Låsningen. en analys av svensk invandringspolitik. av Jan Tullberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Låsningen. en analys av svensk invandringspolitik. av Jan Tullberg"

Transkript

1

2 Låsningen en analys av svensk invandringspolitik av Jan Tullberg Jan Tullberg har doktorerat och blivit docent vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har skrivit vetenskapliga artiklar i svenska och internationella akademiska tidskrifter inom ett brett forskningsområde av hög relevans för bokens ämne. 2

3 Låsningen en analys av svensk invandringspolitik Licensen CC BY-ND Creative Commons erkännande, inga bearbetningar innebär att upphovsmannen tillåter kopiering och spridning, kommersiell och icke-kommersiell, men tillåter inte att verket bearbetas. Den som sprider upphovsmannens verk under denna licens skall sprida verket oförändrat och obearbetat. I samband med spridning av verket ska upphovsmannen anges. En restriktion föreligger. Endast Förlaget Lykeion äger rätt att ge ut ge ut den tryckta boken. ISBN

4 Låsningen nnsockså som inbundenbok.mer informationhitardupå

5 Innehållsförteckning Omslag Titelsida Copyright Innehållsförteckning Förord 1 En kvävd debatt Journalistskrået stolthet och fördom Tre demokratikrav Fördomarnas roll i debatten Ett exempel: Fördomar mot fördomar Tabun och bannlysningsord Sammanfattning av kapitel 1 2 Behöver Sverige invandring? Uppehållstillstånd och befolkningsandel Pensioner och invandring Arbetskraftsinvandring Sysselsättning och invandring Sammanfattning av kapitel 2 3 Ekonomiska effekter Offentliga kostnader och intäkter 5

6 Undanträngningseffekter Kulturattachéer och gästarbetare Sammanfattning av kapitel 3 4 Invandring, kriminalitet och kriminalisering Invandrare och brottsbenägenhet Reaktioner på invandrarkriminalitet Hets mot folkgrupp Olaga diskriminering och hatbrott Sammanfattning av kapitel 4 5 Invandringsindustrin Invandringsindustrin steg ett Integrationen steg två Information och opinion Sammanfattning av kapitel 5 6 Surrogatdebatter Integrationsretorik ej invandringsdebatt Antirasism som surrogatdebatt Hatet mot hatet Gränslösa plikter Sammanfattning av kapitel 6 7 Sverige i ett globalt perspektiv Nykolonialism och multikultur Nationalstaten före nykolonialismen 6

7 Sverige och migrationen Sammanfattning av kapitel 7 8 En statsmakt på glid Totalitarism och populism Nytotalitära tendenser Sveriges framtid två radikala visioner Sammanfattning av kapitel 8 9 En kulturrevolution och förnuftets återkomst? Intimiseringen av politiken Trendens dynamik Partierna och massinvandringen Förnuftets återkomst? Vad skulle kunna förändras? Sammanfattning av kapitel 9 Appendix Fotnoter 7

8 Förord Innehållet i denna bok är inte i linje med den officiella svenska synen på invandring. Den predikar inte invandringens förtjänster, det goda hos invandringens förespråkare eller fäller förklenande omdömen om dess kritiker. En målsättning är att utnyttja bokformatets möjligheter till mer ambitiösa analyser och helhetsbilder. Ett nyckelord för läsaren att hålla i minnet är mönster, alltså hur de övergripande bilderna ser ut. Enstaka exempel kan locka till en slutsats, som dock lätt rubbas av ett annat exempel med motsatt sensmoral. Det är först när underbyggnaden blir mindre anekdotisk eller sentimental som den får tyngd. Frågan är vad som är regel och vad som är undantag, liksom att fastställa när undantagen är så många att de tillsammans utgör den faktiska regeln. I media finns dels en generell inställning, dels en rad incidenter som vinklas för att läsaren skall få det intryck som journalisten eftersträvar. På nätet finns nu ofta kompletterande information som till viss del eliminerat de konventionella medias tolkningsföreträde. Svenska folket har i hög grad befriats från illusionen om att media följer den moral de officiellt hyllar sant, relevant och konsekvensneutralt. Dagens läsare är i högre grad medveten om att hon inte bara blir informerad, utan även desinformerad. Syftet med boken är dock inte att återge en korrigerad och mer sanningsenlig berättelse av några av de skandaler som slagits upp och tagit steget från tidningssidorna till fikarummets diskussioner. 8

