1. Sammanfattning; Efter regn kommer sol Allmänt Utvecklingen till och med Folkmängden i kommunen...

Transkript

1 Utvecklingen i Alingsås kommun år 2010 samt prognoser t o m år 2019

2 1 1. Sammanfattning; Efter regn kommer sol Allmänt Utvecklingen till och med Folkmängden i kommunen Bostadsbyggande Förvärvsarbete och näringsliv Arbetspendling Förskolebarn och skolbarn Vård- och äldreomsorg...25 Bilaga 1:1 Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2010 samt trendprognos Bilaga 1:2 Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2010 samt målprognos Bilaga 1:3 Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2010 samt prognos befolkningsutveckling i befintlig bebyggelse Bilaga 1:4 Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2010 samt prognos befolkningsutveckling enligt bostadsprogrammet Bilaga 2 Prognos färdigställda bostäder enligt bostadsplaneringen Bilaga 3:1 Folkmängd i femårsklasser i planeringsområden 2010 samt trendprognos Centrum Nolby Noltorp Sörhaga Stadsskogen 116 Rosendahl Ängabo Västra Bodarna Hemsjö-Ingared. 213 Hemsjö landsbygd Ödenäs 311 St. Mellby tätort St. Mellby landsbygd. 320 Magra V Långared 332 Ö Långared Sollebrunn Gräfsnäs... 33

3 2 343 Erska landsbygd Bilaga 3:2 Folkmängd i femårsklasser i planeringsområden 2010 samt målprognos Centrum Nolby Noltorp 114 Sörhaga Stadsskogen 116 Rosendahl Ängabo 211 Västra Bodarna Hemsjö-Ingared Hemsjö landsbygd Ödenäs 311 St. Mellby tätort St. Mellby landsbygd. 320 Magra V Långared. 332 Ö Långared Sollebrunn 342 Gräfsnäs Erska landsbygd Nybygge ospec. norra kommun Nybygge ospec. södra kommun Nybygge ospec. Alingsås tätort Bilaga 4:1 Antal barn och ungdomar 1-19 år i ettårsklasser, Trendprognos Bilaga 4:2 Antal barn och ungdomar 1-19 år i ettårsklasser, Målprognos Bilaga 5:1 Antal barn i ålder 0-6 år i ettårsklasser år 2010, samt trend- och målprognos i förskoleområden Bilaga 5:2 Antal barn i ålder 6-13 år i ettårsklasser år 2010, samt trend- och målprognos i skolupptagningsområden Bilaga 5:3 Antal barn i ålder år i ettårsklasser år 2010, samt trend- och målprognos i skolupptagningsområden, årskurs 7-9, Bilaga 6:1 Antal personer 20 år och äldre år 2010 och i trendprognos Bilaga 6:2 Omsorgstagare inom vård- och äldreomsorg 2010 och i trendprognos Bilaga 6:3 Antal personer 20 år och äldre år 2010 och i målprognos Bilaga 6:4 Omsorgstagare inom vård- och äldreomsorg 2010, samt målprognos Bilaga 6:5 Folkmängd 20 år och äldre 2010 och trendprognos inom vård- och äldreomsorg, på kommundelar Södra kommunen, Hemsjö-Ingared Norra kommunen, Bjärke Alingsås Bilaga 6:6 Omsorgstagare inom vård- och äldreomsorg 2010 och trendprognos Södra kommunen, Hemsjö-Ingared Norra kommunen, Bjärke... 53

4 3 Alingsås Bilaga 6:7 Folkmängd 20 år och äldre 2010 och målprognos inom vårdoch äldreomsorg, på kommundelar Södra kommunen, Hemsjö-Ingared Norra kommunen, Bjärke Alingsås Bilaga 6:8 Omsorgstagare inom vård- och omsorg 2010 och målprognos Södra kommunen, Hemsjö-Ingared Norra kommunen, Bjärke Alingsås Bilaga 7: Kartor med områdesindelningar efter nyckelkoder Alingsås kommundel Bjärke kommundel Hemsjö kommundel

5 1 1. Sammanfattning; Efter regn kommer sol Befolkningsprognoser är värdefulla nyckeltal för planeringen och är betydande faktor i kommunens omvärldsbevakning. Fördelningen av pengar och personal utgår från statistik och prognoser över befolkningen. I Alingsås nya styrmodell kommer volymförändringar till följd av demografi att justeras centralt. Det innebär att befolkningsstatistiken blir ett viktigt instrument för resursfördelningen. I styrmodellen läggs också stor vikt vid betydelsen av att finna relevanta mätbara mått, så kallade indikatorer, kopplade till fullmäktiges prioriterade mål. En större fokus läggs också på att analysera resultatet. Ett relevant statistiskt underlag är därför en viktig förutsättning för arbetet i den nya styrmodellen. De förändringar som uppstår i befolkningsstrukturen har inverkan på boende, sysselsättningen, arbetspendlingen, de kommunala verksamheterna och på ekonomin. Samhällsutvecklingen med utgångspunkt från prognoserna beskrivs i kapitlen Visionen analyseras i målprognosen ( invånare år 2019), som jämförs med trendprognosen. Trendprognosen följer i princip gällande samhällsutveckling. Utvecklingen mellan prognoserna ser olika ut, vilket till stor del beror på hur många inflyttningsklara bostäder som antas finnas varje år. Kommunen kan påverka utvecklingen genom arbetstillfällen och bostadsbyggande. Folkmängden i trendprognosen visar på invånare år I målprognosen blir det framförallt fler i förvärvsarbetande ålder och fler förskole- och skolbarn. Trendprognosen visar på en minskning av personer i förvärvsarbetande ålder, med ca Kollektivtrafiken är viktig för att uppnå de övergripande målen för ett hållbart Alingsås. Den är också viktig för att locka boende till kommunen. Alingsås kommun har under flera år satsat stort på kollektivtrafiken och den har vunnit stort gehör från resenärerna och resandet har ökat kraftigt. En fortsatt satsning på hållbar utveckling förutsätter fortsatta förbättringar. Nålsögat är Västra stambanan, som har en kraftig ökning av antalet resenärer och svårigheter att snabbt få till en utbyggnad. Högkonjunkturen gynnar utvecklingen t o m år 2014 och fler kommer i arbete. Enligt målprognosen behöver kommunen satsa lägst på 800 nya arbetstillfällen för att minska arbetslösheten och uppnå en god sysselsättning i kommunen. Befolkningsstrukturen visar att andelen i förvärvsarbetande ålder minskar. Det är inte heller realistiskt att planera för att den ska bibehållas. I princip förutsätter det en fördubbling av folkmängden till år Prognos inflyttningsklara bostäder är beräknade så att målprognosen ska bli invånare år Behovet blir bostäder. En fortsatt utveckling enligt trendprognosen kan bostadsbyggandet vara på en låg nivå. Omflyttningar och att det föds många barn påverkar på utvecklingen. Skulle det vara en fortlöpande trend, så finns det förutsättningar för en högre befolkningstillväxt än vad trendprognosen visar, om samhällsutvecklingen i övrigt blir gynnsam. Antalet bostäder som behöver byggas för att uppnå invånare påverkas av hur flyttningsrelationerna ser ut de kommande åren i befintlig bebyggelse. För närvarande är inflyttningen till befintlig bebyggelse hög, särskilt till norra kommunen, Ängabo och Hemsjö- Ingared med tillhörande landsbygd. Unga familjer flyttar ut på landet och det är främst där

