Fakta om maten och miljön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakta om maten och miljön"

Transkript

1 Fakta om maten och miljön Konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser RAPPORT NR 5348

2

3 Fakta om maten och miljön Konsumtionstrender, miljöpåverkan och livscykelanalyser Annika Carlsson-Kanyama och Rebecka Engström Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, KTH NATURVÅRDSVERKET RAPPORT NR 5348

4 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: Orderfax: E-post: Postadress: CM-gruppen Box Bromma Internet: NATURVÅRDSVERKET Tel: Postadress: (växel) Naturvårdsverket, Stockholm ISBN PDF ISSN Naturvårdsverket 2003 Illustrationer: Grafisk form: Översättning av sammanfattning: Harriet Ståhlberg Ord & Vetande AB/Underhuset Digital publikation Arding Language Services AB

5 Förord Den här rapporten ger oss insikt om att vi bär hem och konsumerar allt mer mat och gör nya kostval. Allt större del av maten vi äter kommer från andra länder. Men vad de nya valen och den ökade konsumtionen innebär för miljö och hälsa har vi begränsade kunskaper om. Kunskaperna om miljöpåverkan från framför allt basmat som produceras i Sverige är betydligt bättre än kunskaperna om miljöpåverkan som uppkommer från importerade livsmedel. Naturvårdsverket har under lång tid intresserat sig för miljöpåverkan från de olika leden i livsmedelskedjan från producent till konsument. Denna rapport har sin grund i behovet av ökad kunskap och datasammanställningar som identifierats av en arbetsgrupp inom dialogprojektet Framtida handel. Arbetsgruppen har bestått av aktörer från dagligvaruhandel och livsmedelsföretag samt flera myndigheter. Naturvårdsverket har samordnat och lett gruppens arbete. Arbetsgruppen har arbetat med hur vi kan synliggöra miljöpåverkan av dagligvaror och öka miljöanpassningen av dessa. Dialogprojektet Framtida handel startades ursprungligen av Miljövårdsberedningen och har sedan sommaren 2001 drivits av Miljödepartementet i samverkan med Näringsdepartementet. Dialogen är ett sätt att gemensamt finna vägar som bidrar till ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling av dagligvaruhandeln. Syftet var att regeringen, företagen, kommunerna och regionerna skulle nå fram till en överenskommelse med konkreta åtaganden för att miljöanpassa dagligvarukedjan. En sådan överenskommelse träffades den 28 november 2003 (www.framtidahandel.se). De mål och visioner som tagits fram inom dialogen har främst fokuserat på att effektivisera och miljöanpassa transporter, effektivisera energianvändningen inom livsmedelsindustrin och handeln och öka kunskapen om vilka varor och produktionsprocesser som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen samt minskning av dessa ämnen. Utfasning av de ämnen som kopplar till delmål 3 i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och miljömedvetna krav vid all upphandling är andra uttalade mål. Goda kunskaper är basen för att kunna fatta de beslut som behövs för att minska miljöpåverkan från dagligvarorna. Vi behöver även en överblick över den tillgängliga statistiken för att kunna följa utvecklingen och för att föreslå förbättringar. fakta om maten och miljön 3

6 Därför uppdrog Naturvårdsverket åt Avdelningen för industriellt miljöskydd, KTH, att beskriva tillgängliga data om miljöpåverkan från produktion och konsumtion av livsmedel, eftersom livsmedel utgör ungefär tre fjärdedelar av dagligvarorna. Det är troligen första gången som livsmedelsindustrins koldioxidutsläpp presenteras på detta sätt sammanställt per delbransch. En annan nyhet i rapporten är att den innehåller sammanställningar över användningen av ämnen som är cancerframkallande, påverkar arvsmassan och stör fortplantningen, så kallade CMR-ämnen. Rapporten sammanställer också de ämnen som är potentiellt långlivade, bioackumulerande och giftiga, dvs. PBT/vPvB-ämnen. Användningen för sådana ämnen redovisas för dryckes- och livsmedelsindustrin samt för hotell och restaurangverksamhet. Med utgångspunkt från livscykelanalyser av nära 30 livsmedel ger rapporten en god överblick av hur miljöpåverkan kan följas för enskilda livsmedel sett i ett livscykelperspektiv. Rapporten kommer att vara till stor hjälp för det fortsatta arbetet för en hållbar dagligvaruhandel där miljöpåverkan från livsmedel utgör en betydande del. Den kan också utgöra underlag i den kommande utredningen om den handlingsplan för hållbar konsumtion som regeringen aviserade i sin skrivelse Utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken (2002/03:31). Författare till rapporten är Annika Carlsson-Kanyama och Rebecka Engström, forskningsgruppen för miljöstrategiska studier (fms), KTH. Värdefulla bidrag och synpunkter har lämnats av flera myndigheter och företag. Projektledare har varit Anita Lundström vid Naturvårdsverkets enhet för hållbar produktion och konsumtion. Arbetsgruppen för Ökad miljöanpassning av dagligvaror och synliggjord miljöpåverkan har utgjort ett viktigt bollplank. Författarna svarar själva för innehållet och slutsatserna i rapporten, varför detta inte kan åberopas som Naturvårdsverkets ståndpunkt. Naturvårdsverket i december fakta om maten och miljön

