Magasinet Moskva Våren/Sommaren 2013

Transkript

1 Magasinet Moskva Våren/Sommaren

2 Banque Carnegie Luxembourg Vision och tradition Att bli kund i Banque Carnegie är att välja en exklusiv, oberoende privat bank med få kunder per portföljförvaltare. Banque Carnegie kombinerar den lilla bankens närhet till kunden och de korta beslutsvägarna med Carnegie gruppens stora resurser vad gäller analys och värde pappers handel, främst på de nordiska marknaderna. Besök gärna vår hemsida och informera Dig om Banque Carnegies privatbankstjänster. Kontakta Anders Lindbergh ( ), så berättar vi mera. Banque Carnegie Luxembourg S.A. 5, place de la Gare PO Box 1141 L-1011 Luxembourg Tel

3 SWEAmagasinet Moskva Nummer 9 Ansvarig utgivare Cecilia Wettstam ordfsweamoskva@gmail.com Redaktör & Layout Louise Rybring redsweamoskva@gmail.com 20 Min morgonpromenad 40 Granntanter Annonsansvarig Anna Gustafson Bril sponsorsweamoskva@gmail.com Medverkande Madeleine Brink Karin Gullberg Anna Gustafson Bril Gunvor Lindberg Johanna Melén Thomas Strömwall Hans Tardell Cecilia Wettstam Annonspriser 1/1-baksida 4500 SEK 1/1-sida 3600 SEK 1/2-sida 1800 SEK 1/4-sida 900 SEK Websida och Blogg Innehåll Alltid i magasinet 4 Swea info 4-5 Sweas styrelse 5 Ordförande har ordet 6 Krönikan Sweor som flyttar Gunvor i Shanghai 41 Aktivitetssidan Blandat 10 Ung och student i Moskva Min morgonpromenad Sverigestipendiaterna Vårshow på SSIM Fyra dagar i Tokyo 38 Recept SWEA Moskva i Japan Intervjuer 8-9 Veronika Bard Bringéus Ny ambassadör Karin TeliaSonera Mikael Johansson Business Sweden Tomas Hallberg SymbioCity Hans Tardell Scania Rus Jonas Grip Tryckeri Yusma, yusma.ru Upplaga 1000 ex. Omslagsfoto Dacha II -- Zhukovka av Henrietta Challinor, brittisk fotograf som sedan flera år bor i Moskva. STORT TACK TIll VÅRA ANNONSÖRER! Redaktörsrader Ännu ett nummer av ett fullspäckat SWEA Magasin. Den här gången har vi verkligen fått ihop ett nummer med massor av spännande intervjuer med intressanta personer som bor och jobbar här i Moskva. Vi har också fått två bidrag från Svenska skolan och så en fantastisk krönika av Johanna Melén. Vi på redaktionen har haft en liten diskussion om stavning av ryska ord på svenska. Jag har inte reagerat nämnvärt på det tidigare, men det var nog när jag läste Sotji första gången som jag reagerade. Nu ser jag det överallt i svenska tidningar, den konstiga svenska stavningen - till exempel namnet Masha-Masja eller dacha-datja. För svenskar som sällan ser den engelska stavningen är väl antagligen den svenska stavningen mest naturlig, men vi bestämde oss för att använda den engelska stavningen av dacha och Sochi eftersom det på något sätt känns mest naturligt för oss. Tack till alla som är med och skriver och fotar och kommer med idéer till artiklar!! Det blir mycket roligare när man är många. Louise Rybring 3

4 för mer info SWEA Moskva grundades 2005 av Ulla-Stina Ardevall och har idag ca 80 medlemmar. Det är ett nätverk för svensk/skandinavisktalande kvinnor i Moskva. Vi träffas regelbundet på olika evenemang där vi lär känna varandra och upptäcker den ryska huvudstaden tillsammans. Varje månad ordnar vi morgon- och kvällsträffar hos varandra eller ute på stan där vi umgås och byter erfarenheter av livet i Ryssland. Dessutom har vi ofta andra aktiviteter såsom kvällsföredrag med intressanta ämnen, restaurangbesök, museibesök, banja eller vinprovning. Om Du är nyinflyttad har vi en Fadderverksamhet, där du kan få stöd och råd med allt som rör Moskva och också hjälp med språket. faddersweamoskva@gmail.com Det är jätteenkelt att bli medlem! Klicka på Medlemskap på vår hemsida. Fyll i det elektroniska formuläret under Bli medlem här! och vips är du med på utskick och får information om alla roliga aktiviteter! Infromation om hur du betalar medlemsavgiften kommer via mail. Öppna Förskolan, i regi av Katerina Cronstedt, är mycket populär och extra roligt är samarbetet med SSIM, Svenska Skolan i Moskva där vi var tredje torsdag håller till. De övriga torsdagarna träffas man på Katerina Hotel. Mellan är det Öppen förskola för små barn (0-3 år) och föräldrar. Läs mer på deras blogg: swenur.blogspot.com Kontakta Katerina Cronstedt för mer information: cronstedt@katerinahotels.com SWEA Moskva har sedan 2010 ett eget stipendium Sverigestipendiet som delas ut till en ryska som studerar svenska språket eller på annat sätt har stort intresse i och arbetar för Sverige. Följ oss på vår blogg, som startades hösten Bloggen har sedan dess haft sidvisningar och numera mellan /dag från hela världen. Anna Gustafson Bril skriver om Moskva och rysslandsrelaterande ämnen, men där finns även bilder från våra aktiviteter. Välkomna att kika in!! FÖLJ OSS PÅ sweamoskva.blogspot.com Bli vän med oss på Facebook - SWEA Moskva. Här kan även Swea-medlemmar lägga upp egna tips! SWEA Moskvas Styrelse 2013 ordförande Cecilia Wettstam År i Moskva: vi kom i augusti 2011 Intressen: Språk, träna och golf, skidåkning, resa och läsa. Familj: Man och två barn ordfsweamoskva@gmail.com vice ordförande Annika NIlsson År i Moskva: snart 8 år Intressen: Konst, kultur, resor, mitt lärarjobb, mina hem och min familj. Familj: Man, dotter och bonusson viceordfsweamoskva@gmail.com sekreterare Anna Karin Famm År i Moskva: 4 år Intressen: Resor och golf. Familj: Man och två söner sekrsweamoskva@gmail.com Kassör Gitte Ankjer Jensen År i Moskva: 3 år Intressen: Kultur, resor, böcker, motion och matlagning och så klart familjen och vår hund. Familj: Man och två barn kassorsweamoskva@gmail.com medlemsansvarig Birgitta Ljungqvist År i Moskva: 2 år, men ej på heltid. Intressen: Träna, läsa, resa, god mat och dryck, släkt och vänner. Familj: Man och barn medlemmarsweamoskva@gmail.com

5 Ordförande har ordet Vår nya Välkommen till ännu ett nummer med intressant läsning! Du kan bl a läsa en intervju med vår nya ambassadör, första kvinnan på denna post i Moskva i modern tid. Om du inte redan vet så kan du lära dig vad SymbioCity handlar om och vad Business Sweden gör för något. Ute börjar det likna vår men det finns fortfarande mycket snö som ska smälta - den är dock säkert borta när ni läser det här! Inom SWEA Moskva har vi betat av en rad aktiviteter såsom årsmöte med Camilla Thulin och Karina Ericsson Wärn som föreläsare, middagar på trevliga restauranger, påskfika, luncher och resan till Tokyo, där 13 Moskva-Sweor deltog! Längre fram blir det åter besök i H&Ms showroom för att titta på höstkollektionen. Som ni kanske vet är SWEA uppdelat i sju regioner över världen, vår regions lokala avdelningar är, förutom Moskva, bl a Stockholm, Aten, Dubai, Istanbul, Warszawa, Wien, m fl. Vår regionstyrelse har regelbundet möten via webben, vilket ger en möjlighet att utbyta erfarenheter när det gäller t ex att arrangera aktiviteter och man får också nya kontakter, som kanske kan leda till besök hos varandra längre fram! Jag deltog hösten 2012 i regionmötet i Wien och det var först då jag insåg vilket globalt nätverk SWEA verkligen är! Vi är ca medlemmar över hela världen i över 30 lokalavdelningar med kvinnor i alla åldrar som har bott i alla möjliga länder. Att ingå i detta nätverk är verkligen fantastiskt! En möjlighet att dra nytta av detta globala nätverk är att deltaga i SWEAs världsmöte i Bologna 3-6 oktober i år. Jag rekommenderar er verkligen att åka dit! Du hittar mer information på I SWEA Moskvas program finns också många spännande aktviteter framöver. Håll utkik i veckomailen och på swea.org/ moskva under Program för att hålla dig uppdaterad. Boka redan nu in torsdag 26 september! Den kvällen kommer Gillis Herlitz och föreläser för oss. Gillis är antropolog och etnolog med omfattande praktisk erfarenhet från många kulturer runt om i världen. Han föreläser bl a om kommunikation över kulturgränser och är något av en expert på mänskliga relationer och beteenden. Hans reflektioner är träffsäkra, roliga och målande. Ett stort tack till alla som bidragit med texter eller ställt upp på intervju, våra annonsörer och tack Louise för det stora jobb du lägger ner för att få ihop alla delar av tidningen till ett nytt, fint nummer! Jag önskar er alla en riktigt skön sommar! Cecilia aktivitetsansvarig (kvällar) Linda Hoff År i Moskva: drygt 1 år Intressen: Resa, gärna något varmt ställe eller spännande storstad. God mat och vin tillsammans med fina vänner. Familj: Man programsweamoskva@gmail.com fadderansvarig Ruta Jyde År i Moskva: 4 år Intressen: Familjen, jobbet, att resa och konst. Familj: Man och två barn faddersweamoskva@gmail.com redaktör Louise Rybring År i Moskva: 4,5 år Intressen: Träna, läsa, resa, åka skidor, familj och vänner. Familj: Man och tre barn redsweamoskva@gmail.com sponsoransvarig Laura Nordlund År i Moskva: kom i augusti 2012 Intressen: Jobbar som översättare i eget bolag. På fritden gärna tennis, trädgård, promenader och skidåkning. Familj: Man och tre barn sponsorsweamoskva@gmail.com

6 swea krönika Sovjet nostalgi Fotograf: Johan Sjödahl Varje nyårsafton försöker jag precis som många ryssar titta på filmen Ironija Sudby Ödets ironi eller S ljegkim parom! Basta lugnt! En hisnande sovjetisk förväxlingskomedi om Zjenja som inleder nyårsfirandet i bastun med Pavlik, Sasjka och Misjka, som efter det vodkablöta bastubadet av misstag hamnar på ett plan till Leningrad och som väl framme rumlar in i en taxi för att åka hem till Tredje byggargatan 25, lägenhet 12. Enda felet är att det här är Leningrad och inte Moskva där Zjenja egentligen bor och där det också finns en Tredje byggargatan 25 med en lägenhet nummer 12 eftersom allt i Sovjetunionen var av samma slag och likadant. Nu slutar det ändå lyckligt för den där olycksaliga nyårskvällen finner Zjenja kärleken i tvillinglägenheten i Leningrad. Filmen hade premiär 1976 och snart hade 250 miljoner Sovjetmedborgare sett den och älskat den. De kände så väl igen sig! Jag brukar tänka på Zjenja och på Tredje byggargatan 25 när jag reser runt i det före detta Sovjet. För var man än kommer finns där Leningator och Karl Marxprospekt, Dzjerzjinskijtorg och Arbetargator, Tredje internationalengator och Första majprospekt, Komsomoltorg och Traktorgator i all oändlighet. Hela Ryssland är som ett ofantligt upplevelsemuseum över sin 70-åriga Sovjethistoria som byggde på den kollektivistiska, socialistiska idén. Det är naturligtvis stor skillnad beroende på var någonstans i det tidigare jätteimperiet man befinner sig. I Georgien till exempel är det sovjetiska med nit och flit borttvättat och i Tbilisi kan man i stället åka längs George Bush avenyn eller flanera vid Frihetstorget, förr uppkallat efter Lenin. Fast även i det västsinnade Georgien finns en del minnesmärken kvar. I Tbilisi ståtar ännu den betongtunga inte så vackra men futuristiskt utmanande Sovjetarkitekturen. Till de mer anslående exemplen hör dåtidens Motorvägsministerium, i dag huvudkontor för Bank of Georgia. Ibland har jag tänkt att vid nästa resa till någon ny rysk stad ska jag bara sätta mig i en taxi och be att bli körd till Leningatan 25 bara för att se var jag 6 hamnar eller bli omåttligt förvånad om den adressen skulle saknas i just den staden. Det är lätt att bli Sovjetfascinerad och kommunistsymbolvurmande när man aldrig någonsin behövt leva i Sovjetunionen. Så därför letar jag ständigt efter nya rymdinspirerade porslinsfigurer, arbetardockor eller stjärnprydda julgransprydnader. Då tänker jag ibland på vad min vän Olga berättade när vi var nyblivna rumskamrater på studenthemmet i Sankt Petersburg. Hur allting i hennes barndom såg så likartat ut och hur alla gick klädda i samma slags kläder. Olga lärde sig att sy kläder själv för att i alla fall något litet skilja sig från mängden. Jag tycker ändå det är bra att allt inte är bortbytt, att Ryssland fortsätter att påminna om den historia som så länge format och fortfarande finns närvarande i det ryska medvetandet och livet. Vad jag är lite mer skeptisk till är försöken att återskapa den historia som för så många betydde förtryck, ofrihet och tilltvingad likriktning. I Volgograd funderar man till exempel på om staden ändå inte ska få tillbaka sitt gamla namn Stalingrad, president Vladimir Putin har bestämt att återinföra det gamla hederliga begreppet Arbetets hjälte och paraderna på Röda torget blir ambitiösare för varje år. Det händer ganska ofta att jag träffar ryssar eller andra tidigare Sovjetmedborgare som med glädje och saknad ser tillbaka på tiden då de levde i Sovjetunionen. Inte kanske för att livet var så särskilt mycket glansigare då men för att det var mer rättvist. Men jag vet också många ryssar som mår illa av bara tanken på första majparader och partiböcker och för vilka det är omöjligt att förstå hur jag kan älska julgransprydnader i form av små blänkande rosa kosmonauter. Fotograf: Johan Sjödahl Fast de flesta jag känner tycker ändå om att nostalgifrossa i filmen Ödets ironi om den blöta nyårsafton då Zjenja hamnar på Tredje byggargatan 25 i Leningrad i stället för hemma i Moskva. För ibland passar verkligheten bättre på tv än i det riktiga livet. Johanna Melén Sveriges Radios korrespondent i Moskva

7 Katerina Cronstedt SWEA medlem Managing Director Katerina Hotels Bo hos oss i Moskva! Hotell Katerina City från 3 500* rub/natt centrala Moskva, m.paveletskaya Hotell Katerina Park södra Moskva, m.prazhskaya från 2 500* rub/natt Boka till exklusiva SWEA priser*! *Gäller i mån av tillgång. Bokning: +7 (495) reservations@katerinahotels.com w w w. k a t e r i n a h o t e l s. c o m 100% non-smoking

8 Välkommen Veronika I oktober 2012 kom Veronika Bard Bringéus till Moskva för att som första kvinna i modern tid bli Sveriges ambassadör i Ryssland. En viktig post med ansvar för de svenska relationerna till Ryssland och som chef för en av de största svenska ambassaderna i utlandet med avseende på antalet anställda. Cecilia Wettstam och Anna Gustafson Bril träffade Veronika för en pratstund på ambassaden en eftermiddag i april. text: Anna Gustafson Bril & Cecilia Wettstam Foto: Anna Gustafson Bril Den 24 januari 2013 ackrediterades du tillsammans med 18 andra nationers representanter till Sveriges ambassadör av Vladimir Putin i Kreml. På bilder från detta tillfälle ser Putin på dig med en viss förtjusning i blicken. Tror du att det faktum att du är kvinna spelade roll vid utnämningen av dig och tror du det kommer att vara till en fördel eller nackdel i dina framtida kontakter med den ryska ledningen? När jag för första gången träffade Vladimir Putin fokuserade jag på de, historiskt sett, goda svensk-ryska grannrelationerna. Ett exempel som jag nämnde är att Sverige i rysk statistik listas som det tredje största investeringslandet i Ryssland, därför lyfte jag också fram ambassadens investeringssatsning, Sweden Russia Business Forum, som vi arrangerar i augusti. Jag tror det snarare var dessa fakta som fick Putin att se leende ut. Han gav mig dessutom komplimanger för min folkdräkt från skånska Albo härad som jag bar vid mötet i Kreml. Jag tror inte det är en nackdel att vara kvinna i min position i Ryssland. Det gör att man sticker ut på ett postitivt sätt. Att det bör finnas fler kvinnliga ambassadörer är också en policy för regeringen. På vilket spåk konverserade ni? Vi talade ryska. Jag har en bas i ryska språket, som jag studerade under gym- 8 nasietiden. Nu tar jag lektioner en gång i veckan för att förbättra mina kunskaper. Veronika kommer närmast från OSSE, Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa, där hon varit Sveriges ambassadör. OSSE bildades 1975 under kalla kriget som en sorts dialog mellan väst och öst för rustningskontroll, konfliktlösning och mänskliga rättigheter med representanter från de numera 57 deltagarländerna, däribland Ryssland. Dessförinnan har hon hunnit med att vara minister vid den svenska ambassaden i Wien, arbetat i stats/rådsberedningen som utrikespolitisk rådgivare, varit pressattaché i Bonn. Och arbetat i Moskva som förstesekreterare med ansvar för handelsfrämjande Veronika är utbildad statsvetare och har även en tolkutbildning i tyska i bagaget. H u r g å r u t n ä m n i n g e n a v e n a mbassadör till? Det är ett transparent tillvägagångssätt på alla nivåer. På höstarna utlyses tjänster vid de olika ambassaderna. Jag sökte positionen som svensk ambassadör i Ryssland i september Är det en politiskt tillsatt tjänst? I Sverige utses tjänstemän i utrikesförvaltningen, det vill säga diplomater med några få undantag på basis av meriter och erfarenhet inte utifrån partitillhörighet. Din vackra skånska folkdräkt får oss givetvis att undra om du ursprungligen kommer från Skåne. Kan du berätta lite om din upp-växt? Jag är född i Sollefteå, dit min far flyttade från Östergötland med min mor, som var, det man idag skulle kalla, ekonomisk flykting från Tyskland När jag var 12 år flyttade vi till Fagersta i Västmanland där jag tog studenten. Det var en mycket bra uppväxt med fin natur i omgivningarna och Norrby amatörteater som var ett vattenhål. Min mamma var hemmafru, men brukade vikariera i tyska i skolan och leda tyskkurser i bildningsförbund. Min pappa var även han lärare. Ditt senaste arbete som ambassadör i OSSE handlade om att lösa konflikter och att arbeta för mänskliga rättigheter. Är det en prioritet för dig att arbeta för ökade mänskliga rättigheter i Ryssland? Dessa frågor är sedan länge en prioritet för Sverige och mänskliga rättigheter är en förutsättning för fred, konfliktlösning och utveckling. Som medlemsland och deltagarstat i FN och OSSE åtar man sig att följa regelverk och rekommendationer, låt vara att inte alla är juridiskt bindande. Ryssland är ett av medlemsländerna som åtagit sig att verka för dessa rekommendationer. Att främja mänskliga rättigheter och ökad rättsstatlighet är därför

9 en naturlig del av arbetet i den politiska dialogen samt i handels- och kulturutbytet mellan Ryssland och Sverige. Den svenska ambassaden har kontakt med både den ryska ledningen och oppositionen. Är kontakten med oppositionen en verksamhet som ni kommer att fortsätta med? Kontakt med både ledningen i Ryssland samt oppositionen är en del av vårt arbete. Företrädare för den ryska ledningen är dock inte alltid lika lätttillgänglig som man skulle önska. Hur ser din agenda ut för 2013? Det har varit väldigt fullt upp de första sex månaderna. Ambassadens verksamhet spänner över ett vitt fält. Här finns mycket att göra och det finns stora förväntningar både hemma och här i Ryssland. Närmast i tiden kommer jag att öppna svenska språkdagar på RGGU, det ryska statliga humanistiska universitetet och hålla föredrag på svensk-ryska handelskammaren i Stockholm. Jag ska leda en främjardelegation med svenska företag till Vladivostok i maj. Den augusti i år arrangerar ambassaden ett främjar- och investeringsseminarium, Sweden Russia Business Forum som fokuserar på att introducera svenska företag till Ryssland. Hur blir det med kontakten med utlandssvenskarna i Moskva? I Moskva har ambassaden mycket kontakt med utlandssvenskarna på ett vardagsnära sätt. Kanske tyr man sig till varandra mer här än på andra ställen. Vi har många kontaktytor i Moskva. Förutom professionella kontakter med svenska företag, forskare, lektorer och så vidare så ordnar vi gemensamt lucia- och valborgsfirande och bistår i konsulära frågor. Vad är dina intryck av Moskva och Ryssland sedan du kom hit? Något särskilt som har förvånat dig? En sak som glädjer mig är hur sprudlande Moskva har blivit sedan jag var här sist. Stadens utveckling - förutom trafikköerna - blev en positiv överraskning. Jag har alltid tyckt att Moskva har en sorts bufflig charm som fått ett tillskott med alla trevliga restauranger, kaféer och härliga gallerier. Eftersom jag nollställde mig och skruvade ned mina förväntningar inför ankomsten har jag på det hela taget blivit angenämt överraskad. Vilka är dina starkaste, sidor professionellt sett? Jag är bra på att stimulera mina med-arbetare och är en positiv person i grunden. Hur ofta har du möjlighet att åka hem och var är hem för dig? Jag är i Stockholm ungefär en gång i månaden i arbetet, men hem ligger i Skåne och mitt sommarnöje i Kivik. Det har varit familjens nav sedan länge. Hur ser din familjesituation ut? Jag är frånskild och har fyra barn och två swea intervju katter. Axel, som är äldst arbetar i Berlin, två andra söner arbetar och bor i Stockholm och min yngsta, min dotter, studerar på Handelshögskolan i Stockholm. Tror du att någon av dem kommer att välja diplomatyrket? Nej, de tycker det är för dåligt betalt i förhållande till arbetsinsatsen. Vad gör du på fritiden? Jag gillar att sporta och hålla mig i trim. Aerobics, längdskidor och löpning. Om du skulle tvingas välja ett nytt yrke vad skulle det i så fall vara? Jag skulle nog välja samma yrke, men ett alternativ vore läkaryrket. Det är också på sätt och vis kreativt eftersom man kan hjälpa människor. Veronika, om du skulle skriva en kontaktannons om dig själv, beskriv dig själv med fem ord! Optimistisk, tålmodig, tror alla om gott, gillar natur, sport och vänner. Vad gör dig riktigt arg? Människor som inte gör sitt allra bästa. Som fuskar och inte är ärliga. När var du senast riktigt lycklig? Nyligen när jag åkte skidor i Österrike. Eller vid havet i Hanöbukten. Har du något livsmotto? Allt blir bättre, även det riktigt dåliga. Tout s arrange meme male. 9

10 Ung och student i Moskva Cassandra Persson, 22 år från Tyresö utanför Stockholm, studerar ryska på heltid i Moskva sedan september Här ger hon sin syn på livet i Ryssland och varför hon valde just Moskva. text: Anna Gustafson Bril foto: Cassandra Persson Jag har alltid har varit intresserad av Ryssland och Östeuropa och ville lära mig ett språk till, som exempelvis inte var spanska eller franska. Jag studerar ryska på CIE MGU Lomonosova (Center for International Education). Innan dess stude-rade jag ryska på Stockholms Universitet i två år. Jag trivs bra här! Till en början var det svårt att vara ny och svensk i en stad som Moskva där mentaliteten skiljer sig oerhört mot Sverige, men med tiden så förstår man sig på staden bättre. Det bästa med att vara här är att det nästan varje dag händer något nytt. Det är ett högre tempo än i Sverige samt att det kulturella utbudet är så himla stort! Är det skillnad mellan ryska och svenska ungdomar? Vad jag har märkt är att ryssarna är mer målmedvetna, studerar och arbetar hårt för att uppnå sina mål och ofta har en djupare frågeställning kring livet. Många har en väldigt negativ inställning till Ryssland och vill så fort som möjligt flytta utomlands för att arbeta eller studera. I Sverige, kan jag tycka, är vi lite mindre målmedvetna och lite bortskämda när det gäller möjligheterna att studera. En annan sak jag har lagt märke till är att skillnaden mellan könen är väldigt tydlig här jämfört med Sverige. Det finns tydliga könsroller och förväntningar som man inte ser lika uttalat hemma. Modet är en sak man märker det på - det är väldigt könsstereotypt, det vill säga att kvinnor klär sig mer feminint och mer glamoröst än i Sverige, med korta kjolar och skyhöga klackar. Dock vill jag påstå att min generation bryter den trenden allt mer även här. När det gäller förväntningarna på respektive män och kvinnor är det, för mig, som att gå tillbaka i tiden - män ska vara gentlemän och försörja familjen medan kvinnor ska sköta om barnen och hemmet. Något jag lärt mig här och som jag tycker känns viktig att ta med hem är att jag fått lära mig att konfronteras med människor och deras åsikter på ett rakt och tydligt sätt, vilket har gjort mig mindre känslig och konflikträdd. Dessutom har jag blivit mer målmedveten. Har du några favoritställen i Moskva? Min favoritbar är Kamchatka mitt emot TSUM - trevlig atmosfär och prisvärt. Klubb Rodnya vid Artplay spelar bra housemusik och har ett trevligt klientel. Kan också tipsa om Kafé Mart och mysiga Kvartira 44 om man är sugen på att äta ute. En härlig promenad tar man gärna i Park Gorkovo och längs med vattnet till Vorobyovy Gory. Tack Cassandra! CIE MGU Lomonosova (Center for International Education), Pivbar Kamchatka, Kutznetsky Most 7, , novikovgroup.ru Rodnya Studio, Nizhnaja Siromjatnicheska 5, , rodnyastudio.tumblr.com Kafe Mart, Petrovka Ul 25, , cafemart.ru Kvartira 44, Bol Nikitskaya 22/2, , kv44.ru 10

