Budget och verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget och verksamhetsplan 2015-2017. Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-24 196"

Transkript

1 bilder från hängbron, nya mariedal skolan samt invigning av hemsjukvården.foto: marie zetterlund Budget och verksamhetsplan Fastställd av kommunfullmäktige

2 2 Innehållsförteckning Politisk budgetskrivelse 3 Vision Omvärldsanalys 9 Finansiell analys 11 Riktlinjer och mål av betydelse för god ekonomisk hushållning sid Finansiella riktlinjer 15 Finansiella mål 17 Verksamhetsmål 18 Kommunens finansförvaltning 22 Resultatbudget/ -plan 25 Kassaflödesbudget/ -plan 27 Balansbudget/ -plan 28 Budgetramar 29 Förtydliganden till budgetramar/ -plan 30 Budgetramar 2015, specifikation kapitaltjänstkostnader 32 Investeringsbudget/ -plan 33 Förtydliganden till investeringsbudget/ -plan 34 Styrelsens och nämndernas verksamhetsplaner sid Kommunstyrelsen 35 Barn- och utbildningsnämnden 40 Kultur- och tekniknämnden 46 Miljö- och byggnadsnämnden 50 Revisionen 54 Socialnämnden 55 Protokollsutdrag KF 126, 196 bilagor

3 3 Politisk budgetskrivelse Timrå kommuns vision för 2015 Kommunen med livskvalitet, det självklara valet, är det som gäller för detta budgetår också. För sista gången speglar denna budget de övergripande målen om tillväxt, service och livsmiljö enligt det visionsdokumentet. Under 2015 ska en ny vision med nya övergripande mål läggas fast för en tidsperiod framåt. Förändringsarbetet med en välskött skola fortsätter och förhoppningsvis kan vi under året se positiva resultat. Det är otroligt viktigt att eleverna tycker att det är kul att gå i skolan, att få lära sig viktiga saker, få möjlighet att utveckla sina kreativa och entreprenöriella förmågor så att de kan möta framtiden och arbetslivet på ett positivt sätt. De elever som behöver särskilt stöd ska självklart få det. Skolans ansvar är stort och det måste tas. Även detta år, likväl som senaste mandatperioden så förstärker vi budgeten med ytterligare ekonomiska resurser, totalt på fem år blir det nästan 87 miljoner kronor. Dessutom ser vi möjligheter med extra förstärkningar av skolans resurser genom en ny regering. Vi ser att det finns en tydlig ambition från regeringshåll med extra tjänster som vill minska administrationen för lärarna så de får mera tid med eleverna och det välkomnar vi verkligen. Vi är glada över att visa upp nya och fräscha skolmiljöer, först Arenaskolan och nu Mariedalsskolan. Vi fortsätter med insatser på Ala skola och Bergforsens skola. Det är också dags för en ny matsal på Söråkers skola. De växande bristerna i samhällets trygghetssystem som a-kassan och sjukförsäkringen gör att våra försörjningsstödskostnader ökat. Med en ny regering och signaler om ett förbättrat trygghetssystem gör att vi ser ljusare på framtiden. Tillsammans med en aktivare arbetsmarknadspolitik så gör vi bedömningen att utanförskapet kommer att minska. Vi förstärker våra insatser inom ramen för Lärande och arbete och vi fortsätter att använda minst en miljon kronor av försörjningsstödet till aktiva arbetsmarknadsinsatser där det är möjligt. Vi startar upp arbetet för att förverkliga ambitionen med grönare och attraktivare kommundelscentra. Först genom att göra en gång- och cykelväg i Söråker som binder ihop centrum med havet. Projektering av insatserna i Sörberge genomförs 2015 och ambitionen är start år Under 2015 ska allaktivitetshuset i Tallnäs vara på plats. Det är viktigt att få igång både dag- och kvällsaktiviteter för olika åldersgrupper där. Arbetet kan ske i samverkan med många olika parter. Tvåa i Norrland var vi 2014 när det gäller företagsklimatet, men vi klättrade ändå till plats 57 i Sverige, och på plats 11 när det gäller företagsservice. År 2015 når vi målet med Norrlands bästa företagsklimat och topp 10 i Sverige när det gäller företagsservice! Ewa Lindstrand Kommunstyrelsens ordförande (S)

4 4 Vision 2015 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

5 5 Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service.

6 6 Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna är delaktiga och har inflytande i den demokratiska beslutsprocessen. Processperspektivet: Kommunens organisation är effektiv och har fokus på helhetssyn och service. Medarbetarperspektivet: Kompetensen i organisationen utvecklas i enlighet med medborgarnas¹) behov. Alla medarbetare visar tillit och respekt i mötet med medborgaren samt har ett förhållningssätt som inger förtroende. Alla medarbetare har utrymme att använda hela sin förmåga att växa och utvecklas i en gemenskap. Nya arbetsmetoder- och modeller prövas. Olika värderingar och åsikter respekteras, experiment uppmuntras och misslyckanden tillåts. Ekonomiperspektivet: omfattning, kvalitet och nettokostnader anpassas till en god ekonomisk hushållning. Budgetramarna är gränsen för vad verksamheten får kosta. Prognossäkerheten är god. Utvecklingsperspektivet: Genom en aktiv omvärldsbevakning och kunskapsinhämtning säkras målen. ¹) nuvarande och potentiella kommuninvånare, företagare och besökare. Används i denna betydelse här och framgent i dokumentet.

7 7 Kommungemensamma mål Tillväxt Timrås befolkning har år 2015 växt till personer Med ett näringsliv i tillväxt med fler lönsamma och växande företag har nya arbetsplatser skapats. Timrå har ett livaktigt nyföretagande, expansion i befintliga företag och etablering av nya verksamheter. Klimatet för entreprenörskap och företagande är utmärkt och innefattar stimulans av entreprenörskap på alla nivåer i skolan. Kreativa läromiljöer och det livslånga lärandet är viktiga samhällsoch tillväxtmotorer. Timrå har år 2015 Norrlands bästa företagsklimat och är placerad på topp 10 vad gäller Service till företag. Timrå har förverkligat sina naturliga förutsättningar som regional knutpunkt vad gäller flyg, järnväg, vägar och sjöfart. I kommunen finns attraktiva boendealternativ och en professionell samhällsservice. Service Timrå kommun är proffs på service! Detta innebär att medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service. Medborgarna möts av personal som är tillgänglig, lyhörd och ger snabb återkoppling. Detta innebär att varje skattekrona används på bästa sätt. Medborgarnas behov är i fokus. Detta innebär att arbetet i kommunen präglas av nytänkande och helhetssyn. Särskilt viktigt är samarbete mellan kommunens verksamheter och med andra kommuner och organisationer.