7 Författarnas förord Flera personer och organisationer har lämnat värdefulla bidrag till och/eller synpunkter på detta arbete. Vi tackar följande personer som nämns utan inbördes ordning: Göran Gabrielsson vid Kemikalieinspektionen, Mattias Höjer vid forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, Kerstin Boström Carlsson och Marita Axelsson vid Konsumentverket. Amanda Högelin, Niklas Notstrand, Inger Munkhammar, Anders Wadeskog och Maria Lidén vid Statistiska centralbyrån, Ingela Bengtsson vid Fiskeriverket, Annika Fernström vid ICA, Per Baummann vid COOP och Mikael Gustavsson vid Svenska fjärrvärmeföreningen. Författarna riktar ett särskilt tack till Anita Lundström på Naturvårdsverket som koordinerat och stött arbetet. För innehållet ansvarar författarna själva. fakta om maten och miljön 5

8 6 fakta om maten och miljön

9 Innehåll Förord...3 Författarnas förord...5 Innehåll...7 Sammanfattning...11 Summary Inledning och syfte Vad vi äter, var maten kommer ifrån och trender i våra val av livsmedel Sammanfattning och diskussion Översikt av den officiella statistiken relevant för livsmedelskonsumtionen Riksmaten Hushållsbudgetundersökningen Totalkonsumtionen Direktkonsumtionen Trender i direktkonsumtionen Officiell statistik om import av livsmedel Annan statistik om trender Svinn Livsmedelssektorns miljöpåverkan i Sverige Sammanfattning och diskussion Vilka möjligheter erbjuder dagens statistik? Sammanställning av uppgifter för år 2000 samt dataluckor Jämförelse med andra skattningar Att tänka på vid fortsatta skattningar av miljöpåverkan i livsmedelskedjan...47 fakta om maten och miljön 7

10 3.2 Jordbruk, Jakt och Fiske (SNI avdelning A och B) Officiell statistik tillgänglighet Övrig miljöpåverkan inom jordbruket Beräkningar för år Tillverkning (SNI avdelning D) Officiell statistik tillgänglighet Annan statistik Beräkningar för år Parti- och detaljhandel (SNI avdelning G) Officiell statistik tillgänglighet Annan statistik Beräkningar för år Hotell och restaurangverksamhet (SNI avdelning H) Officiell statistik tillgänglighet Annan statistik Beräkningar för år Transporter (SNI avdelning I) Officiell statistik tillgänglighet Annan statistik Beräkningar för år Hushåll Offentlig statistik tillgänglighet Annan statistik Beräkningar för år Miljöeffekter av importerade livsmedel Miljöpåverkan från livsmedel per produkt Sammanfattning och diskussion Bröd och spannmålsprodukter Vitt bröd i stora och små bagerier Vitt bröd fakta om maten och miljön

11 5.2.3 Vitt bröd, effekter av lokal produktion Bröd från olika produktionssystem Hamburgerbröd Välling Spagetti, ris, helt vete, couscous och korngryn Pannkakor Ris Kött och köttvaror Fläskkött Fläskkött Fläskkött Fläskkött Fläskkött Nötkött Nötkött Köttbullar Kyckling Kyckling Fisk, kräftdjur, blötdjur Torsk Musslor Sill i glas Mjölk, fil Mjölk Mjölk Mjölk Grädde, ost och ägg Ost, halvhård Köksväxter Tomater Tomater Morötter Isbergssallad fakta om maten och miljön 9

12 5.7.5 Morotspuré Tomatketchup Bönor och gula ärtor Gula ärtor Frukt och bär, samt frukt- och bärprodukter Äpplen Potatis och potatisprodukter Potatis och pommes frites Potatis Övriga livsmedel Diskussion och slutsatser Bilaga 1 SNI-koder, KN-nomenklatur och statistikansvar Bilaga 2 Värmevärden och emissionsfaktorer för koldioxid Bilaga 3 Användning av särskilt farliga ämnen Bilaga 4 Lista över studier där man följt miljöpåverkan över livscykeln per produkt fakta om maten och miljön

13 Sammanfattning Naturvårdsverket har under lång tid intresserat sig för miljöpåverkan i livsmedelskedjan. Livsmedelskedjan omfattar alla de steg som behövs för att leverera mat till svenska folket, dvs. jordbruk och fiske, förädling, transporter, lagring, försäljning, tillagning, konsumtion och avfallsbehandling. Föreliggande rapport är en av flera studier som verket genomfört eller låtit genomföra för att skaffa sig kunskap i ämnet. Syftet kan sammanfattas i följande punkter: Att beskriva det statistiska underlag vi har i dag för att skildra miljöpåverkan från livsmedelssektorn och konsumtionsutvecklingen liksom att beskriva dess styrkor och svagheter inför fortsatt arbete. Fokus i arbetet har legat på energi och koldioxidutsläpp, på offentlig statistik och på handel och industri. Att använda underlaget för att beskriva den svenska livsmedelskedjans miljöbelastning för år 2000 och för att skildra hur konsumtionen har förändrats över tid. Att sammanfatta kunskapsläget vad det gäller miljöpåverkan från enskilda livsmedel genom hela kedjan. Det statistiska underlaget Det sammanlagda intrycket från vår noggranna översikt av dagens offentliga statistik är att man kan skaffa fram värdefull information genom att bearbeta befintligt material. Vi har bett berörda statistikansvariga myndigheter göra bearbetningar. Kostnaderna har varit rimliga och vi har därför kunnat göra skattningar för livsmedelskedjan som annars inte publiceras. Den statistik som är mest användbar för att beskriva vad vi äter sett över tid är direktkonsumtionen, som sammanställs av Jordbruksverket. Statistiken över direktkonsumtionen skulle kunna användas för att årligen ta fram nyckeltal, uttryckta såsom t.ex. andelen rotfrukter av alla konsumerade färska köksväxter eller andelen beredda produkter av alla konsumerade produkter inom en viss kategori. Statistiken kan också användas utan bearbetning för att beskriva t.ex. fakta om maten och miljön 11

14 konsumtionen av kött eller godis per capita. Direktkonsumtionen kan även till viss del kopplas till utrikeshandelsstatistiken så att man kan få ett mått på hur mycket av vår mat som importeras. Med den statistiken kan den förmodade andelen inhemskt producerade varor av alla konsumerade varor inom en viss varugrupp beskrivas. Man kan också få fram vissa relevanta nyckeltal för varifrån maten kommer. Exempel på detta är fördelningen mellan ursprungsländer för olika varugrupper. Eventuella svagheter med kombinationen direktkonsumtion/utrikeshandel behöver utredas närmare innan man bestämmer sig för att ta fram nyckeltal. För att beskriva miljöpåverkan i livsmedelskedjan behöver man konsultera flera olika statistikinsamlare och samköra vissa uppgifter som man annars inte samkör. Vad man kan åstadkomma med hjälp av dagens offentliga statistik sammanfattas här. Årlig användning av energi och koldioxidutsläpp på SNI femsiffernivå för livsmedelsindustrin. Vattenanvändningsstatistiken publiceras intermittent men när den väl finns kan den beskriva vattenanvändningen i industrin på branschnivå. Årlig användning av energi och koldioxidutsläpp från jordbruk och fiske. Årliga uppföljningar av energi i livsmedelsindustrin delat med levererad mängd vara. Samma uppgifter för koldioxid. Årliga uppföljningar av energi för uppvärmning av lokaler som används av livsmedelshandeln. Kan eventuellt delas med omsättningen för att få måttet kwh per SEK. Årliga eller närapå årliga uppföljningar av vissa godstransporter inom Sverige samt hemtransporter av dagligvaror. Det man inte kan åstadkomma med den offentliga statistiken är t.ex. skattningar av handelns användning av driftel och beräkningar av miljöpåverkan inom storkökssektorn. Beträffande hushållen är uppgifterna om energianvändning för mathållning osäkra. Likaså behövs mer kunskap om transporter med lätta lastbilar, eller distributionstransporter. Här behövs bättre underlag för att fortsättningsvis följa upp miljöpåverkan. För att över huvud taget kunna producera statistik om livsmedelskedjan krävs samarbete med flera statistikproducerande myndigheter. 12 fakta om maten och miljön

15 Konsumtionens utveckling och livsmedelssektorns miljöbelastning år 2000 År 2000 åt varje svensk ungefär 800 kg livsmedel inklusive drycker. Livsmedelskonsumtionen är mycket utlandsberoende. En grov skattning baserad på handelsstatistiken visar att närmare 40 % av det vi äter kan vara importerat. Livsmedelsimporten ökar dessutom markant sedan EU-inträdet. Av den importerade maten kommer största delen från Europa. En hel del av de produkter som produceras i Sverige eller i Europa görs dock av råvaror som importeras från andra världsdelar. Våra skattningar av miljöpåverkan i livsmedelskedjan för år 2000 visar en energianvändning på ca 30 TWh och koldioxidutsläpp utsläpp på drygt 4 miljoner ton. Då ingår bara energianvändning och utsläpp i Sverige eftersom vi bara använt svensk statistik. Det är inte möjligt att ge en samlad bild av miljöpåverkan för importerade livsmedel, men den är förmodligen avsevärd. I en sådan beskrivning skall transporter, förädling, lagring och primärproduktion ingå. De relativa bidragen i den svenska delen av livsmedelskedjan skiljer sig åt, beroende på om man ser på energi eller på koldioxidutsläpp. Så blir hushållens bidrag till den totala energianvändningen 29 %, men deras bidrag till de totala koldioxidutsläppen är bara 7 %. Skälet är de låga utsläppen från svensk elproduktion och de antagande som vi använt. Ett motsatt förhållande gäller för transporterna. Där blir bidraget till den totala energianvändningen 18 % men bidraget till de totala utsläppen 36 %. Jordbrukets bidrag till utsläppen ligger på 31 % och industrins på 22 %. Statistik saknas för att belysa storhushållens betydelse. Att ta fram sådan bör göras i samarbete med branschen och berörda myndigheter. fakta om maten och miljön 13

16 Figur 1. Fördelning av energianvändning och koldioxidutsläpp i den svenska delen av livsmedelskedjan år % 90% 80% 70% 60% 50% Hushåll Transporter Handel Industri Jordbruk 40% 30% 20% 10% 0% TWh CO 2 Figuren baseras på beräkningar enligt tabell 3. Miljöpåverkan från enskilda livsmedel En översikt över ett antal miljöanalyser där enskilda livsmedelsprodukter följts under hela eller delar av livscykeln har sammanställts. Översikten visar att många livsmedel, där konsumtionen redan nu är stor och ökar, inte alls omfattas av miljöstudier. Det gäller livsmedel där den nutritionella nyttan är liten, t.ex. godis, läsk och glass. Men det gäller också frukt där vi äter mer och som till största delen importeras. Då livsmedelskonsumtionen globaliseras allt mer kan man få ett kunskaps- och informationsproblem om livsmedelsimportörerna inte tar ansvar för kunskapsuppbyggnad på ett annat sätt än i dag. Av befintliga studier kan man analysera några områden som intresserat flera analytiker, men där det ännu är svårt att dra några generella slutsatser. Ett exempel är studier av livsmedel (bröd och mjölk) från olika produktionssystem, storskaliga med omfattande distributionssystem eller småskaliga och lokala. Resultaten visar att de lokala inte alltid är det mest optimala, men det finns heller inget som tyder på att de storskaliga skulle ha några avgörande miljöfördelar över det småskaliga. Ett annat exempel där det är 14 fakta om maten och miljön

17 svårt att generalisera utifrån befintliga studier är om det finns miljöfördelar med hemlagad mat jämfört med industritillagad. En del generella slutsatser kan dras utifrån befintliga studier. Bl.a. ger analyserna av kött entydigt besked om att den största miljöpåverkan finns inom primärproduktionen som omfattar odling av foder, fodertransporter och uppfödning. Detsamma gäller ost. En konsekvens för industri och handel är att det är viktigt att ställa krav bakåt i kedjan för just dessa produkter. Konsumentfasen, där förvaring och tillagning ingår, kan ha stor betydelse för den totala energianvändningen för livsmedel som inte har animaliskt ursprung. Den spelar dock ringa roll för potentiella bidrag till försurning och övergödning. Där är det i stället ofta jordbruket som bidrar med en stor del, oavsett livsmedel. För vissa livsmedel kan förpackningarna bidra avsevärt till energianvändningen. Exempel på det är isbergssallad, morotspuré och tomatketchup. Sedan tidigare vet man dock att förpackningarna inte ger något stort energipåslag när man ser till hela livsmedelskedjan. Hos vissa produkter utgör miljöpåverkan i industriledet en stor del av dess totala miljöpåverkan. Exempel på detta är processade produkter med övervägande vegetabiliskt ursprung, t.ex. tomatketchup, morotspuré och bröd. Av detta kan man dra slutsatsen att många av de produktgrupper som är dåligt analyserade (godis, glass, läsk, snacks) rimligen borde ha en betydande del av miljöpåverkan i industriledet. För att testa den hypotesen skulle det vara värdefullt om industrin lät genomföra några analyser av sådana produkter. För handeln skulle det behövas ett bättre underlag för att uppskatta svinnet. Det gäller särskilt färska produkter som tillagas i affären och där man inte returnerar osålda varor. Undersökningar har visat att man genom att förändra kosten kan åstadkomma stora skillnader i resursanvändning. Här kan handeln hjälpa till att informera konsumenterna liksom de myndigheter som arbetar med konsumentinformation. Slutsatser En slutsats av studien är att man med liten arbetsinsats kan göra intressant statistik över den svenska delen av livsmedelskedjan genom att kombinera befintliga data och komplettera vissa dataluckor. De största luckorna gäller hushållens mathållning och storhushållens verksamhet. Här behöver man fakta om maten och miljön 15

18 skaffa fram kompletterande statistik. En annan slutsats är att det är angeläget att medvetet förhålla sig till det kunskapsvakuum som har uppstått p.g.a. av den allt mer globaliserade konsumtionen och produktionen. Häri ingår också att en allt mindre del av livsmedelskonsumtionen består av basmat tillagad i hemmet, dvs. kött, potatis, mjölk och bröd. Skall man ignorera den utvecklingen och behålla det nationella perspektivet när man tar fram statistik, väljer produkter för miljöanalys och tillsätter referensgrupper? Eller skall man se varor och tjänster ur ett livscykelperspektiv och betrakta konsumtionen som den verkligen ser ut och ta konsekvenserna av detta när man producerar miljöinformation och åtgärdsprogram? Vår uppfattning är att det sista alternativet är det enda hållbara på sikt. Det gäller att snabbt komma ikapp och ta hand om de kunskapsluckor som redan uppstått. En tredje slutsats är att nuvarande konsumtionstrender har stor betydelse för miljöpåverkan i livsmedelskedjan. Det underlag som finns pekar på att trenderna är negativa. Det finns flera aspekter på konsumtionen, varav utrymmesmaten är en. Även om underlaget för en total bedömning av miljöeffekterna från kosten inte är komplett pekar befintliga studier på att det totala bidraget från skräpmat är betydande. Sett mot bakgrund av en ökande godis- och läskkonsumtion blir slutsatsen att industrin har ett stort ansvar både för att ytterligare kartlägga miljöbelastningen för sina produkter och för att minska denna. Handeln har ett ansvar för att inte överstimulera konsumenten att köpa dessa produkter. Samtidigt öppnar miljöperspektivet på skräpmaten möjligheter för samverkan mellan dem som värnar om hälsan och dem som värnar om miljön. Hur kan man äta och leva både miljöanpassat och hälsosamt inom samhällets nuvarande begränsningar? Vilka valmöjligheter finns i dag och vilka skulle kunna bli tillgängliga i framtiden? Här har både företag och myndigheter viktiga uppgifter framför sig. 16 fakta om maten och miljön

19 Summary The Swedish Environmental Protection Agency has long been interested in environmental impacts in the food supply chain. The food supply chain is made up of all the stages necessary to supply food to the Swedish people, ie, agriculture and fisheries, processing, transport, storage, sale, preparation, consumption and waste treatment. This report is one of several studies carried out or commissioned by the Agency to acquire knowledge about the subject. The purpose may be summarised as follows. To describe the current statistical data so as to present environmental impacts from the food sector and consumption trends, and also to describe their strengths and weaknesses as a basis for further progress. We have focused on energy and carbon dioxide emissions, public statistics and trade and industry. To use the data to describe the environmental impacts caused by the Swedish food supply chain in 2000 and to describe how consumption has changed over time. To summarise the state of our knowledge about environmental impacts caused by individual foodstuffs throughout the food supply chain. Statistical data The overall impression gained from our thorough overview of current official statistics is that valuable information can be gleaned by processing existing material. We have asked the relevant authorities responsible for these statistics to process them. The cost has been reasonable and we have therefore been able to make estimates for the food supply chain not published elsewhere. The statistics of most use to describe what we eat over time are those on direct consumption, which are compiled by the National Board of Agriculture. The statistics on direct consumption could be used to produce annual key figures, expressed, for example, as root vegetables as a proportion of all fresh vegetables consumed, or cooked products as a proportion of all products consumed within a given category. The statistics can also be used without being processed to describe, for fakta om maten och miljön 17

20 example, consumption of meat or sweets per capita. Direct consumption can also to some extent be related to foreign trade statistics so as to find out what percentage of our food is imported. These statistics can be used to describe domestically produced goods as a proportion of all goods consumed within a given category of goods. It is also possible to produce certain relevant key figures for the origin of foods. One example of this is to break down various categories of goods according to their countries of origin. Potential weaknesses of the combination of direct consumption/foreign trade must be further examined before it is decided to produce key figures. To describe environmental impacts in the food supply chain it is necessary to consult a number of sources of statistics and to run certain figures concurrently where this would not otherwise be done. A summary of what may be achieved using official statistics is given below. Annual use of energy and carbon dioxide emissions at SE-SIC (Swedish Industrial Classification) five-digit level for the food industry. Water use statistics are published intermittently but where they do exist, they are able to describe water use in industry, sector by sector. Annual use of energy and carbon dioxide emissions from agriculture and fisheries. Annual monitoring of energy in the food industry divided by the quantity of goods supplied. Same information for carbon dioxide. Annual monitoring of energy for heating of premises used by the food industry. May be divided by turnover to obtain kwh per SEK. Annual or virtually annual monitoring of certain movements of goods in Sweden, and transport of everyday commodities to homes. Official statistics cannot achieve, for example, estimates of electricity consumption by the food retailers and estimates of environmental impacts in the institutional catering sector. Figures for household energy use for food preparation purposes are uncertain. Similarly, we need to know more about transport using light commercial vehicles and transport for distribution purposes. Better data is needed here to monitor environmental impacts in the future. Cooperation with several agencies producing statistics will be essential to produce statistics on the food supply chain. 18 fakta om maten och miljön

21 Consumption trends and environmental impacts in the food sector in year 2000 Each Swedish citizen consumed about 800 kg of food and drink in Food consumption is heavily dependent on imports. A rough estimate based on trade statistics suggests that almost 40 per cent of what the Swedish citizens eat may be imported. Moreover, food imports have increased markedly since Sweden joined the European Union. It is estimated that approximately half the whole weight of products for which consumption statistics are based on foreign trade statistics seem to be Swedish-produced and half imported. Just over 80 per cent of imported foodstuffs come from Europe. But a sizeable proportion of the products produced in Sweden or in Europe are made from raw materials imported from other parts of the world. Our estimates of environmental impacts in the food supply chain in 2000 indicate energy consumption of approximately 30 TWh and carbon dioxide emissions of just over 4 million tonnes. These figures only include energy consumption and emissions in Sweden, since we have only used Swedish statistics. It is not possible to present an overall picture of the environmental impacts caused by imported foodstuffs, although these are probably considerable. A description of this kind should include transport, processing, storage and primary production. The relative contributions in the Swedish part of the food supply chain differ between energy and carbon dioxide emissions. Domestic consumers account for 29 per cent of total energy use, but only account for seven per cent of total carbon dioxide emissions. This is due to the low emissions from Swedish energy generation and the assumptions we have made. The opposite applies to transport, where the contribution to total energy use is 18 per cent but that to total emissions 36 per cent. Agriculture accounts for 31 per cent of emissions and industry for 22 per cent. There are no statistics illustrating the significance of institutional households. Those statistics should be obtained in cooperation with the sector and the relevant authorities. fakta om maten och miljön 19

22 Figure 2. Breakdown of energy use and carbon dioxide emissions in the Swedish part of the food supply chain in % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Households Transport Trade Industry Agriculture TWh CO 2 The Figure is based on data in Table 3. Environmental impacts of individual foodstuffs An overview of a number of environmental analyses in which individual foodstuffs have been monitored throughout all or part of their life-cycle has been produced. The overview shows that many foods, of which quantities consumed are already large and growing, are not covered at all by environmental studies. These include foods with little nutritional value, such as sweets, soft drinks and ice cream. But they also include fruit, which we eat more of and which is largely imported. Since food consumption is becoming increasingly global, a knowledge and information problem may arise unless food importers assume responsibility for improving information and knowledge to a greater extent than at present. Existing studies can be used to analyse some areas that have interested a number of analysts, but where it is as yet difficult to draw any general conclusions. One example is studies of food (bread and milk) from various production systems, large-scale with extensive distribution systems, or smallscale and local. The results show that local systems are not always optimal, but nor is there anything to suggest that large-scale systems have any vital 20 fakta om maten och miljön

23 environmental advantages over small-scale ones. Another example where it is hard to generalise on the basis of existing studies is the question of whether home-cooked food is better than ready meals from an environmental viewpoint. A number of general conclusions can be drawn from existing studies. Among other things, the analyses of meat unequivocally show that the greatest environmental impact arises at the primary production stage, comprising feed cultivation, feed transport and rearing. The same applies to cheese. One consequence for trade and industry is that it is important to set requirements at early stages of the food supply chain for these products in particular. The consumer phase, including storage and preparation, may have a major impact on the total energy used to produce food not of animal origin. It is immaterial in terms of potential contributions to acidification, eutrophication and nitrogen saturation, however. There, agriculture often accounts for most of the impact instead, regardless of food category. For some foods, packaging may account for considerable energy consumption. Examples of this include lettuce, puréed carrot and tomato ketchup. However, we already know that packaging does not add greatly to energy consumption in the context of the entire food supply chain. For some products, the environmental impact at the industrial stage accounts for much of their total environmental impact. Examples include processed foods of largely vegetable origin, such as tomato ketchup, puréed carrot and bread. From this it may be inferred that many of the product categories that have not been analysed enough (sweets, ice cream, soft drinks and snacks) account for a significant portion of the environmental impact at the industrial stage. It is desirable for industry to have some of these products analysed in order to test this hypothesis. The retail food trade needs better data to estimate losses. This applies particularly to fresh food prepared in-store, where unsold products are not returned. Studies have shown that changes in diet can achieve major changes in resource utilisation. Food retailers can help here by informing consumers as well as the agencies involved in producing information for consumers. Conclusions One conclusion from the study is that with a little effort it is possible to produce useful statistics on the Swedish part of the food supply chain by combifakta om maten och miljön 21

1 Tema: Livsmedelskonsumtion

1 Tema: Livsmedelskonsumtion 1 Tema: Livsmedelskonsumtion 1 Tema: Livsmedelskonsumtion 43 Det finns ett stort allmänintresse av statistik om den svenska livsmedelskonsumtionen. Här presenteras hur konsumtionen av livsmedel i Sverige

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

17 Konsumtion av livsmedel 223

17 Konsumtion av livsmedel 223 17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 223 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m. 2013

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m. 2013 Statistikenheten 20141216 1(12) Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m. 2013 JO1301 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 277 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll 17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 295 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning Björn Frostell Docent Industriell ekologi KTH/Ecoloop Susanna Toller Tekn Dr, KTH/Ecoloop Två projekt som genomförts på uppdrag av

Läs mer

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2005:4 Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2003 Consumption of food and nutritive values, data up to 2003 Sammanfattning

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Uppdatering av rapporten Vad kostar hållbara matvanor?

Uppdatering av rapporten Vad kostar hållbara matvanor? REGERINGSUPPDRAG DNR VERK 2008/404 Uppdatering av rapporten Vad kostar hållbara matvanor? Redovisning av regeringsuppdrag, 31 mars 2009 www.fhi.se UPPDATERING AV RAPPORTEN "VAD KOSTAR HÅLLBARA MATVANOR?"

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA

FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR OCH DESIGN OM KONSUMENTEN FICK BESTÄMMA JON HAAG VD, NINE AB NINE JOBBAR MED HELHETEN AV VARUMÄRKESUTVECKLING OFFERING PARTNERSHIP OR PROCESS SUPPORT Visuailizing future concepts

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050 Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa

Läs mer

EXPLORE FOOD EN GUIDE TILL ÖVER 100 AV STOCKHOLMS BÄSTA RESTAURANGER

EXPLORE FOOD EN GUIDE TILL ÖVER 100 AV STOCKHOLMS BÄSTA RESTAURANGER EXPLORE FOOD EN GUIDE TILL ÖVER 100 AV STOCKHOLMS BÄSTA RESTAURANGER Restaurang Jonas Restaurant Jonas is a luxury restaurant in Stockholm, run by award winning chef Jonas Lundgren. Here we offer longer

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Vad kostar hållbara matvanor? Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över 2:A REVIDERADE UPPLAGAN

Vad kostar hållbara matvanor? Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över 2:A REVIDERADE UPPLAGAN Vad kostar hållbara matvanor? Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över 2:A REVIDERADE UPPLAGAN Vad kostar hållbara matvanor? Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över 2:a REVIDERADE UPPLAGAN STATENS

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Klimatpåverkan från 8 skolmåltider inklusive alternativ rätt där vissa råvaror bytts ut Lathund för aktiva råvaruval ur klimatsynpunkt

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Mat, mat, mat? En fråga för WFD! SAMMANFATTNING AV FÖRELÄSNING I GÖTEBORG UTBILDNINGSDAGAR FÖR SKOLMÅLTIDSPERSONAL OCH PEDAGOGER Arrangör: Skolmatsakademin Endast text, bildmaterialet är borttaget. Helene.Wahlander@ped.gu.se Tel 031-786

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson, Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing

Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing Retail Academics/ Research Institute o Origin from Center for Retailing - Retail Management Center at the Stockholm School of Economics o Specialized in Research & Tests in real store environment o Sweden,

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R

Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Rapport nummer 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Skolverkets rapport nr 168 Högskoleverkets rapportserie 1999:7 R Sammanfattning: Rapporten redovisar en kartläggning av avnämarna av gymnasieskolan

Läs mer

Klimatpåverkan från skolmåltider

Klimatpåverkan från skolmåltider Klimatsmarta måltider Klimatpåverkan från skolmåltider Livsmedelskedjans klimatgasutsläpp har beräknats stå för ca 5 % av de totala klimatgasutsläppen i Sverige, vilket gör vår livsmedelsförsörjning till

Läs mer

Jakten på den goda hälsan om barn och ungdomars hälsa

Jakten på den goda hälsan om barn och ungdomars hälsa Jakten på den goda hälsan om barn och ungdomars hälsa Har hälsodebatten påverkat konsumtionen? Konsumentföreningen Stockholm, Hotel Rival 16 mars 2005 ACNielsen > Finns i mer än 110 länder över hela världen

Läs mer

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG Transporter och handel med utsläppsrättigheter Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG 1 Drivmedel och koldioxid Alla fossila bränslen ger CO 2 -utsläpp vid förbränning 1 l bensin 2.3

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll

Restauranger, pizzerior, gatukök och andra storhushåll Sida: 1(5) Miljö Livsmedelsföretagare i Aneby kommun Handläggare Torbjörn Aronsson Tfn. 0380-46 191 E-post tillsynsnamnden@aneby.se Underlag för beslut om årlig kontrollavgift för livsmedelsanläggningar

Läs mer

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 2014-04-24

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 2014-04-24 Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 1 2 Vad menar vi med en golden weld? Typically pressure testing is used to ensure

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

PROFINET MELLAN EL6631 OCH EK9300

PROFINET MELLAN EL6631 OCH EK9300 PROFINET MELLAN EL6631 OCH EK9300 Installation och beskrivningsfil Exemplet visar igångkörning av profinet mellan Beckhoff-master och Beckhoff-kopplare för EL-terminaler. Med ny hårdvara är det viktigt

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Service Design Network Sweden

Service Design Network Sweden Service Design Network Sweden Launch workshop summary www.servicedesignsweden.com MEMBERS WORKSHOP 27 March 16:00 18:00 Purpose, idea and vision of Service Design Sweden (20mins) Short presentation of

Läs mer

TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013

TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013 TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013 TRAVEL INDUSTRY EXPECTANCY INDEX January 2012 - Nordic Introduction Travel Industry Expectancy Index is an independent temperature gauge on Nordic travel companies

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

Innehåll. Page 2 of 12

Innehåll. Page 2 of 12 ENTREPRENAD LIVE Innehåll Företagspresentation... 3 Dagens Husmanskost... 4 Smörgåsar... 5 Kaffe & Fralla... 6 Fika... 7 Mingeltilltugg... 8 Charkplanka... 9 Ostbricka... 10 Publik Servering... 11 Environmental

Läs mer

Livsmedelsföretagens hållbarhetsarbete MARIE SÖDERQVIST VD LIVSMEDELSFÖRETAGEN

Livsmedelsföretagens hållbarhetsarbete MARIE SÖDERQVIST VD LIVSMEDELSFÖRETAGEN Livsmedelsföretagens hållbarhetsarbete MARIE SÖDERQVIST VD LIVSMEDELSFÖRETAGEN VILKA ÄR VI? Livsmedelsföretagen är branschoch arbetsgivarorganisationen för livsmedelsföretag i Sverige. 850 medlemsföretag

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

Selling Your Craft Beers in Sweden Through the Systembolaget

Selling Your Craft Beers in Sweden Through the Systembolaget Selling Your Craft Beers in Sweden Through the Systembolaget Kortare textstycke April 9th 2014 1 Agenda Who we are How we work How to sell to the Systembolaget Sales development 2 Sidfottext datum och

Läs mer

444444-4444 DFO/FU. Försäljningsstatistik TESTNAMN4. Undersökningens namn TESTORT4

444444-4444 DFO/FU. Försäljningsstatistik TESTNAMN4. Undersökningens namn TESTORT4 Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt SCB:s föreskrifter (SCB-FS XXXX:XX). Uppgifter som lämnats till SCB skyddas enligt 9 kap 4 sekretesslagen (SFS 1980:100).

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster

Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster Elasticitetsberäkningar för perioden 1960 2006 De svenska konsumenterna har blivit mer känsliga för prisförändringar under de senaste årtiondena

Läs mer

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet

Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Nyheter för dig med livsmedelsverksamhet Ny metod för riskklassning av livsmedelsverksamheter 2012 1 av 6 Från och med 2012 börjar vi tillämpa Livsmedelsverkets nya vägledning för riskklassning. Det kan

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning

Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning Miljönämnden Blankett 2010-05-07 Sida 1(6) Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004, om livsmedelshygien, kapitel

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010-2012

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010-2012 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel - Värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till drygt 58 miljarder SEK. Motsvarande siffra för importen var drygt 102 miljarder

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer