{KOM(2007) 243 slutlig} {SEK(2007) 582}

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den SEC(2007) 583 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Detta dokument kompletterar Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om bildandet av det gemensamma företaget Artemis för genomförande av det gemensamma teknikinitiativet för inbyggda datasystem Konsekvensanalys i sammanfattning {KOM(2007) 243 slutlig} {SEK(2007) 582} SV SV

2 SAMMANFATTNING BAKGRUND Genom det sjunde ramprogrammet 1 infördes s.k. gemensamma teknikinitiativ ( Joint Technology Initiatives, JTI) för att möta behovet av forskning från industrins och andra intressenters sida. Initiativen skall omfatta verksamhet som är av gemensamt europeiskt intresse 2 och de skall också bidra till att man uppnår Lissabonmålen om konkurrenskraft och Barcelonamålen om forskningsinvesteringar 3. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är av avgörande social och ekonomisk betydelse och spelar en nyckelroll för förverkligandet av den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning i Europa. I kommissionens initiativ i prioriteras satsningar på innovation och investeringar i IKT-forskning för att komma till rätta med produktivitetsgapet mellan Europa och konkurrerande områden. Inbyggda datasystem dvs. utåt sett osynlig elektronik och programvara som gör att processer och produkter beter sig på ett intelligent sätt är en särskilt viktig del av IKT, eftersom de ligger till grund för konkurrenskraft, innovation och tillväxt inom sådana nyckelsektorer inom den europeiska industrin som bilproduktion, flyg- och rymdindustri, hemelektronik, telekom och automation. Inbyggda datasystem är också ett av EU:s viktigaste industriella och tekniska trumfkort på de globala marknaderna 5. Enligt uppskattningar kommer det att finnas mer än 16 miljarder apparater med inbyggda system 2010 (nästan tre apparater per människa på jorden), och mer än 40 miljarder Under de kommande fem åren förväntas också inbyggda system svara för en allt större del av värdet hos olika produkter 7. Detta gäller t.ex. för bilindustrin (36 %), industriell automation (22 %), telekom (37 %), hemelektronik och intelligenta hem (41 %), samt hälsa och medicinsk utrustning (33 %). Medan de globala satsningarna på forskning och utveckling (FoU) troligen kommer att öka med cirka 170 % under de kommande tio åren, beräknas utgifterna för FoU kring inbyggda program stiga med hela 225 %, från 58 miljarder euro 2002 till 132 miljarder euro Gemensamma teknikinitiativ bygger på det arbete som utförs inom europeiska teknikplattformar. Inom teknikplattformen Artemis 9 förenas berörda sektorer inom industri och forskning samt europeiska myndigheter med ansvar för inbyggda system. Syftet är att skapa en kritisk massa och att samordna forskningsansträngningar och initiativ i hela Europa, Beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december SEC (88)1882. {KOM(2005) 488 slutlig}: Mer forskning och innovation Att investera i tillväxt och sysselsättning: En gemensam strategi konsekvensanalys. Genom i2010 tas ett helhetsgrepp på informationssamhället och audiovisuell politik i EU. Kommissionens meddelande KOM(2006) 697; SEC(2006) 1467 Ekonomiska reformer och konkurrenskraft: det viktigaste i den europeiska konkurrenskraftsrapporten Embedded Computing. Fisher, Faraboschi & Young (2005); och Automotive Open System Architecture. Worldwide Trends and R&D Programmes in Embedded Systems. FAST GmbH; och Software Intensive Systems in the Future. IDATE och TNO (2005). Software Intensive Systems in the Future. IDATE och TNO (2005). Mer information finns på SV 2 SV

3 så att EU genom en samordnad strategi kan bli ledande på området. En av huvuduppgifterna är att definiera en s.k. strategisk forskningsagenda som är tänkt att spela en nyckelroll på området och dra till sig investeringar från samtliga intressenter. Den första versionen av agendan offentliggjordes i mars Inrättandet av Artemis-plattformen i januari 2004 följdes av omfattande samråd med berörda parter, däribland offentliga myndigheter från 24 medlemsstater samt de länder som är associerade med ramprogrammet. Den strategiska forskningsagendan samt förvaltningsmässiga och operativa aspekter av det gemensamma företaget diskuterades också vid flera större offentliga sammankomster. Dessutom har omfattande diskussioner och två nyligen utförda studier 10 bidragit med ytterligare input när det gäller finansieringssituationen, tekniska och marknadsmässiga trender för inbyggda system, ledningsstrukturen, samt initiativets förväntade effekter. PROBLEMOMRÅDEN Otillräckliga investeringar i forskning och utveckling I EU-länderna svarar forskning och utveckling med inriktning på IKT för omkring 18 % av de totala FoU-kostnaderna. Detta kan jämföras med 34 % i USA och 35 % i Japan 11. I EU satsas i genomsnitt 80 euro per person och år, medan motsvarande siffror för USA och Japan är 350 respektive 400 euro. Av de offentliga medel som satsas på IKT-forskning i Europa går bara 11 % till forskning om inbyggda system 12. Motsvarande siffra för den företagsfinansierade forskningen är betydligt högre, drygt 50 %. Fragmenterad forskningsfinansiering Det finns ett flertal finansieringsprogram för inbyggda system i Europa. Via ramprogrammen gjordes t.ex. stora investeringar i IKT-forskning under ett antal år, trots att dessa program bara svarar för en liten del av EU:s totala offentliga budget 13. Det mellanstatliga Europeiska programmet för forskningssamordning (Eureka) tillhandahåller offentlig finansiering för FoUprojekt inom industrin. Programmet tappar dock i effektivitet på grund av bl.a. dubbelarbete vid utvärdering och projektövervakning på mellanstatlig och nationell nivå, svårigheter med att förutse vilken offentlig finansiering man kommer att få, och försenade projektstarter. På nationell nivå är 17 av 122 IKT-program i 23 EU-länder och associerade länder kopplade till inbyggda system. I vissa länder är den verksamhet som avser inbyggda system utspridd på ett större antal (ibland isolerade) program. Helhetsintrycket blir att nuvarande instrument inte erbjuder en lämplig ram för att i stor skala och på ett effektivt och målinriktat sätt mobilisera Europas resurser för att uppnå gemensamma mål. Teknisk komplexitet en stor utmaning Worldwide Trends and R&D Programmes in Embedded Systems. FAST GmbH; och Software Intensive Systems in the Future. IDATE och TNO (2005). Kommissionens meddelande i2010 Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning. Europeiska kommissionen (2005). Ungefär 380 miljoner euro per år. Det sjätte ramprogrammet svarade för 5 6 % av allt offentligt stöd till civil forskning i EU. SV 3 SV

4 Under de senaste 20 åren har inbyggda system utvecklats från fristående datorer med en enda processor till avancerade multiprocessorsystem med allt större förmåga att kommunicera med den fysiska omvärlden genom sensorer och mekanisk interaktion. Den komplexitet som blivit resultatet av detta utgör en enorm teknisk utmaning som man för närvarande inte kan bemästra. Orsaken är att man inte går systematiskt till väga och dessutom saknar de tekniska metoder och verktyg som krävs. Innovationen bromsas också av bristen på gemensamma standarder. Om det inte finns några öppna standarder kommer utvecklingsorganen till stor del att välja bort sådana konstruktionsverktyg som innebär en risk för att man binder sig till en enda leverantör. Likaså behövs det nya standarder för att olika inbyggda enheter skall kunna kommunicera med varandra. Vad står på spel? Europas know-how när det gäller att integrera olika teknikområden har gett företagen i EU stora marknadsandelar inom bil-, industri- och energisektorn samt inom försvars- och rymdindustrin. Inbyggda system är dock inte bara nödvändiga för konkurrenskraften hos befintliga industrisektorer, de kommer också att vara en grundbult i nästa generation IKTsystem, som kommer att förvandla både ekonomin och samhället i stort. På samma sätt som de två första IT-vågorna (användning av stationära datorer och Internet) kommer den tredje vågen som möjliggjorts genom inbyggd intelligens i vår vardagsmiljö att skapa stora marknader för olika tillämpningar som vi ännu inte kan förstå vidden av. Det som står på spel är inte bara möjligheten till innovationer, utan även själva innovationsförmågan. Inbyggda system är så viktiga när det gäller att skapa mervärde att en ekonomi som inte klarar de tekniska utmaningarna kommer att förlora denna förmåga. Det finns dock även en kulturell risk, eftersom de intelligenta systemen kommer att påverka de europeiska medborgarnas liv på ett mycket genomgripande sätt. Den europeiska industrin måste därför kunna möta den inhemska efterfrågan på ett sätt som svarar mot europeiska preferenser och värderingar. VARFÖR BÖR EU VIDTA ÅTGÄRDER? EU måste öka och effektivisera investeringarna på detta strategiska område, i stället för att helt förlita sig på en forskningsstruktur som både saknar fokus och leder till dubbelarbete. EU-industrin i sin nuvarande form förmår inte ta fram den teknik och de standarder som krävs för att förverkliga målen. Utvecklingsarbetet inom industrin är fortfarande till största delen sektorsbundet, medan många av de nya teknikerna skär över traditionella sektorsgränser. Den europeiska industrin för konstruktionsverktyg och programvara är fragmenterad och har bara någon enstaka större aktör som kan leda utvecklingen. Det går ännu inte att få avsättning för många av de tekniska komponenter och verktyg som krävs, vilket innebär att utvecklingen av dessa betraktas som högriskprojekt. Utvecklingen hämmas också av bristande samordning av industrins FoU-mål, dubbelarbete och ineffektiv användning av begränsade forskningsmedel. Det är bara genom EU-lagstiftning som man kan införa fungerande rambestämmelser för FoU som kombinerar EU-integrationens fördelar med förmåga till snabb anpassning av industrins mål och arbetssätt samt med ett flexibelt deltagande från medlemsstaternas sida. SV 4 SV

5 MÅL Det ekonomiska och tekniska målet är att se till att Europa kan förverkliga sin potential på de framtida marknaderna för intelligenta produkter, processer och tjänster samt att Europa skall bli världsledande på inbyggda system. De övriga målen är följande: (1) Att inrätta ett enhetligt, Europaomfattande FoU-program där industrin är pådrivande. (2) Att införa ett nytt system som, till skillnad från alla tidigare motsvarigheter, möjliggör gemensam finansiering från olika länder, EU och privata intressen. (3) Att öka FoU-investeringarna i Europa. VALMÖJLIGHETER OCH ANALYS Två alternativ har studerats: (1) Bibehållande av status quo. Detta innebär att man fortsätter tillämpa nuvarande arbetsmetoder. (2) Artemis-JTI ett gemensamt företag i enlighet med artikel 171 i fördraget för att genomföra ett gemensamt teknikinitiativ med deltagande av industrin, Europeiska kommissionen, medlemsstaterna, samt de länder som är associerade med sjunde ramprogrammet. Artemis-JTI är skall utgå ifrån den befintliga Artemis-plattformen. EKONOMISKA EFFEKTER Ekonomiska fördelar med att uppnå de tekniska målen Analysen visar att Artemis-JTI kommer att leda till besparingar på minst 14,7 miljarder euro per år fram till 2015 genom sänkta kostnader för utformning och utveckling av system. Detta motsvarar minst personår jämfört med status-quo-alternativet, och ett diskonterat nuvärde år 2006 på uppskattningsvis 109 miljarder euro. När det gäller många andra mål i den strategiska forskningsagendan är det svårare att kvantifiera de ekonomiska effekterna. Dessa skulle dock kunna bli betydande, eftersom helt nya marknader kan komma att skapas. Finansiell hävstångseffekt Det föreslagna Artemis-JTI-alternativet kommer att leda till att varje euro som kommissionen satsar ger en hävstångseffekt på cirka 2 euro på nationell nivå. Om man därtill lägger medel från privata källor blir den sammanlagda hävstångseffekten 1:7 för FoU-satsningen. I status-quo-alternativet skulle kommissionens bidrag inte få någon hävstångseffekt alls på nationell nivå, och den privata finansieringen skulle begränsas till cirka 0,5 euro. Ett effektivare ram för FoU och innovation för industrin SV 5 SV

6 Genom Artemis-JTI får FoU-aktörerna en stabil och effektiv ram som avlägsnar den budgetmässiga osäkerhet som Eureka är förenat med. Tack vare att förfarandena görs enhetligare kommer varje FoU-projekt att vinna sex månader jämfört med status-quoalternativet. En besparing på 50 % kommer att uppnås vid utarbetande och inlämning av förslag. Artemis-JTI kommer därigenom att ge en nettobesparing på 73 miljoner euro. Det faktum att man kan undvika dubbelarbete i samband med rapportering och övervakning kommer att leda till ytterligare besparingar på cirka 52 miljoner euro. Artemis-JTI innebär alltså totalt sett en besparing på 125 miljoner euro i administrativa kostnader och liknande, jämfört med status-quo-alternativet. Genom effektiva arbetsmetoder kan forskningsresultat snabbt omsättas i produkter på marknaden. Denna tidsbesparing är en av de största fördelarna med Artemis-JTI. Det gemensamma teknikinitiativet kommer också att leda till ett bredare deltagande och öka antalet nya partner för FoU-verksamhet. Effektivare FoU-satsningar av offentliga myndigheter De cirka 750 miljoner euro som man förväntar sig att nationella myndigheter kommer att satsa genom Artemis-JTI kommer att fördelas via ramprogrammets gemensamma förfaranden och arbetsplaner. BNP-effekten av dessa medel förväntas bli ungefär lika stor som för satsningar på EU-nivå, och under alla förhållanden betydligt högre 14 än i status-quoalternativet, där medlen skulle betalas ut i enlighet med de nationella programmens olika prioriteringar. Mer generella ekonomiska och sociala effekter Den gemensamma teknik som utvecklas inom Artemis-JTI kommer att leda till att alla aktörer inom den industri som använder sig av inbyggda system får samma förutsättningar, vilket i sin tur ökar konkurrensen när det gäller produkter och tjänster som bygger på gemensamma plattformar. Artemis-JTI kommer att leda till ökad sysselsättning, mer stimulerande arbetsuppgifter samt rationellare och snabbare produktion. Detta förklaras av att många tillämpningar leder till ökad automation och underlättar maskinoperatörernas arbete, vilket i sin tur ofta ökar arbetsinsatsens mervärde. En del av tillämpningarna i den strategiska forskningsagendan för Artemis har också en stark allmännyttig koppling, t.ex. i form av miljöövervakning och miljöstyrning. ATT UPPFYLLA KRITERIERNA FÖR ETT GEMENSAMT TEKNIKINITIATIV Förslaget uppfyller samtliga kriterier för ett gemensamt teknikinitiativ enligt sjunde ramprogrammet: Hur omfattande effekterna är på industriell konkurrenskraft och tillväxt: Inbyggda system är en strategiskt viktig teknik för Europa, eftersom de bestämmer den framtida 14 På längre sikt har utbetalningar från ramprogrammet 89 % större BNP-effekt per investerad euro än nationella medel, se det arbetsdokument från kommissionen som ingår som en bilaga till förslaget om sjunde ramprogrammet: {KOM(2005) 119 slutlig}, bilaga I, s. 59. SV 6 SV

7 utvecklingen inom sektorer som spelar en nyckelroll för EU:s ekonomiska styrka och som är starkt pådrivande för innovation och tillväxt. Hur omfattande och tydligt eftersträvade mål och resultat definieras: Den strategiska forskningsagendan för Artemis innehåller konkreta industriella mål som syftar till att Europa skall kunna behålla sin position i forskningsfronten när det gäller inbyggda system samt utnyttja sin potential på de framtida marknaderna för intelligenta produkter, processer och tjänster. De befintliga instrumenten klarar inte att uppnå målet: EU kommer också fortsättningsvis att investera i forskning kring inbyggda system via ramprogrammet. Det är dock inte möjligt att samla de resurser som krävs för nödvändiga investeringar enbart med hjälp av de traditionella instrumenten i detta program. Det finns alltså inte något befintligt instrument som kan föra samman industrin, medlemsstaterna och gemenskapen under ett och samma tak. Mervärdet av europeiskt stöd: Artemis-JTI tillhandahåller den juridiska och organisatoriska ram som krävs för att främja ett långsiktigt engagemang från alla intressenters sida. Denna nya ram kan bara inrättas på initiativ av gemenskapen genom att man kombinerar den europeiska integrationens fördelar med en snabb anpassning av de tekniska målen och industrins arbetssätt samt med flexibilitet när det gäller medlemsstaternas deltagande. Hur starkt näringslivets engagemang är i fråga om finansiering och resurser: Industrin har redan gjort omfattande förberedelser och kommer att ge ett bidrag till driftskostnaderna för det gemensamma teknikinitiativet på motsvarande 1 % av totalkostnaden för FoU (uppskattningsvis 2,7 miljarder euro). Det förväntas att industrins bidrag in natura till FoU-projekten kommer att motsvara cirka 60 % av kostnaderna. Insatsens betydelse för allmänna politiska mål, däribland samhällsnyttan: Om de tekniska målen för Artemis-JTI uppnås kommer det att innebära en besparing för den europeiska industrin på minst 14,7 miljarder euro per år från och med 2015 tack vare lägre utvecklingskostnader. Man kan också förvänta sig andra, indirekta fördelar till följd av högre lönsamhet, t.ex. ökade marknadsandelar och intäkter, förskjutning mot produktsegment med högre mervärde och ökad teknisk konkurrenskraft på längre sikt. Kapacitet att dra till sig ytterligare nationellt stöd och att, nu och i framtiden, uppbåda medel från industrin: Inom Artemis-JTI används EU-medlen som en hävstång för att öka och samordna den nationella finansieringen i enlighet med gemensamma mål, samt för att förmå industrin att öka sina investeringar. Industrin är också beredd att fördubbla sina satsningar på området under de kommande åren. Om EU satsar totalt 410 miljoner euro på FoU bör Artemis-JTI ge en hävstångseffekt på ungefär sju gånger så mycket. Av detta tillskott skulle 60 % komma från industrin och andra FoU-aktörer. SV 7 SV

8 SLUTSATSER Det föreslagna gemensamma teknikinitiativet för inbyggda datasystem (Artemis-JTI) är ett lämpligt instrument för att tillvarata Europas potential på de framtida marknaderna för intelligenta produkter, processer och tjänster. Artemis-JTI tar fasta på kärnan i Lissabonagendan på följande sätt: målen är av stor strategisk betydelse för EU:s konkurrenskraft; industrins investeringar på området kommer att stimuleras; finansieringen med EU-medel kommer att fungera som en hävstång så att nationella medel på ett flexibelt sätt kan poolas för att uppfylla gemensamma mål; ett verkligt europeiskt område för forskningsverksamhet på detta fält kommer att skapas; deltagandet i FoU-verksamhet kommer att breddas; och industrin kommer lättare att kunna samordna sin verksamhet mot gemensamma mål, så att forskningsresultat kan tillämpas på ett effektivare sätt. Teknikinitiativets modell för styrning och operativ verksamhet gör det också möjligt att kombinera fördelarna hos olika mellanstatliga system (Eureka) och EU-program samtidigt som man undviker nackdelarna med dessa. SV 8 SV