8 8 Livsmiljö God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling präglar Timrå kommun! Timrå kommun medverkar till att ungdomar såväl som äldre har en god livskvalitet genom en väl utvecklad och kreativ skola samt en god äldreomsorg. Kommunens rika fritids- och kulturutbud ger näring till utveckling och hälsa. Timrå kommun accepterar ingen mobbning, diskriminering eller socialt utanförskap. I kommunen råder jämställdhet, mångfald och social integration. Ekokommunen Timrå fortsätter att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Klimatpåverkan och annan negativ miljöpåverkan minskar. Kommundelscentra är vackra och trivsamma. Personalpolitik Ekonomi Kommunen är en god arbetsgivare som medger hög grad av delaktighet, mångfald, inflytande, kompetensutveckling och ansvar för varje medarbetare. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras. Kommunen har handlingsfrihet på kort och lång sikt. Detta uppnås genom att det ekonomiska resultat ligger på en nivå som innebär god ekonomisk hushållning, soliditeten stärks successivt och den långfristiga låneskulden minskar.

9 9 Omvärldsanalys Detta avsnitt baseras på rapporten Konjunkturläget, Konjunkturinstitutet (KI) Den internationella konjunkturen I stora delar av omvärlden har den ekonomiska utvecklingen varit svag hittills i år, i synnerhet i euroområdet där BNP knappt ökade alls det första halvåret. Flertalet enkätbaserade konjunkturindikatorer i OECD-området pekar på att BNP växer starkare under resten av året. De ljusare utsikterna är delvis en följd av låga styrräntor och mindre finanspolitiska åtstramningar än föregående år. Efter en lång period av låga investeringar i kölvattnet av finanskrisen finns det också ett växande behov av nyinvesteringar, men strama kreditförhållanden fortsätter att hämma investeringarna i en del euroländer. I år växer BNP i OECD-området som helhet med 1,9 procent och nästa år ökar tillväxten till 2,5 procent. Eftersom resursutnyttjandet i nuläget är mycket lågt kommer återhämtningen att ta lång tid och inflationen i OECD-området når inte över 2 procent i år eller nästa år. I USA och Storbritannien, som båda ligger före euroområdet i konjunkturcykeln, börjar styrräntorna höjas under 2015, medan ECB:s första höjning dröjer till början av Riskerna för en sämre utveckling dominerar fortfarande, bland annat som en följd av det stora antalet konflikthärdar runt om i världen. Dessutom innebär den höga offentliga skuldsättningen och andra strukturella problem i euroområdet att riskerna för en förnyad skuldkris finns kvar, samtidigt som problemen i banksektorn kan leda till att kreditgivningen stramas åt markant. Såväl i år som nästa år blir finanspolitiken i många länder mindre åtstramande än vad som varit fallet de senaste åren och håller inte tillbaka konsumtionen lika mycket. Stigande aktie- och bostadspriser stimulerar också konsumtionen i en del länder, liksom en positiv utveckling på arbetsmarknaden. I många tillväxtekonomier ser tillväxten ut att stabiliseras och i vissa fall öka efter en viss nedgång i början av Exporttillväxten har stigit på många håll och i ett antal länder driver ekonomisk-politiska åtgärder på den inhemska efterfrågan. Skillnaderna mellan olika regioner är dock stor. Konjunkturen i Sverige Tillväxt Svensk ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur. Det beror huvudsakligen på den svaga utvecklingen i omvärlden efter finans- och skuldkriserna som började Svensk BNP var i stort sett oförändrad de två första kvartalen i år. En svag utveckling av omvärldsefterfrågan dämpade exporten och näringslivets investeringar exklusive bostäder föll tillbaka. Barometerindikatorn, som speglar stämningsläget i ekonomin som helhet, ligger dock på en nivå som indikerar att BNP utvecklas starkare under resten av året. Inflation Den svaga konjunkturen i Sverige och i omvärlden har gjort att inflationen har varit mycket låg de senaste åren. Under årets första sju månader uppgick KPIF-inflationen till i genomsnitt 0,5 procent. Den mycket låga inflationen och dämpade inflationsutsikter föranledde Riksbanken att sänka reporäntan överraskande mycket i juli, från 0,75 procent till 0,25 procent. Mycket talar dock för att perioden med exceptionellt låg inflation snart är över. De månatliga prisförändringarna på livsmedel och tjänster var mycket låga kring årsskiftet men är nu betydligt högre. Dessutom har kronan försvagats med knappt 4 procent under året vilket med viss fördröjning driver upp priset på importerade varor och tjänster. Slutligen innebär den svaga produktivitetsutvecklingen att arbetskostnaden per producerad enhet ökar relativt mycket i år.. Sysselsättning Efter en svag inledning på året steg sysselsättningen mer än väntat det andra kvartalet. Framåtblickande indikatorer talar för en fortsatt uppgång i närtid och sysselsättningen ökar med drygt 1 procent i år. Den starkare BNP-utvecklingen innebär att sysselsättningen fortsätter att öka med 1 procent per år eller något mer och sysselsättningsgraden fortsätter att stiga. Produktiviteten i näringslivet ökar då i ungefär normal takt, efter ett antal svaga år. Arbetskraften, som har ökat starkt de senaste åren, växer i år nästan lika snabbt som sysselsättningen och arbetslösheten faller därför endast marginellt till 7,9 procent. De kommande åren dämpas tillväxten i arbetskraften. Det är bland annat en följd av att tidigare genomförda utbudsstimulerande åtgärder inte längre bidrar till arbetskraftens ökning i samma utsträckning. Arbetslösheten faller därmed tillbaka till omkring 6,5 procent 2017 och 2018, vilket är i paritet med den av Konjunkturinstitutet bedömda jämviktsnivån. Eftersom arbetslösheten efter finanskrisen har legat på en hög nivå riskerar detta att leda till stigande långtidsarbetslöshet. Uppgången i långtidsarbetslösheten har dock inte varit så stor som man kunde befara.

10 10 Några nyckeltal, procentuell förändring från föregående år 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 BNP¹) 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 Timlön²) 2,2 2,6 3,1 3,4 3,7 Arbetade timmar¹) 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 KPI 0,0-0,1 1,3 2,7 3,4 Källa: SKL, cirkulär 14:38, ¹)Kalenderkorrigerad ²)Hela arbetsmarknaden, nationalräkenskaperna (NR) Kommunernas ekonomiska läge Detta avsnitt baseras på Ekonomirapporten, SKL, april 2014 samt cirkulär 14:32, SKL, och cirkulär 14:38, SKL Utgångsläget Kommunerna redovisade ett sammantaget resultat för 2013 på 15,7 miljarder kronor. Det motsvarar 3,5 % av skatter och generella statsbidrag och är det högsta hittills mätt i miljarder kronor för kommunerna. Liksom flera år tidigare gjordes 2013 en återbetalning av inbetalade premier från AFA Försäkring på nära 8 miljarder kronor, som därmed till stor del förklarar den höga resultatnivån. Högre skatteunderlagstillväxt än budgeterat bidrog också till det positiva resultatet. Sammantaget har kommunerna haft ett positivt resultat under de senaste tio åren, med ett genomsnittligt resultat som motsvarar 2,7 % av skatter och generella statsbidrag. Positivt är att många kommuner uppger att de haft en god budgetföljsamhet i verksamheterna. De senaste årens starka resultat förklaras i hög grad av tillfälliga tillskott, som till exempel återbetalningar från AFA Försäkring. Dessa tillfälliga och relativt omfattande belopp har till stor del förstärkt kommunernas resultat och räddat många kommuner från att redovisa underskott. De tillfälliga förstärkningarna av resultatet innebär en pedagogisk utmaning eftersom det inte speglar det ekonomiska läget i kommunerna och det kan vara svårt att motivera och genomföra nödvändiga effektiviseringar och besparingar för att skatteunderlaget inte växer tillräckligt snabbt eller för att kostnaderna ökar oväntat kraftigt inom någon verksamhet. Utveckling Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har utvecklats svagare än beräknat, och haft en ryckig utveckling. Fjolåret avslutades starkt, men innevarande års utveckling har varit svag. Samtidigt ökar antal arbetade timmar vilket är en förklaring till ökningen i produktion. Den låga inflationen är gynnsam för skatteunderlaget. Låga prisökningar medför att den reala intäktsökningen ändå blir relativt stark. Bedömningen är att skatteunderlaget 2014 och 2015 ökar med 3,5 % respektive 4,7 %. Utveckling Från och med 2016 stärks tillväxten som är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden och en stark inhemsk efterfrågan då såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. Antalet arbetade timmar växer med drygt en procent per år och skatteunderlaget med över 2 % i reala termer. Skatteintäkterna beräknas växa med 4,9 % respektive 4,8 % 2016 och Prognostiserad skatteunderlagstillväxt*), % 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 *)Procentuell förändring från föregående år Källa: SKL, cirkulär 14:38,

11 11 Finansiell analys Fyra perspektiv vid finansiell bedömning: Kontroll över den ekonomiska utvecklingen? Risker som kan påverka resultat och kapacitet? Kapacitet att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Balans över intäkter och kostnader under året och över tiden? I kommunens årsredovisning analyseras den finansiella utvecklingen och ställningen med hjälp av 14 nyckeltal. Analysen syftar till att utifrån de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll identifiera finansiella problem och positiva faktorer för att därigenom klargöra huruvida kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. I verksamhetsplanen har sju nyckeltal valts ut att utgöra en komprimerad finansiell analys. I analysen ingår utfallen för 2012 och 2013, budgeterade eller prognostiserade värden för 2014 samt budgeterade värden för Vilka nyckeltal används för att bedöma de fyra perspektiven? Budgetföljsamhet Prognossäkerhet Likviditetsmått Ränterisker Borgensåtaganden Totala pensionsskulden Soliditet Tillgångars förändring Långfristiga skulder Kostnadsandel Självfinansieringsgrad Nettoinvesteringar Finansnetto Årets resultat Avstämning balanskrav Resultat Årets resultat och dess orsaker klarläggs. Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under de tre senaste åren? Investeringar, deras utveckling och finansiering diskuteras också inom detta område. Nyckeltal: 1 Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 2 Självfinansieringsgrad av investeringar 3 Årets resultat 1 Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Verksamheten/ skatteintäkter + statsbidrag Avskrivningarna/ skatteintäkter + statsbidrag Finansnettot/ skatteintäkter +statsbidrag nettokostnader¹)/skatteintäkter + statsbidrag ¹) inklusive finansnetto % 95 % 92 % 94 % 3 % 3 % 3 % 3 % 1 % 1 % 3 % 0 % 100% 99 % 98 % 97 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av skatteintäkterna och generella statsbidrag som går till den löpande verksamheten inklusive finansnetto. I en sund ekonomisk utveckling finns en följsamhet mellan nettokostnadsökning och skatteintäktsökning. En av kommunens finansiella målsättningar är att nivån ska understiga 98 % för att kommunen ska leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Det kan även uttryckas som att resultatet före extraordinära poster ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. För 2013 är ökade skatteintäkter och ökade generella statsbidrag samt återbetalning av premier från AFA Försäkringar de främsta anledningarna till det positiva resultatet. För 2014 är det positiva skatteavräkningar samt ökad befolkning (i jämförelse med budget) som förklarar positivt resultat. I budget 2015 har i princip allt resursutrymme använts för ökade verksamhetskostnader. 2 Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad mnkr Finansiering via medel från drift 4,6 63,0 60,9 52,8 Finansiering via sparade medel 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiering via nya långfristiga lån 30,0 10,0 0,0 20,0 Årets nettoinvesteringar 34,6 73,0 60,9 72,8 Självfinansieringsgrad investeringar 100 % 48 % 71 % 66 %

12 12 En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller minska befintlig likviditet. En hög självfinansieringsgrad innebär också att det finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden. För 2013 års investeringar, främst skolprojektet, finansierades som helhet med egna medel. Den budgeterade investeringsnivån 2014, 73 mnkr, planeras endast delvis att finansieras med nya lån. I budget 2015 reduceras investeringsnivå kraftigt jämfört med 2014, upplåning som planeras stärker även likviditeten. 3 Årets resultat mnkr kommunen. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Kommunens soliditet är lägre jämfört med andra kommuner. Den genomsnittliga soliditeten (ovägt medelvärde) exklusive ansvarsförbindelse för samtliga kommuner låg för 2013 på 50 % och inklusive ansvarsförbindelse på 4 % Soliditet, % Årets resultat 3,0 5,8 13,1 21,5 Årets res i % av skatteint + gen statsbidr 0,3 0,6 1,5 2, Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2015 Budget Årets resultat/ invånare, kr Kommunens resultat är känsligt för förändringar i statsbidragsregler, skatteintäkter m.m. Resultatet 2012 motsvarade 2,5 % och resultatet ,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det prognostiserade resultatet 2014 är positivt, betydligt högre än budgeterade 0,6 %. Det budgeterade resultatet 2015 förväntas bli betydligt lägre än den långsiktiga planen på ett resultat som motsvarar 2 % av skatter/ generella statsbidrag. Kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap Från 2002 t.o.m har Timrå kommun ett samlat överskott på ca 95 mnkr. Hur har kommunens långsiktiga betalningsförmåga och finansiella motståndskraft utvecklats? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Nyckeltal: 4 Soliditet 5 Långfristiga skulder 4 Soliditet, % (eget kapital i förhållande till totala tillgångar) mnkr Exkl. ansvarsförb Inkl. ansvarsförb Soliditet beskriver finansiell styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har 5 Långfristiga låneskulder mnkr Långfristiga låneskulder 154,0 140,0 135,0 153,0 Den långfristiga låneskulden har de senaste åren varit i princip oförändrad genom strikt amortering samt låg upplåning. Vid utgången av 2013 uppgick kommunens långfristiga skuld till kr per invånare, jämfört med snittet för riket på kr per invånare. För 2014 är prognosen att den långfristiga låneskulden kommer att minska trots en högre investeringsnivå, främst skolinvesteringarna. Enligt budget 2015 kommer den långfristiga låneskulden att maximalt uppgå till 154 mnkr Utfall Låneskuld, mnkr Utfall 2014 Prognos Budget Risk och kontroll Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Vilken kontroll har kommunen haft över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal: 6 Likviditet 7 Pensionsåtaganden och förvaltning av pensionsmedel

13 13 6 Likviditet ur ett riskperspektiv mnkr Likvida medel 48,0 43,9 50,5 70,9 Balanslikviditet¹) 92 % 76 % 81 % 80 % ¹) Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder När likviditeten analyseras är det viktigt att samtidigt beakta förändringen av de långfristiga lånen. De likvida medlen minskade under 2013, till 50,5 mnkr och balanslikviditeten uppgick till 81 %. Enligt budget blir balanslikviditeten lite lägre under Enligt budget 2015 ökar balanslikviditeten till 92 %. Kommunen har en checkkredit som gör att eventuella svackor i betalningsberedskapen kan hanteras. Några risker på kort sikt föreligger ej Utfall Balanslikviditet, % 2013 Utfall 7 Pensionsåtaganden och förvaltning av pensionsmedel mnkr (inkl. löneskatt) Pensioner som kortfristig skuld 26,1 26,0 24,7 25,3 Avsättning till pensioner 71,0 63,0 63,2 52,6 Pensionsförpliktelser före ,9 432,0 446,1 427,6 Total pensionsskuld 507,0 521,0 534,0 505,5 Pensionsåtagandet redovisas fr.o.m enligt den s.k. blandmodellen, dels som en avsättning inom balansräkningen, dels som en ansvarsförbindelse (pensioner intjänade före 1998). Avgiftsbestämd ålderspension (kortfristig skuld) utbetalas i början av nästkommande år. Det åtagande som redovisas som en ansvarsförbindelse uppgår 31 december 2013 till 446,1 mnkr inklusive löneskatt. Under 2013 sänktes diskonteringsräntan, som enligt gällande riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS 07), används vid Budget Budget beräkning av framtida pensionsutbetalningar. Detta innebar att såväl avsättningen som ansvarsförbindelsen för pensioner ökade. mnkr (inkl. löneskatt) Avsättning för pension enl. PFA 98/KAP-KL inkl. kortfristig skuld 97,1 89,0 86,4 78,0 Finansiella placeringar (pensionsfond) 0,0 0,0 0,0 0,0 Av sammanställningen ovan framgår att det inte finns några finansiella tillgångar för att finansiera framtida pensionsutbetalningar. Samtliga åtaganden för pensioner är återlånade av kommunen. En stor risk utgör fortfarande ansvarsförbindelsen för pensioner. I bokslut har kommunen öronmärkt sammanlagt 89,0 mnkr av årets resultat för att täcka framtida utbetalningar avseende ansvarsförbindelsen Total pensionsskuld, mnkr Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2015 Budget Sammanfattande kommentarer Den finansiella analysens syfte är att identifiera problem och positiva faktorer. Följande problem och positiva faktorer som kan härledas ur den finansiella analysen är viktiga att lyfta fram: 1. Balansen mellan kostnader/intäkter var under ca +42 mnkr. Enligt budget 2014 är resultatet 5,8 mnkr. Enligt budget 2015 når kommunen för detta år ett positivt resultat om 3,0 mnkr var ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag 29 mnkr jämfört med För 2014 budgeteras en ökning med 44 mnkr jämfört med 2013, vilket förklaras av förändringar i utjämningssystemet samt skatteväxling med landstinget för hemsjukvården. Budget 2015 innebär en ökning med 32 mnkr jämfört med 2014.

14 14 3. Soliditeten ligger på en betydligt lägre nivå än för jämförbara kommuner. De senaste årens övervägande positiva resultat har inneburit att den har ökat från 22 % 2006 till 33 % Inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner är soliditeten starkt negativ. För 2014 budgeteras soliditeten till 34 %. Budget 2015 innebär en soliditet på 36 %. 4. Ca 17 mnkr per år har de senaste åren amorterats på låneskulden. Under 2014 kommer investeringarna enligt prognosen, trots att de är på förhållandevis hög nivå, att kunna finansieras med låg nyupplåning och låneskulden bör kunna ligga kvar på ungefär samma nivå. För 2015 erfordras viss nyupplåning, delvis som konsekvens av senarelagd upplåning. 5. Likviditeten har under de senaste åren varit på en acceptabel nivå., vilket har inneburit liten känslighet för den löpande verksamheten och investeringarna. Med anledning av nyupplåning kommer likviditeten att enligt budget kunna upprätthållas under ,0 mnkr har hittills öronmärkts för den pensionsskuld som uppstod före 1998 och som är redovisad som en ansvarsförbindelse och uppgår till 446,1 mnkr inklusive löneskatt den 31 december 2013.

15 15 Riktlinjer och mål av betydelse för god ekonomisk hushållning Enligt Kommunallagen (8 kap 5 ) ska kommuner och landsting för verksamheten ange mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Av lagstiftningen framgår inte i detalj vad som är att betrakta som god ekonomisk hushållning. I tidigare propositioner har dock angivits att en kommun inte bör förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov samt att verksamheten ska utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Finansiella riktlinjer Enligt den kommungemensamma målsättningen för ekonomin i Vision 2015 ska kommunen ha handlingsfrihet på kort och lång sikt. Detta uppnås genom att det ekonomiska resultatet ligger på en nivå som innebär god ekonomisk hushållning, soliditeten stärks successivt och den långfristiga låneskulden minskar. Resultat Lagstiftaren menar att balanskravet utgör miniminivå för resultatet och att god ekonomisk hushållning behövs för att med ökade resurser bl.a. kunna möta ökande behov av vård och omsorg till allt fler äldre samt ökande pensionsutbetalningar. Enligt lagstiftaren måste resultatet vara tillräckligt stort så att varje generation kan bära kostnaderna för den service som den konsumerar så att skatten inte ska behöva höjas för att garantera motsvarande servicenivå för kommande generation. När resultatnivån bestäms måste också investeringarna beaktas. Om investeringsnivån är högre ger ett högre resultat större möjligheter att finansiera investeringarna med egna pengar. Annars måste investeringarna lånefinansieras. En hög låneskuld gör kommunen mer sårbar och känslig för ränteutvecklingen. Ökade räntekostnader tar resurser från verksamheten. Ur ett generationsperspektiv bör inte dagens kommuninvånare övervältra kostnader för sina investeringar på kommande generationer. Någon exakt nivå för resultatet anges inte i lagstiftningen. Enligt förarbeten till lagstiftning kan 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning utgöra en nivå där resultatet innebär god ekonomisk hushållning, vilket har kommit att utvecklas till en praxis. Någon djupare analys bakom denna nivå har inte presenteras, utan varje kommun ska anpassa målsättningarna till sina egna förhållanden och omständigheter. Motiv för ett positivt resultat Ett positivt resultat behövs för att finansiera framtida utbetalningar av pensioner intjänade före I enlighet med den kommunala redovisningslagen tillämpar kommunen den s.k. blandmodellen som innebär att pensioner som tjänats in före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse, vilket betyder att de inte ingår i pensionsavsättningen i balansräkningen, utan redovisas som kostnader det år de betalas ut. Under de närmaste åren kommer de att öka markant, fram till år 2027, då de enligt KPA Pensions prognos från april 2014 är som högst. Det finns därför behov av att genom en högre resultatnivå bygga upp ett större eget kapital så att utbetalningarna kan finansieras den dag de uppstår. I annat fall kommer utbetalningarna att kräva resurser från verksamheten. Under perioden har sammanlagt 89,0 mnkr av årets resultat öronmärkts för framtida pensionsutbetalningar. Tkr Utbetalning från ansvarsförbindelsen i löpande priser Särskild löneskatt gamla utbetalningar och broms Effekt av bromsen på gamla utbetalningar Gamla utbetalningar Det bör också i resultatet finnas marginal för minskade skatteintäkter/generella statsbidrag samt oförutsedda händelser. 1 % minskning av skatteintäkterna motsvarar ca 7,8 mnkr och 1 % ökning av kommunens nettokostnader ca 10 mnkr. Ytterligare en anledning till att resultatet med marginal bör överstiga balanskravet är att skapa ett utrymme att över tiden kunna skattefinansiera investeringarna. Från 1990-talets slut till början på 2000-talet hade Timrå kommun ett stort samlat underskott på ca 300 mnkr. Ur ett generationsperspektiv bör dessa underskott hämtas igen. Underskotten har lett till att Timrå kommun har ett lågt eget kapital och en låg soliditet jämfört med andra kommuner. Inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner uppgår eget kapital i bokslutet 2013 till -229 mnkr. Under 2014 har diskonteringsräntan, som enligt gällande riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS 07), används vid År

16 16 beräkning av framtida pensionsutbetalningar varit oförändrad. Den långfristiga målsättningen har tidigare varit ett resultat efter finansiella poster på minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. De senaste fem åren ligger resultatet på minst 2 % under två av fem år. Sammanlagt för perioden ligger det på 2,0 % motsvarar det budgeterade resultatet på 5,8 mnkr 0,6 %. Resultatnivån i budget/plan på 3,0 mnkr 2015 motsvarar 0,3 %. För att på sikt uppnå ett positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner, bör resultatet efter planperiodens slut varje år ligga på minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. Låneskuld och soliditet Kommunen bör ha en beredskap för eventuella framtida finansiella svårigheter, dvs. en långsiktig betalningsförmåga och finansiell motståndskraft. En hög låneskuld gör kommunen mer sårbar och känslig för ränteutvecklingen. Kommunens låneskuld har tidigare varit högre jämfört med andra kommuner, men på senare år har den minskat. Vid utgången av 2013 uppgick kommunens långfristiga skuld till kr per invånare, jämfört med snittet för riket på kr per invånare. De senaste åren har inneburit en målmedveten minskning av den långfristiga låneskulden, som var som högst år 2001 med 345 mnkr till 135 mnkr i bokslutet Med anledning av positiva kassaflöden de sista tre åren har investeringarna dessa år delvis finansierats med egna medel. Låneskulden i bokslutet 2013 minskade med 18 mnkr vilket motsvarar årets amortering av låneskulden. Bedömningen är att för att finansiera den prognostiserade investeringsnivån 2014 på ca 70 mnkr kommer i huvudsak likvida medel att ianspråktas. I budget/flerårsplan förutses ett behov att ta upp nya lån med30 mnkr 2015 och 20 mnkr 2016 och 0 mnkr Fortsatta amorteringar på befintliga lån ska dock göras, så att låneskulden ökar netto med 14 mnkr 2015, ökar 2 mnkr 2016 och minskar 18 mnkr Soliditet är ett mått på finansiell styrka på lång sikt och anger hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. En minskning av låneskulden, allt annat lika, leder i sig till högre soliditet. Även utvecklingen av tillgångarnas värde påverkar soliditeten. Ett positivt resultat leder till högre soliditet och bättre beredskap för ökade kostnader, t.ex. avseende pensionerna som nämnts ovan, och ökade möjligheter att självfinansiera investeringar. Kommunens soliditet är låg jämfört med snittet för kommunerna, 33 % jämfört med 50 % exklusive ansvarsförbindelsen Inklusive ansvarsförbindelsen var soliditeten 2013, -34 % i Timrå och 4 % i riket För att långsiktigt förbättra kommunens finansiella styrka bör soliditeten därför successivt öka. Den högre investeringsnivån med påföljande måttliga ökning av låneskulden 2014 leder till att soliditeten beräknas uppgå till något högre nivå 2014 jämfört med 2011, för att sedan öka något under 2015 och Soliditeten enligt prognosen per den 31 augusti bedöms till 34 % för Enligt budget/plan uppgår den till 36 % 2015, 36 % 2016 och 37 % Kommunen bör på sikt, genom goda resultat och restriktivitet med att lånefinansiera investeringar även efter planperiodens slut, uppnå en positiv soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner. God ekonomisk hushållning finansiellt perspektiv Positiva resultat och återhållsamhet med lånefinansiering av investeringar ska leda till en utveckling mot ett positivt eget kapital och en positiv soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner.

17 17 Finansiella mål Med hänvisning till Vision 2015 samt den finansiella analysen kan de finansiella målen preciseras på följande sätt: 1. Resultat före extraordinära poster Resultatet före extraordinära poster bör uppgå till minst nedan angivna procentsatser av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning. 3. Soliditet Kommunens soliditet (andel av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital) ska successivt stärkas Soliditet, % Utfall Prognos Mål Mål Mål ,5 % 2,0 % 0,3 % 0,3 % 0,3 % Utfall 2014 Prognos 2015 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2. Långfristig låneskuld Kommunens långfristiga låneskuld ska i ett längre perspektiv fortsätta att minska med ca mnkr per år ska den tillfälligt tillåtas att öka och uppgå till följande belopp (mnkr): Utfall Prognos Mål Mål Mål

18 18 Verksamhetsmål I en kommun är verksamheten målet och pengarna medlen. För att långsiktigt upprätthålla en bra verksamhet måste både de finansiella målen enligt ovan och de gemensamma och nämndsvisa mål som finns för kommunens verksamhet uppnås. Hushållning i verksamheten innebär, förutom att inte förbruka mer resurser än de finansiella målen medger, också att verksamhetens omfattning, kvalitet och prioriteringar motsvarar medborgarnas behov. Verksamheten ska med andra ord bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt. God ekonomisk hushållning - verksamhetsperspektiv Det är god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv i Timrå kommun när verksamhetsmålen uppfylls inom tilldelade budgetramar. Utifrån denna definition har Timrå kommun formulerat verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa verksamhetsmål återfinns också i anslutning till Vision 2015 samt under respektive nämnd/styrelse. Koppling styrelsens/nämndernas verksamhetsmål mot Vision 2015 I kommunens vision, Vision 2015, finns fem kommungemensamma mål som handlar om tillväxt, service, livsmiljö, personalpolitik och ekonomi. Respektive styrelse/nämnds verksamhetsplan, ska vara en konkretisering och nedbrytning av visionen. De verksamhetsmål som styrelsen/nämnden formulerar i sin verksamhetsplan ska vara kopplade till de kommungemensamma målen i Vision Minst ett effektmål inom livsmiljöområdet per styrelse/nämnd ska vara kopplat till något av Västernorrlands fem profilmål inom miljöområdet. Genom att styrelsens och nämndernas verksamhetsmål är kopplade till Vision 2015, ska den uppföljning av verksamhetsmålen som sker, främst i delårsrapport och årsredovisning, visa på om utvecklingen i verksamheten går i rätt riktning för ett uppfyllande av de kommungemensamma målen. De kommungemensamma målen som finns i anslutning till Vision 2015 får anses vara de mest väsentliga för kommunen som helhet just för att de är tänkta att vara ett led i att arbeta mot visionens uppfyllelse. Med hänvisning till målens centrala betydelse för kommunens utveckling, anses de också vara av betydelse för god ekonomisk hushållning. Några av styrelsens/ nämndernas mål har valts ut som varande av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa redovisas dels i detta avsnitt nedan samt i respektive styrelses/nämnds verksamhetsplan. Vision 2015: 1. Tillväxt Timrås befolkning har år 2015 växt till personer. Med ett näringsliv i tillväxt med fler lönsamma och växande företag har nya arbetsplatser skapats. Timrå har ett livaktigt nyföretagande, expansion i befintliga företag och etablering av nya verksamheter. Klimatet för entreprenörskap och företagande är utmärkt och innefattar stimulans av entreprenörskap på alla nivåer i skolan. Kreativa läromiljöer och det livslånga lärandet är viktiga samhälls- och tillväxtmotorer. Timrå har år 2015 Norrlands bästa företagsklimat och är placerad på topp 10 vad gäller Service till företag. Timrå har förverkligat sina naturliga förutsättningar som regional knutpunkt vad gäller flyg, järnväg, vägar och sjöfart. I kommunen finns attraktiva boendealternativ och en professionell samhällsservice. Kommunstyrelsen Effektmål Tillväxt - näringsliv a) Klimatet för företagande och entreprenörskap är Norrlands bästa. Till stöd för det tillväxtfrämjande arbetet utvecklas en stark infrastruktur. b) Fler Timråbor har arbete. Andelen personer som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser som övergår till egen försörjning ska successivt öka. Styrtal a) Timrå kommuns placering i Svenskt Näringslivs undersökning om kommunernas företagsklimat. År 2015 ska den sammanlagda placeringen vara 1:a i Norrland av 54 kommuner. I del kategorin Service till företag ska placeringen vara på topp 10 av Sveriges 290 kommuner år b) 8 % av de som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser ska övergå till egen försörjning. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Öka andelen elever som väljer kommunens skolor. Styrtal Antal elever som valt kommunens skolor i förhållande till antal elever folkbokförda i kommunen. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Nämndens servicedeklaration innehåller mål om att snöröjning av gator etc. efter igångsättning ska vara avslutad inom 8 respektive 16 timmar. Målet är att 100 % av snöröjningstillfällena under år 2014 ska vara avslutade inom dessa tidsramar.

19 19 Styrtal Andelen snöröjningstillfällen som avslutas inom 8 respektive 16 timmar efter igångsättning. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Företagens ärenden är prioriterade. Handläggningstider för bygglov kan vara avgörande för ett företag vid etablering eller expansion. Styrtal I Timrå ska bygglovshandläggningen enligt servicedeklarationen inte överskrida fyra veckor, att jämföras med lagstiftningskrav på 10 veckor. Socialnämnden Effektmål Brukarnöjdheten inom socialtjänsten ska förbättras Resultatet i nationella/egna undersökningar 2015 är bättre eller lika med Styrtal Upplevelse av bemötande, kontinuitet och brukarinflytande är lika med eller högre än föregående mätning. Vision 2015: 2. Service Timrå kommun är proffs på service! Detta innebär att medborgarna möts av en förstklassig och effektiv service. Medborgarna möts av personal som är tillgänglig, lyhörd och ger snabb återkoppling. Detta innebär att varje skattekrona används på bästa sätt. Medborgarnas behov är i fokus. Detta innebär att arbetet i kommunen präglas av nytänkande och helhetssyn. Särskilt viktigt är samarbete mellan kommunens verksamheter och med andra kommuner och organisationer. Kommunstyrelsen Effektmål Information om kommunen och dess verksamheter samt de e-tjänster som finns på kommunens hemsida är av stor betydelse för medborgare, företag och andra intressenter. Antalet besök på ska öka. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål En välskött skola där varje barn, ungdom och vuxenstuderande: - Trivs och mår bra - Kontinuerligt utvecklar sina förmågor och kunskaper - Kommer att nå målen i alla ämnen - Har huvudrollen i sitt och skolans arbete Styrtal Enkät samt utdrag ur lärplattformen edwise. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Under 2015 genomföra en kundattitydmätning hos användare av Sporthallen, Tennishallen och NCChallen. Målet är att 80 % av användarna ska vara nöjda. Styrtal Andelen nöjda användare av Sporthallen, Tennishallen och NCC-hallen. Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Korta handläggningstider är viktiga för en serviceinriktad och kostnadseffektiv myndighet. Styrtal Enligt servicedeklarationen ska a) handläggningstiden för en anmälan enligt miljöbalken inte överskrida sex veckor. b) handläggningstiden för registrering av livsmedelsanläggning inte överskrida två veckor. Socialnämnden Effektmål Brukarna/medborgarna upplever att de är nöjda med de insatser de får av socialtjänsten. Resultatet i nationella/egna undersökningar 2015 är bättre eller lika med Styrtal 2015 påbörjas mätning av nöjdhetsgraden ska resultatet vara lika med eller högre än föregående år. Styrtal År 2015 ska antalet besök på öka jämfört med 2014.

20 20 Vision 2015: 3. Livsmiljö God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling präglar Timrå kommun! Timrå kommun medverkar till att ungdomar såväl som äldre har en god livskvalitet genom en väl utvecklad och kreativ skola samt en god äldreomsorg. Kommunens rika fritids- och kulturutbud ger näring till utveckling och hälsa. Timrå kommun accepterar ingen mobbning, diskriminering eller socialt utanförskap. I kommunen råder jämställdhet, mångfald och social integration. Ekokommunen Timrå fortsätter att utvecklas mot ett hållbart samhälle ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel. Klimatpåverkan och annan negativ miljöpåverkan minskar. Kommundelscentra är vackra och trivsamma. Kommunstyrelsen Effektmål Timrå kommuns klimatpåverkan ska minska. Styrtal Genom att nyttja kollektivtrafik och IT ska sträckan med personbilar och minibussar i tjänsten vara 3 % kortare än föregående år. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Till 2020 ska minst 25 % av centralt inköpta matvaror vara ekologiska. Styrtal Statistik från livsmedelsleverantör. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Minska kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter. Styrtal Kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter ska minska med minst 10 % år 2015 jämfört med år Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Klimatsmart verksamhet. Styrtal 2013 rullade nämndens bilar totalt km. Under 2015 ska den sträckan minskas med minst 10 %. Socialnämnden Effektmål Brukarna/medborgarna upplever att de insatser de får av socialtjänsten medverkar till att de kan leva ett liv som är så självständigt och meningsfullt som möjligt. Styrtal Kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse presenteras vid bokslut Vision 2015: 4. Personalpolitik Kommunen är en god arbetsgivare som medger hög grad av delaktighet, mångfald, inflytande, kompetensutveckling och ansvar för varje medarbetare. Personalens kreativitet och kompetens tas tillvara och stimuleras. Kommunstyrelsen Effektmål Friska och hälsosamma medarbetare på kommunlednings- och näringslivskontoret. Styrtal Sjuktalet förbättras i jämförelse med ett genomsnitt av de tre närmast föregående åren. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Alla positioner bemannas med personer som har den kompetens och behörighet som krävs. Personalens kreativitet tas tillvara och stimuleras. Styrtal Medarbetarenkät. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Utifrån verksamhetens mål och ett personligt ansvar ges medarbetare utrymme för utveckling, vilket gör att förutsättningarna ökar för att efterfrågade resultat uppnås. Styrtal Antalet kompetens och utvecklingsinsatser i denna riktning.

21 21 Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Friska och hälsosamma medarbetare på förvaltningen. Styrtal a) Sjuktalet förbättras i jämförelse med ett genomsnitt av de tre närmast föregående åren. b) 300 uttagna friskvårdstillfällen av de ca 800 tillgängliga. Socialnämnden Effektmål Cheferna/ledarna har ett synligt och tydligt ledarskap, ger återkoppling, uppmuntrar utveckling och tar tillvara goda idéer. Styrtal 2015 påbörjas mätning av upplevelsen av ett synligt och tydligt ledarskap, som ger återkoppling, uppmuntrar utveckling och tar tillvara goda idéer ska resultatet vara lika med eller högre än föregående år. Vision 2015: 5. Ekonomi Kommunen har handlingsfrihet på kort och lång sikt. Detta uppnås genom att det ekonomiska resultat ligger på en nivå som innebär god ekonomisk hushållning, soliditeten stärks successivt och den långfristiga låneskulden minskar. Kommunstyrelsen Effektmål Kommunstyrelsens verksamhet bedrivs inom anvisade ramar och skapar mer nytta för mindre pengar. Styrtal Budget i balans. Barn- och utbildningsnämnden Effektmål Budgetramarna är gränsen för vad verksamheten får kosta. Styrtal Positiv resultatavvikelse. Kultur- och tekniknämnden Effektmål Nämnden ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet inom fastställda budgetramar för åren Målet ska följas upp vid varje nämndssammanträde, särskilt vid tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. Styrtal En budget i balans åren Miljö- och byggnadsnämnden Effektmål Optimerad kostnadstäckningsgrad. Styrtal Intäkterna för kontroll och tillsyn ska täcka del av kostnaderna för respektive verksamhet. a) 2013 var kostnadstäckningen för kontroll enligt livsmedelslagstiftningen 70 %. Under 2015 ska den vara minst 65 %. b) 2013 var kostnadstäckningen för tillsynsverksamheten på miljö- och hälsoskyddsområdet 45 %. Under 2015 ska den vara minst 40 %. c) 2013 var kostnadstäckningen för bygglovsprövningen 88 %. Under 2015 ska den vara minst 85 %. Socialnämnden Effektmål Socialnämnden följer löpande utvecklingen av ekonomin. Uppföljning av verksamhet och ekonomi är tydlig och känd på samtliga nivåer (förvaltning - programområde - enhet) Ekonomin ska vara i balans. Styrtal Om avvikelse rapporteras initierar nämnden analys/ utredning samt föreslår åtgärder, för att få en ekonomi i balans.

22 22 Kommunens finansförvaltning Pensioner Kommunen avsätter pengar för personalens pensioner enligt den s.k. blandmodellen. I den årliga kostnaden ingår ökning av avsättning för pensioner intjänade under året (förmånsbestämd ålderspension) och utbetalningar avseende pensioner intjänade före Till detta tillkommer löneskatt om 24,26 %. Blandmodellen innehåller också en finansiell kostnad som består av räntan på pensionsavsättningen. Årets intjänade pensioner (avgiftsbestämd ålderspension), 6,83 % inklusive löneskatt, ingår också i pensionskostnaden och fördelas på verksamheterna som procentuella påslag på lönen. Fördelade kapitaltjänstkostnader I kapitaltjänstkostnaderna ingår planenliga avskrivningar och internränta. Avskrivning innebär att fördela investeringsutgiften över nyttjandeperioden och görs på en tillgångs ursprungliga anskaffningsvärde och baseras på tillgångens ekonomiska livslängd. Avskrivningstider/ekonomisk livslängd bestäms med utgångspunkt från Rådet för Kommunal Redovisnings (RKR) skrift om avskrivningar, men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Nominell beräkningsmetod tillämpas. De totala avskrivningarna beräknas till ca 31 mnkr Kapitaltjänstkostnaderna för 2015 uppgår totalt till ca 50 mnkr och har uträknats efter en internränta på 4,0 %. Det budgeterade beloppet utgör summan av en årlig finansiell ersättning för det kapital som är bundet i investeringar mellan kommunens finansförvaltning under kommunstyrelsen och övriga styrelser/nämnder. Ersättningen är en hyra för en investering under en bestämd tidsperiod. Kommunalskatteintäkter Prel. skatteintäkter 2014 Prel. skatteintäkter 2015 Förändring i % jämfört med prel. skatteintäkter ,5 mnkr 782,0 mnkr +3,5 % Generella statsbidrag och utjämning Systemet för generella statsbidrag och utjämning har från och med 2014 förändrats vad gäller inkomstutjämningen. Systemet består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och regleringsbidrag/-avgift. Inkomstutjämningen beräknas med utgångspunkt i skillnaden mellan garanterad och egen skattekraft. Kostnadsutjämningen utgår från en standardkostnad för olika verksamheter t.ex. förskola, grundskola, äldreomsorg. Standardkostnaden summeras till en strukturkostnad för hela kommunen som sedan jämförs med den genomsnittliga strukturkostnaden i riket. Kommunen får därefter ett tillägg eller avdrag beroende på om den egna strukturkostnaden ligger över eller under rikssnittet. Timrå kommuns strukturkostnad ligger något lägre än riksgenomsnittet, vilket innebär ett avdrag till kommunens statsbidrag. Strukturbidrag utgår till kommuner med liten befolkning och/eller hög arbetslöshet. Timrå får strukturbidrag p.g.a. hög arbetslöshet. Regleringsbidrag/-avgift reglerar statens totala bidragsnivå till kommuner och landsting så att den motsvarar det belopp riksdagen har anslagit. Generella statsbidrag 2015 Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Regleringsbidrag 165 mnkr -1 mnkr 2 mnkr 1 mnkr Systemet för utbetalning av kommunalskatt innebär att kommunens skatteintäkter under 2015 grundar sig på skatteunderlaget enligt 2014 års taxering (2013 års inkomster) uppräknade till 2015 års nivå enligt en riksprognos om skatteunderlagets utveckling, som framtagits av SCB. Vid 2016 års utgång finns taxeringsutfall för Då görs en avräkning mellan den prognostiserade och den verkliga utvecklingen av skatteunderlaget.

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

foto: marie zetterlund Budget och verksamhetsplan 2014-2016 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-25

foto: marie zetterlund Budget och verksamhetsplan 2014-2016 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-25 foto: marie zetterlund Budget och verksamhetsplan 2014-2016 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-25 2 Innehållsförteckning Politisk budgetskrivelse 3 Vision 2015 4 Omvärldsanalys 9 Finansiell analys

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Sammanfattning av helårsprognosen utifrån utfall per sista augusti:

Sammanfattning av helårsprognosen utifrån utfall per sista augusti: Ansvarig förvaltning ska göra en uppföljning av utfallet av sina mål per 31 samt analysera och kommentera utfallet jämfört med plan. Fyll i matrisen nedan. Fråga om du har funderingar. Beskriv resultatet

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport 2013. Timrå kommun

Delårsrapport 2013. Timrå kommun Bild 1. Vivsta centrum har fått ett rejält ansiktslyft. Foto Pär Olert Bild 3. Vi blir fler och fler som väljer att åka tåg till och från Timrå, foto Pär Olert. Bild 2. Vi har nått målet - Norrlands bästa

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Årsredovisning 2014. Timrå kommun

Årsredovisning 2014. Timrå kommun bilderna föreställer mariedals skolan, en flicka vid nationaldagsfirande på vivstavarv, ny gångväg i sörberge och invigning av hemsjukvården i kommunal regi. foto lisa källberg, marie zetterlund och kristina

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

foto ida hagberg Årsredovisning 2013 Timrå kommun

foto ida hagberg Årsredovisning 2013 Timrå kommun foto ida hagberg foto pär olert Årsredovisning 2013 Timrå kommun foto pär olert 2013 Ett år med stark framtidstro! Nu är det åter dags att lägga ett händelserikt år till handlingarna under 2013 hände

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport 2014. Timrå kommun

Delårsrapport 2014. Timrå kommun Bild 1. Årets föreningshjältar firades på Fagerstranden i samband med Folkan Waterfront. Från vänster Ewa Lindstrand, Årets Förebild Anna Hanning, Årets Förening IFK Timrå, Årets Ledare Linda Knutar och

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019 1 Planeringsförutsättningar Utblick 2016-2019 Globala situationen 2 3 Ekonomisk tillväxt Splittrat konjunkturläge i omvärlden Den globala konjunkturen står och stampar I delar av världsekonomin är utvecklingen

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Vad är prognosen för 2014

Vad är prognosen för 2014 Vad är prognosen för 2014 Annika Wallenskog Tillväxt 2 BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt Källa: SCB och Sveriges

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Framtiden ser ljus ut!

Framtiden ser ljus ut! BILDERNA KOMMER FRÅN STORA HÄNDELSER UNDER 2015. ÖVERST FRÅN HANDI-GOLFEN SOM ARRANGERADES PÅ GOLFBANAN UNDER SM-VECKAN. NEDRE RADEN ÄR STARTSKOTTET FRÅN SCA:S MILJARDINVESTERING HELIOS FÖLJT AV UTMÄRKELSEN

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 6,5 mnkr vilket är 2,9 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos och budget

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Periodrapport Juli 2015

Periodrapport Juli 2015 Periodrapport Juli 2015 Ekonomi l Resultat januari juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %) l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Carlsson Mattias Bygghammar Karin Johansson Granskning av delårsrapport 2015 Vara Kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer