foto ida hagberg Årsredovisning 2013 Timrå kommun

Transkript

1 foto ida hagberg foto pär olert Årsredovisning 2013 Timrå kommun foto pär olert

2

3 2013 Ett år med stark framtidstro! Nu är det åter dags att lägga ett händelserikt år till handlingarna under 2013 hände det mycket i Timrå. Glädjen var stor när vi nåddes av nyheten att Timrå kommun nått målet Norrlands bästa företagsklimat två år innan det var planerat. Vi har verkligen fantastiska entreprenörer och ambassadörer för vårt näringsliv. Engagemanget och framtidstron går hand i hand. Timrå kommun erhöll dessutom Synas pris på bästa tillväxt. Ytterligare ett bevis på våra företags konkurrenskraft och förmåga. Vi har också tillsammans med Sundsvalls kommun blivit ägare av Midlanda flygplats. Vi tar genom detta ansvar för regional utveckling såväl för näringsliv, besöksnäring samt våra invånares behov. Jag tror att vi kommer att få se såväl nya destinationer som ett stärkande av vår regions evenemangsmöjligheter i framtiden. Årets har också präglats av invigningar. Det första exemplet är Torget i Timrå, som omvandlats och ger det sista lilla extra i lyftet av hela centrum. Resecentrum är nästa exempel. Det är roligt att se statistiken över tågresandet som nästan fyrdubblats under året. Oerhört viktigt att vi kan erbjuda möjligheten att kliva av och på tåget i Timrå. Sist men inte minst har också Arenaskolan invigts. En satsning på framtiden för våra unga. Vi erbjuder nu fräscha nya lokaler med nya pedagogiska möjligheter. I ett fantastiskt område med stora mervärden för kunskap och idrott. Vi har dock några utmaningar i en hög arbetslöshet och svaga resultat i skolan. Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken ligger primärt inte på kommunen, men vi försöker bidra med det vi kan i form av stödinsatser i samverkan med andra parter och näringslivet. Ett stort förändringsarbete är också uppstartat i skolans värld i syfte att ge våra barn och ungdomar bästa start i livet. Vi ser med tillförsikt fram emot resultatet av denna satsning. Vi gläds också över att vi trots bostadsbrist ändå växer befolkningsmässigt. Vår ekonomi i kommunen är fortfarande i bra skick. Resultatet blev + 13 miljoner kronor. Alla nämnder och styrelser klarade av ett positivt resultat vilket är extra roligt. Sist men inte minst, Timrå är mitt uppe i en framtidsresa och det är en resa som jag vill att alla ska få chansen att vara med på. Jag hoppas att vi tillsammans ska fortsätta denna framtidsresa och tackar alla Timråbor, näringsliv, medarbetare och förtroendevalda för det gångna årets arbete och prestationer. Nu kavlar vi upp ärmarna och fortsätter resan för ett lyckosamt 2014! Ewa Lindstrand Kommunstyrelsens ordförande (S)

4 13 Innehållsförteckning Inledning sid 4-6 Fem år i sammandrag 4 Fakta om Timrå 5 Femårsöversikt 6 Förvaltningsberättelse sid 7-34 Övriga årsredovisningsuppgifter sid Sammanfattning av år Omvärld och befolkning 8 Utdrag ur Personal- och hälsobokslut 66 Utvärdering av uppfyllelse av mål av betydelse 9 Miljöbokslut 68 för god ekonomisk hushållning Välfärdsbokslut 72 Finansiell analys 16 Redovisningsprinciper 75 Finansiella rapporter koncern och kommun Driftredovisning 22 Investeringsredovisning, kommunen 23 Resultaträkning 24 Ord- och begreppsförklaringar 78 Balansräkning 25 Revisionsberättelse 79 Betalningsflödesanalys 26 Noter 27 Verksamhetsberättelser från styrelser, nämnder och bolag/ kommunalförbund sid Sammanställd redovisning AB Timråbo Medelpads Räddningstjänstförbund Timrå Vatten AB Wifsta Water AB Midlanda Centrum AB Midlanda Fastigheter AB Kommunstyrelsen - Kommunledningskontor 44 - Räddningstjänst - Näringslivskontor - Sysselsättningsåtgärder - Samhällsenhet Barn- och utbildningsnämnden 49 Kultur- och tekniknämnden 53 Miljö- och byggnadsnämnden 57 Revisionen 61 Socialnämnden 62

5 FEM ÅR I SAMMANDRAG Kommunen Balanslikviditet, % Soliditet, % Tillgångar, mnkr Tillgångar/invånare, kr Eget kapital, mnkr Eget kapital/invånare, kr Långfristiga skulder, mnkr Långfristiga skulder/invånare, kr Skuldsättningsgrad, % Nettoinvesteringar, mnkr Resultat före extraordinära poster, mnkr Nettokostnaders andel av skatteintäkter, % Skattesats, % varav kommunalskatt, % Antal invånare 31/ Antal tillvidareanställda Koncernen Soliditet, % Eget kapital, mnkr Eget kapital/invånare, kr Långfristiga skulder, mnkr Långfristiga skulder/invånare, kr Skuldsättningsgrad, % Nettoinvesteringar, mnkr Resultat före extraordinära poster, mnkr Antal tillvidareanställda Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning till kommunfullmäktige över det gångna årets verksamhet och ekonomi. Det övergripande syftet med årsredovisningen är att ge kommuninvånarna, kommunfullmäktige och även andra intressenter relevant information om utfallet av verksamheten, dess finansiering samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Årsredovisningen innehåller en förvaltningsberättelse med bl.a. avstämning av finansiella mål och mål för verksamheterna, ekonomisk redovisning samt nämndernas och bolagens berättelser. Informationen har utformats för att underlätta styrning och uppföljning. Årsredovisningen fastställs av kommunfullmäktige i april månad. Timrå kommuns kommunledningskontor sammanställer, redigerar och producerar årsredovisningen i samverkan med förvaltningar och bolag. Den trycks på miljögodkänt papper. Årsredovisningen finns att ladda hem från Timrå kommuns hemsida: Årsredovisning 2013 Foto omslag, Per Olert m.fl. 4

6 Fakta om Timrå Antalet invånare 31 december År Inv År Inv Skattesats Kommunen Landstinget Mandatfördelning Antal invånare Parti S C 4 7 V 4 4 FP 3 2 KD 1 2 M 9 5 MP 2 1 SD 2 2 Totalt Timrå kommun, organisation 2013 Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Styrelser/Nämnder Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Kultur- och tekniknämnd Socialnämnd Överförmyndarnämnd Bolag/övriga juridiska personer AB Timråbo Medelpads Räddningstjänstförbund Timrå Vatten AB Midlanda Centrum AB Wifsta Water AB Midlanda Fastigheter AB 5

7 Femårsöversikt kommunen Resultaträkning (mnkr) Verksamhetens intäkter 198,7 197,1 245,2 209,1 193,2 Verksamhetens kostnader , , ,4-972,7-947,2 Av- och nedskrivningar -30,0-26,3-32,8-29,6-26,4 Verksamhetens nettokostnader -851,2-836,7-833,0-793,2-780,4 Skatteintäkter 724,8 709,4 695,7 675,1 676,5 Generella statsbidrag/utjämning 166,1 152,7 152,5 150,5 122,7 Finansiella intäkter 2,9 4,0 5,1 4,4 6,2 Finansiella kostnader -29,5-7,9-12,4-7,5-9,4 Resultat före extraordinära poster 13,1 21,5 7,9 29,3 15,6 Periodens/årets resultat 13,1 21,5 7,9 29,3 15,6 Balansräkning (mnkr) Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn anläggningar 420,1 360,2 354,6 331,5 323,6 Pågående investeringar 23,4 50,6 10,8 0 0 Maskiner och inventarier 27,9 24,4 23,3 18,6 15,7 Finansiella anläggningstillgångar 33,8 55,4 59,5 61,9 108,6 Summa anläggningstillgångar 505,2 490,6 448,2 412,0 447,9 Omsättningstillgångar Förråd/exploaterings fastigheter 5,4 5,8 6,4 6,4 4,9 Kortfristiga fordringar 74,7 79,0 93,9 91,7 85,6 Kortfristiga placeringar 30, Kassa och bank 50,5 70,9 49,8 98,6 77,4 Summa omsättningstillgångar 160,6 155,7 150,1 196,7 167,9 SUMMA TILLGÅNGAR 665,8 646,3 598,3 608,7 615,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital 217,4 204,3 182,8 174,9 147,4 varav årets resultat 13,1 21,5 7,9 29,3 15,6 Avsättningar Avsättningar för pensioner 63,2 52,6 49,4 38,7 34,4 Övriga avsättningar 27,7 26,2 24,5 8,1 5,3 Summa avsättningar 90,9 78,8 73,9 46,8 39,7 Skulder Långfristiga skulder 158,6 167,5 162,0 160,2 191,3 Kortfristiga skulder 198,8 195,7 179,6 226,3 237,4 Summa skulder 357,4 363,2 341,6 386,5 428,7 SUMMA 665,8 646,3 598,3 608,2 615,8 Soliditet, % Nettoinvesteringar, mnkr Antal invånare 31/ Borgens- och ansvarsförbindelser

8 Förvaltningsberättelse Sammanfattning av år 2013 Årets resultat uppgår till 13,1 (21,5) mnkr. De likvida medlen uppgår till 50,5 (70,9) mnkr. De långfristiga låneskulderna minskade med 18,0 mnkr och uppgår till 135 (153) mnkr. Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt, intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till 446,1 (427,6) mnkr. Finansnettot uppgår till -26,6 (-3,9) mnkr. Borgensåtagandena uppgår till 420,1 (423,1) mnkr varav 415,5 (418,1) mnkr avser kommunägda företag och kommunalförbund. Årets resultat och budgetutfall Budgeterat resultat 2013 uppgår till 5,0 mnkr. Det redovisade resultatet uppgår till 13,1 vilket är 8,1 mnkr bättre än budgeterat. Det förbättrade resultatet förklaras främst av positiv avvikelse jämfört med budget för socialnämnden. För finansförvaltning redovisas positivt utfall för generella statsbidrag men även extraintäkter i form av återbetalningar av försäkringspremier (15,8 mnkr) och försämrat räntenetto (-26,6 mnkr). Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 60,9 mnkr vilket är 9,4 mnkr lägre än budgeterat. Investeringsbudgeten uppgår till 70,3 mnkr, varav 8,5 mnkr är kompletteringsbudget. Den största investeringen är Skolprojektet Etapp 3, som uppgår till 19,1 mnkr. Den lägre investeringsnivån jämfört med budget beror främst på att några investeringar förskjutits i tiden. För några investeringar har kompletteringsbudget till 2014 begärts. För kultur- och tekniknämnden har hittills ca 127 mnkr av totalt beräknade ca 170 mnkr för skolprojektet ianspråktagits, varav t.o.m etapp 1 och 2 av skolprojektet innefattande nybyggnation av Arenaskolan samt ombyggnation av Sörbergeskolan färdigställts till en kostnad av ca 106 mnkr. Etapp 3 av skolprojektet, ombyggnad Mariedalsskolan, beräknas vara färdigställt under För en mer utförlig redovisning av avvikelse från investeringsbudgeten, se sid 23. Nämnder/Styrelser mnkr Kommunstyrelse Barn- o utbildningsnämnd Kultur- o Tekniknämnd Miljö- och byggnadsnämnd Revision Socialnämnd Summa nämnder/ styrelser Finansiering Kommunalskatt Generella statsbidrag Finansnetto Övrig finansiering Summa finansiering Totalt Budget- Avvikelse 2,2 0,2 3,7 1,5 0,1 9,5 17,2-0,6 0,8-20,4 11,1-9,1 8,1 Prognos Avvikelse 1,2 0 1,2 0,6 0 4,9 7,9 0,6 0,9-22,0 22,0 1,5 9,4 Det är utifrån kontrollperspektivet bra att prognoserna per den 31 augusti stämmer tämligen väl med den slutliga redovisningen. 7

9 Omvärld och befolkning Källor: Konjunkturläget december 2013, Konjunkturinstitutet (KI), Makro Nytt 1/ , SKL Den internationella konjunkturen Det mesta tyder på att tillväxten i världsekonomin blir väsentligt starkare i år jämfört med i fjol. Rader av konjunkturindikatorer pekar uppåt och läget på de finansiella marknaderna har stabiliserats. I Euroområdet har utvecklingen vänt upp och BNP har under de tre senaste kvartalen vuxit i storlek. Tillväxten drivs mest av utvecklingen i Tyskland, men även i de skuldtyngda länderna Irland, Portugal, Grekland och Spanien har utvecklingen förbättrats tydligt. I USA har konjunkturförbättringen kommit väsentligt längre. Tillväxten i BNP har i slutet av 2013 legat mellan tre och fyra procent i årstakt och arbetslösheten har gradvis sjunkit. Det är ett resultat av stigande sysselsättning och en följd av att många lämnat arbetsmarknaden. Även i Storbritannien har tillväxten tagit rejäl fart och det brittiska pundet har stärkts. I våra grannländer har utvecklingen inte varit lika positiv, i Norge har tillväxten bromsat in och Finland backar för andra året i rad. Konjunkturen i Sverige BNP BNP-tillväxten i Sverige var svag tredje kvartalet 2013, men förstärktes fjärde kvartalet och sedan bedöms den förstärkas ytterligare första kvartalet Då inleds en försiktig konjunkturåterhämtning och BNP beräknas ligga mellan 2,5-3,5 procent Inhemsk efterfrågan och export ökar snabbare från fjärde kvartalet 2013 och hushållens konsumtion växer snabbare 2014 till följd av fortsatt låga räntor och stark ökning av real disponibel inkomst. Det som framförallt driver på BNP-tillväxten 2014 är att både investeringar och export vänder upp när efterfrågan från omvärlden tar fart. Även bostadsbyggandet ökar tydligt. Sysselsättning Antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar i den svenska ekonomin har trots den i övrigt svaga utvecklingen under 2013 fortsatt att öka. Indikationer från Konjunkturbarometern visade oförändrad sysselsättning, men verkligheten visade annat. De senaste mätningarna pekar däremot på en växande sysselsättning under Arbetslösheten har bitit sig fast kring 8 procent och förklaras av att befolkningen i arbetsför ålder ökat samtidigt som arbetskraftsdeltagandet ökat kraftigt. Bedömningen är att nyanställningar i företagen ökar först i slutet av 2014 eftersom företagen utnyttjar sina produktionsresurser mer effektivt till en början. Först andra halvåret 2017 bedöms arbetslösheten falla ner mot 6,5 procent. Inflation Svensk inflation är fortsatt mycket låg och den ligger långt under Riksbankens mål ett bra tag till. Inflationen är så långt under Riksbankens mål att det dröjer innan Riksbanken kan höja räntan även om återhämtningen tar fart. Inflationen förväntas vara låg under 2014 för att sedan ligga kring 2 procent Det är det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget som håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. I takt med att konjunkturen blir allt starkare kommer även inflationen att öka. Utvecklingen av skatteintäkterna Skatteunderlaget växte 2013 lite långsammare än den historiska trenden. Kommande år ökar arbetade timmar och det prognosticeras lite högre löneökningar, vilket betyder att lönesummans bidrag till skatteunderlaget tilltar. Ändå avtar skatteunderlagets tillväxt något beroende på den automatiska balanseringen av allmänna pensioner som bidrar till att pensionen sänks för många pensionärer. Den reala skatteunderlagstillväxten beräknas ändå bli starkare 2014 men mindre till följd av att timlönerna beräknas stiga långsammare. Befolkningsutvecklingen i Timrå Under 2013 har befolkningen ökat till personer per den 31 december har inneburit en ökning med 65 personer. Ett utökat utbud av tomter för småhusbebyggelse i attraktiva områden, god kommunal service och bra företagsklimat är insatser för att få fler invånare till kommunen. 8

10 Utvärdering av uppfyllelse av mål av betydelse för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunen ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Miniminivån enligt lagstiftningen är balanskravet, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. För att leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning krävs dock mer än detta. Kommunens finansiella mål är satta utifrån hur Timrå kommun definierar god ekonomisk hushållning. Finansiella mål I kommunens verksamhetsplan för 2013, flerårsplan , finns tre finansiella mål. Verksamhetsplanen innehåller också en finansiell analys inkluderande en koppling mellan de finansiella målen och god ekonomisk hushållning. Resultatmålet motiveras av att ökning av ansvarsförbindelsen för pensioner ska täckas samt att ett utrymme att över tiden skattefinansiera investeringarna ska skapas. Det ska också finnas marginal för minskade skatteintäkter/generella statsbidrag och oförutsedda händelser. Målen för låneskuld och soliditet (andel av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital) motiveras av att kommunen behöver en starkare finansiell handlingsberedskap. En förbättrad soliditet ger en förbättrad långsiktig finansiell styrka. Jämfört med andra kommuner är Timrås soliditet låg, 33 % (2013), jämfört med 49 % i rikssnitt (2012). Soliditeten bör därför successivt öka. 1. Resultat före extraordinära poster bör uppgå till minst 0,8 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/ utjämning. Resultatet för 2013 före extraordinära poster uppgår till 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Målet är uppfyllt. 2. Kommunens långfristiga låneskuld ska i ett längre perspektiv fortsätta att minska med 20 mnkr per år. Under ska den tillfälligt tillåtas att öka och för 2013 uppgå till 172 mnkr. I bokslutet för 2012 uppgick den långfristiga låneskulden till 153,0 mnkr. Per den 31 december 2013 uppgår den till 135,0 mnkr, dvs. en minskning med 18,0 mnkr. Eftersom årets resultat blivit högre än budgeterat, har kassaflödet från den löpande verksamheten blivit högre än budgeterat. Detta har lett till att investeringar till större del har kunnat finansieras med egna pengar och behovet av lånefinansiering blivit mindre. Målet är uppfyllt. 3. Kommunens soliditet (andel av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital) ska successivt stärkas. I bokslutet för 2012 uppgick soliditeten till 32 %. Enligt budget 2013 ska den uppgå till 33 % vid årets slut. Per den 31 december 2013 uppgår den till 33 %. Målet är uppfyllt. Verksamhetsmål Kommunens verksamhetsplan och budget för innehåller mål för verksamheten som är kopplade till kommunens vision och som är gemensamma för hela kommunen. Verksamhetsplan/budget innehåller också verksamhetsmål för respektive styrelse/nämnd. Dessa ska vara kopplade till kommunens vision och gemensamma mål så att uppfyllelse av de nämndsvisa verksamhetsmålen leder till uppfyllelse av visionen och de kommungemensamma målen. Verksamhetsmålen ska uppfyllas inom de tilldelade budgetramarna. Detta ska bidra till att kommunens budgeterade resultat uppnås. Eftersom det budgeterade resultatet ska ligga på en nivå som motsvarar god ekonomisk hushållning för Timrå kommun, ska uppfyllande av verksamhetsmålen inom ram leda fram till en god ekonomisk hushållning. Styrelsens och nämndernas samtliga mål För en detaljerad beskrivning av måluppfyllelsen hänvisas till styrelsens/nämndernas verksamhetsberättelser. En sammanfattande redovisning lämnas här. Antalet mål som är uppfyllda helt eller delvis vid årets slut i procent av totala antalet mål kopplat till respektive kommungemensamt mål: Perspektiv Helt Delvis Tillväxt 63 % 0 % Service 44 % 11 % Livsmiljö 60 % 0 % Personalpolitik 63 % 0 % Ekonomi 86 % 14 % Totalt 62 % 5 % Ett verksamhetsmål har ansetts som delvis uppfyllt om det finns flera styrtal till ett mål och några styrtal bedöms uppfyllas och några inte. Delvis måluppfyllelse kan också handla om att målnivån inte är satt till 2013, utan senare. Om uppföljningen visar på en förbättring jämfört med tidigare, men målet ännu ej är uppfyllt, bedöms målet som delvis uppfyllt. Av totalt 42 mål bedöms 28 stycken, 67 %, vara helt eller delvis uppfyllda. Ett antal mål har inte kunnat följas upp, delvis beroende på att lokala kundattitydundersökningar inte har genomförts. n är högst för ekonomi, 100 % och därefter följer tillväxt och det personalpolitiska målet med 63 %. 9

11 Mål av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning I kommunens verksamhetsplan har några av nämndernas verksamhetsmål valts ut som särskilt betydande för god ekonomisk hushållning samt kopplats till de kommungemensamma målen i Vision Här följer en redovisning av måluppfyllelsen för dessa. Vision 2015: 1. Tillväxt Timrås befolkning har år 2015 växt till personer. Med ett näringsliv i tillväxt med fler lönsamma och växande företag har nya arbetsplatser skapats. Timrå har ett livaktigt nyföretagande, expansion i befintliga företag och etablering av nya verksamheter. Klimatet för entreprenörskap och företagande är utmärkt och innefattar stimulans av entreprenörskap på alla nivåer i skolan. Kreativa läromiljöer och det livslånga lärandet är viktiga samhälls- och tillväxtmotorer. Timrå har år 2015 Norrlands bästa företagsklimat. Timrå har förverkligat sina naturliga förutsättningar som regional knutpunkt vad gäller flyg, järnväg, vägar och sjöfart. I kommunen finns attraktiva boendealternativ och en professionell samhällsservice. Utvärdering Av de fem mål som pekats ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, som kan kopplas till tillväxtmålet, uppfylls fyra stycken helt. Förbättringar har skett sen föregående år och kommunen har närmat sig tillväxtmålet under Kommunstyrelsen Effektmål Tillväxt - näringsliv a) Klimatet för företagande och entreprenörskap förbättras och är 2015 Norrlands bästa. Till stöd för det tillväxtfrämjande arbetet utvecklas en stark infrastruktur. b) Fler Timråbor har arbete. Andelen personer som övergår till egen försörjning av de som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser ska successivt öka. Styrtal 1 a) Timrå kommuns placering i Svenskt Näringslivs undersökning om kommunernas företagsklimat. År 2013 ska placeringen vara lika med eller bättre än 2012 (andra kommun av 54 i Norrland). b) 8 % av de som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser ska övergå till egen försörjning. a) Timrå kommuns placering 2013 är 1:a kommun av 54 i Norrland, dvs. en placering bättre än b) 383 personer har varit inskrivna inom arbetsmarknad och av dessa har 50 st övergått till egenförsörjning. Totalt blir det 13 %. Målet är uppfyllt. Barn- utbildningsnämnden Effektmål Att gå i skolan i Timrå kommun innebär att eleverna har goda kunskaper med sig ut i livet och många möjliga alternativ efter avslutade studier. Styrtal 2 Vårterminen 2012 var andelen 20-åringar från Timrå gymnasium som var behöriga till högre studier 88 %. Vårterminen 2013 ska andelen vara lika hög eller högre. Vårterminen 2013 hade 88 % av eleverna på Timrå gymnasium grundläggande behörighet till högre studier. Målet är uppfyllt. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Nämndens servicedeklaration innehåller mål om att snöröjning av gator etc. efter igångsättning ska vara avslutad inom 8 respektive 16 timmar. Målet är att 100 % av snöröjningstillfällena under år 2013 ska vara avslutade inom dessa tidsramar. Styrtal 1 Andelen snöröjningstillfällen som avslutas inom 8 respektive 16 timmar efter igångsättning. 100 % av alla snöröjningstillfällen har avslutats inom 8 respektive 16 timmar. Målet är uppfyllt. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Företagens ärenden är prioriterade. Handläggningstider för bygglov kan vara avgörande för ett företag vid etablering eller expansion. Styrtal 1 Enligt lagstiftning ska handläggningstiden för bygglov inte överskrida 10 veckor. I Timrå ska bygglovshandläggningen enligt servicedeklarationen inte överskrida fyra veckor. Handläggningstiderna för bygglov har inte klarats för alla bygglovsärenden. Ett par ärenden under sommarhalvåret har dragit ut på tiden. Målet är inte uppfyllt. 10

12 Socialnämnden Effektmål Säkra hög kvalitet inom socialtjänsten, sprida information om att det är tryggt att leva och bli gammal i Timrå. Styrtal 1 Upplevelse av trygghet i nationell brukarundersökning är lika med eller högre än föregående mätningar. Inom äldreomsorgen genomfördes under maj/juni en nationell brukarundersökning inom hemtjänst och särskilt boende. Resultatet visar att upplevelsen av trygghet är 7 % högre än föregående mätning bland brukare som har hemtjänst och 6,5 % högre bland brukare som har permanent särskilt boende. Målet är uppfyllt. Vision 2015: 2. Service Timrå kommun är proffs på service! Detta innebär att medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service. Medborgarna möts av personal som är tillgänglig, lyhörd och ger snabb återkoppling. Detta innebär att varje skattekrona används på bästa sätt. Medborgarnas behov är i fokus. Detta innebär att arbetet i kommunen präglas av nytänkande och helhetssyn. Särskilt viktigt är samarbete mellan kommunens verksamheter och med andra kommuner och organisationer. Utvärdering Av de fem verksamhetsmål som i verksamhetsplanen för 2013 har valts ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning och ha koppling till servicemålet, uppfylls två mål helt och ett delvis. Arbete för att förbättra måluppfyllelsen pågår dock, t.ex. inom skolan, och bedömningen är därför att kommunen till viss del närmat sig servicemålet under Kommunstyrelsen Effektmål Information om kommunen och dess verksamheter samt de e-tjänster som finns på kommunens hemsida är av stor betydelse för medborgare, företag och andra intressenter. Antalet besök på ska öka. Styrtal 1 År 2013 ska antalet besök på öka jämfört med Under 2013 har antalet unika besökare på ökat med 18 % jämfört med Målet är uppfyllt. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Alla elever har individuella utvecklingsplaner och för elever i behov av stöd har skolan åtgärdsprogram. Styrtal 1 Stickprov på individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram ska utföras och följas upp på varje skola enligt internkontrollplanen. Samtliga skolor har granskats genom slumpmässiga stickprov på individuella utvecklingsplaner. Samtliga stickprov uppfyller de krav som lagen ställer. Målet är uppfyllt. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Under år 2013 genomföra en kundattitydmätning hos kommuninvånarna angående släckningstider för gatubelysningen. Målet är att 80 % av kommuninvånarna ska vara nöjda med släckningstiderna. Styrtal 1 Andelen kommuninvånare som är nöjda med släckningstiderna. En kundattitydundersökning hos kommunmedborgarna under våren 2013 visar att 55,4 % är nöjda med släckningstiderna för gatubelysningen. Målet är inte uppfyllt. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Nöjda medborgare och brukare. Styrtal 2 Följande nivåer ska uppnås i nöjd kundundersökning a) 90 % vara nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten. b) 90 % vara nöjda eller mycket nöjda med servicen och bemötandet. c) 95 % vara nöjda eller mycket nöjda med handläggningstiderna. En nöjd kundundersökning har genomförts under oktober och november Tillsammans med alla delegationsbeslut har ett vykort skickats ut, där den som sökt nämndens tjänster har fått bedöma tillgänglighet, service och bemötande samt handläggningstider på en fyragradig skala. Svarsfrekvensen blev 40 %. a) 89 % anger att de är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten. b) 78 % anger att de är nöjda eller mycket nöjda med handläggningstiden. c) 86 % anger att de är nöjda eller mycket nöjda med service och bemötande. 11

13 Sammantagen bedömning: Resultatet från nöjd kundundersökningen är sämre för 2013 än 2011 och Underlaget är litet (36 svar) och för att få ett säkerställt resultat behöver underlaget vara betydligt större. Målet är inte uppfyllt. Socialnämnden Effektmål Brukarna/medborgarna upplever att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Styrtal % av brukarna har aktuella vårdplaner/genomförandeplaner. Inom särskilt boende har 100 % av alla brukare en aktuell genomförandeplan. Inom hemtjänsten är motsvarande siffra 80 %. Det stora antalet brukare inom hemtjänsten innebär att varje hemtjänstgrupp ska ha mellan aktuella genomförandeplaner. De allra flesta brukarna inom funktionshinderområdet har idag genomförandeplaner men inte för alla insatser. Under hösten har arbetet intensifierats med att skriva planer för alla insatser. Målet är delvis uppfyllt. Vision 2015: 3. Livsmiljö God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling präglar Timrå kommun! Timrå kommun medverkar till att ungdomar såväl som äldre har en god livskvalitet genom en väl utvecklad och kreativ skola samt en god äldreomsorg. Kommunens rika fritids- och kulturutbud ger näring till utveckling och hälsa. Timrå kommun accepterar ingen mobbning, diskriminering eller socialt utanförskap. I kommunen råder jämställdhet, mångfald och social integration. Ekokommunen Timrå fortsätter att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Klimatpåverkan och annan negativ miljöpåverkan minskar. Kommundelscentra är vackra och trivsamma. Utvärdering Fem stycken av styrelsens/nämndernas mål med koppling till livsmiljöperspektivet har valts ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Av dessa har tre mål uppfyllts helt under året. Insatser pågår dock, bl.a. avseende energiförbrukningen och avfallshanteringen. Bedömningen är att kommunen närmat sig livsmiljömålet under Kommunstyrelsen Effektmål Timrå kommun och AB Timråbo ska fram till 2014 minska sin energiförbrukning (definition enligt de kriterier som gäller för energieffektiviseringsstödet) i lokaler med 9 %, motsvarande MWh, jämfört med Styrtal 1 Under perioden ska förbrukningen minska med 6,9 % jämfört med Energianvändningen har mellan 2009 och 2013 minskat med 2,7 %. Målet är inte uppfyllt. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Alla som vistas i verksamheternas miljöer ska bemötas med likvärdighet och respekt. Styrtal 2 Utvecklingen av skolornas likabehandlingsplan följs upp i internkontrollen. Verksamheterna förskola, grundskola och gymnasieskola har egna likabehandlingsplaner. Samtliga verksamheter har under 2013 arbetat med att uppdatera sina planer. Målet är uppfyllt. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Minska kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter. Styrtal 1 Kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter ska minska med minst 10 % under år 2013 jämfört med år Kommunens kostnader för skadegörelse på fastigheter har minskat med 3,3 %, från 337 tkr år 2012 till 326 tkr år Målet är inte uppfyllt. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Hållbarhetsbedömda detaljplaner. Styrtal 1 Alla beslutade detaljplaner under 2013 ska vara bedömda i avseende på sociala, ekonomiska och ekologiska kriterier. De planer som vunnit laga kraft under 2013 har bedömts med utgångspunkt från ovanstående kriterier. Målet är uppfyllt. 12

14 Socialnämnden Effektmål Medarbetarna bemöter brukare och medborgare med respekt, ger tydliga besked samt ett individanpassat stöd med bibehållen integritet. Styrtal Minst 80 % av brukarna anger att de är nöjda med socialtjänstens service. Medborgare och organisationer upplever att de har god insyn samt möjlighet till påverkan. Öppna jämförelser visar att nöjdhet med bemötandet i hemtjänsten ökat från 69 (2012) till 75, nöjdhet med bemötande inom särskilt boende ligger kvar på samma nivå som Båda resultaten ligger inom de mellersta 50 % i landet. Resultatet för brukarundersökningen vid grupp- och servicebostäderna är marginellt högre än för 2011-års undersökning. Resultaten är genomgående positiva. Resultatet för brukarundersökningen vid grupp- och servicebostäderna är marginellt högre än för 2011-års undersökning. Resultaten är genomgående positiva. Målet är uppfyllt. Vision 2015: 4. Personalpolitik Kommunen är en god arbetsgivare som medger hög grad av delaktighet, mångfald, inflytande, kompetensutveckling och ansvar för varje medarbetare. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras. Utvärdering Av de fem mål med koppling till det kommungemensamma personalpolitiska målet, som anses vara av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, är två mål helt uppfyllda. Utvecklingen under 2013 är sämre än tidigare år och det kommungemensamma personalpolitiska målet uppnås inte. Kommunstyrelsen Effektmål Personalen på kommunlednings- och näringslivskontoren ska ha en låg sjukfrånvaro. Styrtal 1 Sjukfrånvaron ska under 2013 minska eller vara oförändrad jämfört med Sjukfrånvaron för 2013 är 1,7 % vilket är högre än 2012 då sjukfrånvaron var 0,7 %. Målet är inte uppfyllt. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Att våra medarbetare trivs på sina arbetsplatser. Styrtal 1 Mellan 90 och 100 % av medarbetarna svarar i den årliga medarbetarenkäten att de trivs på sin arbetsplats. 85 % av medarbetarna som svarat på arbetsmiljörondenkäten våren 2013 trivs på sin arbetsplats. Målet är inte uppfyllt. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Antalet sjukfrånvarodagar per anställd är 10 % lägre år 2013 jämfört med Styrtal 1 Procentuell förändring av antalet sjukfrånvarodagar per anställd i förhållande till föregående år. Sjukfrånvaron har sjunkit från 4,6 % av arbetad tid år 2012 till 2,3 % år 2013, en minskning med 50 %. Målet är uppfyllt. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Friska och hälsosamma medarbetare på förvaltningen. Styrtal 1 a) Sjuktalet förbättras i jämförelse med ett genomsnitt av de tre närmast föregående åren. b) 300 uttagna friskvårdstillfällen av de ca 800 tillgängliga. a) Sjuktalet de tre närmast föregående åren har i genomsnitt legat på 2,7 %. Under 2013 var förvaltningens sjuktal på 2,1 %. b) Totalt har 309 friskvårdstimmar tagits ut under Målet är uppfyllt. Socialnämnden Effektmål Cheferna/ledarna har ett synligt och tydligt ledarskap, ger återkoppling, uppmuntrar utveckling och tar tillvara goda idéer. Styrtal 2 Resultat inom området Ledarskap i medarbetarenkäten är lika med eller högre än föregående mätningar. Ingen medarbetarenkät har genomförts under året. Samtliga arbetsplatser har under året haft planeringsdagar tillsammans med områdeschef. Målet är inte uppföljt.. Vision 2015: 5. Ekonomi Kommunen har handlingsfrihet på kort och lång sikt. Detta uppnås genom att det ekonomiska resultat ligger på en nivå som innebär god ekonomisk hushållning, soliditeten stärks successivt och den långfristiga låneskulden minskar. 13

15 Utvärdering Totalt fem av styrelsens/nämndernas verksamhetsmål har utpekats som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning samt ha koppling till det kommungemensamma ekonomimålet. Målen är av olika karaktär, men täcker ändå in en stor del av kommunens verksamhet. Av dessa bedöms alla fem mål att helt eller delvis ha uppfyllts under året. Med anledning av att styrelsen/nämnderna håller sina ekonomiska ramar samt att de finansiella målen uppfylls, är bedömningen att 2013 innebär ett uppfyllande av det kommungemensamma målet. Kommunstyrelsen Effektmål Kommunstyrelsens verksamhet bedrivs inom anvisade ramar och skapar mer nytta för mindre pengar. Styrtal 1 Budget i balans och måluppfyllelse. Kommunstyrelsens samlade verksamheter uppvisar ett överskott på ca 1,1 mnkr. Målet är delvis uppfyllt. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Ekonomin ska vara i balans. Styrtal 1 Varje skola ska ha noll eller positiv resultatavvikelse i årsbokslutet. De flesta enheter redovisar en positiv resultatavvikelse, dock har några förskolor och skolor haft ökade kostnader p.g.a. att de har haft barn/elever med särskilda behov vilket har inneburit en negativ resultatavvikelse. Totalt redovisas ett överskott på +243 tkr. Målet är uppfyllt. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Nämnden ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet inom fastställda budgetramar för åren Målet ska följas upp vid varje nämndssammanträde, särskilt vid tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. Styrtal 1 En budget i balans åren Kultur- och Tekniknämnden lämnar ett överskott för år Målet är uppfyllt. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Optimerad kostnadstäckningsgrad. Styrtal 1 Intäkterna för kontroll och tillsyn ska täcka del av kostnaderna för respektive verksamhet. a) 2011 var kostnadstäckningen för kontroll enligt livsmedelslagstiftningen 77 %. Under 2013 ska den vara minst 65 %. b) 2011 var kostnadstäckningen för tillsynsverksamheten på miljö- och hälsoskyddsområdet 38 %. Under 2013 ska den vara minst 40 %. c) 2011 var kostnadstäckningen för bygglovsprövningen 83 %. Under 2013 ska den vara minst 85 %. Kontroll inom livsmedelsområdet har bedrivits med timmar, till en kostnad av 707 tkr och med 494 tkr i intäkter. Kostnadstäckningsgraden beräknas till 70 %. Inom miljö- och hälsoskyddsområdet har tillsyn bedrivits med timmar, till en kostnad av tkr och intäkterna har uppgått till ca tkr vilket ger en kostnadstäckning på 45 %. Handläggning av bygglov har skett i timmar, till en kostnad av tkr och med intäkter på tkr. Kostnadstäckningsgraden beräknas till 88 %. Målet är uppfyllt. Socialnämnden Effektmål Uppföljning av verksamhet och ekonomi är tydlig och känd på samtliga nivåer (förvaltning programområde enhet). Styrtal 1 Socialnämnden följer löpande utvecklingen av ekonomin. När avvikelse rapporteras initierar nämnden analys/-utredning samt föreslår åtgärder. Äldreomsorgens resultat under 2013 har en negativ avvikelse på tkr. Orsakerna till den negativa avvikelsen är: Antalet verkställda timmar i hemtjänsten har ökat med 10 % andra halvåret vilket inneburit att förstärkningar på personalsidan varit nödvändiga. Hemtjänstens personalbudget slutar på tkr. En bidragande orsak till ökningen av antalet brukare och fler hemtjänsttimmar är avvecklingen av särskilda boenden. Inom särskilda boenden har verksamheten i huvudsak gått jämt upp förutom ett sjukhemsboende där en brukare krävt dygnet runt bemanning under perioden april - december, samt ett sjukhemsboende där behovet av nattbemanning gjort att kostnaderna överskridits. Personalkostnaderna på särskilda boenden tkr. Intäktsbudgeten har ett positivt resultat trots att 6 lgh på Hagalids servicehus har varit outhyrda eftersom de varit reserverade för boende från Strandvillan. En uppdatering av brandlarmen på Hagalid och Merlogården har gjorts under året vilket innebär tkr på larmbudgeten. 14

16 Korttidsvårdens personalbudget visar på ett underskott tkr och orsakerna är behov av högre bemanning vid palliativ vård och överbeläggningar. Kostnader för medicinskt färdigbehandlade - 90 tkr (budget 400 tkr). Kostnader för hospicevård - 200tkr (budget 600 tkr). Budgeterade resurspengar för budgetåret har varit 500 tkr. Målet är uppfyllt. Sammanfattning uppfyllelse av mål av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning Totalt 25 stycken av styrelsens/nämndernas verksamhetsmål, har valts ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. 17 mål, 68 %, bedöms att helt eller delvis ha uppfyllts. Även de kommungemensamma målen i Vision 2015 är enligt verksamhetsplanen för av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa mål är dock svårare att följa upp eftersom de är av mer övergripande natur och avser hela kommunen. I avsnittet ovan har ändå en uppföljning gjorts, utifrån uppföljningen av de nämndsvisa målen av betydelse för god ekonomisk hushållning. Denna uppföljning pekar mot att steg har tagits i rätt riktning mot uppfyllande av det ekonomiska och tillväxtmålet. n är något lägre för övriga kommungemensamma mål. Utvärdering En majoritet av det totala antalet verksamhetsmål, liksom av de mål som är av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning, bedöms vara helt eller delvis uppfyllda. Det ekonomiska resultatet för kommunen är 13,1 mnkr, vilket är en avvikelse från budget med +8,1 mnkr. Budgetavvikelsen för styrelse/nämnder är +17,2 mnkr. Detta innebär att den bedömda måluppfyllelsen sker inom tilldelade budgetramar för styrelse/nämnder, samtidigt som det är en positiv budgetavvikelse för kommunen som helhet. Detta leder till bedömningen att kommunen uppnår god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. 9 15

17 Finansiell analys Fyra perspektiv vid finansiell bedömning Vilka nyckeltal används för att bedöma de fyra perspektiven? Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Finansiell analys RK-modellen Timrå kommun har från och med 2002 använt sig av den s.k. RK-modellen (Resultat, Kapacitet, Risk, Kontroll). Den bygger på fyra viktiga perspektiv ur en kommuns övergripande ekonomiska horisont; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att analysera perspektiven identifieras styrkor och finansiella problem och därigenom visas det om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. Kommunens finansiella utveckling och ställning analyseras med hjälp av 14 nyckeltal. Resultat Årets resultat och dess orsaker klarläggs. Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under de tre senaste åren? Investeringar, deras utveckling och finansiering diskuteras också inom detta område. Nyckeltal: 1. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 2. Självfinansieringsgrad av investeringar 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar 4. Finansnetto 5. Årets resultat 6. Avstämning mot balanskravet Kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap Hur har kommunens långsiktiga betalningsförmåga och finansiella motståndskraft utvecklats? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen inför de återkommande lågkonjunkturerna. Nyckeltal: 7 Soliditet 8 Långfristiga skulder 9 Tillgångarnas förändring över tiden Budgetföljsamhet/Prognossäkerhet Likviditetsmått Ränterisker Borgensåtaganden Totala pensionsskulden Soliditet Tillgångars förändring Långfristiga skulder Kostnadsandel Självfinansieringsgrad Nettoinvesteringar Finansnetto Årets resultat Avstämning balanskrav Risk Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Hur är kommunen finansiellt exponerad? Här redovisas kommunens borgensåtaganden, pensionsskuld samt förvaltning av pensionsmedel. Nyckeltal: 10 Likviditet 11 Räntor och valutor 12 Borgensåtagande 13 Pensionsskulden och förvaltning av pensionsmedel Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? En god följsamhet mot budget är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. Är prognoser över budgetutfall bra? Nyckeltal: 14 Budgetföljsamhet Känslighetsanalys 15 Känslighetsanalys Avslutande kommentar 16 Identifierade problem 17 God ekonomisk hushållning Resultat 1. Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Verksamheten/ skatteintäkter + statsbidrag Avskrivningarna/ skatteintäkter + statsbidrag Finansnettot/ skatteintäkter +statsbidrag Verksamhetens nettokostnader¹)/skatteintäkter + statsbidrag % 94 % 94 % 3 % 3 % 4 % 3 % 0 % 1 % 98 % 97 % 99 % 16

18 Kostnads/intäktsutveckling En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader inklusive finansnetto är god. Värdet ska relateras till kommunens skatteintäkter/generella statsbidrag. Om kommunen ska leva upp till krav på god ekonomisk hushållning krävs en nettokostnadsnivå om max 98 %. Under tiden har den genomsnittliga årliga ökningstakten av nettokostnaderna varit 2,41 % och för skatter och bidrag 2,58 % ökar verksamhetens nettokostnader med 1,7 % medan skatter och generella bidrag ökar med 3,3 % jämfört med Förhållande mäts bl.a. via nettokostnadsandelen. Denna uppgår 2013 till 98,5 % och överstiger därmed det långsiktiga målet på max 98 %. Nettokostnads- och skatteintäktsökning, % Nettokostnad 5 3,2 2. Självfinansieringsgrad av investeringar mnkr Årets nettoinvesteringar 60,9 72,8 61,7 Självfinansieringsgrad investeringar 1,6 0,4 Skatteintäkt 1, ,3 71 % 66 % 66 % Nettoinvesteringarna uppgår till 60,9 mnkr vilket är drygt 9 mnkr mindre än Nivån är lägre än den budgeterade på 70,3 mnkr och beror i huvudsak på tidsförskjutningar. P.g.a. den höga investeringsnivån 2013 har finansiering delvis skett med återbetalning av AFA-premier samt att likvida medel har ianspråktagits. 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar mnkr Nettoinvesteringar 60,9 72,8 61,7 Nettoinvesteringar/ 220 % 280 % 257 % avskrivningar (ej nedskrivningar) Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i takt med årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör nettoinvesteringarna ligga på minst samma nivå som avskrivningarna. Kommunen har en förhållandevis hög investeringsnivå , därefter planeras investeringarna minska. Nettoinvesteringar och avskrivningar, mnkr Finansnetto Nettoinvesteringar 62 mnkr Finansnetto -26,6-3,9 7,4 Finansnettot, dvs. skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader inklusive ränta på pensionsskuld har försämrats jämfört med 2012, dels p.g.a. nedskrivning avfinansiell anläggningstillgång.(17,7 mnkr), dels genom belastning med förändring av diskonteringsräntan för pensioner om 5,7 mnkr. De närmaste åren beräknas finansnettot vara minus 4-6 mnkr. 5. Årets resultat 73 Avskrivningar mnkr Årets resultat 13,1 21,5 7,9 Årets res i % av skatteint + gen statsbidrag 1,5 % 2,5 % 0,9 % Årets resultat/inv, kr Årets resultat/inv, kr koncern 17

19 6. Avstämning mot balanskravet mnkr Ingående resultat 0,0 0,0 0,0 Årets resultat enl RR 13,1 21,5 7,9 Avgår: Realisationsv/ justeringar -6,6-0,2 0,9 Avgår: Framtida -12,2-21,3-7,0 pensioner Tillägg: affärsdrivande vht Tillägg: synnerliga 5,7 0 0 skäl KL 8 kap 5 3 pkt Justerat resultat Återställt underskott Utgående resultat 0,0 0,0 0,0 Enligt kommunallagen ska avstämning göras för att se om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna. I den s.k. balanskravsutredningen visas om kravet är uppfyllt. Kommunallagen föreskriver att eventuellt underskott ska återställas inom 3 år. För att kommunen ska bibehålla en god ekonomisk utveckling de närmaste åren krävs att kommunen fortsätter att effektivisera verksamheterna så att resultatnivåerna kan uppgå till 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Tillägg för synnerliga skäl är den engångseffekt som belastat resultatet i och med förändringen av den s.k. RIPS-räntan som påverkar pensionsskulden och som klassificeras som en jämförelsestörande post enligt rekommendation 3.1 från RKR. Kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap 7. Soliditet, % (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) Exklusive ansvarsförbindelser Inklusive ansvarsförbindelser Exklusive ansvarsförbindelser, koncern Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsberedskap. Den anger hur stor del av tillgångarna som har finansierats med skatteintäkter. Kommunens soliditet har ökat de senaste åren främst beroende på goda resultat. Med planerade investeringar de kommande åren samt ökad pensionsskuld behövs goda resultat för att inte soliditeten ska minska. En oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Kommunens soliditet är lägre relativt andra jämförbara kommuner. Soliditeten mäts enligt den kommunala redovisningslagen exklusive ansvarsförbindelsen. När ansvarsförbindelsen för pensionsåtagande medräknas blir soliditeten negativ. 8. Långfristiga skulder mnkr Långfristiga skulder 158,6 167,5 162,0 Varav låneskulder 135,0 153,0 146,5 Skulder/invånare, kr Långfristiga skulder, 565,4 587,1 581,7 koncern Varav låneskulder 532,5 563,5 557,0 Skulder/invånare, kr Låneskulden uppgår till 135 mnkr vilket är en minskning med 18,0 mnkr jämfört med Minskningen beror på att kommunen, trots hög investeringsnivå, inte behövt uppta lån. 9. Tillgångarnas fördelning över tiden, % Summa anläggningstillgångar Summa omsättningstillgångar Summa Ovanstående nyckeltal ger en bild av vilka förutsättningar kommunen har för att anpassa sig till förändringar på kort och lång sikt. Andelen anläggningstillgångar väntas de kommande åren utgöra ca 75% av totala tillgångar. Risk 10. Likviditet Likviditet Likvida medel, mnkr 50,5 70,9 49,8 Balanslikviditet, % Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder. De likvida medlen har under 2013 minskat från 70,9 till 50,5 mnkr, Koncernkontotillgodohavanden ingår i likvida medel och uppgår till 9,5 mnkr. Motsvarande post finns som kortfristig skuld. Då de kortfristiga skulderna ökat mindre än omsättningstillgångarna under 2013 har balanslikviditeten ökat någon procent. Kommunen har en checkkredit på 25 mnkr som gör att eventuella svackor i betalningsberedskapen kan hanteras. Några risker på kort sikt föreligger ej. 18

20 Balanslikviditet Balanslikviditet, % Räntor och valutor Ökad räntekostnad vid 1 % höjning av 1,4 1,4 1,4 räntan (mnkr) Genomsnittlig ränta 2,79 % 2,80 % 3,25 % Andel lån med rörlig ränta 20 % 20 % 23 % De långfristiga lånen (inklusive kortfristig del av långfristiga lån) förfaller till räntejustering enligt följande: År mnkr % , , , , , ,9 21 Summa 151,0 100 Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa eventuella valuta- och ränterisker. Kommunen får inte enligt gällande riktlinjer uppta lån i utländsk valuta. Några valutarisker kan därför inte förekomma. Ränterisk kan definieras som risken att oväntade förändringar i allmänna ränteläget leder till sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på kapitalbindning- och räntebindningsstruktur. De långfristiga lånen (inklusive kortfristig del av långfristiga lån) förfaller till kapitaljustering enligt följande: År mnkr % , , , , , ,9 21 Summa 151,0 100 Samtliga lån är upptagna hos Kommuninvest. 12. Borgensåtagande mnkr Kommunens borgensåtagande 420,1 423,1 423,9 Borgensåtagande per person, kr Koncernens resultat 10,8 18,3 11,5 Kommunens resultat 13,1 21,5 7,9 Kommunens borgensåtagande per 31 dec 2013 uppgår till 420,1 mnkr. Per invånare blir det (23 509) kronor. Av kommunens borgensåtagande avser ca 99 % kommunägda företag/kommunalförbund. Risken att behöva infria dessa åtaganden bedöms som obefintlig. Förlustansvar omfattande 40 % av beviljade bostadslån till egnahem uppgår till 1,6 mnkr. Viss förlustrisk föreligger, men bör inte uppgå till några större belopp. Övriga borgensåtaganden (samlingslokal) uppgår till 3,4 mnkr. En liten förlustrisk bedöms finnas. 13. Pensionsskulden och förvaltning av pensionsmedel mnkr (inkl löneskatt) Pensioner som kortfristig skuld 24,7 25,3 24,9 Avsättningar till pensioner 63,2 52,6 49,4 Pensionsförpliktelser 446,1 427,6 427,4 inkl förtroendevalda äldre än 1998 Total pensionsskuld 534,0 505,5 501,7 Pensionsåtagandet redovisas fr.o.m enligt den s.k. blandmodellen, dels som en avsättning på balansräkningen, dels som en ansvarsförbindelse. Kommunen har beslutat att till arbetstagarna avsätta maximal individuell del. Inarbetade förmåner 2013 utbetalas i mars Det åtagande som redovisas som en ansvarsförbindelse uppgår 31 dec 2013 till 446,1 mnkr inkl. löneskatt. I åtagandet ingår även ansvarsförbindelse för förtroendevalda. Ur riskperspektiv kan noteras att några medel inte finns fonderade för att möta de betalningar som kommer att uppstå när skulden ska regleras. Samtliga åtaganden för pensioner är återlånade av kommunen, dvs. kommunen har återlånat pengarna till sin egen verksamhet/investeringar. Utöver skuld/avsättning enligt ovan har kommunen avsättningar för pensioner inom räddningstjänsten med 10,7 mnkr och för förpliktelser pensioner inom räddningstjänsten med 8,0 mnkr. Förvaltning av pensionsmedel mnkr (inkl löneskatt) Avsättningar för pension enligt KAP KL inkl kortfristig skuld 87,9 78,0 74,3 Finansiella placeringar 0,0 0,0 0,0 I enlighet med Rådet för Kommunal Redovisnings (RKR) rekommendation nr 7.1 ska kommuner i för- 19

21 valtningsberättelsen ange hur förvaltning av pensionsmedel skett. Av sammanställningen ovan framgår att några finansiella tillgångar för att finansiera pensioner inte finns, vilket innebär att kommande kostnader måste löpande täckas av respektive års skatteintäkter. Kommunen har i tidigare bokslut öronmärkt sammanlagt 76,8 mnkr av eget kapital för framtida pensionsutbetalningar. I bokslut 2013 öronmärks ytterligare 12,2 mnkr för framtida pensionsutbetalningar. Total pensionsskuld Total pensionsskuld, mnkr Budgetföljsamhet och prognossäkerhet Budgetavvikelsen för verksamhetens nettokostnad uppgår till 28,4 mnkr eller 3,2 %. Av avvikelsen svarar nämndernas löpande verksamhet för 17,2 mnkr. Avvikelser som ligger inom intervallet +- 1% kan betraktas som god följsamhet. Budgetavvikelse mnkr Kommunstyrelsen 2,2-0,6 5,3 Barn- och utbildningsnämnd 0,2-11,4-7,5 Kultur- och tekniknämnd 3,7 0,5 4,2 Miljö- och byggnadsnämnd 1,5 0,5-0,2 Revisionen 0,1 0,0 0,1 Socialnämnd 9,5 2,9 5,2 S:a budgetavvikelse 17,2-8,1 7,1 En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar att bedriva verksamheten inom tilldelade budgetramar. Under året har de nämnder som redovisat negativa avvikelser i prognoserna uppmanats vidta åtgärder för att hålla budget. Prognos- och budgetavvikelse (prognos från augusti) mnkr prognos Utfall Nämnderna 7,9 17,2 Finansförvaltning 3,7-8,1 Budgeterat resultat 5,0 5,0 Totalt 16,6 14,2 Jämförelsestörande -2,2-1,1 post Årets resultat 14,4 13,1 Kommunen följer varje månad upp ekonomin för respektive nämnd. Utveckling av metoder för säkrare prognoser måste utvecklas vidare. 15. Känslighetsanalys, mnkr Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser. Händelser Förändring Ränteförändring med 1 % på 1,4 låneskulden Löneförändring med 1 % inkl personalomkostnader, 6,3 samtlig personal Prisförändring med 1 % 3,7 Försörjningsstödsförändring med 10 % 2,2 Förändring generella statsbidrag 16,6 med 10 % Förändrad utdebitering med 1 kr 33,0 5 heltidstjänster ( kr/månad) 1,9 inkl personalomkostnader 16. Sammanfattande kommentarer/ identifierade problem Redovisningens och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem/positiva faktorer. 1. Med ett resultat 2012 om 21,5 mnkr och ett resultat 2013 om 13,1 mnkr fortsätter förbättringen av ekonomin. 2. De två senaste årens överskott, har uppstått främst med anledning av mer positiv utveckling av skatteintäkter/generella statsbidrag sammantaget, engångsposter t.ex. återbetalning av AFApremier samt totalt sett god kostnadskontroll för verksamheten. 3. Soliditeten ligger på en lägre nivå än för jämförbara kommuner. Den har ökat under den senaste 5-årsperioden p.g.a.. goda resultat. 20

22 4. Likviditeten är på en acceptabel nivå vilket innebär liten känslighet för den löpande verksamheten och investeringarna. 5. Kommunen har borgensåtaganden, men då dessa främst avser kommunala bolag och kommunalförbund bedöms de ej innebära någon direkt risk för belastning på kommunens ekonomi. 6. Några medel finns inte fonderade för den pensionsskuld som är redovisad som ansvarsförbindelse och uppgår till 446,1 mnkr inklusive löneskatt 31 december God ekonomisk hushållning finansiell målsättning Timrå kommun har ett finansiellt mål som innebär att ett resultat på 0,6 % av skatteintäkter och generella statsbidrag ska nås Det är önskvärt för kommunen att konsolidera ekonomin och återställa delar av det egna kapitalet som förbrukades under senare delen av 1990-talet samt under Kommunen nådde med ett resultat på 1,5 % målet för år Timrå kommuns ekonomi har de senaste åren i stort varit relaterad till kommunsektorns ekonomiska läge i stort. Kommunen behöver ett antal år med goda resultat för att få marginaler så att nedgångar i konjunkturer inte direkt leder till försämrad verksamhet. Utmaningarna är att trots att skatteintäkterna ökar måttligt samtidigt som medborgarnas behov ökar kunna uppnå en långsiktig resultatutveckling. Avslutande kommentar Resultatet för år 2013 är ett överskott på 13,1 mnkr och kommunen har de fem senaste åren kunnat redovisa ett positivt resultat. Budgeten för skatteintäkter och generella statsbidrag för 2013 upprättades utifrån prognos från Sveriges kommuner och landsting (SKL) från augusti Enligt skatteunderlagsprognos från december 2013 som styr hur höga skatteintäkter som ska bokföras på 2013 blir skatteintäkterna 0,6 mnkr lägre än budgeterat. Detta beror dels på att timlöneökningarna bedöms bli större, men även på att antalet arbetade timmar bedöms öka mindre, jämfört med tidigare skatteunderlagsprognos. De generella statsbidragen blir 0,8 mnkr högre än budget. Statsbidragen ökar jämfört med budget med anledning av annat antagande om befolkning. Styrelser/nämnder redovisar totalt sett överskott med 17,2 mnkr. Socialnämndens resultat är 9,5 mnkr, varav 5,8 mnkr för förvaltningsgemensamt. Befolkningsantalet den 31 december 2013 är invånare. Befolkningsutvecklingen har 2013 varit positiv. Kommunens mål är att öka befolkningen, då vår kommun har ett utmärkt geografiskt läge med goda kommunikationer, bra boendemiljöer, fin natur och många andra kvaliteter som kan attrahera människor att flytta hit. Kommunens investeringsvolym har varit hög även 2013 främst p.g.a.. skolinvesteringar och uppgår till 220 % av avskrivningarna. För 2014 förutses fortsatt hög investeringsnivå, då den budgeterade investeringsvolymen uppgår till 223 % av avskrivningarna, även då främst p.g.a. skolinvesteringar. I flerårsplanen för är investeringsnivån omkring 100 % av avskrivningarna. 21

23 Driftredovisning (tkr) Driftredovisningen omfattar verksamhetens nettokostnader och motsvarar den första nivån i resultaträkningen. Här presenteras den interna fördelningen mellan kommunens nämnder samt årets avvikelser mot budget. Utfall Utfall Avvikelse Budget Avvikelse Jan-dec Jan-dec utfall helår utfall utfall budget Kommunstyrelse - Kommunledningskontor Räddningstjänst Näringslivskontor Sysselsättningsåtgärder Samhällsenhet Anslag oförutsedda behov, medfinans EU-projekt Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och tekniknämnd Kultur- och tekniknämnd renhållning 1) Miljö- och byggnadsnämnd Miljö- och bygg. bostadsanpassning Revision Socialnämnd exkl försörjningsstöd Socialnämnd försörjningsstöd Summa styrelse/ nämnder Kommunalskatt Generella statsbidrag inkl LSS utjämning Finansnetto Övrig finansiering Summa finans TOTALT ) Över/Underskott balanseras till kommande år 22

24 Investeringsredovisning, kommunen (mnkr) Investeringsredovisningen visar avvikelsen i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad investeringsbudget. Fördelat per nämnd/styrelse. Redovisat Budget varav Avvikelse Redovisat komp budget 2012 Summa kommunstyrelsen -10,5-12,4-5,4 1,9-3,7 varav utveckling industriområden -8,8-10,2-5,0 1,4-1,6 Summa Kultur- och tekniknämnd -44,7-52,2-2,4 7,5-65,7 varav skolprojekt etapp 1 och 2-11,2-13,7 1,6 2,5-45,6 varav skolprojekt etapp 3 Mariedal -19,1-20,2-0,8 1,1-2,2 varav åtg motorvägbusspl, Terminal -4,0-5,0 1,0 varav insats skolmiljö, Ala skola -5,2-5,0-0,2 Summa barn- och utbildningsnämnd -4,7-4,7-0,7 0,0-3,0 varav inventarier Arenaskolan -3,2-4,0 0,8 Summa socialnämnd -1,0-1,0 0,0 0,0-0,5 Totalt -60,9-70,3-8,5 9,4-72,9 Varav objekt är 2 mnkr eller mer. Diagrammet nedan visar kommunens investeringar de senaste fem åren där det tydligt syns den satsning som gjorts på skolinvesteringar från år Nettoinvesteringar, mnkr

25 Resultaträkning (mnkr) Resultaträkningen visar koncernens resultat för 2013 och 2012 samt kommunens resultat 2013 och avvikelsen i förhållande till föregående år samt budget. Not Koncern Kommun Resultat Resultat Resultat Resultat Budget Avvikelse utfall budget Verksamhetens intäkter 1 329,4 336,0 198,7 197,1 179,6 19,1 Verksamhetens kostnader 2, , , , , ,7 11,8 Av- och nedskrivningar 4-51,7-48,5-30,0-26,3-27,5-2,5 Verksamhetens nettokostnader -840,7-827,7-851,2-836,7-879,6 28,4 Skatteintäkter 5 724,8 709,4 724,8 709,4 725,3-0,5 Generella statsbidrag och utjämning 6 166,1 152,7 166,1 152,7 165,3 0,8 Finansiella intäkter 7 2,9 3,9 2,9 4,0 3,0-0,1 Finansiella kostnader 8-42,2-21,2-29,5-7,9-9,0-20,5 Resultat före extraordinära poster 10,9 17,1 13,1 21,5 5,0 8,1 Extraordinära intäkter och kostnader 0,0 Upplösen fond/skattekost -0,1 1,2 0,0 Periodens/årets resultat 9 10,8 18,3 13,1 21,5 5,0 8,1 Resultat kommunen, mnkr ,3 21,5 15,6 13,1 7,