Fakta om maten och miljön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakta om maten och miljön"

Transkript

1 Fakta om maten och miljön Konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser RAPPORT NR 5348

2

3 Fakta om maten och miljön Konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser Annika Carlsson-Kanyama och Rebecka Engström Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, KTH NATURVÅRDSVERKET RAPPORT NR 5348

4 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: Orderfax: E-post: Postadress: CM-gruppen Box Bromma Internet: NATURVÅRDSVERKET Tel: Postadress: (växel) Naturvårdsverket, Stockholm ISBN PDF ISSN Naturvårdsverket 2003 Illustrationer: Grafisk form: Översättning av sammanfattning: Harriet Ståhlberg Ord & Vetande AB/Underhuset Digital publikation Arding Language Services AB

5 Förord Den här rapporten ger oss insikt om att vi bär hem och konsumerar allt mer mat och gör nya kostval. Allt större del av maten vi äter kommer från andra länder. Men vad de nya valen och den ökade konsumtionen innebär för miljö och hälsa har vi begränsade kunskaper om. Kunskaperna om miljöpåverkan från framför allt basmat som produceras i Sverige är betydligt bättre än kunskaperna om miljöpåverkan som uppkommer från importerade livsmedel. Naturvårdsverket har under lång tid intresserat sig för miljöpåverkan från de olika leden i livsmedelskedjan från producent till konsument. Denna rapport har sin grund i behovet av ökad kunskap och datasammanställningar som identifierats av en arbetsgrupp inom dialogprojektet Framtida handel. Arbetsgruppen har bestått av aktörer från dagligvaruhandel och livsmedelsföretag samt flera myndigheter. Naturvårdsverket har samordnat och lett gruppens arbete. Arbetsgruppen har arbetat med hur vi kan synliggöra miljöpåverkan av dagligvaror och öka miljöanpassningen av dessa. Dialogprojektet Framtida handel startades ursprungligen av Miljövårdsberedningen och har sedan sommaren 2001 drivits av Miljödepartementet i samverkan med Näringsdepartementet. Dialogen är ett sätt att gemensamt finna vägar som bidrar till ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling av dagligvaruhandeln. Syftet var att regeringen, företagen, kommunerna och regionerna skulle nå fram till en överenskommelse med konkreta åtaganden för att miljöanpassa dagligvarukedjan. En sådan överenskommelse träffades den 28 november 2003 (www.framtidahandel.se). De mål och visioner som tagits fram inom dialogen har främst fokuserat på att effektivisera och miljöanpassa transporter, effektivisera energianvändningen inom livsmedelsindustrin och handeln och öka kunskapen om vilka varor och produktionsprocesser som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen samt minskning av dessa ämnen. Utfasning av de ämnen som kopplar till delmål 3 i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och miljömedvetna krav vid all upphandling är andra uttalade mål. Goda kunskaper är basen för att kunna fatta de beslut som behövs för att minska miljöpåverkan från dagligvarorna. Vi behöver även en överblick över den tillgängliga statistiken för att kunna följa utvecklingen och för att föreslå förbättringar. fakta om maten och miljön 3

6 Därför uppdrog Naturvårdsverket åt Avdelningen för industriellt miljöskydd, KTH, att beskriva tillgängliga data om miljöpåverkan från produktion och konsumtion av livsmedel, eftersom livsmedel utgör ungefär tre fjärdedelar av dagligvarorna. Det är troligen första gången som livsmedelsindustrins koldioxidutsläpp presenteras på detta sätt sammanställt per delbransch. En annan nyhet i rapporten är att den innehåller sammanställningar över användningen av ämnen som är cancerframkallande, påverkar arvsmassan och stör fortplantningen, så kallade CMR-ämnen. Rapporten sammanställer också de ämnen som är potentiellt långlivade, bioackumulerande och giftiga, dvs. PBT/vPvB-ämnen. Användningen för sådana ämnen redovisas för dryckes- och livsmedelsindustrin samt för hotell och restaurangverksamhet. Med utgångspunkt från livscykelanalyser av nära 30 livsmedel ger rapporten en god överblick av hur miljöpåverkan kan följas för enskilda livsmedel sett i ett livscykelperspektiv. Rapporten kommer att vara till stor hjälp för det fortsatta arbetet för en hållbar dagligvaruhandel där miljöpåverkan från livsmedel utgör en betydande del. Den kan också utgöra underlag i den kommande utredningen om den handlingsplan för hållbar konsumtion som regeringen aviserade i sin skrivelse Utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken (2002/03:31). Författare till rapporten är Annika Carlsson-Kanyama och Rebecka Engström, forskningsgruppen för miljöstrategiska studier (fms), KTH. Värdefulla bidrag och synpunkter har lämnats av flera myndigheter och företag. Projektledare har varit Anita Lundström vid Naturvårdsverkets enhet för hållbar produktion och konsumtion. Arbetsgruppen för Ökad miljöanpassning av dagligvaror och synliggjord miljöpåverkan har utgjort ett viktigt bollplank. Författarna svarar själva för innehållet och slutsatserna i rapporten, varför detta inte kan åberopas som Naturvårdsverkets ståndpunkt. Naturvårdsverket i december fakta om maten och miljön

7 Författarnas förord Flera personer och organisationer har lämnat värdefulla bidrag till och/eller synpunkter på detta arbete. Vi tackar följande personer som nämns utan inbördes ordning: Göran Gabrielsson vid Kemikalieinspektionen, Mattias Höjer vid forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, Kerstin Boström Carlsson och Marita Axelsson vid Konsumentverket. Amanda Högelin, Niklas Notstrand, Inger Munkhammar, Anders Wadeskog och Maria Lidén vid Statistiska centralbyrån, Ingela Bengtsson vid Fiskeriverket, Annika Fernström vid ICA, Per Baummann vid COOP och Mikael Gustavsson vid Svenska fjärrvärmeföreningen. Författarna riktar ett särskilt tack till Anita Lundström på Naturvårdsverket som koordinerat och stött arbetet. För innehållet ansvarar författarna själva. fakta om maten och miljön 5

8 6 fakta om maten och miljön

9 Innehåll Förord...3 Författarnas förord...5 Innehåll...7 Sammanfattning...11 Summary Inledning och syfte Vad vi äter, var maten kommer ifrån och trender i våra val av livsmedel Sammanfattning och diskussion Översikt av den officiella statistiken relevant för livsmedelskonsumtionen Riksmaten Hushållsbudgetundersökningen Totalkonsumtionen Direktkonsumtionen Trender i direktkonsumtionen Officiell statistik om import av livsmedel Annan statistik om trender Svinn Livsmedelssektorns miljöpåverkan i Sverige Sammanfattning och diskussion Vilka möjligheter erbjuder dagens statistik? Sammanställning av uppgifter för år 2000 samt dataluckor Jämförelse med andra skattningar Att tänka på vid fortsatta skattningar av miljöpåverkan i livsmedelskedjan...47 fakta om maten och miljön 7

10 3.2 Jordbruk, Jakt och Fiske (SNI avdelning A och B) Officiell statistik tillgänglighet Övrig miljöpåverkan inom jordbruket Beräkningar för år Tillverkning (SNI avdelning D) Officiell statistik tillgänglighet Annan statistik Beräkningar för år Parti- och detaljhandel (SNI avdelning G) Officiell statistik tillgänglighet Annan statistik Beräkningar för år Hotell och restaurangverksamhet (SNI avdelning H) Officiell statistik tillgänglighet Annan statistik Beräkningar för år Transporter (SNI avdelning I) Officiell statistik tillgänglighet Annan statistik Beräkningar för år Hushåll Offentlig statistik tillgänglighet Annan statistik Beräkningar för år Miljöeffekter av importerade livsmedel Miljöpåverkan från livsmedel per produkt Sammanfattning och diskussion Bröd och spannmålsprodukter Vitt bröd i stora och små bagerier Vitt bröd fakta om maten och miljön

11 5.2.3 Vitt bröd, effekter av lokal produktion Bröd från olika produktionssystem Hamburgerbröd Välling Spagetti, ris, helt vete, couscous och korngryn Pannkakor Ris Kött och köttvaror Fläskkött Fläskkött Fläskkött Fläskkött Fläskkött Nötkött Nötkött Köttbullar Kyckling Kyckling Fisk, kräftdjur, blötdjur Torsk Musslor Sill i glas Mjölk, fil Mjölk Mjölk Mjölk Grädde, ost och ägg Ost, halvhård Köksväxter Tomater Tomater Morötter Isbergssallad fakta om maten och miljön 9

12 5.7.5 Morotspuré Tomatketchup Bönor och gula ärtor Gula ärtor Frukt och bär, samt frukt- och bärprodukter Äpplen Potatis och potatisprodukter Potatis och pommes frites Potatis Övriga livsmedel Diskussion och slutsatser Bilaga 1 SNI-koder, KN-nomenklatur och statistikansvar Bilaga 2 Värmevärden och emissionsfaktorer för koldioxid Bilaga 3 Användning av särskilt farliga ämnen Bilaga 4 Lista över studier där man följt miljöpåverkan över livscykeln per produkt fakta om maten och miljön

13 Sammanfattning Naturvårdsverket har under lång tid intresserat sig för miljöpåverkan i livsmedelskedjan. Livsmedelskedjan omfattar alla de steg som behövs för att leverera mat till svenska folket, dvs. jordbruk och fiske, förädling, transporter, lagring, försäljning, tillagning, konsumtion och avfallsbehandling. Föreliggande rapport är en av flera studier som verket genomfört eller låtit genomföra för att skaffa sig kunskap i ämnet. Syftet kan sammanfattas i följande punkter: Att beskriva det statistiska underlag vi har i dag för att skildra miljöpåverkan från livsmedelssektorn och konsumtionsutvecklingen liksom att beskriva dess styrkor och svagheter inför fortsatt arbete. Fokus i arbetet har legat på energi och koldioxidutsläpp, på offentlig statistik och på handel och industri. Att använda underlaget för att beskriva den svenska livsmedelskedjans miljöbelastning för år 2000 och för att skildra hur konsumtionen har förändrats över tid. Att sammanfatta kunskapsläget vad det gäller miljöpåverkan från enskilda livsmedel genom hela kedjan. Det statistiska underlaget Det sammanlagda intrycket från vår noggranna översikt av dagens offentliga statistik är att man kan skaffa fram värdefull information genom att bearbeta befintligt material. Vi har bett berörda statistikansvariga myndigheter göra bearbetningar. Kostnaderna har varit rimliga och vi har därför kunnat göra skattningar för livsmedelskedjan som annars inte publiceras. Den statistik som är mest användbar för att beskriva vad vi äter sett över tid är direktkonsumtionen, som sammanställs av Jordbruksverket. Statistiken över direktkonsumtionen skulle kunna användas för att årligen ta fram nyckeltal, uttryckta såsom t.ex. andelen rotfrukter av alla konsumerade färska köksväxter eller andelen beredda produkter av alla konsumerade produkter inom en viss kategori. Statistiken kan också användas utan bearbetning för att beskriva t.ex. fakta om maten och miljön 11

14 konsumtionen av kött eller godis per capita. Direktkonsumtionen kan även till viss del kopplas till utrikeshandelsstatistiken så att man kan få ett mått på hur mycket av vår mat som importeras. Med den statistiken kan den förmodade andelen inhemskt producerade varor av alla konsumerade varor inom en viss varugrupp beskrivas. Man kan också få fram vissa relevanta nyckeltal för varifrån maten kommer. Exempel på detta är fördelningen mellan ursprungsländer för olika varugrupper. Eventuella svagheter med kombinationen direktkonsumtion/utrikeshandel behöver utredas närmare innan man bestämmer sig för att ta fram nyckeltal. För att beskriva miljöpåverkan i livsmedelskedjan behöver man konsultera flera olika statistikinsamlare och samköra vissa uppgifter som man annars inte samkör. Vad man kan åstadkomma med hjälp av dagens offentliga statistik sammanfattas här. Årlig användning av energi och koldioxidutsläpp på SNI femsiffernivå för livsmedelsindustrin. Vattenanvändningsstatistiken publiceras intermittent men när den väl finns kan den beskriva vattenanvändningen i industrin på branschnivå. Årlig användning av energi och koldioxidutsläpp från jordbruk och fiske. Årliga uppföljningar av energi i livsmedelsindustrin delat med levererad mängd vara. Samma uppgifter för koldioxid. Årliga uppföljningar av energi för uppvärmning av lokaler som används av livsmedelshandeln. Kan eventuellt delas med omsättningen för att få måttet kwh per SEK. Årliga eller närapå årliga uppföljningar av vissa godstransporter inom Sverige samt hemtransporter av dagligvaror. Det man inte kan åstadkomma med den offentliga statistiken är t.ex. skattningar av handelns användning av driftel och beräkningar av miljöpåverkan inom storkökssektorn. Beträffande hushållen är uppgifterna om energianvändning för mathållning osäkra. Likaså behövs mer kunskap om transporter med lätta lastbilar, eller distributionstransporter. Här behövs bättre underlag för att fortsättningsvis följa upp miljöpåverkan. För att över huvud taget kunna producera statistik om livsmedelskedjan krävs samarbete med flera statistikproducerande myndigheter. 12 fakta om maten och miljön

