Fakta om maten och miljön
|
|
- Jonas Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fakta om maten och miljön Konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser RAPPORT NR 5348
2
3 Fakta om maten och miljön Konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser Annika Carlsson-Kanyama och Rebecka Engström Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, KTH NATURVÅRDSVERKET RAPPORT NR 5348
4 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: Orderfax: E-post: Postadress: CM-gruppen Box Bromma Internet: NATURVÅRDSVERKET Tel: Postadress: (växel) Naturvårdsverket, Stockholm ISBN PDF ISSN Naturvårdsverket 2003 Illustrationer: Grafisk form: Översättning av sammanfattning: Harriet Ståhlberg Ord & Vetande AB/Underhuset Digital publikation Arding Language Services AB
5 Förord Den här rapporten ger oss insikt om att vi bär hem och konsumerar allt mer mat och gör nya kostval. Allt större del av maten vi äter kommer från andra länder. Men vad de nya valen och den ökade konsumtionen innebär för miljö och hälsa har vi begränsade kunskaper om. Kunskaperna om miljöpåverkan från framför allt basmat som produceras i Sverige är betydligt bättre än kunskaperna om miljöpåverkan som uppkommer från importerade livsmedel. Naturvårdsverket har under lång tid intresserat sig för miljöpåverkan från de olika leden i livsmedelskedjan från producent till konsument. Denna rapport har sin grund i behovet av ökad kunskap och datasammanställningar som identifierats av en arbetsgrupp inom dialogprojektet Framtida handel. Arbetsgruppen har bestått av aktörer från dagligvaruhandel och livsmedelsföretag samt flera myndigheter. Naturvårdsverket har samordnat och lett gruppens arbete. Arbetsgruppen har arbetat med hur vi kan synliggöra miljöpåverkan av dagligvaror och öka miljöanpassningen av dessa. Dialogprojektet Framtida handel startades ursprungligen av Miljövårdsberedningen och har sedan sommaren 2001 drivits av Miljödepartementet i samverkan med Näringsdepartementet. Dialogen är ett sätt att gemensamt finna vägar som bidrar till ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling av dagligvaruhandeln. Syftet var att regeringen, företagen, kommunerna och regionerna skulle nå fram till en överenskommelse med konkreta åtaganden för att miljöanpassa dagligvarukedjan. En sådan överenskommelse träffades den 28 november 2003 ( De mål och visioner som tagits fram inom dialogen har främst fokuserat på att effektivisera och miljöanpassa transporter, effektivisera energianvändningen inom livsmedelsindustrin och handeln och öka kunskapen om vilka varor och produktionsprocesser som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen samt minskning av dessa ämnen. Utfasning av de ämnen som kopplar till delmål 3 i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och miljömedvetna krav vid all upphandling är andra uttalade mål. Goda kunskaper är basen för att kunna fatta de beslut som behövs för att minska miljöpåverkan från dagligvarorna. Vi behöver även en överblick över den tillgängliga statistiken för att kunna följa utvecklingen och för att föreslå förbättringar. fakta om maten och miljön 3
6 Därför uppdrog Naturvårdsverket åt Avdelningen för industriellt miljöskydd, KTH, att beskriva tillgängliga data om miljöpåverkan från produktion och konsumtion av livsmedel, eftersom livsmedel utgör ungefär tre fjärdedelar av dagligvarorna. Det är troligen första gången som livsmedelsindustrins koldioxidutsläpp presenteras på detta sätt sammanställt per delbransch. En annan nyhet i rapporten är att den innehåller sammanställningar över användningen av ämnen som är cancerframkallande, påverkar arvsmassan och stör fortplantningen, så kallade CMR-ämnen. Rapporten sammanställer också de ämnen som är potentiellt långlivade, bioackumulerande och giftiga, dvs. PBT/vPvB-ämnen. Användningen för sådana ämnen redovisas för dryckes- och livsmedelsindustrin samt för hotell och restaurangverksamhet. Med utgångspunkt från livscykelanalyser av nära 30 livsmedel ger rapporten en god överblick av hur miljöpåverkan kan följas för enskilda livsmedel sett i ett livscykelperspektiv. Rapporten kommer att vara till stor hjälp för det fortsatta arbetet för en hållbar dagligvaruhandel där miljöpåverkan från livsmedel utgör en betydande del. Den kan också utgöra underlag i den kommande utredningen om den handlingsplan för hållbar konsumtion som regeringen aviserade i sin skrivelse Utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken (2002/03:31). Författare till rapporten är Annika Carlsson-Kanyama och Rebecka Engström, forskningsgruppen för miljöstrategiska studier (fms), KTH. Värdefulla bidrag och synpunkter har lämnats av flera myndigheter och företag. Projektledare har varit Anita Lundström vid Naturvårdsverkets enhet för hållbar produktion och konsumtion. Arbetsgruppen för Ökad miljöanpassning av dagligvaror och synliggjord miljöpåverkan har utgjort ett viktigt bollplank. Författarna svarar själva för innehållet och slutsatserna i rapporten, varför detta inte kan åberopas som Naturvårdsverkets ståndpunkt. Naturvårdsverket i december fakta om maten och miljön
7 Författarnas förord Flera personer och organisationer har lämnat värdefulla bidrag till och/eller synpunkter på detta arbete. Vi tackar följande personer som nämns utan inbördes ordning: Göran Gabrielsson vid Kemikalieinspektionen, Mattias Höjer vid forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, Kerstin Boström Carlsson och Marita Axelsson vid Konsumentverket. Amanda Högelin, Niklas Notstrand, Inger Munkhammar, Anders Wadeskog och Maria Lidén vid Statistiska centralbyrån, Ingela Bengtsson vid Fiskeriverket, Annika Fernström vid ICA, Per Baummann vid COOP och Mikael Gustavsson vid Svenska fjärrvärmeföreningen. Författarna riktar ett särskilt tack till Anita Lundström på Naturvårdsverket som koordinerat och stött arbetet. För innehållet ansvarar författarna själva. fakta om maten och miljön 5
8 6 fakta om maten och miljön
9 Innehåll Förord...3 Författarnas förord...5 Innehåll...7 Sammanfattning...11 Summary Inledning och syfte Vad vi äter, var maten kommer ifrån och trender i våra val av livsmedel Sammanfattning och diskussion Översikt av den officiella statistiken relevant för livsmedelskonsumtionen Riksmaten Hushållsbudgetundersökningen Totalkonsumtionen Direktkonsumtionen Trender i direktkonsumtionen Officiell statistik om import av livsmedel Annan statistik om trender Svinn Livsmedelssektorns miljöpåverkan i Sverige Sammanfattning och diskussion Vilka möjligheter erbjuder dagens statistik? Sammanställning av uppgifter för år 2000 samt dataluckor Jämförelse med andra skattningar Att tänka på vid fortsatta skattningar av miljöpåverkan i livsmedelskedjan...47 fakta om maten och miljön 7
10 3.2 Jordbruk, Jakt och Fiske (SNI avdelning A och B) Officiell statistik tillgänglighet Övrig miljöpåverkan inom jordbruket Beräkningar för år Tillverkning (SNI avdelning D) Officiell statistik tillgänglighet Annan statistik Beräkningar för år Parti- och detaljhandel (SNI avdelning G) Officiell statistik tillgänglighet Annan statistik Beräkningar för år Hotell och restaurangverksamhet (SNI avdelning H) Officiell statistik tillgänglighet Annan statistik Beräkningar för år Transporter (SNI avdelning I) Officiell statistik tillgänglighet Annan statistik Beräkningar för år Hushåll Offentlig statistik tillgänglighet Annan statistik Beräkningar för år Miljöeffekter av importerade livsmedel Miljöpåverkan från livsmedel per produkt Sammanfattning och diskussion Bröd och spannmålsprodukter Vitt bröd i stora och små bagerier Vitt bröd fakta om maten och miljön
11 5.2.3 Vitt bröd, effekter av lokal produktion Bröd från olika produktionssystem Hamburgerbröd Välling Spagetti, ris, helt vete, couscous och korngryn Pannkakor Ris Kött och köttvaror Fläskkött Fläskkött Fläskkött Fläskkött Fläskkött Nötkött Nötkött Köttbullar Kyckling Kyckling Fisk, kräftdjur, blötdjur Torsk Musslor Sill i glas Mjölk, fil Mjölk Mjölk Mjölk Grädde, ost och ägg Ost, halvhård Köksväxter Tomater Tomater Morötter Isbergssallad fakta om maten och miljön 9
12 5.7.5 Morotspuré Tomatketchup Bönor och gula ärtor Gula ärtor Frukt och bär, samt frukt- och bärprodukter Äpplen Potatis och potatisprodukter Potatis och pommes frites Potatis Övriga livsmedel Diskussion och slutsatser Bilaga 1 SNI-koder, KN-nomenklatur och statistikansvar Bilaga 2 Värmevärden och emissionsfaktorer för koldioxid Bilaga 3 Användning av särskilt farliga ämnen Bilaga 4 Lista över studier där man följt miljöpåverkan över livscykeln per produkt fakta om maten och miljön
13 Sammanfattning Naturvårdsverket har under lång tid intresserat sig för miljöpåverkan i livsmedelskedjan. Livsmedelskedjan omfattar alla de steg som behövs för att leverera mat till svenska folket, dvs. jordbruk och fiske, förädling, transporter, lagring, försäljning, tillagning, konsumtion och avfallsbehandling. Föreliggande rapport är en av flera studier som verket genomfört eller låtit genomföra för att skaffa sig kunskap i ämnet. Syftet kan sammanfattas i följande punkter: Att beskriva det statistiska underlag vi har i dag för att skildra miljöpåverkan från livsmedelssektorn och konsumtionsutvecklingen liksom att beskriva dess styrkor och svagheter inför fortsatt arbete. Fokus i arbetet har legat på energi och koldioxidutsläpp, på offentlig statistik och på handel och industri. Att använda underlaget för att beskriva den svenska livsmedelskedjans miljöbelastning för år 2000 och för att skildra hur konsumtionen har förändrats över tid. Att sammanfatta kunskapsläget vad det gäller miljöpåverkan från enskilda livsmedel genom hela kedjan. Det statistiska underlaget Det sammanlagda intrycket från vår noggranna översikt av dagens offentliga statistik är att man kan skaffa fram värdefull information genom att bearbeta befintligt material. Vi har bett berörda statistikansvariga myndigheter göra bearbetningar. Kostnaderna har varit rimliga och vi har därför kunnat göra skattningar för livsmedelskedjan som annars inte publiceras. Den statistik som är mest användbar för att beskriva vad vi äter sett över tid är direktkonsumtionen, som sammanställs av Jordbruksverket. Statistiken över direktkonsumtionen skulle kunna användas för att årligen ta fram nyckeltal, uttryckta såsom t.ex. andelen rotfrukter av alla konsumerade färska köksväxter eller andelen beredda produkter av alla konsumerade produkter inom en viss kategori. Statistiken kan också användas utan bearbetning för att beskriva t.ex. fakta om maten och miljön 11
14 konsumtionen av kött eller godis per capita. Direktkonsumtionen kan även till viss del kopplas till utrikeshandelsstatistiken så att man kan få ett mått på hur mycket av vår mat som importeras. Med den statistiken kan den förmodade andelen inhemskt producerade varor av alla konsumerade varor inom en viss varugrupp beskrivas. Man kan också få fram vissa relevanta nyckeltal för varifrån maten kommer. Exempel på detta är fördelningen mellan ursprungsländer för olika varugrupper. Eventuella svagheter med kombinationen direktkonsumtion/utrikeshandel behöver utredas närmare innan man bestämmer sig för att ta fram nyckeltal. För att beskriva miljöpåverkan i livsmedelskedjan behöver man konsultera flera olika statistikinsamlare och samköra vissa uppgifter som man annars inte samkör. Vad man kan åstadkomma med hjälp av dagens offentliga statistik sammanfattas här. Årlig användning av energi och koldioxidutsläpp på SNI femsiffernivå för livsmedelsindustrin. Vattenanvändningsstatistiken publiceras intermittent men när den väl finns kan den beskriva vattenanvändningen i industrin på branschnivå. Årlig användning av energi och koldioxidutsläpp från jordbruk och fiske. Årliga uppföljningar av energi i livsmedelsindustrin delat med levererad mängd vara. Samma uppgifter för koldioxid. Årliga uppföljningar av energi för uppvärmning av lokaler som används av livsmedelshandeln. Kan eventuellt delas med omsättningen för att få måttet kwh per SEK. Årliga eller närapå årliga uppföljningar av vissa godstransporter inom Sverige samt hemtransporter av dagligvaror. Det man inte kan åstadkomma med den offentliga statistiken är t.ex. skattningar av handelns användning av driftel och beräkningar av miljöpåverkan inom storkökssektorn. Beträffande hushållen är uppgifterna om energianvändning för mathållning osäkra. Likaså behövs mer kunskap om transporter med lätta lastbilar, eller distributionstransporter. Här behövs bättre underlag för att fortsättningsvis följa upp miljöpåverkan. För att över huvud taget kunna producera statistik om livsmedelskedjan krävs samarbete med flera statistikproducerande myndigheter. 12 fakta om maten och miljön
15 Konsumtionens utveckling och livsmedelssektorns miljöbelastning år 2000 År 2000 åt varje svensk ungefär 800 kg livsmedel inklusive drycker. Livsmedelskonsumtionen är mycket utlandsberoende. En grov skattning baserad på handelsstatistiken visar att närmare 40 % av det vi äter kan vara importerat. Livsmedelsimporten ökar dessutom markant sedan EU-inträdet. Av den importerade maten kommer största delen från Europa. En hel del av de produkter som produceras i Sverige eller i Europa görs dock av råvaror som importeras från andra världsdelar. Våra skattningar av miljöpåverkan i livsmedelskedjan för år 2000 visar en energianvändning på ca 30 TWh och koldioxidutsläpp utsläpp på drygt 4 miljoner ton. Då ingår bara energianvändning och utsläpp i Sverige eftersom vi bara använt svensk statistik. Det är inte möjligt att ge en samlad bild av miljöpåverkan för importerade livsmedel, men den är förmodligen avsevärd. I en sådan beskrivning skall transporter, förädling, lagring och primärproduktion ingå. De relativa bidragen i den svenska delen av livsmedelskedjan skiljer sig åt, beroende på om man ser på energi eller på koldioxidutsläpp. Så blir hushållens bidrag till den totala energianvändningen 29 %, men deras bidrag till de totala koldioxidutsläppen är bara 7 %. Skälet är de låga utsläppen från svensk elproduktion och de antagande som vi använt. Ett motsatt förhållande gäller för transporterna. Där blir bidraget till den totala energianvändningen 18 % men bidraget till de totala utsläppen 36 %. Jordbrukets bidrag till utsläppen ligger på 31 % och industrins på 22 %. Statistik saknas för att belysa storhushållens betydelse. Att ta fram sådan bör göras i samarbete med branschen och berörda myndigheter. fakta om maten och miljön 13
16 Figur 1. Fördelning av energianvändning och koldioxidutsläpp i den svenska delen av livsmedelskedjan år % 90% 80% 70% 60% 50% Hushåll Transporter Handel Industri Jordbruk 40% 30% 20% 10% 0% TWh CO 2 Figuren baseras på beräkningar enligt tabell 3. Miljöpåverkan från enskilda livsmedel En översikt över ett antal miljöanalyser där enskilda livsmedelsprodukter följts under hela eller delar av livscykeln har sammanställts. Översikten visar att många livsmedel, där konsumtionen redan nu är stor och ökar, inte alls omfattas av miljöstudier. Det gäller livsmedel där den nutritionella nyttan är liten, t.ex. godis, läsk och glass. Men det gäller också frukt där vi äter mer och som till största delen importeras. Då livsmedelskonsumtionen globaliseras allt mer kan man få ett kunskaps- och informationsproblem om livsmedelsimportörerna inte tar ansvar för kunskapsuppbyggnad på ett annat sätt än i dag. Av befintliga studier kan man analysera några områden som intresserat flera analytiker, men där det ännu är svårt att dra några generella slutsatser. Ett exempel är studier av livsmedel (bröd och mjölk) från olika produktionssystem, storskaliga med omfattande distributionssystem eller småskaliga och lokala. Resultaten visar att de lokala inte alltid är det mest optimala, men det finns heller inget som tyder på att de storskaliga skulle ha några avgörande miljöfördelar över det småskaliga. Ett annat exempel där det är 14 fakta om maten och miljön
17 svårt att generalisera utifrån befintliga studier är om det finns miljöfördelar med hemlagad mat jämfört med industritillagad. En del generella slutsatser kan dras utifrån befintliga studier. Bl.a. ger analyserna av kött entydigt besked om att den största miljöpåverkan finns inom primärproduktionen som omfattar odling av foder, fodertransporter och uppfödning. Detsamma gäller ost. En konsekvens för industri och handel är att det är viktigt att ställa krav bakåt i kedjan för just dessa produkter. Konsumentfasen, där förvaring och tillagning ingår, kan ha stor betydelse för den totala energianvändningen för livsmedel som inte har animaliskt ursprung. Den spelar dock ringa roll för potentiella bidrag till försurning och övergödning. Där är det i stället ofta jordbruket som bidrar med en stor del, oavsett livsmedel. För vissa livsmedel kan förpackningarna bidra avsevärt till energianvändningen. Exempel på det är isbergssallad, morotspuré och tomatketchup. Sedan tidigare vet man dock att förpackningarna inte ger något stort energipåslag när man ser till hela livsmedelskedjan. Hos vissa produkter utgör miljöpåverkan i industriledet en stor del av dess totala miljöpåverkan. Exempel på detta är processade produkter med övervägande vegetabiliskt ursprung, t.ex. tomatketchup, morotspuré och bröd. Av detta kan man dra slutsatsen att många av de produktgrupper som är dåligt analyserade (godis, glass, läsk, snacks) rimligen borde ha en betydande del av miljöpåverkan i industriledet. För att testa den hypotesen skulle det vara värdefullt om industrin lät genomföra några analyser av sådana produkter. För handeln skulle det behövas ett bättre underlag för att uppskatta svinnet. Det gäller särskilt färska produkter som tillagas i affären och där man inte returnerar osålda varor. Undersökningar har visat att man genom att förändra kosten kan åstadkomma stora skillnader i resursanvändning. Här kan handeln hjälpa till att informera konsumenterna liksom de myndigheter som arbetar med konsumentinformation. Slutsatser En slutsats av studien är att man med liten arbetsinsats kan göra intressant statistik över den svenska delen av livsmedelskedjan genom att kombinera befintliga data och komplettera vissa dataluckor. De största luckorna gäller hushållens mathållning och storhushållens verksamhet. Här behöver man fakta om maten och miljön 15
18 skaffa fram kompletterande statistik. En annan slutsats är att det är angeläget att medvetet förhålla sig till det kunskapsvakuum som har uppstått p.g.a. av den allt mer globaliserade konsumtionen och produktionen. Häri ingår också att en allt mindre del av livsmedelskonsumtionen består av basmat tillagad i hemmet, dvs. kött, potatis, mjölk och bröd. Skall man ignorera den utvecklingen och behålla det nationella perspektivet när man tar fram statistik, väljer produkter för miljöanalys och tillsätter referensgrupper? Eller skall man se varor och tjänster ur ett livscykelperspektiv och betrakta konsumtionen som den verkligen ser ut och ta konsekvenserna av detta när man producerar miljöinformation och åtgärdsprogram? Vår uppfattning är att det sista alternativet är det enda hållbara på sikt. Det gäller att snabbt komma ikapp och ta hand om de kunskapsluckor som redan uppstått. En tredje slutsats är att nuvarande konsumtionstrender har stor betydelse för miljöpåverkan i livsmedelskedjan. Det underlag som finns pekar på att trenderna är negativa. Det finns flera aspekter på konsumtionen, varav utrymmesmaten är en. Även om underlaget för en total bedömning av miljöeffekterna från kosten inte är komplett pekar befintliga studier på att det totala bidraget från skräpmat är betydande. Sett mot bakgrund av en ökande godis- och läskkonsumtion blir slutsatsen att industrin har ett stort ansvar både för att ytterligare kartlägga miljöbelastningen för sina produkter och för att minska denna. Handeln har ett ansvar för att inte överstimulera konsumenten att köpa dessa produkter. Samtidigt öppnar miljöperspektivet på skräpmaten möjligheter för samverkan mellan dem som värnar om hälsan och dem som värnar om miljön. Hur kan man äta och leva både miljöanpassat och hälsosamt inom samhällets nuvarande begränsningar? Vilka valmöjligheter finns i dag och vilka skulle kunna bli tillgängliga i framtiden? Här har både företag och myndigheter viktiga uppgifter framför sig. 16 fakta om maten och miljön
19 Summary The Swedish Environmental Protection Agency has long been interested in environmental impacts in the food supply chain. The food supply chain is made up of all the stages necessary to supply food to the Swedish people, ie, agriculture and fisheries, processing, transport, storage, sale, preparation, consumption and waste treatment. This report is one of several studies carried out or commissioned by the Agency to acquire knowledge about the subject. The purpose may be summarised as follows. To describe the current statistical data so as to present environmental impacts from the food sector and consumption trends, and also to describe their strengths and weaknesses as a basis for further progress. We have focused on energy and carbon dioxide emissions, public statistics and trade and industry. To use the data to describe the environmental impacts caused by the Swedish food supply chain in 2000 and to describe how consumption has changed over time. To summarise the state of our knowledge about environmental impacts caused by individual foodstuffs throughout the food supply chain. Statistical data The overall impression gained from our thorough overview of current official statistics is that valuable information can be gleaned by processing existing material. We have asked the relevant authorities responsible for these statistics to process them. The cost has been reasonable and we have therefore been able to make estimates for the food supply chain not published elsewhere. The statistics of most use to describe what we eat over time are those on direct consumption, which are compiled by the National Board of Agriculture. The statistics on direct consumption could be used to produce annual key figures, expressed, for example, as root vegetables as a proportion of all fresh vegetables consumed, or cooked products as a proportion of all products consumed within a given category. The statistics can also be used without being processed to describe, for fakta om maten och miljön 17
20 example, consumption of meat or sweets per capita. Direct consumption can also to some extent be related to foreign trade statistics so as to find out what percentage of our food is imported. These statistics can be used to describe domestically produced goods as a proportion of all goods consumed within a given category of goods. It is also possible to produce certain relevant key figures for the origin of foods. One example of this is to break down various categories of goods according to their countries of origin. Potential weaknesses of the combination of direct consumption/foreign trade must be further examined before it is decided to produce key figures. To describe environmental impacts in the food supply chain it is necessary to consult a number of sources of statistics and to run certain figures concurrently where this would not otherwise be done. A summary of what may be achieved using official statistics is given below. Annual use of energy and carbon dioxide emissions at SE-SIC (Swedish Industrial Classification) five-digit level for the food industry. Water use statistics are published intermittently but where they do exist, they are able to describe water use in industry, sector by sector. Annual use of energy and carbon dioxide emissions from agriculture and fisheries. Annual monitoring of energy in the food industry divided by the quantity of goods supplied. Same information for carbon dioxide. Annual monitoring of energy for heating of premises used by the food industry. May be divided by turnover to obtain kwh per SEK. Annual or virtually annual monitoring of certain movements of goods in Sweden, and transport of everyday commodities to homes. Official statistics cannot achieve, for example, estimates of electricity consumption by the food retailers and estimates of environmental impacts in the institutional catering sector. Figures for household energy use for food preparation purposes are uncertain. Similarly, we need to know more about transport using light commercial vehicles and transport for distribution purposes. Better data is needed here to monitor environmental impacts in the future. Cooperation with several agencies producing statistics will be essential to produce statistics on the food supply chain. 18 fakta om maten och miljön
21 Consumption trends and environmental impacts in the food sector in year 2000 Each Swedish citizen consumed about 800 kg of food and drink in Food consumption is heavily dependent on imports. A rough estimate based on trade statistics suggests that almost 40 per cent of what the Swedish citizens eat may be imported. Moreover, food imports have increased markedly since Sweden joined the European Union. It is estimated that approximately half the whole weight of products for which consumption statistics are based on foreign trade statistics seem to be Swedish-produced and half imported. Just over 80 per cent of imported foodstuffs come from Europe. But a sizeable proportion of the products produced in Sweden or in Europe are made from raw materials imported from other parts of the world. Our estimates of environmental impacts in the food supply chain in 2000 indicate energy consumption of approximately 30 TWh and carbon dioxide emissions of just over 4 million tonnes. These figures only include energy consumption and emissions in Sweden, since we have only used Swedish statistics. It is not possible to present an overall picture of the environmental impacts caused by imported foodstuffs, although these are probably considerable. A description of this kind should include transport, processing, storage and primary production. The relative contributions in the Swedish part of the food supply chain differ between energy and carbon dioxide emissions. Domestic consumers account for 29 per cent of total energy use, but only account for seven per cent of total carbon dioxide emissions. This is due to the low emissions from Swedish energy generation and the assumptions we have made. The opposite applies to transport, where the contribution to total energy use is 18 per cent but that to total emissions 36 per cent. Agriculture accounts for 31 per cent of emissions and industry for 22 per cent. There are no statistics illustrating the significance of institutional households. Those statistics should be obtained in cooperation with the sector and the relevant authorities. fakta om maten och miljön 19
22 Figure 2. Breakdown of energy use and carbon dioxide emissions in the Swedish part of the food supply chain in % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Households Transport Trade Industry Agriculture TWh CO 2 The Figure is based on data in Table 3. Environmental impacts of individual foodstuffs An overview of a number of environmental analyses in which individual foodstuffs have been monitored throughout all or part of their life-cycle has been produced. The overview shows that many foods, of which quantities consumed are already large and growing, are not covered at all by environmental studies. These include foods with little nutritional value, such as sweets, soft drinks and ice cream. But they also include fruit, which we eat more of and which is largely imported. Since food consumption is becoming increasingly global, a knowledge and information problem may arise unless food importers assume responsibility for improving information and knowledge to a greater extent than at present. Existing studies can be used to analyse some areas that have interested a number of analysts, but where it is as yet difficult to draw any general conclusions. One example is studies of food (bread and milk) from various production systems, large-scale with extensive distribution systems, or smallscale and local. The results show that local systems are not always optimal, but nor is there anything to suggest that large-scale systems have any vital 20 fakta om maten och miljön
23 environmental advantages over small-scale ones. Another example where it is hard to generalise on the basis of existing studies is the question of whether home-cooked food is better than ready meals from an environmental viewpoint. A number of general conclusions can be drawn from existing studies. Among other things, the analyses of meat unequivocally show that the greatest environmental impact arises at the primary production stage, comprising feed cultivation, feed transport and rearing. The same applies to cheese. One consequence for trade and industry is that it is important to set requirements at early stages of the food supply chain for these products in particular. The consumer phase, including storage and preparation, may have a major impact on the total energy used to produce food not of animal origin. It is immaterial in terms of potential contributions to acidification, eutrophication and nitrogen saturation, however. There, agriculture often accounts for most of the impact instead, regardless of food category. For some foods, packaging may account for considerable energy consumption. Examples of this include lettuce, puréed carrot and tomato ketchup. However, we already know that packaging does not add greatly to energy consumption in the context of the entire food supply chain. For some products, the environmental impact at the industrial stage accounts for much of their total environmental impact. Examples include processed foods of largely vegetable origin, such as tomato ketchup, puréed carrot and bread. From this it may be inferred that many of the product categories that have not been analysed enough (sweets, ice cream, soft drinks and snacks) account for a significant portion of the environmental impact at the industrial stage. It is desirable for industry to have some of these products analysed in order to test this hypothesis. The retail food trade needs better data to estimate losses. This applies particularly to fresh food prepared in-store, where unsold products are not returned. Studies have shown that changes in diet can achieve major changes in resource utilisation. Food retailers can help here by informing consumers as well as the agencies involved in producing information for consumers. Conclusions One conclusion from the study is that with a little effort it is possible to produce useful statistics on the Swedish part of the food supply chain by combifakta om maten och miljön 21
1 Tema: Livsmedelskonsumtion
1 Tema: Livsmedelskonsumtion 1 Tema: Livsmedelskonsumtion 43 Det finns ett stort allmänintresse av statistik om den svenska livsmedelskonsumtionen. Här presenteras hur konsumtionen av livsmedel i Sverige
Läs merTrender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter
Svenska matvanor och matpriser 2012-10-19 Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter Konsumtionen av vissa produkter med ett högt fett- och/eller sockerinnehåll visar en minskande trend under perioden
Läs merKonsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH
Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,
Läs merLivsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling
JO 44 SM 1401 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. 2013 Food consumption and nutritive values, data up to 2013 I korta drag Livsmedelskonsumtionens utveckling Under perioden 1980 2013
Läs merKonsumtion av livsmedel 1960 2006
Konsumtion av livsmedel 19 Kortversion Vi äter mindre varor av råvarukaraktär t.ex. t.ex. mjöl, potatis och strösocker. Istället ökar konsumtionen av produkter av högre förädlingsgrad såsom matbröd, pommes
Läs merConsumer attitudes regarding durability and labelling
Consumer attitudes regarding durability and labelling 27 april 2017 Gardemoen Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm/ The Stockholm Consumer Cooperative Society louise.u@konsumentforeningenstockholm.se
Läs mer17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 295 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 209 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs merKonsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka
Svenska matvanor och matpriser 212-2-7 Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka År 21 uppnåddes en rekordnivå för köttkonsumtionen. Vi konsumerade 85 kilo kött per person. Det visar
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 215 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs merSveriges livsmedelsexport 2005
Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 219 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs mer17 Konsumtion av livsmedel 223
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 223 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merSveriges livsmedelsexport 2006
Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor
Läs merThe ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg
The ICA perspective on labelling with focus on organic food Anna Karin Lindberg This is the ICA idea Individual retailers working in cooperation who successfully combine diversity and local adjustments
Läs merInformation technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Läs merHär kan du checka in. Check in here with a good conscience
Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet
Läs merSveriges livsmedelsexport 2004
Jordbruksverket 2005-03-22 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2004 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2004 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 30,7 miljarder SEK 2004,
Läs mer17 Konsumtion av livsmedel 229
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 229 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel och om kostens näringsinnehåll. Här finns uppgifter om livsmedelsförsäljning
Läs mer17 Konsumtion av livsmedel 231
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 231 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel och om kostens näringsinnehåll. Här finns uppgifter om livsmedelsförsäljning
Läs mer17 Konsumtion av livsmedel 233
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 233 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel och om kostens näringsinnehåll. Här finns uppgifter om livsmedelsförsäljning
Läs merLivsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m. 2013
Statistikenheten 20141216 1(12) Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m. 2013 JO1301 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte
Läs mer17 Konsumtion av livsmedel 233
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 233 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel och om kostens näringsinnehåll. Här finns uppgifter om livsmedelsförsäljning
Läs mer19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex
303 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga
Läs merHär kan du sova. Sleep here with a good conscience
Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort
Läs merDagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017
Dagligvaruhandeln HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 217 Dagligvaruhandeln i siffror Livsmedelskedjan Från jord till bord Branschglidning: Livsmedel säljs i allt större utsträckning
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
Läs mer17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 295 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
Läs merMake a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13
Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008
1(10) PM Dnr 44-2943/09 2009-03-12 Enheten för handel & marknad Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008 Den svenska exporten och importen av jordbruksvaror och livsmedel ökade
Läs merMiljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi
Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012
Läs merBåtbranschstatistik. Boating Industry Statistics SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION
Båtbranschstatistik Boating Industry Statistics 1994 2003 SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION Segelbåtar Antal Sailboats Units Segelbåtar Värde, MSEK Sailboats Value, MSEK Motorbåtar (inombord) Antal
Läs merSVENSK STANDARD SS :2010
SVENSK STANDARD SS 8760009:2010 Fastställd/Approved: 2010-03-22 Publicerad/Published: 2010-04-27 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 11.140 Sjukvårdstextil Sortering av undertrikå vid
Läs merSyns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Läs merIsolda Purchase - EDI
Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merEnvironmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:
Läs merVad är ett hållbart jordbruk?
Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala
Läs merMejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin
Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,
Läs merNÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande
Läs merhttp://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/
Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007
1(7) PM Dnr 44-2893/08 2008-03-07 Marknadsavdelningen Johanna Nilsson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 Exportutveckling 2007 Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel fortsatte
Läs merStiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Läs merState Examinations Commission
State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training
Läs merCHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Läs merKonsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll
Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2002 Rapport 2004:7 Foto: Mats Pettersson Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2002 Statistikenheten
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 277 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs mer17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 275 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
Läs merOm oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05
Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt
Läs merRegional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
Läs merSvensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merHållbar utveckling i kurser lå 16-17
Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 : Jag tillhör akademin / My position is in the School of Jag tillhör akademin / My position is in the School of Humaniora och medier / Humanities and Media Studies
Läs merSTATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2005:4 Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2003 Consumption of food and nutritive values, data up to 2003 Sammanfattning
Läs merMat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift
Läs merFörändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Läs merTOTALA UTGIFTERNA
Tabell 1. Glesbygd och tätort - utgifter i kronor per hushåll år 2012 Glesbygd Tätort Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal 2435 436 2871 personer 2,1 2,3 2,1 konsumtionsenheter 1,56 1,64 1,57
Läs merSvensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-03-20 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor,
Läs merCOPENHAGEN Environmentally Committed Accountants
THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique
Läs merVi tjänar på att minska matsvinnet
Vi tjänar på att minska matsvinnet Sanna Due Sjöström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-11-04 1 Jag kommer ta upp Hur mycket mat slänger vi och varför? Vilka
Läs merEU:s paket om cirkulär ekonomi nytt under solen?
EU:s paket om cirkulär ekonomi nytt under solen? David Langlet juridiska institutionen Göteborgs universitet EU:s första miljöhandlingsprogram (1973) The elimination of industrial and consumer wastes is
Läs merSvenska matvanor och matpriser Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter
Svenska matvanor och matpriser Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter Konsumtionen av produkter med ett högt fett- och/eller sockerinnehåll har ökat 2009. Detta kan vara ett trendbrott efter en flera
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merCountry report: Sweden
Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater
Läs merArbetstillfällen 100 000.
2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel
Läs merVem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen
Vem får vad? Bondens andel av matkassen När vi handlar livsmedel i butik så hamnar endast 9 procent av vår köpesumma hos den svenska bonden. Staten tar väl så mycket, 11 procent, i moms. En betydligt större
Läs merLivsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006
Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys
Läs merWorkplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:
Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian
Läs merKonsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll
Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2001 Rapport 2003:6 Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2001 Statistikenheten 2003-04-07 Referens
Läs merLivsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling
JO 44 SM 1501 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. 014 Food consumption and nutritive values, data up to 014 I korta drag Livsmedelskonsumtionens utveckling Under perioden 1980 014
Läs merBasis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden
Nr C 420 Juni 2019 Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden - Slutrapport av delprojekt inom GrönBostad Stockholm Jacob Lindberg, Diego Peñaloza Författare: Jacob Lindberg och
Läs merProtected areas in Sweden - a Barents perspective
Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006
Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror
Läs merHållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Läs merThe Swedish National Patient Overview (NPO)
The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2017-12-08 1 (12) KVALITETSDEKLARATION Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Uppgifter till och med 2016 Ämnes- och statistikområde Ämnesområde: Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistikområde: Livsmedel
Läs merFramtidens hållbara mat hur ska vi välja?
Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala En hållbar kost är en kost inom planetens gränser
Läs merKlimatavtryck från hushållens matavfall
Klimatavtryck från hushållens matavfall Augusti 2008 En undersökning utförd av SIK för Konsumentföreningen Stockholm Kontaktuppgifter: Louise Ungerth, KfS, 070-341 55 30 Anna Carlsson, KfS, 076-015 39
Läs merThe Municipality of Ystad
The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:
Läs merMAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ
MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Katarina Nilsson, Elinor Hallström Februari 2018 Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL GLOBALA UTMANINGAR MED VÅRT MATSYSYTEM 30% av klimatpåverkan
Läs merResultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005
Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC-06 23 september 2005 Resultat av utökad första planeringsövning - Tillägg av ytterligare administrativa deklarationer - Variant (av case 4) med
Läs merKlimatpåverkan av livsmedel
Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person
Läs merWriting with context. Att skriva med sammanhang
Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer
Läs merFORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP
FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation
Läs merHealth café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Läs merI korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101
JO 7 SM 1101 Skörd av trädgårdsväxter 010 Production of horticultural products 010 I korta drag Liten morotsskörd Den totala morotsskörden uppgick till 8 000 ton år 010. Det är en % mindre totalskörd än
Läs merFSC utifrån. FSC Sverige årsmöte 14 maj Margareta Renström, Senior rådgivare Marknadsförändringar Världsnaturfonden. Karine Aigner/WWF-US
FSC utifrån FSC Sverige årsmöte 14 maj 2019 Margareta Renström, Senior rådgivare Marknadsförändringar Världsnaturfonden Karine Aigner/WWF-US Agenda 1. 2. Acountability Framework initiativ (AFi) HÅLLBAR
Läs merMaterialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng
Materialplanering och styrning på grundnivå Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen TI6612 Af3-Ma, Al3, Log3,IBE3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles
Läs merKSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad
216-1-14 Hur blåser vindarna på den svenska livsmedelsmarknaden? KSLA den 13 oktober 216 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Den svenska animaliemarknaden - hur påverkas den av omvärlden?
Läs merLivsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li
Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan
Läs merNya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel
Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa
Läs merDocumentation SN 3102
This document has been created by AHDS History and is based on information supplied by the depositor /////////////////////////////////////////////////////////// THE EUROPEAN STATE FINANCE DATABASE (Director:
Läs merThe cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.
Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The
Läs merManhour analys EASA STI #17214
Manhour analys EASA STI #17214 Presentatör Johan Brunnberg, Flygteknisk Inspektör & Del-M Koordinator Sjö- och luftfartsavdelningen Operatörsenheten Sektionen för teknisk operation 1 Innehåll Anmärkningen
Läs merNORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
Läs merEKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015
EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1 Ekologiskt är en växande konsumenttrend som skapar en
Läs mer