Hur stärks revisorns oberoende?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur stärks revisorns oberoende?"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2004:159 SHU Hur stärks revisorns oberoende? Kombiuppdragens vara eller icke vara MARLÉNE LUNDQVIST ÅSA LYGDMAN Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning EKONOMPROGRAMMET C-NIVÅ Vetenskaplig handledare: Anna Karin Horney 2004:159 ISSN: ISRN: LTU - SHU - EX / SE

2 Förord Denna C-uppsats frambringades under våren 2004, vid Luleå tekniska universitet, institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap. Härmed tackas alla de personer vars hjälp och flitiga arbete fört studien i mål! Vi tackar varandra för ett gott samarbete, det har varit ett utmanande, intressant, roligt komplicerat, och ibland till och med trist arbete där vi har motiverat och bistått varandra riktigt bra. Vi har vunnit kunskap i hög grad! Vidare sänder vi ett varmt tack till vår handledare Anna Karin Horney samt seminariekollegor som alla har givit oss vägledning, assistans och goda råd under dessa tio veckor. Ni har lärt oss mycket, bättrat på våra ryggsäckar för fortsatt vandring! Vi vill även rikta ett stort tack till de intervjuade revisorerna som lät oss ta del av deras dyrbara tid. Vi är er evigt tacksamma! Avslutningsvis tar vi plats för en tanke till våra nära och kära som stöttat och försökt hjälpa till, var och en på sitt vis Tack för att ni finns! Luleå den 28 maj 2004 Marléne Lundqvist Åsa Lygdman

3 Sammanfattning Revisorns oberoende är ett primärt villkor för trovärdigheten på det granskade materialet gällande bolags ekonomiska information. I Sveriges revisorslag har en analysmodell lagfästs för att styrka revisorns oberoende och i förlängningen förtroendet. I dagsläget finns ett lagförslag från justitiedepartementet. Ett försök att ytterligare stärka revisorns oberoende görs genom att föreslå ett förbud av kombiuppdrag. Kombiuppdrag innebär att revisionsbyrån tillhandahåller klienterna revision i kombination med konsultation. Studiens syfte är att beskriva relationen mellan revisionsaktör och redovisningsaktör, som arbetar med kombiuppdrag, samt att undersöka huruvida revisionsaktörer anser att det existerar ett oberoende eller ett oberoendehot vid kombiuppdrag. För att täcka syftet intervjuades fyra revisionsaktörer. Det mesta talar för att en nära relation mellan dessa aktörer är grundläggande i revisionsverksamhet. Avslutningsvis är en rimlig slutsats att det ansågs förekomma fungerande system inom organisationerna för att säkerställa oberoendet.

4 Abstract The auditor s independence is a primary goal for the credibility of the audited companie s financial records. The Swedish auditor law includes an analysis model, intended to strengthen this independence, and in the long run also to strengthen the confidence in the auditor s work. Presently, there is a new bill from the Department of Justice dealing with this. In an attempt to strengthen this independence even further, it has been suggested that combined auditor assignments would be prohibited. Combined assignment means that the auditing company not only performs auditing work for the client, but also acts as a consultant. The purpose of this essay is to describe the relation between an auditing actor and an account actor who is working with combined assignments, and describe whether these auditing actors believe that independence exists or that there is a threat to independence. For this purpose, interviews with four auditors were carried out. The results of these interviews suggest that a close relationship between the auditing actor and the account actor is a fundamental one, when it comes to auditing activities. Further, a reasonable conclusion is that there should be a wellfunctioning system within organisations in order to ensure independence.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemdiskussion Syfte Definition Disposition Metod Forskningsstrategi Aktörssynsätt Datainsamling Sekundärdata Primärdata Studiens trovärdighet Validitet Analysmodell Teori Agentteorin Opportunistiskt handlande Revisor Revisorns uppdrag Redovisning Revision Informationsbehov Etik Revisorslagens analysmodell gällande hot mot objektiviteten... 18

6 4 Empiri Presentation av aktörerna Sammanfattning av intervjusvaren Kunskap om lagförslaget Fördelning av revision/redovisning Relation och informationsflöde mellan aktörerna Förbud mot kombiuppdrag Oberoende/Oberoendehot Analys och slutsatser Relationer mellan revisionsaktör och redovisningsaktör Kombiuppdrag Oberoende/Oberoendehot Slutsatser Diskussion Förslag till fortsatt forskning Referenslista Bilaga A Flödesschema revisorslagens analysmodell gällande objektivitet Bilaga B Intervjumanual

7 Inledning 1 Inledning I detta kapitel ges en problemdiskussion som har sin utgångspunkt i ett lagförslag gällande förbud av kombiuppdrag. Detta leder i sin tur till uppsatsens syfte. Kapitlet avslutas med en presentation av uppsatsens disposition. 1.1 Problemdiskussion Dagens aktuella redovisningsskandaler har lett till en förtroendekris, där det till en del handlar om att revisorns oberoende har satts i rubbning. Insatser för att stärka revisorns oberoende har gjorts med FAR: s analysmodell, se bilaga A. Genom ett nytt lagförslag görs ett försök att ytterligare stärka oberoendet, och i förlängningen förtroendet genom att förbjuda kombiuppdrag. Dubbla revisorer istället för dubbla roller föreslår Hall, med detta åsyftas: ta bort revisorernas kombiuppdrag, låt småföretagare anlita en revisor för revision och en redovisningskonsult för rådgivning. 1 Ett eventuellt förbud av kombiuppdragen har idag aktualiserats som en del av ett nytt lagförslag, vilket nu ligger på Justitiedepartementets bord. Lagförslaget innebär att småföretagare inte kommer att kunna ta emot redovisningsråd från den revisionsbyrå som gör revision i företaget. Lagförslaget, i form av en promemoria, från Justitiedepartementet heter Några frågor om revision och är under remissbehandling, där propositionen väntas under våren I en nyligen utfärdad EU-rekommendation är kombiuppdrag förbjudna i företag av allmänt intresse, till exempel i börsbolag. Denna rekommendation följer idag svenska revisionsbyråer. 3 För övriga företag bör, enligt rekommendationen, gälla att kollegorna på revisionsföretaget tillåts hjälpa till med bokföringen, under förutsättning att revisionsbyrån inte deltar i klientens beslutsfattande. Denna rekommendation är ett resultat av de redovisningsskandaler och förtroendeproblematik som skett bland stora företag i världen, till exempel amerikanska Enronaffären. En förutsättning för att intressenter ska känna förtroende för revisorn är att denne är oberoende av dem hon/han granskar. Justitiedepartementets promemoria menar att en revisor som granskar bokföring som hon/han själv har gjort inte är oberoende. 4 Idealet, enligt Hall, vore att skilja på kombiuppdraget och därmed få en mer korrekt ekonomisk redovisning samt återfå fullt förtroende för revisorprofessionen. 5 Det råder dock delade meningar kring detta lagförslag. Wennberg menar att istället för att förbjuda kombiuppdrag kan revisionsplikten för små företag slopas, 1 Hall, PM Justitiedepartementet [online] 3 EG-rekommendation [online] 4 PM Justitiedepartementet [online] 5 Hall,

8 Inledning vilket skulle bespara småföretagarna dubbla kostnader för dubbla revisorer. Dessutom strider lagförslaget mot regeringens strävan att förenkla för företagen. Ett förbud mot kombiuppdrag skulle gynna oberoendet, dock hävdar Wennberg att de stora redovisningsskandalerna kommer från stora företag, av allmänt intresse, inte från de mindre ägarledda företagen. 6 Det är alltså skillnad på dessa företagskategorier eftersom stora företag har helt andra intressentgrupper med andra krav på informationen. Wennberg framhåller vidare, att när revisionsbyrån hjälper till med bokslutet i mindre företag, under förutsättning att det är olika personer på byrån som utför redovisning respektive revision, skapar detta inte ett oberoendehot. 7 Olika relationer skapas i revisionsarbetet på grund av olika faktorer, vilket kan leda till att revisorn handlar på ett anpassligt sätt som kan hota oberoendet. Exempelvis kan revisorn anpassa sig och handla till fördel för klienten, med en eventuell följd att aktieägarnas intressen inte tas till vara. 8 Riksrevisionen ställer sig positiv till lagförslaget och menar att en inblandning av revisorn i klientföretagets redovisning medför ett hot mot oberoendet och en lagförändring som helt förbjuder kombiuppdrag skulle stärka förtroendet för revisorn. En annan uppfattning kommer från Uppsala Universitet, de finner en uppkommande risk för att revisorn i stället hamnar i ett beroendeförhållande till den redovisningsbyrå som tar över den separerade delen av kombiuppdraget. 9 Vid ett förbud mot kombiuppdrag, uppstår ett beroendeförhållande mellan revisionsaktören och redovisningsaktören eller elimineras oberoendehotet? För att kunna urskilja huruvida ett eventuellt oberoendehot uppstår, är det av intresse att undersöka hur relationen mellan revisionsaktör och redovisningsaktör ser ut idag. 1.2 Syfte Studiens syfte är att beskriva relationen mellan revisionsaktör och redovisningsaktör vilka arbetar med kombiuppdrag. Dessutom vill vi undersöka huruvida dessa aktörer anser att det existerar ett oberoende eller ett oberoendehot när det gäller kombiuppdrag. 1.3 Definition När vi i denna uppsats använder oss av termen kombiuppdrag, innebär detta att en revisionsbyrå erbjuder sin klient både revision och redovisning, med tillhörande revisions- och redovisningskonsultation. 6 Wennberg, ibidem 8 Bazerman, Morgan & Loewenstein, Engblom Fredrikson & Markland,

9 Inledning 1.4 Disposition För att ge en helhetsbild över uppsatsen, presenteras nedan studiens disposition. Inledning Kapitel 1: Studien inleds med en problemdiskussion som behandlar debatten kring revisorns oberoendeproblematik samt lagförslaget om förbud mot kombiuppdrag. Avslutningsvis klargörs vårt syfte som är att beskriva relationen mellan revisionsaktör och redovisningsaktör vilka redan idag arbetar med kombiuppdrag samt deras åsikter gällande oberoende. Metod Kapitel 2: Här redogörs vilken metod vi använt oss av i studien. Kapitlet avslutas med en analysmodell som visar hur vi valt att analysera insamlad data. Teori Kapitel 3: Utifrån agentteorin som behandlar aktörernas olika relationer, går vi vidare till revisorns uppdrag, redovisning, revision och informationsbehov. Fortsättningsvis belyses revisorns etikregler och revisorslagens analysmodell gällande hot mot objektiviteten. Empiri Kapitel 4: Presentation av de fyra intervjuade aktörerna samt en sammanställning av dessa intervjuer. Analys & Slutsats Kapitel 5: I detta kapitel analyseras det empiriska materialet med en återkoppling till teorin. Kapitlet avslutas med slutsatser kopplade till syftet. Diskussion Kapitel 6: Uppsatsen avslutas med en diskussion utifrån våra egna reflexioner samt förslag till vidare forskning. Figur 1 Disposition 3

10 Metod 2 Metod I detta kapitel redogörs för vilken metod vi använt oss av i denna studie. Kapitlet fortsätter med att beskriva studiens trovärdighet där vi diskuterar studiens validitet. Avslutningsvis presenteras en analysmodell som visar hur vi strukturerat vårt analysarbete. 2.1 Forskningsstrategi Det finns två olika metodval när data ska bearbetas och analyseras, dessa är kvalitativ och kvantitativ metod. Det som huvudsakligen särskiljer dessa metoder är att kvalitativ forskning inriktar sig mer på småskaliga projekt. Kvalitativ forskning beskrivs med ord, medan kvantitativ forskning fokuserar på analytiska siffror i mer storskaliga studier. 10 Kvalitativ data kan kallas mjukdata, fakta som inte omskrivs i numeriska termer utan mer beskriver karaktären på data. 11 Vid val av metod är det viktigt att tänka på, att forskaren använder sig av den metod som passar bäst för den frågeställning denne utgår ifrån. 12 Det är även avgörande hur studien är formulerad, vad det är studien vill visa och vilken kunskap som söks. 13 Om studien handlar om att tolka och förstå människors upplevelser och om studien vill beskriva underliggande mönster till dessa upplevelser är kvalitativ metod att föredra. 14 En kvalitativ metod utmärker sig av att forskaren observerar fenomenet inifrån samt har en förståelse för att hon/han påverkar resultaten genom att själv närvara som aktör. Fördelen med en kvalitativ metod är att den har sin styrka i att visa på totalsituationen, en helhetsbild som möjliggörs via en närkontakt till de undersökta enheterna och skapar en uppfattning av den enskildes livssituation, ett så kallat aktörsperspektiv. 15 En nackdel med kvalitativ data kan vara att den upplevs mindre representativ, det blir svårare att generalisera undersökningen. 16 I vår studie har vi valt den kvalitativa metoden eftersom syftet var att i ett litet projekt frambringa aktörens åsikter och inte göra några statistiska generaliseringar. Detta genom att via en dialog med aktören få förståelse för aktörens synsätt på hur denne arbetar idag, samt dennes åsikt gällande det aktuella lagförslaget om förbud mot kombiuppdrag Aktörssynsätt Ett aktörssynsätt innebär att forskaren är intresserad av att förstå de inblandade aktörerna, deras föreställningsramar och inom vilka restriktioner de arbetar. 17 För att förstå människors handlingar krävs insikt i vilket sammanhang de utförs och 10 Holme & Solvang, 1991, s Ejvegård, 1993, s 34 ff. 12 Holme & Solvang, 1991, s Patel, 1994, s Denscombe, 2000, s Holme & Solvang, 1991, s Denscombe, 2000, s Bruzelius & Skärvad, 2000, s 20 4

11 Metod vilka betydelser människor lägger i handlingarna. 18 Eftersom vi ville beskriva aktörernas relation samt undersöka deras åsikter använde vi oss av aktörssynsättet. Detta för att ville ha tillgång till de enskilda aktörernas uppfattningar för att kunna besvara vårt syfte med studien. 2.2 Datainsamling Datainsamling sker på två olika sätt, via primär- och sekundärdata. Primärdata är data som studiens författare själv samlar in medan sekundärdata är data som tidigare är insamlad av någon annan för något annat syfte Sekundärdata Vår studie började med att vi samlade in företagsekonomisk sekundärdata från litteratur- och artikelsökning i Luleå tekniska universitets databas. De olika databaser vi använde var Emerald, Affärsdata, Ebscon, Lucia och Libris. De sökord vi brukade var: analysmodell, revision, redovisning, revisorers oberoende, byråjäv, kombiuppdrag, agentteori. Vi sökte även på kombinationer av dessa ord samt deras engelska motsvarigheter. Litteratur och artiklar om agentteorin utgjorde en första utgångspunkt för utformningen av vår teoretiska referensram. Under arbetet, med litteratur- och artikelsökning, erinrade vi oss en gästföreläsning med professor Einar Häckner vid Luleå tekniska universitet. Gästföreläsningen handlade bland annat om ny forskning gällande agentteorin. Vi kontaktade professor Häckner och fick genom honom vetskap om en licentiatuppsats som behandlade agentteorin, dock hade denna inte publicerats ännu. 20 Licentiatuppsatsen fick vi personligen av dess författare per e-post. I avsnittet revisor sökte vi främst litteratur som ställer revisorn och revision i ett för denna studie relevant sammanhang främst gällande revisorns regler. Vi letade även artiklar inriktade på jämförelser mellan olika grupper av revisorer i fråga om deras uppfattningar om kombiuppdrag. Utifrån det material som vi funnit i litteratur- och artikelsök, och efter att ha läst Justitiedepartementets promemoria, arbetade vi fram en problemdiskussion, som utmynnade i studiens syfte. För att besvara vårt syfte ansåg vi det nödvändigt att samla in kvalitativ primärdata genom att göra personliga intervjuer med berörda aktörer Primärdata Vid insamling av primärdata valde vi att göra intervjuer. Både insamling av empiri och analys av denna kan vara tidskrävande. Det är därför viktigt att noga välja vilka personer som skall intervjuas, så att rätt material kan erhållas. 21 Det finns en inbyggd effektivitet i just denna form av datainsamling. Fördelar med personliga 18 ibid, s Eriksson & Wiedersheim-Paul, 1991, s Öhman, Ejvegård, 1993, s 46 5

12 Metod intervjuer är att dessa är lätta att arrangera och kontrollera, intervjuaren kan ledsaga aktören genom intervjun och det finns möjlighet att ställa komplexa frågor och följdfrågor. 22 En nackdel kan vara den så kallade intervjueffekten där det inte automatiskt kan sägas att aktören återspeglar sanningen, utan denne kan vara påverkad av forskarens identitet. 23 I vår studie såg vi inte detta som någon nackdel eftersom vi var intresserade av aktörens subjektiva synsätt i ämnet. Vi ville skapa en dialog mellan oss och aktören för att ta lärdom av varandra. Vid intervjuerna använde vi oss av en bandspelare för att inte missa viktig information. Vi gjorde även anteckningar som ett komplement till bandinspelningen. Detta för att vara på den säkra sidan ifall bandspelaren skulle fungera dåligt vid avlyssning. Vi intervjuade tre personer med bandspelare och en person utan bandspelare. Vid intervjun utan bandinspelning fördes anteckningar. Vi sammanfattade intervjuerna var och en för sig utifrån det inspelade materialet samt från våra egna anteckningar. Sedan försökte vi, med aktörens egna ord, beskriva svaren på frågorna för att få en så levande analys som möjligt. Efter detta arbete analyserade vi materialet med hjälp av vår analysmodell, se figur 2, sida 8. Vi erbjöd aktörerna att ta del av intervjuernas sammanfattning för eventuella kompletteringar. Vi fick kompletterande uppgifter från en av aktörerna vilket hjälpte oss att förtydliga dennes intervjusvar. I en kvalitativ studie används inte ett färdigt standardiserat frågeformulär, när det bör undvikas allt för stor styrning från forskarens sida. Ett alternativ kan vara en intervjumanual där forskaren täcker det område som skall undersökas. 24 Manualen kan vara till hjälp för forskaren som en minneslista och ge underlag till följdfrågor som kan uppkomma vid en intervju. Det är dock viktigt att aktören i största möjliga mån själv får utforma sina tankar och åsikter på ett naturligt sätt. 25 Successivt under studiens gång arbetade vi fram en intervjumanual, se bilaga B, som har fungerat som ett stöd för oss vid intervjuerna. Detta för att planera och få med de viktiga frågor som behövdes för att uppfylla vårt syfte med studien. Denna intervjumanual erbjöds till de fyra aktörerna när vi ringde och frågade om vi fick komma och intervjua dem. Två aktörer var positiva till detta och två tackade nej till detta erbjudande. I situationer när forskaren har en viss kännedom om de personer som skall undersökas handplockas urvalet, forskaren gör ett så kallat subjektivt urval. Hon/han väljer medvetet detta urval eftersom denne anser det troligt att just dessa ger mest värdefulla data. Forskaren har ett speciellt syfte i åtanke, att återspegla de utvalda människornas särskilda kvaliteter och relevans för undersökningstemat. Genom att göra ett subjektivt urval ges forskaren möjlighet att, närma sig personer som kan vara avgörande, för undersökningen, och ge den bästa informationen. 26 Vi valde att intervjua revisorer, eftersom vi tyckte att dessa kunde ge oss den information som vi behövde för att besvara vårt syfte med studien. Kriteriet för de intervjuade var att de skulle vara godkända eller auktoriserade revisorer, när dessa har kunskap och erfarenhet inom ämnet. Vi ansåg att det var av vikt att undersöka deras personliga tolkningar för att se om 22 ibid, s Patel, 1994, s Holme & Solvang, 1991, s ibid, s Denscombe, 2000, s 23 6

13 Metod revisorernas åsikter skiljde sig åt. De utvalda revisionsbyråerna togs fram via telefonkatalogen. Kriteriet för dessa var att de skulle inneha kombiuppdrag. Vi har behandlat de intervjuade revisorerna konfidentiellt för att dessa skulle kunna prata obehindrat. Med detta ville vi undvika att de intervjuade endast svarade det som dessa borde svara. Revisorerna kallades i sammanställningen av intervjuerna för; Alfa vid Revisionsbyrå A, Beta vid Revisionsbyrå B, Gamma vid Revisionsbyrå C och Delta vid Revisionsbyrå D. 2.3 Studiens trovärdighet För att författaren ska kunna göra en bedömning av studiens trovärdighet måste denne vara kritisk till olika metodval. Författaren bör vara källkritisk och se till att denne inte endast väljer ut sådant material, som stöder de egna idéerna. Är författaren inte källkritisk, kan det uppstå skevhet i studien och skapa en falsk bild. Det är viktigt att även presentera och diskutera sådana fakta som motsäger studiens resultat. 27 Ett syfte med källkritik är att se om materialet har validitet Validitet Validitet innebär i stora drag att data och metoder är riktiga. Det vill säga, att vilket material samt vilken metod som valts för att samla in materialet, är exakt, riktig och träffsäker. 29 Med hög validitet menas att den metod forskaren verkligen använder, mäter det som är avsett att mätas. 30 Parallellt med skrivandet av problemdiskussion, syfte och teori, i denna rapport, formulerade vi intervjufrågor. Vi bedömde att detta stärkte validiteten i vår studie. I vår litteratur- och artikelsökning har vi på ett kritiskt sätt försökt finna material med olika förhållningssätt som belyser samma diskussion, även detta för att öka studiens validitet. Vårt val av aktörer ansåg vi också stärkte validiteten, eftersom åsikter från fyra olika revisorer som arbetade på fyra skilda revisionsbyråer, skulle spegla olika synvinklar. Vi arbetade fram en frågemanual som skulle användas som ett stöd vid intervjuerna. Dessa frågor testades i en seminariegrupp för att pröva om frågorna hade koppling till vårt syfte och stöd i teorin. Det är viktigt att den som intervjuar låter aktören svara på ett utförligt sätt, där svaren är öppna och betoningen ligger på aktören som utvecklar sina synpunkter. 31 Vi ansåg att validiteten i vår studie höjdes, eftersom vi intervjuade personerna på deras arbetsplats och att aktörerna, förhoppningsvis, kände sig bekväma och kunde ge bra svar. Det som eventuellt sänkte validiteten i vår studie var att två tackade nej till att få intervjumanualen i förväg. Detta ledde till att dessa två aktörer inte var förberedda och insatta i ämnet. Vi upplevde att svaren från dessa inte höll samma kvalitet som från de övriga två aktörerna. En av aktörerna gick inte med på att bli bandinspelad vilket kunde ha lett till att vi missat viktig information. Detta kompenserades med att vi förde dubbla protokoll vid intervjun. Dessutom sändes sammanfattningen till aktören för att eventuellt kompletteras med saknad information. 27 Patel, 1994, s 55 ff. 28 ibid, s Denscombe, 2000, s Patel, 1994, s Denscombe, 2000, s 135 7

14 Metod 2.4 Analysmodell Med utgångspunkt i vår teoretiska referensram utarbetades en analysmodell, se figur 2 nedan. Denna modell var till hjälp när vi skulle strukturera analysen av det empiriska materialet. Relationer mellan revisionsaktör och redovisningsaktör är komplexa och har uppgivit olika oberoendefrågor. Revisorn har två olika uppgifter kombinerat i sin yrkesroll, kombiuppdrag. Först det renodlade revisorsuppdraget och sedan det utvidgade uppdraget. Analysen inleddes med att undersöka relationen mellan revisionsaktör och redovisningsaktör. Vidare gjordes en analys kring aktörernas kombiuppdrag, gällande huruvida revisorns oberoende förstärks eller om det förekommer oberoendehot. Revisionsaktör Redovisningsaktör Kombiuppdrag Oberoende/Oberoendehot Figur 2 Analysmodell 8

15 Teori 3 Teori I detta kapitel presenteras de teorier som ligger till grund för studien. Kapitlet inleds med en beskrivning av relationerna mellan redovisningsskyldiga, redovisningsberättigade och revisorer utifrån en traditionell ekonomisk teori. Vidare beskrivs aktörerna som yrkesmässigt sysslar med redovisning, och då speciellt revisorskåren. 3.1 Agentteorin Agentteorin behandlar hur en principal har möjlighet att kunna kontrollera att en agent gör vad principalen beslutat. Redovisningsinformation spelar i detta sammanhang en central roll. Agent - principalrelationen uppkommer när en eller flera personer som benämns principal hyr eller anställer andra individer som kallas agenter och delegerar ett specifikt ansvar till dem att uträtta i principalens regi. Ansvaret som agenten har i förhållande till principalen kontrakteras skriftligt. Kontraktet inrymmer exempelvis informationssystem, kompensationsarrangemang, fördelning av arbetsuppgifter med mera. En av principalernas möjligheter att granska agenten är att nyttja redovisningsinformation. 32 Vidare försöker agentteorin skildra verkligheten. Teorin har sin utgångspunkt i de vanliga antagandena i traditionell ekonomisk teori, alltså att aktörerna är rationella och nyttomaximerande. Relationer mellan olika aktörer på redovisningsområdet fokuseras, agent/redovisningsskyldig, revisor/controller och principal/redovisningsmottagare/-uppdragsgivare är de berörda aktörerna. Dessa relationer är konfliktartade, närmare bestämt försöker agenten öka sin nytta på bekostnad av principalens nytta. Det handlar inte endast om att agenten vill te sig som mer lämplig eller undgå att stå till moraliskt ansvar för dåliga affärer, utan det handlar i högre grad om direkta ekonomiska följder för honom/henne. Exempelvis väntas agenten bestämma sig för den redovisningsmetod som ger högre vinst om hennes/hans egen kompensation på något vis är relaterad till vinstnivån, oftast i skepnad av bonusavtal. Principalen vänder sig till en revisor som ser till att hennes/hans intresse tas tillvara så länge som det värderas att den ekonomiska nyttan överstiger kostnaden. 33 Öhman presenterar en modell i sin licentiatuppsats, se figur 3 sida 10, som tar fasta på informationsflöden och kvalitetssäkring och avbildar förhållandet mellan de tre betydande parterna: redovisningsskyldiga, redovisningsberättigade och revisorer. 32 Falkman, 2000, s 151 ff. 33 Artsberg, 2003, s 83 ff. 9

16 Teori Redovisningsberättigade ** Kvalitetssäkrad information för beslutsfattande Revisorer *** Information för beslutsfattande Information för kvalitetssäkring Redovisningsskyldiga * *Redovisningsskyldiga: Representanter för företagsledningar som förvaltar anförtrodda resurser och ansvarar för att redovisningsinformation sammanställs och sprids. ** Redovisningsberättigade: Investerare och övriga intressenter som har rätt att ta del av redovisningsinformation. *** Revisorer: Professionella yrkesutövare som ansvarar för att redovisningsinformationen kvalitetssäkras. Figur 3 Omarbetad version av Öhmans modell om informationsflöden och kvalitetssäkring. 34 Problemet, för revisorn, att på ett förtroendeingivande sätt utföra sitt uppdrag som oberoende granskare och leva upp till sina skyldigheter i förhållande till investerare, såväl som övriga intressenter, kan diskuteras inom ramen för agentteorin. Det är inte enbart mellan redovisningsberättigade och redovisningsskyldiga som ett så kallat principal-agent förhållande existerar. En sådan relation förekommer också mellan de redovisningsberättigade och revisorer. Principaler (redovisningsberättigade) anlitar revisorer (agenter) för att utföra ett uppdrag för deras räkning. Uppdraget är att följa företagsledningars ageranden Öhman, Eisenhardt,

17 Teori Opportunistiskt handlande Vidare behandlar agentteorin individers vilja och benägenhet att handla opportunistiskt, anpassligt, och denna tendens påverkas av ekonomiska och juridiska faktorer. Om revisorn skulle åläggas ett strikt ansvar för den finansiella information denne reviderar skulle denna benägenhet försvagas. Vid sådant ansvar maximeras kvalitén på revisionen. Risken är att rädsla för påföljder skulle leda till mindre information. 36 Revisorn granskar företagets årsredovisning å externa intressenters vägnar. Företagets ledning som iordningställt och skickat iväg årsredovisningen både anlitar och betalar revisorn. Företaget som är under revision såväl som personerna som leder företaget är klienten. Klienten kan hyra och avsätta revisorn såsom klienten önskar. Förutom de ekonomiska incitament som kan påverka revisorns bedömning till klientens favör, kan relationen som revisionsbyråer eftersträvar att utveckla med klienten, öka bekymret att göra verkligt oberoende bedömningar. Dessutom belyses, enligt psykologiska studier, att människan är oförmögen att tolka information på ett opartiskt vis. Detta beroende av vilken part informationen kommer ifrån, att en revisor omedvetet agerar partiskt fördjupar således oberoendeproblematiken. 37 På grund av omständigheter i revisionsarbetet skapas relationer, som ökar risken för att handla opportunistiskt, till fördel för klienten. Detta till följd av att uppdragsgivarna inte är identifierbara för revisorn och de negativa konsekvenserna vid konflikt med klienten kommer omedelbart, till åtskillnad från eventuell konflikt med aktieägare/investerare. Dessutom verkar revisorn ofta under en längre tid hos klienten och byggs in i företaget vilket kan medföra omedvetet godkännande av brister. Problemet när revisorn omedvetet handlar partiskt är att denne under sådana förhållanden är mindre mottaglig för moralisk påtryckning eller hot om sanktioner. 38 För att principalen ska kunna välja mellan agenter med olika förmåga behövs en mekanism som reducerar möjligheten att handla opportunistiskt. 39 På konkurrensutsatta marknader är pris inte alltid relaterat till utförarens kapacitet. Köparen kan inte avgöra agentens kompetens och detta ger att en sämre revisor kan ta ut likadana priser som en bättre. 40 Agenter med olika kompetens kommer att ha olika meriter, som förmedlar information till principalen, om agentens förmåga och arbetsattityd. Agentens rykte blir alltså viktigt eftersom det direkt påverkar framtida arbetsmöjligheter. På längre sikt slås de sämre agenterna ut eftersom de föregås av sitt rykte. 41 En mekanism, som reducerar parternas möjlighet till opportunism och som gör det möjligt för principalen att välja mellan agenter med olika färdighet, är nödvändigt. 42 Agenter har olika förmåga och eftersom det är svårt att ta mått på 36 Schwartz, Bazerman et al ibidem 39 Britton & Ball, Stiglitz & Weiss, Britton & Ball, ibidem 11

18 Teori arbetsvilja och dess resultat, är tidsbestämda kontrakt den mest lämpliga kontraktsformen. 43 Denna kontraktsform ger agenten incitament att agera efter principalens behov eftersom detta kan leda till fortsatta uppdrag. Vidare kan risken för att uppdrag förloras ge ytterligare incitament, att agera efter principalens behov, om kostnaden för att finna ett annat uppdrag är tillräckligt hög. Detta torde leda till att det ligger i agentens eget intresse att uträtta ett arbete som gör principalen nöjd Revisor En revisor har till uppgift att åt någon annan granska förvaltning av anförtrodda medel. 45 Denna aktörs agerande regleras genom olika lagar och förordningar. I Aktiebolagslagen regleras vad revisorn får göra och vad denne inte får göra. Revisorslagen vänder sig till auktoriserade och godkända revisorer och beskriver deras skyldigheter. Vidare finns även revisionslagen som har bestämmelser kring revision för fysiska och juridiska personer. Slutligen går FAR: s revisionsbok in mer detaljerat på att beskriva vilka ramar som revisorn ska hålla sig inom Revisorns uppdrag Revisorn har två olika åligganden kombinerat i sin profession, se figur 4. Den renodlade revisorsrollen, där uppgiften är att uttala sig om årsredovisningen samt om styrelsens och VD: ns arbete, så kallat renodlat revisorsuppdrag. Detta renodlade uppdrag är hårt reglerat i Aktiebolagslagen. Vidare har revisorn ett utvidgat uppdrag, som främst riktar sig till små företag, vilket innebär konsultation och rådgivning gällande redovisning. 46 Det är det utvidgade uppdraget som medfört stora debatter kring revisorns oberoende. Renodlat revisorsuppdrag - revision Utvidgat uppdrag konsultation och rådgivning gällande redovisning Figur 4 Kombiuppdragets uppdelning enligt FAR Den utvidgade revisorsrollen styrs mer av vad klienten vill ha än av bestämda regler. 47 Klienten har ofta inte helt klart för sig vilka regler som styr det renodlade revisorsuppdraget och detta kan skapa för stora förväntningar hos klienten och ge ett förväntningsgap. I båda rollerna måste revisorn följa god redovisningssed, det vill säga följa lagar, rekommendationer, praxis och andra normer. Det gäller för revisorn att behålla intressenternas förtroende som en oberoende person och därför bör revisorn överväga risker med sina utvidgade uppdrag. En revisor får i den utvidgade rollen aldrig vara med och fatta klientens beslut även om ansvaret för räkenskaperna ligger helt hos klienten Stiglitz & Weiss, Britton & Ball, Artsberg, 2003, s FAR del 2, 2004, s FAR: s revisionsbok, 1999, s ibid, s

19 Teori Det finns uppgifter som revisorn inte får utföra eftersom oberoendet kan hotas, vilket kan leda till ett så kallat redovisningsjäv. Med detta avses att revisorn inte får hjälpa till med bolagets bokföring eller medelsförvaltning eller bolagets kontroll däröver. 49 En kollega på revisionsbyrån får däremot hjälpa till med bokslut och löpande bokföring om medarbetaren inte har någon anknytning till dess revision. Detta kallas byråjäv. Kombiuppdraget är ibland svårt att särskilja, exempelvis när revisorn granskar huruvida skatter redovisats på rätt sätt i bokslutet och samtidigt ger råd om hur avsättningar ska beräknas och deklarationen ska göras. 50 Till revisorns hjälp kan denne ha särskilda specialister som är knutna till revisionsbyrån. Dessa specialister kan vara experter på områden som är mycket viktiga för revisorns riskbedömning och de har då en viktig uppgift att fylla i revisionsarbetet. På en revisionsbyrå samlas ofta hög kompetens både genom anställda specialister och genom ett upparbetat kontaktnät. Ett skäl till att inneha kombiuppdrag är att det kan underlätta för revisionsbyrån att rekrytera duktiga ekonomer och andra kompetenta personer Redovisning Det finns inte någon enighet inom redovisningsforskningen gällande vad som är redovisningens huvudsyfte. 52 Nedan kommer vi att visa tre olika synsätt beträffande redovisning. Synsätt 1. Redovisning handlar inte endast om resultatberäkningar utan den har även till uppgift att förse olika intressenter med information. Redovisningen ska vara användbar för investerare och övriga intressenter och revisionen ska ses som en kontroll av att så är fallet. Bildligt uttryckt kan redovisningen ses som: Ett historiskt protokoll här fästs stort avseende vid hur data säkerhetsställs och blir fullständigt och tillförlitligt nedtecknat. En bild av existerande ekonomisk verklighet här fokuseras det på att balansräkningen ska återspegla tillgångars aktuella ekonomiska värde. Ett informationssystem här centreras hur redovisningsinformationen skall kommuniceras till användarna. Den som är ansvarig för redovisningen ska fånga företagets affärer och beskriva dem på ett sådant sätt att mottagaren kan förstå och använda informationen. En vara en beskrivning på hur redovisningen kan bytas ut och säljas på en marknad med efterfrågan och utbud på redovisningsinformation. Information som endast produceras om det finns en efterfrågan och ett utbud Hayes, FAR: s revisionsbok, 1999, s ibid, s Artsberg, 2003, s ibid, s 15 ff. 13

20 Teori Synsätt 2. Ett av redovisningens syfte är att minska osäkerhet i samband med styrning och beslutsfattande. Den avsedda funktionen med redovisningen skiljer sig från den verkliga redovisningen, vilken är mer varierande i en organisation och i ett samhälle än den avsedda. Redovisningens funktioner är att skapa: legitimitet företag behöver legitimeras, bli berättigade/accepterade, för att få resurser från omgivningen. Utifrån detta väljer organisationen den redovisningsprincip som skapar högst legitimitet. myter redovisningen skapar föreställningar och förväntningar inom organisationen. Den är användbar till att skapa motivation och kommunicera organisationsklimatet. medel i makt redovisningen är styrd av makteliten inom organisationen, exempelvis ledningen. Informationen samlas in och manipuleras genom redovisningen och den används för att förändra individuella prestationer. Högre legitimitet leder till mer makt och en starkare ställning. medel i konflikter redovisningen kan skapa konflikter genom att det finns olika synsätt inom organisationen. Dock kan redovisning även förhindra konflikter genom att vissa riktlinjer sätts upp. Det finns även ett intresse av att bibehålla konflikter, dessa skapar en intensitet i diskussionerna vilket kan leda till bättre lösningar. 54 Synsätt 3. Redovisningen ska inte bara visa ekonomiska perspektiv utan även organisatoriska perspektiv. Redovisning: som språk - redovisningen kan användas som ett kommunikationsmedel världen över, när alla deltagande länder enats om att använda detta språk, det finns dock varierande tolkningar. som myt - myten säger att företagsledare är rationella trots att det inte alltid är fallet. Redovisningen är rutinmässig trots att den bör vara mer analytisk. för att fatta rätt beslut redovisningen kan användas för att motivera och styra beslutstagandet hos företagsledningen. som bild över organisationen redovisningen skildrar företagets verksamhetsområde. för att experimentera olika scenarios kan iscensättas för att undersöka hur olika interna och externa faktorer kan påverka organisationen utan något risktagande Mellemvik, Hayes,

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m.

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. UTTALANDE 2003-06-11 Dnr 2003-576 Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. 1. Inledning Revisorslagen (2001:883) trädde i

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Revisorns oberoendeställning vid rådgivning.

Revisorns oberoendeställning vid rådgivning. UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt Revisorns oberoendeställning vid rådgivning. Om gränsdragningen mellan revisorns rådgivningstjänster och därtill hörande reglering kring

Läs mer

Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet

Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet PROMEMORIA Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet... 1 Översiktlig beskrivning av reglerna och

Läs mer

EtikU 5 Revisorers verksamhet

EtikU 5 Revisorers verksamhet FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 5 Revisorers verksamhet (december 2009) ETIKU 5 REVISORERS VERKSAMHET 1 1 Inledning... 1 2 Revisors verksamhet... 1 3 Kolumnerna: Analysmodellen... 2 4 Raderna: Verksamheterna...

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1 1. Allmänt Dessa allmänna villkor reglerar förhållandet mellan Revisionsbyrån ( Revisionsbyrån ) och klientbolaget ( Bolaget ), om inte annat följer av tvingande bestämmelser i lag eller annan författning.

Läs mer

Angående FAR SRS förslag till Redovisningsstandard i Sverige (RedS)

Angående FAR SRS förslag till Redovisningsstandard i Sverige (RedS) YTTRANDE 2008-02-15 Dnr 2008-86 FAR SRS Box 6417 113 82 STOCKHOLM Angående FAR SRS förslag till Redovisningsstandard i Sverige (RedS) Inledning Revisorsnämnden (RN) som har beretts tillfälle att yttra

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Revisorns oberoende. Analysmodellen, effektivt hjälpmedel för att. stärka oberoendet? Sammanfattning. Författare: Youssef Echelhi, Aryan Khaffaf

Revisorns oberoende. Analysmodellen, effektivt hjälpmedel för att. stärka oberoendet? Sammanfattning. Författare: Youssef Echelhi, Aryan Khaffaf Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och företagande C-uppsats 15 hp Revisorns oberoende Höstterminen 2010 Ekonomie kandidatprogrammet Revisorns oberoende Analysmodellen, effektivt hjälpmedel

Läs mer

Vägledning vid upphandling av lagstadgad revision

Vägledning vid upphandling av lagstadgad revision FAR Vägledning vid upphandling av lagstadgad revision Bakgrund och syfte med vägledningen I Sverige har det inte funnits någon enhetlig praxis for upphandling av revisionstjänster och tillsättning av revisorer.

Läs mer

Läs mer på www.frejs.se

Läs mer på www.frejs.se Om oss Frejs är en byrå med ca 50 anställda och tre kontor. Vi har kompetensen och kapaciteten att vara revisorer och rådgivare åt kunder i alla storlekar. Vi är stora nog att kunna erbjuda erfarenhet

Läs mer

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 1 Inledning Revisorernas verksamhet regleras i lag och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för kommunrevisionen.

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young.

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Klara Löwenberg Handledare: Monica Andersson Stockholms Universitet Yrkesförberedande praktik VT-2012 Innehållförteckning 1. Allmän

Läs mer

Samspelet mellan revisorn och klienten

Samspelet mellan revisorn och klienten Samspelet mellan revisorn och klienten En beskrivning av revisorns oberoende utifrån analysmodellen, förväntningsgap och kommunikation Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kandidatuppsats

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Redovisning kan ses som ett specialiserat informationssystem, vars syfte är att identifiera,

Redovisning kan ses som ett specialiserat informationssystem, vars syfte är att identifiera, Lectio 8.12.2010 Bakgrund Redovisning kan ses som ett specialiserat informationssystem, vars syfte är att identifiera, mäta, registrera, behandla och rapportera ekonomiska händelser som rör ett företag.

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Inledning och ramverk... 5. Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 51. FARs rekommendationer och uttalanden...

Inledning och ramverk... 5. Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 51. FARs rekommendationer och uttalanden... Inledning och ramverk... 5 Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 51 FARs rekommendationer och uttalanden... 771 Författningar... 1049 Revisorsnämnden... 1185 Sökord...

Läs mer

EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan

EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 9 Revisorns kommunikation med andra bolagsorgan (december 2012) ETIKU 9 REVISORNS KOMMUNIKATION MED ANDRA BOLAGSORGAN 1 1 Uttalandets syfte... 1 2 Bolagsorganens uppgifter...

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot

Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot Institutionen för handelsrätt HARK11 Kandidatuppsats HT 2007 Bokförings- och redovisningsrådgivning som självgranskningshot - i samband med revision i Aktiebolag - Handledare: Krister Moberg Författare:

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Regler för certifiering

Regler för certifiering Regler för certifiering Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Allmänt Allmänt 1 1 Med kommun avses i dessa regler primärkommuner, landstingskommuner och kommunalförbund. Med kommun avses i dessa regler

Läs mer

Dnr 2011-740 2011-06-16 F 5/11

Dnr 2011-740 2011-06-16 F 5/11 Dnr 2011-740 2011-06-16 F 5/11 F 5/11 1 Inledning Godkände revisorn A-son har hos Revisorsnämnden (RN) ansökt om förhandsbesked enligt 22 revisorslagen (2001:883) om huruvida förtroendet för hans opartiskhet

Läs mer

Hur tänker revisorn? Institutionen för Ekonomi FEC 650 Kandidatuppsats 10p. Författare: Eva Tency Nilsson Catherine Persson

Hur tänker revisorn? Institutionen för Ekonomi FEC 650 Kandidatuppsats 10p. Författare: Eva Tency Nilsson Catherine Persson Institutionen för Ekonomi FEC 650 Kandidatuppsats 10p Hur tänker revisorn? Författare: Eva Tency Nilsson Catherine Persson Handledare: Leif Holmberg Nils-Gunnar Rudenstam Sammanfattning Kan en revisor

Läs mer

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn?

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn? UPPSALAUNIVERSITET Företagsekonomiskainstitutionen Magisteruppsats HT 2010 Kanredovisningskonsultenersättarevisorn? Enredogörelseförredovisningskonsultensochrevisorns kontrollfunktionidetmindreaktiebolaget.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Vad gör revisorn och vad förväntar sig småföretag av revisorn och revision - ett förväntningsgap? Hanna Eriksson Johanna Vikström

EXAMENSARBETE. Vad gör revisorn och vad förväntar sig småföretag av revisorn och revision - ett förväntningsgap? Hanna Eriksson Johanna Vikström EXAMENSARBETE 2005:037 SHU Vad gör revisorn och vad förväntar sig småföretag av revisorn och revision - ett förväntningsgap? Hanna Eriksson Johanna Vikström Luleå tekniska universitet Samhällsvetenskapliga

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

EXAMENSARBETE. Revisorns oberoende och dennes relation till klienten. Intervjuer delvis bestående av hypotetiska frågor med fyra erfarna revisorer

EXAMENSARBETE. Revisorns oberoende och dennes relation till klienten. Intervjuer delvis bestående av hypotetiska frågor med fyra erfarna revisorer 2004:001 SHU EXAMENSARBETE Revisorns oberoende och dennes relation till klienten Intervjuer delvis bestående av hypotetiska frågor med fyra erfarna revisorer SARA HELLGREN JOHANNA NORDMARK Samhällsvetenskapliga

Läs mer

EXAMENSARBETE. Revisionens vara eller icke vara SARA HELLGREN JOHANNA NORDMARK. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar

EXAMENSARBETE. Revisionens vara eller icke vara SARA HELLGREN JOHANNA NORDMARK. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar 2004:103 SHU EXAMENSARBETE Synen på revision i icke revisionspliktiga handels- och kommanditbolag Revisionens vara eller icke vara SARA HELLGREN JOHANNA NORDMARK Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Basuppgifter - allmänna kontroller företagsledningen

Basuppgifter - allmänna kontroller företagsledningen Basuppgifter - allmänna kontroller företagsledningen Besöksdatum: Urvalsår: Byrå: Diarienr FAR: Namn på person som intervjuats: Byråledare ja/nej: SRF Byrånr: Kvalitetskontrollant: Antal ARK SRF, byrå:

Läs mer

Emira Jetis Kristina Pettersson. Revisorns oberoende. Auditor independence. Auditors perception of independence and the analysis model

Emira Jetis Kristina Pettersson. Revisorns oberoende. Auditor independence. Auditors perception of independence and the analysis model Emira Jetis Kristina Pettersson Revisorns oberoende Revisorers uppfattning om oberoendet och analysmodellen Auditor independence Auditors perception of independence and the analysis model Företagsekonomi

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Revisorslag; utfärdad den 29 november 2001. SFS 2001:883 Utkom från trycket den 7 december 2001 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser 1 Denna

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Revisorsperspektivet om byråjäv - med hänsyn till lagförändringen

Revisorsperspektivet om byråjäv - med hänsyn till lagförändringen Revisorsperspektivet om byråjäv - med hänsyn till lagförändringen Magisteruppsats i Företagsekonomi Extern redovisning och företagsanalys Höstterminen 2006 Handledare: Jan Marton Anna Karin Pettersson

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering En hjälp för Forum Syds handläggare samt för svenska och lokala organisationer Frågeställningarna utgår från regelverket som

Läs mer

Revisorns oberoende En jämförelse mellan små och stora revisionsbyråer

Revisorns oberoende En jämförelse mellan små och stora revisionsbyråer Uppsala Universitet Företagsekonomiska Institutionen Examensarbete C, 10p Revisorns oberoende En jämförelse mellan små och stora revisionsbyråer Handledare: Bengt Öström Författare: Anna Lydén Dilek Caglayan

Läs mer

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011 Ärende Initiativ Ställningstagande Ledningens bekräftelsebrev Föreningen CGR har i sitt brev av den 20 december

Läs mer

Standard för redovisningskonsulter. Reko

Standard för redovisningskonsulter. Reko Standard för redovisningskonsulter Reko April 2008 1 Förord till Standard för redovisningskonsulter (Reko) (april 2008) Inledning 1. FAR SRS styrelse beslutade i december 2007 att inrätta en särskild redovisningssektion,

Läs mer

Revisorns oberoende en studie kring revisions- och konsultationsuppdrag

Revisorns oberoende en studie kring revisions- och konsultationsuppdrag Östergatan 18, Box 795 451 26 Uddevalla Revisorns oberoende en studie kring revisions- och konsultationsuppdrag the Auditor Independence a study concerning audit and non-audit assignments Seminariearbete

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans

En bokslutsrapport kan lämnas som ett resultat. Vad är en bokslutsrapport? Fördjupning #4/2015 Balans Vad är en bokslutsrapport? Bokslutsrapporten är för många en kvalitetsstämpel. Men vad den innebär mer i detalj är inte lika känt. I denna artikel redogör Yvonne Jansson, Bodil Gistrand och Kristina Lilja

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

ANALYSMODELLEN I TEORI OCH PRAKTIK

ANALYSMODELLEN I TEORI OCH PRAKTIK ANALYSMODELLEN I TEORI OCH PRAKTIK En studie av fem mindre revisionsbyråer Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning och företagsanalys Höstterminen 2003 Handledare: Stefan Schiller Författare:

Läs mer

Förväntningsgap småföretags förväntningar på revision efter avskaffad revisionsplikt

Förväntningsgap småföretags förväntningar på revision efter avskaffad revisionsplikt LINKÖPINGS Universitet Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Förväntningsgap småföretags förväntningar på revision efter avskaffad revisionsplikt Expectation gap small companies expectations

Läs mer

Revisionsberättelsen

Revisionsberättelsen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning Höstterminen 2005 Handledare: Stefan Schiller Författare: Rikard Björner

Läs mer

Hur förväntningsgapet i ett småföretag påverkar valet att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor

Hur förväntningsgapet i ett småföretag påverkar valet att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Magisterprogrammet Revisor och Bank 60hp Hur förväntningsgapet i ett småföretag påverkar valet att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor

Läs mer

International Standard on Quality Control 1

International Standard on Quality Control 1 Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Mälardalens högskola Kandidatuppsats 15 högskolepoäng VT 2011 International Standard on Quality Control 1 Förändrat arbetssätt? Förbättrad revisionskvalité?

Läs mer

Revisorns roll i ett aktiebolag - sett ur företags samt revisorers perspektiv

Revisorns roll i ett aktiebolag - sett ur företags samt revisorers perspektiv Mälardalens Högskola Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp, 3 juni 2010 Revisorns roll i ett aktiebolag - sett ur företags samt revisorers perspektiv

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Revisionsbyråernas syn på jävsregeln i Aktiebolagslagen

Revisionsbyråernas syn på jävsregeln i Aktiebolagslagen Örebro Universitet Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik Företagsekonomi C C-uppsats, 15 poäng Handledare: Kent Trosander Examinator: Gunilla Myreteg HT-2007 Revisionsbyråernas syn på jävsregeln

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag Instruktion 1 Instruktion för valberedningen i Fastställd av ordinarie bolagsstämma den Instruktion 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande... 3 1.3 Kommunikation

Läs mer

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m.

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Qo SVENSK INSAMLINGS KONTO KONTROLL Stockholm i april 2013 Till 90-kontoinnehavare och kontorevisorer Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Kontaktperson

Läs mer

D-UPPSATS MAGNUS BOLIN NICLAS KAUPPI

D-UPPSATS MAGNUS BOLIN NICLAS KAUPPI 2003:12 D-UPPSATS REVISORNS OBEROENDE Revisorers tolkningar av scenarier framtagna ur analysmodellen En surveyundersökning i tre stora och tre små revisionsbyråer MAGNUS BOLIN NICLAS KAUPPI Institutionen

Läs mer

Att revidera eller inte revidera?

Att revidera eller inte revidera? Att revidera eller inte revidera? vad anser ägare av små aktiebolag om vikten av revision? Företagsekonomiska institutionen KANDIDATUPPSATS Externredovisning, HT 07 Handledare: Märta Hammarström Författare:

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015

Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015 Bilaga till Granskningsplan lekmannarevision JAK medlemsbank 2015 Riktlinjer för lekmannarevision UPPGIFT ENLIGT TEXT PÅ JAK:S HEMSIDA Lekmannarevisorerna arbetar på föreningsstämmans uppdrag för att granska

Läs mer

NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG

NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG Innehåll FÖRORD... 1 1 UPPGIFTER OCH ANSVAR... 2 1.1 ÖVERGRIPANDE MÅL... 2 1.2 ÖVERVAKNING OCH KVALITETSKONTROLL... 2 1.3 UTFÖRA REVISIONEN... 2 1.4 REVISIONSBEVIS...

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

EXAMENSARBETE. Konflikten mellan revisorns dubbla roller. Kan en revisor vara oberoende? Carina Johansson Johanna Notelid. Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE. Konflikten mellan revisorns dubbla roller. Kan en revisor vara oberoende? Carina Johansson Johanna Notelid. Luleå tekniska universitet EXAMENSARBETE 2005:145 SHU Konflikten mellan revisorns dubbla roller Kan en revisor vara oberoende? Carina Johansson Johanna Notelid Luleå tekniska universitet Samhällsvetenskapliga utbildningar Ekonomprogrammet

Läs mer

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den 2013 Kvalitetskontroll ett stöd i ditt kvalitetsarbete Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge

Läs mer

Granskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Relationen mellan revisorer och kreditgivare gällande gemensamma kunder

Relationen mellan revisorer och kreditgivare gällande gemensamma kunder Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats Januari 2005 Relationen mellan revisorer och kreditgivare gällande gemensamma kunder - Hur påverkas kreditgivare av revisorers oberoende? Författare Broman

Läs mer

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande, auktorisation och registrering (RNFS 1997:1) beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Revisionsinstruktion

Revisionsinstruktion Revisionsinstruktion för partnerorganisation /Giltig från 1 januari 2005 (reviderad i juni 2007) 1 (14) Innehåll Revisionsinstruktionen innehåller fem avdelningar: 1. Inledning 2. Revisorns uppgifter och

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter CODE OF CONDUCT 1 Innehåll 3 Förord av koncernchefen 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas 5 Midsonas 6 grundläggande principer 6 Respekt för mänskliga rättigheter 6 Miljö 7 Respekt för lagstiftning 7

Läs mer

Högre revisorsexamen Kommentar till provrättningen december 2005

Högre revisorsexamen Kommentar till provrättningen december 2005 Högre revisorsexamen Kommentar till provrättningen december 2005 1:1 8,5 71 12 Företaget har en negativ utveckling vad avser omsättning och lönsamhet. I uppgiften ställs två delfrågor innefattande frågor

Läs mer

I huvudet på revisorn

I huvudet på revisorn 2003:163 SHU EXAMENSARBETE I huvudet på revisorn En studie om revisorers syn på oberoendet LINNEA GRÄLL PER HOLMA Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar EKONOMPROGRAMMET D-NIVÅ Institutionen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Förväntningsgapet - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll

Förväntningsgapet - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll Uppsala Universitet Kandidatuppsats Företagsekonomiska Institutionen Höstterminen 2009 Förväntningsgapet - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll Handledare: Thomas Carrington

Läs mer

Reglerna om revisorsrotation

Reglerna om revisorsrotation Reglerna om revisorsrotation Oberoende vs. kvalitet Maria Ekeblad Frida Larsson Humaniora och samhällsvetenskap Företagseknomi Kandidatuppsats 15hp Bengt Bengtsson Karin Brunsson 2013-06-20 Frida Larsson

Läs mer

ANMÄLNINGSPLIKT VID MISSTANKE OM BROTT

ANMÄLNINGSPLIKT VID MISSTANKE OM BROTT ANMÄLNINGSPLIKT VID MISSTANKE OM BROTT En studie om revisorer i Göteborg Magisteruppsats i Externredovisning Företagsekonomiska institutionen Vårterminen 2003 Handledare: Marcia Halvorsen Författare: Sara

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Revision i ett landskap som ständigt förändras Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Snåriga landskap Kommunalförbund Göteborgsregionens kommunal-förbund GR Stiftelser Kul-i-stan

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? 2014-02-18 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet

Läs mer