Vindkraft i Skåne. Analys och konsekvenser av olika scenarier. Remissrapport 31 oktober

Transkript

1 Vindkraft i Skåne Analys och konsekvenser av olika scenarier Remissrapport 31 oktober

2 Projektledare Agneta Sallhed Canneroth & Caroline Hägerhäll Projektgrupp Agneta Sallhed Canneroth, Gertrud Egnell, Anne-Lie Mårtensson & Magnus Svensson Projektsekreterare Anne-Lie Mårtensson GIS-handläggare Magnus Svensson Tryckning Holmbergs i Malmö AB Upplaga 150 ex - 2 -

3 - 3 -

4 Innehåll Inledning 7 Sammanfattning 9 VÅRA SLUTSATSER 11 DEL 1 SCENARIER FÖR VINDKRAFTEN I SKÅNE 21 Metod 23 Steg 1: Resursbedömning 24 Steg 2: Formulering av scenarier 27 Steg 3: Alternativa utbyggnadssätt 29 Scenario 1: Kommunala planer 30 Konsekvenser 32 Diskussion 33 Scenario 2: I Skåne 2 TWh/år 34 Konsekvenser 39 Diskussion 42 Scenario 3: I Skåne 5 TWh/år 44 Konsekvenser 47 Diskussion 48 Scenario 4: Utbyggnad till havs 49 Konsekvenser 51 Diskussion 52 Diskussion kring scenariometoden 53 DEL 2 FAKTA OM VINDKRAFT 57 1 Vindkraften i nationell och europeisk politik Energibehov och förnyelsebar energi i EU 59 Eurpeiskt mål för förnyelsebar energi 59 Vindkraftsmarknaden Nationellt perspektiv på vindkraften 61 Förnyelsebar energi i den svenska energipolitiken 61 Nationella utredningar kring vindkraft Nya miljömål för Sverige 63 2 Vindkraftens förutsättningar Nyttjande av vindenergin 65 Vindenergi 65 Elproduktion 66 Beräkning av produktion Elnät Teknisk utveckling

5 2.4 Havsbaserade vindkraft 71 Havsdjup och grundläggning 71 Elnätsanslutning 72 Visuell påverkan Vindkraftens miljöeffekter Acceptans 75 Attityder kring energi och vindkraft 75 Acceptans Markägarfrågor 78 3 Vindkraftens effekter Bebyggelse och boendemiljö 79 Bostäder 79 Industri och hamnområden m.m. 80 Ljud 80 Skugga 81 Visuell störning 83 Samlad störningsupplevelse Områden med viktiga natur-, kulturvärden eller friluftsvärden 85 Friluftsliv och turism 85 Kulturmiljövård 86 Natur Opåverkade områden och bullerfria områden Landskapsbild Totalförsvaret Kommunikationer och annan infrastruktur 98 Luftfart 98 Sjöfart 99 Vägar och järnvägar 100 Energi 100 Telekommunikationer Areella näringar 100 Jordbruk 100 Skogsbruk 100 Yrkesfiske Planering av vindkraftsutbyggnaden Planeringsprocessen 102 Kommunens roll - planering och bygglov 102 Länsstyrelsens roll - samråd och regionalt underlag 103 Nationell nivå - mål och riksintressen Planering av vindkraft i Skåne 103 Kommunal planering 103 Svag koppling mellan planering och genomförande 105 Regionalt planeringsunderlag Vindkraftsutbyggnaden i Skåne Havsbaserad vindkraft i Skåne 109 Litteratur och källor 111 Bilaga 1 Vindkraftspotentialen till havs 113 Bilaga 2 Dataskikt

6 - 6 -

7 Inledning Bakgrund Det blåser mycket i Skåne. Intresset för vindkraftsutbyggnad är stort och allt fler ansökningar om tillstånd att uppföra vindkraftverk kommer in till Länsstyrelsen. Samtidigt växer anspråken på mark och vatten för andra ändamål. Det är viktigt att värna om rekreationsområden och natur- och kulturvärden för att bibehålla regionens attraktionskraft. Statens Energimyndighet har fått i uppdrag av regeringen att peka ut riksintresseområden för vindkraft och att ange nationellt mål för vindkraftsutbyggnaden. I juni 2002 godkände riksdagen det föreslagna planeringsmålet på 10 TWh år 2015 enligt energipropositionen 2001/02:143. Målet kan leda till ytterligare exploateringstryck i Skåne. Behovet av en mer övergripande syn på vindkraftsutbyggnad på länsnivå har därmed aktualiserats. Länsstyrelsen beslutade därför att studera vindkraftens potential och konsekvenser i Skåne. Arbetet har möjliggjorts genom att Delegationen för energiförsörjning i Sydsverige, DESS, har finansierat hälften av projektet. Region Skåne har samtidigt genomfört ett projekt med inriktning på vindkraftens planerings- och etableringsprocess. Projektens arbetsgrupper har samarbetat för att komplettera varandra och undvika dubbelarbete. Syfte Syftet med projektet har varit att studera och analysera konsekvenserna för Skåne av ett nationellt planeringsmål för vindkraft. Rapporten behandlar inte andra förnyelsebara energiformer. En viktig del i arbetet har varit att utarbeta en metod för att på regional nivå studera konsekvenserna av olika utbyggnadsscenarier. Rapporten ska att fungera som stöd för Länsstyrelsen i diskussioner med de centrala myndigheterna i vindkraftsfrågor. Förhoppningen är att den dessutom kan vara till stöd för kommunerna i planeringen av vindkraft och gynna ett ökat samarbete mellan kommunerna. Rapporten Rapporten har sänts på remiss till bl.a. kommuner i Skåne, länsstyrelser och de centrala verk som har ett intresse i vindkraftsfrågor. Även intresseorganisationer som Sveriges vindkraftsförening och Föreningen Svenskt Landskapsskydd är remissinstanser. Rapportens första del redovisar de scenarier som studerats i projektet. Tänkbara konsekvenser av scenarierna beskrivs. Slutligen diskuteras resultaten från scenarierna och de slutsatser som kan dras från projektet vad gäller vindkraftslokalisering i Skåne. Den metod som används i arbetet presenteras också

8 - 8 - Rapportens andra del utgör framförallt ett kunskapsunderlag till scenarioarbetet. I denna del ges motiv till de ställningstaganden som gjorts inför scenarioarbetet. Kunskapsunderlaget är resultatet av litteraturstudien som genomfördes i projektet. I anslutning till projektet har tre delstudier genomförts av experter. Chalmers Tekniska Högskola har gjort en sammanställning av elnätet i Skåne. I denna förklaras elnätets möjligheter och begränsningar för vindkraft på ett pedagogiskt sätt. Högskolan på Gotland har utrett frågor kring ekonomiska ytanalyser av vindkraft. Studien ger en ökad kunskap om förhållandet mellan ökad höjd över marken och ökad vindenergiproduktion. Slutligen har Mellanrum Landskapsarkitekter genomfört en probleminventering av visuella effekter och störningar inom vindkraftverkens närzon. Konsultstudierna finns publicerade i en separat rapport. För en snabb överblick av rapportens resultat kan läsaren fokusera på scenarierna. För att förstå scenariernas olika antaganden och ställningstaganden rekommenderas dock att läsaren börjar med faktadelen. I denna del redovisas ställningstaganden inför scenarioarbetet i grå rutor i marginalerna.

9 Sammanfattning Intresset för att etablera vindkraftverk har vuxit påtagligt i Skåne det senaste decenniet. Utbyggnad av vindkraft är en del i den omställning till förnybar energi som pågår i landet. I takt med att vindkraftverken blir fler har också konflikterna med andra intressen ökat. Länsstyrelsen i Skåne inledde år 2000 ett projekt med syfte att studera olika utbyggnadsscenarier för vindkraft i Skåne och att utveckla digitalt underlagsmaterial. Projektet har till hälften finansierats av DESS, Delegationen för energiförsörjning i Sydsverige. En kunskapsöversikt över vindkraftområdet ställdes samman efter omfattande litteraturstudier. Tre separata konsultstudier har belyst frågeställningar av betydelse för projektet. Efter inledande metoddiskussioner, togs förslag till scenarier fram. Dessa har utarbetats genom analyser av geografiska data i ett geografiskt informationssystem GIS. Att utveckla en generellt användbar metod och att finna lämpliga data har varit en viktig uppgift. Fyra scenarier visar olika intresseavvägningar Fyra huvudscenarier behandlas. Det första visar vindkraftens utveckling utifrån kommunala planer och det fjärde är en studie av utbyggnadsmöjligheterna till havs. De andra två utgår från olika utbyggnadsnivåer 2 respektive 5 TWh/år samt olika grad av hänsyn till motstående intressen. Den maximala vindenergiresursen teoretiskt tillgänglig vindresurs har definierats utifrån data om vindenergin samt starka motstående intressen och utbyggnadshinder som befintliga tätorter, naturskyddade områden, farleder, stora havsdjup och en kilometerbred kustzon. Därefter har skilda antaganden om möjligheter och begränsningar använts för att definiera den praktiskt tillgängliga vindresursen vid olika utbyggnadsalternativ. Scenario 1, Kommunala planer. I scenariot åskådliggörs vindkraftsutbyggnaden utifrån kommunernas beslutade planer. Det rymmer en relativt stor potential, men ojämnt fördelad över länet. Det blåsiga slättlandskapet i sydvästra Skåne undantas till stor del, medan en större potential redovisas i det mer glest bebyggda sydöstra och mellersta Skåne. Scenario 2, 2 TWh/år i Skåne. Betydelsen av olika avstånd till bostadshus prövas utifrån ett planeringsmål på 2 TWh/år för Skåne. Vid 400 meters minsta avstånd mellan vindkraftverk och bostadshus ryms merparten av utbyggnaden på land. Redan vid 700 meters avstånd har produktionsmöjligheterna på land sjunkit till en tiondel och vid 1000 meters avstånd till en hundradel. Potentialen vid utbyggnad i riksintresseområden med natur-, kultur- och friluftsvärden studerades särskilt. Den visade sig vara begränsad och samtidigt medföra stora konflikter med starka bevarandevärden. Scenario 3, 5 TWh/år i Skåne. Vid en mer omfattande utbyggnad till 5 TWh/år i Skåne, visade analysen att den mesta utbyggnaden behöver ske till havs. Potentialen för havsbaserad vindkraft studerades därför särskilt i Scenario 4. Scenario 4, Utbyggnad till havs. Till havs finns en mycket stor potential, men den begränsas starkt av totalförsvarets och fiskets intresseområden. För att närmare bedöma vilken utbyggnad som kan ske till havs behöver dessa intressen preciseras närmare. Studier av om och hur de kan samordnas med utbyggnad av vindkraft är därför nödvändiga. Kunskapsöversikt och särskilda studier - 9 -

10 Rapporten ger en översikt av aktuell kunskap inom vindkraftområdet. Den beskriver vindkraften i nationell och europeisk politik, förutsättningarna för vindkraftsproduktion, samt vindkraften i den fysiska planeringen. Ett omfattande resonemang förs om vindkraftens påverkan på andra markintressen. Tre studier har genomförts för att belysa särskilda frågeställningar. Ekonomisk ytanalys för vindkraft beskriver hur elproduktionen varierar med främst vindkraftverkens höjd över marken och inbördes avstånd. Avsikten är att ge ett underlag för översiktliga bedömningar av lämplig hushållning med mark. I Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk definieras fysiska faktorer och förhållanden som inverkar på upplevelsen av vindkraftverk på nära håll med stöd av expertanalys och en begränsad intervjustudie. Avståndet kan inte användas som ensam måttstock, utan en rad faktorer som landskapstyp, väderstreck, lokal topografi och vegetation, påverkar den samlade störningen. Vindkraften i Skåne elnätets möjligheter och begränsningar behandlar förutsättningarna för anslutning av vindkraft till elnätet. Frågan är komplex och de tekniska förutsättningarna är svåra att översätta till ett regionalt planeringsunderlag, eftersom varje ytterligare anslutning medför ändrade förutsättningar inom ett större område. Det saknas även tillräcklig kunskap om hur vindkraftsanläggningar påverkar nätet och strömkvaliteten i sin omgivning. Länsstyrelsens slutsatser Länsstyrelsen lyfter fram slutsatser utifrån litteratursammanställning, konsultstudier och scenarier. Scenarierna visar att potentialen för vindkraft på land är liten i Skåne, främst till följd av en omfattande och spridd bostadsbebyggelse. Redan vid ett avstånd på 700 meter mellan vindkraftverk och bostadshus har utbyggnadsmöjligheten på land nästan försvunnit. Länsstyrelsen menar att det inte går att fastställa ett generellt skyddsavstånd mellan bostadshus och vindkraftverk. Den samlade störningsupplevelsen inom en zon på ca 1000 meter bör behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen. Den stora potentialen för vindkraft finns till havs. Det är därför bara där det är meningsfullt att peka ut områden av riksintresse för vindkraft. För att kunna bedöma möjligheterna till havs behöver totalförsvarets och fiskenäringens intresseområden preciseras. Mer kunskap behövs också om hur fisket och de marina miljöerna påverkas. Kusternas stora värden för turism och friluftsliv gör att vindkraftsparker normalt inte bör uppföras närmare kusten än 8 km. Undantag kan dock göras i hamnar och industriområden. Till värdefulla höjdpartier som t.ex. Kullaberg och Ale stenar behövs å andra sidan ett större avstånd. Öresund med sina många intressekonflikter bör undantas från vidare vindkraftsetablering. Länsstyrelsen anser att man i Skåne kan skapa planeringsutrymme för 2 TWh el från vindkraft år En översiktlig planering är viktig, men det behövs utveckling av kunskap om vindkraften och av metoder för att bättre kunna hantera vindkraften i den fysiska planeringen

11 Våra slutsatser

12 - 12 -

13 Våra slutsatser Vindenergitillgången i Skåne är stor ur ett svenskt perspektiv. Den nationella energipolitiken syftar bl.a. till att öka elproduktionen från förnyelsebara energikällor, däribland vindkraft. Den största delen av landets elförbrukning finns i södra Sverige. Eftersom energiförlusterna ökar ju större avståndet är mellan produktion och konsumtion, är det fördelaktigt att öka elproduktionen i södra Sverige. I Skåne är intressekonflikterna stora kring etablering av vindkraft, på grund av det öppna landskapet med höga natur- och kulturvärden samt en omfattande spridd bebyggelse. Region Skåne har formulerat fyra mål som ska prägla den skånska utvecklingen: tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. Projektet syftar till att belysa möjligheter och konsekvenser grundade på olika omfattning och inriktning på vindkraftens utbyggnad i Skåne. Nedan sammanfattas Länsstyrelsen slutsatser från projektet. Regionala studier av vindkraftspotentialen bör ligga till grund för nedbrytningen av nationellt planeringsmål. Den svenska energipolitiken innebär att elproduktion från förnyelsebara energikällor ska prioriteras. Ett nationellt planeringsmål för vindkraft om 10 TWh till år 2015 har därför beslutats av riksdagen. Ett sådant mål är enligt energipropositionen 2001/02:143 till för att göra vindkraften synlig i den fysiska planeringen och vid prövningen av tillstånd. Det är inte ett mål för vindkraftens utbyggnad. Det nationella planeringsmålet behöver brytas ned på regional nivå genom samarbete mellan Energimyndigheten och länsstyrelserna. Regionala analyser av vindkraftspotentialen bör i regioner med stort vindintresse ligga till grund för fördelningen av mål mellan olika regioner. För att uppnå en storskalig vindkraftsutbyggnad krävs avvägningar mellan olika intressen, såväl på land som till havs. På land i Skåne gäller det främst avstånd till bostäder och hänsyn till natur- och kulturvärden, till havs hänsyn till totalförsvarets och yrkesfiskets intressen. Potentialen för vindkraftsetablering på land är liten. I Skåne är intressekonflikterna kring etablering av vindkraft på land stora. Vindkraftverken syns på långt håll i det öppna landskapet. Stora delar av Skånes blåsiga delar i väster är tätbefolkade och det finns en omfattande spridd bostadsbebyggelse i landskapet. De allra vindrikaste områden utmed kustzonen har samtidigt stora natur-, kultur- och friluftsvärden. Därför är utbyggnadsmöjligheterna på land begränsade. Scenarierna har visat en potential på land om 0,16-1,9 TWh/år

14 Våra slutsatser Avståndet till bostadshus är avgörande för potentialen för vindkraft på land. Skåne präglas av en spridd bebyggelsestruktur till följd av skiftesreformerna under och 1800-talen. Detta leder till stora konflikter vid en storskalig vindkraftsutbyggnad. I projektet har studerats hur potentialen för vindkraftsutbyggnad ändras med olika skyddsavstånd till bebyggelse. Avstånden 400, 700 respektive 1000 meter har testats. Potentialen för vindkraftsetablering på land sjunker kraftigt ned till en tiondel vid 700 meters avstånd och ytterligare vid ett avstånd på 1000 meter. Ett generellt skyddsavstånd mellan bostadshus och vindkraftverk går inte att fastställa. Avståndet mellan bostadshus och vindkraftverk måste prövas från fall till fall utifrån den föreslagna anläggningen samt lokal topografi, vegetation och andra avskärmningar. Länsstyrelsen finner att avståndet mellan bostadshus och grupper av vindkraftverk av dagens storlek (totalhöjd > 100 meter) normalt inte bör understiga 500 meter. Inom 1000 meter från bostadshus behöver den samlade störningsupplevelsen behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen. Buller, skuggor och visuell påverkan är de viktigaste störningarna för boende intill vindkraftverk. En mängd faktorer inverkar på störningseffekten i det enskilda fallet. Länsstyrelsen anser att den samlade störningen för boende behöver beskrivas inom en zon på ca 1000 meter. Utbyggnadspotentialen i riksintresseområden för friluftsliv, naturvård eller kulturmiljövård är liten. Potentialen för vindkraft dubbleras enligt scenarierna om intrång tillåts i riksintresseområden för friluftsliv, natur- eller kulturmiljövård. Då har områden som är skyddade som Natura 2000, naturreservat etc. samt kustzonen undantagits. Detta förutsätter dock att alla riksintresseområden exploateras fullt ut med vindkraft, vilket skulle leda till stora konflikter. En måttlig utbyggnad i riksintresseområden ger endast en liten extra potential. Länsstyrelsen i Skåne anser dock inte att det alltid är olämpligt med vindkraftsutbyggnad i riksintresseområdena. Mindre vindkraftanläggningar kan i en del fall anpassas till de värden som avses skyddas

15 Våra slutsatser Vindkraftverk bör lokaliseras till redan exploaterade områden. Platser för vindkraft bör i första hand sökas i anslutning till redan exploaterade områden. Hamnar och industriområden kan vara lämpliga för vindkraftverk. Där förekommer ofta både buller och andra störningar och miljön har redan en industriell prägel. Den stora potentialen för vindkraft finns till havs. Scenarierna visar att det finns möjligheter för en storskalig vindkraftsutbyggnad i Skåne. Det studerade regionala planeringsmålet om 2 TWh/år, kan dock inte tillgodoses enbart genom landbaserad vindkraft. Om målet sätts högre blir en omfattande utbyggnad i havet än mer nödvändig. Om riksintresse för vindkraft ska pekas ut bör detta inriktas på havsbaserad vindkraft. Avsikten med att ange områden av riksintresse för vindkraft är att ge tyngd åt vindkraftsintresset vid avvägning mot andra riksintressen, samt att kunna hindra annan markanvändning, t.ex. bostäder, som skulle motverka ett framtida utnyttjande av området för vindkraft. Enbart områden med en energipotential av stor betydelse bör anges som riksintresse. I Skåne finns områden med stor potential främst till havs. Analysen visar att utpekande av riksintresse för vindkraft på land skulle ge ett begränsat tillskott av energi, samtidigt som skadorna på natur- och kulturvärdena skulle bli mycket stora. Om riksintressen för vindkraft anges till havs är det viktigt att kunskapen om och skyddet för värdefulla marina miljöer samtidigt förbättras. Utbyggnad på större havsdjup skulle starkt öka potentialen. I ett tänkbart framtidsscenario har ett alternativ med utbyggnad på större havsdjup än de idag realistiska prövats. Avsikten har varit att studera hur potentialen för vindkraft påverkades och att belysa konsekvenserna för andra intressen. Potentialen för vindkraft ökar påtagligt med ökat havsdjup. Samtidigt minskar konflikterna med andra intressen. Ett större avstånd kan hållas till kusten och en utbyggnad på större djup leder sannolikt till mindre konflikter med fiskets intressen och det marina livet. Vilket havsdjup som kan utnyttjas bestäms främst utifrån ekonomiska faktorer. Gränsen för vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt har tänjts under senare år. Djup större än 20 meter har hittills inte varit aktuella förutom vid diskussionerna av framtida projekt. I scenarierna har havsdjup ner till 40 meter ingått som en potential för vindkraftsutbyggnad, då detta djup bedömts som rimligt inom ett 10-års perspektiv

16 Våra slutsatser Vindkraftsparker till havs bör inte uppföras närmare kusten än 8 km. Undantag kan ske t.ex. i hamn- eller industriområden. Stort avstånd till kusten är viktigt från visuell synpunkt, men begränsar utbyggnadsmöjlighetern avsevärt. Ett stort avstånd till kusten betyder att omfattande grunda kustnära områden undantas. Samtidigt kan natur- och friluftsupplevelsen i kustområdet värnas. Vindkraftverk (60 meter navhöjd) är påtagliga inslag i landskapsbilden vid avstånd på upp till 7,5 km från kusten, enligt en dansk studie. Synligheten beror på faktorer som verkens storlek, antal verk, parkens utformning, betraktarens höjd över havet, väderförhållanden etc. Andra viktiga aspekter är hur stor del av horisonten som påverkas av anläggningen, om det finns flera anläggningar i synfältet samt att vissa kustlandskap kräver särskilt stor hänsyn. Med hänsyn till kustens stora värden anser Länsstyrelsen att vindkraftsparker normalt inte bör uppföras närmare kusten än 8 km. Bedömningar måste dock göras i varje enskilt fall. Utmed den skånska kusten finns ett fåtal höjdpartier med mycket höga kultur- och naturvärden som är av stort intresse för friluftslivet och turismen nationellt och internationellt. Sådana områden, t.ex. Ale Stenar och Kullaberg, kräver ett större visuellt hänsynsavstånd än 8 km. Öresund omfattas av många motstående intressen och bör undantas från vidare vindkraftsetablering. Öresund utgör ett starkt trafikerat farvatten med tätbefolkad kust på båda sidor. Utbyggnadspotentialen är liten i förhållande till risken för konflikter med andra intressen. En vindkraftsanläggning finns redan på Middelgrunden, på den danska sidan av sundet. På den svenska sidan är en anläggning under planering på Lillgrund. Öresundsbron sätter sin prägel på sundet. I scenariostudierna har avståndskriteriet 8 kilometer till land uteslutit en stor del av Öresund. Dessutom begränsar sjöfartslederna och naturskyddat område kring Skanör-Falserbo en utbyggnad i Öresund. Utbyggnadspotentialen i Öresund är därmed liten i förhållande till de många och starka motstående intressena. Eventuell utbyggnad i Öresund är inte bara en svensk angelägenhet. I det trånga och trafikerade sunder påverkas både svenska och danska intressen av utbyggnader av t.ex. vindkraftverk. Länsstyrelsen anser därför att sundet bör bli föremål för bilateral planering. En precisering av totalförsvarets riksintressen är nödvändig om en storskalig vindkraftsutbyggnad ska kunna komma till stånd. Totalförsvarets intresseområden till havs innebär en osäker planeringsförutsättning. De utgör en stark begränsning av den beräknade energiproduktionen till havs. Mer än hälften av de områden som skulle kunna vara intressanta för vindkraftsutbyggnad, då de är grundare än 40 meter

17 Våra slutsatser och ligger mer än 8 km från kusten, försvinner då totalförsvarets riksintressen undantas. I praktiken kan det dock ofta vara möjligt att bygga ut vindkraften genom att anläggningarna lokaliseras och utformas så att totalförsvarets behov tillgodoses. Denna bedömning sker först i samband med prövning av de enskilda anläggningarna. Möjligheterna att kombinera totalförsvarets intressen med målsättningen att bygga ut vindkraft till havs behöver diskuteras vidare. Mer kunskap behövs för att bedöma hur fisket och de marina miljöerna påverkas av vindkraftanläggningar till havs. Om områden av riksintresse för yrkesfiske undantas från vindkraft begränsas potentialen för havsbaserad vindkraft betydligt. Bland riksintresseområdena för fiske ingår såväl fångstområden som viktiga yngel- och uppväxtområden för fisk. Fiskets betydelse runt Skånes kuster har förändrats sedan riksintresseområdena pekades ut. En omvärdering av områdena och deras avgränsning kan därför behöva göras utifrån nya utgångspunkter. Kunskapen om och skyddet för värdefulla marina miljöer behöver förbättras. Bl.a. behövs studier av hur vindkraftanläggningar inverkar på det marina livet. Viktiga marina reproduktionsmiljöer behöver ges ett starkt skydd. Riksintressen kan behöva pekas ut för naturvården till havs. Värdefulla marina miljöer är idag ofta enbart utpekade som riksintresse för fisket. Elnätets potential för vindkraftsutbyggnad är svår att belysa i regionala planeringsunderlag. För att kunna bygga ut vindkraften behövs tekniskt och ekonomiskt rimliga möjligheter att ansluta anläggningarna till elnätet. Nätets möjligheter och begränsningar är därför en viktig fråga att belysa i regionala planeringsunderlag. Elnätsystemet är dock komplext. Anslutning av vindkraftverk i en punkt påverkar möjligheten till anslutning i en annan punkt. Detta gör det svårt att ge en övergripande bild av elnätets påverkan på vindkraftspotentialen. Därmed är det också svårt att säga var elnätsförstärkningar behövs. Länsstyrelsen kan konstatera att problemet med att överföra den tekniska kunskapen till ett generellt och användbart planeringsunderlag är mycket stort. Det finns behov av en nationell metodstudie. I den utförda studien av elnätet i Skåne kan dock konstateras att kraftnätet idag inte utgör en begränsning för vindkraftsetablering. Det är dock svårt att förutse effekterna av en mer storskalig vindkraftsutbyggnad, t.ex. en elproduktion motsvarande 2 TWh/år. En sådan utbyggnad kan kräva förstärkning av elnätet. Kraftnätet är framförallt utbyggt i länets västra delar. Detta leder till att potentialen för elnätsanslutning är störst i den delen. För havsbaserad vindkraft finns möjliga anslutningspunkter utmed hela skånska kusten. Potentialen är dock störst i väster, även om studien visar på möjligheter att ansluta minst 700 MW utmed den östra och södra kuststräckan

18 Våra slutsatser Översiktlig planering för vindkraft är viktig, även om kopplingen mellan översiktlig fysisk planering och genomförande av vindkraftsutbyggnad idag är svag. En övergripande planering är nödvändig för att kunna styra utbyggnaden av vindkraft till platser där få människor störs och viktiga natur- och kulturvärden inte skadas, samtidigt som produktionsmöjligheterna är goda. Vindkraftsetablering sker vanligen på initiativ av enskilda företag och markägare. Markägogränser, tekniska och ekonomiska förhållanden är därför i praktiken avgörande och sätter gränser för lokalisering och utformning av anläggningarna. Översiktliga planeringsunderlag påverkar ändå exploatörer och markägare, eftersom de visar var det kan vara möjligt respektive svårt att få tillstånd till vindkraftsanläggningen. Det är därför angeläget att kommunerna försöker styra utbyggnaden av vindkraft genom en aktiv planering. Länsstyrelsen i Skåne anser att man i Skåne kan skapa ett planeringsutrymme för 2 TWh vindkraftsproducerad el år De scenarier som studerats i det här redovisade projektet visar att man i Skåne kan skapa ett planeringsutrymme för 2 TWh vindkraftsproducerad el per år. Ett regionalt planeringsmål för vindkraft motsvarande en elproduktion på 2 TWh/år överensstämmer med intentionerna i miljömålsarbetet i Skåne. Länsstyrelsen bedriver för närvarande tillsammans med bl.a. de skånska kommunerna ett arbete för att bryta ner de nationella miljömålen till regionala delmål och med att ge förslag till åtgärder. Framförallt för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö diskuteras förnyelsebar energi och däribland vindkraft. Miljömålet innebär att halten av de sex växthusgaserna ska stabiliseras på en lägre halt än 550 ppm i atmosfären. För att nå miljökvalitetsmålet föreslår miljömålsgruppen bl.a. att elproduktionen från vindkraft i Skåne ska ökas med 2 TWh. Det behövs kunskapsutveckling och ökad erfarenhet av hur vindkraften kan hanteras inom den fysiska planeringen. Kunskapen om vindkraften och dess påverkan har ökat efterhand som utbyggnad skett. Det finns idag relativt stor kunskap såväl nationellt som internationellt. Samtidigt är resultaten från studier av t.ex. olika miljöer inte direkt överförbara till andra miljöer. Dessutom behövs mer långsiktliga undersökningsprogram, än vad som hittills tagits fram. Teknikutvecklingen mot större vindkraftsanläggningar gör att kunskapen ständigt behöver förnyas. Länsstyrelsen i Skåne har identifierat väsentliga kunskapsluckor och områden där det behövs utveckling och ökad erfarenhet av hur frågorna kan hanteras inom den fysiska planeringen. Inom följande områden anser Länsstyrelsen att det finns ett starkt behov av ny kunskap och utveckling:

19 Våra slutsatser Värdefulla marina miljöer och vindkraftens påverkan på det marina livet Vindkraftens påverkan på elnätet och vilka dimensioneringsprinciper som kan tillämpas vid anslutning Regionalt planeringsunderlag som översiktligt visar elnätets möjligheter och begränsningar för etablering av vindkraft Precisering av försvarets och yrkesfiskets intressen i havsområdet Den samlade störningsupplevelsen för närboende Skugg- och bullerpåverkan Visuell påverkan från havsbaserade verk utifrån avstånd och storlekar m.m. Konsekvenser för turismen i ett kulturpräglat landskap

20 - 20 -

21 Del 1 Scenarier för vindkraften i Skåne

22 - 22 -

23 Metod Potentialen för vindkraft och konsekvenserna av olika utbyggnadsalternativ har varit huvudfrågan i Länsstyrelsens projekt. Dessa har studerats genom att arbeta utifrån olika tänkbara scenarier. Både land- och havsbaserade vindkraftverk har inkluderats i studien. Avsikten med den valda metoden har varit att så tydligt som möjligt redovisa hur arbetet genomförts, dels för att läsaren ska kunna ifrågasätta resultaten, dels för att andra län och kommuner ska kunna använda scenariometoden. Vindresurs 1a Teoretisk tillgänglig resurs 1b Kriterier Kriterier Praktisk tillgänglig resurs på land 1c Praktisk tillgänglig resurs till havs Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Ett utbyggnads- Fyra alternativa Fyra alternativa Fyra alternativa sätt utbyggnadssätt utbyggnadssätt utbyggnadssätt 2 3 Konsekvensanalys av scenarier 4 Bild 1.1 Arbetsmodellen består av fyra steg (vita siffror): resursbedömning, formulering av scenarier, alternativa utbyggnadssätt samt konsekvensanalys. En viktig del i arbetsmodellen är bedömningen av potentiell vindkraftsresurs. Denna bedömning sker i olika steg, se bild 1.1, vilket ger en tydlighet åt vilka kriterier som är absoluta och vilka som utgör ställningstaganden som kan komma att ändras med ny kunskap eller politiskt mål. Bedömningarna bygger på ett 10-års perspektiv. Efter resursbedömningen testas olika scenarier. Beroende på om scenariomålet uppnås eller ej kan det behövas omprioriteringar för att öka eller minska den praktiskt tillgängliga vindresursen. Varje scenario kan uppfyllas på olika sätt, vilket redovisas med olika alternativ. Slutligen jämförs konsekvenserna av de olika scenarierna

24 Metod Steg 1: Resursbedömning 1a Vindresurs Den i projektet studerade vindresursen består av landområden i Skåne och i havet ut till och med Sveriges ekonomiska zon med ett vindenergiinnehåll > kwh/(m 2 och år) på 80 meters höjd, enligt SMHI:s kartering. Se vidare kapitel 2.1. Till havs saknas heltäckande vindkarteringar. Vindarna i Öresund är betydligt lägre än för övriga Östersjön. I projektet antas samma vindenergiinnehåll på 6000 kwh/(m 2 och år) för hela havsområdet, se bild 1.2. Bild 1.2. Vindresursen i Skåne på 80 m höjd ut till och med Sveriges ekonomiska zon. Någon heltäckande vindkartering av vindenergiinnehållet till havs har inte gjorts. I projektet har ingen gradering gjorts i vindresursen till havs. Vindenergiklassen > kwh/m 2,år används i beräkningarna till havs. 1b Teoretisk tillgänglig resurs Områden som är direkt olämpliga för vindkraft har undantagits vid avgränsningen av den teoretiskt tillgängliga resursen, se bild 1.3. Undantagna områden är: Tätorter och annan koncentrerad bebyggelse med en fri zon på 1000 meter. Allmänna vägar, järnvägar, kraftledningar med skyddszoner på vindkraftverkets totalhöjd (120 meter). Flygplatser med skyddszoner på 6 000, respektive meter, se kap Försvarets offentliga riksintresseområden. Övriga riksintresseområden på land undantas i nästa steg, 1c

25 Metod Riksintresse för sjöfarten + skyddsavstånd kring sjöfartsleder Natura 2000 Ramsar-områden Nationalparker Naturreservat; marina och på land Sjöar Havsdjup > 40 meter. Ett kortare tidsperspektiv med maximalt meters havsdjup studeras också. Bild 1.3. Den teoretiskt tillgängliga resurs som återstår för vindkraftsetablering då direkt olämpliga områden som tätorter, viktiga kommunikationsleder och områden med starkt naturskydd undantagits. En ekonomisk begränsning har även skett av resursen till havs, där vi bedömt 40 m vara ett realistiskt största havsdjup ur ett tioårsperspektiv. 1c Praktiskt tillgänglig resurs Denna resurs bestäms av övergripande avvägningar mellan markanvändningsintressen. Den består av de områden som blir kvar efter de ställningstaganden som gjorts om riksintressen, generella avstånd till bostadshus etc. Den praktiska resursen på land reduceras alltid med 20% på grund av totalförsvarets intressen, enligt den schablonberäkning som presenterades i kapitel 3.4, del 2. En del områden undantas i alla scenarier, då Länsstyrelsen i Skåne anser att dessa bör undantas från vindkraftsutbyggnad: Strandskydd Naturvårdsområden 1 km hänsynsavstånd till kusten vid landbaserad vindkraft 8 km hänsynsavstånd till kusten vid havsbaserad vindkraft Övriga områden som undantas den praktiskt tillgängliga resursen varierar mellan olika scenarier. Dessa presenteras i anslutning till scenarierna

26 Metod Beräkningsexempel Elproduktionen inom ett 7 km 2 stort område på land i vindklass 2 är: 7 km 2 3,35 verk/ km MWh/verk & år = = MWh/år = = 0,131 TWh/år Beräkning av energipotential för landbaserad vindkraft Energipotentialen för vindkraft på land har beräknats genom att manuellt placera in vindkraftverk i ett av scenarierna. Att göra detta för varje scenario hade varit för tidsödande, varför en schablon tagits fram. Schablonen har beräknats utifrån den manuella inritningen av verk. Följande kriterier har använts: 3-9 vindkraftverk per anläggning 5 rotordiametrar mellan vindkraftverken = 400 m 5 km mellan anläggningar Utifrån dessa kriterier ryms 529 verk inom den 157,8 km 2 stora ytan. Detta ger en schablon på 3,35 vindkraftverk/km 2. Energiproduktionen beräknas därefter genom att antalet verk multipliceras med värden för vad ett verk producerar inom en viss vindzon (se kap. 2.1). För att kunna räkna ut energiproduktionen behövs uppgifter om hur stor del av arealen som ligger inom olika vindklasser. Beräkning av energipotential för havsbaserad vindkraft För beräkning av energipotentialen till havs har en mer förenklad metod använts. Det antas att vindkraftverken placeras i en rasterformation med inbördes jämnt avstånd, 6 rotordiametrar mellan verken i rasterformation (720 meter). Därmed ryms 2 verk per kvadratkilometer. Antal verk/km 2 På land: 3,35 verk/m 2 Produktion: [TWh/km 2 ] beror på vilken vindzon som avses Till havs: 2 verk/km 2 Produktion: 0,033 [TWh/km 2 ] (= MWh/år) * * * * * Area= (3 0,72) (3 0,72) = 4,67 km 2 * * * * * Antal verk/km 2 = 9/4,67 = 2 verk/km 2 * * * * * Ett 5 MW verk producerar MWh/år * * * * * Produktion = Area [km 2 ] 2 [verk/km 2 ] [MWh/år] m Denna beräkning kan ge en underskattning av produktionen p.g.a. att bättre vindförhållanden kan förekomma än de som ligger till grund för beräkningen. En överskattning sker dock samtidigt, eftersom ingen hänsyn tagits till den reduktion av produktion som uppstår vid grupplacering. Vid ett planerat vindkraftsprojekt i Skåne 35 km söder om Skånes sydkust beräknas 200 vindkraftverk (5 MW) producera 4 TWh/år. Detta är drygt 20% mer än i beräkningsmodellen ovan. Energipotential utifrån huvudkriterierna avstånd och riksintressen Att visa hur energipotentialen varierar med olika avvägningar mellan vindkraftsutbyggnad och andra intressen är en viktig del av projektet. Nedan i tabell 1.1. visas hur mycket elproduktion som kan uppnås vid olika ställningstaganden i olika frågor. Avståndet till enskilda bostadshus på land och avstånd till kusten till havs, samt graden av hänsyn till riksintressen för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv och yrkesfiske varierar i de olika fallen. Den verkliga utbyggnadsmöjligheten är dock väsentligt mindre, eftersom en rad faktorer inte kan räknas in i studien. Sådana faktorer är t.ex. privata markägarintressen och förhållanden till havs som idag inte kan förutses

27 Metod Land Hänsyn till RI naturvård, kulturmiljövård & friluftsliv Avstånd till bostadshus 400 m 700 m 1000 m 1,82 TWh/år 0,16 TWh/år 0,01 TWh/år Ingen hänsyn till RI naturvård, kulturmiljövård & friluftsliv 3,54 TWh/år 0,42 TWh/år 0,04 TWh/år Hav Avstånd till kusten m havsdjup Vid kust 30 m.ö.h. 8 km 20 km 25 km, annars 8 km Hänsyn till alla RI 0,9 TWh/år 0 TWh/år 0 TWh/år Ingen hänsyn till Ri för yrkesfisket 2,1 TWh/år - 0,9 TWh/år Ingen hänsyn till RI 2,5 TWh/år 0,9 TWh/år 0,9 TWh/år Hav Avstånd till kusten 40 m havsdjup Vid kust 30 m.ö.h. 8 km 20 km 25 km, annars 8 km Hänsyn till alla RI 5,0 TWh/år 0,4 TWh/år 2,4 TWh/år Ingen hänsyn till Ri för yrkesfisket 20,6 TWh/år - 13,1 TWh/år Ingen hänsyn till RI 21,0 TWh/år 5,9 TWh/år 13,1 TWh/år Tabell 1.1. Energipotential på land och till havs vid hänsynstagande till olika kriterier. Se vidare i bilaga 1. Steg 2: Formulering av scenarier Fyra olika huvudscenarier har identifierats som intressanta att studera. Ett scenario bygger på kommunernas ställningstaganden i vindkraftsfrågan. Energimyndighetens förslag till nationellt planeringsmål för vindkraft utgör ett annat scenario. Det tredje scenariot bygger på en större utbyggnad av vindkraft, både på land och till havs. Slutligen studeras ett scenario med enbart havsbaserad vindkraft

28 Metod 1. Kommunalt scenario Kommunerna ansvarar för den fysiska planeringen och för beslut om bygglov. Detta scenario bygger på kommunernas politiskt antagna översiktsplaner eller särskilda beslut angående vindkraft. Endast landbaserad vindkraft ingår, med undantag av Lillgrund i Malmö kommun, där detaljplanearbete pågår. 2. I Skåne 2 TWh/år Energimyndigheten föreslog i maj 2001 ett nationellt planeringsmål för vindkraft på 10 TWh/år om år. Detta mål finns även uttalat i Energipropositionen från mars Syftet med planeringsmålet är att i den fysiska planeringen skapa utrymme för införandet av vindkraft. För att bryta ner det nationella målet till en regional nivå hänvisar Energimyndigheten i sin rapport till en fördelning av potentiell markareal för vindkraftsetablering enligt SOU 1988:32, se tabell 1.2. Areal på Areal till Total areal land [km 2 ] havs [km 2 ] [km 2 ] Skåne Sverige Tabell 1.2. Bruttoareal för vindkraft. Siffrorna kommer ursprungligen från SOU 1988:32, s. 72. Skånes del av den totala arealen är 20%, d.v.s. Skåne ska skapa utrymme för 2 TWh av det totala nationella målet 10 TWh. Detta, tillsammans med dagens 0,1 TWh vindkraft i Skåne, motsvarar drygt 18% av elförbrukningen i Skåne, enligt statistik från 1997 års elanvändning i Skåne (11,4 TWh). 3. I Skåne 5 TWh/år Scenariot bygger på ett ökat planeringsmål för Skånes del, omfattande 5 TWh elproduktion per år från vindkraft. Detta motsvarar 45 % av elkonsumtionen i Skåne år Scenariot kan ses som en fortsatt utbyggnad av föregående scenarier. 4. Utbyggnad till havs Scenariot visar på potentialen för havsbaserad vindkraft. Framförallt studeras inverkan på potentialen av Försvarets intresseområden samt avståndet till kusten

29 Metod Steg 3: Alternativa utbyggnadssätt Det finns olika sätt att uppfylla målet med de olika scenarierna. Dessa alternativ ger olika konsekvenser för övriga intressen. Kommunscenariot (1) innehåller endast ett alternativ, eftersom detta bygger på de områden som kommunerna pekat ut. Scenario 2 ska uppfylla 2 TWh och scenario 3 har 5 TWh som mål. Dessa båda mål uppnås genom en kombination av vindkraft på land och till havs. Genom att utgå från de varianter av energipotential som presenterades i tabellerna under steg 1 uppnås de olika målen i scenario 2 och 3, se tabell 1.3. Havsscenariot 4 innehåller fyra alternativa utbyggnadsstrategier som visar på totalförsvarets intressen, avstånd till kust samt riksintresse för yrkesfisket. Hänsynsavstånd Avstånd till enskilda bostadshus Avstånd till kust Riksintresse 400 m 700 m 1000 m 8 km Kust 30 m.ö.h. 25 km, annars 8 km Hänsyn till RI bevarandeintr. Scenario 2a Scenario 3a Scenario 2b Scenario2c - - Ej hänsyn till RI bevarandeintr. Scenario 2d - Scenario 3b Havsdjup m, Ej hänsyn till RI yrkesfisket Scenario 2b Scenario 2c - Scenario 2d Havdjup 40 m Hänsyn till Ri yrkesfiske Scenario 3a Scenario 3c Scenario 3b Scenario 3d Tabell 1.3. Målen i scenario 2 och 3 kan uppnås genom att kombinera olika alternativa vindkraftsutbyggnader på land och till havs. Kombinationerna bygger på energipotentialen som redovisats i steg 1, resursbedömning

30 Scenario 1: Kommunala planer Kommunerna ansvarar för den fysiska planeringen och beslutar om bygglov. Kommunerna påverkas både av skiftande lokala förutsättningar och av olika inställning till vindkraftsutbyggnad. Detta scenario bygger på kommunernas politiskt antagna översiktsplaner eller särskilda beslut angående vindkraft fram t.o.m. maj 2002, se bild 1.4. I några fall har utställda, men ännu ej antagna översiktsplaner använts. Kommunerna arbetar kontinuerligt fram nya beslut om vindkraft, vilket medför att bilden kan ha förändrats. Endast landbaserad vindkraft ingår, med undantag av Lillgrund i Malmö kommun, där detaljplanearbete pågår. Bild 1.4 Kommuner som i maj 2002 hade en politiskt förankrad översiktsplan eller policy för vindkraft. Praktiskt tillgänglig resurs Den praktiskt tillgängliga resursen för vindkraft motsvaras här av de områden som kommunerna redovisat som möjliga för vindkraft. Kommunerna har i sin egen planering gjort avvägningar utifrån bland annat hänsyn till värdefulla områden och konkurrerande intressen som bebyggelse m.m. De har valt olika metoder för redovisningen. En del kommuner pekar ut områden som är lämpliga, möjliga eller som kan övervägas för vindkraftsutbyggnad. Andra pekar i stället ut områden som är olämpliga. Bild 1.5 innebär därför en generaliserad tolkning av kommunernas planer och policydokument

31 Kommunala planer Bild 1.5 Utpekade områden enligt kommunernas översiktsplaner. Arean av den praktiska resursen anges inte, då den inte är direkt jämförbar med övriga scenariers areal. Möjlig energiproduktion Möjlig energiproduktion har beräknats utifrån följande antaganden, om inget annat angetts i kommunernas planer: 3-9 verk/grupp Minst 5 km mellan vindkraftsanläggningar 400 meters avstånd till enskilda bostadshus 5 rotordiameter mellan vindkraftverk (= 400 meter) Ingen hänsyn har tagits till befintliga vindkraftverk, då det vid scenarioarbetet saknades kompletta uppgifter om dessa. Produktionen har beräknats genom manuell summering av antal vindkraftverk som ryms inom möjliga vindkraftsområden. Därefter har antalet verk översatts till energiproduktion, enligt uppgifterna i kap 2.1. Vindkraftsparker har bara räknats med då en kommun särskilt uttalat sig positiv till detta. Sannolikheten för vindkraftsparker på land i Skåne är liten till följd av den spridda bebyggelsen. För vindkraftsanläggningen på Lillgrund har exploatörens siffror använts vid produktionsbedömningen; 0,3 TWh/år. Någon kommun har pekat ut hamnområden som intressanta för vindkraftsetablering. I scenariot har i sådana fall en schablon på tre verk i ett hamnområde använts. Möjlig energiproduktion blir då: 1,9 TWh/år Vindzon Antal verk Produktion [TWh/år] , , , ,90 Totalt 417 1,

32 Kommunala planer Konsekvenser Energiproduktion I scenariot uppnås en vindkraftsproduktion på knappt 1,9 TWh/år, om en total utbyggnad sker enligt kommunernas översiktsplaner. Denna potential kan jämföras med den utbyggnad på 2 TWh/år som scenario 2 bygger på. I princip kan alltså ett regionalt planeringsmål på 2 TWh/år uppfyllas med de översiktsplaner som finns idag. Samtidigt bör poängteras att beräkningen överskattat den möjliga produktionen. Kommunernas olika redovisningssätt inverkar nämligen på bedömningen av möjlig energiproduktion i respektive kommun. Några kommuner redovisar vindkraftsintresset i större övergripande områden, inom vilka olika rekommendationer om t.ex. avstånd mellan grupper anges. Andra kommuner redovisar detaljerade små områden, där skyddsavstånd till enskilda bostadshus ingått i bedömningen. Ytterligare några redovisar symboler vid de områden i kommunen, där vindkraftsetablering kan ske. En kommun anger endast vilka delar av kommunen som är olämpliga för vindkraft. I kommuner som redovisar större områden som möjliga för vindkraft har produktionen troligen överskattats, eftersom intentionen med dem normalt inte varit en total utbyggnad enligt kriterierna som angivits. Bebyggelse Konflikter med närboende kan inte uteslutas, men inte heller bedömas förrän i samband med enskilda vindkraftsärenden. Avståndet till enskilda bostäder har satts till minst 400 meter, men där kommunen angett ett längre avstånd har detta använts. Bevarandeintressen I detta scenario ligger kommunernas bedömningar av områdenas lämplighet för vindkraft till grund för beräkningen av möjlig energiproduktion. Områden med potentiella konflikter med andra intressen bör därför i hög grad redan vara undantagna. Eventuellt återstående intressekonflikter kan inte bedömas på denna övergripande nivå. Landskapspåverkan Bilden av möjliga vindkraftsområden visar på en ojämn fördelning av den planerade vindkraften i Skåne. Kusten undantas i princip alla kommuner. Slättlandskapet i sydvästra Skåne innehåller få områden som redovisats som möjliga för vindkraftsutbyggnad, medan sydöstra delarna samt mellersta Skåne anger en större potential för utbyggnad. En utbyggnad enligt kommunernas ställningstaganden skulle innebära att delar av Skåne hålls fria från vindkraft. Betydelsen av vindkraftsfria områden har poängterats i många acceptans- och landskapsbildsstudier. Det är dock inte säkert att de vindkraftsfria områdena får en ur ett helhetsperspektiv lämplig fördelning. En annan påverkan på landskapet är den effekt som teknikutvecklingen har. Genom att vindkraftverken ständigt blir större och effektivare ökar produktiviteten. Detta är naturligtvis positivt. Effektivare vindkraftverk gör att det krävs färre verk för att uppnå en viss elproduktion. Därmed kan påverkan på landskapet reduceras. Samtidigt leder utvecklingen dock till att det uppstår en blandning av gamla och nya verk. Dessa är olika höga

33 Kommunala planer och vindkraftsbladen roterar olika snabbt. Ur landskapsbildssynpunkt är detta olyckligt, dels eftersom höjdskillnaden kan ge upphov till förvirrande perspektiv, dels eftersom olika rotationshastighet kan uppfattas som störande. Ett sätt att undgå dessa problem är att försöka byta ut gamla, ineffektiva verk, vilket pågår i Danmark. Diskussion Kommunerna i Skåne befinner sig i olika skeden i arbetet med de kommunala översiktsplanerna. En del kommuner har nyligen antagna översiktsplaner medan det saknas fullt aktuella planer hos andra. Kommunerna benämner områden för vindkraft på olika sätt i sina översiktsplaner och policydokument exempelvis lämpligt för vindkraft, område för vindkraftverk, intresseområde för vindkraft, utredningsområde för vindkraft, område eventuellt lämpligt för vindkraft, restriktionsfria områden, samt möjliga vindkraftsområden. De olika benämningarna innebär kanske i själva verket olika lämplighetsgrader, men vi har valt att se på alla dessa områden som möjliga för vindkraft

34 Scenario 2: I Skåne 2 TWh/år Scenariot bygger på energipropositionens förslag till nationellt planeringsmål för vindkraft på 10 TWh/år år Detta planeringsmål har i projektet tolkats till 2 TWh/år för Skånes del, se steg 2 i metodbeskrivningen. En huvudfråga har varit att studera hur målet kan nås med olika avstånd till bebyggelse. Scenariot innehåller både havs- och landbaserad vindkraft. För vindkraftsetablering till havs utgår scenariot från ett havsdjup ned till meter och ett skyddsavstånd på 8 km till kusten. Den praktiskt tillgängliga resursen på land begränsas av: Enskilda bostadshus & kyrkor + frizon på 400 m. Tätort & annan koncentrerad be byggelse + frizon på 1000 m. Planerade bo städer, Planerad blandad bebyggelse & Förtätning bostäder enligt utbyggnadsområden i ÖP + frizon på 1000 m. Riksintresse (RI) naturvård RI kulturmiljö RI Friluftsliv Strandskydd 1000 m vindkraftsfri kustzon Naturvårdsområden Alternativ 2a I detta alternativ byggs större delen av vindkraften på land. Resursen begränsas av ett avstånd om 400 meter till enskilda bostadshus, d.v.s. ungefär det minsta avstånd som behövs för att uppfylla bullerriktvärdet för bostäder nattetid, se kap Praktiskt tillgänglig resurs på land Bild 1.6. Praktiskt tillgänglig resurs på land för vindkraftsproduktion motsvarar en areal på 126,2 km 2. Hänsyn har tagits till alla riksintressen samt ett minsta avstånd på 400 m till enskilda bostäder undantagits

35 I Skåne 2 TWh/år Möjlig energiproduktion Om den praktiskt tillgängliga resursen på 126,2 km 2 på land byggs ut enligt kriterierna 5 km avstånd mellan grupperna (3-9 verk) och 400 meter mellan verk är följande energiproduktion möjlig: 423 vindkraftverk producerar 1,82 TWh/år på land 0,18 TWh/år behöver produceras till havs för att uppnå scenariomålet 2 TWh/år. Detta motsvarar 11 st 5 MW verk. Vindzon Antal verk Produktion Land/Hav [TWh/år] 1 0/11 0/0, /0 0,10/ /0 0,59/ /0 1,13/0 Totalt 423/11 1,82/0,18 Alternativ 2b Detta alternativ bygger på ett avstånd om 700 meter till enskilda bostadshus och kyrkor. Praktiskt tillgänglig resurs på land Den praktiskt tillgängliga resursen på land begränsas av: Restriktioner som 2a 700 m till enskilda bostadshus & kyrkor Bild 1.7. Praktiskt tillgänglig resurs på land för vindkraftsproduktion motsvarar en areal på 11,6 km 2. Alla riksintressen hålls fria från vindkraftverk. Ett minsta avstånd på 700 m till enskilda bostäder undantas exploatering. Möjlig energiproduktion Om den praktiska resursen på 11,6 km 2 på land byggs ut enligt kriterierna 5 km avstånd mellan grupper (3-9 verk) och 400 meter mellan verk är följande produktion möjlig: 39 st vindkraftverk, som producerar 0,16 TWh/år på land 1,84 TWh/år måste produceras till havs. Vindzon Antal verk Produktion Land/Hav [TWh/år] 1 0/112 0/1,84 2 0/0 0/0 3 8/0 0,04/0 4 31/0 0,12/0 Totalt 39/112 0,16/1,

36 I Skåne 2 TWh/år Praktiskt tillgänglig resurs till havs För att uppnå 1,84 TWh/år energiproduktion till havs måste intrång göras i något område med riksintresse för yrkesfisket, om endast djup ner till meter anses rimliga. Bild 1.8. De områden till havs som kan behövas tas i anspråk för vindkraftsetablering om målet 2 TWh/år ska uppnås och 700 m till enskilda bostadshus ska hållas på land. Områdena gör till viss del intrång i riksintresse för yrkesfisket. Havsdjupet är maximalt m

37 I Skåne 2 TWh/år Alternativ 2c Alternativet bygger på ett större avstånd, 1000 meter, mellan vindkraftverk och enskilda bostadshus. Praktiskt tillgänglig resurs på land Den praktiskt tillgängliga resursen på land begränsas av: Restriktioner som 2a 1000 m till enskilda bostadshus & kyrkor Bild 1.9. Praktiskt tillgänglig resurs på land för vindkraftsproduktion motsvarar en areal på 1,0 km 2. Hänsyn har tagits till alla riksintressen samt ett minsta avstånd på 1000 m till enskilda bostäder undantagits. Möjlig energiproduktion Om den praktiska resursen på 1,0 km 2 på land byggs ut enligt kriterierna 5 km avstånd mellan grupper (3-9 verk) och 400 meter mellan verk är följande energiproduktion möjlig: 3 st vindkraftverk producerar 0,01 TWh/år på land 1,99 TWh/år behöver produceras till havs. Vindzon Antal verk Produktion Land/Hav [TWh/år] 1 0/121 0/1,99 2 0/0 0/0 3 0/0 0/0 4 3/0 0,01/0 Totalt 3/121 0,01/1,99 Praktiskt tillgänglig resurs till havs För att uppnå en energiproduktion på 1,99 TWh/år måste intrång göras i något område med riksintresse för yrkesfisket. Kartan över resursen finns redovisad i alternativ 2b

38 I Skåne 2 TWh/år Alternativ 2d I detta alternativ studeras hur mycket resursen på land ökar om hänsyn inte behöver tas till riksintressen för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv. Avståndet till bebyggelse är 700 meter. Den del av produktionen på 2 TWh/år som då inte kan rymmas på land, får placeras till havs. Praktiskt tillgänglig resurs på land Den praktiskt tillgängliga resursen på land begränsas av: 700 m till enskilda bostadshus & kyrkor Tätort & annan koncentrerad bebyggelse + frizon 1000 m. Planerade bostäder,. Planerad blandad bebyggelse & Förtätning bostäder enligt utbyggnadsområden i ÖP + frizon 1000 m. Strandskydd 1000 m vindkraftsfri kustzon Naturvårdsområden Bild Praktiskt tillgänglig resurs på land för vindkraftsproduktion motsvarar en areal på 29,6 km 2. En zon på 700 m till enskilda bostäder är undantaget. Hänsyn har inte tagits till riksintressen för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv. Vindzon Antal verk Produktion Land /Hav [TWh/år] 1 0/96 0/1,58 2 2/0 0,01/0 3 25/0 0,12/0 4 73/0 0,29/0 Totalt 100/96 0,42/1,58 Möjlig energiproduktion Om den praktiska resursen på 29,6 km 2 på land byggs ut enligt kriterierna 5 km avstånd mellan grupper (3-9 verk) och 400 meter mellan verk är följande energiproduktion möjlig: 100 st vindkraftverk producerar 0,42 TWh/år på land 1,58 TWh/år till havs. Praktiskt tillgänglig resurs till havs För att uppnå en energiproduktion på 1,58 TWh/år behöver intrång göras i något område med riksintresse för yrkesfisket. Kartan över resursen finns redovisad i alternativ 2b

39 I Skåne 2 TWh/år Konsekvenser Energiproduktion Enligt scenariot uppfylls målet 2 TWh/år. Genom Länsstyrelsens rekommendation om 5 km avstånd mellan grupper på land undantas många områden. Ett mindre avstånd mellan anläggningarna skulle ge en större potential. Samtidigt tillkommer i verkligheten en mängd andra faktorer som begränsar utbyggnadsmöjligheten, t.ex. intresserade markägare, varför begränsningen 5 km troligen ger en rimlig bedömning. Vindkraftverkens fördelning i förhållande till vindenergiresursen kan analyseras bl.a. genom att beräkna den andel av produktionen som hamnar inom olika vindenergiklasser (se kap. 2.1). I tabell 1.4. visas hur energiproduktionen fördelar sig enligt vindklasserna i de olika alternativen. Dessutom visas hur många verk som behövs totalt i de olika alternativen. Av tabellen kan man utläsa att det första alternativet, 2a, avviker från de andra genom att det utnyttjar sämre vindzoner i större utsträckning, vilket inte är så konstigt då alternativet utgick från en stor vindkraftsutbyggnad på land. En konsekvens av detta är att det krävs ett större antal verk, minst dubbelt så många som i övriga alternativa lösningar. Vindzon Scenario 2a 2b 2c 2d 1 9% 92% 99% 79% 2 5% 1% 3 30% 2% 6% 4 56% 6% 1% 14% Antal verk Tabell 1.4.Fördelningen av energiproduktionen inom olika vindzoner i alternativen. Bebyggelse Vilket avstånd till enskilda bostäder man planerar utifrån har stor betydelse för energipotentialens storlek. Med Skånes bebyggelsestruktur finns en kritisk gräns mellan 400 meter och 700 meter, där arealen möjliga områden för vindkraftsutbyggnad minskar drastiskt. Alternativet med 400 meters avstånd mellan vindkraftsanläggningar och enskilda bostadshus ger naturligtvis större konsekvenser för boendemiljön än övriga alternativ med större avstånd. Fler enskilda påverkas av vindkraftsetableringen i alternativ 2a än i de övriga. Hur stor denna påverkan blir beror på många faktorer och kan bedömas först i samband med konkreta vindkraftsetableringar. Bevarandeintressen Alternativ 2d gör intrång i riksintresseområden ur bevarandesynpunkt (naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv). Det skulle komma att ge påtagliga konsekvenser för det skånska kulturlandskapet, beroende på vilka områden som tas i anspråk samt hur vindkraftsanläggningarna utformas

40 I Skåne 2 TWh/år Alternativen innehåller olika hänsynsavstånd till kyrkor. När ett vindkraftverk med en höjd på totalt 120 meter uppförs 400 meter från en kyrka uppstår en mycket tydlig skalkontrast. Kyrkorna har under gångna tider varit ett dominerande inslag i det skånska slättlandskapet. Ett så litet avstånd till kyrkor ger stora konsekvenser för det kulturhistoriska värdet. Vad gäller övriga avstånd till kyrkor är det svårt att generellt säga något om konsekvenserna, eftersom dessa varierar med topografin och landskapet i övrigt. Landskapsbildspåverkan I januari 2002 fanns i Skåne 131 uppförda vindkraftverk på land. I scenariot ger alternativen mycket olika konsekvenser vad gäller landskapsbilden. Antalet verk på land som alternativen kan resultera i är ca 400, 40, 3 respektive 100. Det första och sista alternativet innebär en kraftig ökning av antalet verk i förhållande till vad som finns idag och därmed stora konsekvenser för landskapsbilden. Om denna påverkan innebär stora negativa konsekvenser för Skånes landskapsbild är i alternativet med 100 verk mycket beroende av hur stor vikt som kommer att läggas vid utformningen av vindkraftsanläggningarna i förhållande till det landskap de placeras i. Ytterligare 400 vindkraftverk på land kommer oavsett utformning att ge stora konsekvenser på upplevelsen av landskapet. I SOU 1999:75 presenteras en indelning av landskapstyper utifrån vindkraftssynpunkt, se kap 2.6.i del 2. En analys av scenariots olika alternativ visar att vindkraftverken i de olika alternativen fördelar sig på de olika landskapstyperna enligt tabell 1.5. Landskapstyp Alt 2a Alt 2b Alt 2c Alt 2d (400 m) (700 m) (1000 m) (700 m + ej hänsyn till RI natur, kulturmiljö,friluftsl. Helt öppen slätt Jordbruksbygd, öppet, ngt böljande Backlandskap Jordbruksbygd, 5-10% veg/gårdar Jordbruksbygd, 10-25% veg/gårdar Riktat landskap Mellanbygd Skogsbygd Totalt Tabell 1.5. Antalet verk som hamnar inom de olika landskapstyper som karterades i samband med SOU 1999:75 och som redovisades i denna. Avvikelse i antalet verk i tabellen jämfört med angivelsen i redovisningen i energiproduktionstabellerna beror på avrundningsfel. Tabellen visar att de flesta vindkraftverk hamnar i det öppna landskapet, då hänsyn tas till riksintressen för naturvård, kulturmiljövård och friluftslivet. När vindkraftsetableringar tillåts inom dessa riksintresseområden ökar

41 I Skåne 2 TWh/år andelen verk i mellanbygd och skogsbygd. Antalet verk ökar endast i liten omfattning i det öppna landskapet (jämför mellan alternativ 2b och 2d, vilka båda har 700 meters avstånd till bostadshus). Om ett stort avstånd, meter, ska hållas till enskilda bostadshus minskar möjligheten till vindkraftsetablering främst i det öppna landskapet. De få möjliga vindkraftsetableringar som blir kvar vid 1000 meter till bebyggelse finns inom den halvöppna slätten, mellanbygd eller skogsbygd, där vindenergiinnehållet är lägre. De olika landskapstypernas förutsättningar för utformning av vindkraftsanläggningar diskuteras i SOU 1999:75. Den öppna slätten eller det något böljande landskapet anges vara lättast att anpassa vindkraftverk till. Den varierande topografin i backlandskapet gör det svårare att få en enhetlig, enkel utformning av en anläggning med många verk. Dessutom är dessa landskap oftast mer eller mindre småskaliga, vilket gör det svårt med stora grupper av verk. I alternativ 2a hamnar relativt många vindkraftverk inom denna landskapstyp, vilket skulle kunna ge stora konsekvenser ur landskapsbildssynpunkt. Även i det något böljande landskapet kan stora grupper av vindkraftverk vara svåra att anpassa till landskapet. Den visuella påverkan av havsbaserade vindkraftverk enligt alternativen bör vara relativt liten ur regionalt perspektiv. Det första alternativet innebär att 10 vindkraftverk måste etableras till havs. Påverkan från en sådan anläggning i Skåne bör kunna minimeras. Övriga alternativ innebär att 112, 121 eller 96 vindkraftverk etableras till havs. Detta innebär i princip två större vindkraftsparker. Minsta avstånd till kusten är 8 km. Om verken placeras på detta avstånd från kusten kommer de att vara synliga från land. Genom noggrann lokalisering och väl utformade anläggningar kan dock negativa effekter minimeras. Sett ur regionalt perspektiv innebär dock troligen ett fåtal anläggningar till havs en mindre landskapspåverkan än om drygt 400 verk placeras på land. En annan viktig konsekvens av de olika alternativen är intrånget i stora opåverkade områden, d.v.s. områden som idag har få eller inga storskaliga exploateringar som t.ex. kraftledningar, industrier, järnvägar, motorvägar och vindkraftverk. I Skåne utgör dessa en begränsad men viktig resurs att värna om. Något tillgängligt datamaterial har dock inte funnits att utgå ifrån. En sådan analys kan vara intressant att genomföra, när kommunerna behandlat frågan om opåverkade områden i sina översiktsplaner. Areella näringar Jordbruk Konsekvenserna av vindkraftsetablering är framförallt positiva för jordbruksnäringen genom möjlighet till ekonomisk vinst genom elförsäljning eller utarrendering av mark. Fiskenäringen Intrång görs i riksintresse för yrkesfisket vid alla alternativen utom 2a. Konsekvenserna av detta intrång kan inte bedömas i dagsläget p.g.a. bristande kunskap om vindkraftens påverkan på fisk och fisket, se kap

42 I Skåne 2 TWh/år Det civila flygets, totalförsvarets, sjöfartens samt infrastrukturella intressen Inget intrång har gjorts inom riksintresseområden för nämnda intressen. Scenarierna kan påverka sektorsintressenas aktiviteter, t.ex. möjligheten för utbyggnad av mobiltelefonmaster. Alternativ 2a innebär en utbyggnad av 400 vindkraftverk i Skåne, vilka konkurrerar om markutrymme med mobiltelefonmasterna. Samtidigt finns dock teknik för samlokalisering av master och vindkraftverk. Jämförelse mellan alternativen 2a 2b 2c 2d Bebyggelse - + Kulturmiljö Naturvård - Friluftsliv - Jordbruk + + Fiske Landskapsbild - - Tabell 1.6. Bedömning av de olika alternativens påverkan på olika intressen. Det är inte möjligt att summera de neutrala. negativa eller mindre negativa effekterna till en sammanlagd bedömning av de olika alternativen. Syftet med tabell 1.6. är att visa hur de olika alternativen varierar i påverkan på ett intresse. Ett minus betyder att alternativet innebär störst risk för konflikt med intresset i fråga. Ett plus att det innebär minst konfliktrisk av alternativen, inte att den ger positiva effekter. För t.ex. bebyggelse innebär alternativ 2a störst risk för konflikt, medan 2c innebär minst risk. Om ett alternativ innebär negativ, positiv eller ingen påverkan går inte eller är svårt att bedöma på den här övergripande nivån

43 I Skåne 2 TWh/år Diskussion Vindkraftverk med elproduktion på 2 TWh/år på land skulle ge stora konsekvenser på landskapsbilden samt störa många boendemiljöer, varför det inte är realistiskt att uppnå 2 TWh/år utan havsbaserad vindkraft. Ett produktionsmål på 2 TWh/år behöver inte innebära alltför stora konsekvenser på land, då det inom en tioårsperiod sannolikt inte finns några större hinder att kunna producera 2 TWh/år till havs. En viktig osäkerhetsfaktor är emellertid hur det marina livet påverkas. Om det skulle visa sig att vindkraftsetableringar till havs orsakar stor skada på det marina livet måste en större andel vindkraftverk etableras på land. Pilotprojekt angående havsbaserad vindkraft bör i viss mån kunna ge en fingervisning om detta. Om en större andel av energiproduktionen måste ske på land för att uppfylla planeringsmålet, måste man vara beredd att i vissa fall gå ner till ett avstånd på 400 meter till enskilda bostadshus. Ett avstånd på 400 meter kan vara tillräckligt för att uppfylla de bullerföreskrifter som finns, däremot kan den visuella upplevelsen av vindkraftverken vara påtaglig för de boende. Större grupper av verk innebär normalt ett större avstånd än 400 meter. Ljudoptimering nämns ofta som en lösning på bullerproblematiken, vilket innebär att verken stängs av de stunder då det finns risk för störning. Detta gäller även skuggpåverkan. Ljud- och skuggoptimering leder dock till minskad produktion, vilket gör att fler verk krävs för att uppnå eftersträvd produktionsnivå. Optimering kan leda till att vindkraftverken placeras närmre bostäder, vilket kan innebära att den visuella störningen istället blir oacceptabel för de boende

44 Scenario 3: I Skåne 5 TWh/år Scenariot utgår från att 5 TWh vindkraftsel ska produceras per år. Inom en tioårsperiod utgör sannolikt 40 meter ett realistiskt havsdjup för etablering av vindkraft till havs. I scenariot utgår därför alla alternativen från havsdjup ned till 40 meter. Vidare används ett minsta avstånd på 8 km till kusten. Den praktiskt tillgängliga resursen på land begränsas av: Enskilda bostadshus & kyrkor + frizon 400 m. Tätort & annan koncentrerad bebyggelse + frizon 1000 m. Planerade bostäder, Planerad blandad bebyggelse & Förtätning bostäder enligt utbyggnads områden i ÖP + frizon 1000 m. Riksintresse (RI) naturvård RI Kulturmiljö RI Friluftsliv 1000 m vindkraftsfri kustzon Strandskydd Naturvårdsområden Alternativ 3a I detta alternativ utgår vi ifrån att vindkraftsutbyggnaden inom den närmaste framtiden främst sker på land. För att uppnå målet 5 TWh/år måste därför så mycket som möjligt byggas ut på land. Dock ska inga intrång göras i riksintresseområden. Ett avstånd på 400 meter till enskilda bostadshus och kyrkor måste hållas. Praktiskt tillgänglig resurs på land Kartan över resursen finns redovisad i alternativ 2a. Möjlig energiproduktion Den möjliga energiproduktionen på land är 1,82 TWh/år. Praktiskt tillgänglig resurs till havs Resterande 3,18 TWh/år ska produceras via havsbaserade vindkraftverk. För att uppnå detta kan följande kriterier uppfyllas: 8 km till kusten Hänsyn till riksintresse för yrkesfisket, naturvård, kulturmiljövård samt friluftsliv Vindzon Antal verk Produktion Land/Hav [TWh/år] 1 0/193 0/3, /0 0,10/ /0 0,59/ /0 1,13/0 Totalt 423/193 1,82/3,18 Bild Den praktiskt tillgängliga resurs som återstår då hänsyn tas till riksintresse för yrkesfisket. Avståndet till kusten är minst 8 km och maximalt havsdjup är 40 m

45 I Skåne 5 TWh/år Alternativ 3b För landbaserad vindkraft utgår man från ett avstånd om 700 meter till enskilda bostadshus och kyrkor. Intrång kan dock göras i områden med riksintressen ur bevarandesynpunkt. Praktiskt tillgänglig resurs på land Kartan över resursen finns redovisad i scenario 2d. Möjlig energiproduktion Produktion: 0,42 TWh/år enligt scenario 2d på land. Praktiskt tillgänglig resurs till havs Resterande 4,58 TWh/år ska produceras av havsbaserade vindkraftverk För att uppnå detta kan följande kriterier uppfyllas: 8 km avstånd till kusten Hänsyn till riksintresse för yrkesfisket Kartan över resursen finns redovisad i alternativ 3a. Alternativ 3c Detta alternativ tar sin utgångspunkt i havsbaserad vindkraft. En del av de skånska kustpartierna har en dramatisk och storslagen karaktär till följd av sin topografi. Områden med en marknivå på mer än 30 m.ö.h. föreslås därför ges en extra visuell skyddszon, se kapitel 2.4. Detta innebär att vindkraftverk till havs inte bör placeras närmre än 25 km till dessa områden. Hänsyn ska dessutom tas till alla riksintressen till havs. Den praktiskt tillgängliga resursen på land begränsas av: Restriktioner som i 3a Dock: 700 m till enskilda bostadshus & kyrkor Ingen hänsyn till RI naturvård, kulturmiljö eller friluftsliv Vindzon Antal verk Produktion Land/Hav [TWh/år] 1 0/278 0/4,58 2 2/0 0,01/0 3 25/0 0,12/0 4 73/0 0,29/0 Totalt 100/278 0,42/4,58 Praktiskt tillgänglig resurs till havs Bild Den praktiskt tillgängliga resurs som återstår då hänsyn tas till alla riksintressen och ett utökat avstånd på 25 km tas till kustpartier med marknivå 30 m.ö.h Havsdjupet är 40 m

46 I Skåne 5 TWh/år Den praktiskt tillgängliga resursen till havs begränsas av: Hänsyn till alla riksintressen till havs 25 km avstånd till kuststräckor med marknivå > 30 m.ö.h. Övriga kuststräckor 8 km avstånd till kusten Möjlig energiproduktion Energiproduktion: 2,38 TWh/år till havs. Praktiskt tillgänglig resurs på land Resterande 2,62 TWh/år måste produceras genom vindkraftverk på land. För att uppnå detta kan följande hänsynskriterier uppfyllas: 400 meter till enskilda bostadshus och kyrkor 1000 meter till tätort och annan koncentrerad bebyggelse 1000 meter till Planerade bostäder, Planerad blandad bebyggelse samt Förtätning bostäder enligt utbyggnadsområden i kommunernas översiktsplaner Strandskydd 1000 meter vindkraftsfri kustzon Naturvårdsområden Vindzon Antal verk Produktion Land/Hav [TWh/år] 1 0/144 0/2, /0 0,25/ /0 1,31/ /0 1,98/0 Totalt 813/144 3,54/2,38 Den praktiskt tillgängliga resursen till havs begränsas av: Hänsyn till alla riksintressen till havs 8 km avstånd till kusten Vindzon Antal verk Produktion Land/Hav [TWh/år] 1 0/306 0/5,0 2 0/0 0/0 3 0/0 0/0 4 0/0 0/0 Totalt 0/306 0/5,0 Bild 1.13.Den praktiskt tillgängliga resurs som återstår då ingen hänsyn tas till riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv. Avstånd till enskilda bostadshus är 400 m. Intrång måste göras i en del områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftslivet, för att uppnå en vindenergiproduktion på land om 2,62 TWh/år. Alternativ 3d Detta alternativet tar samma utgångspunkt som alternativ 3c. Skillnaden är att inget extra hänsynsavstånd tas till kustpartier med marknivå 30 m.ö.h. Praktiskt tillgänglig resurs till havs Kartan över resursen finns redovisad i alternativ 3a. Möjlig energiproduktion Energiproduktion: 5,0 TWh/år, dvs ingen vindkraftsproduktion behöver ske på land för att uppnå målet 5 TWh/ år

47 I Skåne 5 TWh/år Konsekvenser Energiproduktion Den största potentialen för havsbaserad vindkraft finns enligt scenariot utanför nordvästra Skåne i Kattegatt, samt utanför sydvästra Skåne. Scenariot har utgått från ett maximalt havsdjup på 40 meter. Vid lägre havsdjup på maximalt meter skulle det vara svårt att uppnå en produktion på 5 TWh/år. Det är förutsatt att områdena till havs kan byggas ut helt. Ingen hänsyn är tagen till antal verk i en anläggning eller avstånd mellan anläggningar. Hänsyn är inte heller tagen till eventuella begränsningar som måste göras för att undvika påtaglig påverkan på t.ex. det marina livet. En del bedömningar, t.ex. av Försvarets intressen, bygger på total utbyggnad av områden, vilket gjort att områden som vid detaljlokalisering kan utgöra en potential har undantagits i scenariot. I ett av alternativen uppnås målet 5 TWh/år enbart genom havsbaserad vindkraft. Bebyggelse Alternativ 3d innebär ingen vindkraftsutbyggnad på land. Inverkan på boendemiljön blir därmed minst i detta alternativ. För övriga alternativ med landbaserad vindkraft är det endast i alternativ 3b som man kan hålla ett större avstånd än 400 meter till bebyggelse. Alternativen 3a och 3c innebär större risk för konflikt med boende, eftersom fler bostadshus berörs av minsta skyddsavståndet 400 meter. Bevarandeintressen I alternativ 3b och 3c görs intrång i vissa riksintresseområden för naturvård, kulturmiljövård eller friluftslivet. Övriga alternativ innebär inget intrång i riksintresseområden på land. Konsekvenserna av intrången beror på hur känsliga områdena är för exploatering av vindkraft. Konsekvenserna är därför svåra att bedöma utan djupare detaljstudier. Landskapsbild Konsekvenser på landskapsbilden av landbaserade verk är vad gäller alternativ 3a och 3b analyserade i samband med konsekvenserna av scenario 2. Alternativ 3c innebär en storskalig utbyggnad av vindkraft på land, då den motsvarar mellan 470 och 650 verk beroende på vilken vindenergizon som vindkraftverken placeras i. Detta antal kan jämföras med dagens 131 vindkraftverk i Skåne. Alternativet skulle innebära en kraftig förändring av landskapsbilden. Scenario 3d innebär påverkan på landskapsbilden enbart genom havsbaserade vindkraftverk. Konsekvenserna för landskapsbilden genom etablering av vindkraft till havs, uppstår främst genom förändrade utblickar över havet från det kustnära landskapet. Alternativen medför att ca 190 (3a), 280 (3b), 140 (3c) eller 300 (3d) vindkraftverk ska etableras till havs. Endast ett av alternativen, 3c, utgår från ett avstånd på 25 km till kuststräckor som ligger 30 m.ö.h. Sådana områden utgörs t.ex. av Kullen och Stenshuvud. Vindkraftsetableringar 8 km ut till havs från sådana kustområden skulle innebära stor påverkan på landskapsbilden

48 I Skåne 5 TWh/år Areella näringar Jordbruk & skogsbruk Konsekvenserna av vindkraftsetablering är framförallt positiva för jordbruksnäringen genom möjlighet till ekonomisk vinst genom elförsäljning eller utarrendering av mark. Fiskenäringen Inget intrång görs i riksintresseområden för yrkesfiske i något alternativ för scenario 3. Det civila flygets, totalförsvarets,sjöfartens samt infrastrukturella intressen Inget intrång har gjorts inom dessa intresseområden. Jämförelse mellan alternativen 3a 3b 3c 3d Bebyggelse Kulturmiljö - - Naturvård - - Friluftsliv - - Jordbruk + + Fiske Landskapsbild Tabell 1.7. Bedömning av de olika alternativens påverkan på olika intressen. Det är inte möjligt att summera de neutrala, negativa eller mindre negativa effekterna till en sammanlagd bedömning av de olika alternativen. Syftet med tabell 1.7. att visa hur påverkan på ett intresse varierar i de olika alternativen. Ett minus betyder att alternativet innebär störst risk för konflikt med intresset i fråga. Ett plus att det innebär minst konfliktrisk av alternativen, inte att den ger positiva effekter. Om ett alternativ innebär negativ, positiv eller ingen påverkan går inte eller är svår att bedöma på den här övergripande nivån. Diskussion Om energiproduktionsmålet på 5 TWh/år ska kunna uppnås utan stora konsekvenser för yrkesfisket eller andra intressen måste det vara möjligt att etablera vindkraftverk på havsdjup ner till 40 meter. Men även då krävs avvägningar mellan olika intressen. Med en stor utbyggnad på land blir boende drabbade. Om all vindkraft ska byggas ut till havs kan inte ett större visuellt hänsynsavstånd än 8 km till kusten hållas då målet ska uppnås, trots att havsdjup upp till 40 meter kan exploateras. Ungefär 300 vindkraftverk med en effekt på 5 MW vardera skulle då krävas för att uppnå målet.vilka konsekvenser detta skulle innebära för Skåne beror på antalet anläggningar, utformning samt hur väl vindkraftverken kan samordnas med övriga intressen till havs

49 Scenario 4: Utbyggnad till havs I detta scenario belyses potentialen för havsbaserad vindkraft. Alternativen visar vilken betydelse kriterier som avstånd till kusten, riksintresse för yrkesfisket samt Försvarsmaktens intressen har på möjligheten att etablera stora vindkraftsparker till havs. Alla alternativen i scenariot utgår från att maximalt havsdjup är 40 meter. Alternativ 4a Detta är det mest restriktiva alternativet i scenario 4. Hänsyn tas till alla motstående intressen samt ett stort visuellt hänsynsavstånd till kusten, 20 km. Praktiskt tillgänglig resurs till havs Den praktiskt tillgängliga resursen till havs begränsas av: Hänsyn till alla riksintressen till havs 20 km avstånd till kusten 40 m havsdjup Bild 1.14 Den praktiskt tillgängliga resurs som återstår då hänsyn tas till alla riksintressen samt ett minsta avstånd till kusten på 20 km krävs. Havsdjup ner till 40 m bedöms vara intressant för vindkraftsetablering. Möjlig energiproduktion Den möjliga energiproduktionen när ingen hänsyn tas till totalförsvarets intressen är 5,2 TWh/år eller ungefär 315 vindkraftverk. När försvarets intressen är inräknade minskar den möjliga energiproduktionen till 0,4 TWh/år, vilket motsvarar 24 vindkraftverk. Alt 4a Antal Produktion verk [TWh/år] Ingen hänsyn till försvarets 315 5,2 intressen Hänsyn till försvarets 24 0,4 intressen

50 Utbyggnad till havs Den praktiskt tillgängliga resursen till havs begränsas av: Hänsyn till alla riksintressen till havs 25 km avstånd till kustpartier 30 m.ö.h, annars 8 km 40 m havsdjup Alt 4b Antal Produktion verk [TWh/år] Ingen hänsyn till försvarets ,0 intressen Hänsyn till försvarets 144 2,4 intressen Alternativ 4b Detta alternativ är mindre restriktivt än alternativet 4a, eftersom vindkraftsanläggningar tillåts närmre kusten, förutom vid höga kustpartier. I övrigt används samma kriterier som i 4a. Praktisk tillgänglig resurs till havs Avstånd till kusten är 25 km vid kustpartier med marknivå 30 m.ö.h. Avståndet till övrig kust är 8 km. Se karta i scenario 3a. Möjlig energiproduktion Den möjliga energiproduktionen när ingen hänsyn tas till Försvarsmaktens intressen är 10,0 TWh/år eller drygt 600 vindkraftverk. När totalförsvarets intressen är inräknade minskar den möjliga energiproduktionen till 2,4 TWh/år, vilket motsvarar elproduktion från 150 vindkraftverk. Den praktiskt tillgängliga resursen till havs begränsas av: Hänsyn till alla riksintressen till havs 8 km avstånd till kusten 40 m havsdjup Alt 4c Antal Produktion verk [TWh/år] Ingen hänsyn till försvarets ,4 intressen Alternativ 4c Detta alternativ visar på potentialen vid ett avstånd på 8 km till kusten. I övrigt används samma kriterier som i alternativ 4a. Resursen finns redovisad i scenario 3c. Möjlig energiproduktion Den möjliga energiproduktionen när ingen hänsyn tas till totalförsvarets intressen är 29 TWh/år eller nästan 1800 vindkraftverk. När försvarets intressen är inräknade minskar den möjliga energiproduktionen till 5,0 TWh/år, vilket motsvarar elproduktion från nästan 270 vindkraftverk. Hänsyn till försvarets 306 5,0 intressen

51 Utbyggnad till havs Alternativ 4d Detta alternativet jämför hur potentialen förändras med avseende på riksintresseområden för yrkesfisket. Praktisk tillgänglig resurs till havs Alt 4d Antal Produktion verk [TWh/år] Ingen hänsyn till RI yrkes ,1 fisket Hänsyn till RI ýrkesfisket 144 2,4 Bild 1.15 Havsdjup ner till 40 m bedöms som intressant för vindkraftsetablering. Ett minsta avstånd till kusten på 8 km utökas vid höga kustpartier, 30 m.ö.h., till 25 km. Riksintresse för yrkesfisket undantas inte. I bild (scenario 3a) visas den resurs som återstår då hänstn tas till riksintresse för yrkesfisket Möjlig energiproduktion Den möjliga energiproduktionen när ingen hänsyn tas till riksintresse för yrkesfisket är 13,1 TWh/år eller 794 vindkraftverk. När riksintresset för yrkesfisket undantas minskar den möjliga energiproduktionen till 2,4 TWh/år, vilket motsvarar elproduktion från 145 vindkraftverk. Konsekvenser Energiproduktion Om hänsyn tas till alla intressen samt ett stort avstånd krävs till höga, kustpartier med stora landskapsvärden återstår en potential för vindkraft på 2,38 TWh/år vid havsdjup ner till 40 m. För att nå en storskalig utbyggnad till havs krävs således avvägningar mellan olika intressen. Produktionsberäkningarna utgår från att hela arealen byggs ut helt. Detta är dock inte realistiskt, då okända faktorer som konsekvenser för marin kulturmiljö, fisk etc. innebär att utbyggnaden i realiteten ytterligare begränsas

52 Utbyggnad till havs Landskapsbildspåverkan Avstånd till kusten är en annan viktig faktor för vindkraftsresursens storlek. Ett generellt hänsynsavstånd på 20 km runt hela den skånska kusten begränsar potentialen mer än att utmed kustpartier med marknivå 30 m.ö.h. ha ett avstånd på 25 km och längs övriga partier 8 km. I tabell 1.8. nedan visar hur potentialen för vindkraftsetablering varierar med olika avstånd till kusten. Avstånd till kusten Potentiell vindenergi produktion [TWh/år) 8 km 5,0 15 km 1,3 20 km 0,4 25 km vid kuststräckor 30 m.ö.h., 2,38 annars 8 km Tabell 1.8. Siffrorna ovan redovisar hur potentialen för havsaserad vindkraft varierar med avståndet till kusten. Havsområden med maximalt 40 meters djup ingår i beräkningen. Hänsyn har tagits till Försvarets intressen, till riksintresse för yrkesfisket samt de utpekade bevarandevärden som finns till havs. Areella näringar Riksintresse för yrkesfisket utgör en stor begränsning för vindkraftspotentialen till havs. Om intrång i riksintresseområden utgör en påtaglig skada är svårt att bedöma utifrån dagens kunskap. Ytterligare studier behövs. Det civila flygets, totalförsvarets, sjöfartens samt infrastrukturella intressen Totalförsvarets intressen till havs har en stor påverkan på förutsättningarna för en större vindkraftsutbyggnad till havs. I några av alternativen reducerar försvarets intressen vindkraftspotentialen med 80%. Diskussion Ett havsdjup på nedtill 40 meter gör det lättare att koncentrera vindkraftsutbyggnaden till havs på ett fåtal, större parker med större energiutvinning. Havsdjup på 40 m är dessutom troligen bättre ur fiskesynpunkt, då viktiga grundområden kan undantas från exploatering. För att en storskalig vindkraftsutbyggnad ska kunna ske till havs krävs, förutom pilotundersökningar för att öka kunskapen om påverkan på den marina livsmiljön, samordning av vindkraftsintresset, försvarsintressen samt fiskeintresset. I scenariot redovisas hur vindkraftspotentialen varierar med olika avstånd till kusten. Det framgår att ett generellt stort avstånd på 15 eller 20 km utmed den skånska kusten begränsar utbyggnadspotentialen mer än ett generellt avstånd på 8 km som utökas vid de kuststräckor som har extra högt värde för friluftslivet och turismen. Genom att utgå från sistnämnda arbetssätt kan således ett större skyddsavstånd till extra känsliga kuststräckor säkras, utan att utbyggnaden av havsbaserad vindkraft hindras kraftigt

53 Diskussion kring scenariometoden Syftet med projektet har varit att på en regional nivå studera potentialen för och konsekvenserna av en storskalig vindkraftsutbyggnad i Skåne. En viktig del av projektet har varit att utarbeta en metod för detta. Den metod som arbetats fram har överlag fungerat tillfredställande för detta ändamål. Ämnesspecifik kunskap och synpunkter har inhämtats både genom litteraturgenomgång och möten med experter inom och utanför Länsstyrelsen. Det finns dock områden där mer kunskap behövs för att kunna ge en heltäckande beskrivning av konsekvenserna av en storskalig vindkraftsutbyggnad i Skåne. Den metod vi har använt oss av i scenarioarbetet bör fungera tillfredsställande även för andra regioner och län i Sydsverige där man är intresserad av att genomföra vindkraftsstudier på regional nivå. Vi försökt att tydligt ange vilka antaganden och kriterier scenarierna grundar sig på, för att anpassningar ska kunna göras efter olika förutsättningar. Metoden kan även föras ner på kommunnivå. För det krävs dock mer detaljerade data. Likaså kommer andra värden att behöva vägas in och bedömas, vilka inte kan hanteras på översiktlig nivå. Vissa faktorer har vi inte kunnat ta hänsyn till inom ramen för detta projekt, t.ex. landskapsbildens värde och topografi. Det är svårt att göra en studie som har ambitionen att belysa scenariokonsekvenser i ett 10-årsperspektiv. Den tekniska utvecklingen är snabb. Det är möjligt att verk på land respektive till havs kommer att ha en högre effekt än 2 respektive 5 MW inom en 10-årsperiod. I takt med att tekniken utvecklas kan det bli mer ekonomiskt lönsamt att etablera vindkraftverk på allt större havsdjup. Arbetsmodellen Metoden som använts i projektet utgår ifrån en arbetsmodell där vindkraftsresursen bedöms i olika steg. Syftet med detta är att tydligt åskådliggöra vilka kriterier som är absoluta och vilka som utgör ställningstaganden som kan omvärderas utifrån ny kunskap eller politiska mål. Grundstommen är vindresursen som tagits fram utifrån tidigare kartering. Till havs är dock vinduppgifterna osäkra, eftersom ingen heltäckande vindkartering gjort ända ut till gränsen för den ekonomiska zonen. De ställningstaganden som görs för att få fram den teoretiskt tillgängliga resursen grundar sig på vad vi tror är rimligt inom ett 10-års perspektiv. Land och hav delas upp i enskilda enheter med olika kriterier och parametrar att ta hänsyn till. Genom att kombinera dessa testas olika scenarier. Detta arbetssätt, att öka eller minska den praktiskt tillgängliga vindresursen, ger stor frihet i upplägg av ställningstaganden för att uppnå ett visst scenariomål. Varje utbyggnadsmål kan uppfyllas på olika sätt, vilket redovisas med olika alternativ. Ett av våra scenarier på land utgår från kommunernas policydokument och översiktsplaner. Möten med representanter för alla kommuner i Skåne som hamnar helt eller delvis inom vindresursen var

54 nödvändiga för att klarlägga den politiska statusen på innehållet i kommunernas översiktsplaner eller pågående översiktsplanearbete. Mötena gav en bild av läget i kommunerna i maj Kommunernas ställningstaganden kan komma att ändras, men syftet med scenariot är att visa på konsekvenserna av kommunernas inställning till vindkraft idag. När rimliga scenarioalternativ tagits fram jämförs konsekvenserna. Bedömningen är främst kvantitativ, genom att scenarioalternativen visar var begränsningarna för vindkraftsutbyggnad ligger. Några ingående kvalitativa bedömningar av påverkan på andra intressen har inte kunnat göras på denna översiktliga nivå. För detta krävs närmare bedömning av enskilda områden och detaljerade avvägningar mellan olika intressen i de enskilda fallen. Dessa detaljerade studier kan främst göras på kommunal nivå. Arbetsmetoden är relativt enkel, förutsatt att man förfogar över nödvändiga data. Det är möjligt att testa olika scenarier genom att variera olika parametrar och man kan vidareutveckla och anpassa metoden efter egna förutsättningar och kriterier. Energiberäkningar En faktor som kan påverka resultatet av våra scenarier är osäkerheter vid beräkningen av energipotentialen. Enligt våra beräkningar till havs skulle de idag planerade vindkraftverken på Kriegers Flak ge en årlig produktion på 3,3 TWh. Enligt projektörernas uppskattning skulle detta område ge en årlig produktion av 4 TWh. I jämförelse ligger alltså våra beräkningar i underkant, vilket kan bero på att vi har förlitat oss på en uppskattning av vindenergiförhållanden till havs. Vi har inte heller kunnat ta hänsyn till variation i vindstyrka till havs, eftersom vindenergikarteringen är bristfällig. I konsultstudien om ekonomisk ytanalys för vindkraft 1 rekommenderas ett större avstånd mellan verken än vad vi har använt. Till havs rekommenderas ett inbördes avstånd på omkring 8 rotordiametrar medan vi har använt oss av 6 rotordiametrar. Det innebär att vi har en högre produktionsförlust än rekommenderat. Energipotentialen för landbaserad vindkraft har beräknats genom att på karta manuellt placera vindkraftverk i ett av scenarioalternativen, varvid en schablon tagits fram utifrån ett antal kriterier. Denna schablon har sedan använts generellt för våra energiberäkningar av landbaserad vindkraft. Någon utvärdering av denna beräkningsmetod har inte kunnat göras då vi inte har några andra siffror att jämföra med. Dock förefaller schablonen vara ganska rimlig då vi utgått ifrån kriterier som gruppstorlek på verken, inbördes avstånd mellan verken, samt avstånd mellan vindkraftsanläggningarna. Om man beaktar ovanstående osäkerheter är det svårt att veta hur väl produktionssiffrorna för de olika scenarierna stämmer överens med verkliga förhållanden. Det viktigaste är dock jämförelsen mellan scenarioalternativen, både för land och för hav. 1 Ekonomisk ytanalys för vindkraft om sambanden mellan vindkraftverks avstånd till kust, höjd över mark, inbördes avstånd och vindkraftverkens produktion/markanspråk. Centrum för VindkraftsInformation, Visby. September

55 Geografiskt informationssystem, GIS De geografiska analyserna i scenarioarbetet har genomförts med programvaran ArcView 3.2. Dataskikten som använts är i vektorformat (shp-format). Referenssystemet är Rikets Nät RT gon V. Metodiken för scenarioarbetet är således fullt ut GIS-baserad. Den grundläggande analysmetoden som använts är överlagring, vilket kanske också är den analysmetod som mest förknippas med GIS. Principen för överlagring är att två eller flera dataskikt läggs ihop geometriskt. De dataskikt (polygonteman) som använts för ett scenario har överlagrats till ett tema. Detta tema visar alla begränsningar sammanslagna respektive områden fria från begränsningar. Analyserna för land respektive hav har utförts separat eftersom olika kriterier råder, och därmed olika dataskikt. Principen för överlagring av två polygonskikt visas i bild Där överlagras två skikt. Båda innehåller områden med restriktion respektive ej restriktion. Resultatdata utgörs av ett skikt, bestående av alla ingående polygoner och samtliga attribut från de två skikten. Linjerna har delats på de ställen där polygonerna i de båda skikten korsas och nya polygoner har bildats. Det som defineras som resurs i projektet är de områden som inte innehåller någon restriktion i skikt 1 eller skikt 2. Slutligen sker polygonsammanslagning till större sammanhängande enheter. Det innebär att gränslinjen mellan två intilliggande polygoner med samma attributvärde tas bort, se bild Överlagring Id Skikt 1 1 Ej restriktion 2 Restriktion Id Skikt 2 1 Ej restriktion 2 Restriktion 3 Ej restriktion Överlagrade polygoner Id Skikt 1 Skikt 2 1 Ej restriktion Ej restriktion 2 Restriktion Restriktion 3 Ej restriktion Ej restriktion 4 Restriktion Restriktion 5 Restriktion Ej restriktion Resurs Id Skikt Resurs 2 Restriktion 3 Resurs 4 Restriktion 5 Restriktion Bild 1.16.Principen för överlagring av två polygonskikt. Polygonsammanslagning Id Skikt Resurs 2 Restriktion 3 Resurs 4 Restriktion 5 Restriktion ID 1 Resurs 2 Restriktion Bild Principen för polygonsammanslagning

56 GIS-analyserna har gått snabbare och smidigare än planerat, vilket gett möjlighet till kontinuerliga ändringar av kriterier och ställningstaganden för att få fram intressanta och relevanta scenarier. En mängd data har samlats in och använts för att kunna genomföra studien. Närmare beskrivning av använda data finns i bilaga 2. För att kunna göra de geografiska analyserna och få fram de olika scenarioalternativen har krävts att all data funnits tillgänglig i digital form i vektorformat. Efterfrågade viktiga data har dock inte alltid funnits tillgängliga eller i den form och kvalitet som behövts. Detta gäller för vindresursen, havsdjup, bebyggelse, strandskydd, försvarets övningsområden och skjutbanor, samt för BSPA-områden. Vindresursen interpolerades fram utifrån ett punktdataskikt (shpformat) som härrör från SMHI:s vindkartering från Havsdjupsdata har varit en viktig förutsättning för de havsbaserade scenarierna. Sjöfartsverket har inte haft den djupindelning i befintligt material som eftersökts. Därför har vi varit tvungna att använda mer storskalig havsdjupsdata i form av djupkurvor (shp-format) från Lantmäteriets nordiska kartdatabas. För strandskyddsområden har aktuella data saknats under tiden för projektet. Försvarets offentliga intresseområden som övningsområden och skjutbanor har behövts ytbildas från linjeteman till polygonteman, med manuella redigeringar, innan de kunnat användas. I vissa fall har vi digitaliserat in data i pappersform. Gränsen för Sveriges ekonomiska zon har hämtats ifrån olika sjökort. Även en del översiktsplaner har digitaliserats in från pappersform. Programvaror De programvaror och programtillägg som utnyttjats i projektet för att kunna genomföra de geografiska analyserna är: ArcGIS 8.2 med ArcInfo-licens ArcView GIS Version 3.2a ArcView Spatial Analyst FME 2002 Universal Translator SweTrans Version

57 Del 2 Fakta om vindkraft

58 - 58 -

59 Vindkraften i nationell och europeisk politik 1.1 Energibehov och förnyelsebar energi i EU EU-länderna konsumerar alltmer energi. Energiproduktionen inom EU räcker inte för att tillgodose energibehovet, utan alltmer energi måste importeras. Om inget görs inom de kommande åren kommer 70% av EU:s energibehov att täckas av importerade produkter jämfört med dagens 50% 1. Fossila bränslen kommer att dominera EUs energisystem de kommande 25 åren 2. EU kan inte frigöra sig från sitt växande energibehov utan en aktiv energipolitik. I oktober 2001 trädde ett EU-direktiv 3 i kraft för främjandet av el producerad från förnybara energikällor 4. Syftet med direktivet är att öka de förnyelsebara energikällornas bidrag till elproduktionen, eftersom deras användning bidrar till miljöskydd och hållbar utveckling. Dessutom kan detta skapa lokal sysselsättning, ha en positiv inverkan på social sammanhållning, bidra till försörjningstryggheten och göra det möjligt att snabbare uppfylla Kyoto-protokollets mål. Europeiskt mål för förnyelsebar energi Målet är att år 2010 ha fördubblat användningen av förnybara energikällor från 6 till 12% av den totala energiförsörjningen inom EU. De förnybara energikällornas andel av elproduktionen ska öka från 14 till 22%. För att kunna uppfylla det ambitiösa målet krävs ekonomiska åtgärder. I direktivet från oktober 2001 betonas nödvändigheten av bindande och ambitiösa mål för förnyelsebara energikällor på nationell nivå för att nå resultat och uppnå gemenskapsmålen. Dessa nationella mål bör vara förenliga med de nationella åtaganden som gjorts i samband med EUs åtagande i enlighet med Kyoto-protokollet. Från och med oktober 2002 skall medlemsstaterna vart femte år anta och offentliggöra en rapport med nationella vägledande mål för framtida användning av el producerad från förnyelsebara energikällor samt åtgärder för att nå dessa mål. EU-direktivet har angivit vägledande nationella mål fram till Det vägledande målet för Sverige avseende förnyelsebara energikällors bidrag till bruttoelanvändningen år 2010 är 60%. Energikonsumtion inom EU (år 1999) 15% 23% 0% 12% 18% 6% 1% 1% 1% 7% 25% Kärnkraft Kol Olja Gas Vattenkraft Geotermi Vindkraft Biomassa Övrigt 15% 41% Fastbränslen, bl.a. kol Olja Naturgas Kärnkraft Förnybar energi Elproduktion inom EU (år 1999) 35% 1 Grönboken Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning (29/ ). 2 Enligt European Union Energy Outlook to 2020 (1999). 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG om främjandet av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el. 4 Med förnybara energikällor avses förnybara ickefossila energikällor, d.v.s. vindkraft, solenergi, jordvärme, våg- och tidvattenenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsanläggningar och biogas. Enligt statistik från Eurostat. Observera att den översta figuren redovisar energikonsumtion, medan den undre visar elproduktion

60 1. Vindkraften i nationell och europeisk politik Målet för Sverige har formulerats utifrån elproduktionen år 1997, då 72 TWh el producerades från förnyelsebara energikällor inklusive vattenkraften (49,1% av bruttoelanvändningen). Från svenskt håll ansågs 52 % vara en mer realistisk sifferuppgift, eftersom vattenkraftsproduktionen var högre än normalt år Vindkraftsmarknaden Europa dominerar vindkraftsmarknaden, både vad gäller tillverkning och installation. Tyskland, Spanien och Danmark står tillsammans för över 80% av installerad effekt från vindkraft. I ett internationellt perspektiv har, näst efter Tyskland, USA störst mängd installerad effekt från vindkraftverk. Andra länder med storskalig vindkraftsutbyggnad är Japan och Kina. I april 2001 fanns i EU totalt MW installerad effekt från vindkraft, se tabell 2.1. Andel installerad MW Mål/år effekt Tyskland 47% Spanien 19% % RES*/2010 Danmark 17% MW/2030 Italien 4 % 506 Holland 3% MW/2010 Storbritannien 3% % RES/2010 Sverige 2% TWh RES/2010 Grekland 2% 208 Irland < 1% MW/2005 Portugal < 1% MW/2010 Österrike < 1% 79 Frankrike < 1% TWh/2010 * RES = Renewable Energy Systems, dvs förnyelsebar energi. EUs mål: Förnyelsebar energi ska utgöra 12% av energikonsumtionen år Tabell 2.1 Installerad effekt vindkraft i Europa år

61 1. Vindkraften i nationell och europeisk politik 1.2 Nationellt perspektiv på vindkraften Förnyelsebar energi i den svenska energipolitiken Miljöbalken slår i en grundläggande regel fast att förnyelsebara energikällor ska användas i första hand 5. I propositionen Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning 6 slås fast att Sveriges energisystem huvudsakligen ska baseras på inhemska och förnybara energikällor. I energipropositionen 6 anges ett planeringsmål på 10 TWh vindkraftsproducerad el till år Syftet med detta mål är bl.a. att göra vindkraften synlig i den fysiska planeringen och vid prövningar av tillstånd. Planeringsmålet för vindkraft som antagits av riksdagen är ett uttryck för ambitionsnivån när det gäller att skapa förutsättningar för en framtida utbyggnad av vindkraften. Regeringen har lagt ett förslag till nytt stödsystem baserat på handel med gröna certifikat i enlighet med ett riksdagsbeslut i november Producenter av förnybar el tilldelas certifikat per producerad MWh. Konsumenterna ska köpa en viss kvot (andel av sin förbrukning) förnyelsebar och certifierad el per år. Denna kvot ökar från ca 6,4% till 15% år I övergångsfasen tilldelas producenter av vindkraftsel extra finansiellt stöd. Det nya stödsystemet ska träda i kraft 1 maj Nationella utredningar kring vindkraft Förutsättningarna för lokalisering av vindkraft har utretts i ett antal olika studier. År 1999 avslutades den statliga vindkraftsutredningen Rätt plats för vindkraften, SOU 1999:75. I utredningen konstaterades att ett långsiktigt kvantitativt mål för vindkraft behövs för att välgrundade avvägningar ska kunna göras mellan vindkraftsintresset och andra intressen. Ett planeringsmål på 10 TWh/år föreslogs. Dessutom angavs att områden med särskilt goda vindenergiförutsättningar bör utpekas som riksintresse för vindkraft i enlighet med 3 kap. Miljöbalken. Riksintresse för vindkraft skulle möjliggöra avvägningar mellan vindkraft och etablerade bevarandeintressen. Arbetet med att definiera områden av riksintresse för vindkraftsproduktion bedrivs av Energimyndigheten och beräknas vara klart vid slutet av år Den statliga utredningen har lett vidare till ett antal delstudier. 5 2 kap. 5 MB. 6 Energipropositionen Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning, 2001/02:143 7 Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor. Näringsdepartementet. SOU 2001:

62 1. Vindkraften i nationell och europeisk politik Energimyndigheten redovisade i maj 2001 områden med goda förutsättningar för vindkraft. I utredningsrapporten föreslås att planeringsmålet för utbyggnad av vindkraften fastställs till 10 TWh/år för en tidsperiod på 10 till 15 år. Energimyndigheten konstaterar att för att uppnå en stor produktion av vindkraftsel måste etablering av större vindkraftsparker ske till havs. Lämpliga havsområden finns i första hand på bankar i Östersjön. Sju områden i Östersjön och Kattegatt anges vara intressanta ur vindkraftssynpunkt. I rapporten beskrivs även hinder och förutsättningar för en storskalig utbyggnad, t.ex. utformning av regelsystem och stödsystem, tillståndshantering och elnätsfrågor. Statens Energimyndighet menar att storskalig havsbaserad vindkraft bör betraktas som en nationell angelägenhet till skillnad från den landbaserade som är en regional/lokal angelägenhet. Samtidigt med Energimyndighetens utredning tillsattes en interdepartemental arbetsgrupp, kallad AgVIND, för att studera förutsättningarna för fjäll- och havsbaserade vindkraftverk. Arbetet utmynnade i förslag till hur fortsatt arbete för kartläggning kan bedrivas. Följden blev att Naturvårdsverket och Boverket fick regeringsuppdrag att studera förutsättningarna för storskalig etablering av vindkraft. Naturvårdsverket har utifrån regeringsuppdraget lagt fram förslag om ett undersökningsprogram för studier av vindkraftsparkers effekter på naturmiljön i havsområden 8. Inventeringar ska koncentreras till utsjöbankar och skärgårdsområden, som är av särskilt intresse för havsbaserad vindkraft. Dessa områden ska samtidigt omfatta prioriterade skyddsområden för marin naturvård och vara fiskebiologiskt särskilt betydelsefulla. Forskningsinriktade studier föreslås genomföras som pilotstudier. De bör i första hand omfatta vindkraftsparkers långsiktiga effekter på marina livsmiljöer genom ljud och vibrationer, ljus/belysning samt elektromagnetisk påverkan. Förutom dessa förslag behövs det enligt Naturvårdsverket ett särskilt kontroll- och uppföljningsprogram av havsbaserade vindkraftsanläggningars eventuella miljöeffekter. En nationell, tvärsektoriell och fristående grupp som följer och utvärderar effekterna på den marina miljön bör kopplas till ett sådant uppföljningsprogram. Boverket ska enligt ett regeringsuppdrag redovisa övergripande förutsättningar för storskalig utbyggnad av vindkraftsanläggningar i havsoch fjällområden samt i Vänern. I en lägesrapport föreslår Boverket att det snarast bör byggas vindkraftsparker som pilotprojekt på några väl valda platser i havet/vänern. I pilotprojekten kan påverkan på miljön i vattnet och kustlandskapet studeras. Kunskapen om konsekvenserna kan sedan ligga till grund för beslut om vidare utbyggnad. Boverket arbetar även med att ta fram en handbok för lokalisering av vindkraftverk. Boverkets uppdrag har varit att göra en översyn av verkets allmänna råd 1995:1 Etablering av vindkraft på land. Handboken utgår från det övergripande synsättet att dagens stora vindkraftverk påverkar omgivningen vida omkring. En 8 Enligt Uppdrag att föreslå undersökningsprogram avseende vindkraftsparkers effekter på naturmiljön i havsområden, Redovisning till Miljödepartementet Dnr /Nv

63 1. Vindkraften i nationell och europeisk politik lämplig utbyggnad och lokalisering förutsätter att vindkraftsintresset behandlas i planer och planeringsunderlag. En annan utgångspunkt är att föreslå hur en målstyrning av vindkraftens utveckling kan göras och klargöra rollfördelningen mellan olika nivåer och myndigheter. Riksantikvarieämbetet har lämnat en lägesredovisning till Regeringen av uppdraget att beskriva kulturmiljövårdens intressen och översiktligt analysera fjäll-, kust- och havslandskapens känslighet för storskaliga vindkraftsetableringar. Redovisningen innehåller en genomgång av hur kulturmiljöns värden och värden för friluftslivet påverkas av vindkraftanläggningar. Där presenteras även en metod för identifiering och analys på regional nivå av områden som ur kulturmiljösynpunkt är särskilt känsliga för en vindkraftutbyggnad. En slutredovisning av områden som utifrån dessa regionala analyser bedöms vara olämpliga för storskaliga vindkraftsetableringar avser Riksantikvarieämbetet att lämna till Regeringen under hösten Försvarsmakten har i projektet SgVind utfört en del studier av vindkraftens eventuella påverkan på olika försvarsanläggningar. Försvarets Materielverk, FMV, studerar för närvarnade vindkraftens effekter på militära övervaknings- och kommunikationssystem, däribland signalspanings- och radiolänksystem. Dessa ska vara slutförda under Nya miljömål för Sverige Riksdagen har antagit 15 nationella miljökvalitetsmål. Dessa mål beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Målen ska ge ledning vid tillämpningen av Miljöbalken. De är allmänt formulerade och ska därför konkretiseras med delmål och förslag till åtgärder. För att målen ska kunna nås måste miljöfrågorna vävas in i all politik och allt vardagsliv. Lämpliga styrmedel måste införas. Uppföljningen av miljötillståndet ska ske både nationellt och regionalt. I detta arbete är länsstyrelsernas roll mycket viktig. I propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier lämnades förslag till delmål och åtgärdsstrategier för 14 av de 15 miljökvalitetsmålen. Tre åtgärdsstrategier ska vara vägledande för det framtida miljöarbetet, nämligen effektivisering av energianvändning och transporter, giftfria och resurssnåla kretslopp samt hushållning med mark, vatten och den byggda miljön 9. Målet Begränsad klimatpåverkan behandlades i en separat proposition 10. Enligt denna föreslår Regeringen att de svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden vara minst fyra procent lägre än utsläppen En viktig åtgärd för att nå målet är att främja elproduktion från förnybara energikällor genom s.k. gröna certifikat. 9 Propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier. 2000/01: Propositionen Svensk klimatstrategi, 2001/02:

64 1. Vindkraften i nationell och europeisk politik Miljökvalitetsmålen 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans, levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlings landskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö Enligt SOU 1999:75 11 berör vindkraften tolv av de femton miljömålen. Vindkraften bidrar till att uppnå de flesta miljökvalitetsmålen. Några miljömål kan påverkas fysiskt eller upplevelsemässigt negativt av vindkraftsetablering, t.ex. målet Hav i balans, levande kust och skärgård, målet Ett rikt odlingslandskap samt målet God bebyggd miljö. De enda miljökvalitetsmål som inte berörs av vindkraft är målen Giftfri miljö, Säker strålmiljö samt Skyddande ozonskikt. För miljömålen Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Myllrande våtmarker samt Begränsad klimatpåverkan bidrar vindkraftverk till uppfyllandet av miljömålen genom att de ersätter elproduktion från anläggningar med fossila bränslen. Länsstyrelsen i Skåne län driver projektet Nya miljömål för Skåne. Syftet med projektet är att anpassa de 15 miljökvalitetsmålen till skånska förhållanden. Förutom att ta fram regionala delmål, ska projektet föreslå åtgärder för att nå målen, samt utarbeta ett system för att kunna se om målen uppnås. I projektets delrapport 4 diskuteras 14 av de 15 miljökvalitetsmålen. Storslagen fjällmiljö är undantagen. För miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning anges bl.a. utbyggnad av vindkraft som en åtgärd för att uppnå målen. En vindkraftsutbyggnad i Skåne motsvarande 3 TWh elproduktion per år föreslås enligt rapporten fram till år Som motiv till målet anges den stora potentialen för vindkraftsutbyggnaden till havs. Resultaten från Länsstyrelsens vindkraftsprojekt kommer dock att ligga till grund för slutgiltigt delmålsförslag vad gäller vindkraft. 11 SOU 1999:75. Rätt plats för vindkraften. Miljödepartementet

65 Vindkraftens förutsättningar 2.1 Nyttjande av vindenergin Vindenergi Den viktigaste förutsättningen för elproduktion från vindkraftverk är naturligtvis vindförhållanden. Om vindhastigheten dubblas ökar energiinnehållet åtta gånger. I Skåne är ungefär 50% av ytan intressant för vindkraftsetablering enligt nuvarande bedömningar. Det finns ett antal olika karteringsmetoder för att få en översiktlig bild av potentialen för vindkraftsetablering. De mest omtalade är den danska WAsP-modellen, som utgår från klimatologiska mätningar och råhetsklasser 12, och MIUU-modellen 13 som utgår från avancerade fysikaliska metoder. WAsP-metoden är främst utvecklad för att kartera relativt topografiskt okomplicerade landområden, medan MIUU-modellen kan ge en bättre bild av vindenergin i topografiskt varierande områden och till havs. Karteringsmetoderna utvecklas hela tiden. Den senaste vindenergikarteringen i Skåne utfördes 1997 av SMHI. Den utgår från WAsP-metoden och täcker framförallt södra Skåne och de kustnära områdena i norra Skåne. Vad gäller havsområdena är främst den kustnära delen karterad. En kartering med MIUU-modellen skulle kunna ge en bättre bild av havspotentialen i Skåne. Vid bedömning av vindenergipotentialen till havs tillkommer dock en del andra osäkerhetsmoment, såsom påverkan på de marina livsmiljöerna, se kap. 2.4 och 3.3. Inom detta projekt behandlas därför havspotentialen endast översiktligt. Skåne är till större delen relativt topografiskt okomplicerat, varför nuvarande kartering bör kunna ligga till grund för detta arbete. Då de inre delarna av norra Skåne inte har karterats har hänsyn inte tagits i scenarierna (del 1) till en del områden med plats för några vindkraftverk, se bild 1.1. Detta bör dock inte innebära någon större missbedömning av vindenergiresursen. Vid det inledande arbetet med formulerande av riksintresse för vindkraft arbetade Energimyndigheten utifrån en vindenerginivå överstigande kwh/ (m 2 och år) på 100 meter höjd 14. Energimyndigheten har därefter 15 bedömt att områden med särskilt goda förutsättningar för vindkraftsetablering lägst har ett vindenergiinnehåll på kwh/(m 2 och år) Slutsats inför scenarier Områden med vindenergiinnehåll > kwh/(m 2 och år) på 80 m höjd definieras som vindintressanta. 12 Råhet är en bedömning av markytan vad avser faktorer som påverkar vindstyrkan, t.ex. växtlighet och byggnader. 13 Från Meteorologiska institutionen vid Uppsala Universitet 14 SOU 1999:75. Rätt plats för vindkraften. Miljödepartementet. 15 Vindkraften i Sverige. Utredningsrapport avseende områden med särskilt goda vindförutsättningar och förslag till planeringsmål för vindkraften m.m. Energimyndigheten, maj

66 2. Vindkraftens förutsättningar Bild 2.1 Vindenergiinnehåll i Skåne på 80 m höjd enligt SMHIs kartering, Områdesavgränsningen visar det område som i projektet definierats som tillräckligt vindintressant ut till den ekonomiska zonen i havet. För vattenområdet har vindzon 1, > 6000 kwh/( m 2 och år), använts eftersom karteringen till havs är bristfällig. på 80 meters höjd. Dessa områden har valts som utgångspunkt i Länsstyrelsens scenarier. Vidare har områden med större vindenergiinnehåll än kwh/ (m 2 och år) delats in i olika zoner, vilka redovisas på kartbilden 2.1. Syftet med dessa är att i scenarioarbetet (del 1 i rapporten) kunna jämföra hur olika scenarier utnyttjar vindresursen och ge en rättvisare bild av produktionsstorleken. Elproduktion från vindkraftverk (vkv) Ett 1MW vkv producerar i bra vindläge ca 2500 MWh/år vilket motsvarar hushållsel till ca 500 villor vid kwh elförbrukning/år - Enligt SOU 1999:75 Elproduktion Vinden, och med den energiinnehållet, varierar dels under dygnet, dels under året. Ett vindkraftverk startar sällan vid vindhastigheter under 3-5 m/s och stängs av vid ca 25 m/s. Man förlorar dock inte mycket energi på denna begränsning av vindkraftverkens drift, eftersom vindar över 25 m/s inträffar mycket sällan. Generatorer utformas efter en viss vindhastighet och över denna hastighet går överskottsenergin till spillo. Ett vindkraftverk uppnår i allmänhet 25-30% av den energi som den teoretiskt sett kan uppnå om verket producerar maximalt hela året. Men de bästa vindkraftverken kan ha en tillgänglighetsfaktor på 98%, d.v.s. de är i drift