Vindkraft i Skåne. Analys och konsekvenser av olika scenarier. Skåne i utveckling 2003:35 ISSN

Transkript

1 Vindkraft i Skåne Analys och konsekvenser av olika scenarier Skåne i utveckling 2003:35 ISSN

2 Projektledare Agneta Sallhed Canneroth & Caroline Hägerhäll Projektgrupp Agneta Sallhed Canneroth, Gertrud Egnell, Anne-Lie Mårtensson & Magnus Svensson Projektsekreterare Anne-Lie Mårtensson GIS-handläggare Magnus Svensson Tryckeri Holmbergs i Malmö AB Upplaga 500 ex Rapportserien Skåne i utveckling: Rapport 2003:35 ISSN För beställning kontakta: Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö, tel 040/ Text eller bilder får endast mångfaldigas efter tillstånd av länsstyrelen

3 Förord Intresset för att etablera vindkraft i Skåne är stort. På samma gång som antalet vindkraftverk blir fler, ökar även konflikterna med andra intressen. Statens energimyndighet har fått i uppdrag av regeringen att ange nationellt mål för vindkraftsutbyggnaden och arbetar samtidigt med att föreslå riksintresseområden för vindkraft. Riksdagen har i juni 2002 godkänt det föreslagna planeringsmålet på 10 TWh år Den nationella energipolitiken kommer sannolikt att leda till ytterligare exploateringstryck i Skåne. Länsstyrelsen beslutade därför att studera och analysera konsekvenserna för Skåne av ett nationellt planeringsmål. Målet med projektet har varit att ta fram en handlingsberedskap inför vindkraftsutbyggnaden i regionen, vilket främjar en hushållning med vindenergiresursen, såväl som med andra resurser. Projektet är utarbetat av tvärsektoriellt sammansatta grupper, med representanter från centrala myndigheter, sydlänen, Region Skåne, kommuner, organisationer, Miljö- og Energiministeriet i Danmark. Arbetet har möjliggjorts genom att Delegationen för Energiförsörjning i Sydsverige, DESS, har bidragit med 50% av projektets kostnader. Vår förhoppning är att projektet kan vara ett stöd för de centrala myndigheterna, kommunerna i länet och övriga län i södra Sverige. Syftet är även att arbetsmetoden ska kunna nyttjas av andra länsstyrelser för att genomföra liknande projekt. Malmö den 27 juni 2003 Bengt Holgersson Landshövding i Skåne län - 3 -

4 Innehåll Inledning 7 Sammanfattning 9 VÅRA SLUTSATSER 11 DEL 1 SCENARIER FÖR VINDKRAFTEN I SKÅNE 21 Metod 23 Steg 1: Resursbedömning 24 Steg 2: Formulering av scenarier 27 Steg 3: Alternativa utbyggnadssätt 29 Scenario 1: Kommunala planer 30 Konsekvenser 32 Diskussion 33 Scenario 2: I Skåne 2 TWh/år 34 Konsekvenser 39 Diskussion 42 Scenario 3: I Skåne 5 TWh/år 44 Konsekvenser 47 Diskussion 48 Scenario 4: Utbyggnad till havs49 Konsekvenser 51 Diskussion 52 Diskussion kring scenariometoden 53 DEL 2 OM VINDKRAFT 57 1 Vindkraften i nationell och europeisk politik Energibehov och förnybar energi i EU 59 Eurpeiskt mål för förnybar energi 59 Vindkraftsmarknaden Nationellt perspektiv på vindkraften 61 Förnybar energi i den svenska energipolitiken 61 Nationella utredningar kring vindkraft Nya miljömål för Sverige 63 2 Vindkraftens förutsättningar Nyttjande av vindenergin 65 Vindenergi 65 Elproduktion 66 Beräkning av produktion Elnät Teknisk utveckling

5 2.4 Havsbaserade vindkraft 71 Havsdjup och grundläggning 71 Elnätsanslutning 72 Visuell påverkan Vindkraftens miljöeffekter Acceptans 75 Attityder kring energi och vindkraft 75 Acceptans Markägarfrågor 78 3 Vindkraftens effekter Bebyggelse och boendemiljö 79 Bostäder 79 Industri och hamnområden m.m. 80 Ljud 80 Skugga 81 Visuell störning 83 Samlad störningsupplevelse Områden med viktiga natur-, kulturvärden eller friluftsvärden 85 Friluftsliv och turism 85 Kulturmiljövård 86 Natur Opåverkade områden och bullerfria områden Landskapsbild Totalförsvaret Kommunikationer och annan infrastruktur 98 Luftfart 98 Sjöfart 99 Vägar och järnvägar 100 Energi 100 Telekommunikationer Areella näringar 100 Jordbruk 100 Skogsbruk 100 Yrkesfiske Planering av vindkraftsutbyggnaden Planeringsprocessen 102 Kommunens roll - planering och bygglov 102 Länsstyrelsens roll - samråd och regionalt underlag 103 Nationell nivå - mål och riksintressen Planering av vindkraft i Skåne 103 Kommunal planering 103 Svag koppling mellan planering och genomförande 105 Regionalt planeringsunderlag Vindkraftsutbyggnaden i Skåne Vindkraftverk på land i Skåne Havsbaserade vindkraftverk i Skåne 109 Litteratur och källor 111 Bilaga 1 Vindkraftspotentialen till havs 113 Bilaga 2 Dataskikt

6 - 6 -

7 Inledning Bakgrund Det blåser mycket i Skåne. Intresset för vindkraftsutbyggnad är stort och allt fler ansökningar om tillstånd att uppföra vindkraftverk kommer in till Länsstyrelsen. Samtidigt växer anspråken på mark och vatten för andra ändamål. Det är viktigt att värna om rekreationsområden och natur- och kulturvärden för att bibehålla regionens attraktionskraft. Statens Energimyndighet arbetar för närvarande med att formulera kriterier för utpekandet av riksintresseområden för vindkraft. Myndigheten har även fått i uppdrag av regeringen att ange nationellt mål för vindkraftsutbyggnaden. I juni 2002 godkände riksdagen det föreslagna planeringsmålet på 10 TWh år 2015 enligt energipropositionen 2001/ 02:143. Den nationella energipolitiken kan leda till ytterligare exploateringstryck i Skåne. Behovet av en mer övergripande syn på vindkraftsutbyggnad på länsnivå har därmed aktualiserats. Länsstyrelsen beslutade därför att studera vindkraftens potential och konsekvenser i Skåne. Arbetet har möjliggjorts genom att Delegationen för Energiförsörjning i Sydsverige, DESS, har finansierat hälften av projektet. Region Skåne har samtidigt genomfört ett projekt med inriktning på vindkraftens planerings- och etableringsprocess. Projektens arbetsgrupper har samarbetat för att komplettera varandra och undvika dubbelarbete. Syfte Syftet med projektet har varit att studera och analysera konsekvenserna för Skåne av ett nationellt planeringsmål för vindkraft. Rapporten behandlar inte andra förnybara energiformer. En viktig del i arbetet har varit att utarbeta en metod för att på regional nivå studera konsekvenserna av olika utbyggnadsscenarier. Rapporten ska att fungera som stöd för Länsstyrelsen i diskussioner med de centrala myndigheterna i vindkraftsfrågor. Förhoppningen är att den dessutom kan vara till stöd för kommunerna i planeringen av vindkraft och gynna ett ökat samarbete mellan kommunerna. Rapporten Rapporten utgör slutrapport från Länsstyrelsen i Skånes vindkraftsprojekt. Den har tidigare sänts på remiss till bl.a. kommuner i Skåne, länsstyrelser och de centrala verk som har ett intresse i vindkraftsfrågor. Även intresseorganisationer som Svensk Vindkraftsförening och Föreningen Svenskt Landskapsskydd var remissinstanser. Merparten av synpunkterna har inarbetats. Rapportens första del redovisar de scenarier som studerats i projektet. Tänkbara konsekvenser av scenarierna beskrivs. Slutligen diskuteras resultaten från scenarierna och de slutsatser som kan dras från projektet vad gäller vindkraftslokalisering i Skåne. Den metod som används i arbetet presenteras också

8 - 8 - Rapportens andra del utgör framförallt ett kunskapsunderlag till scenarioarbetet. I denna del ges motiv till de ställningstaganden som gjorts inför scenarioarbetet. Kunskapsunderlaget är resultatet av litteraturstudien som genomfördes i projektet. I anslutning till projektet har tre delstudier genomförts av experter. Chalmers Tekniska Högskola har gjort en sammanställning av elnätet i Skåne. I denna förklaras elnätets möjligheter och begränsningar för vindkraft på ett pedagogiskt sätt. Högskolan på Gotland har utrett frågor kring ekonomiska ytanalyser av vindkraft. Studien ger en ökad kunskap om förhållandet mellan ökad höjd över marken och ökad vindenergiproduktion. Slutligen har Mellanrum Landskapsarkitekter genomfört en probleminventering av visuella effekter och störningar inom vindkraftverkens närzon. Konsultstudierna finns publicerade i separata rapporter. För en snabb överblick av rapportens resultat kan läsaren fokusera på scenarierna. För att förstå scenariernas olika antaganden och ställningstaganden rekommenderas dock att läsaren börjar med del 2. I denna del redovisas ställningstaganden inför scenarioarbetet i grå rutor i marginalerna.

9 Sammanfattning Intresset för att etablera vindkraftverk har vuxit påtagligt i Skåne det senaste decenniet. Utbyggnad av vindkraft är en del i den omställning till förnybar energi som pågår i landet. I takt med att vindkraftverken blir fler har också konflikterna med andra intressen ökat. Länsstyrelsen i Skåne inledde år 2000 ett projekt med syfte att studera olika utbyggnadsscenarier för vindkraft i Skåne och att utveckla digitalt underlagsmaterial. Projektet har till hälften finansierats av DESS, Delegationen för Energiförsörjning i Sydsverige. En kunskapsöversikt över vindkraftområdet ställdes samman efter omfattande litteraturstudier. Tre separata konsultstudier har belyst frågeställningar av betydelse för projektet. Efter inledande metoddiskussioner, togs förslag till scenarier fram. Dessa har utarbetats genom analyser av geografiska data i ett geografiskt informationssystem GIS. Att utveckla en generellt användbar metod och att finna lämpliga data har varit en viktig uppgift. Fyra scenarier visar olika intresseavvägningar Fyra huvudscenarier behandlas. Det första visar vindkraftens utveckling utifrån kommunala planer och det fjärde är en studie av utbyggnadsmöjligheterna till havs. De andra två utgår från olika utbyggnadsnivåer 2 respektive 5 TWh/år samt olika grad av hänsyn till motstående intressen. Den maximala vindenergiresursen teoretiskt tillgänglig vindresurs har definierats utifrån data om vindenergin samt starka motstående intressen och utbyggnadshinder som befintliga tätorter, naturskyddade områden, farleder, stora havsdjup och en kilometerbred kustzon. Därefter har skilda antaganden om möjligheter och begränsningar använts för att definiera den praktiskt tillgängliga vindresursen vid olika utbyggnadsalternativ. Scenario 1, Kommunala planer. I scenariot åskådliggörs vindkraftsutbyggnaden utifrån kommunernas beslutade planer. Det rymmer en relativt stor potential, men ojämnt fördelad över länet. Det blåsiga slättlandskapet i sydvästra Skåne undantas till stor del, medan en större potential redovisas i det mer glest bebyggda sydöstra och mellersta Skåne. Scenario 2, 2 TWh/år i Skåne. Betydelsen av olika avstånd till bostadshus prövas utifrån ett planeringsmål på 2 TWh/år för Skåne. Vid 400 meters minsta avstånd mellan vindkraftverk och bostadshus ryms merparten av utbyggnaden på land. Redan vid 700 meters avstånd har produktionsmöjligheterna på land sjunkit till en tiondel och vid 1000 meters avstånd till en hundradel. Potentialen vid utbyggnad i riksintresseområden med natur-, kultur- och friluftsvärden studerades särskilt. Den visade sig vara begränsad och samtidigt medföra stora konflikter med starka bevarandevärden. Scenario 3, 5 TWh/år i Skåne. Vid en mer omfattande utbyggnad till 5 TWh/år i Skåne, visade analysen att den mesta utbyggnaden behöver ske till havs. Potentialen för havsbaserad vindkraft studerades därför särskilt i Scenario 4. Scenario 4, Utbyggnad till havs. Till havs finns en mycket stor potential, men den begränsas starkt av totalförsvarets och fiskets intresseområden. För att närmare bedöma vilken utbyggnad som kan ske till havs behöver dessa intressen preciseras närmare. Studier av om och hur de kan samordnas med utbyggnad av vindkraft är därför nödvändiga

10 Kunskapsöversikt och särskilda studier Rapporten ger en översikt av aktuell kunskap inom vindkraftområdet. Den beskriver vindkraften i nationell och europeisk politik, förutsättningarna för vindkraftsproduktion, samt vindkraften i den fysiska planeringen. Ett omfattande resonemang förs om vindkraftens påverkan på andra markintressen. Tre studier har genomförts för att belysa särskilda frågeställningar. Ekonomisk ytanalys för vindkraft beskriver hur elproduktionen varierar med främst vindkraftverkens höjd över marken, avstånd till kusten och inbördes avstånd. Sambanden mellan edssa faktorer kvantifieras utifrån den vindregim som råder i Skåne. Avsikten är att ge ett underlag för översiktliga bedömningar av lämplig hushållning med mark. I Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk definieras fysiska faktorer och förhållanden som inverkar på upplevelsen av vindkraftverk på nära håll med stöd av expertanalys och en begränsad intervjustudie. Avståndet kan inte användas som ensam måttstock, utan en rad faktorer som landskapstyp, väderstreck, lokal topografi och vegetation, påverkar den samlade störningen. Vindkraften i Skåne elnätets möjligheter och begränsningar behandlar förutsättningarna för anslutning av vindkraft till elnätet. Frågan är komplex och de tekniska förutsättningarna är svåra att översätta till ett regionalt planeringsunderlag, eftersom varje ytterligare anslutning medför ändrade förutsättningar inom ett större område. Det saknas även tillräcklig kunskap om hur vindkraftsanläggningar påverkar nätet och strömkvaliteten i sin omgivning. Länsstyrelsens slutsatser Länsstyrelsen lyfter fram slutsatser utifrån litteratursammanställning, konsultstudier och scenarier. Scenarierna visar att potentialen för vindkraft på land är liten i Skåne, främst till följd av en omfattande och spridd bostadsbebyggelse. Redan vid ett avstånd på 700 meter mellan vindkraftverk och bostadshus har utbyggnadsmöjligheten på land nästan försvunnit. Länsstyrelsen menar att det inte går att fastställa ett generellt skyddsavstånd mellan bostadshus och vindkraftverk. Den samlade störningsupplevelsen inom en zon på ca 1000 meter bör behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen. Den stora potentialen för vindkraft finns till havs. Det är därför bara där det är meningsfullt att peka ut områden av riksintresse för vindkraft. För att kunna bedöma möjligheterna till havs behöver totalförsvarets och fiskenäringens intresseområden preciseras. Mer kunskap behövs också om hur fisket och de marina miljöerna påverkas. Kusternas stora värden för turism och friluftsliv gör att vindkraftsparker normalt inte bör uppföras närmare kusten än 8 km. Undantag kan dock göras i hamnar och industriområden. Till värdefulla höjdpartier som t.ex. Kullaberg och Ale stenar behövs å andra sidan ett större avstånd. Öresund med sina många intressekonflikter bör undantas från vidare vindkraftsetablering. Länsstyrelsen anser att man i Skåne kan skapa planeringsutrymme för 2 TWh el från vindkraft år En översiktlig planering är viktig, men det behövs utveckling av kunskap om vindkraften och av metoder för att bättre kunna hantera vindkraften i den fysiska planeringen

11 Våra slutsatser

12 - 12 -

13 Våra slutsatser Vindenergitillgången i Skåne är stor ur ett svenskt perspektiv. Den nationella energipolitiken syftar bl.a. till att öka elproduktionen från förnybara energikällor, däribland vindkraft. Den största delen av landets elförbrukning finns i södra Sverige. Eftersom energiförlusterna ökar ju större avståndet är mellan produktion och konsumtion, är det ur denna synvinkel fördelaktigt att öka elproduktionen i södra Sverige. I Skåne är intressekonflikterna stora kring etablering av vindkraft, på grund av det öppna landskapet med höga natur- och kulturvärden samt en omfattande spridd bebyggelse. Region Skåne har formulerat fyra mål som ska prägla den skånska utvecklingen: tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. Projektet syftar till att belysa möjligheter och konsekvenser grundade på olika omfattning och inriktning på vindkraftens utbyggnad i Skåne. Nedan sammanfattas Länsstyrelsen slutsatser från projektet. Regionala studier av vindkraftspotentialen bör ligga till grund för nedbrytningen av nationellt planeringsmål. Den svenska energipolitiken innebär att elproduktion från förnybara energikällor ska prioriteras. Ett nationellt planeringsmål för vindkraft om 10 TWh till år 2015 har därför beslutats av riksdagen. Ett sådant mål är enligt energipropositionen 2001/02:143 till för att göra vindkraften synlig i den fysiska planeringen och vid prövningen av tillstånd. Det är inte ett mål för vindkraftens utbyggnad. Det nationella planeringsmålet behöver brytas ned på regional nivå genom samarbete mellan Energimyndigheten och länsstyrelserna. Regionala analyser av vindkraftspotentialen bör i regioner med stort vindintresse ligga till grund för fördelningen av mål mellan olika regioner. För att uppnå en storskalig vindkraftsutbyggnad krävs avvägningar mellan olika intressen, såväl på land som till havs. På land i Skåne gäller det främst avstånd till bostäder och hänsyn till natur- och kulturvärden, till havs hänsyn till totalförsvarets och yrkesfiskets intressen. Potentialen för vindkraftsetablering på land är liten. I Skåne är intressekonflikterna kring etablering av vindkraft på land stora. Vindkraftverken syns på långt håll i det öppna landskapet. Stora delar av Skånes blåsiga delar i väster är tätbefolkade och det finns en omfattande spridd bostadsbebyggelse i landskapet. De allra vindrikaste områdena utmed kustzonen har samtidigt stora natur-, kultur- och friluftsvärden. Därför är utbyggnadsmöjligheterna på land begränsade. Scenarierna har visat en potential på land om 0,16-1,9 TWh/år

14 Våra slutsatser Avståndet till bostadshus är avgörande för potentialen för vindkraft på land. Skåne präglas av en spridd bebyggelsestruktur till följd av skiftesreformerna under och 1800-talen. Detta leder till stora konflikter vid en storskalig vindkraftsutbyggnad. I projektet har studerats hur potentialen för vindkraftsutbyggnad ändras med olika skyddsavstånd till bebyggelse. Avstånden 400, 700 respektive 1000 meter har testats. Potentialen för vindkraftsetablering på land sjunker kraftigt ned till en tiondel vid 700 meters avstånd och ytterligare vid ett avstånd på 1000 meter. Ett generellt skyddsavstånd mellan bostadshus och vindkraftverk går inte att fastställa. Avståndet mellan bostadshus och vindkraftverk måste prövas från fall till fall utifrån den föreslagna anläggningen samt lokal topografi, vegetation och andra avskärmningar. Länsstyrelsen finner att avståndet mellan bostadshus och vindkraftverk av dagens storlek (totalhöjd > 100 meter) normalt inte bör understiga 500 meter. Inom 1000 meter från bostadshus bör den samlade störningsupplevelsen behandlas miljökonsekvensbeskrivningen. Buller, skuggor och visuell påverkan är de viktigaste störningarna för boende intill vindkraftverk. En mängd faktorer inverkar på störningseffekten i det enskilda fallet. Länsstyrelsen anser att den samlade störningen för boende behöver beskrivas inom en zon på ca 1000 meter. Utbyggnadspotentialen i riksintresseområden för friluftsliv, naturvård eller kulturmiljövård är liten. Potentialen för vindkraft dubbleras enligt scenarierna om intrång tillåts i riksintresseområden för friluftsliv, natur- eller kulturmiljövård. Då har områden som är skyddade som Natura 2000, naturreservat etc. samt kustzonen undantagits. Detta förutsätter dock att alla riksintresseområden exploateras fullt ut med vindkraft, vilket skulle leda till stora konflikter. En måttlig utbyggnad i riksintresseområden ger endast en liten extra potential. Länsstyrelsen i Skåne anser dock inte att det alltid är olämpligt med vindkraftsutbyggnad i riksintresseområdena. Mindre vindkraftanläggningar kan i en del fall anpassas till de värden som avses skyddas. Vindkraftsanläggningar bör hållas tydligt åtskilda. Det skånska landskapet är öppet och vindkraftsanläggningar är synliga på stora avstånd. För att tydliggöra anläggningarna som enskilda enheter och bevara vindkraftsfria vyer/obrutna horisonter mellan dem eftersträvas ett relativt stort avstånd mellan anläggningarna. Vilket avstånd som krävs varierar beroende på topografi och öppenhet i landskapet, men även anläggningens storlek och utformning. I det skånska landskapet kan ett avstånd mellan anläggningar på 5 kilometer vara lämpligt, för att anläggningarna inte ska läsas samman

15 Våra slutsatser Vindkraftverk bör lokaliseras till redan exploaterade områden. Platser för vindkraft bör i första hand sökas i anslutning till redan exploaterade områden. Hamnar och industriområden kan vara lämpliga för vindkraftverk, likaså vägar och järnvägar. Där förekommer ofta både buller och andra störningar och miljön har redan en industriell prägel. De få områden som idag är relativt opåverkade av exploateringsföretag som t.ex. större vägar, kraftledningar, master och höga skorstenar bör så långt som möjligt hållas fria från exploateringar som vindkraftsanläggningar. Den stora potentialen för vindkraft finns till havs. Scenarierna visar att det finns möjligheter för en storskalig vindkraftsutbyggnad i Skåne. Det studerade regionala planeringsmålet om 2 TWh/ år, kan dock inte tillgodoses enbart genom landbaserad vindkraft. Om målet sätts högre blir en omfattande utbyggnad i havet än mer nödvändig. Om riksintresse för vindkraft ska pekas ut bör detta inriktas på havsbaserad vindkraft. Avsikten med att ange områden av riksintresse för vindkraft är att ge tyngd åt vindkraftsintresset vid avvägning mot andra riksintressen, samt att kunna hindra annan markanvändning, t.ex. bostäder, som skulle motverka ett framtida utnyttjande av området för vindkraft. Enbart områden med en energipotential av stor betydelse bör anges som riksintresse. I Skåne finns områden med stor potential främst till havs. Analysen visar att utpekande av riksintresse för vindkraft på land skulle ge ett begränsat tillskott av energi, samtidigt som skadorna på natur- och kulturvärdena skulle bli mycket stora. Om riksintressen för vindkraft anges till havs är det viktigt att kunskapen om och skyddet för värdefulla marina miljöer samtidigt förbättras. Utbyggnad på större havsdjup skulle starkt öka potentialen. I ett tänkbart framtidsscenario har ett alternativ med utbyggnad på större havsdjup än de idag realistiska prövats. Avsikten har varit att studera hur potentialen för vindkraft påverkades och att belysa konsekvenserna för andra intressen. Potentialen för vindkraft ökar påtagligt med ökat havsdjup. Samtidigt minskar konflikterna med andra intressen. Ett större avstånd kan hållas till kusten och en utbyggnad på större djup leder sannolikt till mindre konflikter med fiskets intressen och det marina livet. Vilket havsdjup som kan utnyttjas bestäms främst utifrån ekonomiska faktorer. Gränsen för vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt har tänjts under senare år. Djup större än 20 meter har hittills inte varit aktuella förutom vid diskussionerna av framtida projekt. I scenarierna har havsdjup ner till 40 meter ingått som en potential för vindkraftsutbyggnad, då detta djup bedömts som rimligt inom ett 10-års perspektiv

16 Våra slutsatser Vindkraftsparker till havs bör inte uppföras närmare kusten än 8 km. Undantag kan ske t.ex. i hamn- eller industriområden. Stort avstånd till kusten är viktigt från visuell synpunkt, men begränsar utbyggnadsmöjlighetern avsevärt. Ett stort avstånd till kusten betyder att omfattande grunda kustnära områden undantas. Samtidigt kan naturoch friluftsupplevelsen i kustområdet värnas. Vindkraftverk (60 meter navhöjd) är påtagliga inslag i landskapsbilden vid avstånd på upp till 7,5 km från kusten, enligt en dansk studie (Vindmφller i danske farvande, 1994). Synligheten beror på faktorer som verkens storlek, antal verk, parkens utformning, betraktarens höjd över havet, väderförhållanden etc. Andra viktiga aspekter är hur stor del av horisonten som påverkas av anläggningen, om det finns flera anläggningar i synfältet samt att vissa kustlandskap kräver särskilt stor hänsyn. Med hänsyn till kustens stora värden anser Länsstyrelsen att vindkraftsparker normalt inte bör uppföras närmare kusten än 8 km. Bedömningar måste dock göras i varje enskilt fall. Utmed den skånska kusten finns ett fåtal höjdpartier med mycket höga kultur- och naturvärden som är av stort intresse för friluftslivet och turismen nationellt och internationellt. Sådana områden, t.ex. Ale Stenar och Kullaberg, kräver ett större visuellt hänsynsavstånd än 8 km. Öresund omfattas av många motstående intressen och bör undantas från vidare vindkraftsetablering. Öresund utgör ett starkt trafikerat farvatten med tätbefolkad kust på båda sidor. Utbyggnadspotentialen är liten i förhållande till risken för konflikter med andra intressen. En vindkraftsanläggning finns redan på Middelgrunden, på den danska sidan av sundet. På den svenska sidan är en anläggning under planering på Lillgrund. Öresundsbron sätter sin prägel på sundet. I scenariostudierna har avståndskriteriet 8 kilometer till land uteslutit en stor del av Öresund. Dessutom begränsar sjöfartslederna och naturskyddat område kring Skanör-Falsterbo en utbyggnad i Öresund. Utbyggnadspotentialen i Öresund är därmed liten i förhållande till de många och starka motstående intressena. Eventuell utbyggnad i Öresund är inte bara en svensk angelägenhet. I det trånga och trafikerade sunder påverkas både svenska och danska intressen av utbyggnader av t.ex. vindkraftverk. Länsstyrelsen anser därför att sundet bör bli föremål för bilateral planering. En precisering av totalförsvarets riksintressen är nödvändig om en storskalig vindkraftsutbyggnad ska kunna komma till stånd. Totalförsvarets intresseområden till havs innebär en osäker planeringsförutsättning. De utgör en stark begränsning av den beräknade energiproduktionen till havs. Mer än hälften av de områden som skulle kunna vara intressanta för vindkraftsutbyggnad, då de är grundare än 40 meter och ligger mer än 8 km från kusten, försvinner då totalförsvarets riksintressen undantas. I praktiken kan det dock ofta vara möjligt att

17 Våra slutsatser bygga ut vindkraften genom att anläggningarna lokaliseras och utformas så att totalförsvarets behov tillgodoses. Denna bedömning sker först i samband med prövning av de enskilda anläggningarna. Möjligheterna att kombinera totalförsvarets intressen med målsättningen att bygga ut vindkraft till havs behöver utredas och diskuteras vidare. Mer kunskap behövs för att bedöma hur fisket och de marina miljöerna påverkas av vindkraftanläggningar till havs. Om områden av riksintresse för yrkesfiske undantas från vindkraft begränsas potentialen för havsbaserad vindkraft betydligt. Bland riksintresseområdena för fiske ingår såväl fångstområden som viktiga yngel- och uppväxtområden för fisk. Fiskets betydelse runt Skånes kuster har förändrats sedan riksintresseområdena pekades ut. En omvärdering av områdena och deras avgränsning kan därför behöva göras utifrån nya utgångspunkter. Kunskapen om och skyddet för värdefulla marina miljöer behöver förbättras. Bl.a. behövs studier av hur vindkraftanläggningar inverkar på det marina livet. Viktiga marina reproduktionsmiljöer behöver ges ett starkt skydd. Riksintressen kan behöva pekas ut för naturvården till havs. Värdefulla marina miljöer är idag ofta enbart utpekade som riksintresse för fisket. Elnätets potential för vindkraftsutbyggnad är svår att belysa i regionala planeringsunderlag. För att kunna bygga ut vindkraften behövs tekniskt och ekonomiskt rimliga möjligheter att ansluta anläggningarna till elnätet. Nätets möjligheter och begränsningar är därför en viktig fråga att belysa i regionala planeringsunderlag. Elnätsystemet är dock komplext. Anslutning av vindkraftverk i en punkt påverkar möjligheten till anslutning i en annan punkt. Detta gör det svårt att ge en övergripande bild av elnätets påverkan på vindkraftspotentialen. Därmed är det också svårt att säga var elnätsförstärkningar behövs. Länsstyrelsen kan konstatera att problemet med att överföra den tekniska kunskapen till ett generellt och användbart planeringsunderlag är mycket stort. Det finns behov av en nationell metodstudie. I den utförda studien av elnätet i Skåne kan konstateras att kraftnätet idag inte utgör en begränsning för vindkraftsetablering. Det är dock svårt att förutse effekterna av en mer storskalig vindkraftsutbyggnad, t.ex. en elproduktion motsvarande 2 TWh/år. En sådan utbyggnad kan kräva förstärkning av elnätet. Kraftnätet är framförallt utbyggt i länets västra delar. Detta leder till att potentialen för elnätsanslutning är störst i den delen. För havsbaserad vindkraft finns möjliga anslutningspunkter utmed hela skånska kusten. Potentialen är dock störst i väster, även om studien visar på möjligheter att ansluta minst 700 MW utmed den östra och södra kuststräckan

18 Våra slutsatser Översiktlig planering för vindkraft är viktig, även om kopplingen mellan översiktlig fysisk planering och genomförande av vindkraftsutbyggnad idag är svag. En övergripande planering är nödvändig för att kunna styra utbyggnaden av vindkraft till platser där få människor störs och viktiga natur- och kulturvärden inte skadas, samtidigt som produktionsmöjligheterna är goda. Vindkraftsetablering sker vanligen på initiativ av enskilda företag och markägare. Markägogränser, tekniska och ekonomiska förhållanden är därför i praktiken avgörande och sätter gränser för lokalisering och utformning av anläggningarna. Översiktliga planeringsunderlag påverkar ändå exploatörer och markägare, eftersom de visar var det kan vara möjligt respektive svårt att få tillstånd till vindkraftsanläggningen. Det är därför angeläget att kommunerna försöker styra utbyggnaden av vindkraft genom en aktiv planering. Det är viktigt med en mellankommunal samordning kring hur utbyggnaden av vindkraftverk i Skåne bör fortskrida. Vindkraftverk är synliga på stora avstånd och påverkar landskapet oavsett kommungränser. Den utbyggnad som sker i en kommun kan påverka förutsättningarna för t.ex. vindkraftsutbyggnad, rekreations- och bevarandeintressen i en närliggande kommun. Det är därför en tydlig mellankommunal fråga som förutsätter samsyn i ett större geografiskt sammanhang. Länsstyrelsen i Skåne anser att man i Skåne kan skapa ett planeringsutrymme för 2 TWh vindkraftsproducerad el år De scenarier som studerats i det här redovisade projektet visar att man i Skåne kan skapa ett planeringsutrymme för 2 TWh vindkraftsproducerad el per år. Ett regionalt planeringsmål för vindkraft motsvarande en elproduktion på 2 TWh/år överensstämmer med intentionerna i miljömålsarbetet i Skåne. Länsstyrelsen bedriver för närvarande tillsammans med bl.a. de skånska kommunerna ett arbete för att bryta ner de nationella miljömålen till regionala delmål och med att ge förslag till åtgärder. Framförallt för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö diskuteras förnyelsebar energi och däribland vindkraft. Miljömålet innebär att halten av de sex växthusgaserna ska stabiliseras på en lägre halt än 550 ppm i atmosfären. För att nå miljökvalitetsmålet bedömer Länsstyrelsen det rimligt att elproduktionen från vindkraft i Skåne kan ökas med 2 TWh

19 Våra slutsatser Det behövs kunskapsutveckling och ökad erfarenhet av hur vindkraften kan hanteras inom den fysiska planeringen. Kunskapen om vindkraften och dess påverkan har ökat efterhand som utbyggnad skett. Det finns idag relativt stor kunskap såväl nationellt som internationellt. Samtidigt är resultaten från studier av t.ex. olika miljöer inte direkt överförbara till andra miljöer. Dessutom behövs mer långsiktliga undersökningsprogram, än vad som hittills tagits fram. Teknikutvecklingen mot större vindkraftsanläggningar gör att kunskapen ständigt behöver förnyas. Länsstyrelsen i Skåne har identifierat väsentliga kunskapsluckor och områden där det behövs utveckling och ökad erfarenhet av hur frågorna kan hanteras inom den fysiska planeringen. Inom följande områden anser Länsstyrelsen att det är mest angeläget med ny kunskap och utveckling:! Värdefulla marina miljöer och vindkraftens påverkan på det marina livet! Vindkraftens påverkan på elnätet och vilka dimensionerings principer som kan tillämpas vid anslutning! Regionalt planeringsunderlag som översiktligt visar elnätets möjligheter och begränsningar för etablering av vindkraft! Precisering av försvarets och yrkesfiskets intressen i havsområdet! Den samlade störningsupplevelsen för närboende! Skugg- och bullerpåverkan! Visuell påverkan från havsbaserade verk utifrån avstånd och storlekar m.m.! Konsekvenser för turismen i ett kulturpräglat landskap

20 - 20 -

21 Del 1 Scenarier för vindkraften i Skåne

22 - 22 -

23 Metod Potentialen för vindkraft och konsekvenserna av olika utbyggnadsalternativ har varit huvudfrågan i Länsstyrelsens projekt. Dessa har studerats genom att arbeta utifrån olika tänkbara scenarier. Både land- och havsbaserade vindkraftverk har inkluderats i studien. Avsikten med den valda metoden har varit att så tydligt som möjligt redovisa hur arbetet genomförts, dels för att läsaren ska kunna ifrågasätta resultaten, dels för att andra län och kommuner ska kunna använda scenariometoden. Vindresurs 1a Teoretisk tillg n glig resurs 1b Kriterier Kriterier Praktisk tillg nglig resurs p land 1c Praktisk tillg nglig resurs till havs Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Ett utbyggnads- Fyra alternativa Fyra alternativa Fyra alternativa sätt utbyggnadssätt utbyggnadssätt utbyggnadssätt 2 3 Konsekvensanalys av scenarier 4 Bild 1.1 Arbetsmodellen består av fyra steg (vita siffror): resursbedömning, formulering av scenarier, alternativa utbyggnadssätt samt konsekvensanalys. En viktig del i arbetsmodellen är bedömningen av potentiell vindkraftsresurs. Denna bedömning sker i olika steg, se bild 1.1, vilket ger en tydlighet åt vilka kriterier som är absoluta och vilka som utgör ställningstaganden som kan komma att ändras med ny kunskap eller politiskt mål. Bedömningarna bygger på ett 10-års perspektiv. Efter resursbedömningen testas olika scenarier. Beroende på om scenariomålet uppnås eller ej kan det behövas omprioriteringar för att öka eller minska den praktiskt tillgängliga vindresursen. Varje scenario kan uppfyllas på olika sätt, vilket redovisas med olika alternativ. Slutligen jämförs konsekvenserna av de olika scenarierna

24 Metod Steg 1: Resursbedömning 1a Vindresurs Den i projektet studerade vindresursen består av landområden i Skåne och i havet ut till och med Sveriges ekonomiska zon med ett vindenergiinnehåll > kwh/(m 2 och år) på 80 meters höjd, enligt SMHI:s kartering. Se vidare kapitel 2.1. Till havs saknas heltäckande vindkarteringar. Vindarna i Öresund är betydligt lägre än för övriga Östersjön. I projektet antas samma vindenergiinnehåll på 6000 kwh/(m 2 och år) för hela havsområdet, se bild 1.2. Bild 1.2. Vindresursen i Skåne på 80 m höjd ut till och med Sveriges ekonomiska zon. Någon heltäckande vindkartering av vindenergiinnehållet till havs har inte gjorts. I projektet har ingen gradering gjorts i vindresursen till havs. Vindenergiklassen > kwh/m 2,år används i beräkningarna till havs. 1b Teoretisk tillgänglig resurs Områden som är direkt olämpliga för vindkraft har undantagits vid avgränsningen av den teoretiskt tillgängliga resursen, se bild 1.3. Undantagna områden är:! Tätorter och annan koncentrerad bebyggelse med en fri zon på 1000 meter.! Allmänna vägar, järnvägar, kraftledningar med skyddszoner på vindkraftverkets totalhöjd (120 meter).! Flygplatser med skyddszoner på 6 000, respektive meter, se kap. 3.4.! Försvarets offentliga riksintresseområden. Övriga riksintresseområden på land undantas i nästa steg, 1c

25 Metod! Riksintresse för sjöfarten + skyddsavstånd kring sjöfartsleder (500 meter.)! Natura 2000! Ramsar-områden! Nationalparker! Naturreservat; marina och på land! Sjöar! Havsdjup > 40 meter. Ett kortare tidsperspektiv med maximalt meters havsdjup studeras också. Bild 1.3. Den teoretiskt tillgängliga resurs som återstår för vindkraftsetablering då direkt olämpliga områden som tätorter, viktiga kommunikationsleder och områden med starkt naturskydd undantagits. En ekonomisk begränsning har även skett av resursen till havs, där vi bedömt 40 m vara ett realistiskt största havsdjup ur ett tioårsperspektiv. 1c Praktiskt tillgänglig resurs Denna resurs bestäms av övergripande avvägningar mellan markanvändningsintressen. Den består av de områden som blir kvar efter de ställningstaganden som gjorts om riksintressen, generella avstånd till bostadshus etc. Den praktiska resursen på land reduceras alltid med 20% på grund av totalförsvarets intressen, enligt den schablonberäkning som presenterades i kapitel 3.4, del 2. En del områden undantas i alla scenarier, då Länsstyrelsen i Skåne anser att dessa bör undantas från vindkraftsutbyggnad:! Strandskydd! Naturvårdsområden! 1 km hänsynsavstånd till kusten vid landbaserad vindkraft! 8 km hänsynsavstånd till kusten vid havsbaserad vindkraft Övriga områden som undantas den praktiskt tillgängliga resursen varierar mellan olika scenarier. Dessa presenteras i anslutning till scenarierna

26 Metod Beräkningsexempel Elproduktionen inom ett 7 km 2 stort område på land i vindklass 2 är: 7 km 2 3,35 verk/ km MWh/verk & år = = MWh/år = = 0,131 TWh/år Beräkning av energipotential för landbaserad vindkraft Energipotentialen för vindkraft på land har beräknats genom att manuellt placera in vindkraftverk i ett av scenarierna. Att göra detta för varje scenario hade varit för tidsödande, varför en schablon tagits fram. Schablonen har beräknats utifrån den manuella inritningen av verk. Följande kriterier har använts:! 2 MW verk (navhöjd 80 meter, totalhöjd 120 meter)! 3-9 vindkraftverk per anläggning! 5 rotordiametrar mellan vindkraftverken = 400 m! 5 km mellan anläggningar Utifrån dessa kriterier ryms 529 verk inom den 157,8 km 2 stora ytan. Detta ger en schablon på 3,35 vindkraftverk/km 2. Energiproduktionen beräknas därefter genom att antalet verk multipliceras med värden för vad ett verk producerar inom en viss vindzon (se kap. 2.1). För att kunna räkna ut energiproduktionen behövs uppgifter om hur stor del av arealen som ligger inom olika vindklasser. Antal verk/km 2 På land: 3,35 verk/km 2 Produktion: [TWh/km 2 ] beror på vilken vindzon som avses Till havs: 2 verk/km 2 Produktion: 0,033 [TWh/ km 2 ] (= MWh/år) Beräkning av energipotential för havsbaserad vindkraft För beräkning av energipotentialen till havs har en mer förenklad metod använts. Det antas att vindkraftverken placeras i en rasterformation med inbördes jämnt avstånd, 6 rotordiametrar mellan verken i rasterformation (720 meter). Därmed ryms 2 verk per kvadratkilometer. * * * * * Area= (3 0,72) (3 0,72) = 4,67 km 2 * * * * * Antal verk/km 2 = 9/4,67 = 2 verk/km 2 * * * * * Ett 5 MW verk producerar MWh/år * * * * * Produktion = Area [km 2 ] 2 [verk/km 2 ] [MWh/år] m Denna beräkning kan ge en underskattning av produktionen p.g.a. att bättre vindförhållanden kan förekomma än de som ligger till grund för beräkningen. En överskattning sker dock samtidigt, eftersom ingen hänsyn tagits till den reduktion av produktion som uppstår vid grupplacering. Vid ett planerat vindkraftsprojekt i Skåne 35 km söder om Skånes sydkust beräknas 200 vindkraftverk (5 MW) producera 4 TWh/år. Detta är drygt 20% mer än i beräkningsmodellen ovan. Energipotential utifrån huvudkriterierna avstånd och riksintressen Att visa hur energipotentialen varierar med olika avvägningar mellan vindkraftsutbyggnad och andra intressen är en viktig del av projektet. Nedan i tabell 1.1. visas hur mycket elproduktion som kan uppnås vid olika ställningstaganden i olika frågor. Avståndet till enskilda bostadshus på land och avstånd till kusten till havs, samt graden av hänsyn till riksintressen för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv och yrkesfiske varierar i de olika fallen. Den verkliga utbyggnadsmöjligheten är dock väsentligt mindre, eftersom en rad faktorer inte kan räknas in i studien. Sådana faktorer är t.ex. privata markägarintressen och förhållanden till havs som idag inte kan förutses

27 Metod Land Hänsyn till RI naturvård, kulturmiljövård & friluftsliv Avstånd till bostadshus 400 m 700 m 1000 m 1,82 TWh/år 0,16 TWh/år 0,01 TWh/år Ingen hänsyn till RI naturvård, kulturmiljövård & friluftsliv 3,54 TWh/år 0,42 TWh/år 0,04 TWh/år Hav Avstånd till kusten m havsdjup Vid kust 30 m.ö.h. 8 km 20 km 25 km, annars 8 km Hänsyn till alla RI 0,9 TWh/år 0 TWh/år 0 TWh/år Ingen hänsyn till RI för yrkesfisket 2,1 TWh/år - 0,9 TWh/år Ingen hänsyn till RI 2,5 TWh/år 0,9 TWh/år 0,9 TWh/år Hav Avstånd till kusten 40 m havsdjup Vid kust 30 m.ö.h. 8 km 20 km 25 km, annars 8 km Hänsyn till alla RI 5,0 TWh/år 0,4 TWh/år 2,4 TWh/år Ingen hänsyn till RI för yrkesfisket 20,6 TWh/år - 13,1 TWh/år Ingen hänsyn till RI 21,0 TWh/år 5,9 TWh/år 13,1 TWh/år Tabell 1.1. Energipotential på land och till havs vid hänsynstagande till olika kriterier. Se vidare i bilaga 1. Steg 2: Formulering av scenarier Fyra olika huvudscenarier har identifierats som intressanta att studera. Ett scenario bygger på kommunernas ställningstaganden i vindkraftsfrågan. Energimyndighetens förslag till nationellt planeringsmål för vindkraft utgör ett annat scenario. Det tredje scenariot bygger på en större utbyggnad av vindkraft, både på land och till havs. Slutligen studeras ett scenario med enbart havsbaserad vindkraft

28 Metod 1. Kommunalt scenario Kommunerna ansvarar för den fysiska planeringen och för beslut om bygglov. Detta scenario bygger på kommunernas politiskt antagna översiktsplaner eller särskilda beslut angående vindkraft. Endast landbaserad vindkraft ingår, med undantag av Lillgrund i Malmö kommun, där detaljplanearbete pågår. 2. I Skåne 2 TWh/år Energimyndigheten föreslog i maj 2001 ett nationellt planeringsmål för vindkraft på 10 TWh/år om år. Detta mål finns även uttalat i Energipropositionen från mars Syftet med planeringsmålet är att i den fysiska planeringen skapa utrymme för införandet av vindkraft. För att bryta ner det nationella målet till en regional nivå hänvisar Energimyndigheten i sin rapport till en fördelning av potentiell markareal för vindkraftsetablering enligt SOU 1988:32, se tabell 1.2. Areal på Areal till Total areal land [km 2 ] havs [km 2 ] [km 2 ] Skåne Sverige Tabell 1.2. Bruttoareal för vindkraft. Siffrorna kommer ursprungligen från SOU 1988:32, s. 72. Skånes del av den totala arealen är 20%, d.v.s. Skåne ska skapa utrymme för 2 TWh av det totala nationella målet 10 TWh. Detta, tillsammans med dagens 0,1 TWh vindkraft i Skåne, motsvarar drygt 18% av elförbrukningen i Skåne, enligt statistik från 1997 års elanvändning i Skåne (11,4 TWh). 3. I Skåne 5 TWh/år Scenariot bygger på ett ökat planeringsmål för Skånes del, omfattande 5 TWh elproduktion per år från vindkraft. Detta motsvarar 45 % av elkonsumtionen i Skåne år Scenariot kan ses som en fortsatt utbyggnad av föregående scenarier. 4. Utbyggnad till havs Scenariot visar på potentialen för havsbaserad vindkraft. Framförallt studeras inverkan på potentialen av Försvarets intresseområden samt avståndet till kusten

29 Metod Steg 3: Alternativa utbyggnadssätt Det finns olika sätt att uppfylla målet med de olika scenarierna. Dessa alternativ ger olika konsekvenser för övriga intressen. Kommunscenariot (1) innehåller endast ett alternativ, eftersom detta bygger på de områden som kommunerna pekat ut. Scenario 2 ska uppfylla 2 TWh och scenario 3 har 5 TWh som mål. Dessa båda mål uppnås genom en kombination av vindkraft på land och till havs. Genom att utgå från de varianter av energipotential som presenterades i tabellerna under steg 1 uppnås de olika målen i scenario 2 och 3, se tabell 1.3. Havsscenariot 4 innehåller fyra alternativa utbyggnadsstrategier som visar på totalförsvarets intressen, avstånd till kust samt riksintresse för yrkesfisket. Hänsynsavstånd Avstånd till enskilda bostadshus Avstånd till kust Riksintresse 400 m 700 m 1000 m 8 km Kust 30 m.ö.h. 25 km, annars 8 km Hänsyn till RI bevarandeintr. Scenario 2a Scenario 2b Scenario2c Scenario 3a - - Ej hänsyn till RI bevarandeintr. Scenario 2d - Scenario 3b Havsdjup < m, Ej hänsyn till RI yrkesfisket Scenario 2b Scenario 2c - Scenario 2d Havdjup < 40 m Hänsyn till RI yrkesfiske Scenario 3a Scenario 3c Scenario 3b Scenario 3d Tabell 1.3. Målen i scenario 2 och 3 kan uppnås genom att kombinera olika alternativa vindkraftsutbyggnader på land och till havs. Kombinationerna bygger på energipotentialen som redovisats i steg 1, resursbedömning

30 Scenario 1: Kommunala planer Kommunerna ansvarar för den fysiska planeringen och beslutar om bygglov. Kommunerna påverkas både av skiftande lokala förutsättningar och av olika inställning till vindkraftsutbyggnad. Detta scenario bygger på kommunernas politiskt antagna översiktsplaner eller särskilda beslut angående vindkraft fram t.o.m. maj 2002, se bild 1.4. I några fall har utställda, men ännu ej antagna översiktsplaner använts. Kommunerna arbetar kontinuerligt fram nya beslut om vindkraft, vilket medför att bilden kan ha förändrats. Endast landbaserad vindkraft ingår, med undantag av Lillgrund i Malmö kommun, där detaljplanearbete pågår. Bild 1.4 Kommuner som i maj 2002 hade en politiskt förankrad översiktsplan eller policy för vindkraft. Praktiskt tillgänglig resurs Den praktiskt tillgängliga resursen för vindkraft motsvaras här av de områden som kommunerna redovisat som möjliga för vindkraft. Kommunerna har i sin egen planering gjort avvägningar utifrån bland annat hänsyn till värdefulla områden och konkurrerande intressen som bebyggelse m.m. De har valt olika metoder för redovisningen. En del kommuner pekar ut områden som är lämpliga, möjliga eller som kan övervägas för vindkraftsutbyggnad. Andra pekar i stället ut områden som är olämpliga. Bild 1.5 innebär därför en generaliserad tolkning av kommunernas planer och policydokument

31 Kommunala planer Bild 1.5 Utpekade områden enligt kommunernas översiktsplaner eller polidydokument i maj Arean av den praktiska resursen anges inte, då den inte är direkt jämförbar med övriga scenariers areal. Möjlig energiproduktion Möjlig energiproduktion har beräknats utifrån följande antaganden, om inget annat angetts i kommunernas planer:! 2 MW vindkraftverk (navhöjden 80 meter)! 3-9 verk/grupp! Minst 5 km mellan vindkraftsanläggningar! 400 meters avstånd till enskilda bostadshus! 5 rotordiameter mellan vindkraftverk (= 400 meter) Ingen hänsyn har tagits till befintliga vindkraftverk, då det vid scenarioarbetet saknades kompletta uppgifter om dessa. Produktionen har beräknats genom manuell summering av antal vindkraftverk som ryms inom möjliga vindkraftsområden. Därefter har antalet verk översatts till energiproduktion, enligt uppgifterna i kap 2.1. Vindkraftsparker har bara räknats med då en kommun särskilt uttalat sig positiv till detta. Sannolikheten för vindkraftsparker på land i Skåne är liten till följd av den spridda bebyggelsen. För vindkraftsanläggningen på Lillgrund har exploatörens siffror använts vid produktionsbedömningen; 0,4 TWh/år. Någon kommun har pekat ut hamnområden som intressanta för vindkraftsetablering. I scenariot har i sådana fall en schablon på tre verk i ett hamnområde använts. Möjlig energiproduktion blir då: Vindzon Antal verk Produktion [TWh/år] , , , ,90 Totalt 417 2,00! 2,0 TWh/år

32 Kommunala planer Konsekvenser Energiproduktion I scenariot uppnås en vindkraftsproduktion på 2,0 TWh/år, om en total utbyggnad sker enligt kommunernas översiktsplaner. Denna potential kan jämföras med den utbyggnad på 2 TWh/år som scenario 2 bygger på. Teoretiskt sett kan alltså ett regionalt planeringsmål på 2 TWh/år uppfyllas med de översiktsplaner som finns idag. Samtidigt bör poängteras att beräkningen överskattat den möjliga produktionen. Kommunernas olika redovisningssätt inverkar nämligen på bedömningen av möjlig energiproduktion i respektive kommun. Några kommuner redovisar vindkraftsintresset i större övergripande områden, inom vilka olika rekommendationer om t.ex. avstånd mellan grupper anges. Andra kommuner redovisar detaljerade små områden, där skyddsavstånd till enskilda bostadshus ingått i bedömningen. Ytterligare några redovisar symboler vid de områden i kommunen, där vindkraftsetablering kan ske. En kommun anger endast vilka delar av kommunen som är olämpliga för vindkraft. I kommuner som redovisar större områden som möjliga för vindkraft har produktionen troligen överskattats, eftersom intentionen med dem normalt inte varit en total utbyggnad enligt kriterierna som angivits. Bebyggelse Konflikter med närboende kan inte uteslutas, men inte heller bedömas förrän i samband med enskilda vindkraftsärenden. Avståndet till enskilda bostäder har satts till minst 400 meter, men där kommunen angett ett längre avstånd har detta använts. Bevarandeintressen I detta scenario ligger kommunernas bedömningar av områdenas lämplighet för vindkraft till grund för beräkningen av möjlig energiproduktion. Områden med potentiella konflikter med andra intressen bör därför i hög grad redan vara undantagna. Eventuellt återstående intressekonflikter kan inte bedömas på denna övergripande nivå. Landskapspåverkan Bilden av möjliga vindkraftsområden visar på en ojämn fördelning av den planerade vindkraften i Skåne. Kusten undantas i princip av alla kommuner. Slättlandskapet i sydvästra Skåne innehåller få områden som redovisats som möjliga för vindkraftsutbyggnad, medan sydöstra delarna samt mellersta Skåne anger en större potential för utbyggnad. En utbyggnad enligt kommunernas ställningstaganden skulle innebära att delar av Skåne hålls fria från vindkraft. Betydelsen av vindkraftsfria områden har poängterats i många acceptans- och landskapsbildsstudier. Det är dock inte säkert att de vindkraftsfria områdena får en ur ett helhetsperspektiv lämplig fördelning. En annan påverkan på landskapet är den effekt som teknikutvecklingen har. Genom att vindkraftverken ständigt blir större och effektivare ökar produktiviteten. Detta är naturligtvis positivt. Effektivare vindkraftverk gör att det krävs färre verk för att uppnå en viss elproduktion. Därmed kan påverkan på landskapet reduceras. Samtidigt leder utvecklingen dock till att det uppstår en blandning av gamla och nya

33 Kommunala planer verk. Dessa är olika höga och vindkraftsbladen roterar olika snabbt. Ur landskapsbildssynpunkt är detta olyckligt, dels eftersom höjdskillnaden kan ge upphov till förvirrande perspektiv, dels eftersom olika rotationshastighet kan uppfattas som störande. Ett sätt att undgå dessa problem är att försöka byta ut gamla, ineffektiva verk, vilket pågår i Danmark. Diskussion Kommunerna i Skåne befinner sig i olika skeden i arbetet med de kommunala översiktsplanerna. En del kommuner har nyligen antagna översiktsplaner medan det saknas fullt aktuella planer hos andra. Kommunerna benämner områden för vindkraft på olika sätt i sina översiktsplaner och policydokument t.ex. lämpligt för vindkraft, område för vindkraftverk, intresseområde för vindkraft, utredningsområde för vindkraft, område eventuellt lämpligt för vindkraft, restriktionsfria områden, samt möjliga vindkraftsområden. De olika benämningarna innebär kanske i själva verket olika lämplighetsgrader, men vi har valt att se på alla dessa områden som möjliga för vindkraft

34 Scenario 2: I Skåne 2 TWh/år Scenariot bygger på energipropositionens förslag till nationellt planeringsmål för vindkraft på 10 TWh/år år Detta planeringsmål har i projektet tolkats till 2 TWh/år för Skånes del, se steg 2 i metodbeskrivningen. En huvudfråga har varit att studera hur målet kan nås med olika avstånd till bebyggelse. Scenariot innehåller både havs- och landbaserad vindkraft. För vindkraftsetablering till havs utgår scenariot från ett havsdjup ned till meter och ett skyddsavstånd på 8 km till kusten. Den praktiskt tillgängliga resursen på land begränsas av:! Enskilda bostadshus & kyrkor + frizon på 400 m.! Tätort & annan koncentrerad bebyggelse + frizon på 1000 m.! Planerade bostäder, Planerad blandad bebyggelse & Förtätning bostäder enligt utbyggnads områden i ÖP + frizon på 1000 m.! Riksintresse (RI) naturvård! RI kulturmiljö! RI Friluftsliv! Strandskydd! 1000 m vindkraftsfri kustzon! Naturvårdsområden Alternativ 2a I detta alternativ byggs större delen av vindkraften på land. Resursen begränsas av ett avstånd om 400 meter till enskilda bostadshus, d.v.s. ungefär det minsta avstånd som behövs för att uppfylla bullerriktvärdet för bostäder nattetid, se kap Praktiskt tillgänglig resurs på land Bild 1.6. Praktiskt tillgänglig resurs på land för vindkraftsproduktion motsvarar en areal på 126,2 km 2. Hänsyn har tagits till alla riksintressen samt ett minsta avstånd på 400 m till enskilda bostäder undantagits

35 I Skåne 2 TWh/år Möjlig energiproduktion Om den praktiskt tillgängliga resursen på 126,2 km 2 på land byggs ut enligt kriterierna 5 km avstånd mellan grupperna (3-9 verk) och 400 meter mellan verken (2 MW verk med navhöjd 80 meter och rotordiameter 80m) är följande energiproduktion möjlig:! 423 vindkraftverk producerar 1,82 TWh/år på land! 0,18 TWh/år behöver produceras till havs för att uppnå scenariomålet 2 TWh/år. Detta motsvarar 11 st 5 MW verk. Vindzon Antal verk Produktion Land/Hav [TWh/år] 1 0/11 0/0, /0 0,10/ /0 0,59/ /0 1,13/0 Totalt 423/11 1,82/0,18 Alternativ 2b Detta alternativ bygger på ett avstånd om 700 meter till enskilda bostadshus och kyrkor. Praktiskt tillgänglig resurs på land Den praktiskt tillgängliga resursen på land begränsas av:! Restriktioner som 2a! 700 m till enskilda bostadshus & kyrkor Bild 1.7. Praktiskt tillgänglig resurs på land för vindkraftsproduktion motsvarar en areal på 11,6 km 2. Alla riksintressen hålls fria från vindkraftverk. Ett minsta avstånd på 700 m till enskilda bostäder undantas exploatering. Möjlig energiproduktion Om den praktiska resursen på 11,6 km 2 på land byggs ut enligt kriterierna 5 km avstånd mellan grupper (3-9 verk) och 400 meter mellan verk (2 MW verk med navhöjd 80 meter och rotordiameter 80m)är följande produktion möjlig:! 39 st vindkraftverk, som producerar 0,16 TWh/år på land! 1,84 TWh/år måste produceras till havs. Vindzon Antal verk Produktion Land/Hav [TWh/år] 1 0/112 0/1,84 2 0/0 0/0 3 8/0 0,04/0 4 31/0 0,12/0 Totalt 39/112 0,16/1,

36 I Skåne 2 TWh/år Praktiskt tillgänglig resurs till havs För att uppnå 1,84 TWh/år i energiproduktion till havs måste intrång göras i något område med riksintresse för yrkesfisket, om endast djup ner till meter anses rimliga. Bild 1.8. De områden till havs som kan behövas tas i anspråk för vindkraftsetablering om målet 2 TWh/år ska uppnås och 700 m till enskilda bostadshus ska hållas på land. Områdena gör till viss del intrång i riksintresse för yrkesfisket. Havsdjupet är maximalt m