar och telefoni. Utan de beställningar och krav som staten för snart ett sekel sedan förmedlade via Televerket, hade Ericssons utveckling till ett global telekommunikationsföretag knappast varit möjlig. Porter ser tillgången till produktionsfaktorer, förekomsten av stödjande företag och en kvalificerad efterfrågan som tre av fyra huvudfaktorer för klusterbildning. Den fjärde huvudfaktorn, det fjärde hörnet i Porters diamant, är att det finns en fungerande konkurrens mellan företagen i klustret. Genom konkurrens tvingas företagen till ständigt nya innovationer och insatser för att höja produktiviteten. Det är samspelet mellan dessa fyra faktor som lägger grunden för ett klusters konkurrensfördelar. Om klustret saknar någon av de grundläggande förutsättningarna, t.ex. brister när det gäller produktionsfaktorer som utbildad arbetskraft eller tillgång till kapital, bör detta åtgärdas för att klustret ska kunna öka sin konkurrenskraft. För ytterligare diskussion om betydelsen av förtroende och socialt kapital i näringslivsutveckling, se Putnam: 1993, Making Democracy Work och Fukyama: Personliga och informella relationer är centrala I framgångsrika kluster har deltagarna varaktiga personliga kontakter. Dessa kontakter är ofta av informell natur. De underlättas av olika formella organisationer och/eller genom strategiska allianser. Sådana starka relationer, baserade på tillit och ömsesidighet, bildar ofta ett s.k. socialt kapital på en ort. Detta sociala kapital är som diskuteras fortlöpande i denna manual en av grundförutsättningarna för väl fungerade kluster. Klusterutvecklingsprocessen vilar på kontakter mellan människor, som kan skapa samförstånd i avgörande frågor. Inte minst handlar det om att etablera långsiktigt hållbara relationer mellan alla de personer som verkar i ett kluster. Det rör personer från näringsliv, offentlig sektor och universitet och högskolor. Ibland kallas detta för triple helix-samverkan. Klusterutveckling är en mer informell än formell aktivitet. Den måste drivas ur ett underifrån perspektiv av personer som tillsammans söker utveckla en framtida inriktning, snarare än av utomstående som dikterar villkoren från ett uppifrån och ned perspektiv. 14

16 Kollektiv effektivitet Kluster fungerar enligt vad Schmitz kallar kollektiv effektivitet. Det finns i huvudsak två sätt att nå denna kollektiva effektivitet: dels via externa effekter, dels aktiva vinster genom gemensamma insatser. Begreppet externa effekter introducerades redan på 1920-talet av Alfred Marshall, som är en av den moderna nationalekonomins föregångare. Nadvi och Schmitz har definierat begreppet som de oavsiktliga vinster som uppstår genom andras agerande. Företag söker med andra ord inte medvetet efter sådan fördelar, utan man får del av fördelarna genom att helt enkelt befinna sig i ett kluster. Detta kontrasterar mot den andra kategorin av medvetet eftersträvade fördelar, som uppstår via gemensamma insatser. Klusterutveckling syftar ytterst till att dra nytta av externa effekter och att få tillstånd ett sådant gemensamt handlande som ska ge fördelar för alla i klustret. I de följande avsnitten diskuteras begreppet externa effekter och förutsättningar för aktiva vinster genom gemensamma insatser. Externa effekter klusterbildningens spontana vinster Inom begreppet externa effekter kan fyra grundläggande faktorer identifieras som bidrar till att företag och organisationer har nytta av att finnas i ett kluster: Tillgänglighet till kompetent och specialiserad arbetskraft. Ökad specialisering, tillgång till insatsvaror och underleverantörer. Möjlighet att attrahera kunder och få tillgång till marknader. Rikt informationsflöde och tillgång till ny teknologi. Tillgänglighet till kompetent och specialiserad arbetskraft Tillväxt i klusterföretag hänger ofta samman med tillgång till kompetent och specialiserad arbetskraft. I det förindustriella samhället baserades detta på traditionell hantverksskicklighet. I moderna ekonomier kan en koncentration av kompetens till ett visst geografiskt område, ha sitt ursprung i tillgång till eftergymnasial utbildning och forskningsinstitutioner. Kompetent arbetskraft fungerar som en magnet, som attraherar både företag och arbetssökande. Nya företag etableras, eftersom de kan vara säkra på att få tag i kvalificerade personer att anställa. Ett kluster med gott renommé har lättare att dra till sig kvalificerade arbetssökande. Genom att klustret har en viss bredd, med flera olika företag inom ungefär samma bransch, kan den enskilde byta arbete inom ett begränsat geografisk område, vilket ger valfrihet. Tillgång till kvalificerad arbetskraft reducerar företagens sökkostnader vid rekrytering. Konkurrens mellan arbetssökande leder till att de anställda hela tiden lär av varandra och ökar sin yrkesskicklighet. Detta i sin tur attraherar ytterligare företag och fler arbetssökande, vilket leder till att positiva utvecklingsspiraler uppstår. 15

17 Exemplet Sialkot: att bygga upp en bas av yrkesskicklighet. I Sialkot i Pakistan, är troligen tillgången till yrkesarbetare inom smide, filning och polering av kirurgiska instrument den viktigaste faktorn för företagsetablering. Denna yrkesskicklighet är inte tillgänglig någon annanstans i Pakistan eller i andra utvecklingsländer. Det är lätt att få information om var kvalificerad arbetskraft finns på orten. Tack vare kvalificerad arbetskraft kan en hög kvalitet upprätthållas. Den höga kvaliteten stöds också av en traditionell, informell lärlingsutbildning genom vilken hantverkare kan föra sin skicklighet vidare till kommande generationer. Detta säkerställer att kunnandet bevaras inom klustret en viktig form av spridning av erfarenhetsbaserad eller s.k. tyst kunskap i klustret. Ökad specialisering, tillgänglighet till insatsvaror och underleverantörer En ansamling av producerande företag med en viss inriktning inom ett visst geografiskt område drar till sig specialiserade kunskaps- och tjänsteföretag, som kan erbjuda service. Det kan t.ex. handla om revisionsbyråer, advokat- och konsultfirmor, banker, transportbolag och exportagenturer. Att ha tillgång till ett stort antal underleverantörer samt specialiserade kunskaps- och tjänsteföretag innebär stora fördelar för företagen i klustret. Via dessa kan företagen dra nytta av konkurrenskraftiga priser och snabba leveranser av insatsvaror och komponenter. Detta medför flexibilitet och möjlighet att med kort varsel ta sig an nya uppdrag. Det innebär också att företagen inte behöver binda kapital i form av stora lager, utan kan istället köpa vid behov. Likaså betyder tillgången till tjänsteföretag, att klusterföretagen kan anlita andra företag, som är mera specialiserade, istället för att bygga upp egna relativt kostsamma interna funktioner. Härigenom kan företagen i klustret uppnå vissa skalfördelar. Dessa fördelar är särskilt värdefulla för mindre företag, som inte har råd att rekrytera personer för olika specialiserade befattningar eller för att investera i en egen maskinpark. Småföretagen i klustret kan koncentrera sig på sin egen specialisering och teckna avtal med andra företag på orten om att få köpa komponenter och tjänster. Om småföretag anlitar underleverantörer, blir det också möjligt att ta hem order för ett större sortiment av produkter, än de annars skulle ha kunnat klara av. Därigenom blir det möjligt för småföretagen i klustret, att med en kalkylerbar risk konkurrera med större, vertikalt integrerade företag. I ett väl fungerande kluster minskar således företagsstorleken i betydelse! Möjlighet att attrahera kunder och få tillgång till nya marknader Kluster utvecklas, som diskuterats ovan, med utgångspunkt i vissa gynnsamma produktionsförutsättningar, t.ex. att det finns flera företag inom samma verksamhetsområde, relaterade, stödjande företag och att det finns en kvalificerad efterfrågan samt att konkurrensen mellan företagen fungerar. Om dessa goda förutsättningar blir allmänt kända kan regionen få en avgörande konkurrensfördel, genom att den betraktas som överlägsen andra. Företagen kan därigenom vidga sina marknader och attrahera nya kunder. 16

18 När ett kluster växt sig starkt kan regionens eller ortens namn bli synonymt med en viss produkt eller tjänst. Det är lätt att ge exempel på geografiska namn som blivit kända för en viss produkt: Champagne från Champagneregionen i Frankrike. Sandviken och stål. Bestick i rostfritt stål från Sheffield, England och Solingen, Tyskland. Rikt informationsflöde och tillgång till ny teknologi Det finns orter där människors liv i hög grad präglas av det lokala företagandet. I Sverige är Gnosjö, Anderstorp, Leksand och Piteå sådana företagarebygder där en betydande del av samhällslivet kretsar kring småföretagande. Att diskutera den senaste utvecklingen inom företagandet, är här som att tala om vädret. De starka sociala banden i samhället med många informella möten via t.ex. kyrkan eller idrottsföreningen, garanterar ett intensivt informationsutbyte. Här talar man med varandra om produktionsprocesser och ny teknologi, marknadsföringsinitiativ, nytillkomna exportmarknader eller nya handelsregler. Bengt Johannisson, den förste svenske entreprenörsprofessorn, gjorde redan vid mitten av 1970-talet banbrytande studier 2 om betydelsen av informella institutioner, bl.a. i from av frikyrkorna i Småland. Han konstaterade också att de informella strukturerna stärktes av formella strukturer, som t.ex. branschorganisationer och offentliga stödorgan och nätverk. Johannisson och många efter honom har sett att företagen lär av varandra direkt eller genom att samverka inom ramen för olika stödjande institutioner. Det rika informationsutbytet gör det möjligt för företagen att snabbt genomföra förbättringar som höjer kvaliteten och effektiviserar produktionen. Det öppna samspelet inom närsamhället stärker därmed småföretagens konkurrensförmåga. Tillgången till information om varandra reducerar också kostnaderna för att göra affärer, s.k. transaktionskostnader. Genom att man litar på varandra blir det mindre kostsamt att köpa av varandra. Man behöver inte lägga så mycket resurser och tid på att söka leverantörer eller samarbetspartners. När det finns sociala relationer vid sidan om de affärsmässiga, t.ex. genom att man ofta träffas i kyrkan eller inom idrottsföreningen, behöver man inte heller ägna mycket tid och kraft åt att skiva avtal och kontrollera att dessa följs. Den sociala närheten det sociala kapitalet håller därför nere transaktionskostnaderna i närsamhället. Företagarna i Gnosjö, Anderstorp, Leksand och i andra typiska småföretagarregioner, utvecklar en gemensam kunskap om företagandet, som kan handla om var resurser finns, hur affärer görs etc. I dessa lokala kluster växer det fram en gemensam erfarenhetsbaserad kunskap, en typ av tyst kunskap, som underlättar företagandet i regionen och som lägger grunden för regionens speciella konkurrensfördelar. Sådan tyst kunskap kan inte köpas. Den kan liknas vid ett för regionen specifikt hemligt recept. Den ger regionen en konkurrensfördel, som konkurrenter utanför har mycket svårt att kopiera. För ytterligare information om tyst kunskap eller erfarenhetsbaserad kunskap (tacit knowledge), se Humphrey: (se t ex Johannisson 1978, Företag och närsamhälle). 17

19 Aktiva vinster genom gemensamma insatser De ovan redovisade fördelarna, de s.k. externa effekterna, drar företag och organisationer nytta av genom att de råkar finnas i ett kluster. Det rör sig om de oavsiktliga vinster som uppstår genom andras agerande. Men dessa oavsiktliga fördelar ger också en potential för ett aktivt och medvetet planerat partnerskap. Det spontant framväxande klustret ger grogrund för planering och genomförande av gemensamma insatser. Härvid kan företag aktivt ta tag i gemensamma problem och möjligheter. Detta medvetna partnerskap kan ta många olika former, antingen vertikalt eller horisontellt. Vertikala länkar kan etableras bakåt i förädlingskedjan mellan producenter och leverantörer, eller framåt mellan producenter och kunder. Horisontella länkar å andra sidan kan indelas i bilateralt horisontellt samarbete, t.ex. mellan företag i samma bransch och multilateralt horisontellt samarbete, genom att företagen samarbetar t.ex. via företagarorganisationer eller en handelskammare. Sådana multilaterala organisatoriska länkar kallas ibland mjuka nätverk eller organiserade nätverk. Figur 1. Olika vertikala och horisontella samverkansformer. Kund Vertikal samverkan framåt Producent Vertikal samverkan bakåt Leverantör Bilateral horisontell samverkan Multilateral horisontell samverkan Branschorg. Producent Råmaterial Den globala konkurrensen är hård. Gemensamma insatser och aktiviteter blir allt oftare svaret på dessa nya och hårdare krav. De spontana externa effekterna som klusterbildning ger, är värdefulla och ofta nödvändiga för att företagen ska kunna hänga med i konkurrensen. Men det räcker inte. Det blir allt mer tydligt, inte minst genom en omfattande forskning om företagsutveckling och global konkurrens, att företagen också medvetet och aktivt måste samarbeta i nätverk för att förbättra eller vidmakthålla sina konkurrensfördelar i en alltmer globaliserad ekonomi. Att medvetet och aktivt utveckla kluster blir därmed ett naturligt svar på den nya konkurrenssituationen. 18

20 Vertikal samverkan 1. Vertikal samverkan bakåt I vertikalt integrerade kluster är produktionen specialiserad och underleverantörer och legotillverkning vanligt förekommande. Sluttillverkare och underleverantörer arbetar nära varandra. I väl fungerande kluster finns det starka sociala band mellan aktörerna, som borgar för goda affärsmässiga relationer. Sluttillverkare, leverantörer av insatsvaror och legotillverkare är alla beroende av varandra. Om problem uppstår, samarbetar man för att lösa dem snarare än att man säger upp kontrakt eller kräver skadestånd. Man försöker tillsammans förbättra produktionsprocesserna. Denna typ av samarbete har kallats lärande genom ömsesidig påverkan ( learning-by-interaction, Lundvall). Exemplet Sinosdalen, Brasilien: vertikalt samarbete. Under 1990-talet stötte de brasilianska skoproducenterna i Sinosdalen på stora förändringar på den globala skomarknaden. Kunder i USA och Europa började ställa högre krav på kvalitetsförbättringar, flexibilitet och leveranssnabbhet. Företagen kunde möta dessa krav genom att bilateralt och vertikalt samarbeta med leverantörer och legotillverkare, vilket resulterade i avsevärda kvalitetsförbättringar och för-bättrad leveransförmåga. Samarbetet handlade främst om ett förbättrat informationsutbyte, genom att företag och leverantörer regelbundet började kommunicera med varandra, besöka varandras lokaler för att sätta sig in i andra företags behov och begränsningar, studera produktionsprocesser och så började man samarbeta kring logistikfrågor. Det här ledde fram till tekniska förbättringar, kvalitetshöjning, utbildning av arbetskraft och en ökad användning av datorstyrd produktion. Vidare kunde man i Sinosdalen komma överens om produktionsförbättringar och verksamhetssynkronisering. Vertikalt samarbete blev något av en norm i Sinosdalen. 2. Vertikal samverkan framåt Samverkan mellan tillverkare och slutkunder är avgörande när det gäller innovationer och produktutveckling. Förståelse för kundens behov lägger grunden till produktförbättringar. I utvecklingsländer kan samverkan mellan leverantörer och kunder vara problematisk till följd av långa avstånd till marknaderna, vilket ofta är kombinerat med bristfällig information om vad dessa marknader efterfrågar. Men liknande svårigheter kan också uppstå i mer utvecklade länder som t.ex. Sverige. Detta gäller speciellt små och medelstora företag, som saknar direkta marknadskopplingar. I sådana fall kan den ledande exportören inom klustret, spela en betydelsefull roll genom att stötta andra företag som strävar efter att ta sig in på olika exportmarknader. Stödjande organisationer som t.ex. Exportrådet eller Almi kan också ge viktig information om internationella marknader och underlätta kontakter med utländska kunder. Detta kan arrangeras genom medverkan i utländska mässor eller genom att Exportrådet eller andra, organiserar utlandsresor. 19

21 Exemplet Ludhianas ylletrikåkluster: Fördelar med sofistikerade hemmamarknadskrav. Ludhianaklustret stod inför en allvarlig utmaning 1991 då Sovjetunionen, dess främsta marknad kollapsade. I samband med detta gick många företag i konkurs, men en del överlevde och kunde t.o.m. stärka sina positioner. De som det gick bäst för, var de företag som hade fortsatt att leverera till hemmamarknadens mest krävande företag. Kunderna på den indiska marknaden hade alltid varit mera fordrande än de i Sovjetunionen. Detta tvingade Ludhianaproducenterna att fortlöpande höja kvalitén och förbättra designen. Hemmamarknaden var också betydelsefull för utveckling av företagens förmåga att sätta sig in i distributionsnätverk, finna nya marknadsnischer och utveckla varumärken. Så när krisen kom 1991, kunde de företag som arbetat gentemot de krävande inhemska kunderna, dra nytta av sina erfarenheter genom att växla från den svaga sovjetiska marknaden till nya krävande kunder i Indien. För ytterligare information, se Tewari: För ytterligare diskussion om betydelsen av vertikal integration framåt i utvecklingsländer, se Humphrey & Schmitz: Horisontella länkar och samarbete En nyckelkomponent i ett väl fungerande kluster är omfattande informella och formella horisontella nätverk mellan företag, som även inkluderar konkurrerande företag. Olika strategiska allianser mellan företag, sk. hårda nätverk eller affärsdrivande nätverk är centrala för kluster. Som tidigare nämnts, främjas utvecklingen av sådana nätverk, om det finns en samhörighetskänsla i klustret som tillåter både konkurrens och samarbete. Aktiv klusterbildning handlar om samarbete i olika former. Nätverk som upprätthålls av branschorganisationer, sk. mjuka nätverk eller organiserade nätverk, har också betydelse för det aktiva samarbetet i ett kluster. 1. Bilateralt samarbete i hårda nätverk Bilateralt samarbete i hårda nätverk uppkommer mellan företag, med verksamheter som ligger på samma nivå i förädlingsvärdekedjan. Liksom när det gäller vertikalt samarbete, kan klusterbildning underlätts om detta samarbete vilar på sociala band, som utvecklats under flera år, det som tidigare i manualen kallats socialt kapital. Företagens samarbete kan gälla gemensamma inköp av insatsvaror för att uppnå skalekonomi eller samutnyttjande av maskiner. Företagen kan genomföra gemensam forskning och utveckling för att minska kostnaderna, samarbeta ifråga om marknadsföring genom att utveckla webbsidor eller dela på kostnader för att delta i mässor. I praktiken kan det ibland vara svårt med horisontell samverkan. Företag som konkurrerar kan vara rädda för att samarbetet ska kunna innebära att konkurrenter får tillgång till känslig företagsintern information. Exemplet Skoklustret i Sinosdalen, Brasilien: Brist på horisontellt samarbete. Trots ökat vertikalt samarbete mellan företag i Sinosdalen under 1990-talet, utvecklades inte det horisontella samarbetet i någon högre grad, förutom en viss gemensam utbildning och marknadsföring. Detta trots att en enkätundersökning visade att 1/3 av företagen upplevde ett större utbyte av information och erfarenheter och drygt 1/5 (22 %) uppgav ökat samarbete ifråga om kvalitetsförbättringar. Enkäten visade att företag som angav ökad grad av horisontellt och vertikalt samarbete också var de som klarade sig bäst. Det fanns också en statistiskt signifikant positiv korrelation mellan prestationsförmåga och multilateralt samarbete. 20

22 Exempel på samverkan inom den grafiska industrin i Örebro. Almi Örebro försökte under 1990-talet få ett 10-tal företag inom den grafiska industrin att samverka för att förbättra marknadsföringen och kompetensutvecklingen. Trots uppenbara potentiella fördelar av att samverka uppnåddes inga påtagliga resultat och samverkansinitiativet avbröts. Förklaringen till svårigheterna, var att företagen upplevde en alltför stark inbördes konkurrens på en mycket kärv marknad för grafiska produkter. Det förelåg ingen grogrund för en horisontell samverkan. 2. Multilateralt samarbete i mjuka nätverk Branschorganisationer och handelskammare eller, som diskuteras mer utförligt i det följande, särskilda klusterfrämjare, kan spela viktiga roller, när det gäller att uppmuntra konkurrerande företag till gemensamma insatser. Där lokala eller regionala organisationer saknas eller är svagt utvecklade, får statliga aktörer eller kommunala intressenter ibland ta på sig rollen som främjare av kluster. Multilaterala institutioner eller mjuka nätverk erbjuder plattformar där man kan utbyta idéer och ta itu med gemensamma problem. De kan ge information om marknadstrender, information om utvecklingen inom vissa branscher och fungera som kanal för lobbying för t.ex. en bättre infrastruktur. Offentliga organ kan också hjälpa enskilda företag att se värdet av gemensamma insatser, t.ex. genom klusterbildning. Att möta internationella produktionskrav Att hålla sig a jour med nya kvalitetskrav är ett av näringslivets största utmaningar. Ett rikt utbyte av information och kunskap inom ett kluster kan underlätta orienteringen om förändringar och nya krav. Stöd från branschorganisationer, handelskammare, forskningsinstitut och olika offentliga stödorgan kan ge företagen stöd att möta de internationella produktionskraven. Genom samarbete i kluster minskar kostnaden för att följa och leva upp till de nya kraven. Certifiering är ett av många exempel på aktiviteter som kan förbättra ett klusters konkurrenskraft. Men om ett eller flera företag i klustret inte vill vara med, kan hela klustrets framgång äventyras. Att arbeta med klustrets utveckling kan vara ett sätt för att få företag att stödja varandra och underlätta certifiering. 21

23 Exempel Sialkot: Multilateralt samarbete för att uppfylla internationella normer. Under 1990-talet stod Sialkots två kluster; kirurgiska instrument och fotbollskluster, inför krav på skärpta kvalitetsnormer och förbättrade villkor för de anställda. Det senare gällde ett särskilt förbud mot barnarbete. År 1994 införde USA plötsligt stränga kvalitetsnormer, s.k. hög tillverkningsstandard 3 för all import av medicinska instrument. Detta var ett stort hot för Sialkots företag, som också drabbades av minskad försäljning. Branschorganisationen i Sialkot, SIMA, tog en ledande roll genom att sprida information om de nya tillverkningskraven. På kort tid kunde företagen förändra sina tillverkningsprocesser och uppfylla de nya normerna. Den kunskap de förvärvade var en viktig faktor för deras förmåga att uppfylla EU-normen ISO9000, som infördes några år senare. Detta är ett tydligt exempel på den betydelse klustertillhörigheten och de lokala institutionerna kan ha. Under tiden hade fotbollsklustret kritiserats av internationell media, frivillig-organisationer och multilaterala organisationer som UNICEF och ILO, för att de tillåtit barnarbete vid handsömnad av fotbollarna. Sialkots handels- och industri-kammare (SCCI) agerade snabbt genom att på klustrets vägnar signera Atlanta-avtalet med ILO, UNICEF och de ledande internationella sportvaruorganisationerna om förbud mot barnarbete. SCCI, med stöd av frivilligorganisationerna försäkrade sig om att företagen var medvetna om förbudet. Fram till den här tidpunkten hade sömnaden utförts som hemarbete av ett stort antal legotillverkare. De nya arbetsnormerna tvingade företagen att inrätta sömnadscentra, där arbetsmiljön var bättre och det var lättare att se till att anställningsreglerna följdes. Enligt ILO har över 68 av de 90 exportföretagen anslutit sig till avtalet och barnarbetet har så gott som upphört. Klustret för kirurgiska instrument står nu inför nya utmaningar, som åter igen kräver gemensamma insatser. Klustret saknar en internationellt acceptabel säkerhets- och sjukvårdsstandard och miljöpolicy. Anslutning till ISO14000, som täcker dessa områden, kommer sannolikt att krävas av Sialkot inom en nära framtid. För vidare information om kollektiv effektivitet, se Nadvi: 1997 och Schmitz: 1992, 1995 och Se också: ids/bookshop/wp.html 3 Good Manufacturing Practices, GMP Kännetecken på väl fungerande kluster När kluster fungerar väl kännetecknas de av: 1. Kärna av företag eller ledande företag som får huvuddelen av sina intäkter från kunder utanför klustret, d.v.s. de fungerar som exportörer från regionen eller orten. 2. Stödjande företag som direkt eller indirekt bistår de ledande företagen. Här finns t.ex. leverantörer av specialutrustning, komponenter och råvaror, samt kunskaps- och tjänsteföretag, underleverantörer och legotillverkare. 3. Mjuk infrastruktur som stöder klustrets verksamhet och som spelar en betydelsefull roll för den samlade framgången. Mjuk infrastruktur kan utgöras av gymnasie- och universitetsutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, branschorganisationer, organ för näringslivsutveckling m.fl. I ett väl fungerande kluster arbetar kärnföretagen och de stödjande företagen nära varandra och i samspel med resurser i den mjuka infrastrukturen. Den mjuka infrastrukturens kvalitet är en av nycklarna till framgång. 4. Fysisk (hård) infrastruktur är den fjärde framgångsfaktorn bakom ett väl fungerande kluster. Det kan handla om vägar, hamnar, avfallshantering, kommunikationer etc. och avser den fysiska infrastruktur som är helt avgörande för klusterföretagen. Kvaliteten på infrastrukturen bestämmer i hög grad klustrens framgång. 22

24 Ett väl fungerande kluster består av en kärna, stödjande företag, mjuk och fysisk infrastruktur och kan grafiskt illustreras enligt figuren nedan: Figur 2. Ett väl fungerande kluster. Kärna Stödjande Mjuk infrastruktur Fysisk infrastruktur Sammanfattning Kännetecknande för ett väl fungerande kluster är således att det består av ett antal företag inom ett begränsat geografiskt område, som arbetar för att stärka sina förutsättningar att svara upp mot en allt hårdare konkurrens. För att förbättra den samlade konkurrenskraften 4 etablerar de nära länkar och allianser med varandra och till offentliga organisationer. En aktiv klusterutveckling underlättar därmed företagens samspel med olika stödjande organisationer, till ett väl fungerande system av företag. De stora fördelarna återfinns på systemnivå d.v.s. det ger effekter för hela klustret snarare än på individuell företagsnivå. Ett aktivt kluster omfattar företag och stödorganisationer som samarbetar, för att nå resultat som inte skulle vara möjliga att nå, utan gemensamma aktiviteter. 4 Denna definition är baserad på Clusters as a Vehicle for Small Medium Enterprise Development: an alternative perspective, Small Business Project, Johannesberg,

25 24

26 3. Det lönar sig att utveckla kluster! Ett uthålligt arbete fokuserat på klusterutveckling ger förutsättningar för aktiva vinster. Klusterutveckling innebär att arbetet tmed näringslivsutveckling i en region inriktas mot områden där regionen har särskilt goda förutsättningar att bli attraktiv och konkurrenskraftig. Denna tydliga inriktning ökar väsentligt insatsernas effektivitet och intresset bland företagen och de stödjande organen av att delta i utvecklingsarbetet. Konkret kan klusterutveckling redan på kort sikt leda till samverksansvinster inom marknadsföring, inköp och utbildning/kompetensutveckling. På längre sikt kan kluster medföra stora positiva förändringar i den mjuka och hårda infrastrukturen. Det är viktigt att understryka att klusterutveckling i sig inte är något universalmedel för att nå framgång. Men en lyckad klusterprocess ger fördelar på flera nivåer: såväl för enskilda företag som grupper av företag. Samtidigt underlättar det utvecklingsarbetet som bedrivs i regionala och lokala stödorgan och utbildningsinstitutioner. Klusterutveckling kan bidra till att stärka en orts eller en regions samlade konkurrenskraft och attraktivitet. Det finns ett tydligt samband mellan innovationer, konkurrenskraft och förekomsten av väl fungerande kluster. Kluster ger, som diskuterats i föregående kapitel, upphov till spontana externa effekter och aktiva vinster via gemensamma aktiviteter. Till de spontana vinsterna räknas specialisering och möjligheter att nå skaleffekter. Till de aktiva vinsterna räknas möjligheterna till gemensamma inköp, marknadsföring på nya marknader, lobbying, etc. Kluster är lönsamma för företag därför att de... Gör det möjligt för företag att uppnå en kritisk massa inom nyckelområden och nå skalekonomi som möjliggör en effektivare produktion. Genom samarbete kan företag nå (nya) marknader och reducera sina kostnader genom att ta tillvara på skalfördelar. Ökar konkurrensen mellan företagen lokalt och regionalt, vilket i ett senare skede kan ge globala konkurrensfördelar. Underlättar informationsspridning och introduktion av ny teknik. Ökar små företags möjligheter att påverka utvecklingen av infrastruktur m.m. Genom sina nätverkskontakter har företagen större möjligheter att få till stånd förbättringar när det gäller tjänster och infrastruktur. Uppmuntrar offentliga aktörer att investera i specialiserad infrastruktur som utbildningscentra, industriforskningsinstitut eller annan typ av offentligt stödda utvecklingsinsatser. Gör det lättare för företagen att gemensamt lösa uppkomna problem och att ta vara på nya möjligheter. 25