15 Konsumtionens utveckling och livsmedelssektorns miljöbelastning år 2000 År 2000 åt varje svensk ungefär 800 kg livsmedel inklusive drycker. Livsmedelskonsumtionen är mycket utlandsberoende. En grov skattning baserad på handelsstatistiken visar att närmare 40 % av det vi äter kan vara importerat. Livsmedelsimporten ökar dessutom markant sedan EU-inträdet. Av den importerade maten kommer största delen från Europa. En hel del av de produkter som produceras i Sverige eller i Europa görs dock av råvaror som importeras från andra världsdelar. Våra skattningar av miljöpåverkan i livsmedelskedjan för år 2000 visar en energianvändning på ca 30 TWh och koldioxidutsläpp utsläpp på drygt 4 miljoner ton. Då ingår bara energianvändning och utsläpp i Sverige eftersom vi bara använt svensk statistik. Det är inte möjligt att ge en samlad bild av miljöpåverkan för importerade livsmedel, men den är förmodligen avsevärd. I en sådan beskrivning skall transporter, förädling, lagring och primärproduktion ingå. De relativa bidragen i den svenska delen av livsmedelskedjan skiljer sig åt, beroende på om man ser på energi eller på koldioxidutsläpp. Så blir hushållens bidrag till den totala energianvändningen 29 %, men deras bidrag till de totala koldioxidutsläppen är bara 7 %. Skälet är de låga utsläppen från svensk elproduktion och de antagande som vi använt. Ett motsatt förhållande gäller för transporterna. Där blir bidraget till den totala energianvändningen 18 % men bidraget till de totala utsläppen 36 %. Jordbrukets bidrag till utsläppen ligger på 31 % och industrins på 22 %. Statistik saknas för att belysa storhushållens betydelse. Att ta fram sådan bör göras i samarbete med branschen och berörda myndigheter. fakta om maten och miljön 13

16 Figur 1. Fördelning av energianvändning och koldioxidutsläpp i den svenska delen av livsmedelskedjan år % 90% 80% 70% 60% 50% Hushåll Transporter Handel Industri Jordbruk 40% 30% 20% 10% 0% TWh CO 2 Figuren baseras på beräkningar enligt tabell 3. Miljöpåverkan från enskilda livsmedel En översikt över ett antal miljöanalyser där enskilda livsmedelsprodukter följts under hela eller delar av livscykeln har sammanställts. Översikten visar att många livsmedel, där konsumtionen redan nu är stor och ökar, inte alls omfattas av miljöstudier. Det gäller livsmedel där den nutritionella nyttan är liten, t.ex. godis, läsk och glass. Men det gäller också frukt där vi äter mer och som till största delen importeras. Då livsmedelskonsumtionen globaliseras allt mer kan man få ett kunskaps- och informationsproblem om livsmedelsimportörerna inte tar ansvar för kunskapsuppbyggnad på ett annat sätt än i dag. Av befintliga studier kan man analysera några områden som intresserat flera analytiker, men där det ännu är svårt att dra några generella slutsatser. Ett exempel är studier av livsmedel (bröd och mjölk) från olika produktionssystem, storskaliga med omfattande distributionssystem eller småskaliga och lokala. Resultaten visar att de lokala inte alltid är det mest optimala, men det finns heller inget som tyder på att de storskaliga skulle ha några avgörande miljöfördelar över det småskaliga. Ett annat exempel där det är 14 fakta om maten och miljön

17 svårt att generalisera utifrån befintliga studier är om det finns miljöfördelar med hemlagad mat jämfört med industritillagad. En del generella slutsatser kan dras utifrån befintliga studier. Bl.a. ger analyserna av kött entydigt besked om att den största miljöpåverkan finns inom primärproduktionen som omfattar odling av foder, fodertransporter och uppfödning. Detsamma gäller ost. En konsekvens för industri och handel är att det är viktigt att ställa krav bakåt i kedjan för just dessa produkter. Konsumentfasen, där förvaring och tillagning ingår, kan ha stor betydelse för den totala energianvändningen för livsmedel som inte har animaliskt ursprung. Den spelar dock ringa roll för potentiella bidrag till försurning och övergödning. Där är det i stället ofta jordbruket som bidrar med en stor del, oavsett livsmedel. För vissa livsmedel kan förpackningarna bidra avsevärt till energianvändningen. Exempel på det är isbergssallad, morotspuré och tomatketchup. Sedan tidigare vet man dock att förpackningarna inte ger något stort energipåslag när man ser till hela livsmedelskedjan. Hos vissa produkter utgör miljöpåverkan i industriledet en stor del av dess totala miljöpåverkan. Exempel på detta är processade produkter med övervägande vegetabiliskt ursprung, t.ex. tomatketchup, morotspuré och bröd. Av detta kan man dra slutsatsen att många av de produktgrupper som är dåligt analyserade (godis, glass, läsk, snacks) rimligen borde ha en betydande del av miljöpåverkan i industriledet. För att testa den hypotesen skulle det vara värdefullt om industrin lät genomföra några analyser av sådana produkter. För handeln skulle det behövas ett bättre underlag för att uppskatta svinnet. Det gäller särskilt färska produkter som tillagas i affären och där man inte returnerar osålda varor. Undersökningar har visat att man genom att förändra kosten kan åstadkomma stora skillnader i resursanvändning. Här kan handeln hjälpa till att informera konsumenterna liksom de myndigheter som arbetar med konsumentinformation. Slutsatser En slutsats av studien är att man med liten arbetsinsats kan göra intressant statistik över den svenska delen av livsmedelskedjan genom att kombinera befintliga data och komplettera vissa dataluckor. De största luckorna gäller hushållens mathållning och storhushållens verksamhet. Här behöver man fakta om maten och miljön 15

18 skaffa fram kompletterande statistik. En annan slutsats är att det är angeläget att medvetet förhålla sig till det kunskapsvakuum som har uppstått p.g.a. av den allt mer globaliserade konsumtionen och produktionen. Häri ingår också att en allt mindre del av livsmedelskonsumtionen består av basmat tillagad i hemmet, dvs. kött, potatis, mjölk och bröd. Skall man ignorera den utvecklingen och behålla det nationella perspektivet när man tar fram statistik, väljer produkter för miljöanalys och tillsätter referensgrupper? Eller skall man se varor och tjänster ur ett livscykelperspektiv och betrakta konsumtionen som den verkligen ser ut och ta konsekvenserna av detta när man producerar miljöinformation och åtgärdsprogram? Vår uppfattning är att det sista alternativet är det enda hållbara på sikt. Det gäller att snabbt komma ikapp och ta hand om de kunskapsluckor som redan uppstått. En tredje slutsats är att nuvarande konsumtionstrender har stor betydelse för miljöpåverkan i livsmedelskedjan. Det underlag som finns pekar på att trenderna är negativa. Det finns flera aspekter på konsumtionen, varav utrymmesmaten är en. Även om underlaget för en total bedömning av miljöeffekterna från kosten inte är komplett pekar befintliga studier på att det totala bidraget från skräpmat är betydande. Sett mot bakgrund av en ökande godis- och läskkonsumtion blir slutsatsen att industrin har ett stort ansvar både för att ytterligare kartlägga miljöbelastningen för sina produkter och för att minska denna. Handeln har ett ansvar för att inte överstimulera konsumenten att köpa dessa produkter. Samtidigt öppnar miljöperspektivet på skräpmaten möjligheter för samverkan mellan dem som värnar om hälsan och dem som värnar om miljön. Hur kan man äta och leva både miljöanpassat och hälsosamt inom samhällets nuvarande begränsningar? Vilka valmöjligheter finns i dag och vilka skulle kunna bli tillgängliga i framtiden? Här har både företag och myndigheter viktiga uppgifter framför sig. 16 fakta om maten och miljön

19 Summary The Swedish Environmental Protection Agency has long been interested in environmental impacts in the food supply chain. The food supply chain is made up of all the stages necessary to supply food to the Swedish people, ie, agriculture and fisheries, processing, transport, storage, sale, preparation, consumption and waste treatment. This report is one of several studies carried out or commissioned by the Agency to acquire knowledge about the subject. The purpose may be summarised as follows. To describe the current statistical data so as to present environmental impacts from the food sector and consumption trends, and also to describe their strengths and weaknesses as a basis for further progress. We have focused on energy and carbon dioxide emissions, public statistics and trade and industry. To use the data to describe the environmental impacts caused by the Swedish food supply chain in 2000 and to describe how consumption has changed over time. To summarise the state of our knowledge about environmental impacts caused by individual foodstuffs throughout the food supply chain. Statistical data The overall impression gained from our thorough overview of current official statistics is that valuable information can be gleaned by processing existing material. We have asked the relevant authorities responsible for these statistics to process them. The cost has been reasonable and we have therefore been able to make estimates for the food supply chain not published elsewhere. The statistics of most use to describe what we eat over time are those on direct consumption, which are compiled by the National Board of Agriculture. The statistics on direct consumption could be used to produce annual key figures, expressed, for example, as root vegetables as a proportion of all fresh vegetables consumed, or cooked products as a proportion of all products consumed within a given category. The statistics can also be used without being processed to describe, for fakta om maten och miljön 17

20 example, consumption of meat or sweets per capita. Direct consumption can also to some extent be related to foreign trade statistics so as to find out what percentage of our food is imported. These statistics can be used to describe domestically produced goods as a proportion of all goods consumed within a given category of goods. It is also possible to produce certain relevant key figures for the origin of foods. One example of this is to break down various categories of goods according to their countries of origin. Potential weaknesses of the combination of direct consumption/foreign trade must be further examined before it is decided to produce key figures. To describe environmental impacts in the food supply chain it is necessary to consult a number of sources of statistics and to run certain figures concurrently where this would not otherwise be done. A summary of what may be achieved using official statistics is given below. Annual use of energy and carbon dioxide emissions at SE-SIC (Swedish Industrial Classification) five-digit level for the food industry. Water use statistics are published intermittently but where they do exist, they are able to describe water use in industry, sector by sector. Annual use of energy and carbon dioxide emissions from agriculture and fisheries. Annual monitoring of energy in the food industry divided by the quantity of goods supplied. Same information for carbon dioxide. Annual monitoring of energy for heating of premises used by the food industry. May be divided by turnover to obtain kwh per SEK. Annual or virtually annual monitoring of certain movements of goods in Sweden, and transport of everyday commodities to homes. Official statistics cannot achieve, for example, estimates of electricity consumption by the food retailers and estimates of environmental impacts in the institutional catering sector. Figures for household energy use for food preparation purposes are uncertain. Similarly, we need to know more about transport using light commercial vehicles and transport for distribution purposes. Better data is needed here to monitor environmental impacts in the future. Cooperation with several agencies producing statistics will be essential to produce statistics on the food supply chain. 18 fakta om maten och miljön

21 Consumption trends and environmental impacts in the food sector in year 2000 Each Swedish citizen consumed about 800 kg of food and drink in Food consumption is heavily dependent on imports. A rough estimate based on trade statistics suggests that almost 40 per cent of what the Swedish citizens eat may be imported. Moreover, food imports have increased markedly since Sweden joined the European Union. It is estimated that approximately half the whole weight of products for which consumption statistics are based on foreign trade statistics seem to be Swedish-produced and half imported. Just over 80 per cent of imported foodstuffs come from Europe. But a sizeable proportion of the products produced in Sweden or in Europe are made from raw materials imported from other parts of the world. Our estimates of environmental impacts in the food supply chain in 2000 indicate energy consumption of approximately 30 TWh and carbon dioxide emissions of just over 4 million tonnes. These figures only include energy consumption and emissions in Sweden, since we have only used Swedish statistics. It is not possible to present an overall picture of the environmental impacts caused by imported foodstuffs, although these are probably considerable. A description of this kind should include transport, processing, storage and primary production. The relative contributions in the Swedish part of the food supply chain differ between energy and carbon dioxide emissions. Domestic consumers account for 29 per cent of total energy use, but only account for seven per cent of total carbon dioxide emissions. This is due to the low emissions from Swedish energy generation and the assumptions we have made. The opposite applies to transport, where the contribution to total energy use is 18 per cent but that to total emissions 36 per cent. Agriculture accounts for 31 per cent of emissions and industry for 22 per cent. There are no statistics illustrating the significance of institutional households. Those statistics should be obtained in cooperation with the sector and the relevant authorities. fakta om maten och miljön 19

22 Figure 2. Breakdown of energy use and carbon dioxide emissions in the Swedish part of the food supply chain in % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Households Transport Trade Industry Agriculture TWh CO 2 The Figure is based on data in Table 3. Environmental impacts of individual foodstuffs An overview of a number of environmental analyses in which individual foodstuffs have been monitored throughout all or part of their life-cycle has been produced. The overview shows that many foods, of which quantities consumed are already large and growing, are not covered at all by environmental studies. These include foods with little nutritional value, such as sweets, soft drinks and ice cream. But they also include fruit, which we eat more of and which is largely imported. Since food consumption is becoming increasingly global, a knowledge and information problem may arise unless food importers assume responsibility for improving information and knowledge to a greater extent than at present. Existing studies can be used to analyse some areas that have interested a number of analysts, but where it is as yet difficult to draw any general conclusions. One example is studies of food (bread and milk) from various production systems, large-scale with extensive distribution systems, or smallscale and local. The results show that local systems are not always optimal, but nor is there anything to suggest that large-scale systems have any vital 20 fakta om maten och miljön

23 environmental advantages over small-scale ones. Another example where it is hard to generalise on the basis of existing studies is the question of whether home-cooked food is better than ready meals from an environmental viewpoint. A number of general conclusions can be drawn from existing studies. Among other things, the analyses of meat unequivocally show that the greatest environmental impact arises at the primary production stage, comprising feed cultivation, feed transport and rearing. The same applies to cheese. One consequence for trade and industry is that it is important to set requirements at early stages of the food supply chain for these products in particular. The consumer phase, including storage and preparation, may have a major impact on the total energy used to produce food not of animal origin. It is immaterial in terms of potential contributions to acidification, eutrophication and nitrogen saturation, however. There, agriculture often accounts for most of the impact instead, regardless of food category. For some foods, packaging may account for considerable energy consumption. Examples of this include lettuce, puréed carrot and tomato ketchup. However, we already know that packaging does not add greatly to energy consumption in the context of the entire food supply chain. For some products, the environmental impact at the industrial stage accounts for much of their total environmental impact. Examples include processed foods of largely vegetable origin, such as tomato ketchup, puréed carrot and bread. From this it may be inferred that many of the product categories that have not been analysed enough (sweets, ice cream, soft drinks and snacks) account for a significant portion of the environmental impact at the industrial stage. It is desirable for industry to have some of these products analysed in order to test this hypothesis. The retail food trade needs better data to estimate losses. This applies particularly to fresh food prepared in-store, where unsold products are not returned. Studies have shown that changes in diet can achieve major changes in resource utilisation. Food retailers can help here by informing consumers as well as the agencies involved in producing information for consumers. Conclusions One conclusion from the study is that with a little effort it is possible to produce useful statistics on the Swedish part of the food supply chain by combifakta om maten och miljön 21

1 Tema: Livsmedelskonsumtion

1 Tema: Livsmedelskonsumtion 1 Tema: Livsmedelskonsumtion 1 Tema: Livsmedelskonsumtion 43 Det finns ett stort allmänintresse av statistik om den svenska livsmedelskonsumtionen. Här presenteras hur konsumtionen av livsmedel i Sverige

Läs mer

Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter

Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter Svenska matvanor och matpriser 2012-10-19 Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter Konsumtionen av vissa produkter med ett högt fett- och/eller sockerinnehåll visar en minskande trend under perioden

Läs mer

Konsumtion av livsmedel 1960 2006

Konsumtion av livsmedel 1960 2006 Konsumtion av livsmedel 19 Kortversion Vi äter mindre varor av råvarukaraktär t.ex. t.ex. mjöl, potatis och strösocker. Istället ökar konsumtionen av produkter av högre förädlingsgrad såsom matbröd, pommes

Läs mer

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,

Läs mer

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling JO 44 SM 1401 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. 2013 Food consumption and nutritive values, data up to 2013 I korta drag Livsmedelskonsumtionens utveckling Under perioden 1980 2013

Läs mer

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll 17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 295 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.

Läs mer

Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka

Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka Svenska matvanor och matpriser 212-2-7 Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka År 21 uppnåddes en rekordnivå för köttkonsumtionen. Vi konsumerade 85 kilo kött per person. Det visar

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 209 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2005

Sveriges livsmedelsexport 2005 Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor

Läs mer

The ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg

The ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg The ICA perspective on labelling with focus on organic food Anna Karin Lindberg This is the ICA idea Individual retailers working in cooperation who successfully combine diversity and local adjustments

Läs mer

17 Konsumtion av livsmedel 223

17 Konsumtion av livsmedel 223 17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 223 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2006

Sveriges livsmedelsexport 2006 Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex 303 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga

Läs mer

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m. 2013

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m. 2013 Statistikenheten 20141216 1(12) Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m. 2013 JO1301 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

17 Konsumtion av livsmedel 233

17 Konsumtion av livsmedel 233 17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 233 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel och om kostens näringsinnehåll. Här finns uppgifter om livsmedelsförsäljning

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll 17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 295 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.

Läs mer

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 277 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 1(7) PM Dnr 44-2893/08 2008-03-07 Marknadsavdelningen Johanna Nilsson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 Exportutveckling 2007 Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel fortsatte

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll 17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 275 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.

Läs mer

Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll

Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2002 Rapport 2004:7 Foto: Mats Pettersson Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2002 Statistikenheten

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Svenska matvanor och matpriser Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter

Svenska matvanor och matpriser Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter Svenska matvanor och matpriser Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter Konsumtionen av produkter med ett högt fett- och/eller sockerinnehåll har ökat 2009. Detta kan vara ett trendbrott efter en flera

Läs mer

Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004

Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004 NV 22 SM 0401 Omsättning och lager inom tjänstesektorn Tredje kvartalet 2004 Turnover and inventory statistics for the service sector third quarter 2004 I korta drag Omsättning Omsättningsutvecklingen

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2005:4 Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2003 Consumption of food and nutritive values, data up to 2003 Sammanfattning

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Vad är ett hållbart jordbruk?

Vad är ett hållbart jordbruk? Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala

Läs mer

Vi tjänar på att minska matsvinnet

Vi tjänar på att minska matsvinnet Vi tjänar på att minska matsvinnet Sanna Due Sjöström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-11-04 1 Jag kommer ta upp Hur mycket mat slänger vi och varför? Vilka

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Country report: Sweden

Country report: Sweden Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-03-20 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor,

Läs mer

EU:s paket om cirkulär ekonomi nytt under solen?

EU:s paket om cirkulär ekonomi nytt under solen? EU:s paket om cirkulär ekonomi nytt under solen? David Langlet juridiska institutionen Göteborgs universitet EU:s första miljöhandlingsprogram (1973) The elimination of industrial and consumer wastes is

Läs mer

Klimatavtryck från hushållens matavfall

Klimatavtryck från hushållens matavfall Klimatavtryck från hushållens matavfall Augusti 2008 En undersökning utförd av SIK för Konsumentföreningen Stockholm Kontaktuppgifter: Louise Ungerth, KfS, 070-341 55 30 Anna Carlsson, KfS, 076-015 39

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling JO 44 SM 1501 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. 014 Food consumption and nutritive values, data up to 014 I korta drag Livsmedelskonsumtionens utveckling Under perioden 1980 014

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

The Swedish National Patient Overview (NPO)

The Swedish National Patient Overview (NPO) The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background

Läs mer

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng Materialplanering och styrning på grundnivå Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen TI6612 Af3-Ma, Al3, Log3,IBE3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101 JO 7 SM 1101 Skörd av trädgårdsväxter 010 Production of horticultural products 010 I korta drag Liten morotsskörd Den totala morotsskörden uppgick till 8 000 ton år 010. Det är en % mindre totalskörd än

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan av livsmedel Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person

Läs mer

Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll

Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2001 Rapport 2003:6 Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2001 Statistikenheten 2003-04-07 Referens

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

Calculate check digits according to the modulus-11 method

Calculate check digits according to the modulus-11 method 2016-12-01 Beräkning av kontrollsiffra 11-modulen Calculate check digits according to the modulus-11 method Postadress: 105 19 Stockholm Besöksadress: Palmfeltsvägen 5 www.bankgirot.se Bankgironr: 160-9908

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Documentation SN 3102

Documentation SN 3102 This document has been created by AHDS History and is based on information supplied by the depositor /////////////////////////////////////////////////////////// THE EUROPEAN STATE FINANCE DATABASE (Director:

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Schenker Privpak AB Telefon VAT Nr. SE Schenker ABs ansvarsbestämmelser, identiska med Box 905 Faxnr Säte: Borås

Schenker Privpak AB Telefon VAT Nr. SE Schenker ABs ansvarsbestämmelser, identiska med Box 905 Faxnr Säte: Borås Schenker Privpak AB Interface documentation for web service packageservices.asmx 2012-09-01 Version: 1.0.0 Doc. no.: I04304b Sida 2 av 7 Revision history Datum Version Sign. Kommentar 2012-09-01 1.0.0

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Biologiskt avfall från livsmedelsbutiker faktorer för returer till grossist

Biologiskt avfall från livsmedelsbutiker faktorer för returer till grossist SMED Rapport Nr 13 2007 Biologiskt avfall från livsmedelsbutiker faktorer för returer till grossist Deluppdrag inom uppdraget för avfallsstatistikproduktion till Waste Statistics Rgulation WStatR 2008

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Uppdatering av rapporten Vad kostar hållbara matvanor?

Uppdatering av rapporten Vad kostar hållbara matvanor? REGERINGSUPPDRAG DNR VERK 2008/404 Uppdatering av rapporten Vad kostar hållbara matvanor? Redovisning av regeringsuppdrag, 31 mars 2009 www.fhi.se UPPDATERING AV RAPPORTEN "VAD KOSTAR HÅLLBARA MATVANOR?"

Läs mer

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll 17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 299 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad 216-1-14 Hur blåser vindarna på den svenska livsmedelsmarknaden? KSLA den 13 oktober 216 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Den svenska animaliemarknaden - hur påverkas den av omvärlden?

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat 2011-09-06 Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat Underskottet i handelsbalansen för handeln med jordbruksvaror och livsmedel ökade något under första halvåret 2011 jämfört

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015 EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1 Ekologiskt är en växande konsumenttrend som skapar en

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 1(13) PM Dnr 59-193/10 2010-03-11 Enheten för handel och marknad Claes Renström Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel har

Läs mer

Avgränsning av livsmedelssektorn

Avgränsning av livsmedelssektorn 356 Bilaga 4 Avgränsning av livsmedelssektorn Avgränsning av livsmedelssektorn I merparten av den näringsgrensindelade statistiken i Sverige används Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) för

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2.

Kursutvärderare: IT-kansliet/Christina Waller. General opinions: 1. What is your general feeling about the course? Antal svar: 17 Medelvärde: 2. Kursvärdering - sammanställning Kurs: 2AD510 Objektorienterad programmering, 5p Antal reg: 75 Program: 2AD512 Objektorienterad programmering DV1, 4p Antal svar: 17 Period: Period 2 H04 Svarsfrekvens: 22%

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

Köttkonsumtionen fortsatte att öka 2008 trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt

Köttkonsumtionen fortsatte att öka 2008 trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt Svenska matvanor och matpriser 2010-06-30 Köttkonsumtionen fortsatte att öka 2008 trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt Den totala köttkonsumtionen ökade med 1,3 procent mellan 2007 och 2008,

Läs mer

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions: IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its

Läs mer

Konsumtionens klimatpåverkan

Konsumtionens klimatpåverkan Konsumtionens klimatpåverkan Eva Ahlner Naturvårdsverket Klimat och konsumtion i Östergötland Linköping 31 mars 2010 Shopping en (hållbar) livsstil? Svenska miljömål för Svenska miljömål för ett effektivare

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin?

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10-27 Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? Sveriges totala export av fisk och skaldjur, inklusive

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer