(M), (C) och (KD) lämnar särskilt yttrande.

Transkript

1 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Landstingsstyrelsens Tertialrapport II, 2008/ Landstingsfullmäktiges delårsrapport LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Landstingsfullmäktige godkänner landstingsstyrelsens tertialrapport II som landstingsfullmäktiges delårsrapport Landstingsfullmäktige avsätter ett centralt anslag på kronor under 2008 för att finansiera uppkomna omstruktureringskostnader. Finansiering sker av eget kapital. Särskilt yttrande (M), (C) och (KD) lämnar särskilt yttrande. Ärendebeskrivning Landstinget Sörmlands tertialrapport redovisar utfallet av landstingets åtagande, verksamhet och den ekonomiska ställningen vid utgången av tertial 2 samt ett prognostiserat resultat för hela Enligt kommunallagen ska alla kommuner och landsting ta upp en delårsrapport för behandling i fullmäktige. I Landstinget Sörmland gäller tertialrapport II som delårsrapport. Kommentar Enligt nu upprättad tertialrapport är bedömningen att Landstinget Sörmland för 2008 kommer att redovisa ett negativt resultat som nu beräknas till -235 mnkr. Underskottet är i stort sett hänförligt till hälso- och sjukvården och eftersom det inte finns någon marginal i form av budgeterat positivt resultat får sjukvårdens underskott genomslag totalt för landstinget. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2008\(10) oktober\ 114 LS tert II o LFs delårsrapp. LF\ 114 Tertial II o delårsrapport. LF.doc SID 1(1) Utskriftsdatum: :05

2 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Vissa åtgärder har vidtagits under året för att minimera underskottet. Bland annat kan nämnas restriktivitet vad gäller anställningar, kurser, inköp och investeringar. Landstingsfullmäktige har även fattat beslut om höjda patientavgifter. Arbetet med att ta fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta med landstingets ekonomiska obalans pågår. Politisk hantering av förslaget kommer att ske under hösten och beaktas i budget för Syftet med åtgärdsplanen är initialt att landstinget framöver ska uppnå ekonomisk balans. Det negativa resultat som beräknas för 2008 ska enligt kommunallagen återställas under de närmast följande tre åren. En plan för återställande kommer att presenteras för landstingsfullmäktige vid ett senare tillfälle. Mot bakgrund av den omstrukturering och de förändringar som måste genomföras i verksamheten kommer vissa omstruktureringskostnader att uppstå. För innevarande år föreslås landstingsfullmäktige, i samband med behandlingen av delårsrapporten, avsätta 5,0 mnkr för detta ändamål. Framöver kommer behovet av riktat anslag för omstrukturering att prövas i den årliga budgetprocessen. Bilaga underliggande handling 1. Landstingsstyrelsens Tertialrapport II 2008/Landstingsfullmäktiges delårsrapport 2008 Bilaga särskilt yttrande A. Särskilt yttrande från (M), (C) och (KD) Protokollsutdrag till Landstingsfullmäktige Akten ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2008\(10) oktober\ 114 LS tert II o LFs delårsrapp. LF\ 114 Tertial II o delårsrapport. LF.doc SID 2(2) Utskriftsdatum: :05

3

4 Bilaga LS 114/08 Tertialrapport 2 januari - augusti 2008

5 Datum Diarienr LS-LED SAMMANFATTNING...2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...4 REGIONSJUKHUSET KARSUDDEN...12 TANDVÅRD...12 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL...15 DAMMSDAL...15 HJÄLPMEDELSVERKSAMHET (GEMENSAM NÄMND)...16 SJUK- OCH BEHANDLINGSRESOR...16 KULTUR OCH UTBILDNING SÖRMLAND...17 DU-NÄMNDEN... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND...18 SERVICEORGANISATION...19 ANSTÄLLDA...20 NÄRVARO...20 FRÅNVARO...21 PERSONALKOSTNADSANALYS...23 INTERN KONTROLL...24 LANDSTINGETS EKONOMI...25 LANDSTINGETS INTÄKTER OCH KOSTNADER...26 INVESTERINGAR...30 ERSÄTTNING LANDSTINGETS ÅTAGANDE...31 RESULTATRÄKNING LANDSTINGET...32 RESULTATRÄKNING KONCERNEN...33 BALANSRÄKNING...34 BILAGOR: 1. AVRAPPORTERING UPPDRAG BESLUT: LANDSTINGSSTYRELSE LANDSTINGSFULLMÄKTIGE (34)

6 Sammanfattande bedömningar Sammanfattning Medborgarperspektiv Behandlingsgarantin att få specialistbehandling inom 90 dagar är det största tillgänglighetsproblemet för hälso- och sjukvården. Tillgängligheten för planerad vård har dock varit något bättre under tertial 2 trots reduceringar under sommarmånaderna. Majoriteten av landstingets vårdcentraler har en god telefontillgänglighet och även de vårdcentraler som har problem har förbättrat sina mätresultat. Bäst tillgänglighet till nybesök inom den specialiserade vården uppvisar barn- och ungdomspsykiatrin, onkologin och gynekologin, hos vilka i stort sett alla får besök inom 90 dagar. Arbetet med patientsäkerhetsdialoger, där patientsäkerhetsfunktionen träffar en klinik och diskuterar patientsäkerhet och medicinska resultat, har startat. Både den akuta och den planerade verksamheten har fungerat tillfredsställande under sommaren, men patienttrycket har, särskilt i början av semesterperioden, varit hårt på akutmottagningar och vårdplatsenheter. Den första juli infördes ett helt nytt tandvårdsstöd. Tyvärr verkar hanteringen av reformen vara mycket krångligt att administrativt hantera. Personalperspektiv Landstinget har nu anställda en marginell ökning med 8 sen årsskiftet. Därmed har den successiva ökning som pågått sedan år 2000 bromsats upp. En analys av personalkostnaderna ger också en positiv bild. Visserligen har kostnadsökningstakten stigit i jämförelse med 2007, men det beror främst på effekter av att löneavtal slutits vid andra tidpunkter och med annan löptid. Exempelvis har såväl Kommunal som Vårdförbundet och Läkarförbundet slutit tvåårsavtal mellan 31/ och motsvarande tidpunkt detta år. Exkluderar man dessa effekter har kostnadsökningstakten istället dämpats, vilket tydligt framgår av en betydligt lägre volymutveckling än tidigare. Sjukfrånvaron fortsätter att minska, såväl mätt i antal sjukdagar per anställd, som i antalet långtidssjuka. Denna utveckling är en konsekvens av den särskilda kraftsamling kring de långtidssjuka som pågår inom ramen för det s k Miljardprogrammet. 2 (34)

7 Sammanfattande bedömningar Ekonomiperspektiv Landstinget redovisar ett resultat på -26 mnkr t o m augusti. Motsvarande period föregående år uppgick resultatet till +140 mnkr. För hela 2008 beräknas ett negativt resultat på -236 mnkr, vilket ska jämföras med budgeterat årsresultat på 25 mnkr. Negativa avvikelser jämfört med budget återfinns framför allt för skatteintäkter, finansnettot, pensioner och förvaltningarnas resultat. De förvaltningar/enheter som prognostiserar negativ budgetavvikelse är hälso- och sjukvården, sjukresor samt kultur- och utbildning. Skatteintäkter och statsbidrag beräknas öka med 4 % jämfört med 2007 medan landstingets nettokostnads beräknas öka med 8,4 %. 3 (34)

8 Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Sammanfattning För hälso- och sjukvården beräknas ett underskott på 275 mnkr för 2008, således något sämre än vid tertial 1. Kostnaderna för utomlänsvård och köpt vård på Karsudden har varit osedvanligt höga under sommarperioden. Likaså har kostnaderna för den egenproducerade vården ökat. Från och med 1 juli i år behandlas alla patienter som döms till rättspsykiatrisk vård på Karsudden. Detta medför en volymökning för hälso- och sjukvården och en kostnadsökning som inte är påverkbar. För 2008 beräknas merkostnaden uppgå till 11 mnkr. Kostnaden för utomlänsvård beräknas öka med drygt 18 % jämfört med Vad gäller läkemedel beräknas ökningen bli något lägre än vad som tidigare beräknats och förbättringen är hänförbar till slutenvårdsläkemedel. Beräknad kostnadsökning för personal uppgår till 5,4 %. Ökningen för samtliga verksamhetens kostnader beräknas till 6,3 %. Under andra tertialet har en extern konsult granskat hälso- och sjukvården med utgångspunkt från den ekonomiska situationen för att ta fram förslag på effektiviseringsåtgärder. Investeringarna har under perioden varit betydligt lägre jämfört med tidigare år, vilket är en effekt av restriktiviteten för inköp. Personaltillgången har i allmänhet varit god, men inom vissa områden finns liksom tidigare vakanser. Vakanser på läkarsidan finns främst inom primärvård och psykiatri, grupper som också är bristyrken. För att mildra effekterna av detta har hyrläkare anlitats. Rekryteringsinsatser har genomförts, bl a har 5 ungerska allmänläkare rekryterats. Sjukfrånvaron har minskat med 3,4 dagar per anställd, det gäller främst den långa sjukfrånvaron. Patientperspektiv Tillgänglighet Sedan årsskiftet finns kvalitetssäkrade data i det patientadministrativa systemet för uppföljning av tillgänglighet. Därför är inte resultaten helt jämförbara med tidigare rapporteringar. Kontakt med vården samma dag Telefontillgängligheten totalt inom primärvården, som samtidigt utgör vårdgaranti 0 (kontakt samma dag) låg i augusti på 83 % jämfört med 85 % i juli, 78 % i juni och 80 % i maj. Vid den senaste mätningen i augusti låg andelen besvarade samtal i intervallet % på 12 vårdcentraler, 4 (34)

9 Hälso- och sjukvård % på 5 enheter och % på 5. Två vårdcentraler där det tidigare varit mycket svårt att komma fram per telefon har lyckats besvara % av samtalen i juli-augusti. Tyvärr kvarstår tillgänglighetsproblemen på 5 vårdcentraler, dock kan en successiv förbättring noteras även där. Utöver landstingets egen telefonuppföljning, genomförs en nationell väntetidsmätning inom primärvården vid två tillfällen per år. Enligt den senaste mätningen, våren 2008, besvarades 72 % av samtalen i Sörmland, då riket låg på 81 %. Vid föregående mättillfälle under hösten 2007 var motsvarande resultat 79 % respektive 80 %. Andelen som fick en läkartid samma dag hade förbättrats och var 69 % i Sörmland och 65 % i riket enligt den nationella mätningen under våren jämfört med 65 % respektive 62 % i höstas. Besök inom 7 dagar hos primärvårdsläkare Andelen patienter som fick en tid till läkare inom 7 dagar var 86 % vid vårens nationella mätning, vilket var en klar förbättring jämfört med 81 % hösten Riksgenomsnittet låg på 90 % under våren och 89 % i höstas. Vårdgaranti nybesök respektive behandling inom 90 dagar Från och med januari 2008 har uppföljningen av dessa vårdgarantier förändrats på nationell nivå och därför också i Landstinget Sörmland. Numera följs månatligen hur många som väntar på/har erhållit ett nybesök respektive en behandling inom följande intervall: mindre än 31 dagar dagar dagar dagar dagar dagar mer är 365 dagar Nybesöken gäller fortfarande enbart besök hos läkare med undantag för vuxen- samt barn- och ungdomspsykiatri där samtliga nybesök följs upp. Under andra tertialet (som inkluderar sommarmånaderna med reducerad produktion) har totalt ca patienter gjort nybesök inom den specialiserade vården, vilket innebär en minskning med ca besök jämfört med första tertialet. 78 % av patienterna fick komma till sitt besök inom 90 dagar (77 % första tertialet). Sörmland låg något under riksgenomsnittet (rikets andel i parentes) i maj 79 % (81) och juni 81 % (82) men mycket över i juli 82 % (70). I augusti fick 78 % av patienterna i Sörmland göra sitt nybesök inom 90 dagar, tillsammans med dem som fick vänta något längre, d v s dagar, var andelen 81 %. Allra bästa tillgängligheten till nybesök erbjuds inom barn- och ungdomspsykiatrin, onkologin och gynekologin där nära nog alla patienter gör sitt 5 (34)

10 Hälso- och sjukvård besök inom 90 dagar. Samma gäller även barn- och ungdomssjukvården och urologin på KSK. En avsevärd förbättring har skett inom ortopedin, framför allt på KSK, där andelen inom 90 dagar ligger kring 90 %. Det gäller även inom reumatologin. Behandlingsgarantin gäller för all planerad vård. Uppföljningen görs dock inom ett urval av verksamhetsområden (gynekologi, handkirurgi, hjärtsjukvård, kirurgi, ortopedi, plastikkirurgi, ryggkirurgi, urologi, ögonsjukvård, öron-näsa-halssjukvård) på totalt 42 olika åtgärder/diagnoser. 38 av dessa åtgärder görs i Sörmland och under andra tertialet har knappt sådana behandlingar genomförts, vilket är en minskning med ca 200 jämfört med första tertialet. 55 % av behandlingarna startades inom 90 dagar (51 % första tertialet). Andelen behandlingar startade inom 90 dagar, per månad maj-juli (rikets andel i parentes) var 56 % (62) 64 % (78) 49 % (63). I augusti fick 44 % av patienterna i Sörmland komma till behandling inom 90 dagar, tillsammans med dem som fick vänta något längre, dagar, var andelen 63 %. Bemötande och delaktighet Bemötande och delaktighet följs regelmässigt genom patientenkäten Mini- KUPP och utöver denna via avvikelsehantering och patientnämndsärenden. Under våren 2008 har samtliga vårdcentraler genomfört sin fjärde Mini- KUPPenkät. Resultaten återförs till enheterna för analys och vid behov för förbättringsåtgärder. På vårdcentralerna följs bemötande av läkare, sjuksköterskor och receptionspersonal. Totalt har patienterna varit mycket nöjda med bemötandet av alla dessa grupper, även om det förekommer en mindre variation från vårdcentral till vårdcentral. Andelen nöjda patienter har legat över 90 %. Drygt hälften av vårdcentralerna har ytterligare förbättrat sitt resultat jämfört med föregående mätning Patienterna tillmäter också bemötandet en stor vikt. Lika viktigt anser inte patienterna att det är med delaktighet i sin egen vård. Här ligger andelen nöjda på knappt 70 %. Två tredjedelar hade förbättrat sitt resultat sedan Patientsäkerhet Avvikelsehanteringssystemet Synergi 500 har tagits i drift och omfattande utbildningsinsatser har genomförts. Dessutom har implementeringen i verksamheten följts upp. En rekommendation för ett flödesschema för hantering av interna och externa avvikelser samt avvikelser som berör flera kliniker har utarbetats. Händelseanalyser genomförs i princip på samtliga Lex Maria-anmälningar. Under andra tertialet har två händelseanalyser och en riskanalys genomförts. 6 (34)

11 Hälso- och sjukvård Riskanalysen handlade om hanteringen av läkemedel i SYSteam Cross läkemedelsmodul. Utbildning i patientsäkerhet för 1:a linjechefer och avvikelsesamordnare på kliniker har även genomförts under våren Utbildningen omfattar patientsäkerhet inklusive metod för genomförande av händelseanalys. Syftet med utbildningen är att sprida ett ökat patientsäkerhetstänkande samt ge möjlighet och metodstöd för verksamheten att systematiskt analysera sina avvikelser. I samarbete med andra landsting har en pilotstudie av en personalenkät för att mäta patientsäkerhetsklimatet i en verksamhet, genomförts på två kliniker - kvinnokliniken på Nyköpings lasarett och psykiatriska kliniken på Mälarsjukhuset. Utifrån den nationella satsningen i patientsäkerhet inom 6 områden har arbetet med hur det ska bedrivas i Landstinget Sörmland påbörjats. En punktprevalensmätning genomfördes den 14 maj och samtliga vårdavdelningar medverkade. Mätningen gällde alla inneliggande patienter på vårdavdelningarna och avsikten var att mäta frekvensen av vård-relaterade infektioner. Verksamhetsperspektiv Genomförda förändringar Under andra tertialet har följande förändringar verkställts. Obduktionsverksamheten på Nyköpings lasarett har avvecklats Beredskapsplan vid vårdplatsbrist har uppdaterats Rutiner för handläggning av vårdriktlinjer, vårdprogram mm har fastställts Organisationsförändringar kopplade till vårdplatsenheten KSK har genomförts Länsgemensamma riktlinjer för sårbehandling med VAC-pump har tagits fram Enheten för medicinsk fotografisk service har avvecklats Ekeby vårdcentral har stängts tillfälligt Avdelning 52 BUP MSE stängdes enligt beslut fr o m Psykiatriska slutenvården på KSK upphörde (34)

12 Hälso- och sjukvård Privata vårdgivare Landstinget har idag 95 privata vårdgivare med avtal/etablering fördelat på 29 läkare, 48 sjukgymnaster och 18 psykoterapeuter. Budgeten för privata vårdgivare (exkl privata vårdcentraler) uppgår till ca 200 mnkr vilket också omfattar medel för 4 vakanta tjänster. På junisammanträdet fattade Hälsooch sjukvårdsnämnden beslut om en översyn/renodling under 2008/2009 av de olika avtalsformer som finns med privata vårdgivare. 27 vårdavtal med vårdgivare som har en etableringsrätt att gå tillbaka till kommer att avslutas under Detta innebär ingen förändring i antalet vårdgivare. Utomlänsvård Kostnaderna för utomlänsvård har under flera år ökat kraftigt. Under 2008 är kostnadsökningen särskilt hög, då antalet remisser ökade under hösten 2007 och det får en kostnadseffekt i huvudsak under Däremot har antalet remisser minskat under årets åtta första månader i jämförelse med samma period föregående år. Detta kan ge en positiv ekonomisk effekt senare i höst och nästa år. Minskat antal remisser borde innebära minskade kostnader, men detta motverkas av att vårdkostnaden per remiss ökar kontinuerligt. År 2007 var kostnaden t o m augusti 302 mnkr och 372 mnkr för motsvarande period Med samma utveckling i år som under 2007 och med hänsyn till utvecklingen av dyra patienter pekar prognosen mot ett utfall på 570 mnkr. Landstingets kostnad för utomlänsvård de senaste åren framgår av nedanstående tabell Prognos 377 mnkr 416 mnkr 433 mnkr 482 mnkr 570 mnkr I tabellen nedan redovisas alla registrerade remisser som landstinget utfärdat och skickat till andra sjukhus. Remisstyp År 2006 År 2007 jan-aug 2007 jan-aug 2008 Vård efter initiativ från hemlandstinget Fritt vårdval Vårdgaranti Övrigt Totalt (34)

13 Hälso- och sjukvård Antalet remisser 2008 har jämfört med 2007 minskat med över 600 stycken, d v s mer än 10 %. Det kommer att medföra minskade kostnader framöver. Exakt hur mycket är svårt att bedöma då en remiss vanligtvis har en giltighetstid på ett år. Antalet remisser för fritt vårdval och vårdgaranti har sjunkit, vilket betyder att verksamheten förbättrat sitt grundåtagande. Tillämpning av de nya nationella hjärtriktlinjerna innebär ökade kostnader för hjärtsjukvård. Arytmibehandlingar kommer att öka genom ablation av främst förmaksflimmer. Hjärtklaffkirurgin förenklas och enklare metoder innebär att fler patienter är tillgängliga för operationer. Planerad hemtagning av hematologipatienter har ännu inte realiserats fullt ut på grund av vakanta läkartjänster. Nu är läkare anställda och hemtagningen kan påbörjas. Patienter med en debiterad kostnad över 1 mnkr År Antal patienter t o m augusti 29 Antal patienter med höga vårdkostnader har en tendens att öka över tid. Den redovisningsteknik som används visar endast på kostnaden under ett år. Det innebär att en patient som redovisas under 2008 även kan ingå i 2007 års utfall års mest kostnadskrävande patient har t o m augusti kostat 6,4 mnkr. De möjligheter som den medicinska utvecklingen erbjuder, tillsammans med prisutvecklingen vid regionsjukhusen, innebär att vi kan förvänta oss fortsatta kostnadsökningar. 9 (34)

14 Hälso- och sjukvård Avstämning fastställda mål Område Mål Resultat Primärvård Kontakt samma dag 12 av 20 vårdcentraler besvarar minst 91 % av samtalen Primärvård Prio besök inom 7 dagar 86 % fick läkartid inom 7 dagar (vårens mätning) Specialiserad vård Specialiserad vård Besök inom 90 dagar Behandling inom 90 dagar 78 % av patienterna fick komma på nybesök hos sjukhuskliniker 55 % av patienter får behandling inom 90 dagar. Ekonomi Inom fastställda ramar Prognos mnkr Telefontillgängligheten inom primärvården fortsätter att förbättras, men 5 vårdcentraler har fortfarande en låg telefontillgänglighet på under 72 %. En förbättring jämfört med tidigare mätningar kan dock noteras även för dessa. En klar förbättring noterades vid vårens mätning avseende att få tid till primärvårdsläkare inom 7 dagar. Andelen patienter med tid inom 7 dagar var 86 %, en förbättring med 5 procentenheter, men lägre än rikssnittet som var 90 %. Tillgängligheten för nybesök till den specialiserade sjukhusvården är en procentenhet högre än första tertialet. Under andra tertialet har tillgängligheten legat strax under rikssnittet, förutom juli då Sörmland låg mycket över. Vidtagna förbättringsåtgärder får successivt en positiv effekt på tillgängligheten. Uppföljning av behandlingsgarantin för planerad vård följs upp på 42 olika åtgärder/diagnoser, varav landstinget utför % av behandlingarna startades inom 90 dagar (51 % första tertialet). Det ekonomiska målet, budget i balans, kommer inte att kunna uppnås under Vissa besparingsåtgärder har redan vidtagits, men för att kunna uppnå ett 0-resultat krävs dock kraftfulla strukturåtgärder och en konsult är engagerad för att genomlysa hela hälso- och sjukvårdens verksamhet. Rapporten presenteras för såväl politisk som tjänstemannaledning under september. I oktober ska en handlingsplan för att komma tillrätta med ekonomin beslutas politiskt. 10 (34)

15 Hälso- och sjukvård De kostnader som har ökat och fortsätter att öka är de patientrelaterade kostnaderna för utomlänsvård och läkemedel. Åtgärder Redan under 2007 vidtogs olika åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen avseende tillgänglighet och ekonomi. Analyser av resultaten har medfört att ytterligare åtgärder initierats. Bland de åtgärder som pågår är t ex Kontinuerligt kvalitetssäkringsarbete av vårddata. Fortsatta åtgärder för att förbättra telefontillgängligheten. Fortsatt inre förbättringsarbete inom flera kliniker gällande tillgängligheten. Projekt för akut omhändertagande, vilket berör akutmottagningar, primärvårdsmottagningar och ambulansverksamheten. Operationsplaneringen i hela operationskedjan ses över. Fortsatt utveckling av E-tjänster, vilket påverkar tillgängligheten positivt. Fortsatta rekryteringsinsatser avseende nyckelpersoner. Beslut om fortsatt restriktivitet om anställning och inköp. Den s k utomlänsvårdsgruppen har fått ett tydligare uppdrag för att kunna påverka kostnadsutvecklingen. Fördjupade analyser på verksamhetsnivå gällande personalkostnader pågår. 11 (34)

16 Hälso- och sjukvård Regionsjukhuset Karsudden Under årets första åtta månader har arbetet vid Regionsjukhuset Karsudden (RSK) präglats av den höga beläggningen. I genomsnitt har den varit 106,9 %, vilket är en ökning jämfört med motsvarande period Hur patienterna fördelas mellan köparna framgår av tabellen nedan. Vårddagar Antal nyttjade platser Andel av avtalade platser Stockholm ,0 96,7 % Västra Götaland ,2 96,6 % Sörmland ,8 116,4 % Övriga ,2 Totalt ,2 Landstinget Sörmland har utökat antalet vårdplatser på RSK från 20 till 25. Enligt RSK är volymökningen bl a en följd av att fler sörmländska patienter döms enligt lagen om rättpsykiatrisk vård (LRV). För att klara den ökade volymen planerar därför RSK att öppna en tomställd avdelning i början av Under perioden har flera utbildningar genomförts med fokus på bl a patientsäkerhet, psykiatrisk kunskap och dokumentation. Utbildningsinsatser har även genomförts i samband med införandet av det nya avvikelse- och patientsäkerhetssystemet. Efter årets andra tertial redovisar RSK ett positivt resultat på 15,5 mnkr. Prognosen för helåret beräknas till 19 mnkr, att jämföra med det budgeterade resultatet på 3,2 mnkr. Den positiva prognosen beror på ökade intäkter, vilka kan hänföras till den höga beläggningen. Tandvård Befolkningsperspektiv Landtinget Sörmland och länets kommuner har en överenskommelse om samverkan gällande den uppsökande tandvårdsverksamheten för äldre och funktionshindrade. För att ytterligare klargöra respektive parters roller när det gäller genomförandet av verksamheten, har Tandvårdsenheten påbörjat en serie möten med ansvariga i respektive kommun. Något som vid dessa tillfällen särskilt betonas är vikten av utbildningsinsatser för omvårdnadspersonal. Apnéskenor ( snarkskenor ) är en av behandlingsmetoderna vid sömnapnésyndrom (andningsuppehåll under sömnen) och en av de behandlingar som ersätts som tandvård som led i en sjukdomsbehandling. 12 (34)

17 Hälso- och sjukvård En enkätstudie om användandet av apnéskenor i Sörmland visar att majoriteten (89 %) av de personer som fick apnéskena under 2007 använder sina skenor och i hög grad är nöjda med dem. Det nya statliga tandvårdsstödet som infördes 1 juli 2008 innebar bland annat att det i det statliga tandvårdsstödet infördes nya åtgärdslistor, vilka även kommer att användas för landstingets tandvårdsstöd för vuxna. Det innebär en viss osäkerhet om kostnaderna för landstingets tandvårdsstöd i framtiden, då utfallet till del beror på hur tillämpningspraxis utvecklas. Folktandvården Sörmland Arbetet med verksamhetsplaneringen för år 2009 är i full gång. Fördjupade analyser av de fyra perspektiven kommer att äga rum. Mot bakgrund av landstingets ansträngda ekonomi är utgångspunkten att det inte är aktuellt med några större åtagandeförändringar inom den skattefinansierade vården. Efter snart 2,5 år med frisktandvården har drygt avtal tecknats, vilket får anses vara ett mycket bra resultat. I samband med vårdbokslutet som ägt rum under våren har genomgångar skett med all personal om vikten av att ha en bra arbetsorganisation. Mycket tid och kraft har lagts ned under året med att rekrytera nya medarbetare. Den 1 juli infördes ett helt nytt tandvårdsstöd. Tyvärr verkar det nya tandvårdsstödet, både på kort och även på längre sikt, vara mycket krångligt att administrativt hantera. Särskilt besvärligt är det för specialisttandvården. Det medför att mycket vårdtid försvinner eftersom mer tid används för administration och rapportering till Försäkringskassan. Hela tandvårdsbranschen, inklusive privattandvården, är mycket bekymrade och klagomålen ökar i omfattning. Prislistan vad gäller specialisttandvården fungerar ej, vilket ställer krav på en snabb justering. När det gäller helgjourverksamheten är fördelningen t o m augusti följande: 53 (74) samtal som gäller barn har inkommit och 29 (35) besök på klinik har ägt rum. De främsta orsakerna till kontakt är trauma och värk. Detta är en minskning jämfört med föregående år. T.o.m. augusti har 445 (477) samtal som gäller vuxna patienter inkommit. Av dessa besökte 237 (275) klinik. Främsta orsak till kontakt är värk. Även avseende vuxna är det en minskning jämfört med föregående år. Breddinförande för digital bildhantering har framflyttats och kommer att påbörjas först under 2009 och fortsätta även Detta påverkar FtvS totala investeringsutrymme under Cirka 4,5 mnkr kommer att förbrukas av den totala investeringsramen på 7,0 mnkr. 13 (34)

18 Hälso- och sjukvård FtvS har problem med avstämningen av transaktioner från produktionssystem Effica. Problemen har identifierats och överlämnats till programleverantör som håller på att åtgärda felaktigheterna. 14 (34)

19 Habilitering och hjälpmedel Habilitering och hjälpmedel Under årets andra tertial har antalet aktiva personer inom Habilitering och hjälpmedel (HH) och antalet tolktimmar ökat jämfört med motsvarande period föregående år. För helåret beräknas båda dessa överstiga den budgeterade nivån. Enligt HH har målet att erbjuda brukare besök inom tre månader igenomsnitt klarats till 80 procent. Det är framförallt inom den Tekniska hörselvården, Syncentralen och Neuropsykiatriskt centrum som väntetiden överstiger tre månader. Väntetidsmålet klaras dock för: 90 procent av brukarna inom den Tekniska hörselvården 80 procent av brukarna inom Syncentralen 60 procent av brukarna inom Neuropsykiatriskt centrum Under perioden har HH påbörjat organisationsöversynen Brukarens väg. Syftet med översynen är bl.a. att förbättra för brukare som behöver insatser från flera verksamheter inom HH. Ett förslag på förändrad organisation har arbetats fram och förankring av förslaget pågår. HH redovisar efter årets andra tertial ett positivt periodresultat på 0,7 mnkr. Prognosen för helåret beräknas till 1,0 mnkr, att jämföra med det budgeterade nollresultatet. Den positiva prognosen beror framförallt på att intäkterna beräknas bli högre än planerat. Dammsdal Sommarperioden på Dammsdal har varit lugn och tillgången på personal god. Några elever slutade vid skolavslutningen, men under sommaren har nya elever skrivits in och vid skolstarten var samtliga platser fyllda. Enligt Dammsdal har kommunerna blivit mer försiktiga med ansökningar, vilket innebär att skolan får förfrågningar om plats men få ansökningar. Marknadsföringsinsatser kan därför bli nödvändiga till våren. Verksamheten vid Dammsdal har 40-års-jubileum under För att fira detta anordnas olika aktiviteter. Under perioden har skolan bl a haft öppet hus samt anordnat en föreläsning om autism och inlärning ur olika perspektiv. Ekonomiskt redovisar Dammsdal ett positivt periodutfall på 4,8 mnkr. Prognosen för helåret beräknas till 4,9 mnkr, att jämföra med det budgeterade resultatet på 0,5 mnkr. Den positiva prognosen beror framförallt på att skolan förväntas ha fortsatt full beläggning. 15 (34)

20 Habilitering och hjälpmedel Hjälpmedelsverksamhet (Gemensam nämnd) Under årets andra tertial har såväl antalet förskrivningstillfällen som antalet brukare med landstingshjälpmedel ökat. Det totala antalet brukare har dock minskat jämfört med samma period föregående år. De hjälpmedel som ökat är t ex eldrivna rullstolar och andningshjälpmedel, medan antalet sängar och madrasser har minskat. När det gäller inkontinenshjälpmedel har både antalet personer och antalet ordinationer ökat jämfört med motsvarande period Beställningarna av inkontinenshjälpmedel från Landstinget har ökat, medan de har minskat från kommunerna. Hjälpmedelsverksamheten har under året vidtagit flera åtgärder för att minska väntetiderna för eldrivna rullstolar, bl a har ett nytt bokningssystem införts. Väntetiden har minskat jämfört med årets första tertial men det finns fortfarande brukare som väntat längre än tre månader. För manuella rullstolar, där en konsulent medverkar vid utprovningen, är väntetiden vanligtvis mindre än en månad. Landstinget Sörmland deltar tillsammans med några av länets kommuner i regeringens projekt om Fritt val av hjälpmedel. I maj fick den första brukaren möjlighet att fritt välja hjälpmedel. Under perioden har flera informationsinsatser genomförts, men intresset bland brukarna har varit lågt. Under perioden har flera rekryteringar genomförts. Bl a har en sektionschef och två nya konsulenter anställts. Det ekonomiska periodutfallet för hjälpmedelsverksamheten är 0,8 mnkr. Prognosen för helåret beräknas till 0,5 mnkr, att jämföra med det budgeterade resultatet på -0,3 mnkr. Sjuk- och behandlingsresor Det totala antalet sjukresor har ökat med drygt jämfört med samma period föregående år. Resandet med taxi har fortsatt att öka och enligt Sjukresor beror det på att fler resenärer är i behov av att chauffören hämtar och lämnar på avdelningen/i lägenheten. Även de liggande transporterna som beställts via Samres har ökat, medan beställningar via ambulans har minskat. När det gäller resandet med allmänna kommunikationer har antalet resenärer som åker buss ökat. Införandet av det nya biljettsystemet har dock inte resulterat i den ökning av antalet resor som var förväntad. Inom Sjuk- och behandlingsresor har möjlighet skapats för högre nyttjande av kollektiva kommunikationer, men samordningen av sjukresorna har påverkats negativt, bl a av att fler resenärer beviljas intyg för framsätesåkning. Efter årets andra tertial redovisar Sjuk- och behandlingsresor ett periodutfall på -3,9 mnkr. Prognosen för helåret beräknas till -6,0 mnkr, att jämföra med det budgeterade nollresultatet. Det negativa resultatet beror bl.a. på den ökade resandefrekvensen. 16 (34)

21 Kultur, utbildning och friluftsverksamhet Kultur och utbildning Sörmland Under perioden har arbetet med att utveckla det regionala utbudet fortsatt, bl a genom Historien i Sörmland, som nu även finns i Åker och Gnesta och genom en ny husvagn om byggnadsvård. Inom Sörmlands museum har även planeringen inför en om- och tillbyggnad av utställningshallen vid museet i Nyköping fortsatt. Sörmlands museum har även fortsatt arbetet med att utveckla sin hemsida, t ex genom att presentera delar av museets samlingar. Inom Sörmlands Musik & Teater (SMT) har förberedelserna för musikteaterföreställningen Show Boat fortsatt. I föreställningen, som har premiär under september, deltar bl.a. flera sångare från Cape Town Opera i Sydafrika samt ca 150 lokala körsångare. Under årets andra tertial har efterfrågan på särskilda kurser vid Eskilstuna folkhögskola varit god, medan antalet deltagare på allmän kurs har minskat. Det totala antalet deltagare på långa kurser har ökat jämfört med samma period Vid Åsa folkhögskola är beläggningen god och den totala verksamhetsvolymen är högre än planerat. Antalet boende vid internatet har dock minskat, vilket innebär ett visst bortfall av intäkter. Inom Sörmlands Naturbruk och Öknaskolan har det varit en viss osäkerhet kring antalet elever till hösten. Det totala antalet elever vid Öknaskolan har varit som planerat, men antalet nyintagna elever är färre än beräknat. Inom Sörmlands Naturbruk har antalet sökande till naturbruksprogrammet varit relativt bra, medan antalet sökande till KY 1 -utbildningen till travhästskötare har varit lågt. Under perioden har intresset för Nynäs naturreservat och slott ökat. Enligt KUS har t ex den nya utställningen, förändringarna i parken och den nya ladugården bidragit till att öka områdets attraktionskraft. Under perioden har även beläggningen vid det nya vandrarhemmet Bränneriet varit hög. Det ekonomiska utfallet för Kultur och Utbildning är efter årets andra tertial 14,8 mnkr. För helåret beräknas prognosen till -5,0 mnkr, att jämföra med det budgeterade resultatet på -3,0 mnkr. Den negativa prognosen beror bl a på ökade kostnader för musikteaterföreställningen Show Boat. 1 Kvalificerad yrkesutbildning (KY) 17 (34)

22 Regional utveckling DU-nämnden DU-nämnden har under året sammanträtt enligt plan och har då, förutom om samverkansmöjligheter inom sjukvården, även diskuterat vad som händer i regionfrågan. Efter att under ganska lång tid stått utan egen administrativ resurs har nämnden sedan försommaren knutit en erfaren tjänsteman till sig på deltid. Det finns därmed ökade förutsättningar för att under hösten uppnå fler konkreta resultat av de samverkanssträvanden som finns i såväl Sörmland som Västmanland. Regionförbundet Sörmland År 2008 är Regionförbundet Sörmlands femte verksamhetsår. Förbundet bildades av länets kommuner och landsting för att stärka den regionala utvecklingen och utveckla samverkan med Stockholm Mälarregionen. Förbundet har dels uppdrag från sina medlemmar men har också som regionalt samverkansorgan uppdrag från staten. Förbundets uppdrag från medlemmarna är: Infrastruktur och kommunikationer Näringslivsutveckling Kompetensutveckling och arbetskraftsförsörjning Inom området infrastruktur och kommunikationer har bl a en busstrafikutredning påbörjats samt utredningsarbeten kring TGOJ-banan samt Ostlänken. På området näringslivsutveckling har förbundet gått in i nya roller, dels som delägare i ALMI Sörmland, dels som beställare av regional turismverksamhet. Under rubriken kompetensutveckling och arbetskraftsförsörjning har en kompetensbehovsinventering i företag genomförts. Dessutom stöder förbundet flera projekt med syfte att föra ut kunskap och kompetens från högskolor och universitet till näringslivet. 18 (34)

23 Serviceorganisation Serviceorganisation Service verksamhetsutveckling fortsätter i enlighet med uppgjorda planer. Huvudprojektet och delprojekten inom Kost, Fastigheter och Städ har avslutats och projektresultatet med handlingsplaner och restlistor överlämnats till den ordinarie verksamheten. Det är nu som projektresultaten ska implementeras och effekterna av det genomförda arbetet uppnås. I samband därmed kommer övertalighet att uppstå och för närvarande pågår diskussioner med Lednings- och verksamhetsstöd om hur denna situation ska hanteras. Under resten av 2008 och första halvåret 2009 kommer fokus i utvecklingsarbetet att ligga på utveckling av kundservice och organisation av kundtjänsten. Sammanträdesservice är en av produkterna inom kundservice. Det arbete som startade i våras med att bjuda in verksamheterna till Öppet hus i videokonferensrummen och visa på teknikens möjligheter för att underlätta möten på distans och därigenom spara både tid, pengar och miljö har fortsatt under perioden. Glädjande nog visar statistiken att nyttjandet av tekniken ökar. Landstingsarkivet lämnar Service och återgår till Lednings- och verksamhetsstöd fr o m 1 september. Utvecklingen av fastighetsdatasystemet Landlord till ett verktyg för styrning av hela serviceverksamheten fortsätter. Både städ- och internserviceverksamheten använder nu systemet för att hantera sina kundbeställningar. Landstingets ekonomiska läge och kommande åtgärdsplan påverkar i nuläget främst fastighetsverksamheten där osäkerheten är stor om hur eventuella förändringar i sjukvårdsstrukturen kommer att påverka nuvarande planer. Detta gör att projektverksamheten just nu går på sparlåga. Trenden med en minskning av sjukfrånvaron håller glädjande nog i sig. Det gäller totalt och för samtliga delverksamheter och både för korttidssjukfrånvaron och antalet långtidssjukskrivna. Service är hårt pressat av kostnadsutvecklingen inom flera av ansvarsområdena. Trots detta har resultatåterhämtningen blivit större än förväntat. Detta gör att ett nollresultat prognostiseras för 2008 förutom eventuella omställningskostnader som kan komma att uppstå i samband med genomförande av planerade effektiviseringsåtgärder. 19 (34)

24 Personalperspektiv Anställda Utvecklingen av antalet anställda (tillsvidare och visstid) de senaste åren framgår av nedanstående diagram, som visar läget efter tertial 2 respektive år. Antal anställda och årsarbetare Anställda Årsarbetare 2005: Primärvården i Katrineholm åter till landstinget: + 99 anställda Den ökning av antalet anställda som pågått sedan 2000 har nu bromsats upp en utveckling som märktes redan efter tertial 1. Landstinget har nu anställda, vilket är 11 färre än vid samma tid i fjol. Sedan årsskiftet noteras en ökning med 8 personer. Minskningen sedan samma tid i fjol står främst Kultur & Utbildning för, som nu har 10 plusjobbare färre. Övriga förvaltningar visar endast marginella förändringar, men man kan konstatera att Lednings- och verksamhetsstöd och D-data är de förvaltningar som ökat mest. Noterbart är dock att bakom årets lilla nettoförändring på +8, döljer sig en större bruttoförändring. Antalet tillsvidareanställda har ökat med 49, medan antalet tidsbegränsat anställda minskat med 41. Förklaringen är huvudsakligen LAS-reglerna, som säger att den som varit vikarie i två år har rätt till en tillsvidareanställning. Landstinget lade i maj ett varsel omfattande 60 personer, vilket inkluderade bl.a. beslut om mottagningsverksamheten. Då detta sköts fram i tid, resulterade varslet, som nu är stängt, endast i 2 medicinska fotografer. Närvaro Den arbetade tiden har minskat med 1,7 % - vilket är proportionellt mer än antalet anställda. Minskningen har skett under sommaren och beror till stor del på lägre sommarbemanning än i fjol. Såväl övertid som timtid har fort- 20 (34)

25 Personalperspektiv satt att minska relativt kraftigt, vilket även hänger samman med den minskade sjukfrånvaron enligt nedan. Frånvaro I genomsnitt har varje landstingsanställd varit frånvarande 66 kalenderdagar under perioden en 6 % -ig minskning jämfört med i fjol. Det är, glädjande nog, framför allt sjukfrånvaron som minskat. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ligger på 12,7 dagar per anställd, att jämföra med drygt 16 året innan. Nedan visas läget efter tertial 2 de senaste åren. Det är tydligt att 2008 innebär ett trendbrott. 20,0 Sjukfrånvarodagar/anställd 15,0 10,0 5,0 0, Variationerna är stora mellan olika personalkategorier. Spannet ligger mellan 5 och 20 dagar. Lägst sjukfrånvaro har fortfarande teknikerna, medan ekonomi- och transportpersonal ligger i särklass högst. Samtliga kategorier förutom läkarna uppvisar dock en minskad sjukfrånvaro. Så såg det ut även efter tertial 1. Även förvaltningarna skiljer sig åt en hel del. Sjukfrånvaron pendlar mellan Hjälpmedelsverksamhetens knappt 6 dagar och Serviceverksamhetens knappt 18. Liksom vid tertial 1 har en minskning skett inom samtliga förvaltningar utom just Hjälpmedelsverksamheten. Av naturliga skäl är det svårare att sänka en redan låg sjukfrånvaro. Inom ramen för det s k Miljardprogrammet fortgår den särskilda kraftsamlingen kring de långtidssjuka. Rehabcoachen ger stöd till chefer och personalfunktion. De långa sjukfallen kartläggs och den nya policyn med tillhörande riktlinjer och rutiner för rehabilitering av medarbetare tillämpas. Diagrammet nedan visar läget vid tertial 2 respektive år och som synes har kraftsamlingen haft stor effekt på andelen långtidssjuka. Andelen på 4,1 % är den lägsta sedan Även om de olika förvaltningarna har skiftande 21 (34)

26 Personalperspektiv situation när det gäller detta, har andelen minskat inom flertalet. De förvaltningar som uppvisar en ökning, har alla en redan låg andel. Antal och andel långtidssjukskrivna > 90 dgr ,5% ,3% 6,2% 6,0% 279 5,2% 4,2% 479 6,6% ,0% 5,9% 5,7% 303 4,1% Avstämning mot målen för kraftsamlingen I samband med att kraftsamlingen startade 2007, reviderades de tidigare målen för Programmet för Arbetsmiljö och Hälsa och är nu följande: Mål 1: Antalet långtidssjuka > 90 dagar, exklusive de med tillfällig sjukersättning, ska till utgången av 2008 ha blivit 1/3 färre än vid ingången av Inför kraftsamlingen hade landstinget 336 långtidssjuka utan tillfällig sjukersättning och därmed är målet 225. Utfallet efter augusti 2008 är 199, vilket innebär att målet är nått. Mål 2: Andelen långtidssjuka > 90 dagar som är sjukskrivna på deltid av sin tjänstgöringsgrad, ska vid utgången av 2008 vara minst 75 % av alla långtidssjuka. Inför 2007 var andelen 58,8 % och nu är den 65,3. Det är visserligen en förbättring, men detta mått uppvisar inte samma konsekventa förbättring som övriga mått. Poängteras bör dock att rikssnittet ligger på runt 40 %. Mål 3: Frånvaron p g a sjukdom ska vara max 20,0 dagar per anställd och år efter Innan kraftsamlingens start var antalet 25,6, medan det nu aktuella antalet är 20,2. Landstinget är således ytterst nära att även nå detta mål. Sammantaget kan man konstatera att landstinget är på rätt väg och att kraftsamlingsarbetet hittills gett önskade resultat. Satsningen kommer att fortsätta på den inslagna vägen. 22 (34)

27 Personalperspektiv Personalkostnadsanalys Den totala personalkostnaden, till den del den omfattas av modellen för personalkostnadsanalys, har ökat med 5,7 % jämfört med t o m tertial 2 i fjol. Vid en första anblick kan detta tolkas negativt, då det innebär en höjd/hög ökningstakt (för tertial var den 4,8 för helåret ,8 %). Som framgår nedan, visar dock en närmare analys på en positiv utveckling av personalkostnaderna. Kostnadsökning, % T T Månadslön totalt 4,6 7,0 - varav avtalseffekt 0,7 6,2 - varav volym 2,6 0,1 Att den enskilt största kostnadsposten månadslön - ökat betydligt mer 2008 beror på att avtalsläget varit helt olika de båda åren. Efter augusti i fjol var inga avtal klara, utan där fanns endast eftersläpande kostnadseffekter från året dessförinnan. Sedan dess har stora grupper Kommunal, Vårdförbundet och Läkarförbundet hunnit sluta tvåårsavtal, vilket naturligtvis ger stor effekt på kostnadsutvecklingen i år. Samtidigt innebär det att vi kan förvänta oss en lägre kostnadsökningstakt Observera att om avtalssituationen varit densamma såväl 2007 som 2008, t ex om varje fackförbund slutit ettårsavtal varje år, hade den totala personalkostnadsutvecklingen istället varit lägre i år än i fjol. Detta framgår tydligt av den viktiga volymkomponenten. Efter tertial 2 i fjol hade kostnadsvolymen ökat med 2,6 %, Till bokslutet 2007 hade den kommit upp till 2,7 %. Efter årets andra tertial har personalkostnaden volymmässigt endast ökat med marginella 0,1 %. Detta återspeglas även i att antalet anställda ligger på en i stort sett oförändrad nivå. Volymen påverkas också av frånvaron och den huvudsakliga förklaringen till att vi faktiskt inte har en volymminskning, är att sjukfrånvaron minskat. Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal ligger fortfarande på en hög nivå med ett periodutfall på 46 mnkr. Visserligen är ökningstakten lägre än i fjol, men då var den å andra sidan mycket kraftig med 110 %. Om årsprognosen på 65 mnkr blir verklighet, innebär den det högsta utfallet sedan denna kostnad började följas särskilt Årets kostnad avser till 94 % läkare och därmed till 6 % sjuksköterskor. Läkarkostnaden avser till 70 % primärvård. 23 (34)

28 Internkontroll Intern kontroll Vägledande för nämndernas uppföljning av den interna kontrollen under 2008 är enligt landstingsstyrelsens beslut 133/2007 att de interna kontrollplanerna för 2008 ska utarbetas utifrån verksamheten i sin helhet, med fokus på perspektiven medborgare, verksamhet, personal och ekonomi. Styrelsens ambition att utveckla arbetet med uppföljning av den interna kontrollen har fått genomslag i planerna. Samtliga nämnder har fastställt en plan med beaktande av nämnda perspektiv, vilket lett till en större bredd i uppföljningen jämfört med tidigare år. Verksamheternas kontrollarbete bedrivs i enlighet med de olika planerna. Vissa kontrollåtgärder utförs löpande under året medan andra utförs mer koncentrerat vid vissa tillfällen. Resultatet av det hittills bedrivna kontrollarbetet visar inga tecken på allvarliga brister inom de områden som årets kontrollplaner omfattar. Landstingets verksamhet är omfattande och förändras över tid. Uppföljningen av den interna kontrollen kan under ett enskilt år aldrig bli heltäckande. Det är därför väsentligt att uppföljningen varieras och att nya områden kommer med i framtida planer. 24 (34)

29 Ekonomiperspektiv Landstingets ekonomi Samhällsekonomisk bedömning Avmattningen i den internationella konjunkturen fortsätter och har pågått längst i USA, medan konjunkturen i euroområdet försämrats först under våren Även ekonomier utanför OECD-området väntas växa långsammare framöver. Konjunkturförsvagningen i Sverige beräknas bli djupare och mer långvarig jämfört med tidigare bedömningar. Den finansiella turbulensen som resulterat i en svagare omvärldskonjunktur leder till en svagare exporttillväxt. Hushållens konsumtion har dämpats och sysselsättningen väntas stagnera efter flera års uppgång. När sysselsättningen sjunker framöver stiger arbetslösheten. Resultatanalys Landstingets resultat för perioden januari t o m augusti uppgår till -25 mnkr. Hälso- och sjukvården uppvisar ett underskott på -135 mnkr och verksamheterna totalt har ett underskott på 93 mnkr per augusti. Landstingsgemensamma poster ger ett överskott på 68 mnkr. Landstingets helårsprognos uppgår till -235 mnkr, där verksamheterna utgör ett underskott på 257 mnkr och landstingsgemensamma poster ett överskott på 22 mnkr. Av verksamheternas underskott svarar hälso- och sjukvården för 275 mnkr. Nettokostnadsutvecklingen för januari augusti är 8,6 %. Motsvarande period föregående år ökade nettokostnaden med 5,5 %. Prognosen pekar på en nettokostnadsökning på drygt 8 %. 25 (34)

30 Ekonomiperspektiv Landstingets intäkter och kostnader Utfall period Budget helår Prognos helår Avvik budg Skatter och statsbidrag *Skatteintäkter 2 837, , ,9-21,9 *Utjämningsbidrag 382,1 569,0 573,1 4,1 *Övriga generella bidrag 453,1 665,0 683,0 18,0 S:a skatter och statsbidrag 3 672, , ,0 0,2 Finansfunktionen *Externt finansnetto -6,1 24,6 9,0-15,6 *Internt finansnetto 23,0 46,1 34,1-12,0 *Värdeökning p-skuld -20,4-32,1-30,7 1,4 S:a finansfunktionen -3,5 38,6 12,4-26,2 Landstingsgemensamt *Landstingsgemensamt 0,2-2,8-1,6 1,2 *Pensioner -89,7-117,7-132,2-14,5 *Pensionsförvaltning -0,5-1,1-1,0 0,1 *Revision -2,5-3,6-3,9-0,3 *Patientnämnden -18,2-28,1-30,9-2,8 S:a landstingsgemensamt -110,7-153,3-169,6-16,3 Åtagande *Åtagande, vård o oms , , ,0 20,0 *Åtagande, utb o reg utveckling -160,7-245,5-240,2 5,3 *Anslagsstyrda enheter -119,6-221,5-205,0 16,5 S:a åtagande , , ,2 41,8 Landstingets förvaltningarnas resultat -93,4 2,9-257,1-260,0 Justering interna mellanhavanden -0,7 0,0 0,0 0,0 Landstingets resultat -25,7 25,0-235,5-260,5 Bolag -2,4 0,0-2,4-2,4 Landstingskoncernens resultat -28,1 25,0-237,9-262,9 26 (34)

31 Ekonomiperspektiv Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkterna har reviderats ner något jämfört med vårens tertialrapport och beräknas nu bli 22 mnkr lägre än budgeterat. De generella statsbidragen beräknas bli 22 mnkr högre än budgeterat. Förbättringen är i huvudsak hänförlig till bidraget för minskad sjukfrånvaro. Externt finansnetto Den finansiella krisen har fördjupats under året och under de första veckorna i september framstått som ytterst allvarlig. Banker och andra finansiella företag är satta under press och konkurser sker, vilket medför att landstingets emittentrisk blivit påtaglig. Årets avkastning för placeringsportföljen är totalt negativ, - 2,9 %, fördelat på Aktier - 12,7 % Räntor + 3,9 % Alternativa placeringar + 7,5 % Landstingets redovisningsprinciper har förändrats i två avseenden: För placeringar i aktieindexobligationer har värdetillväxt löpande bokförts som intäkt under obligationens löptid. Detta har förändrats till att värdering sker till det lägsta av marknadsvärde och anskaffningsvärde. Nedskrivningar av finansiella placeringar utgår fortsättningsvis utifrån portföljens totala värde och inte från enskilda placeringar. Den fortsatta utvecklingen av den finansiella krisen går inte att förutse. Prognosen förutsätter fortsatt oro och finansnettot för helåret beräknas till + 9,0 mnkr, vilket är 15,6 mnkr lägre än budgeterat. Landstingets likviditet per är 223 mnkr och beräknas vid årsskiftet vara 172 mnkr. Detta är en förbättring jämfört med vad som förutsågs föregående tertial, och har sin huvudsakliga förklaring i en lägre investeringsvolym. En jämförelse med föregående år framgår av nedanstående tabell: mnkr Aug 2008 Aug 2007 Bokslut 2007 Likvida medel Kapitalförvaltning (Pensionsförvaltning) Summa likvida medel och kapitalförvaltning Avkastning kapitalförvaltning, % 2,9 + 1,9 1,1 27 (34)