11 Mitt namn: Gabriela Mitt yrke: Läkare Min passion: Mina patienter Min rådgivare: Julius Baer, därför att de hjälper mig ställa de rätta diagnoserna för mina finanser. Den ledande Schweiziska Private Banking gruppen. Sedan Julius Baer fi nns närvarande på 40 platser världen över. I Moskva har vi vårt kontor på Brusov Pereulok 19, Moskva, Telefon Svensktalande personal kan kontaktas på nordicteam@juliusbaer.com

12 Möte med en svensk kvinnlig chef i Moskva Jag träffade Karin Almqvist Liwendahl, VD TeliaSonera, på hennes arbetsplats belägen i centrala Moskva (TeliaSonera International Carrier Russia), en fredag förmiddag i mitten på april Det blev ett möte mellan en Karin som mötte en annan Karin i ett berörande samtal om att leva och verka som kvinna och chef i Moskva, Ryssland. Samtalet snurrade kring min nyfikenhet på hur min namne Karin lyckats med att förena sin framgångsrika yrkeskarriär med sitt privatliv och hur den balansen är möjlig att uppnå samt hur hon ser på kvinnligt ledarskap i Ryssland. Under intervjuns gång visade det sig att vi dessutom var jämnåriga, två mammor och hårt arbetande yrkeskvinnor i början på de 50, vilket gjorde samtalet ännu mer intressant och levande. Text & Foto: Karin Gullberg tjänstledig landskapsarkitekt/översiktsplanarkitekt från arbetet i Sverige, medföljande till Ryssland och verksam på Svenska skolan. Bakgrund, utbildning, familj och karriär. Karin kommer ursprungligen från Blekinge, men hade redan fast jobb på Ericson i Stockholm innan hon startade sin utbildning till Civilekonom med internationell inriktning på Lunds Universitet med tyska som språkval. Efter examen 1987 återvände hon till Stockholm och Ericson fast besluten om att redan efter några år med svensk arbetserfarenhet ta språnget ut i världen för att arbeta internationellt. Livet ville lite annorlunda. Karin gifte sig med Lars och stannade kvar i Sverige inom Ericson för att arbeta inom ekonomi främst med fokus på koncernredovisning föddes dottern Annika. Året därpå erbjöds Karin tjänsten som IR chef för Ericson, vilket hon tackade ja till. Karin trivdes och verkade där i sex givande och mycket intressanta år fram till år Jobbet innebar många resor världen över 12 och det var samtidigt, mot slutet, en delvis turbulent tid inom företaget anställdes Karin som chef för Telias koncernfunktion - Business Control och i samband med fusionen mellan Telia och finska Sonera i början av 2003, identifierades bl.a. International Carrier som ett problem område inom koncernen. International Carrier är TeliaSonera koncernens internationella grossistverksamhet, som erbjuder andra operatörer och service providers möjlighet att skicka trafik (röst,data) i ett globalt fiber-optiskt, ca km långt, nät. Verksamheten finns idag i ett trettiotal länder. I början av 2000-talet fanns inom industrin förväntan på hög tillväxt inom carrier marknaden, vilket ledde till alltför snabb expansion och i början av 2003 hade denna del av TeliaSonera stora förluster. Detta ledde i sin tur till ett uppdrag från koncernledning att rekonstruera hela verksamheten. Från 2003 fram till 2011 verkade Karin som ekonomi-och finanschef för Telia- Sonera International Carrier. De första åren innebar arbete med att renodla företagets affär, krympa företagets alltför stora överrock och vända förlust till vinst, vilket med hårt arbete lyckades! Karin hade varit verksam inom TeliaSonera med bas i Sverige i 10 år när hon blev utsedd till VD med ansvar för TeliaSonera International Carriers verksamhet i Ryssland. Det är viktigt för utveckling och stabilitet av verksamheten att ha en chef som finns på plats och som lever och verkar i Moskva. Hennes man bor kvar och arbetar i Stockholm och dottern har precis avslutat sina gymnasiestudier med att läsa ett år i Nairobi. De första ett och ett halvt åren för Karin i sin nya befattning har mest inneburit arbete med att skapa struktur och ordning.

13 Etik och moral står i fokus både på kontoret i Moskva och inom hela koncernen. I Ryssland har man ett nät som sträcker sig från den finsk/ryska gränsen till St Petersburg och vidare till Moskva men kärnan i verksamheten är att kunna erbjuda internationell access i princip var som helst i världen. Hur är det att verka i Moskva som svensk kvinnlig VD och ansvarig för verksamheten? Kvinnligt ledarskap. Karin berättade att hon hade varit på Moskvakontoret många gånger i sin tidigare tjänstebefattning, men när hon kom in på sin första dag som chef tystnade alla på kontoret, man var ovan att möta henne i en ny roll. Hon har endast rysk personal. I Ryssland är den hierarkiska ordningen mycket viktig. Det går inte att komma fram till gemensamt tagna beslut genom fria öppna diskussioner som vi gör i Sverige, utan chefen är den som bestämmer och förväntas styra allt. Vid en diskussion gäller det att chefen är tydlig med vad diskussionen ska handla om och vad den ska leda fram till för beslut. Det gäller att vara tydlig, lugn och bestämd. Budskap från ledningen till de anställda måste vara tydligt och klart formulerat. Det är helt accepterat att vara kvinna och chef i Moskva så länge man samtidigt tar allt ansvar för familjen och hemmet. Kvinnans roll är dubbel i Ryssland. En kvinna ska ensam sköta barn, städning och matlagning. Karin berättar en lustig historia om att hon håller skenet uppe på kontoret och på frågan hur hennes man klarar sig säger hon att hon förbereder massor med matlådor till honom hemma i Stockholm innan hon reser tillbaka till sitt arbete som chef i Moskva. Jag orkar inte alltid förklara att en man 50+ kan klara sig själv. Kvinnans dag och mannens dag är viktiga att uppmärksamma som chef i Ryssland. Det ska firas med fest, mat och dryck, presenter, tal, blommor, dikter och lekar. Varje enskild person ska uppmärksammas. Chefen måste hålla tal och lyfta fram männens styrka som inger oss trygghet respektive kvinnornas skönhet och godhet. Det är väldigt olikt från hur vi ser på varandra som kollegor i Sverige! Vilka tydliga skillnader upplever du finns mellan Sverige och Ryssland inom arbetslivet? Karin beskriver att det ryska arbetslivet har en tydlig hierarkiskt och feodal uppbyggnad. Jag undrar vad hon menar. Hon förklarar att alla beslut tas av chefen och att alla accepterar vad chefen beslutar. Ingen argumenterar öppet eller ifrågasätter, men det diskuteras däremot friskt i det tysta när chefen inte hör. Den ryska personalen vill gärna utifrån sin ställning tänja på sina befogenheter och stretcha sitt livsrum. Det gäller att som chef vara mycket auktoritär och tydlig med vilka spelregler om gäller dvs. Vilka rättigheter och skyldigheter man själv har och vad man kräver och förväntar sig av sin personal. Gärna inleda instruktioner med Jag anser att...! Om något går fel är det chefens ansvar. Personalen vet plötsligt ingenting om varför det kan ha gått fel. De tar ett steg tillbaka, blir tysta med blanka ansikten. Jag håller med henne för det är även min uppfattning att det är så det går till ute i vardagen. Hur är ryssen att göra affärer med? Affärsrelationer. Karin menar att ju närmare ett avslut i en affär desto stramare och allvarsammare blir diskussionen. Du tillåts inte att le eller skoja för då har du delvis förlorat diskussionen och anses oseriös. Det finns idag inte heller i det ryska entreprenörskapet någon tanke på att försöka uppnå några win-win situationer som vi oftast strävar efter att uppnå inom den västerländska affärskulturen. I Ryssland finns det alltid en vinnare, vilket även medför att någon alltid måste förlora i en rysk affärsöverenskommelse. Karin menar att det är en viktig framgångsfaktor att ryssarna lär sig att ändra på den uppfattningen och ändra tänkesätt. För att nå framgång i framtiden måste ryssen lära sig att dela både på risker och vinst. Vad har du för motto och mål för ditt ledarskap? Karin ser lite frågande ut. Jag förtydligar frågan genom att berätta att jag hämtat mitt motto från musikens värld: Don t worry. Be happy! Heaven got a plan for you! Karin redogör för att hennes mål för sitt ledarskap är att utveckla sina medarbetare till att våga stå upp för sig själva och för sina kollegor och ge dem möjlighet att bli självständiga och beredda att ta eget ansvar, stå för det man tycker och ta konsekvenser för sina åsikter och handlingar. Hon vill skapa en stabil organisation. Hon lyfter fram vikten av att ha respekt för varandra oavsett om man är kvinna eller man. Hon vill även verka för att lyfta fram de som verkar på lägre nivåer inom organisationen och låta dem vara mer delaktiga i beslut som berör deras verksamhet. Hon lyfter som exempel fram att involvera chauffören i valet av ny företagsbil. Det är ju han som ska använda bilen som sitt arbetsverktyg. Detta visade sig vara ett swea intervju nytänkande på kontoret i Moskva och accepterades inte av alla! Varför ville du arbeta internationellt utanför Sveriges gränser? Utmaningen att få jobba internationellt lockade Karin redan från början. Internationellt arbete kräver mod att komma till snabba beslut. Karin har uppfattningen att det ofta är svårt i Sverige att sätta punkt i en diskussion. Det tar därför alltför lång tid att ta viktiga beslut, vilket kan leda till att en person med internationell yrkeserfarenhet kan få svårt att trivas med att arbeta i Sverige. Processerna tar för lång tid innan resultaten uppnås. Hur ser du på framtiden? Vad har du för planer? Karin svarar att livet kan ta sig många olika vägar, men hon vet att hon vill fortsätta med att arbeta internationellt. Hon skulle gärna vilja jobba mer med internationella relationer och kan även tänka sig att studera vidare. Hon skrattar till och säger skicka mig gärna ett erbjudande om att få jobba i något udda land. Jag skulle inte tveka att anta den utmaningen! Jag skulle gärna vilja arbeta med att få till stånd ekonomisk utveckling och kunna bidra till förändring och utveckling som hjälper utvecklingsländerna till större självständighet och minskad fattigdom. Hur har du lyckats med att hålla balansen i ditt liv mellan arbete och privatliv? Karin svarar: Det går inte alltid men jag försöker hålla god struktur och kommunikation, distans, respekt och genom att förenkla och ha goda rutiner och knep t.ex. ett anteckningsblock vid sängen för att kunna teckna ner nattliga funderingar samt att inte fylla livet med för många måsten! Tidvis har det varit svårt. När min dotter Annika var liten reste jag mycket och då försökte jag tillbringa så mycket tid jag bara kunde med henne och min man när jag väl var hemma i Sverige, men visst fanns det stunder när jag var så trött att jag nästan inte visste vad som var fram och bak. Vi pratar vidare en stund om detta och jag kan bara hålla med om och minnas med visst vemod hur jobbigt det även var för vår familj; för mig, min man och våra tre pojkar när han tidvis var mycket frånvarande under barnens uppväxt på grund av utlandsarbete. Det finns plus och minus med alla val vi gör under våra liv! Don t worry. Be happy (citat, Bob Marley) 13

14 Vad gör Business Sweden i Ryssland? Cecilia har pratat med Mikael Johansson på Business Sweden, f d Exportrådet, för att höra vad Business Sweden arbetar med och vilken hjälp man kan få när man gör eller vill göra affärer i Ryssland. Ända sedan Cecilia läste Internationell Ekonomi i Lund för länge sen, har hon tyckt att Exportrådet verkar så intressant och spännande och äntligen får hon möjlighet att lära sig lite mer om vad de gör! I samtalet med Mikael Johansson, chef för Business Sweden i Ryssland, förstår jag att han trivs med sitt arbete. Mikael har varit totalt 10 år i Ryssland och han tycker fortfarande att det är lika roligt. Han började på Exportrådet i St Petersburg, sen jobbade han i Sverige som ansvarig för Östeuropa i ett svenskt bolag och 2006 återkom han till Ryssland, denna gång till Moskva, för att jobba på IKEA/Mega började han på dåvarande Exportrådet, så det är nu två år sen. text Cecilia Wettstam Foto: Business Sweden Exportrådet har funnits i ca 40 år. Det började som ett joint venture mellan staten och näringslivet och så är organisationen fortfarande. De öppnade sitt första kontor i Ryssland 1994, i St Petersburg. Missionen har alltid varit att hjälpa svenska företag att växa internationellt. Varför namnbyte till Business Sweden? Första januari 2013 slogs Exportrådet ihop med Invest Sweden, som har jobbat med investeringsfrämjande åtgärder för att öka investeringar i Sverige. Invest Sweden fanns på en handfull marknader medan Exportrådet fanns i över 60 länder. Namnbytet till Business Sweden som nyligen genomförts beror alltså på denna sammanslagning. Namnet ska spegla hela verksamheten. I Ryssland har man hittills bara jobbat med export, och Invest Sweden har inte funnits 14 här. Business Sweden har nu knappt 20 anställda i Ryssland, varav 11 i Moskva och 8 i St Petersburg. Sedan slutet av 2012 finns också ett nytt kontor i Kazakstan, eftersom man ser detta land som en intressant marknad med affärspotential. Man har nyligen börjat jobba mer med Centralasien, Kaukasus och har eget kontor i Ukraina också, så de kan hjälpa även där. Business Sweden ska göra Sverige mer attraktivt att göra affärer med. Här i Ryssland är fokus fortfarande på exportfrämjande aktiviteter. Man hjälper svenska företag att etablera sig och utvecklas, svarar på löpande exportförfrågningar och gör konsultuppdrag. Business Sweden kan hjälpa till med beslutsunderlag, marknadsundersökningar, trender, konkurrenter, etc. En stor del av arbetet är att ge praktisk hjälp med bolagsregistrering, söka personal, leta kontors- och lagerlokaler det vill säga allt praktiskt vid uppstart eller vidareutveckling. Den mest efterfrågade hjälpen är hands on -hjälp med bolagsetablering, hitta personal och partners för mindre och medelstora företag. Förutom företag som håller på att etablera sig i Ryssland arbetar Business Sweden även med dotterbolag som redan finns här och vill växa. En annan tjänst är ett kontorshotell, som finns i samma hus som deras eget kontor i Moskva och även i Petersburg och Kiev. I kontorshotellet kan företag hyra in sig och där finns ofta runt sex till sju företag eller fler, t ex sådana som har representationskontor i Moskva och kanske bara en anställd, men även en del som har dotterbolag här.

15 Andra stora arbetsuppgift är exportfrämjande aktiviteter. Man kan anordna resor och företagsdelegationer till olika regioner i Ryssland där man har seminarier anpassade efter kunder och branscher, man kopplar ihop ryska och svenska företag inom samma bransch. Just nu förekommer det mycket arbete inom plattformen Symbio-city som handlar om miljöteknik, där Sverige ligger långt fram och kan bidra med stor kunskap. Svenska ambassaden och Business Sweden har ett nära samarbete när det gäller dessa områden. Jag var lite nyfiken på hur det kommer sig att vissa små och medelstora svenska företag vågar sig in på den ryska marknaden, för det finns ju många fördomar om ryssar och Ryssland. Mikael menar att många ser utvecklingsmöjligheter här och man söker sig aktivt hit för att man ser att den ryska marknaden inte är mättad utan hela tiden utvecklas. Man upptäcker också att det finns många ryska företag som är bra på engelska och har kunskap om import, vilket är positivt för mindre och medelstora svenska företag som vill exportera hit. Jag undrade om man kan få juridisk hjälp av Business Sweden och det kan man, när det gäller etableringsdelen, t ex i uppstartsfasen och att starta. Business Sweden har kontakter med jurister och håller ihop processen. Om det gäller mer komplexa frågor så använder de kontakter inom sitt professionella nätverk. Byråkrati i Ryssland Man hör ju ofta att det är så byråkratiskt i Ryssland och saker tar så lång tid, hur ser Mikael på det? Han menar att det finns olika typer av byråkrati. Produkter ska t ex certifieras, och om man gör ett bra förarbete så går det normalt sätt bra och det kan ta några månader att få en produkt certifierad. A och O är bra förberedelser och göra det som måste göras. Sen finns det vissa branscher där det kan ta längre tid. Men Mikael tycker att det är många andra länder som har mycket byråkrati fast vi kanske inte pratar om det så mycket, även i Sverige kan vissa saker upplevas som väldigt byråkratiska, och jag håller med. Någon har hört att det är dyrt att anlita Business Sweden, så jag frågar Mikael om det är det. Han menar att de har marknadsmässiga priser för konsulttjänster och inte är dyrare än andra. De jobbar mycket kundanpassat och har rimliga priser. För de mindre företagen finns även möjlighet till subventionerad support genom Business Swedens småföretagarprogram. Hur ser det ut för svenska företag i Ryssland? Det finns ca svenska dotterbolag i Ryssland, men det är många fler som har agenter och även direktleveranser. Ryssland tar tid att komma in, men det ger också möjlighet till högre avkastning. Ryssland har en stabil ekonomisk utveckling, en 3,5-4% BNP utveckling per år och det blir fler och fler bolag som hittar hit. De företag som det går bäst för är de som har tekniska produkter mot industrin, till exempel fordonsindustrin, gruvindustrin, telekomutrustning inom dessa områden finns många stora bolag. Retail och matprodukter har börjat röra sig, men är ett förhållandevis litet men växande område. Är det många svenska företag som är intresserade av att exportera hit eller öppna kontor/fabrik här? Det kommer in nya förfrågningar hela tiden. Exporten till Ryssland ökar kontinuerligt och Ryssland är Sveriges trettonde största exportland. Är det då någon skillnad på vilken typ av företag som bara exporterar hit från Sverige och företag som har kontor och/ eller fabrik här? Större industriföretag har tillverkning här, mindre företag börjar oftast via en partner i stora drag. Jag hade en fundering kring turism - det finns ju mycket att erbjuda turister här, både i Moskva och övriga delar av Ryssland - ofta ganska okänt för svenskar, så jag undrade om det är många företag som försöker sig på det? Hur ser förutsättningarna ut? Vet ni vad som görs, t ex i Moskva, för att förenkla och förbättra för turism? Enligt Mikael är detta inget som de jobbar huvudsakligen med, men han ser också en potential i detta. Jag var också nyfiken på hur det är inom IT, som jag jobbar inom, hur är det att etablera IT-företag här? Mikael menar att man i Ryssland har stort IT-teknikintresse så när det gäller certifiering av produkter så är det bara att följa de regler som finns för att få sin produkt certifierad. När det gäller IT-tjänster och till exempel mjukvara så har man stort intresse för det och det är en marknad som växer och är intressant. Det gäller att ta reda på förutsättningarna innan man startar upp. Finns det då något speciellt att säga kring vad som krävs för att lyckas med affärer i Ryssland som svenskt företag, och skiljer det sig jämfört med t ex danska, norska och finska företag? swea intervju Mikael menar att i nordvästra delen av Ryssland finns många fler finska företag och det är förstås av historiska skäl. I Moskvaregionen är det ingen större skillnad, ungefär lika många svenska som finska. Sverige har gott rykte och svenskheten uppfattas som något positivt, varför man gärna ska dra nytta av den i sina affärer. Vad som krävs för att lyckas här är uthållighet, man måste våga och inte vara för rädd, man ska vara noga med att kontrollera i förväg vad som gäller, till exempel när det gäller importförfarande, man ska se till att ha resurser avsatta, att ha lokal närvaro, alternativt ha mycket kontakt med sin partner om man inte är på plats själv, för att ha kontroll. När det gäller språket, så menar Mikael att man inte måste kunna ryska, för det har blivit lättare att hitta personer som kan engelska och antalet ökar. Dock är det ju som alltid lättare att få förståelse för landet, dess kultur och människor när man kan språket. Personligt Varför tycker du att svenska företag ska öka affärerna med Ryssland? Jättestor växande utvecklingsmarknad bara ett stenkast från Sverige. Har du någon favoritplats/utflyktsmål i Moskva/Ryssland? Med familjen åker vi gärna ut till lummiga Sokolniki strax norr om centrum på helgerna. I Ryssland känner jag annars starkt för St Petersburg där jag tidigare bott i flera år. Och någon favoritrestaurang i Moskva? Gillar det georgiska och kaukasiska köket finns flera bra ställen, till exempel Gennadsvale på Ostochenka street. 15

16 Sweor som flyttar... Foto: Alex TAng Gunvor och hennes man Thomas på utflykt till Kinas näst största ö, Chongming. Den här ön står för en stor del av försörjningen av fisk, frukt och grönsaker till Shanghai. En del är dessutom ekologiskt såsom de här fina jordgubbarna de har plockat. Gunvor är tillbaka i Asien För nästan fem år sedan flyttade jag, Louise, från Shanghai till Moskva, vilket har varit en positiv upplevelse. Därför tycker jag att det var extra kul att fråga Gunvor Lindberg om hennes upplevelser med flytten från Moskva till Shanghai. Frågor av Louise Rybring Berätta lite om varför ni bestämde er för att flytta till Shanghai? Var det något som lockade? Vi har bott i Asien tidigare i Singapore, Hongkong och Taiwan i sammanlagt 8 år. Vi har alltid trivts utmärkt i Asien så när erbjudandet om ett lockande arbete för Thomas kom, så var det inget svårt beslut att fatta. Vi har dessutom redan goda vänner här sedan våra tidigare år i regionen. Hur bor ni? Var Pudong/Puxi? Vi bor i Puxi i ett område som heter Former French Consession. Det är ett väldigt trevligt, centralt beläget område, där nytt och gammalt blandas. Här finns det mesta inom bekvämt räckhåll såsom sportklubb, vackra parker, mataffärer och restauranger. Här finns allt från lokala grönsaksmarknader och hål i väggen affärer till de lyxigaste köpcentrumen. Thomas tar sig till arbetet på en kvart med bil. Vi är 16 väldigt nöjda med valet av bostad och område, oss passar det perfekt. Är det som ni hade tänkt er? Inte bara som vi tänkt oss utan faktiskt klart bättre. Shanghai, såväl som Kina har verkligen utvecklats snabbt. Väldigt mycket har hänt här på de tolv år vi varit ifrån regionen innan vi återvände i höstas. Vad är det bästa med Shanghai? Vad tycker ni är mindre bra? Det är svårt att säga vad som är bäst med Shanghai. Det är många saker som gör det väldigt enkelt att leva här. Klimatet, servicen, maten, och att det mesta är mycket prisvärt och lättillgängligt. Allt från t.ex. skräddarsydda kläder och vackra blomsteruppsättningar till t.ex. massage och manikyr. Vi upplever att det sociala livet är väldigt lättsamt och okomplicerat här vilket till stor del säkert beror på värmen och det stora utbudet av trevliga och prisvärda restauranger. Shanghai är en vacker och välordnad stad. Det sämsta är att luften inte alltid är så hälsosam samt det långa avståndet till Sverige. Saknar ni något från Moskva? Våra vänner. Hur är luften? Det skrivs ju väldigt mycket om luften i Beijing, men inte så mycket om Shanghai. Personligen hade jag inga problem när jag bodde där, men jag vet att flera valde att flytta pga. luften och det här är ju fyra år sedan. Luften är betydligt bättre i Shanghai än i t.ex. Beijing. Vi tänker inte så mycket på det. Ibland märker man förstås att luften inte är så bra och då undviker man långpromenaderna. Swea finns ju inte i Shanghai, men andra svenska grupper. Är ni med i någon sådan grupp och träffar

17 andra svenskar? Har ni träffat andra som flyttat dit från Moskva? Ja, det är synd att inte SWEA finns här. Men här finns Svenska klubben som också är väldigt bra och vilken anordnar bra och roliga aktiviteter. Den fungerar på liknande sätt som SWEA men det finns en skillnad och det är att den riktar sig till hela familjen och inte enbart till kvinnorna. Det är förstås ändå kvinnorna som är mest aktiva eftersom vi oftast har mer tid än männen. Men på passande tider och aktiviteter går man tillsammans med sin partner eller familj. Vi har fått många vänner genom svenska klubben. Vi är också medlemmar i Shanghai Expatriate Assosiation som även den riktar sig till hela familjen. Lina Hedenberg, som också bodde i Moskva tidigare och jag har träffats flera gånger här i Shanghai. Hur ser dina dagar ut? Precis som Moskva är ju Shanghai en jättestor stad med mycket trafik. Tycker ni att ni hinner med mer i Shanghai eller var det lättare i Moskva? Jag hinner mer här vilket till stor del beror på att trafiken flyter betydligt lättare i Shanghai jämfört med Moskva. Man sitter inte fast i trafiken vilket gör att man hinner uträtta sina ärenden snabbare. Jag har börjat läsa mandarin två gånger i veckan. För övrigt så fyller jag lätt tiden genom roliga aktiviteter som klubbarna anordnar samt genom att gå till sportklubben och att vara med i Friskis och Svettis. Hur upplever ni språket? Är det lättare eller svårare än i Moskva att göra sig förstådd? Det är mycket lättare att ta sig fram i Shanghai jämfört med i Moskva. Betydligt fler talar engelska här och isolationsgraden pga. språket är mycket högre i Moskva än här. I Shanghai är folk i allmänhet väldigt tillmötesgående och hjälpsamma, oftast finns det någon i kön eller i närheten som kan engelska och frivilligt kliver fram och hjälper till. När vi bodde i Shanghai med två små blonda flickor kände vi oss väldigt uttittade och de ville så gärna fotografera dem. Är det något som ni känner av eller har det kanske förändrats under de senaste åren? Jag minns samma sak då vi var i Shanghai med vår lilla blonda dotter för 12 år sedan. Shanghai har förändrats och utvecklats enormt mycket sedan dess. Det är mycket utlänningar här både boende såväl som turister. Väldigt många kineser har ju också studerat och arbetat utomlands. Detta tillsammans med att Shanghai under många år har attraherat internationella företag och på många sätt är Kinas huvudstad när det gäller internationella affärer och kontakter har medfört att långnäsor som vi inte längre väcker uppmärksamhet. Shoppingen var ju både helt underbar och lite jobbig ibland man vet liksom inte vad som är fake och vad som är riktigt. Vad tycker ni? Och hur upplever ni maten? Shoppingen är jätterolig och jag är ganska van vid att pruta så det är inget problem. Man lär sig att hitta bra ställen och fina kopior. Jag försöker dock att tänka efter vad jag verkligen vill ha och behöver för att inte förköpa mig. Suveränt god och billig mat finns överallt. De första två månaderna bodde vi i en servicelägenhet med närhet till fantastiska restauranger både i samma hus och i omgivningen. Vi åt på restaurang i stort sett varje dag, trevligt, men i längden blir det mindre trevligt när det är dags att ställa sig på vågen Numera lagar jag den mesta maten själv på vardagarna och restaurangbesöken begränsas oftast till helgerna eller speciella tillfällen. Jag tycker om att laga mat och jag har en fantastisk grönsaks- och fruktmarknad utanför huset, så det är lätt att laga nyttigt här. Det blir ett hälsosammare liv och restaurangbesöken blir desto mer festliga när de blir av. Tusen tack Gunvor! Fakta Shanghai, Kina Shanghai är den största staden i Folkrepubliken Kina, belägen vid Yangtzes delta mot Östkinesiska havet. Det är Asiens näst viktigaste ekonomiska centrum efter Tokyo samt Kinas mest expansiva och ekonomiskt viktigaste stad. Shanghai är ett av de fyra storstadsområdena i Kina som är ställda direkt under landets centrala administration i huvudstaden Peking. Hela kommunen hade över 23 miljoner invånare år Invånarna i Shanghai åtnjuter en relativt hög levnadsstandard i jämförelse med invånarna i de flesta andra av Folkrepubliken Kinas städer. Stadens centrala delar genomkorsas av massiva trafikleder i flera plan över marknivån. Shanghais hamn är den största och viktigaste i Kina. Huang Pu-floden rinner genom Shanghai. Väster (xi) om floden är Pu-xi, öster (dong) är Pu-dong. Shanghais kommun är indelad i 18 stadsdistrikt (shixiaqu) samt häradet Chongming. Affärsdistriktet Lujiazui på Huangpuflodens östra strandbank, Pudong, är ett av de ekonomiskt sett mer välbeställda områdena, medan stadens politiska administration huvudsakligen återfinns i det västliga Huangpudistriktet, Puxi. Kvinnor i Shanghai anses ha en högre position i familjen och samhället än vad som är vanligt i andra delar av Kina. Bland annat är matlagning en syssla som vanligtvis utförs av mannen i den vanliga Shanghai-familjen. 17

18 SymbioCity för en bättre miljö Tomas Hallberg, som kom till Moskva via IKEA våren 2008, har sedan hösten 2010 arbetat som främjare på Sveriges ambassad. Senaste halvåret som miljöteknikfrämjare. SWEA har under åren haft många kontakter med Tomas och blev nyfikna på vad jobbet egentligen innebär. Text & Foto: Cecilia Wettstam Främjare Först och främst, hade jag aldrig hört talas om att det fanns ett sådant jobb inom UD innan jag blev tillfrågad om tjänsten. Sedan fick jag snabbt lära mig att det finns en ganska stor grupp diplomater som kan sätta främjare på visitkortet. Om man sätter näringslivs eller export framför främjartiteln blir det kanske lättare att förstå. Hur kom du in på miljöteknikfrämjandet? Egentligen växte det till med ett ökande behov. När jag började som allmän näringslivsfrämjare var miljöteknik en liten del av det arbetet. SymbioCity var ett begrepp som funnits i några år, men det var nytt i Ryssland. Det allmänna främjandet med delegationsresor, affärsfrukostar, handelshinderfrågor och allmän rådgivning till svenska företag var väl vedertagna verktyg i verktygslådan. Frågan uppkom hur vi kunde göra något 18 mer proaktivt inom ett område där Sverige bevisligen är mycket långt framme. Efter mer än 40 års arbete med att spara energi, hitta mer miljövänliga lösningar och nytänkande inom hela energisektorn har Sverige skaffat sig ett grundmurat gott rykte om att vara ett modernt samhälle. De svenska företagen har utvecklats parallellt med kraven från statsmakterna och har blivit tvungna att ligga i framkant i miljöhänseende för att leverera. Konceptet SymbioCity hat tagits fram som en marknadsföringsplattform för att förklara och sätta våra företag i ett sammanhang hur man skapar en bättre miljö och ett energieffektivare samhälle. Jag tror att konceptet passar särskilt bra för den ryska marknaden. Även om vi i Sverige har en del jättar inom detta område som ABB och AlfaLaval så har ryssarna inget uttryck som heter ensam är stark. I Ryssland är det gruppen och kollektivet som är starkt. När vi inom ett och samma område kan visa upp svenska företag för en motpart, får var och en av dessa bolag en större tyngd. Även om få av de svenska bolag som är etablerade på den ryska marknaden kan betraktas som små är det inte alla som är kända varumärken. Att få möjlighet att under ambassadens flagga presentera sig ger en större tyngd särskilt i regionerna. I Sverige har vi ca 400 SymbioCity företag, ca 30 av dessa är med i det ryska nätverket. Det ska sägas att både ambassaden och Business Sweden (fd Exportrådet och Invest Sweden) arbetar med nätverket. Vi har dessutom en koordinator som företagen själva har valt som hjälper till med många projekt.

19 Arbetsformen består av två olika delar. Dels handlar det om allmänna presentationer till myndigheter, organisationer och företag. Dessa görs ofta i seminarieform där ett stående inslag är ett föredrag om svensk energi och miljöutveckling. En annan form är SymbioCity frukostar där ett större företag eller organisation presenterar ett projekt som de bjuder in våra företag till. Företagen gör sedan en kort riktad presentation. Efter det blir det mingel och möjligheter till mer ingående samtal företagen emellan. Det som också utvecklats parallellt, när SymbioCity är ett positivt koncept. företagen lärt känna varandra bättre är att de bjuder in varandra till olika projekt. De rekommenderar helt enkelt varandra till nya affärer. I nätverket har vi även finansiella institutioner som till exempel Nefco och NIB som kan kopplas in i projekt som behöver finansiellt stöd utifrån. I våra delegationsresor som vi organiserar i samarbete med Business Sweden har SymbioCity seminarium varit ett stående inslag de senaste åren. De lokala handelskamrarna hjälper då till att hitta partners till våra SymbioCity företag. Några av våra företag är mer aktiva än andra och använder dessa tillfällen till att själva bjuda in lokala aktörer. På förra resan, som gick till Tiumen, samlade vårt seminarium mer än hundra personer. Vilka får vara med i SymbioCitynätverket? Först och främst måste företaget ha tillräcklig stark svensk anknytning. Sedan finns det olika områden man får kvala in till. Vatten och avlopp, avfallshantering, förnyelsebar energi och energieffektivisering. Många svenska företag har en stark uttalad miljöprofil och kvalar därför in. Som exempel har Scania varit med på våra seminarier för att presentera sina moderna sopbilar som är mångdubbelt effektivare än de som transporterar soporna i Ryssland idag. Hur är det att arbeta på en ambassad för dig som inte gjort en karriär inom UD? För mig är det inte första gången jag swea intervju arbetar inom UDs väggar. Dock är det ett tag sedan sist. Förra gången var det på generalkonsulatet i St Petersburg, i mitten på 90-talet, där jag bodde med min familj i tre och ett halvt år. Vad det gäller näringslivsfrämjartjänsterna tror jag inte att det är en nackdel att ha andra erfarenheter än just UD-arbete, men för att kunna vara en brygga mellan svenska företag och ryska företag, organisationer eller myndigheter, krävs det att man successivt lär sig koderna inom UD. Vad är det bästa med miljöteknikfrämjarjobbet? Man får inte glömma bort att främjarjobbet handlar om att svenska företag ska göra fler affärer. Att exporten av varor och tjänster ska leda till fler jobb och mer välstånd i Sverige. Att arbeta med det och samtidigt verka för att miljön i Ryssland blir bättre och att Ryssland moderniseras underlättar arbetet och gör det roligare. SymbioCity är ett positivt koncept. Det är inte allt som säljs i Sverige som jag skulle vara beredd att främja men det här är kul. 19

20 Min dagliga morgonpromenad i Moskva Text & bild: Thomas Strömvall, lärare Svenska Skolan Ända sedan jag kom till Moskva hösten 2006, har jag promenerat till mitt arbete på Svenska skolan nästan varje dag. Det tar fyrtiofem minuter om det inte är för mycket snö att pulsa i. Man kan tro att de är tråkigt att gå samma väg varje morgon, men det är det faktiskt inte. Man hinner planera mycket av sin arbetsdag och det finns inte två morgnar som är likadana. Jag vet ju att i Moskva kan vad som helst hända precis när som helst och det är det som gör mig så trygg. Det händer alltid något på vägen och det är en viss skillnad på att promenera i trettio minusgrader och i tjugo plus. Femtio grader närmare bestämt. Min promenad börjar med den korta sträckan till Indira Gandhi-torget. Då går jag förbi våra små butiker och brukar möta tanten som äger öl, vin och sprit-affären. Henne hälsar jag alltid på. Hon svarar aldrig, men skam den som ger sig. Framme vid torget tränger jag mig förbi allt folk som står och väntar på bussen och passerar sedan statyn av Mahatma Gandhi. Ibland har någon slängt upp blommor till honom och då ser han glad ut. På vintern tycker jag synd om Mahatma. Han har ju nästan inga kläder på sig stackarn, men han vandrar målmedvetet söderut med vandringsstaven i handen. När jag kommit över gatan kommer jag fram till en bussterminal på vänster sida. Där möter jag ofta en man i sextioårsåldern. En dag min första vinter var det väldigt isigt och halt och precis när jag och mannen möttes halkade han och föll illa. Jag försökte hjälpa honom på fötter, men han jämrade sig högljutt så jag förstod att han slagit sig riktigt illa. Han hasade sig fram på armarna för att komma upp på refugen. Han kunde ju inte ligga mitt i vägen där bussarna körde ut från terminalen. Men resa 20 sig klarade han inte. Vi hade precis kommit till kapitlet om doktor och sjukhus på våra rysklektioner, men att ringa efter en ambulans kunde jag inte ännu. Som tur var kom några ryska ungdomar och de ringde på sina mobiler och jag kunde fortsätta mot skolan. Jag var övertygad om att mannen hade brutit något ben, men nästa dag mötte jag honom igen lika pigg och glad som vanligt och han hälsade glatt. Efter den långa sega backen upp mot universitetet kommer jag till Mindeleevskaya. Där fungerade inte trafikljuset en vintermorgon med snömodd på gatorna. Det verkade inte göra så mycket eftersom det var ovanligt lite trafik. En buss och ett tiotal bilar korsade lugnt och fint Lomonosovsky prospekt. En enda bil kom körande på den större vägen, men han tutade desto intensivare. Det var en stadsjeep och föraren var fullständigt medveten om att han hade företräde så han släppte inte på gasen eller tutan. Först när han var trettio meter från bussen fattade han att den inte tänkte stanna så han började bromsa, men det var alldeles för sent. Han slirade och sladdade och försökte komma förbi framför bussen, men hann inte. Med en bredsladd krockade han med bussens högra främre hörn och studsade vidare och krockade också med en liten Lada i det andra körfältet. Sedan blev det tvärstopp. Jag kom på mig själv att jag stod och gapade åt skådespelet. Det kändes som om jag tittade på en filminspelning, men så förstod jag att någon kanske hade blivit skadad. Snabbare än man kan fatta kom dock förarna ut och började skälla på varandra, så det var lugnt. Varje morgon som jag går förbi universitetet, den största och mäktigaste av Stalins sju systrar, fascineras jag av henne. Hon är en av de allra häftigaste byggnader jag vet. På vintern ligger hon inbäddad i snö och strålkastare lyser upp fasaden framför den svarta himlen. På sommaren kommer solen upp bakom henne. Hon ger så helt olika intryck beroende på väder och årstid. Vid busshållplatsen Lebedjeva fanns de första åren en flock vildhundar, vars ledare vi döpte till Rasta-Tage. Han hade en enorm karisma. Han var svart och pälsen var så tovig, så han hade faktiskt snygga naturliga dreadlocks. Han hade platsat i vilket reggaeband som helst. Namnet Tage fick han efter en förman som jag hade på spårvägen i Göteborg i mitten av sjuttiotalet. Han var en sådan där Kurt Olsson-typ som trodde att han ägde hela spår-vägen. Rasta-Tage var chef över den lilla del av Moskva som han kunde överblicka. Han var den gatukorsningens obestridde kejsare. Varje morgon satt han på en liten höjd och spanade. När han skällde på något som han inte gillade, det kunde vara en traktor eller en främmande hund, kom hela hans flock sättande ögonblick-ligen. Första gången jag upptäckte Rasta-Tage sprang han vilt skällande och jagade en cyklist genom hela korsningen. Tage försökte bita cyklisten i hälsenorna och resten av hundflocken kom strax bakom. Den stackars cyklisten trampade för livet och klarade sig undan med blotta förskräckelsen, men sågs aldrig mer. Plötsligt en dag var Rasta-Tage och alla hans undersåtar borta och jag sörjde honom mycket. På vårvintern när snön smälte kom resterna av en hund fram. Det var inte han. Gatukorsningen blev sig aldrig mer lik utan honom. Efter en lång raksträcka kommer jag fram till metrostationen. Horder av studenter, lärare och annan personal, som är på väg mot universitetet, väller ut från stationen. Lika många människor väller in genom dörrarna på andra sidan. Det är moskvabor som är på väg till sina jobb i andra delar av staden. Metron är en av de allra bästa sakerna med Moskva, tycker jag. Varannan minut rasslar det in ett tåg med ett tiotal vagnar på stationen och fylls med folk på några sekunder. Jag har hittills inte varit med om något stopp i trafiken där nere under jorden. Med metron tar man sig fram smidigt, snabbt och billigt. Jag kan inte förstå mig på alla människor som varje dag hellre väljer att sitta i sina bilar i flera timmar i trafikstockningar.