6 2 som barnafödandet är högt. Trots det är antalet födda barn flest i Alingsås tätort. På landsbygden ökar kraven på samhällsservice och kollektivtrafik. Äldre över 65 år är mest intresserade av bostadsrättslägenheter, följt av hyresrätter. Barnfamiljer vill helst bo i småhus med eget ägande, men som andra alternativ kommer bostadsrätter med småhus. Analysen kan användas för att diskutera vilka boendeformer som man har behov för att planera i områdena, beroende på befolkningssammansättning, service, skola och omsorg. Planeringen av bostäder påverkar skola och omsorg för barn och ungdomar väsentligt. I befintligt bostadsbestånd förblir antalet barn 1-6 år oförändrat t.o.m. år 2014 och ökar med 20- tal tom år Grundskolebarnen ökar med ca 200 resp.500. Om den planerade byggnationen genomförs enligt målprognosen, ökar antalet barn i åldern 1-15 år med t o m år Gymnasieeleverna fortsätter att bli färre, Bostadsplaneringen behöver överensstämma med befolkningsförändringarna i bostadsområdena och att det finns en samplanering med utbyggnaden tillsammans med skola och barnomsorg. Befolkningens medelålder fortsätter att öka. Männens medelålder är nu ca 40 och kvinnornas är ca 43 år. Den höga medelåldern indikerar att kommunen har många gamla, färre i förvärvsarbetande ålder och att försörjningsbördan blir tyngre. Omsorgsbehovet för gamla ökar med ca 170 platser i målprognosen och med ca120 platser i trendprognosen till år Födelsenettot har varit positivt sedan år 2004 och antas förbli det för alla prognosår. I Alingsås föds det fortfarande fler barn/kvinna än i riket. Trenden är att det blir ännu fler barn i förskoleåldern och färre gymnasieungdomar, eftersom födelsetalen under 1990-talet var låga. Enligt trendprognosen kommer befolkningstillväxten bli ca 0,7 % varje år t o m år För att uppfylla målprognosen behöver tillväxten bli ca 1,2 % årligen.

7 3 2 Allmänt Denna sammanställning innehåller en beskrivning av hur befolkningsstrukturen har förändrats t o m år 2010 och en befolkningsprognos med sikte på år Befolkningsförändringarna under de tre sista åren påverkar delvis underlaget till befolkningsprognosen för kommunen totalt och för kommunens delområden. Befolkningen förändras genom dödsfall, födslar, inflyttning och utflyttning 1. Ett antagande görs om de fyra förändringsfaktorerna. Kohortmodellen används, som innebär att åldersklasserna uppräknas med ett år i taget. Beräkningen av antalet födda sker med hjälp av åldersspecifika fruktsamhetstal för kvinnor. Fruktsamheten anger antalet födda barn per kvinnor i resp. ettårsklass. Mängden födda beror både på nivån på fruktsamheten och antalet kvinnor och deras fördelning i intervallet år. Därtill tillkommer en bedömning av antalet färdigställda bostäder. Olika scenarier för utvecklingen redovisas i materialet. En trend- och en målprognos 2 redovisas med sikte på år Målprognosen har målet att uppnå invånare år I delområdesprognoserna tas hänsyn i varje område till bebyggelsens ålder och struktur, dvs. vilka som bor där, boendetäthet, åldersrelaterad in- och utflyttning, födda och döda, samt en prognos om inflyttningsklara bostäder fördelat på bostadstyper. Delområdesprognoserna avstäms med kommuntotalen. Mellan trend- och målprognosen finns skillnader i bostadsbyggande, vilket ger utslag i befolkningsstrukturen. Skillnaderna kan användas för diskussioner och planering av ytterligare insatser för att uppnå befolkningsmålet och förbättra kommunens framtida förutsättningar. I Alingsås nya styrmodell kommer volymförändringar till följd av demografi att justeras centralt. Det innebär att befolkningsstatistiken blir ett viktigt instrument för resursfördelningen. I styrmodellen läggs också stor vikt vid betydelsen av att finna relevanta mätbara mått, så kallade indikatorer, kopplade till fullmäktiges prioriterade mål. En större fokus läggs också på att analysera resultatet. Ett relevant statistiskt underlag är därför en viktig förutsättning för arbetet i den nya styrmodellen. 1 Grunddata SCB 2 Både trendprognosen och målprognosen innehåller en analys av nuvarande förhållanden. I trendprognosen ingår en uppskattning av den kommande utvecklingen. Målprognosen tar sikte på år 2019 att bli invånare.

8 4 3 Utvecklingen till och med 2010 Diagram 1: Befolkning 2000 och 2010 Antal w Ålder Befolkningens medelålder fortsätter att öka lite varje år. Männens medelålder är nu 40,4 och kvinnornas är 42,6. Det kan jämföras med rikets, 40,0 för män och 42,1 år för kvinnorna. Förändringar i medelåldern i kommunens planeringsområden finns i tabell 1. Den höga medelåldern indikerar att kommunen har många gamla. I Centrum och Nolby har medelåldern minskat, vilket beror utflyttning av äldre +65 år. I Rosendal har medelåldern ökat mest, 1,8 år. I Långared, Sollebrunn, Gräfsnäs och i Erska landsbygd är medelåldern lägst och är under 40 år. Tabell 1: Medelåldern i planeringsområdena 2000 och 2010 Område Centrum 48,8 48,6 112 Nolby 44,6 44,0 113 Noltorp 44,1 43,4 114 Sörhaga 42,2 43,3 115 Stadsskogen 41,3 42,8 116 Rosendal 40,4 42,2 117 Ängabo 40,3 41,5 211 V Bodarna 40,3 41,3 212 Hemsjö-Ingared 40,2 41,2 213 Hemsjö landsbygd 40,1 40,8 220 Ödenäs 40,0 40,7 311 St Mellby tätort 39,9 40,7 312 St Mellby landsbygd 38,8 40,2 320 Magra 38,4 40,1 331 V Långared 38,2 39,9 332 Ö Långared 38,1 39,8 341 Sollebrunn 37,9 37,6 342 Gräfsnäs 37,4 37,0 343 Erska landsbygd 35,7 36,5 Summa 40,3 41,5 I diagram 1 visas att de största förändringarna har skett bland barn och äldre. Antalet barn i åldern 0-5 år har blivit fler, men däremot har barnen i åldern 7-16 år blivit färre. Folkmängden i förvärvsarbetande ålder år har ökat med men utgör en lägre andel av befolkningen än under år 2000, nu 56,2 % mot tidigare 56,3 %. De äldre i åldern år har ökat med 1,7 % och personer över 80 år med 1,9 %. Efter år 2004 har kommunen haft ett födelseöverskott (dvs. fler födda än döda) och antalet födda barn är ca 441 per år mellan åren I Alingsås föds fler barn per kvinna än i riket, vilket presenteras i diagram 2. Utvecklingen förutsätts fortsätta under prognosperioden. Antagandet bygger på SCB: s prognos om utvecklingen i riket och att index för fruktsamheten i Alingsås är ca 10 % högre än rikets. Flest barn/kvinna föds det i Erska landsbygd 3,1 och i Sollebrunn och i Nolby föds det lägst, bara 1,6. Generellt är födelsetalen högre på landsbygden än i tätorterna.

9 5 Diagram 2: Antal födda/kvinna i planeringsområdena 20109, jämförelse med kommunen totalt och riket 4,0 3,5 Riket 1,9 barn Alingsås kommun 2,1 barn 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Erska landsbygd Magra V Bodarna Ödenäs Hemsjö landsbygd V Långared Hemsjö-Ingared Ö Långared St Mellby landsb Noltorp Stadsskogen Ängabo Sörhaga St Mellby tätort Rosendal Gräfsnäs Centrum Nolby Sollebrunn Diagram 3: Antal barn under 1 år i planeringsområdena år Noltorp 115 Stadsskogen 117 Ängabo 112 Nolby 111 Centrum 116 Rosendal 212 Hemsjö-Ingared 211 V Bodarna 213 Hemsjö landsbygd 332 Ö Långared 331 V Långared 341 Sollebrunn 312 St Mellby landsbygd 343 Erska landsbygd 114 Sörhaga 320 Magra 342 Gräfsnäs 220 Ödenäs 311 St Mellby tätort

10 6 I diagram 3 framkommer att trots att barnafödandet enligt diagram 2 är högt på landsbygden, så är antalet barn under 1 år flest i Alingsås tätort år Antalet fertila kvinnor och inflyttning har stor betydelse. I diagram 4 och 5 redovisas in- och utflyttning samt födda och döda för perioden Diagram 4: Förändring i antal födda och döda döda födda födelseöverskott De åldersspecifika dödsriskerna för både män och kvinnor var lägre än i riket år Dödsriskerna var 8 % lägre för männen och 2 % lägre för kvinnorna än i riket. De förmodas vara oförändrade under prognosperioden Under perioden har antalet in- och utflyttade varierat stort och visar på en stigande trend. Under år 2010 blev inoch utflyttningen resp och nettot blev 208 personer, lägre än året innan, se diagram 4. Diagram 5: In- och utflyttning De inflyttade har tidigare främst varit bosatta i inflyttade Göteborg, Vårgårda och Lerum. Det är också dit som utflyttade alingsåsare flyttar mest. Det blir ett positivt netto av nettoflyttning flyttningarna med 167 personer från dessa kommuner. Diagram 6 visar relationen flyttningar mellan Alingsås kommun och andra kommuner i landet, som alingsåsare har mest flyttningsrelationer med. Den 31 december 2009 var folkmängden i Alingsås kommun invånare, vilket innebär att befolkningsökningen var, 0,7 %.

11 7 Diagram 6: In- och utflyttning i 5-årsklasser Inflyttade 2010 Utflyttade 2010 Inflyttade 2000 Utflyttade Diagram 6 visar på in- och utflyttning i åldersklasser år 2010 och på en jämförelse med år2000. Alingsås kommun har främst en inflyttning av barnfamiljer. Fler ungdomar efter gymnasieålder flyttar från kommunen än till kommunen. Deras föräldrageneration flyttar efter och så uppkommer det generationsväxlingar i kommunen och blir märkbar i olika områden. En intressant iakttagelse är att utflyttningen är större än inflytningen under år 2010 av dem som är äldre än 70 år. Framförallt flyttade de som har varit bosatta i Centrum, Nolby och i Stadsskogen. Under de föregående åren har inflyttningen av dem som var +50 år varit positiv. Under 2010 har trenden brutits och nettot blev -14! Diagram 7: Flyttningar mellan Alingsås kommun och andra kommuner i landet år Flyttar från Flyttar till Göteborg 1442 Vårgårda Övriga Västra Götaland 1441 Lerum 1490 Borås 1488 Trollhättan 1445 Essunga 1481 Mölndal 1402 Partille 1466 Herrljunga 1440 Ale Rörligheten 3 i kommunen var under år %, vilket stämmer med tidigare år. Nolby, Centrum och Ängabo hade den högsta inflyttningen. Nolby hade den största negativa inflyttningen året innan och man kan förmoda att det pågår en generationsväxling där. I områden där förtätning/utglesning visar på negativa tal, kan man förvänta sig att det sker en generationsväxling. Efter några års minskning av andelen äldre över 65 år i Centrum, ökade andelen 3 Rörligheten beräknas enligt (inflyttning + utflyttning)/totala folkmängden %

12 8 med 2 % till 31 % av folkmängden antalet barn och ungdomar minskade marginellt med 0,2 % (-13). Tabell 2: Omflyttningar 2010 Område Folkmängninninnetto utglesn. hetstal % Inflytt- Utflytt- Flyttnings- Förtätn./ Rörlig- Centrum ,2 40,0 Nolby ,0 27,2 Noltorp ,1 18,6 Sörhaga ,9 28,7 Stadsskogen ,3 26,5 Rosendal ,4 20,0 Ängabo ,6 19,6 Västra Bodarna ,6 15,7 Hemsjö-Ingared ,2 15,6 Hemsjö landsbygd ,9 11,8 Ödenäs ,3 15,7 Mellby tätort ,6 22,1 St Mellby landsbygd ,9 13,7 Magra ,6 17,3 V Långared ,3 17,1 Ö Långared ,3 14,0 Sollebrunn ,7 15,8 Gräfsnäs ,0 25,4 Erska landsbygd ,7 14,5 Restförda ,8 73,7 Kommun ,6 9,2 Diagram 8: förvärvsintensiteten i Alingsås kommun % ,1 76,0 77, ,6 72, år år År Förvärvsintensiteten, som är andelen förvärvsarbetande i åldern samt i åldern år, har ökat kraftigt till år 2008 och därefter var det en nedgång under lågkonjunkturen Förvärvsintensiteten år 2010 är en uppskattning i förhållande till att antalet arbetslösa minskade med personer mellan åren 2009 och 2010 och uppskattas till ca 77 % i åldern år och till 83,2 % i åldern år. Förvärvsintensiteten följer konjunkturerna under åren.

13 9 Diagram 9 visar på snabba förändringar i konjunkturen och i minskad arbetslöshet som konsekvens, vilket är särskilt synbart under 2009 och För närvarande är det högkonjunktur och arbetslösheten är på väg att sjunka. Antalet arbetslösa i februari motsvarar 3,3 % av dem i arbetsför ålder år, se diagram 8. Det kan jämföras med länet och riket som hade 4,5 resp. 4,3 %. Diagram 9: Öppet arbetslösa i Alingsås kommun per månad Antal arbetslösa Genomsnitt per år Under sommarmånaderna ökar arbetslösheten generellt. Det beror på att många ungdomar som slutar skolan söker arbete. Det har varit snabba växlingar och det kan förändras snabbt med ca 1000 färre arbetslösa inom några månader och uppgången kan också ske snabbt. Diagram10: Andel arbetslösa ungdomar i riket, länet och i Alingsås mars 2009, 2010 och 2011 % Riket Länet Alingsås Den höga ungdomsarbetslösheten har gått ner drastiskt, från ca 17 % till 4,4 %. Ungdomsarbetslösheten år är fortfarande något högre i Alingsås än i länet och i riket, se diagram 10.

14 10 Diagram11: Jämförelse av sysselsättningen inom näringsgrenar i Alingsås kommun, jämfört med länet och riket 2009, enligt SNI % 30,0 25,0 kommunen regionen riket 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 vård och omsorg handel utbildn tillverkn o utv byggverks. kultur o personl tj ftgstjänster transp o magasin offentl förvaltn o försvar hotell- o restaurang info o komm. jord-,skogsbr o fiske fastighet energi o miljö finans- oförsäkr okänd Tabell 3: Arbetspendling från Alingsås år 2009, år Kommun Män Kvinnor Båda könen Göteborg Vårgårda Lerum Borås Partille Mölndal Trollhättan Härryda Herrljunga Stockholm Essunga Vara Vänersborg Ale Kungälv Skövde Mark Kungsbacka Övriga landet Summa Handeln, vård- och omsorgsverksamheterna är de största och växande näringsgrenarna i kommunen. Vård- och omsorgsverksamheten har fortsatta att minska mellan åren 2008 till Tillverkningsindustrin har varit den tredje största näringsgrenen, men nu är utbildningen den tredje största näringsgrenen i kommunen. Byggverksamheten fortsätter att öka och har en något högre andel än länet och riket. Antalet arbetspendlare från Alingsås kommun till andra kommuner var personer, vilket är en minskning med ca 300 mot året innan. Arbetspendlarna är ca 41 % av de förvärvsarbetande som är bosatta i kommunen. Majoriteten av dem pendlade inom Västra Götalands län, totalt Männen reser mer än kvinnorna och reser längst. De flesta pendlare reser i riktning mot Göteborg. Totalt är det personer som arbetar i nå- 4 En ny standard för branschindelning av det svenska näringslivet har börjat införas från och med år SNI 2007 är en svensk variant av den nya versionen av EU: s näringsgrensindelning, kallad NACE Rev. 2.

15 11 gon av kommunerna Lerum, Partille eller Göteborg. Även i Mölndal finns många från Alingsås (246 st.). I den andra riktningen Vårgårda och Herrljunga arbetar totalt 806 personer från Alingsås.

16 12 4 Folkmängden i kommunen Vision 2019: Antalet barn och ungdomar 0-15 år ökar med Antalet ungdomar år blir ca 325 färre De i förvärvsarbetande ålder år ökar med ca 945 Äldre över 65 år blir ca fler Analysen har två olika framtidsbilder, målprognos och trendprognos. Trendprognosen förutsätter att nuvarande utveckling kommer att hålla i sig. Målprognosen är beräknad enligt kommunens vision att folkmängden ska bli invånare år Syftet med att ta fram en vision är en viljeinriktning att förändra den rådande samhällsutvecklingen mer positivt och utmanande. Trendprognosen pekar på en tillväxt med ca personer t o m år 2014 och ca personer t o m år Denna prognos visar på en högre befolkningsökning än året innan. Folkmängden uppskattas bli år 2014 och ca år Om målprognosen uppfylls, anger den ca invånare år Diagram 12: Jämförelse av befolkningsstrukturen i femårsklasser år 2019 mellan trendprognos och målprognos diff män diff kvinnor w Diagram 12 visar skillnaden mellan mål och trendprognos i femårsklasser och kön. Målprognosen ger ett större utfall av folkmängden framförallt i förvärvsarbetande ålder och av barn än trendprognosen. I diagrammen visas detta på specifika åldersgrupper. Målprognosen visar hur befolkningsstrukturen skulle förändras, om folkmängden blir invånare år Trots att målprognosen skulle ge något fler i förvärvsarbetande ålder än trendprognosen, kommer andelen personer i åldern år att enbart bli 53 %, 1 % högre än i trendprognosen. Folkökningen i prognoserna beror främst på in- och utflyttning, som också påverkas av antalet färdigställda bostäder. Födelsenettot antas förbli positivt för alla åren. Antalet födda förväntas vara stabilt i trendprognosen t.o.m. år I målprognosen blir antalet födda drygt 520 år Såväl födelse- som flyttningsnettot förväntas vara positivt under perioden. Enligt trend-

17 13 prognosen kommer befolkningstillväxten bli i genomsnitt ca 0,7 % t o m år För att uppfylla målprognosen behöver tillväxten bli drygt ca 1,2 % årligen. En jämförelse av åldersklasser mellan åren och med riket, se tabell 4, visar främst att andelen i förvärvsarbetande ålder år är i princip oförändrad i Alingsås kommun. Skillnaden mellan åren är också liten i riket. Andelen i förvärvsarbetande ålder är fortfarande lägre än i riket. Andelen barn tom grundskoleåldern är 3 % fler i Alingsås, och andelen gymnasieungdomar är marginellt något högre. De äldre över 75 år är ca 0,5 % fler än i riket och prognoserna visar på en ytterligare ökning i kommunen. Tabell 4 Jämförelse av åldersfördelningar Alingsås kommun i prognosalternativen med rikets 2000 och 2010 Riket % Alingsås% Trendprognos Målprognos Ålder ,0 1,2 1,0 1,2 1,2 1, ,0 2,4 1,9 2,5 2,6 2, ,6 4,6 4,8 4,9 5,2 5, ,2 3,2 4,3 3,3 3,9 3, ,8 6,3 9,0 6,7 7,6 7, ,5 5,4 5,1 5,6 4,3 4, ,7 58,4 56,3 56,2 52,3 52, ,3 10,0 8,2 10,5 12,2 11, ,6 5,8 6,8 6,2 7,7 7,5 85-w 2,3 2,7 2,5 2,9 2,9 2,8 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 För att förändra strukturen behövs andra åtgärder utöver bostadsproduktionen. Bostadsmarknaden är konjunkturberoende och därför redovisas också en prognos på befolkningsförändringar i befintlig bebyggelse. I bilaga 1 finns befolkningen i åldersklasser för bägge prognoserna 5. Därutöver finns en prognos som utgår från prel. bostadsplanering , som innehåller fler bostäder än vad som behöver planeras för att uppnå befolkningsmålet. Om allt blir färdigbyggt enligt programmet, skulle folkmängden kunna uppgå till invånare år T o m år 2014 skulle folkmängden kunna bli Tabell 5: Befolkningsförändringar Alingsås kommun , trendprognos År Folkmängd Födda Döda Födelse netto Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto Folkökning I tabell 5 och 6 visas befolkningsförändringarna enligt trend- och målprognos. I bilaga 3 redovisas mål och trendprognos i planeringsområdena Områdena Stadsskogen, Ängabo, Östra Långared och Hemsjö-Ingared med landsbygd kommer att ha förhållandevis stora befolkningsökningar i befintlig bebyggelse t o m år Utöver folkmängden i plane- 5 Prognoserna finns också på kommunportalen, under kommunledning och verktyg.

18 14 ringsområdena tillkommer en prognos för folkmängden som härrör från nybyggnation som inte är specificerad till något särskilt område. Under år 2010 är det ett 70-tal personer som blir ca 605 i målprognosen år Tabell 6: Befolkningsförändringar Alingsås kommun , målprognos År Folkmängd Födda Döda Födelse netto Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto Folkökning Diagram 13: Antal barn under ett år, utveckling , mål- och trendprognos mål trend Antalet barn 0-6 år ökar mer i målprognosen än i trendprognosen. Tom år 2014 är det ca 50 fler i målprognosen än i trendprognosen och t.o.m. år 2019 blir skillnaden ca 230. Det ökar behovet av omsorg för åldersgruppen. Skillnaden i antalet barn i grundskoleåldern är större, ca 120 t.o.m. år 2014 och ca 660 tom år 2019 (se vidare kap.10). Diagram 14: Antal barn i åldern 1-6 år, utveckling , mål- och trendprognos mål trend

19 15 Diagram 15: Antal barn i åldern 7-15 år, utveckling , mål- och trendprognos mål trend Diagram 16: Antal ungdomar i åldern år, utveckling , mål- och trendprognos mål trend Gymnasieungdomarna minskar i bägge prognoserna t o m år Därefter uppkommer en liten ökning. Tom år 2014 minskar ungdomarna med 325 i målprognosen och 345 i trendprognosen. Tom år 2019 är minskningen 245 resp.285 ungdomar. Diagram 17: Antal ungdomar och vuxna i åldern år, utveckling , mål- och trendprognos mål trend Diagram 18: Antal äldre ålder år, utveckling , i mål- och trendprognos mål trend

20 16 Diagram 19: Antal gamla 80 år och äldre, utveckling , mål- och trendprognos mål trend

21 17 5 Bostadsbyggande Vision 2019: Alingsås kommun behöver minst nya bostäder. Antalet bostäder som behöver byggas för att uppnå invånare påverkas av hur flyttningsrelationerna ser ut de kommande åren i befintlig bebyggelse. För närvarande är inflyttningen till befintlig bebyggelse hög och det föds många barn. I en del områden sker en generationsväxling, som t.ex. i Hemsjö-Ingared. Bostadsbyggandet påverkar särskilt behovet av skola och omsorg för barn. Planeringen behöver överensstämma med befintliga befolkningsförändringar i bostadsområdena och att det finns en samplanering med utbyggnaden tillsammans med skola och barnomsorg. Under år 2010 planerades 54 småhus och byggnationen blev 23 lägenheter i flerbostadshus och 49 småhus. De färdigställda bostäderna i tabell 7 är beräknade så att målprognosen ska bli invånare år Det finns osäkerheter om vad som kommer att bli igångsatt de närmaste åren, eftersom efterfrågan styr bostadsproduktionen. Folkökningen påverkas i viss utsträckning av hur många och vilka bostäder som produceras. Behovet blir lägst bostäder som ska vara färdiga senast år Ströobjekten är inte specificerade till något område utan beror mer på var någonstans man hittar en tomt och söker bygglov. För att klara trendprognosen behövs väldigt få nya bostäder, ca 165. Orsaken är att det pågår en generationsväxling och ett högt barnafödande i vissa områden, motsvarande den under 90-talet. Då ökade folkmängden i princip utan någon nyproduktion. Diagram 20: Bostadstypens påverkan på ålderssammansättningen t o m år % w % 60% % 20% % Målprognos Enl.prel. bostadsplanering Småhus Hyreslgh Brf lgh

22 18 Tabell 7: Prognos färdigställda bostäder för att uppnå målprognosen Område Bostadstyp Totalt Gustav Adolf bostadsrätt, lgh Gustav Adolf hyresrätt, lgh Brunnsgården hyresrätt, lgh Landskyrkan äldrehyresrätt Stadskärnan bostadsrätt, lgh Nolby sydöst hyresrätt, lgh Tomtered äganderätt, småhus Tomtered hyresrätt, lgh Norra Tegelbruket o Hulabäck äganderätt, småhus Sörhaga bostadsrätt, lgh Sörhaga äganderätt, småhus Lövekulle äganderätt, småhus Stadsskogen bostadsrätt, lgh Stadsskogen hyresrätt, lgh Stadsskogen äganderätt, småhus Mariedal äganderätt, småhus Prästeryd äganderätt, småhus Rothoffskärr äganderätt, småhus Ängabo östra äganderätt, småhus Ängabo östra bostadsrätt, lgh Ängabo västra hyresrätt, lgh Ängabo västra äganderätt, småhus Hjälmared Kvarndammen äganderätt, småhus Västra Bodarna bostadsrätt, lgh Västra Bodarna äganderätt, småhus Ingared äganderätt, småhus Hallen Råbockekullen mfl äganderätt, småhus Långareds centrum bostadsrätt, lgh Långareds centrum äganderätt, småhus Ströobjekt södra kommun äganderätt, småhus Ströobjekt norra kommun äganderätt, småhus Ströobjekt Alingsås tätort äganderätt, småhus bostadsrätt, lgh Summa hyresrätt, lgh äganderätt, småhus äldrehyresrätt Summa Samtliga uppkomma år 2013 med 2,1%! I diagram 20 visas hur bostadstypen påverkar ålderssammansättningen. Diagrammet visar effekter exkl. befintlig bebyggelse. Målprognosen har färdigställda bostäder enligt tabell 7 och den jämförs med preliminär bostadsplanering , se bilaga 2. De tre övriga staplarna visar på ensidigt bostadsbyggande och utgår från antalet bostäder för att uppnå målprognosen. Den preliminära bostadsplaneringen ger möjligheter att byggas bostäder to m år T.o.m. år 2014 kan det vara möjligt att färdigställa 940 bostäder. Med nuvarande förutsättningar skulle det kunna innebära en genomsnittlig befolkningsökning mellan åren med ca 1,7 %. Den största ökningen skulle kunna Äldre över 65 år är mest intresserade av bostadsrättslägenheter, följt av hyresrätter. Barnfamiljer vill helst bo i småhus med eget ägande. Småhusen ger den största effekten på folkökningen, invånare i småhus. Analysen kan användas för att diskutera vilka boendeformer som man kan planera för i olika områden och var, beroende på behov av service, skola och omsorg.

23 19 6 Förvärvsarbete och näringsliv Vision 2019: Alingsås kommun behöver satsa på lägst 800 nya arbetstillfällen för att uppnå en god sysselsättning med bibehållen självförsörjning Diagram 21: Andel förvärvsarbetande i ålder år i trend- resp. målprognos i förhållande till totala folkmängden % faktisk utveckling trendprognos målprognos Diagram 21 visar på hur trend- och målprognosen påverkar andelen förvärvsarbetande av totalbefolkningen och att försörjningsbördan kommer att öka. Andelen i förvärvsarbetande ålder minskar i bägge prognoser, eftersom medelåldern stiger och det föds fler barn. Det medför också att det blir färre som försörjer resten av befolkningen. Antalet personer i förvärvsarbetande ålder ökar dock. Antalet förvärvsarbetande i ålder 16 år och äldre var personer under år Därefter har antalet arbetslösa minskat med ca personer. Antalet arbetstillfällen i kommunen var i kommunen, en minskning med ca 350 arbetsplatser, vilket innebär att självförsörjningsgraden sjönk kraftigt till 73,4 %. I prognosen har självförsörjningsgraden uppräknats med hänsyn till lägre arbetslöshet och uppskattas till 77 % år Befolkningsstrukturen påverkar andelen i förvärvsarbetande ålder. Det är inte heller realistiskt att planera för att den ska bibehållas. Trend- och målprognoserna i diagram 22 visar antalet personer i förvärvsarbetande ålder år och hur sysselsättningen kan förändas om arbetslösheten minskar ytterligare tom år I diagrammet visas ett scenario där arbetslösheten to m år 2014 är på den lägsta nivån under 2008, i genomsnitt 455 arbetslösa per månad. Om det skulle inträffa, blir sysselsättningen högre än i målprognosen t.o.m. år Efter år 2014 visas vad som skulle kunna in-

24 20 träffa om arbetslösheten ökar till 1000 personer i genomsnitt/år. En sådan utveckling visar att sysselsättningen skulle understiga trendprognosen. Diagram 22: Antal förvärvsarbetande i ålder år i trend- resp. målprognos och arbetslöshetens påverkan på trendprognosen trendprognos målprognos arbetslöshetseffekt Diagram 23: Prognos antal arbetstillfällen med 2007 års självförsörjningsgrad 82 % i målprognosen och jämförelse med aktuell självförsörjningsgrad 80 % i mål- och trendprognos Diagram visar hur själv försörjnings- graden påver kas av att antalet personer i förvärvsarbetande ålder som är bosatta i kommunen Trendprognosen visar att trendprognos, 80% målprognos, 82% målprognos, 80% behovet av antalet nya arbetsplatser minskar med ca 330 och i målprognosen ökar behovet med 395. Om självförsörjningsgraden skulle komma upp till 2007 års nivå, skulle antalet sysselsatta kunna motsvara en ökning med ca 755. Självförsörjningsgraden påverkas av hur många arbetstillfällen som finns i kommunen och hur många i arbetsför ålder som är bosatta i kommunen. Självförsörjningsgraden har inget samband med hur många av de boende också arbetar i hemkommunen. 6 Självförsörjningsgraden beräknas utifrån dagbefolkningen (antalet personer som arbetar i Alingsås kommun) i förhållande till nattbefolkningen (boende) i förvärvsarbetande ålder. Det kan ses som ett mått på sysselsättningen i kommunen.

25 21 7 Arbetspendling Vision 2019: Arbetspendlingen från Alingsås kommun ökar med ca 200 personer och målet är enligt K2020 att fördubbla marknadsandelen med kollektiva resor Kollektivtrafiken är viktig för att uppnå de övergripande målen för ett hållbart Alingsås. Den är också viktig för att locka boende till kommunen. Alingsås har under flera år satsat stort på kollektivtrafiken och den har vunnit stort gehör från resenärerna och resandet har därmed kraftigt ökat. En fortsatt satsning på hållbar utveckling förutsätter fortsatta förbättringar. Nålsögat är utvecklingen utmed Västra stambanan, som har en kraftig ökning av antalet resenärer och svårigheter att snabbt få till en utbyggnad. Diagram 24: Faktiskt antal resor på pendeltåget Alingsås-Göteborg, samt prognos fördubblingsmål K2020 t.o.m. år Antal resor En ökning av antalet resor med 4,7% varje år, från år 2009 samt ytterligare 7,3% år 2013 mht trängselskatten. Därefter 6%/år. Samma utveckling som åren Enligt Västtrafik är Kapacitetstaket uppnått år Prognos fördubbling av arbetspendlarnas marknadsandel Antal resor som utgår från fördubblat antal resande år 2006 År Kommunens mål är att behålla en hög självförsörjningsgrad. En rundare region kan innebära att fler arbetspendlar både till och från kommunen, med en bibehållen hög självförsörjningsgrad. Både in- och utpendlingen har ökat genom åren. Utpendlingen minskade under år 2009, vilket är knutet till den dåvarande lågkonjunkturen. Med tanke på rådande högkonjunktur torde arbetspendlingen ha återgått till tidigare högre nivåer än under år Utpendlingen 7 Västra stambanegruppen: Rapport Kapaciteten på Västra stambanan, Analys av kapacitetsbehovet år 2011.

26 22 till kommuner i regionen har ökat med nästan 10 % sedan år Inpendlingen ökade med 2 %. Arbetspendlingen påverkas av var arbetsplatserna finns och typ av arbeten. Enligt trendprognosen skulle antalet arbetspendlare kunna minska med ca 160 till år 2019, om nuvarande förutsättningar fortsätter. Orsaken är att andelen i förvärvsarbetande ålder minskar. I målprognosen ökar antalet arbetspendlare med ca 200. Målet i K2020 är att fördubbla marknadsandelen med resor som sker med kollektivtrafiken. Idag är det ca 25 % av arbetspendlarna som åker med pendeltåget mot Göteborg. Samtliga arbetspendlare till Lerum, Partille, Göteborg och Mölndal var år Antalet resenärer på pendeltåget har redan fördubblats mellan åren Om utvecklingen sker i samma takt, skulle antalet resor med pendeltåget på hela sträckan kunna öka från 4 miljoner resor till 7-8 miljoner resor år En sådan utveckling är naturligtvis positiv, men då behöver infrastrukturen förbättras. Enligt Västtrafik uppnås kapacitetstaket med pendeltågen år 2017 med drygt 6 milj. resor och skulle utveckling fortsätta i samma takt som tidigare, uppstår en brist redan år 2014, med hänvisning till både tåg och infrastruktur på banan. Antalet inomkommunala resor har mer än tredubblats sedan år 2006, men de har utgått från en låg nivå. Anledningen är förbättrad tillgänglighet och ökad turtäthet. Det finns förutsättningar för att öka resandet ytterligare. Målet för K2020 är att resandet utgår från år 2006 och att resorna i kommuner ökar med 1,5. Utifrån aktuell nivå skulle en ökning av antalet resor med 1,5 innebära att antalet resor i tätorten kommer att uppgå till ca och landsbygdsresorna till ca 1,3 miljoner. Fler familjer flyttar till landsbygden och det finns önskemål om utökad kollektivtrafik. Av samtliga arbetspendlare, oavsett var de arbetar, saknar 10 % körkort och är beroende av att kollektivtrafiken fungerar.

27 23 8 Förskolebarn och skolbarn Vision 2019: Antalet barn i åldern 1-6 år ökar med 540 Antalet grundskoleelever ökar med Antalet gymnasieungdomar minskar med 245 Diagram 25: Antalet barn i åldern 1-6 år i mål- och trendprognos samt hur utvecklingen ser ut i befintlig bebyggelse Antal Befintlig bebyggelse trendprognos Målprognos Diagram 25 visar hur antalet barn 1-6 år förändras i trend- och målprognosen. Dessutom visas hur antalet barn förändras utan att man bygger något alls i kommunen. Nybebyggelse ökar kraftigt antalet barn i dessa åldrar. Utan nybebyggelse kan antalet barn även bli färre år Totalt skulle en sådan utveckling kunna innebära att antalet barn förändras mycket marginellt. Diagram 26 visar hur antalet barn i grundskolan 7-15 år förändras i trend- och målprognosen. Diagram 26: Antalet barn i åldern 7-15 år i mål- och trendprognos samt hur utvecklingen Dessutom visas hur antalet barn förändras utan att man bygger något alls i kommunen. Drygt halva ökningen i åldern 7-15 år uppkommer i befintlig bebyggelse. Resten beror på hur många bostäder som blir färdigställda under de kommande åren. I kapitel 4 och diagram 16 finns beskrivet förändringar som sker för gymnasieungdomar. ut i befintlig bebyggelse Antal Befintlig bebyggelse Trendprognos Måprognos

28 I bilaga 5 finns antalet barn per förskoleområde, skolor förskoleklass till årskurs 6 samt per högstadieskola. I förskoleområdena redovisas även antalet barn under 1 år, för att få en uppskattning om kommande behov i barnomsorgen. 24

29 25 9 Vård- och äldreomsorg Vision 2019: Omsorgsbehovet ökar med ca 170 platser. Diagram 28: Jämförelse mellan Trend- och Målprognos, omsorgsbehovet i ordinärt boende Fyrtiotalisterna blir pensionärer och åldersgruppen Antal Trendprognos Målprognos år ökar. Vårdbehovet ökar mest i åldern år inom hemtjänsten. Det är 700 osäkert hur många av dem som kommer att välja 680 kommunal hemtjänst resp andra alternativ. För närvarande finns en tendens att 620 välja privat städ och service, eftersom det finns 600 möjligheter att göra skatteavdrag (Rut-avdrag). I trendprognosen ökar hemtjänstbehov och behov av särskilda boendeformer med 65 platser t o m år 2014 och ytterligare med ca 55 t o m år Diagram 29: Jämförelse mellan Trend- och Målprognos, omsorgsbehovet i särskilt boende Antal Trendprognos Målprognos I målprognosen är ökningen 75 resp. ytterligare 95 platser. I diagram 28 och 29 visas omsorgsbehovet mellan åren för trend- och målprognosen, uppdelat på ordinärt resp. särskilt boende I bilaga 6 finns utfall 2009 och mål- och trendprognos för äldre och omsorgsbehovet på kommunnivå och på de tre kommundelarna, södra respektive norra kommundelarna och Alingsås.

30 26 Bilaga 1:1 Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2010 samt trendprognos Ålder w Summa Bilaga 1:2 Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2010 samt målprognos Ålder w Summa

31 27 Bilaga 1:3 Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2010 samt prognos befolkningsutveckling i befintlig bebyggelse Ålder w Summa Bilaga 1:4 Folkmängd i femårsklasser Alingsås kommun 2010 samt prognos befolkningsutveckling enligt bostadsprogrammet Ålder w Summa