Alkohol- och drogpolitiskt. handlingsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkohol- och drogpolitiskt. handlingsprogram"

Transkript

1 Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram i Bollebygd * Målsättning och riktlinjer i det drogförebyggande arbetet

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Utgångspunkter / Grundsyn... 4 Syfte... 5 Definition av droger... 6 Mål... 7 Ungdomarnas närmiljö... 8 Uppföljning/utvärdering... 8 Bilagor: Bilaga 1: Beskrivning av lokalt drogförebyggande projekt, DIBB... 9 Bilaga 2: Ansökningsavgifter Bilaga 3: Kommunanställd personal Bilaga 4: Riktlinjer/handläggningsråd för serveringstillstånd

3 Inledning Sveriges EU-medlemskap har ändrat förutsättningarna för den svenska statligt reglerade alkoholpolitiken. Målet har tidigare varit att begränsa alkoholens skadeverkningar genom att minska totalkonsumtionen av alkohol. Medlen för att åstadkomma detta har varit en aktiv högpris- och skattepolitik i förening med åtgärder för att begränsa tillgängligheten, t ex åldersgränser, öppethållande, försäljningsmonopol och att förhindra privata vinstintressen i alkoholhanteringen. 1 En annan viktig del har varit information och hälsoupplysning om alkoholens skadeverkningar och förebyggande och riktade insatser. Avsikten med en hög beskattning på alkohol har varit att hålla nere högkonsumtionen, men detta har bl a visat sig motverkats av en ökad gränshandel. Den svenska alkoholpolitiken har också haft som syfte att åstadkomma en övergång från starkare till svagare alkoholdrycker. En statligt utformad alkoholpolitik har successivt ersatts av ett ökat kommunalt ansvar i form av information, opinionsbildning och andra förebyggande insatser. Sedan 1995 har kommunerna ansvaret för tillståndprövning och tillsyn när det gäller serveringstillstånd. Alkoholen är fast förankrad i vår tradition. En stor del av den vuxna befolkningen använder alkohol och de allra flesta förknippar den med positiva upplevelser. Internationellt sett har vi i Sverige ett lägre antal alkoholskador än flertalet europeiska länder, men med en mer liberal inställning till alkoholbruket ökar skadeverkningarna. Alkohol- och drogproblem kostar mycket, både socialt och ekonomiskt, såväl för samhället som för den enskilda individen och dess omgivning. Det föreligger ett samband mellan den totala alkoholkonsumtionen och skadenivån, d v s ju mer alkohol som konsumeras, desto fler människor går över från ett måttlighetsdrickande till högkonsumtion och missbruk. Dessa samband framgår i såväl svensk som utländsk alkoholforskning. Även om en liten grupp högkonsumenter svarar för en stor del av alkoholskadorna räcker det inte med åtgärder endast för denna grupp. Inte alla som får skador eller sjukdomar till följd av alkohol är alkoholberoende, därför behöver totalkonsumtionen påverkas. Det är av stor vikt att arbetet inriktar sig på att försena alkoholdebuten hos ungdomar och minska konsumtionen i de yngre åldrarna, då detta på längre sikt får stor betydelse både för totalkonsumtionen och för alkoholskadorna. 1 Källa: Kommunala alkohol- och drogpolitiska program, utgiven 1997 av Svenska kommunförbundet. 3

4 Arbete måste också medvetet bedrivas för att motverka en nyrekrytering ur ungdomsgruppen till gruppen högkonsumenter och missbrukare. Arbetet mot alkohol- och narkotikamissbruk är inte en angelägenhet enbart för myndigheter och organisationer. Detta arbete är beroende av inställningar och attityder hos de enskilda människorna. De regler och restriktioner som införs måste ha en förankring i värderingar hos allmänheten om de skall fungera och ha någon verkan. Därför är information och opinionsbildning av grundläggande betydelse. Myndigheter och organisationer kan inte mot den enskildes vilja förändra negativa alkohol- eller drogvanor. Däremot har personer i den enskildes närmiljö - familj, vänner, föreningskamrater eller arbetskamrater - förutsättningar att tidigt upptäcka när ett bruk tenderar att bli ett missbruk och de kan motivera den enskilde att göra något åt sitt problem. Att förebygga missbruk och att på ett tidigt stadium upptäcka och försöka hejda ett begynnande missbruk sparar både samhällsresurser och personligt lidande. Särskild uppmärksamhet måste därför ägnas åt att informera och ge stöd till dem som kan ha en sådan funktion att de kan och vågar ta upp problemen med den enskilde när de uppmärksammar dem. Vård, behandling och rehabilitering är avgörande insatser för att storkonsumenter och missbrukare ska kunna komma ifrån sitt beroende. Missbrukarvården förändrades kraftigt under 1990-talet. 2 Tvångsvården nästan halverades samtidigt som den öppna vården fick en allt större betydelse. Bristen på resurser för de socialt mest utslagna missbrukarna har påpekats i flera sammanhang och av flera instanser. Enligt Socialstyrelsen bör vård- och behandlingsinsatser utvecklas ytterligare och syftet ska vara att vården ska kunna sättas in i så tidigt skede som möjligt. Olika samhällsinstanser behöver samordna sina verksamheter för att insatserna ska ge god effekt och för att information ska kunna nå ut till berörda. Det drogförebyggande arbetet behöver bedrivas långsiktigt, inte som tillfälliga arbetsinsatser, för att ge effekt. Att stärka och utveckla befintliga nätverk är av stor betydelse. De allra flesta sluter upp bakom kravet på ett narkotikafritt samhälle, men för att samhället ska lyckas i kampen mot narkotikan krävs det att uppluckrade inställningar och de tendenser som strävar mot en mer liberal narkotikapolitik uppmärksammas och möts med diskussion och argument som utgår ifrån kunskap. 2 Källa: Att förebygga alkoholskador- en samlad politik för folkhälsa. Regeringskansliet

5 Utgångspunkter / Grundsyn Utgångspunkten måste vara att alla människor har rätt till ett liv som är skyddat från drogrelaterade olyckor och våldshandlingar, såväl i hemmet som på arbetsplatsen och i samhället i övrigt. Alla barn och ungdomar har rätt till en uppväxtmiljö som är fri från alkohol och andra drogers negativa konsekvenser, fri från öppen eller förtäckt alkoholreklam eller andra drogromantiserade budskap. De människor som inte vill eller kan dricka alkohol ska ha rätt till stöd för en sådan inställning och rätt till skydd mot påverkan. Genom aktiva insatser och samverkan mellan olika förvaltningar såväl inom kommunen som externt med föreningsliv, polis, sjukvård och andra aktörer bör arbetet bedrivas för att begränsa konsumtionen, motverka missbruk och därmed främja en sund miljö för kommunens invånare. Det är av största vikt att barn och ungdomar uppmärksammas, dels de som lever i en hemmiljö där missbruk förekommer och dels de som själv befinner sig i riskzonen för att utveckla ett destruktivt beteende. Detta arbete bör prioriteras. Särkskild uppmärksamhet bör riktas till de ungdomar som förenar en omfattande drogkonsumtion med en i övrigt socialt utsatt situation. Utgångspunkten i det förebyggande arbetet bör dock vara insatser som riktar sig till hela kommunens befolkning utifrån ett folkhälsoperspektiv. Dessa ska kompletteras med insatser för riskgrupper. Syfte Kommunerna ansvarar för att förebygga, tidigt upptäcka och åtgärda alkohol- och drogproblem. I Bollebygds kommun ska ett drogpolitiskt program utgöra grunden för kommunens samlade insatser på detta område. Handlingsprogrammet anger den politiska viljan för hur det drogförebyggande arbetet i kommunen ska utformas. Programmet innehåller mål och strategier för det drogpolitiska arbetet i Bollebygds kommun under åren Programmet är en utgångspunkt för ett långsiktigt utvecklingsarbete. Det alkohol- och drogpolitiska programmet vänder sig till kommunens politiker och tjänstemän, organisationer och föreningar, näringsidkare och i övrigt till alla kommunens invånare. 5

6 Definition av droger Olika droger ger olika berusningseffekter och skadeverkningar, men alla ger skador. Definitionen av droger är följande: o Alkoholhaltiga drycker o Narkotiska preparat o Dopingpreparat o Inandning av ångor eller lösningsmedel i berusningssyfte o Läkemedel som intas utan läkares uppföljning och förskrivning o Tobak 6

7 Mål Riksdagen antog i februari 2001 en ny nationell handlingsplan 3 för att förebygga alkoholskador. I planen redovisas målen och inriktningen för statens arbete med att förebygga alkoholskador och vilka åtgärder som krävs. Delmål: Regeringen har beslutat om ett antal prioriterade delmål, t ex: - alkohol ska inte förekomma i trafiken, på arbetsplatser eller under graviditet - åldern för alkoholdebuten ska skjutas upp - berusningsdrickandet skall minska - det ska finnas fler alkoholfria miljöer - den illegala alkoholhanteringen skall undanröjas Det lokala handlingsprogrammet i Bollebygd ansluter till de nationella målen och lägger tonvikten vid följande mål: - ett strukturerat och långsiktigt drogförebyggande arbete - förhindra ett ökande bruk bland ungdomar - att fördröja alkoholdebuten - att helt ta avstånd från narkotika - att se och stödja barn och ungdomar som befinner sig i riskmiljöer och/eller har ett eget riskbeteende - tidig upptäckt av högkonsumtion och missbruk - ökad samverkan med frivilliga organisationer Kommunens samtliga nämnder bör gå igenom de antagna lokala målen för att undersöka möjligheten att bidra inom sitt verksamhetsområde till att målen nås. Det är av stor vikt att alla förvaltningar genomlyser sitt verksamhetsområde för att finna verksamhetsspecifika mål för det 3 Gäller t o m

8 drogförebyggande arbetet och konkretiserar förslag som kan synliggöra hur lokala målen ska nås. Dessa förslag till konkreta mål läggs efter beslut i behörig nämnd som bilaga till det alkohol- och drogpolitiska handlingsprogrammet. Ungdomarnas närmiljö I den deklaration som antogs vid WHO:s europeiska ministerkonferens om unga och alkohol 4 har Sverige förbundit sig att arbeta för att minimera påtryckningar på unga människor att dricka alkohol. Det är därför särskilt angeläget att verka för att ungdomar slipper bli utsatta för påtryckningar i form av ökad och lätt tillgänglighet till alkohol, gratis distribution, ungdomsinriktad reklam, sponsring och aktiviteter i samband med olika typer av arrangemang. Motiv som marknadsförs som skäl att dricka alkohol får inte förknippas med ungdom, våld, sex eller sportsliga framgångar. Förekomsten av alkohol i samband med idrottsevenemang har blivit allt mer utbredd. I Bollebygds kommun ska diskussioner påbörjas med idrottsföreningar som beviljas föreningsbidrag angående möjligheten att hålla drogfria evenemang, t ex vid årsfester eller olika former av evenemang där föreningarna står som arrangörer. De bör agera som förebilder och visa en inställning att alkohol och idrott inte hör ihop. Uppföljning/ansvar/utvärdering Det alkohol- och drogpolitiska programmet ska utvärderas och vid behov omarbetas innan programmets giltighetstid utgår, d v s år Omsorgsnämnden ansvarar för programmets uppföljning och utvärdering. 4 Ägde rum i Stockholm i februari

9 BILAGA 1 Drogförebyggande arbete - PROJEKT Den 21/ (Dnr 02/28) togs ett beslut i Kommunstyrelsen (KS) om att söka projektpengar från Länsstyrelsen i syfte att få till ett samordnat drogförebyggande arbete i Bollebygds kommun. Projektet benämns DIBB (Drogförebyggande arbete i Bollebygd.) Bakgrund Samtidigt som drogkonsumtionen i samhället generellt sett har ökat har användandet av droger gått allt längre ner i åldrarna. Bollebygds placering mellan Göteborg och Borås gör att kommunen befinner sig i riskzonen för en ökad tillgång på droger och därmed ökat användande. Kommunen Bollebygd är ung och kommunens förvaltningar har varit starkt inriktade på att hitta sina egna plattformar varför gränserna dem emellan stärkts. För att komma tillrätta med alkohol- och drogproblematiken behövs en samordning och samverkan mellan olika samhällsaktörer. Samverkan förekommer redan i viss mån i kommunen men det saknas en övergripande plan för, samt en samordning och uppföljning av, det drogförebyggande arbetet. En förutsättning för att lyckas med arbetet är att göra en kraftsamlig och ett ordentligt avstamp. Något annat som också behöver diskuteras är vuxnas attityder. För att uppnå ett hållbart drogpolitiskt program med aktörer som samverkar, och har förståelse för varandras kulturer och regelverk, krävs flera möten över en längre tid. Därför bjöds de i kommunen som på olika sätt arbetar eller kommer i kontakt med barn och ungdomar för att identifiera möjligheter och svårigheter att samarbeta kring frågorna. Under två dagar diskuterades inriktning på arbetet fram, hur organisation kring detta skulle se ut samt former för hur arbetet skulle kunna bedrivas och förankras i kommunen. Med bakgrund av detta söktes projektmedel från Länsstyrelsen för att komma i gång och utveckla ett kommunövergripande drogförebyggande arbete. Arbetet mynnade ut i en grupp, DIBB-gruppen (DIBB = Drogförebyggande i Bollebygds kommun), som skall utgöra det operativa verktyg för att förverkliga vad som bestämts inom projektets ramar. 9

10 Organisation och gruppsammansättning Med tanke på att ett av målen projektet var att öka samarbetet mellan olika samhällsaktörer beslutades följande sammansättning av gruppen och organisationen: Ansvarig nämnd: Samordnare: Kommunstyrelsen Maria Degerman (Avdelningschef IFO) Lars Paulsson (Folkhälsosamordnare) DIBB-gruppen (arbetsgrupp under Folkhälsorådet): IFO: Socialsekreterare (1) (Ordförande) Behandlingsassistent (1) Kyrkan: Församlingsassistent (1) (Bollebygds församling) Skolan: Fritidsledare (1) (Bollebygdsskolan) Rektor 7-9 (1) (Bollebygdsskolan) Föreningsliv: (1) Representeras av BAFF Föräldrar: (1) Nattvandrare:(1) Polisen: (1) Den ursprungliga gruppen har fått en ny representant i kommunens nyanställda behandlingsassistent som ska arbeta med förebyggande och behandlingsinriktat psykosocialt arbete med ungdomar. Ansvarig nämnd Samordnare Arbetsgrupp Rådslag Förslag till åtgärdsprogram Beslut i ansvarig nämnd Arbetsgrupp Genomförande Organisatorisk placering, arbetssätt och ärendehantering Det drogförebyggande arbetet sorteras in under, och förankras i, kommunstyrelsen. Eftersom folkhälsorådet och det brottsförebyggande rådet 10

11 slagits samman hamnar DIBB-gruppen organisatoriskt under folkhälsorådet. Folkhälsosamordnaren sitter med i rådet och är en länk mellan rådet och arbetsgruppen. IFO:s avdelningschef skriver kommunens drogpolitiska program och utgör på så vis gruppens länk till kommunens övergripande drogförebyggande arbete. Övriga medlemmar i arbetsgruppen representerar de olika verksamhetsområden som deltagarna i DIBB-projektet företrätt. Gruppens storlek bör vara mellan 7 och 10 personer. Arbetsgruppen skall ta emot förslag, diskutera, prioritera och sammanställa dem, samt för fram dem till de olika nämnderna. DIBB-gruppen träffas varannan månad. Behövs fler eller färre träffar får detta justeras löpande. Efter beslut av ansvarig nämnd ser arbetsgruppen till att förslagen genomförs. Gruppens primära syfte är inte att själva genomföra aktiviteterna utan att mobilisera andra inom kommunen. Om gruppen dock önskar genomföra aktiviteter är detta inget som går emot gruppens uppdrag. Tanken är också att gruppen skall inventera vad som görs inom kommunen, vad som kan samordnas och utveckla och hur man kan använda befintliga strukturer för sitt arbete, och när så behövs, utveckla nya. Antalet rådslag bör vara ett till två om året. Arbetsgruppen förbereder inför och sammankallar till rådslag. Under rådslaget redovisas vad som gjorts sedan förra rådslaget, hur utfallet blev samt förslag om vad som bör genomföras kommande period. Om något inte genomförts redovisas detta med en förklaring om varför det inte genomförts. På så vis följs arbetet upp och förutsättningar för vidareutveckling möjliggörs. Till rådslaget kallas de som varit med på DIBB-dagarna, andra som kan vara viktiga att ha med samt de som kan vara allmänt intresserade av arbetet. Arbetsgruppen tar fram förslag på vilka som bör bjudas in. Utgångspunkter för DIBB-gruppens arbete Främjande / förebyggande Även om det handlar om drogförebyggande arbete fastslog gruppen att arbetet i första hand bör utgå från ett främjande/möjlighetsinriktat perspektiv, vilket också var en av projektets ursprungliga tankar. För att särskilja vad som menas med förebyggande och främjande arbete kommer här en kort begreppsförklaring. Själva ordet förebygga handlar om att hindra eller avvärja något slags hot och är ett probleminriktat arbetssätt, dvs. fokus ligger på vad det är som orsakar problemet/problemen. Det (hälso-) främjande handlar om att skapa 11

12 förutsättningar för människor så att de själva har möjligheter att påverka och ta kontroll över sin egen situation. Genom att ta reda på vad som fungerar, och varför det fungerar, kan man använda dessa kunskaper för att utveckla aktiviteter och verksamheter. Betoningen ligger på det som anses vara positivt. Ett möjlighetsbaserat tänkande utgår från frågan "vad vill vi uppnå?" att jämföra med det probleminriktade "vad är det som orsakar problemet?". Det ena arbetssättet utesluter inte det andra utan de bör snarare ses som komplementära; det är viktigt att känna till vad som orsakar problemen och hur stora problemen är, men genom att fokusera på vilka möjligheter man kan skapa för att ge människor goda förutsättningar att själva kunna påverka den egna situationen, kan man undvika att fastna i problematiken. Arbetet handlar då istället om att utveckla något positivt - att fokusera på vad man vill uppnå. Meningen är att genom att arbeta för något istället för mot, blir arbetet positivt, stimulerande och därmed borde sannolikheten också öka för att resultatet blir bra. Mobiliserings- och föräldraperspektiv Ett mobiliseringsperspektiv innebär att vuxna tar sitt ansvar genom att skapa förutsättningar för ungdomar att själva bedriva olika aktiviteter samt att ungdomar själva får utveckla sitt ansvar. Ett föräldraperspektiv innebär att ungdomar får ett indirekt inflytande och vuxna tar då sitt ansvar genom att utgå från ungdomars villkor, resonemang m m. Ett renodlat ansvarsperspektiv innebär att de vuxna upprättar program utan att ungdomarna vare sig deltar eller har inflytande över detta. Allra längst når man med mobiliseringsperspektivet och minst framgångsrikt är ansvarsperspektivet. DIBB-gruppen beslutade att arbetet skall utgå från en kombination mellan mobiliserings- och föräldraperspektivet. Valet av perspektiv får avgöras beroende på vilken aktivitet som skall genomföras. Även om man sägs nå längst med mobiliseringsperspektivet kan det ibland, för vissa aktiviteter och för att förmedla samhällets regler och normer, vara lämpligt att sätta ramar för ungdomars aktiviteter. Vision, mål och syfte För att kunna sluta upp bakom och arbeta mot samma mål har DIBB-gruppen diskuterat fram vision, mål och syfte för gruppens arbete. Det är också viktigt att uttrycka detta klart för att arbete med rätt saker och när fler parter skall involveras i kommunens drogförebyggande arbete. 12

13 DIBB-gruppens vision: Att barn och ungdomar i Bollebygd skall erbjudas möjligheter till en drogfri barn- och ungdomsperiod. Med barn och ungdom menas, i enlighet med FN:s konvention om barns rättigheter, varje människa under 18 år (om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet). Arbetet skall således rikta in sig mot barnoch ungdomar i enlighet med detta. Definitionen av droger är hämtad från kommunens drogpolitiska handlingsprogram. Till droger räknas: Alkohol Narkotiska preparat Dopingpreparat Inandning av ångor eller lösningsmedel i berusningssyfte Läkemedel som intas utan läkares uppföljning och förskrivning Tobak Syftet med gruppens sammansättning är att finna och utveckla: former för samverkan mellan de organisationer som finns representerade i gruppen arbetssätt och redskap för att uppnå gruppens målsättning Gruppens målsättning är att: ungdomar skall senarelägga alkoholdebuten öka antalet ungdomar som avstår från tobak och droger minska berusningsdrickandet Vi skall nå våra mål genom att (strategi): arbeta för att barn och ungdomar skall erbjudas alternativa sysselsättningar och därigenom avstå från att använda tobak och droger göra gruppens existens, arbete, vision, målsättning och syfte känt för beslutsfattare inom kommunen så väl som kommunens övriga invånare verka för att olika former av föräldrastödjande verksamheter startar, vidmakthålls och/eller utvecklas 13

14 Bilaga 2: Taxa för ansökan och tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen Fastställd av kommunfullmäktige Gäller fr o m Denna taxa gäller för verksamhet enligt alkohollagen och tobakslagen. Enligt 7 kap 13 alkohollagen får kommunen ta ut avgift för prövning av ansökan om serveringstillstånd enligt grunder som beslutas av kommunfullmäktige. Kommunen får ta ut avgift för tillsyn enligt 8 kap alkohollagen av den som har serveringstillstånd. Kommunen får enligt 19a tobakslagen ta ut avgift av den som bedriver anmälningspliktig servering av eller detaljhandel med öl. 1 Serveringstillstånd enligt alkohollagen 1.1 Ansökningsavgifter Ansökningar om serveringstillstånd indelas i fem kategorier. - Nyansökningar - Utvidgade tillstånd - Utökade serveringstider - Tillfälliga tillstånd till allmänheten - Tillfälliga tillstånd till slutna sällskap kr kr kr kr 400 kr Av ansökningsavgiften för tillfälliga tillstånd till allmänheten återbetalas 500 kr vid avslag. 1.2 Tillsynsavgifter Fast tillsynsavgift Avgiften är kr per tillstånd och år Rörlig tillsynsavgift Rörlig avgift baseras på restaurangens årsomsättning av alkohol året före ansökan. Om en ny restaurang erhåller tillstånd placeras den första året i lägsta klassen. 14

15 Alkoholomsättning/år Avgift, kr Permanent tillstånd till alkoholservering till slutna sällskap Tillsynsavgiften är kr per tillstånd och år Tillfällig tillstånd till allmänheten/slutna sällskap Avgiften räknas in i ansökningsavgiften som angetts ovan. Vid avslag på ansökan om tillfälligt tillstånd för servering till allmänheten återbetalas tillsynsavgiften 500 kr. 2 Tillsyn av anmälningspliktig servering eller detaljhandel med öl Tillsynsavgiften är kr per år. 15

16 3 Tillsyn av anmälningspliktig näringsverksamhet med tobaksvaror Tillsynsavgiften är 500 kr per år. För den som även betalar tillsynsavgift för servering eller detaljhandel med öl (enligt punkt 2) är tillsynsavgiften 200 kr per år. 16

17 Bilaga 3: Kommunanställd personal Flertalet personer som har alkoholproblem har en anställning. När missbruket påverkar den anställdes arbetsprestation och beteende på arbetsplatsen är det viktigt att ingripa snarast möjligt. Det är också viktigt av många andra skäl; situationen skapar en dålig arbetsmiljö, är personalekonomiskt resurskrävande och påverkar relationen till tredje man o s v. Kommunen är ofta den största arbetsgivaren i Sveriges kommuner. De kommunala förvaltningarna och bolagen bör vara föredömen när det gäller klara riktlinjer hur man hanterar personalfrågor kring missbruk och även vilka regler som gäller vid kommunens representation. I Bollebygds kommuns personalpolitiska program tydliggörs att alkohol och andra droger inte får förekomma under arbetstid. Med alkohol och andra droger i detta avseende avses preparat som inte är föreskrivet av läkare och drycker med starkare alkoholhalt än 2,5 volymprocent. Det är allas ansvar att göra arbetsledare/ chef uppmärksam på drogmissbruk på arbetsplatsen. Principen är att alltid handla och inte låta saken bero. Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna skall gemensamt verka i förebyggande syfte. Varje arbetsledare/chef i samverkan med arbetsplatsombud/skyddsombud ansvarar för att kommunens arbetsplatser är drogfria. Varje arbetsledare ska ingripa och avvisa den som är påverkad av någon drog eller alkohol. Den arbetsledare/chef som uppmärksammar eller blir uppmärksammad på missbruksproblem ansvarar för att åtgärder sätts in. Handläggningsordning 1. Anställd som uppträder drogad eller intar droger på arbetsplatsen skall omedelbart avvisas. Tag alltid kontakt med arbetsplatsombud, vid behov förvaltningschef. Arbetsledaren/chefen är ansvarig för avvisningen och skall tillsammans med arbetsplatsombud/skyddsombud se till att 17

18 medarbetaren på ett betryggande sätt kommer till sin bostad. 2. Anställd som förnekar drogpåverkan föreslås provtagning vid företagshälsovård alternativt vårdcentral. 3. Anställd har rätt att begära provtagning vid företagshälsovård alternativt vårdcentral. 4. Om den anställda inte är på arbetsplatsen nästa dag skall arbetsledare se till att kontakt tas med den anställda. 5. När den anställda återkommer tillarbetsplatsen skall arbetsledaren/chefen och den fackliga representanten genomföra ett samtal om det inträffade. Vid samtalet skall klargöras vilka orsaker som vållat det inträffade samt vilka åtgärder som vidtas vid upprepning. 6. Om situationen bedöms som en engångsföreteelse vidtas inga ytterligare åtgärder. 7. Om händelsen upprepas eller inte bedöms vara en engångsföreteelse kallas till nytt samtal där också personal från företagshälsovården deltar. Vid detta samtal upprättas en handlingsplan med lämpliga stödåtgärder. Dessa kan exempelvis innebära regelbundna läkarbesök, psykologstöd, socialkurativa rådgivning via socialtjänsten, hjälp med medicinering, semesterplanering, planering av fritidsaktiviteter, behandlingshem och vad övrigt är tillämpligt. 8. Handlingsplanen följs upp med regelbundna samtal. 9. Lön utgår inte för den tid som den anställda varit frånvarande på grund av drogpåverkan. Som frånvaroanledning anges olovlig frånvaro. 10. Drogpåverkan på arbetsplatsen utgör grund för disciplinär åtgärd. Före det att åtgärd vidtas kontaktas alltid personalavdelningen. Bilaga 4: 18

19 Riktlinjer för serveringstillstånd Antaget av Kommunfullmäktige Gäller fr o m t o m I förarbetena till alkohollagen 5 rekommenderas kommunerna att i särskilda anvisningar precisera vilka allmänna kriterier och riktlinjer som de avser att tillämpa vid bedömningen av tillståndsgivningen av serveringstillstånd. Inledning Det är av stor vikt att skapa goda restaurang- och boendemiljöer för kommunens invånare samt bra förutsättningar för restaurangägarna att konkurrera på lika villkor. Såväl tillståndshavare och sökande av serveringstillstånd som den breda allmänheten ska uppleva att vårt arbete håller god kvalitet, att det är rättssäkert och att det präglas av ett stort socialt ansvar. Utifrån det s k skyddsintresset ska de positiva värden som restaurangerna erbjuder tillvaratas. Ungdomar ska skyddas från en tidig alkoholdebut. "Fylla", narkotikaanvändning, våld, vapen och diskriminering hör inte hemma i en god restaurangmiljö. Vid eventuella konflikter mellan näringsfriheten och skyddet för människors hälsa tar skyddsaspekterna över. Det är bland annat därför som vi är försiktiga när det gäller utsträckta serveringstider. Restaurangägare ska kunna konkurrera på lika villkor. Vi kontrollerar därför tillståndshavares lämplighet. Svarta pengar och svart arbetskraft ska inte förknippas med restaurangnäringen. Den ska utmärkas av hög moral och god etik. Det har vi alla ett intresse av. Alkoholservering i Bollebygd För att erhålla och inneha tillstånd att servera alkohol krävs, enligt alkohollagen, en lämplighet avseende personliga och ekonomiska 5 Alkohollagen (1994:1738) 19

20 förhållanden. Man ska ha kunskaper om alkohollagen, inte vara dömd eller misstänkt för brottslig verksamhet samt skött sina skatter och avgifter. Det krävs också att restaurangen har ett kök som är godkänt för "allsidig matlagning", där det ska kunna tillagas färdiga maträtter av råvaror. Diskriminering av personer på grund av kön, nationellt eller etniskt ursprung, sexuell läggning eller funktionshinder kan medföra att serveringstillståndet återkallas. Restaurangtätheten i ett område har stor betydelse för brottslighet och störningar för de boende. Den inriktning och profil som tillståndshavare eftersträvar för sin restaurang spelar stor roll för ordningen i restaurangen och dess omgivning. Erfarenhetsmässigt går till exempel berusningsdrickandet och/eller drogbruk hand i hand med en viss inriktning och profil. Som en skyddsåtgärd för de boende tillämpas också prövotider för serveringstider både före och fram till kl Vid en ansökan om och uppföljning av serveringstillstånd ges restaurangens inriktning stor betydelse; det gäller inriktningar som mat- och nöjesrestaurang, målgrupp, dans, underhållning men också alkohol- och drogpolicy samt diskrimineringsfrågor. Restaurangens inriktning görs känd för polismyndighet, miljöförvaltning och Omsorgsnämnd. Det lokala inflytandet över tillståndsgivningen förstärks. De sociala aspekterna är angelägna. Inhämtade yttranden väger tungt vid bedömningar om ansökningar om serveringstillstånd. Restauranger ska se till att all personal som arbetar med servering av alkoholdrycker genomgår utbildning i ansvarsfull alkoholhantering. Servering till kl Vad avser serveringstidens slut gäller för tider fram till kl att polismyndigheten tillstyrker ansökan samt att miljöförvaltningen inte rekommenderar tidigare stängning på grund av risken för att närboende utsätts för bullerstörning. Servering till kl Vid alkoholservering fram till kl skall särskild återhållsamhet iakttas. Sådan utsträckt serveringstid kan beviljas de restauranger där polismyndigheten tillstyrker ansökan och att miljöförvaltningen inte rekommenderar tidigare stängning på grund av risken för att närboende utsätts för bullerstörning och som är dokumenterat välskötta och inte har 20

21 några aktuella anmärkningar. Prövotider tillämpas i hög utsträckning för uppföljning av verksamheten. För att få servera alkoholdrycker fram till kl krävs att minst två ordningsvakter tjänstgör i restaurangen (torsdag-söndag) från kl tills samtliga gäster lämnar restaurangen. Samråd skall i dessa fall alltid ske med polismyndigheten. Uteservering Vid fall av alkoholpolitiska olägenheter på grund av uteservering kan serveringstiden för denna begränsas till kl Servering utomhus är ingen olägenhet i sig, utan ytterligare störning, t ex i form av buller, krävs som motivering för begränsad serveringstid. Servering på lika villkor Tillsyn och sanktioner Alla serveringstillstånd följs upp genom en förebyggande tillsyn med informations- och utbildningsinsatser samt med en så kallad inre och yttre tillsyn. Inre tillsyn görs genom kontroller av uppgifter från myndigheter, av bland annat ekonomi och vandel, andra myndigheters restauranginspektioner samt genom en övervakning av restaurangernas marknadsföring och restaurangrapportering. Den yttre tillsynen kontrollerar att restaurangernas alkoholservering sker enligt givna tillstånd. Ordningen i och utanför restaurangen bedöms liksom graden av gästernas berusning. Kontroll sker av att underåriga inte serveras alkohol. Den ekonomiska skötsamheten granskas genom kassa- och personalkontroller. Självklart uppmärksammas även förekomst av narkotika, om diskriminering förekommer och att brandsäkerhet gäller. Syftet med effektiv och bra tillsyn, som sker i samarbete med andra myndigheter och är kopplad till sanktioner, är att se till att restaurangverksamheten bedrivs enligt gällande lagar och bestämmelser och att branschens aktörer kan konkurrera på lika villkor. Detta innebär, enligt alkohollagen, att serveringstillstånd efter prövning ska ges om vissa kriterier är uppfyllda. Det ska med andra ord vara relativt enkelt 21

ALKOHOLSERVERING I MARK RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND

ALKOHOLSERVERING I MARK RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND ALKOHOLSERVERING I MARK RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND 1 INLEDNING Syftet med socialnämndens riktlinjer för serveringstillstånd är att begränsa alkoholens skadeverkningar, till exempel överkonsumtion

Läs mer

FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2006-08-31 ALKOHOLSERVERING I EKSJÖ - RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND

FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2006-08-31 ALKOHOLSERVERING I EKSJÖ - RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2006-08-31 ALKOHOLSERVERING I EKSJÖ - RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND 2 ETT RIKT RESTAURANGLIV - EN LEVANDE STAD I dialog och samverkan med restaurangbranschen vill

Läs mer

ALKOHOLSERVERING I HÖGANÄS KOMMUN

ALKOHOLSERVERING I HÖGANÄS KOMMUN ALKOHOLSERVERING I HÖGANÄS KOMMUN Riktlinjer för serveringstillstånd Antagen av socialnämnden 2002-05-22 Senast reviderad i socialnämnden 2009-02-11 12 1 ETT VARIERAT OCH SPÄNNANDE KROGLIV BIDRAR TILL

Läs mer

Alkoholservering i Ljungby kommun

Alkoholservering i Ljungby kommun www.ljungby.se Alkoholservering i Ljungby kommun Riktlinjer för serveringstillstånd anvisningar för allmänheten 2013-05-16 Ett rikt restaurangliv - en levande kommun I dialog och samverkan med restaurangbranschen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND ENLIGT ALKOHOLLAGEN

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND ENLIGT ALKOHOLLAGEN Socialförvaltningen RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND ENLIGT ALKOHOLLAGEN SOCIALFÖRVALTNINGEN SN 2004-02-25 ETT VARIERAT OCH SPÄNNANDE KROGLIV BIDRAR TILL ETT LEVANDE SIMRISHAMN Simrishamns kommun har

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för alkoholservering Alkoholservering 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING I TRANÅS KOMMUN. Antagna av Kommunfullmäktige i Tranås kommun 2012-08-20, 128

RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING I TRANÅS KOMMUN. Antagna av Kommunfullmäktige i Tranås kommun 2012-08-20, 128 RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING I TRANÅS KOMMUN Antagna av Kommunfullmäktige i Tranås kommun 2012-08-20, 128 Inledning I dialog och samverkan med restaurangbranschen vill vi bidra till att skapa goda restaurang-

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Tillsammans med ansökan skall den sökande bifoga:

Tillsammans med ansökan skall den sökande bifoga: 2009-04-16 Serveringstillstånd Tillstånd beviljas utifrån följande kriterier. Sökandens lämplighet (AL 7 kap 7 ) Serveringsställets lämplighet (AL 7 kap 8 ) Olägenheter ur alkoholpolitisk synpunkt (AL

Läs mer

ALKOHOLSERVERING I SÄVSJÖ - RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND

ALKOHOLSERVERING I SÄVSJÖ - RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND ALKOHOLSERVERING I SÄVSJÖ - RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND SENAST REVIDERADE 2012-05-03 ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-04-22 Inledning I dialog och samverkan med restaurangbranschen vill vi bidra

Läs mer

Fastställd av Kommunstyrelsen Paragraf 107

Fastställd av Kommunstyrelsen Paragraf 107 Riktlinje Upprättad 2012-06-04 Framtagen av Birgitta Kåberger Fastställd av Kommunstyrelsen Paragraf 107 Sociala avdelningen Servering Myndighetsenheten Inledning I dialog och samverkan med restaurangbranschen

Läs mer

Författningssamling. Riktlinjer för alkoholservering

Författningssamling. Riktlinjer för alkoholservering Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2013-01-31 8 Reviderad: Riktlinjer för alkoholservering Inledning I dialog och samverkan med restaurangbranschen vill Nässjö kommun bidra till att skapa

Läs mer

i Simrishamn, Sjöbo, Skurup och Tomelilla

i Simrishamn, Sjöbo, Skurup och Tomelilla RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND ENLIGT ALKOHOLLAGEN i Simrishamn, Sjöbo, Skurup och Tomelilla SN 2008-09-24 ETT VARIERAT OCH SPÄNNANDE KROGLIV BIDRAR TILL EN LEVANDE KOMMUN Simrishamns, Sjöbo, Skurups

Läs mer

i Simrishamn, Sjöbo, Skurup och Tomelilla

i Simrishamn, Sjöbo, Skurup och Tomelilla Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 206/2008 RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND ENLIGT ALKOHOLLAGEN i Simrishamn, Sjöbo, Skurup och Tomelilla ETT VARIERAT OCH SPÄNNANDE KROGLIV BIDRAR TILL EN LEVANDE

Läs mer

Ansvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol

Ansvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol Ansvarsfull tillståndsgivning Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol Vad är ansvarsfull tillståndsgivning? Att som politiker fatta beslut enligt alkohollagen är en ansvarsfull

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd i Håbo kommun

Riktlinjer för serveringstillstånd i Håbo kommun Riktlinjer för serveringstillstånd i Håbo kommun RIKTLINJER Gäller från och med 2012-12-01 och tillsvidare Antaget av fullmäktige 2012-11-12 124 RIKTLINJER 1 Riktlinjer för serveringstillstånd i Håbo kommun

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd enligt alkohollagen

Riktlinjer för serveringstillstånd enligt alkohollagen RIKTLINJER SOCIALNÄMNDEN socialnämnden Riktlinjer för serveringstillstånd enligt alkohollagen RIKTLINJE antas av socialnämnden Riktlinjer säkerställer riktigt agerande och god kvalitet i stadens arbete.

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för serveringstillstånd i Upplands-Bro kommun

RIKTLINJER. Riktlinjer för serveringstillstånd i Upplands-Bro kommun RIKTLINJER Riktlinjer för serveringstillstånd i Upplands-Bro kommun 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål... 3 Inledning... 4 Servering av alkoholdrycker... 4 Ansökan... 4 Serveringstillstånd... 4 Kunskapsprov...

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd i Härjedalens kommun

Riktlinjer för serveringstillstånd i Härjedalens kommun Riktlinjer för serveringstillstånd i Härjedalens kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2012 Myndighetsnämnden ansvarar för tillståndsgivning, tillsyn och sanktionsärenden enligt Alkohollagen (SFS 2010:1622)

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING BOXHOLMS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING BOXHOLMS KOMMUN RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING I BOXHOLMS KOMMUN Kf 81 20120924 Dnr 12.224.700 Sn 107 20120822 Dnr 12.018.750 Riktlinjer för alkoholservering i Boxholms kommun Alkohollagen (2010:1622), som är en skyddslag,

Läs mer

Alkoholpolitiskt program

Alkoholpolitiskt program STRÄNGNÄS KOMMUN Dnr: 40/2003-705 Alkoholpolitiskt program Riktlinjer för serveringstillstånd 2 Antagna av KF 2003-12-15, 289 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Alkoholpolitik 3 Riktlinjer 4 Tillfälliga

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Riktlinjer för alkoholservering ÖFS 2013:14 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 4:19 Dnr KS 2012/506-702 2013-14 Riktlinjer för alkoholservering v 4 13-05-20 13:15

Läs mer

ALKOHOLPOLITISKT PROGRAM. för servering av alkohol på näringsställen

ALKOHOLPOLITISKT PROGRAM. för servering av alkohol på näringsställen 1 ALKOHOLPOLITISKT PROGRAM för servering av alkohol på näringsställen BAKGRUND Alkohollagen trädde i kraft 1995 01 01 och ersätter lagen om handel med drycker (LHD) och lagen om tillverkning av drycker

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

i Simrishamn, Sjöbo, Skurup och Tomelilla

i Simrishamn, Sjöbo, Skurup och Tomelilla Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 206/2008 RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND ENLIGT ALKOHOLLAGEN i Simrishamn, Sjöbo, Skurup och Tomelilla ETT VARIERAT OCH SPÄNNANDE KROGLIV BIDRAR TILL EN LEVANDE

Läs mer

Alkoholservering i Osby kommun

Alkoholservering i Osby kommun Alkoholservering i Osby kommun Riktlinjer för serveringstillstånd anvisningar för allmänheten Antagna av kommunfullmäktige 2013-10-21 127 Riktlinjer för serveringstillstånd Osby kommun Sida 2 av 12 Innehållsförteckning

Läs mer

BJUVS KOMMUN Riktlinjer för serveringstillstånd

BJUVS KOMMUN Riktlinjer för serveringstillstånd Riktlinjer för serveringstillstånd Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-28 2 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID INLEDNING 4 RIKTLINJER FÖR SERVERININGSTILLSTÅND 5 RIKTLINJER VID ANSÖKAN 5 HANDLÄGGNINGSTIDER

Läs mer

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND OCH DETALJHANDEL MED ÖL KLASS II

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND OCH DETALJHANDEL MED ÖL KLASS II 1 RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND OCH DETALJHANDEL MED ÖL KLASS II ALKOHOLLAGEN/ALLMÄNNA RIKTLINJER Riksdagen beslutade att införa en ny Alkohollag (1994-1738), som från och med 1995-01-01 ersatt Lagen

Läs mer

Riktlinjer för. Servering av alkohol

Riktlinjer för. Servering av alkohol Riktlinjer för Servering av alkohol Riktlinjer för servering av alkoholhaltiga drycker Serveringstillstånd Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND KOMMUNALA RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN AVSEENDE SERVERINGSTILLSTÅND Enligt 8 kap 9 alkohollagen (2010:1622) ska kommunen tillhandahålla riktlinjer för tillämpningen

Läs mer

Riktlinjer för alkoholservering i Ystad kommun

Riktlinjer för alkoholservering i Ystad kommun Riktlinjer för alkoholservering i Ystad kommun Riktlinjer antagna av Kommunfullmäktige i Ystad kommun den 15 augusti 2013 1 Kroglivet i kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad Kommunerna Simrishamn,

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd av alkoholdrycker

Riktlinjer för serveringstillstånd av alkoholdrycker STYRDOKUMENT 1(5) Beteckning Hälsa och omsorg Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 139 Dnr 859/99 Riktlinjer för serveringstillstånd av alkoholdrycker Tillstånd att tillsvidare servera alkoholdrycker till

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Riktlinjer för alkoholservering. Socialnämnden i Mullsjö

Riktlinjer för alkoholservering. Socialnämnden i Mullsjö Riktlinjer för alkoholservering Socialnämnden i Mullsjö Inledning Alkohollagen är en skyddslag. Alkohollagen finns för att begränsa alkoholens skadeverkningar. En utgångspunkt för kommunerna är att skyddet

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Riktlinjer serveringstillstånd, folköl, tobak och nikotinläkemedel

Riktlinjer serveringstillstånd, folköl, tobak och nikotinläkemedel 1 (7) Anders Rickler Alkoholhandläggare 2008-11-14 Dan Ottosson Alkohol- och drogsamordnare Riktlinjer serveringstillstånd, folköl, tobak och nikotinläkemedel Inledning Den gällande alkohollagen antogs

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ALKOHOL OCH DROGPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1 POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol-

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer för i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 2012-12-12, 139 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Alkoholpolitiska mål... 2 3 Kommunens informationsskyldighet... 2 4 Ansökan... 2 5 Handläggning

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med

Läs mer

Staffanstorp kommuns riktlinjer för alkoholservering

Staffanstorp kommuns riktlinjer för alkoholservering 1(9) Staffanstorp kommuns riktlinjer för alkoholservering 1 Allmänt Det är av stor vikt att kommunen har tydliga riktlinjer som redogör för gällande alkohollag (2010:1622) och anslutande föreskrifter samt

Läs mer

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-01-26, 12 Dnr: KS 2014/619 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

Riktlinjer alkoholtillstånd i Svalövs kommun

Riktlinjer alkoholtillstånd i Svalövs kommun alkoholtillstånd i Svalövs kommun, tillstånds- och tillsynsavgifter antagna av kommunfullmäktige 2014-01-27 Postadress 268 80 Svalöv Besöksadress Herrevadsgatan 10 Telefon 0418-47 50 00 Fax 0418-47 50

Läs mer

Taxa och riktlinjer för serveringstillstånd

Taxa och riktlinjer för serveringstillstånd Taxa och riktlinjer för serveringstillstånd och för detaljhandel med ÖL klass II Kommunstyrelsen Antagen 091006 av mbn 82. Fastställd av fullmäktige 2009-11-23, 91 och för detaljhandel med öl klass II

Läs mer

Svensk alkoholpolitik

Svensk alkoholpolitik Svensk alkoholpolitik Innehållsförteckning Sidan BAKGRUND 3 Den svenska alkoholpolitiken 3 Alkohollagen - en skyddslag 3 SERVERINGSTILLSTÅND 3 När tillstånd krävs 3 Allmänheten eller slutet sällskap 3

Läs mer

Riktlinjer för alkoholservering 2012-11-26

Riktlinjer för alkoholservering 2012-11-26 Riktlinjer för alkoholservering 2012-11-26 1 INLEDNING 3 1.1 När behövs ett serveringstillstånd? 3 1.1.1 Olika typer av serveringstillstånd 3 1.1.2 Handläggningstider 4 1.2 Vad krävs för att få ett serveringstillstånd?

Läs mer

Riktlinjer för alkoholservering. 2013-02-07, Dnr 2013/23-702. Antagna av Arbetsmarknads- och socialnämnden 2013-02-14, Asn 18

Riktlinjer för alkoholservering. 2013-02-07, Dnr 2013/23-702. Antagna av Arbetsmarknads- och socialnämnden 2013-02-14, Asn 18 1 för alkoholservering 2013-02-07, Dnr 2013/23-702 Antagna av Arbetsmarknads- och socialnämnden 2013-02-14, Asn 18 2 Innehåll Inledning... 3 Syfte och målsättning med kommunala riktlinjer... 3 Ansökan

Läs mer

enligt alkohollagen, läkemedelsförordningen

enligt alkohollagen, läkemedelsförordningen Riktlinjer för tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och läkemedelsförordningen Fastställda av Kommunfullmäktige 66, 2010-08-30 Justerade av Kommunfullmäktige 15, 2012-03-26 1 2 Kommunens

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd

Riktlinjer för serveringstillstånd för serveringstillstånd samt tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-20, 48, dnr KS 2012/79 Innehåll Inledning... 3 Handläggning vid ansökan... 3 Kommunens informationsskyldighet

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd. Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för serveringstillstånd. Hudiksvalls kommun Riktlinjer för serveringstillstånd Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: B-O Rylander Anna Storm Anna Krathmann Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Inledning... 4 Ansökan

Läs mer

Grundläggande riktlinjer för serveringstillstånd och för Täby kommuns tillsynsverksamhet enligt alkohollagen och tobakslagen

Grundläggande riktlinjer för serveringstillstånd och för Täby kommuns tillsynsverksamhet enligt alkohollagen och tobakslagen Grundläggande riktlinjer för serveringstillstånd och för Täby kommuns tillsynsverksamhet enligt alkohollagen och tobakslagen Allmänna överväganden och målsättningar Riktlinjerna ska ge en allmän information

Läs mer

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Skolförvaltningen Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Sala kommun ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Nov 2006 Allmänt Nittio (90) procent av den vuxna befolkningen i Sverige konsumerar alkohol.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) M. 2.1 RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND I LOMMA KOMMUN 1. Bakgrund Ett huvudmål för svensk alkoholpolitik är att begränsa alkoholens skadeverkningar, till exempel överkonsumtion

Läs mer

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete I nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete Antaget av kommunfullmäktige 2006-09-25 KF 104, dnr 04/KS 0460 Inriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

Läs mer

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika Vuxenförvaltningen 1(6) Datum 2007-03-30 Handläggare Er Referens Vår Referens Claes Zachrison dnr 2006/131 016 6001 Förvaltningsutredare Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Läs mer

Alkoholpolitiska riktlinjer Bergs kommun 2015-01-01--2018-12-31

Alkoholpolitiska riktlinjer Bergs kommun 2015-01-01--2018-12-31 Alkoholpolitiska riktlinjer Bergs kommun 2015-01-01--2018-12-31 1 (12) Alkoholpolitiska riktlinjer Bergs kommun 1 Allmänt Alkohollagen (2010:1622) (i texten benämnd som AL) är en social skyddslagstiftning

Läs mer

Malmö Stad. Malmö stads riktlinjer för alkoholserveringstillstånd

Malmö Stad. Malmö stads riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Malmö Stad Malmö stads riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Malmö stads Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Inledning Tidigare riktlinjer... Förändringar i alkohollagen... Ny nationell handlingsplan...

Läs mer

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang. ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Varbergs Föreningsråd. Arbete och droger hör inte ihop Denna policy innebär ett klart avståndstagande från all form av ickemedicinsk användning av läkemedel samt missbruk av

Läs mer

Tillsynsplan 2014. Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27

Tillsynsplan 2014. Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27 Dnr: VoO.2014.0051 1 (6) 2014-01-27 Vård och Omsorg Anette Borglin Tillsynsplan 2014 Plan för Eslövs kommuns tillsyn över servering av alkoholdrycker och folköl enligt alkohollagen, tobaksförsäljning enligt

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

Riktlinjer för tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen

Riktlinjer för tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen Riktlinje 2010-09-03 Riktlinjer för tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen SN 163-2010 Antagen av socialnämnden 2010-09-03 Syftet med riktlinjerna är att ge en sammanfattande vägledning till beslutsfattare

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt. program

Alkohol- och drogpolitiskt. program Alkohol- och drogpolitiskt program Haparanda Stad Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-21, 5 INNEHÅLL Sida 1. AKTUELL SITUATION SVERIGE 1 Den nationella handlingsplanen Den kommunala handlingsplanen 2.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGS- TILLSTÅND OCH ÖL KLASS II

RIKTLINJER FÖR SERVERINGS- TILLSTÅND OCH ÖL KLASS II RIKTLINJER FÖR SERVERINGS- TILLSTÅND OCH ÖL KLASS II Fastställd av kommunfullmäktige 2009-09-28 1 ( 12) INLEDNING Från och med 2002-04-01 kommer Essunga kommun att köpa en restaurangsinspektörstjänst från

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2012 Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-27 5 Alkohol- och drogpolitiskt program 2012 Inledning Syftet med det alkohol- och drogpolitiska programmet är att det ska utgöra

Läs mer

TILLSYNSPLAN ÅR 2015 AV SERVERINGSTILLSTÅND I KATRINEHOLMS KOMMUN. Antagen av Socialnämnden 2014-12-18

TILLSYNSPLAN ÅR 2015 AV SERVERINGSTILLSTÅND I KATRINEHOLMS KOMMUN. Antagen av Socialnämnden 2014-12-18 TILLSYNSPLAN AV SERVERINGSTILLSTÅND I KATRINEHOLMS KOMMUN ÅR 2015 Antagen av Socialnämnden 2014-12-18 1 Innehållsförteckning TILLSYNSPLAN... 0 1. TILLSYNSPLAN FÖR ÅR 2015 KATRINEHOLMS KOMMUN... 2 2. BAKGRUND

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2006-08-31 Alkohol är en socialt etablerad dryck som det stora flertalet konsumerar med måtta, och har glädje av. Vi måste

Läs mer

HÖGANÄS KOMMUNS RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND OCH FOLKÖLSFÖRSÄLJNING HÖGANÄS - VÄL VÄRT ATT INVESTERA I

HÖGANÄS KOMMUNS RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND OCH FOLKÖLSFÖRSÄLJNING HÖGANÄS - VÄL VÄRT ATT INVESTERA I HÖGANÄS KOMMUNS RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND OCH FOLKÖLSFÖRSÄLJNING Antagen av socialnämnden 2013-03-06 HÖGANÄS - VÄL VÄRT ATT INVESTERA I 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 RIKTLINJER FÖR SERVERININGSTILLSTÅND...4

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105.

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. 1. Bakgrund och definitioner Högskolan i Halmstad anser

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Alkoholpolitiskt program med riktlinjer för serveringstillstånd och folköl.

Alkoholpolitiskt program med riktlinjer för serveringstillstånd och folköl. 1 (8) 2005-01-18 Dnr 2004.251 Alkoholpolitiskt program med riktlinjer för serveringstillstånd och folköl. BAKGRUND Alkohollagen (1994:1738) trädde i kraft den 1 januari 1995. Under 1995 hade kommunen ett

Läs mer

Information till sökanden av tillstånd för tillfällig servering av alkoholdrycker enligt alkohollagen (SFS 1994:1738)

Information till sökanden av tillstånd för tillfällig servering av alkoholdrycker enligt alkohollagen (SFS 1994:1738) Information till sökanden av tillstånd för tillfällig servering av alkoholdrycker enligt alkohollagen (SFS 1994:1738) Riktlinjer Servering till allmänheten Det är möjligt att ansöka om tillstånd för servering

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND I MALUNG-SÄLENS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND I MALUNG-SÄLENS KOMMUN 1(6) RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND I MALUNG-SÄLENS KOMMUN ALKOHOLLAGEN Nya Alkohollagen gäller från och med den 1 januari 2011 och ersätter tidigare lagar om tillverkning av och handel med alkoholdrycker.

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd och tillsyn ansvarsfull alkoholhantering i Vårgårda

Riktlinjer för serveringstillstånd och tillsyn ansvarsfull alkoholhantering i Vårgårda Antaget av myndighetsnämnd Lärande och Omsorg 2013-03-12 32 Riktlinjer för serveringstillstånd och tillsyn ansvarsfull alkoholhantering i Vårgårda 2(14) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Alkohollagen

Läs mer

Ansvarsfull alkoholhantering i Lerum

Ansvarsfull alkoholhantering i Lerum Riktlinjer för serveringstillstånd och tillsyn Antagen av Individnämnden 1996-03-28, SN 35 Reviderat 2005-09-22, SN 95 Reviderat 2010-09-23, IN 280 Reviderat 2012-11-15, IN 497 Innehåll 1 Inledning 5

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd

Riktlinjer för serveringstillstånd Riktlinjer för serveringstillstånd avseende alkoholservering i Uppvidinge kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-26 15 Inledning De kommunala riktlinjerna för alkoholservering utgår från alkohollagen

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program. Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5

Alkohol- och drogpolitiskt program. Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5 Alkohol- och drogpolitiskt program Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5 1 Innehållsförteckning Sida 1. Aktuell situation -Sverige... 3 1.1 Den nationella handlingsplanen '... 3.........

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

Alkoholservering i Lessebo kommun. Riktlinjer för serveringstillstånd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-22 22

Alkoholservering i Lessebo kommun. Riktlinjer för serveringstillstånd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-22 22 Alkoholservering i Lessebo kommun Riktlinjer för serveringstillstånd Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-22 22 Inledning De kommunala riktlinjerna för alkoholservering utgår från alkohollagen och dess

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Information angående. serveringstillstånd

Information angående. serveringstillstånd Information angående serveringstillstånd Alkohollagstiftningen är i första hand en skyddslagstiftning som kommit till för att begränsa alkoholens skadeverkningar. Därför får serveringstillstånd vägras

Läs mer

antaget av kommunfullmäktige april 2005 Alkohol- och drogpolitiskt

antaget av kommunfullmäktige april 2005 Alkohol- och drogpolitiskt antaget av kommunfullmäktige april 2005 Alkohol- och drogpolitiskt program ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR KLIPPANS KOMMUN Klippans kommuns gemensamma grundsyn vad gäller alkohol och andra droger

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd och folköl

Riktlinjer för serveringstillstånd och folköl Riktlinjer för serveringstillstånd och folköl Antaget av Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 2015-04-16 Alkohollagen - en skyddslag Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR FAGERSTA KOMMUN

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR FAGERSTA KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR FAGERSTA KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige (KF) 2003-09-30, ändringar antaga av KF 2005-11-29, 95, KF 2008-03-25, 14 FAGERSTA KOMMUN 1 Carina Johansson Avdelningschef

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se.

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se. STYRDOKUMENT 1(9) Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se Alkohol och drogpolicy Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Dokumentansvarig Policy Kommunstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd Mariestads kommun

Riktlinjer för serveringstillstånd Mariestads kommun Riktlinjer för serveringstillstånd Mariestads kommun Antaget av Socialnämnden Mariestad 2013-05-14 Reviderad 2014-09-16 Innehållsförteckning Förord...3 Inledning...4 Allmänna bestämmelser om försäljning...4

Läs mer

Information om att ansöka om serveringstillstånd

Information om att ansöka om serveringstillstånd Information om att ansöka om serveringstillstånd Detta är en information framtagen av Vingåkers kommun 2013-08-01 för dig som vill veta mer om att ansöka om serveringstillstånd för alkoholhaltiga drycker.

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd

Riktlinjer för serveringstillstånd Riktlinjer för serveringstillstånd för Alvesta kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2012-12-12 188 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Syfte... 2 2. När behövs ett serveringstillstånd?... 3 3. Ansökan

Läs mer

POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER

POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER Fastställd av kommunstyrelsen 2013-04-09 POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER Laholms kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av en god arbetsmiljö och engagerade medarbetare.

Läs mer