Årsredovisning Timrå kommun

Transkript

1 bilderna föreställer mariedals skolan, en flicka vid nationaldagsfirande på vivstavarv, ny gångväg i sörberge och invigning av hemsjukvården i kommunal regi. foto lisa källberg, marie zetterlund och kristina olofsson. Årsredovisning 2014 Timrå kommun

2

3 Ett valår är alltid ett valår! Ett år med både plus och minus, kan vi nu lägga till handlingarna. Dessutom ett valår, som alltid innebär spänning och en tidsperiod när den kommunala verksamheten kan stå inför tvära kast. Året innebär att vi blev två i Norrland när det gäller företagsklimatet, men ändå avancerade Timrå till plats 57 i Sverige! Dessutom så hamnade vi på plats 11 i Sverige när det gäller delmålet företagsservice, alltså vi missade målet topp 10 i Sverige med en plats! Detta jobb gör vi naturligtvis tillsammans med våra fantastiska och engagerade entreprenörer! Vi ser att arbetet med att fortsätta utveckla Norrlands logistikcenter fortsätter och under året har muddringen av Söråkers hamn genomförts. Vi vill gärna också lyfta fram Permobil AB:s satsning i kommunen under året och SCA:s planer på framtida kapacitetsökning av produktionen på massafabriken Östrand. Arbetet med konstgräsplanen. Vi klättrar trots två i Norrland. Vi har även under detta år satsat en hel del på utveckling av skollokaler och dess utemiljö. En totalrenovering av Mariedalsskolan är nu klar och även utemiljön på Bergeforsens skola har påbörjats. En konstgräsplan för 11-mannaspel är invigd i Arenaområdet. Tre mycket viktiga och efterfrågade gång- och cykelvägar har iordningställts under året och en ny bro över natursköna deltat finns på plats. Frågor kring vindkraft och bredband har under året varit föremål för många diskussioner. Dessutom har bygglovstaxan ändrats så om man bygger ett energisnålt hus så halveras bygglovstaxan. Kanske kan detta stimulera så att byggandet av småhus kommer igång. Vi jobbar vidare med att stimulera marknaden att bygga lägenheter i kommunen. Viktigt att vi får snurr på det! Flyktingmottagandet har ökat i vår kommun och vi vill gärna få en bättre dialog med Migrationsverket i god tid före, så att vi hinner förbereda oss i kommunen. En särskild arbetsgrupp har bildats med ett samordningsuppdrag i frågan. Vore dessutom väldigt bra om alla kommuner i Sverige tar sin del av ansvaret kring flyktingmottagandet. Parkourbana invigd i Söråker. Unik samtidsutställning på torget. Vi har under de fyra senaste åren satsat drygt 65 mkr mer på skolan i Timrå för att förbättra resultaten för eleverna. Nu går vi in i ett skarpt läge när det gäller arbetet med välskött skola, så nu hoppas vi verkligen att resultaten vänder till det bättre. Nu har det första hela året gått när vi varit delägare i Sundsvall Timrå flygplats. Året har präglats av mycket arbete för att få övergången till kommunala bolag att fungera. Vi ser en positiv ökning av charterresandet och tankar om andra nya destinationer. Sist, men inte minst, Timrå kommuns ekonomi är fortsatt välskött, ett plusresultat på ca 15 mkr är bra! Nu fortsätter vi in i nästa år med full fart och jag vill tacka alla Timråbor, näringsliv, medarbetare och förtroendevalda för 2014 års arbete och prestationer. Ewa Lindstrand, kommunstyrelsens ordförande (S)

4 20 14 Innehållsförteckning Inledning sid 4-6 Fem år i sammandrag 4 Fakta om Timrå 5 Femårsöversikt 6 Förvaltningsberättelse sid 7-34 Övriga årsredovisningsuppgifter sid Sammanfattning av år Omvärld och befolkning 8 Utdrag ur Personal- och hälsobokslut 71 Utvärdering av uppfyllelse av mål av betydelse 9 Miljöbokslut 73 för god ekonomisk hushållning Finansiell analys 16 Redovisningsprinciper 77 Finansiella rapporter koncern och kommun Driftredovisning 22 Ord- och begreppsförklaringar 79 Investeringsredovisning, kommunen 23 Revisionsberättelse 80 Resultaträkning 24 Balansräkning 25 Kassaflödesanalys 26 Noter 27 Verksamhetsberättelser från styrelser, nämnder och bolag/ kommunalförbund sid Sammanställd redovisning AB Timråbo Medelpads Räddningstjänstförbund Timrå Vatten AB Wifsta Water AB Midlanda Centrum AB Midlanda Fastigheter AB Midlanda Flygplats AB Kommunstyrelsen 48 Kommunledningskontor Räddningstjänst Näringslivskontor Sysselsättningsåtgärder Samhällsenhet Barn- och utbildningsnämnden 53 Kultur- och tekniknämnden 58 Miljö- och byggnadsnämnden 62 Revisionen 66 Socialnämnden 67

5 Fem år i sammandrag Kommunen Balanslikviditet, % Soliditet, % Tillgångar, mnkr Tillgångar/invånare, kr Eget kapital, mnkr Eget kapital/invånare, kr Långfristiga skulder, mnkr Långfristiga skulder/invånare, kr Skuldsättningsgrad, % Nettoinvesteringar, mnkr Resultat före extraordinära poster, mnkr Nettokostnaders andel av skatteintäkter, % Skattesats, % varav kommunalskatt, % Antal invånare 31/ Antal tillsvidareanställda Koncernen Soliditet, % Eget kapital, mnkr Eget kapital/invånare, kr Långfristiga skulder, mnkr Långfristiga skulder/invånare, kr Skuldsättningsgrad, % Nettoinvesteringar, mnkr Resultat före extraordinära poster, mnkr Antal tillvidareanställda Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning till kommunfullmäktige över det gångna årets verksamhet och ekonomi. Det övergripande syftet med årsredovisningen är att ge kommuninvånarna, kommunfullmäktige och även andra intressenter relevant information om utfallet av verksamheten, dess finansiering samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Årsredovisningen innehåller en förvaltningsberättelse med bl.a. avstämning av finansiella mål och mål för verksamheterna, ekonomisk redovisning samt nämndernas och bolagens berättelser. Informationen har utformats för att underlätta styrning och uppföljning. Årsredovisningen fastställs av kommunfullmäktige i april månad. Timrå kommuns kommunledningskontor sammanställer, redigerar och producerar årsredovisningen i samverkan med förvaltningar och bolag. Den trycks på miljögodkänt papper. Årsredovisningen finns att ladda hem från Timrå kommuns hemsida: Årsredovisning 2014 Foto omslag, Marie Zetterlund m.fl. 4

6 Fakta om Timrå Antalet invånare 31 december År Inv År Inv Skattesats Kommunen 22,64 22,34 Landstinget 10,69 10,99 Mandatfördelning Antal invånare Parti S C 4 7 V 4 4 FP 3 2 KD 1 2 M 9 5 MP 2 1 SD 2 2 Totalt Timrå kommun, organisation 2014 Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Styrelser/Nämnder Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Kultur- och tekniknämnd Socialnämnd Överförmyndarnämnd Bolag/övriga juridiska personer AB Timråbo Medelpads Räddningstjänstförbund Timrå Vatten AB Midlanda Centrum AB Wifsta Water AB Midlanda Fastigheter AB Midlanda Flygplats AB 5

7 Femårsöversikt kommunen Resultaträkning (mnkr) intäkter 176,9 198,7 197,1 245,2 209,1 kostnader , , , ,4-972,7 Av- och nedskrivningar -29,6-30,0-26,3-32,8-29,6 nettokostnader -919,1-851,2-836,7-833,0-793,2 Skatteintäkter 751,5 724,8 709,4 695,7 675,1 Generella statsbidrag/utjämning 189,0 166,1 152,7 152,5 150,5 Finansiella intäkter 2,6 2,9 4,0 5,1 4,4 Finansiella kostnader -8,9-29,5-7,9-12,4-7,5 Resultat före extraordinära poster 15,1 13,1 21,5 7,9 29,3 Periodens/årets resultat 15,1 13,1 21,5 7,9 29,3 Balansräkning (mnkr) Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn anläggningar 481,3 420,1 360,2 354,6 331,5 Pågående investeringar 0,2 23,4 50,6 10,8 0 Maskiner och inventarier 32,3 27,9 24,4 23,3 18,6 Finansiella anläggningstillgångar 31,3 33,8 55,4 59,5 61,9 Summa anläggningstillgångar 545,1 505,2 490,6 448,2 411,5 Omsättningstillgångar Förråd/exploaterings fastigheter 5,2 5,4 5,8 6,4 6,4 Kortfristiga fordringar 64,5 74,7 79,0 93,9 91,7 Kortfristiga placeringar 0 30, Kassa och bank 53,5 50,5 70,9 49,8 98,6 Summa omsättningstillgångar 123,2 160,6 155,7 150,1 196,7 SUMMA TILLGÅNGAR 668,3 665,8 646,3 598,3 608,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital 232,6 217,4 204,3 182,8 174,9 varav årets resultat 15,1 13,1 21,5 7,9 29,3 Avsättningar Avsättningar för pensioner 69,5 63,2 52,6 49,4 38,7 Övriga avsättningar 32,3 29,7 26,2 24,5 8,1 Summa avsättningar 101,8 92,9 78,8 73,9 46,8 Skulder Långfristiga skulder 144,8 158,9 167,5 162,0 160,2 Kortfristiga skulder 189,1 196,5 195,7 179,6 226,3 Summa skulder 333,9 355,4 363,2 341,6 386,5 SUMMA 668,3 665,8 646,3 598,3 608,2 Soliditet, % Nettoinvesteringar, mnkr Antal invånare 31/ Borgens- och ansvarsförbindelser

8 Förvaltningsberättelse Sammanfattning av år 2014 Årets resultat uppgår till 15,1 (13,1) mnkr. De likvida medlen uppgår till 53,5 (50,5) mnkr. De långfristiga låneskulderna minskade med 16,8 mnkr och uppgår till 118,2 (135) mnkr. Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt, intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 426,9 (446,1) mnkr. Finansnettot uppgår till -6,3 (-26,6) mnkr. Borgensåtagandena uppgår till 407,3 (420,1) mnkr varav 402,9 (415,5) mnkr avser kommunägda företag och kommunalförbund. Årets resultat och budgetutfall Budgeterat resultat 2014 uppgår till 5,8 mnkr. Det redovisade resultatet uppgår till 15,1 vilket är 9,3 mnkr bättre än budgeterat. Det förbättrade resultatet förklaras främst av positiv avvikelse jämfört med budget för barn- och utbildningsnämnden. För finansförvaltning redovisas positivt utfall såväl för generella statsbidrag som för skatteintäkter. Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 68,0 mnkr vilket är 5,0 mnkr lägre än budgeterat. Investeringsbudgeten uppgår till 73,0 mnkr, varav 8,1 mnkr är kompletteringsbudget. Den största investeringen är Skolprojektet Etapp 3, som uppgår till 41,4 mnkr. Den lägre investeringsnivån jämfört med budget beror främst på att några investeringar förskjutits i tiden. För några investeringar har kompletteringsbudget till 2015 begärts. För kultur- och tekniknämnden har sammantaget ca 169 mnkr av totalt beräknade ca 170 mnkr för skolprojekteten ianspråktagits, varav etapp 1 och 2 av skolprojektet innefattande nybyggnation av Arenaskolan inklusive ombyggnation av Sörbergeskolan färdigställts till en kostnad av ca 106 mnkr. Etapp 3 av skolprojektet, ombyggnad Mariedalsskolan färdigställdes under 2014, total investering uppgår till 63 mnkr. För en mer utförlig redovisning av avvikelse från investeringsbudgeten, se sid 23. Nämnder/Styrelser mnkr Kommunstyrelse Barn- o utbildningsnämnd Kultur- o Tekniknämnd Miljö- och byggnadsnämnd Revision Socialnämnd Summa nämnder/ styrelser Finansiering Kommunalskatt Generella statsbidrag Finansnetto Övrig finansiering Summa finansiering Totalt Budget- Avvikelse 5,3 7,2-0,3 1,4 0,1-7,2 6,5 2,5 3,0-0,2-2,5 2,8 9,3 Prognos Avvikelse 0, ,3 0 0,5 2,7 6,5 3,6 2,0-2,0 10,1 12,8 Det är utifrån kontrollperspektivet inte bra att prognoserna per den 31 augusti inte stämmer med den slutliga redovisningen. Vidare utveckling av prognosarbetet måste ske. 7

9 Omvärld och befolkning Källor: Konjunkturläget december 2014, Konjunkturinstitutet (KI), Ekonomirapporten december 2014, SKL Den internationella konjunkturen Den globala konjunkturen står och stampar. I delar av världsekonomin är dock den ekonomiska utveckingen relativt stark sedan en tid tillbaka, bl.a. i USA och Storbritannien. På andra håll är utvecklingen svagare, inte minst i euroområdet där BNP-tillväxten varit nära noll andra och tredje kvartalen Även i flera av de stora tillväxtekonomierna är utvecklingen svag, bl.a. i Ryssland och Brasilien. För OECD-länderna sammantaget växer BNP med 1,9 procent Åren ökar tillväxten i OECD-länderna till 2,3 respektive 2,5 procent. Detta är i linje med den genomsnittliga utvecklingen sedan Det låga resursutnyttjandet i utgångsläget innebär att lågkonjunkturen blir långvarig och inflationen förblir låg de närmaste åren. Riskerna för en svagare utveckling dominerar fortfarande. Den höga offentliga skuldsättningen och andra strukturella problem i euroområdet innebär att risken för en förnyad skuldkris finns kvar. Konjunkturen i Sverige BNP Den gradvis högre tillväxten i omvärlden bidrar till att den svenska exporttillväxten ökar från 2,4 procent 2014 till ca 5 procent per år 2016 och Det är inte en särskilt stark utveckling i ett historiskt perspektiv och exporten är inte en lika stor drivkraft som under tidigare konjunkturåterhämtningar. Tillväxten i den inhemska efterfrågan är därför viktigare. Under de senaste åren har den hållits uppe genom en expansiv finanspolitik och gradvis allt lägre räntor. Den ekonomiska politiken har bidragit till att hushållen har ökat konsumtionen. Även sparandet har ökat. BNP tillväxten stannar på 1,9 procent 2014 och åren därefter ökar den till ca 2,9 procent 2015 och 3,2 procent 2016, då framför allt exporten driver på utvecklingen. Sysselsättning Sysselsättningen fortsatte att utvecklas oväntat starkt det tredje kvartalet 2014 och steg med 0,8 procent. Sysselsättningen ökar med 1,5 procent Åren dämpas uppgången något med sysselsättningsgraden fortsätter ändå att stiga. Sysselsättningen växer på bred front i ekonomin, med undantag för industrin. Arbetskraften har ökat starkt de senaste åren, både till följd av den demografiska utvecklingen och ökade ekonomiska drivkrafter att söka sig till arbetsmarknaden. År 2014 växer arbetskraften nästa lika mycket som sysselsättningen och arbetslösheten faller bara marginellt. De kommande åren växer arbetskraften något långsammare delvis då de utbudsstimulerande åtgärderna i det närmaste nått full effekt. Arbetslösheten faller då tillbaka till 6,6 procent 2018 och För 2015 prognosticeras arbetslösheten ligga på 7,7 procent, något under 2014 års utfall på 7,9 procent. Inflation Den svaga konjunkturen i Sverige och i omvärlden har gjort att inflationen varit mycket låg de senaste åren. Under 2014 uppgår inflationen mätt med KPIF till mycket låga 0,5 procent. Den låga inflationen är delvis en följd av fallande energipriser, men även prisutvecklingen på andra varor och tjänster har varit mycket svag. Samtidigt har inflationsförväntningarna fallit allt lägre och även på 5 års sikt är de nu tydligt under 2 procent. Sammantaget har detta föranlett Riksbanken att sänka reporäntan till 0 procent och signalera att räntan inte kommer att höjas förrän inflationen är nära 2 procent. Utvecklingen av skatteintäkterna Under 2012 och 2013 har andelen arbetade timmar utvecklats relativt svagt men skatteunderlagetsökningstakten har hållits uppe tack vare stora indexeringar av pensionerna. Skatteunderlaget har 2014 utvecklats svagt, samtidigt skjuter sysselsättningen fart på nytt. Den reala skatteunderlagstillväxten beräknas bli drygt 1,5 procent till följd av att utgifterna i relation till BNP faller. Befolkningsutvecklingen i Timrå Under 2014 har befolkningen minskat till personer per den 31 december har inneburit en minskning med 37 personer. Ett utökat utbud av tomter för småhusbebyggelse i attraktiva områden, god kommunal service och bra företagsklimat är insatser för att få fler invånare till kommunen. 8

10 Utvärdering av uppfyllelse av mål av betydelse för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Miniminivån enligt lagstiftningen är balanskravet, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. För att leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning krävs dock mer än detta. Kommunens finansiella mål är satta utifrån hur Timrå kommun definierar god ekonomisk hushållning. Finansiella mål I kommunens verksamhetsplan för 2014, flerårsplan , finns tre finansiella mål. Verksamhetsplanen innehåller också en finansiell analys inkluderande en koppling mellan de finansiella målen och god ekonomisk hushållning. Resultatmålet motiveras av att ökning av ansvarsförbindelsen för pensioner ska täckas samt att ett utrymme att över tiden skattefinansiera investeringarna ska skapas. Det ska också finnas marginal för minskade skatteintäkter/generella statsbidrag och oförutsedda händelser. Målen för låneskuld och soliditet (andel av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital) motiveras av att kommunen behöver en starkare finansiell handlingsberedskap. En förbättrad soliditet ger en förbättrad långsiktig finansiell styrka. Jämfört med andra kommuner är Timrås soliditet låg, 35 % (2014), jämfört med 49 % i rikssnitt (2013). Soliditeten bör därför successivt öka. 1. Resultat före extraordinära poster bör uppgå till minst 0,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/ utjämning. Resultatet för 2014 före extraordinära poster uppgår till 1,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Målet är uppfyllt. 2. Kommunens långfristiga låneskuld ska i ett längre perspektiv fortsätta att minska med 20 mnkr per år. Under ska den tillfälligt tillåtas att öka och för 2014 uppgå till 172 mnkr. I bokslutet för 2013 uppgick den långfristiga låneskulden till 135,0 mnkr. Per den 31 december 2014 uppgår den till 118,2 mnkr, dvs. en minskning med 16,8 mnkr. Eftersom årets resultat blivit högre än budgeterat, har kassaflödet från den löpande verksamheten blivit högre än budgeterat. Detta har lett till att investeringar till större del har kunnat finansieras med egna pengar och behovet av lånefinansiering blivit mindre. Målet är uppfyllt. 3. Kommunens soliditet (andel av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital) ska successivt stärkas. I bokslutet för 2013 uppgick soliditeten till 33 %. Enligt budget 2014 ska den uppgå till 34 % vid årets slut. Per den 31 december 2014 uppgår den till 35 %. Målet är uppfyllt. Verksamhetsmål Kommunens verksamhetsplan och budget för innehåller mål för verksamheten som är kopplade till kommunens vision och som är gemensamma för hela kommunen. Verksamhetsplan/budget innehåller också verksamhetsmål för respektive styrelse/nämnd. Dessa ska vara kopplade till kommunens vision och gemensamma mål så att uppfyllelse av de nämndsvisa verksamhetsmålen leder till uppfyllelse av visionen och de kommungemensamma målen. Verksamhetsmålen ska uppfyllas inom de tilldelade budgetramarna. Detta ska bidra till att kommunens budgeterade resultat uppnås. Eftersom det budgeterade resultatet ska ligga på en nivå som motsvarar god ekonomisk hushållning för Timrå kommun, ska uppfyllande av verksamhetsmålen inom ram leda fram till en god ekonomisk hushållning. Styrelsens och nämndernas samtliga mål För en detaljerad beskrivning av måluppfyllelsen hänvisas till styrelsens/nämndernas verksamhetsberättelser. En sammanfattande redovisning lämnas här. Antalet mål som är uppfyllda helt eller delvis vid årets slut i procent av totala antalet mål kopplat till respektive kommungemensamt mål: Perspektiv Helt Delvis Tillväxt 38 % 50 % Service 11 % 67 % Livsmiljö 30 % 20 % Personalpolitik 50 % 25 % Ekonomi 57 % 14 % Totalt 36 % 36 % Av totalt 42 mål bedöms 30 stycken, 72 %, vara helt eller delvis uppfyllda. Tre mål har inte kunnat följas upp, delvis beroende på att lokala kundattitydundersökningar inte har genomförts. n är högst för ekonomi, 57 %, och därefter följer det personalpolitiska målet med 50 %. Nivån på måluppfyllelse är på samma nivå 2014 som för 2013, dock har antalet mål som är delvis uppfyllda ökat. Antalet mål som är uppfyllda helt eller delvis vid årets slut i procent av totala antal mål inom respektive nämnd: 9

11 Nämnd Helt Delvis Kommunstyrelsen 25 % 25 % Barn- och utbildning 25 % 50 % Kultur- och teknik 56 % 0 % Miljö- och bygg 43 % 57 % Socialnämnden 30 % 50 % Totalt 36 % 36 % Ett verksamhetsmål har ansetts som delvis uppfyllt om det finns flera styrtal till ett mål och några styrtal bedöms uppfyllas och några inte. Delvis måluppfyllelse kan också handla om att målnivån inte är satt till 2014, utan senare. Om uppföljningen visar på en förbättring jämfört med tidigare, men målet ännu ej är uppfyllt, bedöms målet som delvis uppfyllt. Mål av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning I kommunens verksamhetsplan har några av nämndernas verksamhetsmål valts ut som särskilt betydande för god ekonomisk hushållning samt kopplats till de kommungemensamma målen i Vision Här följer en redovisning av måluppfyllelsen för dessa. Vision 2015: 1. Tillväxt Timrås befolkning har år 2015 växt till personer. Med ett näringsliv i tillväxt med fler lönsamma och växande företag har nya arbetsplatser skapats. Timrå har ett livaktigt nyföretagande, expansion i befintliga företag och etablering av nya verksamheter. Klimatet för entreprenörskap och företagande är utmärkt och innefattar stimulans av entreprenörskap på alla nivåer i skolan. Kreativa läromiljöer och det livslånga lärandet är viktiga samhälls- och tillväxtmotorer. Timrå har år 2015 Norrlands bästa företagsklimat och är placerad på topp 10 vad gäller Service till företag. Timrå har förverkligat sina naturliga förutsättningar som regional knutpunkt vad gäller flyg, järnväg, vägar och sjöfart. I kommunen finns attraktiva boendealternativ och en professionell samhällsservice. Utvärdering Av de fem mål som pekats ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, som kan kopplas till tillväxtmålet, uppfylls fyra mål helt eller delvis. Jämfört med 2013 är måluppfyllelsen något lägre. Kommunstyrelsen Effektmål Tillväxt - näringsliv a) Klimatet för företagande och entreprenörskap är Norrlands bästa. Till stöd för det tillväxtfrämjande arbetet utvecklas en stark infrastruktur. b) Fler Timråbor har arbete. Andelen personer som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser som övergår till egen försörjning ska successivt öka. Styrtal a) Timrå kommuns placering i Svenskt Näringslivs undersökning om kommunernas företagsklimat. År 2014 ska den sammanlagda placeringen vara 1:a i Norrland av 54 kommuner. I del kategorin Service till företag ska placeringen vara på topp 10 av Sveriges 290 kommuner år b) 8 % av de som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser ska övergå till egen försörjning. a) Timrå kommuns placering 2014 är 2:a kommun i Norrland. b) Totalt har 395 personer deltagit i kommunens arbetsmarknadsinsatser och av dessa har 13,2 % uppnått egenförsörjning. Målet är delvis uppfyllt. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Öka andelen elever som väljer kommunens skolor. Styrtal Antal elever som valt kommunens skolor i förhållande till antal elever folkbokförda i kommunen. Läsåret 2013/2014 var det 93,5 % och läsåret 2014/2015 var det 92,3 % av Timrå kommuns folkbokförda elever (förskoleklass, åk 1-9) som gick i Timrå kommuns grundskolor (mätdag antal elever per 15/10). Målet är inte uppfyllt. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Nämndens servicedeklaration innehåller mål om att snöröjning av gator etc. efter igångsättning ska vara avslutad inom 8 respektive 16 timmar. Målet är att 100 % av snöröjningstillfällena under år 2014 ska vara avslutade inom dessa tidsramar. Styrtal Andelen snöröjningstillfällen som avslutas inom 8 respektive 16 timmar efter igångsättning. 100 % av alla snöröjningstillfällen har avslutats inom 8 respektive 16 timmar. Målet är uppfyllt. 10

12 Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Företagens ärenden är prioriterade. Handläggningstider för bygglov kan vara avgörande för ett företag vid etablering eller expansion. Styrtal Enligt lagstiftning ska handläggningstiden för bygglov inte överskrida 10 veckor. I Timrå ska bygglovshandläggningen enligt servicedeklarationen inte överskrida fyra veckor. Handläggningstiderna för bygglov till klaras till 95 %. Resterande ärenden har fallit över med enstaka dagar i samband med semestertider. Målet är delvis uppfyllt. Socialnämnden Effektmål Säkra hög kvalitet inom socialtjänsten, sprida information om att det är tryggt att leva och bli gammal i Timrå. Styrtal Upplevelse av trygghet i nationell brukarundersökning är lika med eller högre än föregående mätningar. Resultatet av de nationella brukarundersökningarna visar ett något sämre resultat jämfört med Andelen som uppger att de känner sig trygga att bo hemma med hemtjänst eller boende på särskilt boende minskar till 84 %. (en minskning med 3,5 %) Andelen brukare som svarade på enkäten var 56 % av personer med hemtjänst över 65 år, samt 46 % av brukare på särskilt boende. Endast ett fåtal av brukarna på särskilt boende har svarat själva, huvuddelen av svaren kommer från närstående. Målet är delvis uppfyllt. Vision 2015: 2. Service Timrå kommun är proffs på service! Detta innebär att medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service. Medborgarna möts av personal som är tillgänglig, lyhörd och ger snabb återkoppling. Detta innebär att varje skattekrona används på bästa sätt. Medborgarnas behov är i fokus. Detta innebär att arbetet i kommunen präglas av nytänkande och helhetssyn. Särskilt viktigt är samarbete mellan kommunens verksamheter och med andra kommuner och organisationer. Utvärdering Av de fem verksamhetsmål som i verksamhetsplanen för 2014 har valts ut som varande av särskilt betydelse för god ekonomisk hushållning och har kopplats till servicemålet, uppfylls fyra mål helt eller delvis. Bedömningen är att kommunen till viss del närmat sig servicemålet under Kommunstyrelsen Effektmål Information om kommunen och dess verksamheter samt de e-tjänster som finns på kommunens hemsida är av stor betydelse för medborgare, företag och andra intressenter. Antalet besök på ska öka. Styrtal År 2014 ska antalet besök på öka jämfört med Antalet besök på kommunens hemsida har ökat med 0,8 % mellan 2013 och Målet är uppfyllt. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service, tillgänglig och lyhörd personal som ger snabb återkoppling. Medborgarnas behov är i fokus. Alla elever når målen i alla ämnen i grundskolan, målen för ämnen/kurser i gymnasieskolan och målen för kursen i vuxenutbildningen. Styrtal Timrå kommun rankas enligt SKL över 150 bland rikets kommuner. Gäller varje år och varje ämne som har nationella prov. I åk 3 rangordnas Timrå kommuns elever inom de främsta 150 kommuner. Engelska rank 56 (98) och svenska och svenska som andra språk rank 84 (151). Rankingen har förbättrats med jämförelseår. I åk 6 rankas Timrå kommuns elever engelska rank 260 (244), matematik rank 225 (200) och svenska och svenska som andra språk rank 258 (203). Rankingen har försämrats med jämförelseår. I åk 9 rangordnas Timrå kommuns elever engelska rank 265 (274), matematik rank 253 (263) och svenska 248 (267) samt svenska som andra språk 113 (162). Rankingen har förbättrats med jämförelseår. är uppnådd i åk 3, men inte i åk 6 och 9. (rangordningen gäller läsår 2013/2014 i jämförelse med läsår 2012/2013). Åk 3 ligger över rikets genomsnittliga andel (%) som klarat alla delprov i ämnesproven svenska och matematik. Åk 6 och åk 9 ligger något under rikets genomsnittliga andel (%) som lägst fått betyget E respektive uppnått målen för godkänt i ämnesproven svenska, svenska som andra språk, matematik och engelska (läsåret 2013/2014). Målet är delvis uppfyllt. 11

13 Kultur- och tekniknämnden Effektmål Under år 2014 genomföra en kundattitydmätning hos kommuninvånarna angående vinterväghållningen på gång- och cykelvägarna. Målet är att 65 % av kommuninvånarna ska vara nöjda med vinterväghållningen. Styrtal Andelen kommuninvånare som är nöjda med vinterväghållningen på gång- och cykelvägarna. Enkäten är ännu inte genomförd. Målet är inte uppföljt. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Nöjda medborgare och kunder. Styrtal Följande nivåer ska uppnås i nöjd kundundersökning 2014: a) 90% vara nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten. b) 90% vara nöjda eller mycket nöjda med servicen och bemötandet. c) 95% vara nöjda eller mycket nöjda med handläggningstiderna. En nöjd kundundersökning har genomförts under oktober och november Tillsammans med alla delegationsbeslut har ett vykort skickats ut, där den som sökt nämndens tjänster har fått bedöma tillgänglighet, service och bemötande samt handläggningstider på en fyragradig skala. Svarsfrekvensen blev bara 27 %. a) 91 % anger att de är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten. b) 91 % anger att de är nöjda eller mycket nöjda med service och bemötande. c) 83 % anger att de är nöjda eller mycket nöjda med handläggningstiden. Sammantagen bedömning: Resultatet från nöjd kundundersökningen är relativt bra men på grund av litet antal svar kan inga säkerställda slutsatser dras. Målet är delvis uppfyllt. Socialnämnden Effektmål Brukarna/medborgarna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Styrtal 100 % av brukarna har aktuella vårdplaner/genomförandeplaner. Inom äldreomsorgens särskilda boenden har alla brukare som bor permanent en genomförandeplan. Inom hemtjänsten har alla med omfattande insatser/dagliga besök genomförandeplaner. I vissa fall saknas genomförandeplaner hos personer som har enbart serviceinsatser. De allra flesta brukare inom funktionshinderområdet har genomförandeplaner. Målet är delvis uppfyllt. Vision 2015: 3. Livsmiljö God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling präglar Timrå kommun! Timrå kommun medverkar till att ungdomar såväl som äldre har en god livskvalitet genom en väl utvecklad och kreativ skola samt en god äldreomsorg. Kommunens rika fritids- och kulturutbud ger näring till utveckling och hälsa. Timrå kommun accepterar ingen mobbning, diskriminering eller socialt utanförskap. I kommunen råder jämställdhet, mångfald och social integration. Ekokommunen Timrå fortsätter att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Klimatpåverkan och annan negativ miljöpåverkan minskar. Kommundelscentra är vackra och trivsamma. Utvärdering Fem stycken av styrelsens/nämndernas mål med koppling till livsmiljöperspektivet har valts ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Av dessa har två mål uppfyllts helt eller delvis. Insatser pågår, dock har kommunen inte närmat sig livsmiljömålet under Kommunstyrelsen Effektmål Timrå kommun och AB Timråbo ska fram till 2014 minska sin energiförbrukning (definition enligt de kriterier som gäller för energieffektiviseringsstödet) i lokaler med 9 %, motsvarande MWh, jämfört med Styrtal Under perioden ska förbrukningen minska med 9 % jämfört med Energianvändningen i fastigheter mellan 2009 och 2014 har minskat med 3,9 %. Målet är inte uppfyllt. 12

14 Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Timrå kommun accepterar ingen mobbing, diskriminering eller socialt utanförskap. Kommunen fortsätter att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Det förekommer inte utanförskap, mobbing, kränkning, diskriminering eller trakasserier inom våra verksamheter. Styrtal Antal anmälningar till skolverket, antalet klagomålsärenden till nämnden och antal anmälningar till arbetsmiljöverket ska minska. I jämförelse mellan 2013 och 2014 har antalet anmälningar/ärenden varit på samma nivå. Målet är inte uppfyllt. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Minska kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter. Styrtal Kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter ska minska med minst 15 % år 2014 jämfört med år Kultur- och tekniknämndens kostnader för skadegörelse på fastigheter har ökat jämfört med Målet är inte uppfyllt. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Hållbarhetsbedömda detaljplaner. Styrtal Alla beslutade detaljplaner under 2014 ska vara bedömda i avseende på sociala, ekonomiska och ekologiska kriterier. De planer som vunnit laga kraft under 2014 har bedömts med utgångspunkt från ovanstående kriterier. Målet är uppfyllt. Socialnämnden Effektmål Medarbetarna bemöter brukare och medborgare med respekt, ger tydliga besked samt ett individanpassat stöd med bibehållen integritet. Timrå kommuns information om äldreomsorgen på hemsidan får fortsatt högt betyg i Öppna jämförelser. Sammanställningen av resultatet av brukarundersökningen inom dagliga sysselsättningen kommer att presenteras av FoU Västernorrland under Målet är delvis uppfyllt. Vision 2015: 4. Personalpolitik Kommunen är en god arbetsgivare som medger hög grad av delaktighet, mångfald, inflytande, kompetensutveckling och ansvar för varje medarbetare. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras. Utvärdering Av de fem mål med koppling till det kommungemensamma personalpolitiska målet, som anses vara av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, är fyra mål uppfyllda helt eller delvis. Bedömningen är att kommunen närmat sig det personalpolitiska målet under Kommunstyrelsen Effektmål Personalen på kommunlednings- och näringslivskontoren ska ha en låg sjukfrånvaro. Styrtal Sjukfrånvaron ska under 2014 minska eller vara oförändrad jämfört med Sjukfrånvaron för 2014 är 2,6 % vilket är högre än 2013 då sjukfrånvaron var 1,7 %. Målet är inte uppfyllt. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Kommunen som arbetsgivare medger hög grad av delaktighet. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras. Styrtal Medarbetarenkät. För att ta reda på detta har förvaltningen gjort en medarbetarenkät och ställt dessa frågor till de anställda. Styrtal Resultatet är lika med eller högre än föregående mätningar. 13

15 Kommunen som arbetsgivare medger hög grad av delaktighet Styrtal Alla medarbetare har haft löne- och medarbetarsamtal en gång om året. All personal inom socialförvaltningen har erbjudits lönesamtal under vårvintern och medarabretarsamtal under hösten. Målet är uppfyllt. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras Målet är delvis uppfyllt. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Sjukfrånvaron på Kultur- och Teknikförvaltningen sjönk med 22 % 2012 jämfört med Målet är att sänka sjukfrånvaron med 15 % 2014 jämfört med Styrtal Procentuell förändring av sjukfrånvaron 2014 i förhållande till Sjukfrånvaron har sjunkit från 4,6 % 2012 till 2,7 % 2014, en minskning med 41 %. Målet är uppfyllt. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Friska o hälsosamma medarbetare på förvaltningen. Styrtal a) Sjuktalet förbättras i jämförelse med ett genomsnitt av de tre närmast föregående åren. b) 300 uttagna friskvårdstillfällen av de ca 800 tillgängliga. a) Under de tre närmaste åren har det genomsnittliga sjuktalet varit 2,3 % och under 2014 var sjuktalet 2,7 %. b) Totalt har 311 friskvårdstillfällen nyttjats. Målet är delvis uppfyllt. Socialnämnden Effektmål Medarbetare/ledare trivs, är engagerade, tar ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Medarbetarna är en tillgång och upplever att de har inflytande samt är ansvarstagande. Vision 2015: 5. Ekonomi Kommunen har handlingsfrihet på kort och lång sikt. Detta uppnås genom att det ekonomiska resultat ligger på en nivå som innebär god ekonomisk hushållning, soliditeten stärks successivt och den långfristiga låneskulden minskar. Utvärdering Totalt fem av styrelsens/nämndernas verksamhetsmål har utpekats som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning samt har koppling till det kommungemensamma ekonomimålet. Av dessa uppfylls tre mål helt eller delvis. Kommunen har under 2014 delvis uppfyllt det kommungemensamma målet, dock måste fortsatta insatser göras. Kommunstyrelsen Effektmål Kommunstyrelsens verksamhet bedrivs inom anvisade ramar och skapar mer nytta för mindre pengar. Styrtal Budget i balans och måluppfyllelse. Det samlade resultatet för kommunstyrelsens verksamheter är tkr men kommunledningskontoret, näringslivskontoret och sysselsättningsåtgärder uppvisar underskott. Av åtta mål uppfylls endast fyra helt eller delvis. Målet är inte uppfyllt. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Kommunen och nämnden har handlingsfrihet på kort och lång sikt. Det kräver att verksamheterna kan lämna ett ekonomiskt överskott för att kunna göra de anpassningar som alltid behövs i ett föränderligt samhälle. Budgetramarna är gränsen för vad verksamheten får kosta. Styrtal Positiv resultatavvikelse. Förvaltningen har en positiv resultatavvikelse. Målet är uppfyllt. Kultur- och tekniknämnden Effektmål 14

16 Nämnden ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet inom fastställda budgetramar för åren Målet ska följas upp vid varje nämndssammanträde, särskilt vid tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. Styrtal En budget i balans åren Kultur- och tekniknämnden har ett underskott på 344,3 tkr för Målet är inte uppfyllt. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Optimerad kostnadstäckningsgrad. Styrtal Intäkterna för kontroll och tillsyn ska täcka del av kostnaderna för respektive verksamhet. a) 2012 var kostnadstäckningen för kontroll enligt livsmedelslagstiftningen 76 %. Under 2014 ska den vara minst 65 %. b) 2012 var kostnadstäckningen för tillsynsverksamheten på miljö- och hälsoskyddsområdet 36 %. Under 2014 ska den vara minst 40 %. c) 2012 var kostnadstäckningen för bygglovsprövningen 95 %. Under 2014 ska den vara minst 85 %. a) Kontroll inom livsmedelsområdet har bedrivits med en kostnad av 712 tkr och med 494 tkr i intäkter. Kostnadstäckningsgraden beräknas till 69 %. b) Inom miljö- och hälsoskyddsområdet har tillsyn bedrivits med en kostnad av tkr och intäkterna har uppgått till ca tkr vilket ger en kostnadstäckning på 45 %. c) Handläggning av bygglov har skett med en kostnad av tkr och med intäkter på tkr. Kostnadstäckningsgraden beräknas till 85 %. Målet är uppfyllt. Socialnämnden Effektmål Uppföljning av verksamhet och ekonomi är tydlig och känd på samtliga nivåer (förvaltning - programområde - enhet). Styrtal Socialnämnden följer löpande utvecklingen av ekonomin. När avvikelse rapporteras initierar nämnden analys/utredning samt föreslår åtgärder. Hemsjukvårdens verksamhet finansierades genom skatteväxling av de faktiska verksamhetskostnaderna. Hemsjukvårdens resultat för 2014 slutar på tkr. Av den totala summan skatteväxlade pengar ersattes inte verksamheten fullt ut (479 tkr). Inga extra resurser i form av uppstartskostnader ingick i skatteväxlingen vilket innebar att våra resurser inte räckte till. Kostnaderna för tekniska hjälpmedel översteg även de den skatteväxlade summan med 456 tkr. Äldreomsorgens resultat slutar på tkr. Orsaker till den negativa avvikelsen är: Kostnader för medicinskt färdigbehandlade -632 tkr, kostnader för vårddygn på Mellannorrlands hospice -608 tkr. Hyra -548 tkr. Övrigt underskott härrör från ökande personalkostnader i förhållande till budget. Avgångsersättningar/uppsägningar personaliga skäl -700 tkr. Vi ser att den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar ökat med 17 % jämfört med Kostnader för extrapersonal utöver budget är också förklaringar till underskottet. Målet är delvis uppfyllt. Sammanfattning uppfyllelse av mål av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning Totalt 25 stycken av styrelsens/nämndernas verksamhetsmål, har valts ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. 17 mål, 68 %, bedöms att helt eller delvis ha uppfyllts. Även de kommungemensamma målen i Vision 2015 är enligt verksamhetsplanen för av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa mål är dock svårare att följa upp eftersom de är av mer övergripande natur och avser hela kommunen. I avsnittet ovan har ändå en uppföljning gjorts, utifrån uppföljningen av de nämndsvisa målen av betydelse för god ekonomisk hushållning. Denna uppföljning pekar mot att steg har tagits i rätt riktning mot uppfyllande av det ekonomiska och tillväxtmålet. n är något lägre för övriga kommungemensamma mål. Utvärdering En majoritet av det totala antalet verksamhetsmål, liksom av de mål som är av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, bedöms vara helt eller delvis uppfyllda. Det ekonomiska resultatet för kommunen är 15,1 mnkr, vilket är en avvikelse från budget med +9,3 mnkr. Budgetavvikelsen för styrelse/nämnder är +6,5 mnkr. Detta innebär att den bedömda måluppfyllelsen sker inom tilldelade budgetramar för styrelse/nämnder, samtidigt som det är en positiv budgetavvikelse för kommunen som helhet. Eftersom inte samtliga verksamhetsmål är uppnådda leder det till bedömningen att kommunen endast delvis uppnår god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. 15

17 Finansiell analys Fyra perspektiv vid finansiell bedömning Vilka nyckeltal används för att bedöma de fyra perspektiven? Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Finansiell analys RK-modellen Timrå kommun har från och med 2002 använt sig av den s.k. RK-modellen (Resultat, Kapacitet, Risk, Kontroll). Den bygger på fyra viktiga perspektiv ur en kommuns övergripande ekonomiska horisont; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att analysera perspektiven identifieras styrkor och finansiella problem och därigenom visas det om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. Kommunens finansiella utveckling och ställning analyseras med hjälp av 14 nyckeltal. Resultat Årets resultat och dess orsaker klarläggs. Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under de tre senaste åren? Investeringar, deras utveckling och finansiering diskuteras också inom detta område. Nyckeltal: 1. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 2. Självfinansieringsgrad av investeringar 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar 4. Finansnetto 5. Årets resultat 6. Avstämning mot balanskravet Kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap Hur har kommunens långsiktiga betalningsförmåga och finansiella motståndskraft utvecklats? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen inför de återkommande lågkonjunkturerna. Nyckeltal: 7 Soliditet 8 Långfristiga skulder 9 Tillgångarnas förändring över tiden Budgetföljsamhet/Prognossäkerhet Likviditetsmått Ränterisker Borgensåtaganden Totala pensionsskulden Soliditet Tillgångars förändring Långfristiga skulder Kostnadsandel Självfinansieringsgrad Nettoinvesteringar Finansnetto Årets resultat Avstämning balanskrav Risk Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Hur är kommunen finansiellt exponerad? Här redovisas kommunens borgensåtaganden, pensionsskuld samt förvaltning av pensionsmedel. Nyckeltal: 10 Likviditet 11 Räntor och valutor 12 Borgensåtagande 13 Pensionsskulden och förvaltning av pensionsmedel Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? En god följsamhet mot budget är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. Är prognoser över budgetutfall bra? Nyckeltal: 14 Budgetföljsamhet Känslighetsanalys 15 Känslighetsanalys Avslutande kommentar 16 Identifierade problem 17 God ekonomisk hushållning Resultat 1. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Verksamheten/ skatteintäkter + statsbidrag Avskrivningarna/ skatteintäkter + statsbidrag Finansnettot/ skatteintäkter +statsbidrag nettokostnader¹)/skatteintäkter + statsbidrag % 92 % 94 % 3 % 3 % 3 % 1 % 3 % 0 % 98 % 98 % 97 % 16

18 Kostnads/intäktsutveckling En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader inklusive finansnetto är god. Värdet ska relateras till kommunens skatteintäkter/generella statsbidrag. Om kommunen ska leva upp till krav på god ekonomisk hushållning krävs en nettokostnadsnivå om max 98 %. Under tiden har den genomsnittliga årliga ökningstakten av nettokostnaderna varit 3,67 % och för skatter och bidrag 3,72 % ökar verksamhetens nettokostnader med 8,0 % medan skatter och generella bidrag ökar med 5,6 % jämfört med Förhållande mäts bl.a. via nettokostnadsandelen. Denna uppgår 2014 till 98,4 % och överstiger därmed det långsiktiga målet på max 98 %. Nettokostnads- och skatteintäktsökning, % Nettokostnad 1,6 0,4 2. Självfinansieringsgrad av investeringar mnkr Årets nettoinvesteringar 68,0 60,9 72,8 Självfinansieringsgrad investeringar 3,3 1,7 Skatteintäkt ,6 66 % 71 % 66 % Nettoinvesteringarna uppgår till 68,0 mnkr vilket är drygt 7 mnkr högre än Nivån är lägre än den budgeterade på 73,0 mnkr och beror i huvudsak på tidsförskjutningar. P.g.a. den höga investeringsnivån 2014 har finansiering delvis skett med positivt resultat samt att likvida medel har ianspråktagits. 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar mnkr Nettoinvesteringar 68,0 60,9 72,8 Nettoinvesteringar/ 235 % 220 % 280 % avskrivningar (ej nedskrivningar) Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i takt med årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör nettoinvesteringarna ligga på minst samma nivå som avskrivningarna. Kommunen har haft en förhållandevis hög investeringsnivå , därefter planeras investeringarna minska. Nettoinvesteringar och avskrivningar, mnkr Finansnetto Nettoinvesteringar mnkr Finansnetto -6,3-26,6 3,9 Finansnettot, dvs. skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader inklusive ränta på pensionsskuld har förbättrats jämfört med 2013 som belastades, dels med nedskrivning av finansiell anläggningstillgång (17,7 mnkr), dels genom belastning med förändring av diskonteringsräntan för pensioner om 5,7 mnkr. De närmaste åren beräknas finansnettot vara minus 4-5 mnkr. 5. Årets resultat 61 Avskrivningar mnkr Årets resultat 15,1 13,1 21,5 Årets res i % av skatteint + gen statsbidrag 1,6 % 1,5 % 2,5 % Årets resultat/inv., kr Årets resultat/inv., kr koncern 17

19 6. Avstämning mot balanskravet mnkr Ingående resultat 0,0 0,0 0,0 Årets resultat enl. 15,1 13,1 21,5 RR Avgår: Realisationsv/ justeringar -0,3-6,6-0,2 Avgår: Framtida -14,8-12,2-21,3 pensioner Tillägg: affärsdrivande vht Tillägg: synnerliga 0 5,7 0 skäl KL 8 kap 5 3 pkt Justerat resultat Återställt underskott Utgående resultat 0,0 0,0 0,0 Enligt kommunallagen ska avstämning göras för att se om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna. I den s.k. balanskravsutredningen visas om kravet är uppfyllt. Kommunallagen föreskriver att eventuellt underskott ska återställas inom 3 år. För att kommunen ska bibehålla en god ekonomisk utveckling de närmaste åren krävs att kommunen fortsätter att effektivisera verksamheterna så att resultatnivåerna kan uppgå till 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap 7. Soliditet, % (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) Exklusive ansvarsförbindelser Inklusive ansvarsförbindelser Exklusive ansvarsförbindelser, koncern Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsberedskap. Den anger hur stor del av tillgångarna som har finansierats med skatteintäkter. Kommunens soliditet har ökat de senaste åren främst beroende på goda resultat. Med planerade investeringar de kommande åren samt ökad pensionsskuld behövs goda resultat för att inte soliditeten ska minska. En oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Kommunens soliditet är lägre relativt andra jämförbara kommuner. Soliditeten mäts enligt den kommunala redovisningslagen exklusive ansvarsförbindelsen. När ansvarsförbindelsen för pensionsåtagande medräknas blir soliditeten negativ. 8. Långfristiga skulder mnkr Långfristiga skulder 144,8 158,9 167,5 Varav låneskulder 118,2 135,0 153,0 Skulder/invånare, kr Långfristiga skulder, 541,3 565,4 587,1 koncern Varav låneskulder 503,7 532,5 563,5 Skulder/invånare, kr Låneskulden uppgår till 118,2 mnkr vilket är en minskning med 16,8 mnkr jämfört med Minskningen beror på att kommunen, trots hög investeringsnivå, inte upptagit något lån. 9. Tillgångarnas fördelning över tiden, % Summa anläggningstillgångar Summa omsättningstillgångar Summa Ovanstående nyckeltal ger en bild av vilka förutsättningar kommunen har för att anpassa sig till förändringar på kort och lång sikt. Andelen anläggningstillgångar väntas de kommande åren utgöra 80 % av totala tillgångar. Risk 10. Likviditet Likviditet Likvida medel, mnkr 53,5 50,5 70,9 Balanslikviditet, % Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder. De likvida medlen har under 2014 ökat från 50,5 till 53,5 mnkr, Koncernkontotillgodohavanden ingår i likvida medel och uppgår till 18,0 mnkr. Motsvarande post finns som kortfristig skuld. Då de kortfristiga skulderna minskat mindre än omsättningstillgångarna under 2014 har balanslikviditeten minskat ca 16 % procent. Kommunen har en checkkredit på 25 mnkr som gör att eventuella svackor i betalningsberedskapen kan hanteras. Några risker på kort sikt föreligger ej. 18