9 Det som kommer att fokuseras är snarare de stora frågorna som är svårare att få grepp om. De som kräver lite mer utrymme än en tidningsartikel för att få en rättvis beskrivning; de frågor som har större betydelse än vem som har sagt vad till vem. De små frågorna bildar dock tillsammans mönster som är av väsentligt intresse och frågan är hur öppen eller stängd den svenska debatten är. En analys av olika uppfattningar i ett kontroversiellt ämne som invandring ställs inför en rad problem. Hur skall de känsliga frågorna behandlas? Det är omöjligt att ifrågasätta dagens uppfattningar utan att bryta mot konvenansen. Det finns därför skäl att prioritera ett rakt språk och orädda frågeställningar även om det resulterar i att en del personer kan känna sig trampade på tårna, eller med ett mer modernt språkbruk, kränkta. De stora frågorna blir också mer intressanta genom att ses som delar av ett ännu större mönster. Vi får månadssiffror om antalet asylsökande, arbetslöshetsstatistik och BNP-tillväxt. Men dessa dagsfärska siffror är i flera avseenden mindre intressanta än de trender de är en del av. Genomtänkta slutsatser bygger på dokumenterad erfarenhet, evidens, och inte på subjektiva bedömningar och diskutabla komponenter som optimism och pessimism. Denna bok eftersträvar att styra diskussionen i en mer realistisk riktning. Vi bör se på migrationen utifrån dess faktiska effekter och med realistiska prognoser. Många börjar tyvärr med ett partipolitiskt ställningstagande och sedan väljer man en verklighetsbild som passar till partiprogrammet. Eller, samma tanke i en ännu sämre version: man väljer en verklighetsbild som inte passar ett parti man tycker illa om och sedan förespråkar man denna utan förbehåll. 9

10 Till bokens bakgrund hör att jag är docent i företagsekonomi vilket sätter avtryck i texten. Min vetenskapliga produktion har i huvudsak handlat om etik och ekonomi, men också om frågor om nationalism och etniska konflikter. En del kan nog beskrivas som akademiskt och snävt specialiserat, men mycket av det jag skrivit i svenska och internationella akademiska tidskrifter kan förmodligen ge en hel del ytterligare för den som vill fördjupa sig i viss problematik. I bokens slut finns ett Appendix med sådana artiklar som vissa avsnitt i boken anknyter till. Mitt intresse väcktes av en internationell problematik vad gäller kulturella motsättningar och de problem de medför för tilliten i ett samhälle, samt möjligheten att utveckla eller bibehålla ett samhälle med en fungerande demokrati. Dessa insikter har sedan använts för att analysera dagens svenska situation. Diskussionen är i högsta grad inriktad på Sverige, men resonemangen bakom är principiella och kan avse vilken nation som helst. Den västerländska modellen med demokratiska nationalstater framstod för drygt 20 år sedan som världens ideologiska vinnare. Det svenska folkhemmet är en variant av denna modell som idag kommit att ifrågasättas. Nu är inte endast hemmet under ombyggnad, utan det anses finnas ett behov av ett nytt folk; för att ta hand om pensionärerna, för att ta jobb som svenskar inte vill ha, för att ta hand om alla invandrare. Svenskar anses inte längre kunna klara uppgifterna själva. Mest av allt för att det plötsligt uppstått en plikt att ta emot den som vill komma hit. I den tidigare värdegrunden var nationellt självbestämmande och suveränitet centrala värden och kolonialism något tvivelaktigt. I den nylanserade värdegrunden är kolonialism, under beteckningen flyktingpolitik, något oundvikligt och positivt. I den här boken kommer olika argument och 10

11 resonemang att granska dessa bedömningar. Olika ämnen tas upp i en kapitelordning jag funnit lämplig, men det är möjligt att läsaren vill välja en annan ordning. Detta är ett skäl till att ge en kort beskrivning av de olika kapitlen. Ett annat skäl är att det ger möjlighet att få läsarens förväntningar i hygglig överensstämmelse med bokens innehåll. 1. Kapitlet handlar om villkor för en öppen och demokratisk debatt och de brister som föreligger i Sverige idag. Restriktioner som begränsar tanke och diskussion påtalas; en öppen diskussion kräver ett rättframt språk. Ett synliggörande av tabun är ett viktigt första steg i en självständig individs överväganden och reflektioner. 2. Här diskuteras invandringen som ett komplement till svensk befolkning. Behöver vi invandrare för att klara pensionerna? Finns det en arbetskraftsbrist som gör arbetskraftsinvandring till något önskvärt för den svenska ekonomin? Här sprids också ljus över de offentliga debatterna. Ökar sysselsättningen i Sverige eller är det arbetslösheten som ökar? 3. Den ekonomiska analysen övergår här till invandringens effekter på den offentliga sektorn enligt egna och andras beräkningar. Sedan följer en analys av de ekonomiska effekterna för hela det svenska samhället. Är invandringen lönsam för det svenska folket? 4. Invandrare och kriminalitet är ett kontroversiellt ämne och här görs en analys av detta samband. Här diskuteras också de svenska reaktionerna på invandrarkriminalitet; är ett nytt tabu etablerat? Det är också intressant att granska en ökad kriminalisering. Vilka beteenden och yttringar går från att betraktas som oönskade och 11

12 olämpliga av den politiska klassen, till att bli olagliga och straffbara. 5. Först nu kommer ett mer deskriptivt kapitel om regelverk och myndigheter som hanterar invandringen, invandringsindustrin. Motiveringen till placeringen är att de flesta redan har en viss kunskap om denna byråkrati och att ämnet nog inte anses så spännande. Men i något skede bör invandringsmyndigheterna bli beskrivna mer ingående och systematiskt. Här diskuteras också politikernas information om migrationspolitiken till medborgarna samt svenska folkets uppfattning i en rad frågor som berör den omfattande invandringen. 6. Detta kapitel diskuterar det jag kallar surrogatdebatter. Eftersom media ogärna diskuterar invandringsfrågan så lyfter man istället upp närliggande, men mindre centrala, frågor. Integrationen, rasismen och hatet är några av dessa frågor som undviker de viktiga: invandringens omfattning och effekter. Här tas också vissa filosofiska påståenden, som anses relevanta för invandringen, upp till analys. Finns det en genomtänkt koppling mellan invandring och alla människors lika värde eller till mänskliga rättigheter? Surrogatdebatterna är ofta röriga och styrda av emotioner; att strukturera dem kan underlätta förståelsen. 7. Här vidgas migration till ett internationellt och långsiktigt perspektiv. Vilka erfarenheter finns av migration och multikultur? Hur kommer Sverige att förändras i framtiden? Vad händer med folkhemmet som ideologi? Denna idé som tidigare hade hegemoni har nu blivit marginaliserad. Den gemensamma värdegrunden har gått från en demokratisk nationalism av liberalt, socialdemokratiskt eller konservativt slag till något högst annorlunda. Nu revideras värdegrunden till att förespråka en multikultur som hävdar att alla 12

13 kulturer har samma värde och att svenskar inte bör ha ett företräde, varken till eller i Sverige, då den deklamerade moralen är alla människors lika värde. 8. Den begränsade yttrandefriheten är ett växande samhällsproblem som kan leda Sverige till en utveckling i totalitär riktning. Kriminaliseringen av åsikter, yrkesförbud och en mobbning av dissidenter är reella företeelser i dagens samhälle. Mycket talar för en ytterligare glidning i totalitär riktning. Det finns också radikala förslag som riskerar att förvärra situationen. 9. Här analyseras varför det ser så illa ut med den svenska demokratin. En möjlig förklaring är att det handlar om de små stegens tyranni. De har inte uppmärksammats som sig borde. Bristen på demokratisk debatt i media och en brist på interndemokrati i de politiska partierna har skapat en stark likriktning som skrämt till tystnad. En opportunistisk anpassning och för svaga demokratiska institutioner har gjort denna utveckling till en stark trend som alltför få vågar ifrågasätta. Men det finns motkrafter. En opposition formeras utanför konventionella media och ett nytt parti har etablerat sig. Förnekelse har sin tid, men det finns också möjligheter till positiv förändring. Kan vi få en förnuftets återkomst? En politik som främst vinner terräng genom att dissidenter mobbas och allt fler tabun etableras kan komma till en brytpunkt där förbuden faller. Förändringen kan bli som för ett korthus: de bräckliga argumenten har med möda hållit upp varandra, och faller ett dras de andra med i fallet. Boken diskuterar de flesta stora frågor som är förknippade med invandringen, dess rationalitet och dess konsekvenser. Sista kapitlet avslutas med en lista på konkreta politiska frågor som en mer 13

14 upplyst invandringsdebatt bör behandla. Om dessa frågor om ändrade regler känns nya och främmande för läsaren så är det rimligtvis ett tecken på hur de kritiska politiska frågorna har eliminerats från debatten. Tabun och propaganda har en dominerande position som är destruktiv. Bokens ambition är att ge ett sakligt underlag till invandringsfrågan och aktivera tanke och meningsutbyte. Många vänner och kollegor har varit behjälpliga med goda råd och språkliga förbättringar. Jag är dem alla skyldig ett stort tack, inte minst för ideologiskt stöd till projektet. Det behövs insatser för att bryta låsningen i invandringspolitiken och få beslutsfattarna att ändra kurs. Men att försöka med detta medför att dissidenten blir en olägenhet i vissa personers ögon. Då är det gott att man av andra uppfattas som en person som gör en viktig samhällsinsats. Den som har betytt mest för detta bokprojekt som stödjare, som bollplank och som språkslipare är min hustru Birgitta Tullberg. Mitt avslutande tack är till henne. Stockholm den 15 februari 2014 Jan Tullberg 14

15 1 En kvävd debatt Journalistskrået stolthet och fördom Sant, relevant och konsekvensneutralt? Olika media hävdar ofta att deras nyhetsförmedling följer normerna sant, relevant och konsekvensneutralt. Den påverkan som läsaren utsätts för bör vara öppen och resonerande, inte nyheter som filtreras och justeras på ett manipulativt sätt. Redan för 20 år sedan skrev juristen Hans-Gunnar Axberger om pressens självpåtagna myndighetsutövning: Så är det med beskrivandet av den så kallade främlingsfientligheten. Verkligheten verkar vara att integrering av främmande människor genom invandring ibland skapar social oro och sällan är problemfri. Skildringar av denna oro och dessa problem anses emellertid generera en osund främlingsfientlighet och rasism. Därför bör sådant i princip inte skildras. [1] Media påtar sig opåkallade ett censuruppdrag som går stick i stäv med deras uppdrag att skildra samhället på ett rättvisande sätt. Om ett förskingrande kommunalråd är moderat eller sosse, svensk eller invandrare, skall inte påverka publiceringens utformning. Journalisten skall inte gynna vissa grupper som de sympatiserar med genom att förtiga dåliga nyheter. Axberger opponerar sig emot vinklade nyheter och är än mer kritisk mot journalisternas maktmissbruk som sovrar bort vad vi inte skall få veta. 15

16 Nathan Shachar tar i artikeln En yrkeskår i glashus upp journalisternas kåranda och pekar på samma märkliga censurfenomen som går emot yrkeshedern: Medier är inte till för att sortera nyheter efter deras uppbygglighet. Dels för att det är ovärdigt att leva så, dels vet vi hur det går för länder som slår in på den vägen. [2] Shachar sätter fingret på en central punkt för demokratin. Hur skall den upprätthållas om debatten stryps? Richard Swartz klargör: Demokrati är inte att tycka rätt utan rätten att tycka. Det sätt på vilket invandringsfrågan hanteras får honom att undra över hur det står till med det demokratiska sinnelaget hos den politiska klassen i Sverige. [3] Markus Uvell vid tankesmedjan Timbro skrev efter valet 2010 om invandringsfrågan, att tigandet måste få ett slut. [4] Ännu har detta inte skett och vi bör undra varför? Maciej Zaremba frågar: beror linjen på högmod eller oförmåga? och ger svaret: både och. [5] Det är nog riktigt att misstänka att det finns element av högmod utan att detta motsäger att oförmåga är det centrala. Johan Croneman skrev en artikel med rubriken kronorsfrågan är: klarar någon verkligen av att ta debatten? [6] Tills vidare tycks svaret vara nej. Men det finns också de som anser att klagomålen inte är berättigade. En kluven självsyn Chefredaktören för Aftonbladet Jan Helin framhåller de fyra nominerade artiklarna till Stora Journalistpriset 2013 som exempel på ständigt närvarande diskussion och pluralism. De består av en artikelserie om tiggare på Stockholms gator i Dagens Nyheter, en om mångkultur i Aftonbladet, Järnrörsskandalen i Expressen och följetongen om romer i skånska polisregister i Dagens Nyheter. De fyra kandidaterna utmärks av att de alla intar samma position i 16

17 invandringsfrågan. Den ensidigheten visar inte på en pluralistisk debatt. Till sin utformning är de inte heller av debattkaraktär utan kampanjmaterial och det är inga reportage som krävt civilkurage, utan journalisten har utfört ett uppdrag som levererat det förväntade resultat som cheferna efterfrågat. Alla har utfört ett beställningsuppdrag som belönas först med publikation av ett överdrivet antal sidor och sedan med nomineringarna till priset. Pressen hyllar sin egen kampanjjournalistik. Jan Helin är typisk för sitt skrå genom att i samma artikel först bestrida ensidigheten, för att lite senare hävda att ensidigheten är bra. Två avsnitt från samma ledare: Dessa frågor är idag ständigt närvarande i de stora nyhetsmedierna på olika sätt. Ändå drivs fortfarande tesen om att medierna inte vågar ta debatten. Sedan föreslår han några hypotetisk kritiska rubriker och avslutar artikeln med en kommentar till dessa hypotetiska inlägg: Det är sant att medierna inte vågar skildra verkligheten så. Och det är bra. [7] Resonemanget är självmotsägande. Kanske ser redaktören det som en lite charmig inkonsekvens där en principiell positiv inställning till pluralism kombineras med en emotionell inre polis som sätter stopp. Den blivande chefredaktören för Svenska Dagbladet Tove Lifvendahl skrev ett år före tillträdet en artikel som ger en fingervisning om den policy hon kommer att driva som makthavare. Artikelns rubrik är Munkavlen är en myt. [8] Hon hävdar att det förs en normal debatt om invandring men liksom andra dementerar hon snart sitt eget påstående. Två citat: Säg inte att man inte får tala om problemen. Det är det bästa stöd SD kan få ; Här finns ett ansvar att ta för alla som inte önskar göra sig till nyttiga idioter för Sverigedemokraterna och andra xenofobiska krafter. Kort sagt, det som gäller är att lägga locket på efter förmåga och samtidigt, utan 17

18 att skämmas, påstå att lock och munkavlar är myter. Men det är inte för att man är för censur, nej man blir för censur på grund av ett överordnat mål. Ignatius av Loyola är känd för sitt rättfärdigande av inkvisitionen med argumentet ändamålet helgar medlen. Det ändamål som helgade hans medel hade syftet att rädda syndarnas själar från att straffas i evighet. I den jämförelsen framstår xenofobiska krafter som mer jordnära. En entusiasm för yttrandefrihet gäller främst åsikter en person delar, och förbud för att främja höga ändamål uppfattas ofta som oproblematiska undantag. Loyola är ständigt aktuell. Ibland hävdas att man för, eller borde föra, en debatt mot kritikerna men inte utifrån deras verklighetsbild. [9] Men diskussionen om verklighetsbild handlar i hög grad om vem som har en realistisk verklighetsbild. En klok sorteringsprincip för en lyssnare är att först lista ut vem som har förstått problemen i verkligheten. Det är deras problemlösningar som har relevans. De som inte förstått problemens omfattning och art, genom att överdriva, underskatta eller missförstå, bör läsa på och tänka till. Sedan kan de kanske ha något att tillföra. Men media har inget mandat att måla upp en verklighetsbild som läsaren bara skall godta. Saddam Husseins regim insisterade på sin egen verklighetsbild i Irakkriget. Men en regim kan bara upprätthålla en verklighetsbild till en viss gräns. Ett klassiskt ögonblick är när Iraks informationsminister Mohammed Said as-sahaf, i media kallad Bagdad Bob, står på en takterrass och berättar in i kameran hur amerikanerna besegras och är på flykt. Plötsligt uppmärksammar de närvarande ett dammoln vid horisonten som visar sig vara en amerikansk pansarkolonn på väg in i Bagdad. Kameran flackar mellan kolonnen och ministern som får svårt att tala övertygande 18

19 utifrån sitt manus. Varje felaktig verklighetsbild kan en dag utsättas för en verklighetskrock à la Bagdad Bob. Danmark och Norge nya skurkstater Ett sätt att belysa den svenska journalistkårens ensidighet är att se på kulturkonflikten med Danmark och Norge. När Norge kallades för den sista sovjetstaten av Björn Rosengren så uppmärksammades det som färgstark retorik och att Rosengren var besviken och utmattad efter långa förhandlingar. [10] Nu pekas Norge ut som den nya fasciststaten i omdömeslösa tirader; Danmark anses redan ha fallit. Dessa svartmålningar är onekligen en svår propagandauppgift för svenska media; våra goda grannar skall radikalt omprofileras till att tjäna mörkrets makter. Journalistkåren är högst ovillig att släppa fram åsikter som hävdar att Sverige är det land som är på glid mot extremism, inte våra grannländer. Hade de svenska journalisterna bra argument så skulle de kunna hävda sig väl, men de är medvetna om sin svaghet. Därför publiceras inte kritiken av Sverige från våra grannländer i svenska media; de låter inte läsarna bilda sig en egen uppfattning. Dagens Nyheter förhalar ett genmäle så länge att norrmännen lägger ut texten själva. [11] Svenska Dagbladet lyckas hitta en norsk skribent, Thomas Hylland Eriksen, som levererar en konfliktbeskrivning där Sverige bedöms ha rätt på alla väsentliga punkter. Svenskarnas misstag anses begränsa sig till att de försummar att hylla den norska nationalismen när den leder till invandrare som viftar med norska flaggor på Karl Johan. Skribenten är mycket förlåtande till de svenska angreppen på Fremskrittspartiet och dess partiledare: Givetvis finns ett släktskap mellan Breivik och Siv Jensen, även om det inte nödvändigtvis är närmare än det mellan Lenin och Per Albin Hansson. [12] Det argumentet får klassas som ett märkligt självmål. 19

20 Dagens Nyheter lyckas också gräva fram en norrman, Øyvind Strømmen. Han är lite mer kritisk till en del onyanserade svenska fördömanden av Norge, men hans huvudpoäng är För vem tjänar på att svensk debatt uppfattas med rätta eller ej som stängd, som tabupräglad? [13] Hans svar är Jimmie Åkesson, och sensmoralen blir att den svenska tabukulturen inte skall uppmärksammas. Om norska media inte ifrågasätter den svenska självgodheten och om den provocerar norrmännen mindre, så kanske den svenska ensidigheten kan fortsätta, utan att detta framstår lika tydligt. Det finns norska förslag som är mycket bättre än dessa, men de lockar inte svenska media. En Danmark-debatt uppstod i Svenska Dagbladet efter det för svenska förhållanden djärva steget att publicera den välkände danske litteraturredaktören Jes Stein Pedersen. Hans artikel handlar om invandrarpoeten Yahya Hassan som väckt mycket uppmärksamhet i Danmark med sin kulturkritik av det muslimska parallellsamhälle han växt upp i. [14] Svenska skribenter blir upprörda, men de har inget att säga om den centrala frågan, Hassans kritik av ghettokulturen, utan upprörs över att en dansk journalist får skriva om Danmark i en svensk tidning. De anser att den svenska åsiktsstandardiseringen inte bör utmanas utan förstärkas. Svenska Dagbladets kulturredaktör Daniel Sandström summerar de inskränkta svenska reaktionerna: den inbjudne skall vara fri att vara sig själv men ändå bara komma med rätt ståndpunkter. Kort sagt: gärna danska, bara de inte beter sig som danskar. [15] Detta citat summerar väl svenska medias attityd. Journalismen enighet ger styrka En central fråga i denna bok är den ensidiga behandlingen av invandringsfrågan i media. Olof Petersson talar i sin bok Politikens 20

21 möjligheter om journalismen som en särskild ideologi uppbyggd kring tre storheter. Där finns makten, folket, och journalisterna som har till uppdrag att berätta för folket att det är bedraget av makten. Journalister tillskriver sig själva en hjälteroll och intresset för skandaler och lösnummer uppfattas som allmänintresse. En onekligen ganska enkel världsbild. Petersson ger en kritisk och övertygande bild av att journalismen ofta ger en skev beskrivning av verkligheten. [16] Journalisternas politiska preferenser är inte representativa för svenska folket. Sedan 1980 har forskare vid Göteborgs universitet utfört opinionsundersökningar av journalistkåren. Rödgrönt stöd i media ligger på drygt 70 procent. Länge var det framförallt Vänsterpartiet som var överrepresenterat; ännu 10 år efter Sovjetblockets fall stöddes partiet av 31 procent av de svenska journalisterna. År 2012 är det i första hand Miljöpartiet som är överrepresenterat i journalistkåren, 41 procent bland journalisterna. Vid Sveriges Radio och Television stödjer mer än hälften av reportrarna Miljöpartiet [17] Skevheten leder till en märklig bedömning av vad som är normalt och vad som är extremistiskt. Ur ett demokratiskt perspektiv så är svenska folket en referens. Bedömer man svensk politik ur ett internationellt perspektiv kan EU-länderna vara en referensgrupp. Om Sverige tar in fler invandrare än något annat land kan det rimligtvis kallas extremt. Sedan kan man förtydliga och säga att det är extremt bra eller extremt dåligt. Men det är inte så normalt och trivialt att det blir osynligt. Journalistkårens referenspunkt är inte medianväljaren eller det vanliga EU-landet utan det egna skråets mittpunkt. Jämfört med den 21

22 kan medianväljaren framstå som mittens extremism enligt exempelvis journalisten Per Wirtén. [18] Eftersom människor enligt journalisterna har så tokiga uppfattningar så måste de läras upp till den gängse journalistuppfattningen som inte uppfattas som extrem utan normal. Journalister är rapportörer och presentatörer så argumentation sker i mindre grad genom resonemang än genom vinklingar och deklarerade attityder. Det viktigaste är kanske valet av ämne; att avgöra vad som skall diskuteras samt på vilket sätt en nyhet skall vinklas. I sådana här frågor uppstår ofta en samsyn. Skall journalisterna lyckas med en bragd som att avsätta en minister så krävs ett samstämmigt drev. Skall de uppfostra svenska folket till en ny inställning, som att vara positiv till multikulturalism, krävs också ensidiga och entydiga signaler om ont och gott. När folket och politikerna är halvhjärtade till sådana omprövningar blir det enligt journalismen en kollektiv uppgift för journalistkåren. Opinionen om opinionsbildarna Sedan en lång tid har det förts fram klagomål mot pressens vilja och förmåga att ge saklig information och prestera en öppen och intressant debatt. Inte mindre än 64 procent av svenska folket instämde i påståendet: Svenska medier berättar inte sanningen om samhällsproblem förknippade med invandring. [19] Detta misstroende indikerar att massmedia missbrukat sin maktställning under lång tid. Många förundras över att ett missbrukat åsiktsmonopol fortfarande kan upprätthållas. Journalisterna själva har en annan syn. Företaget Quick Response ställde en fråga om deras beteende och fick svar av 1655 journalister. 70 procent kryssade för att de aldrig avstått från att rapportera om negativa aspekter på invandringen. [20] Detta är i skarp kontrast till hur svenska folket uppfattar situationen. Journalisternas 22

23 hederlighet ifrågasätts ytterligare genom detta kollektiva förnekande. Chefredaktören för skråets tidning Journalisten är oförstående till kritiken. Enligt Medieakademins förtroendebarometer 2012 hyser endast 24 procent förtroende för journalisterna. Hur kan de utgöra den yrkesgrupp som allmänheten har allra minst förtroende för? Det måste vara ett missförstånd! Hon skriver: Kanske kan siffrorna förklaras av mätfel i undersökningarna. [21] Samhällsintresse och särintresse Journalisterna tycks ha problem med det fria ordet som ideal. Att våga vägra ta debatten var ett förslag som lockade många journalister när publicistklubben diskuterade i kulturhuset. [22] Intrycket från mötet var att de flesta nog ansåg att ett tigande är att föredra framför att våga ta debatten. Att tiga ses inte riktigt som att aktivt ljuga. Att sätta agendan blir en manifestation av kårens makt, och detta betyder uppenbarligen mer än betygsättningen av deras arbete och den låga uppskattning journalisterna får som yrkeskår. Med jämna mellanrum påstår journalister och redaktörer att det råder en fri debatt, men det är svårt att se någonting som ger deras påstående trovärdighet. Det finns dock övertygande sätt att visa debattvilja som att publicera en av de många refuserade artiklar som är invandringskritiska och sedan skriva ett genmäle. De kan också skriva ihop en artikel med argument och sedan låta en motståndare gå i svaromål. Ingen skulle ropa censur om tidningen ger sin skribent sista ordet. Men problemet är att man riskerar knockout och som i boxning går man ogärna en match mot en motståndare som man tror är starkare. En diskussion kräver i viss mån en tro från båda parter att man är överlägsen och har goda möjligheter att vinna. I 23

24 invandringsfrågan har etablissemanget en svag intellektuell position och mycket att förlora. Både politiker och journalister söker göra alternativet, att inte ta matchen, till något moraliskt försvarbart att våga vägra. Som en otränad och överviktig champion söker de skjuta upp matchen för att behålla sin status så länge som möjligt. Journalismen har avigsidor som att den ibland ifrågasätter politikerna på ett närmast löjligt sätt. Journalisterna biter sig fast vid formuleringar, konkretiserar till petitesser och sentimentaliserar. Men detta är trots allt ändå ett bidrag till en diskussion. När man aktivt motverkar en debatt och det dessutom är en debatt som politikerna inte heller vill ta så blir tystnaden massiv. Janne Josefsson kommenterar problemförnekelsen så här: Flykting- och invandrarfrågan är det största journalistiska sveket som min generation journalister genomfört i det här landet. Vi har inte på ett seriöst och trovärdigt sätt beskrivit vilka oerhörda problem som finns i ett mångkulturellt samhälle. Jag tillhör dem som försvarar det mångkulturella samhället. Men vi som försvarar det har ju förskönat det. [23] Därför har diskussionen i hög grad istället förts i alternativa fora medan det politiska och mediala etablissemanget tiger i sakfrågan och demoniserar kritikerna. Sverigedemokraternas intåg i riksdagen har öppnat ett offentligt rum, men bara på glänt. De andra partierna diskuterar bara när de absolut måste. Media söker skapa diskussion i en rad sidofrågor, men fortsätter tigandet i sakfrågor och fördömer dissidenter. Många av medias representanter framhärdar paradoxalt nog att ensidigheten inte finns. Och om den trots allt faktiskt finns, så har den omvandlats till en dygd. 24

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03392 SAKEN Ring P1, 2015-12-09, inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN 1 (5) UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2016-03-23 14 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum 2017-03-30 Beteckning

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Journalistkårens partisympatier

Journalistkårens partisympatier partisympatier 20 Kapitel 13 Journalistkårens partisympatier Kent Asp Journalister är en yrkesgrupp med makt. Det är ett skäl till varför det både ur ett vetenskapligt och i ett samhällsperspektiv är av

Läs mer

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK

MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK Minskat flyktingmotstånd svår marknad för främlingsfientlig politik MINSKAT FLYKTINGMOTSTÅND SVÅR MARKNAD FÖR FRÄMLINGSFIENTLIG POLITIK MARIE DEMKER F lyktingmotståndet fortsätter att minska i Sverige.

Läs mer

Samtalstonen i politiken. Ett diskussionsunderlag för förtroendevalda i kommuner och landsting

Samtalstonen i politiken. Ett diskussionsunderlag för förtroendevalda i kommuner och landsting Ett diskussionsunderlag för förtroendevalda i kommuner och landsting Politiken har blivit en tuff arena, även lokalt. Var tredje ledamot i landstings- och kommunfullmäktige under förra mandatperioden drabbades

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Medier, förhandling och demokrati

Medier, förhandling och demokrati Medier, förhandling och demokrati Den här texten knyter närmast an till kapitlet om demokrati i Förhandlingens retorik. Ämnet är de moderna mediernas betydelse för demokratiska förhandlingar i politiska

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

En annan sida av Sverige

En annan sida av Sverige FÖRORD En annan sida av Sverige Under de senaste 20 åren har vi sett en omvälvande förändring av Europas politiska karta. Partier som tidigare betraktades som oseriösa eller obehagliga ekon från 1930-talets

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2013-06-10 Dnr: 13/00495 SAKEN P4 Extra, 2013-02-25, programledaruttalande om Sverigedemokraterna; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det

Läs mer

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 Denna policy gäller för organisationen Svenska Blå Stjärnan, både anställda och medlemmar med överenskommelse eller förtroendeuppdrag, som skapar eller skriver i sociala

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Syftet med undersökningen var att lite bättre förstår de underliggande drivkrafter som medför ett kraftigt förändrat politiskt landskap.

Syftet med undersökningen var att lite bättre förstår de underliggande drivkrafter som medför ett kraftigt förändrat politiskt landskap. -09-01 Rapport: SD -08 Undersökningen har genomförts på Novus eget initiativ. Undersökningen genomfördes som en webundersökning i Novus sverigepanel med 1011 intervjuer på ett riksrepresentativt urval

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer.

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer. Begäran om beriktigande och genmäle betr. programmet Medierna (ett inslag med rubriken Manipulerad graffittibild som sändes i P1 den 31 jan 2015 kl. 11.03) I ett inslag i Medierna den 31 januari 2015 ges

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS?

Vad går det egentligen att säga om de unga som lockas till IS? 1 (8) 2016-09-27 Hej och välkommen till den här podden från myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor, där vi pratar om extremism och hur vi kan jobba med unga som dras till de här miljöerna. Och

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument På de följande sidorna finner du två instrument som du och dina kollegor kan använda för

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Är det partiledarna som avgör valet?

Är det partiledarna som avgör valet? Är det partiledarna som avgör valet? 2013-07-02 Väljarnas drivkrafter 2 En av de mest seglivade myterna inom väljarforskningen är föreställningarna om stora och växande effekter av partiledare. Moderna

Läs mer

Vad är en resonerande text

Vad är en resonerande text Vi resonerar! Vad är en resonerande text Vad är en resonerande text I en resonerande text ska du fundera och diskutera med dig själv. Du ska utgå från ett ämne och sedan försöka se på det från olika perspektiv.

Läs mer

Effektivt påverkansarbete

Effektivt påverkansarbete Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Effektivt påverkansarbete Vår utgångspunkt är att allt påverkansarbete vill en förändring, politisk förändring eller en förändring i attityd eller

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 6: Multikulturalism och feminism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell mångfald och pluralism. Under lång tid i historien

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Konflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se

Konflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se Konflikthantering Johan Ydrén www.hanterakonflikter.se En konflikt är en interaktion mellan minst två parter där minst en part har önskemål som känns för betydelsefulla för att släppas, och upplever sina

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Bjurholms kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Bjurholms kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Bjurholms kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-22 10 Syftet med en uppförandekod Många förtroendevalda tycker att klimatet inom det politiska livet i våra dagar

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Borås 2-3 oktober Emin Tengström, Göteborgs universitet

Borås 2-3 oktober Emin Tengström, Göteborgs universitet 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Emin Tengström, Göteborgs universitet Emin Tengström stolpar till föredrag den 3 oktober Bilden av världen - köper vi den som konsumenter eller formar vi

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Promemoria 2014-03-28 Ku2014/772/MFI Kulturdepartementet Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Denna promemoria innehåller förslag till ändring av det

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Västerbottensnytt, SVT1, 2013-10-01, kl. 19.15, inslag om en kurs vid Uppsala universitet; fråga om opartiskhet och saklighet

Västerbottensnytt, SVT1, 2013-10-01, kl. 19.15, inslag om en kurs vid Uppsala universitet; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2014-02-03 Dnr: 13/02387 SAKEN Västerbottensnytt, SVT1, 2013-10-01, kl. 19.15, inslag om en kurs vid Uppsala universitet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället Transparens i samhället Inledning Dagens samhälle är väldigt transparent, ett samhälle som har utvecklats till ett teknologisamhälle där teknologin styr. Teknologin har utvecklats såpass att alla människor

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer