Öron-Näsa-Hals sjukdomar/ Primör- Samverkansdokument ÖNH och Primärvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Öron-Näsa-Hals sjukdomar/ Primör- Samverkansdokument ÖNH och Primärvård"

Transkript

1 Öron-Näsa-Hals sjukdomar/ Primör- Samverkansdokument ÖNH och

2 MEDICINSK INSTRUKTION 2 (43) INNEHÅLL 1 INLEDNING EXTERN OTIT UTSTÅENDE ÖRON AKUT MEDIA OTIT SEKRETORISK OTITIS MEDIA (SOM) = SERÖS MEDIA OTIT = OTOSALPINGIT RÖROTIT HÖRSELNEDSÄTTNING HOS BARN HÖRSELNEDSÄTTNING HOS VUXNA PLÖTSLIG SENSORINEURAL HÖRSELNEDSÄTTNING, SUDDEN DEAFNESS/SUDDEN HEARING LOSS HÖRAPPARATSUTPROVNING TRUMHINNEPERFORATION VAXPROPP TINNITUS AKUT PERIFER FACIALISPARES/BELL S PARES YRSEL NÄSTÄPPA/ALLERGISK OCH ICKE-ALLERGISK RHINIT SINUIT NÄSBLÖDNING TONSILLIT PERITONSILLIT MUNHÅLEFÖRÄNDRINGAR/-SYMTOM KORT TUNGBAND DYSFAGI HESHET HÖGT ANDNINGSHINDER FRÄMMANDE KROPP SPOTTKÖRTELBESVÄR KNÖL I HUVUD-HALSOMRÅDET HUDFÖRÄNDRINGAR I ANSIKTET OCH PÅ HALSEN SÅRSKADOR I HUVUD-HALSREGIONEN NÄSFRAKTUR ANSIKTSFRAKTURER SÖMNAPNÉSYNDROM (OSAS) OCH SNARKNING (VUXNA) RHINIT OCH ALLERGIER INOM ÖNH ALLERGISK RHINIT DOKUMENTET ÄR UTARBETAT AV... 43

3 MEDICINSK INSTRUKTION 3 (43) 1 INLEDNING Sedan många år finns inom Landstinget Västmanland samverkansdokumentet Primör som syftar till att tydliggöra primärvårdens respektive ÖNH-klinikens ansvar för patienter med ÖNH-relaterade besvär. Primör måste hållas ständigt levande och uppdateras regelbundet med tanke på att nya rekommendationer tillkommer och för att förbättras i allmänhet. Denna senaste uppdaterade version av Primör har omformats för att tydliggöra råd om behandling och när remiss till ÖNH-läkare är indicerat. sfakta om de olika sjukdomstillstånden har tonats ner och lagts sist istället. Den av primärvården utsedde allmänläkarkonsulten för ÖNH har fått tillfälle att ge synpunkter och efter detta har nu denna reviderade version fastställts. Vi är självklart medvetna om att ett dokument av denna typ inte kan ge alla svar kring hur en patient bör handläggas och vill därför påminna om möjligheten att söka ÖNHkonsulten antingen via direktsökning 1950 eller via växeln Sökaren är kontorstid alltid bemannad av en ÖNH-specialist (eller ibland en ST-läkare på sista året av ST-utbildningen). Genom telefonkontakt kan många frågor klaras ut direkt till gagn för såväl patient som vårdgivare. 2 EXTERN OTIT Absolut viktigast är frekvent rengöring under mikroskop! Täta läkarbesök daglig rengöring kan behövas initialt i akuta skedet. Aldrig spola. Örondroppar Terracortril med Polymyxin B. Ciloxandroppar om odling visar Pseudomonas aerguinosa. Vid svampinfektion pensling med Metylrosanilinlösning 0,5 %, alternativt Locacorten-Vioform droppar eller ättiksyredroppar 2 % för surgöring. Vid kraftigt svullen hörselgång eller furunkel rekommenderas insättande av hörselgångstamponad. Otowick/Earwick är lättare att sätta in än en bomullsremsetamponad. Hålls fuktig med Alsolsprit (låt patienten droppa på var 2-3:e timma vaken tid och tamponaden byts efter 1-2 dgr. Terracortriltamponad vid mindre svullnad. Peroral antibiotika (Isoxapenicillin) vid spridning till ytterörat, perichondrit. Torra hörselgångseksem (ofta klåda som huvudsymtom) behandlas med örondroppar Diproderm.

4 MEDICINSK INSTRUKTION 4 (43) Remiss till ÖNH-mottagning Svårbehandlade fall där behandlingsförsök misslyckats trots rengöring och lokalbehandling med avsvällande och/eller antibiotikainnehållande örondroppar. Täta recidiv, ffa hörapparatberoende patienter. Fuktig miljö i hörselgången, exv vid användande av hörselproppar/hörselkåpor eller efter excessivt badande. Traumatisering av hörselgången pga petning ökar risk avsevärt för extern otit. 3 UTSTÅENDE ÖRON Operation av utstående öron sker på ÖNH-klinik i lokalbedövning. Operation blir aktuell om barnet är moget och själv så motiverat att det kan tänka sig att genomföra ingreppet i lokalbedövning (tidigast från 6-års åldern). Vuxna som vill genomgå ytteröronplastik av kosmetiska skäl hänvisas till privat vård. Vid utstående öron saknas oftast antihelixvecket. Detta får öronkanten att stå längre ut från huvudet. Patienten kan också ha en djup cavum concha, öronskål, som gör att örat står ut. Vid operationen tunnar man ut brosket och får det att böja sig bakåt på ett lämpligt ställe och på så vis skapas det tidigare obefintliga antihelixvecket. Är öronskålen djup, kan denna samtidigt göras lägre genom att en skiva brosk tas bort. Såren sluts med antingen resorberbara trådar, eller stygn som plockas bort efteråt. 4 AKUT MEDIA OTIT Smärtstillande behandling med Paracetamol och Ibuprofen vid behov. Högläge och näsdroppar rekommenderas också. Antibiotikabehandling med PcV 25 mg/kg x 3 i fem dagar (vuxna PcV 1,6g x 3) om något av nedanstående föreligger ( i annat fall rekommenderas aktiv expektans och symtomlindrande): Ålder < 1 år eller >12 år Perforerad trumhinna oavsett ålder Dubbelsidig otit hos barn < 2 år

5 MEDICINSK INSTRUKTION 5 (43) Barn med komplicerande faktorer: Infektionskänslighet pga annan sjukdom/syndrom eller behandling. Missbildningar i ansiktsskelett eller inneröra. Tillstånd efter skall- eller ansiktsfraktur. Känd sensorineural hörselnedsättning. Känd mellanöresjukdom eller tidigare öronoperation (avser ej plaströr). Cochleaimplantat Svår värk trots adekvat smärtlindring. Om kvarvarande symtom efter 2-3 dagars expektans hos barn 1-12 år gamla. Vid Pc-allergi ges Erytromycin 10 mg/kg x 4 (alternativt 20 mg/kg x 2) i sju dagar. Vuxna ges 250 mg x 4 (alternativt 500 mg x 2). Vid recidivotit, dvs ny otit inom en månad efter ett symtomfritt intervall, ges PcV i dos enligt ovan men i 10 dagar, alternativt Amoxicillin 20 mg/kg x 3. Vid terapisvikt, dvs fortsatt feber och värk efter tre dagars behandling, ges 10 dagar Amoxicillin 20 mg/kg x 3. Vuxna ges 500 mg x 3. Nph-odling bör tas och/eller odling från sekret i hörselgång. Kontrollera tidigare compliance. Om diagnosen är osäker kan man expektera 2-3 dagar och ge möjlighet till återbesök vid ihållande besvär eller försämring. Man kan också förskriva antibiotika att ta ut vb, med begränsad varaktighet, om praktiska svårigheter föreligger för återbesök. Om oklar diagnos och komplicerande faktorer bör diagnos säkerställas antingen genom att man ber om stöd internt eller kontaktar ÖNH-jour för råd. Uppföljning Vid bilat akut media otit eller om SOM föreligger på det andra örat rekommenderas trumhinnekontroll efter 3 månader av alla barn <4 år. Barn >4 år kontrolleras om de ej är symtomfria. Vid enbart ensidig infektion behöver barn <4år bara kontrolleras om fortsatta symtom. Vuxna kontrolleras bara om ihållande besvär. Om nya symtom som värk, flytning eller balansbesvär skall kontroll göras tidigare. Remiss till ÖNH-mottagning Akut remittering till ÖNH-specialist rekommenderas om misstanke otitkomplikation; mastoidit, facialispares, meningit eller labyrintit. Ta telefonkontakt med ÖNH-jour. Remiss och telefonkontakt med ÖNH-jour rekommenderas på dagtid om patienten är sedan tidigare döv på det andra örat. Likaså om upprepad terapisvikt. Otitprofylaktiska rör i trumhinnan kan bli aktuellt om patienten haft minst 3 akuta media otiter på 6 månader eller minst 4 akuta media otiter senaste året. I antalet otiter ska fall av terapisvikt och tidiga recidiv (inom 28 dagar) inte räknas in.

6 MEDICINSK INSTRUKTION 6 (43) Diagnos Undersökningen med otoskop eller öronmikroskop utförs och test av trumhinnans rörlighet utförs med pneumatisk otoskopi (siegling) eller tympanometri. Ev. tas odling från sekret i hörselgången eller nasofarynx. Röd trumhinna är inte det samma som akut media otit. I status vid akut media otit ses en orörlig trumhinna som är förtjockad, rodnad eller vit om pus föreligger i mellanörat. Om trumhinnan inte är buktande utan normalställd men färg- och strukturförändrad utesluter god rörlighet vid pneumatisk otoskopi akut media otit. Purulent sekret i hörselgången talar för perforerad akut media otit. Ibland ses blåsbildningar över trumhinnan. Akut media otit är en bakteriell infektion i mellanörat. Pneumokocker %. Haemophilus influenzae %. Moraxella catarrhalis ca 10 %. Grupp A streptokocker 2-5 %. Samtidig virusinfektion i örat är vanligt förekommande. I de flesta fall avklingar infektionen spontant inom ett par dagar. Orsak till behandling är framförallt att förebygga komplikationer till infektionen. Vid mastoidit sprider sig infektionen in i cellsystemet bakom örat och ger rodnad och svullnad i huden bakom örat och örat står ut. Vid labyrintit är patienten också mycket yr och infektionen har då spridit sig in i innerörat. Vid meningit då infektionen spridit sig intracerebralt kan patienten vara slö, nackstel och påverkad av huvudvärk. Beroende på hur infektionen sprider sig ut från mellanörat kan facialispares, hjärnabscess, petrosit eller sinus sigmoideus trombos uppstå. Orsak att inte antibiotikabehandla är att komplikationerna hos i övrigt friska är sällsynta och att förebygga resistensutveckling. Källa/ytterligare läsning: rev Rek otit bokm.pdf

7 MEDICINSK INSTRUKTION 7 (43) 5 SEKRETORISK OTITIS MEDIA (SOM) = SERÖS MEDIA OTIT = OTOSALPINGIT Höjd huvudända nattetid samt valsalvaövningar (brukar fungera från 7 års åldern) dagligen alt. Otovent ballongträning. Ballongerna finns att köpa receptfritt på apotek och kan fungera från 4-5 års ålder. Tänj ut ballongen innan barnet får prova. Näsdroppar vid förkylning. Det finns ingen evidens för nyttan med perorala avsvällande eller lokala steroider. Kontroll efter 3-4 månader. För barn med opåverkad hörsel kan man expektera ytterligare 3 månader. Om normalt trumhinnestatus och god hörsel behövs ingen ytterligare kontroll. Vuxna med ensidiga besvär bör kontrolleras efter 3 veckor. Recidiv av SOM är vanligt vid förkylningsperioder och efter akut mediaotit. en är densamma som ovan. Vid långdragen SOM sätter ÖNH-läkare ventilationsrör: på förskolebarn vid bilateral hörselnedsättning. på skolbarn vid uni- eller bilateral hörselnedsättning. Remiss till ÖNH-mottagning Om SOM efter 3 månader med tonmedelvärde på 25 db eller sämre på bästa örat. Tonmedelvärdet är medelvärdet av 500, 1000, 2000 och 4000 Hz. Om SOM bilateralt efter 6 månader även utan anamnestisk hörselpåverkan (då görs utvidgad hörseltestning på ÖNH-klinik). Om Vuxen med kvarvarande ensidig SOM efter 6 veckor för uteslutande av epifarynxcancer. I remissen skall graden av hörselnedsättning anges, gärna bifogad kopia av audiogram, samt trumhinnestatus. Diagnostik Otoskopi med test av trumhinnerörlighet (siegling). Trumhinnan svarar dåligt eller inte alls vid siegling. Den är ofta matt grå-rosa med radiellt löpande kärl. Ibland ses luftbubblor och halmgul vätska i mellanörat. Trumhinnan kan vara normalställd eller lätt indragen. Finns möjlighet till tympanometri kan diagnosen oftast säkerställas. Audiometri om detta finns tillgängligt. SOM är vanligt tillstånd hos barn med öli och/eller efter akut mediaotit. Vanligast mellan 2 och 5 års ålder. Hörseln är vanligen nedsatt i varierande grad och avgörande för behandling. Spontanläkning ses i hög frekvens. Långdragen SOM anses öka risken för akut mediaotit och möjligen för framtida kronisk mediaotit. Betydande bilateral hörselnedsättning kan medföra försenad talutveckling och nedsatt språkförståelse.

8 MEDICINSK INSTRUKTION 8 (43) Bidragande uppkomstmekanismer anses vara dysfunktion i örontrumpeten, luftvägsallergi och övre luftvägsinfektion. 6 RÖROTIT Terracortril med Polymyxin B örondroppar, 3 droppar 3 ggr dagligen i en vecka. Peroral antibiotika är inte indicerat om patienten är feberfri och ej allmänpåverkad. Journalkopia till ÖNH för kännedom. Remiss till ÖNH-läkare Om fortsatt vätskning från örat efter en veckas droppbehandling. 7 HÖRSELNEDSÄTTNING HOS BARN Vaxpropp tas bort (men mindre mängder vax påverkar inte hörseln). Vid sekretorisk media otit ( otosalpingit ) rekommenderas Otoventballong (finns receptfritt på apotek) och aktiv expektans. (se SOM-avsnitt). Remiss till ÖNH-mottagning Vid sekretorisk media otit med hörselnedsättning mer än 3 månader. Obs, ange öronstatus på remissen. Remiss till Hörcentralen Vid misstänkt eller konstaterad hörselnedsättning med normalt öronstatus. Obs, ange att öronstatus är ua på remissen. Diagnostik Vid sekretorisk media otit ses ofta vätska innanför trumhinnan. Trumhinnans rörlighet är nedsatt vid siegling. Tympanometri är ett värdefullt diagnostiskt hjälpmedel för att påvisa vätska innanför trumhinnan. Audiogram Audiogram kan vara svårt att erhålla från barn yngre än 3-4 år. Vid misstänkt hörselnedsättning remitteras då patient till Hörcentralen i Västerås för hörseltest utfört av specialutbildad audionom.

9 MEDICINSK INSTRUKTION 9 (43) Hörselscreening görs rutinmässigt genom barn- och skolhälsovården vid följande tillfällen: Nyföddhetscreening, s k OAE, sker på BB på alla nyfödda. 8 HÖRSELNEDSÄTTNING HOS VUXNA Ta bort vax (se Vaxpropp-avsnitt) Om audiogram visar väsentligen liksidig nedsättning som kan relateras till ålder eller bulleranamnes och patienten önskar hörhjälpmedel så rekommenderas remiss till Hörcentralen för ställningstagande till hörhjälpmedel. Ange att öronstatus är ua, vid patologi ställs remissen till ÖNH-mottagningen. Remiss till ÖNH-mottagning Audiogramverifierad tydligt asymmetrisk hörselnedsättning som inte endast är tillfällig i samband med förkylning (OBS! Ange öronstatus). Hörselnedsättning med patologiskt öronstatus. Vid plötslig hörselnedsättning med normalt trumhinnestatus, vg se avsnitt om Plötslig sensorineural hörselnedsättning. (se Plötslig sensorineural hörselnedsättning, sudden deafness/sudden hearing loss ). Diagnostik Audiogram Vid ledningshinder lateraliseras Weber till det sjuka örat. Vid sensorineural hörselnedsättning lateraliseras Weber till det friska örat. 9 PLÖTSLIG SENSORINEURAL HÖRSELNEDSÄTTNING, SUDDEN DEAFNESS/SUDDEN HEARING LOSS Även om det vetenskapliga underlaget är svagt så kan man överväga per oral kortisonbehandling, gärna efter kontakt med ÖNH-konsulten. Förslagsvis i så fall samma behandlingsregim som vid akut perifer facialispares, dvs tabl Prednisolon, 60 mg per

10 MEDICINSK INSTRUKTION 10 (43) dygn under fem dagar och sedan ned-trappning 10 mg per dag i fem dagar. Total behandlingstid 10 dagar. Remiss till ÖNH-mottagning Om patient inte upplever att hörseln blivit återställd efter en månad. Remissen bör innehålla: Anamnes (insjuknande, tidigare sjukdomar, läkemedel mm) Öronstatus Audiometri Neurologiskt status Lab-utredning: SR, CRP Diagnostik Sensorineural hörselnedsättning som debuterat plötsligt (inom timmar 3 dygn). Sänkning av tonmedelvärde på 30 db för minst tre intilliggande frekvenser. Normalt trumhinnestatus. Weber (stämgaffeltest) lateraliseras till den friska sidan. Rinne positivt på den sjuka sidan. Varierande grad av hörselnedsättning, från lätt nedsättning, till total dövhet. Bilateral hörselnedsättning är ovanligt. Etiologi är oftast okänd. Olika teorier finns; autoimmun sjd, neurologisk orsak, vaskulär störning i innerörat (mikroembolier/blödning), tumör, infektion (Borrelia/Herpes simplex/zoster). Utredning på ÖNH-mottagning syftar till att utesluta andra orsaker till hörselnedsättning, t ex acusticusneurinom. 60 % läker spontant. Total dövhet vid diagnos samt associerade symtom medför sämre prognos jämfört med de som enbart har lätt nedsättning. 10 HÖRAPPARATSUTPROVNING Om väsentligen liksidig nedsättning som kan relateras till ålder eller bulleranamnes och om patienten upplever att hörseln påverkar det vardagliga livet så rekommenderas remiss till Hörcentralen för ställningstagande till hörhjälpmedel. Remissen bör innehålla; Hörselproblematik. Öronstatus. Info om att hörselgångar rengjorts.

11 MEDICINSK INSTRUKTION 11 (43) Obs, att patienter som fått hörapparat anpassad INTE behöver ny remiss till Hörcentralen om behov av justering av befintlig hörapparat eller om hörapparat kan tänkas vara aktuell på andra sidan. Patienten ska då själv ta kontakt direkt med Hörcentralen. Detta gäller dock bara de patienter som har en landstingsfinansierad hörapparat, dvs anpassad av Hörcentralen eller privat vårdgivare som arbetar på uppdrag av landstinget (gäller alltså inte patienter med egenfinansierad hörapparat, eftersom de ibland har en hörapparatsmodell som inte ingår i landstingets utbud). Inför besöket till Hörcentralen uppmanas patienten att söka primärvården för kontroll av öronstatus och eventuell rengöring av vax om det är länge sen han/hon gjorde detta senast. Hörselgångarna måste vara väl rengjorda för att hörapparatsavtryck ska kunna tas. Notera att hörapparatsbärare har större tendens till vaxbildning och samtidigt ett större behov än normalhörande att ha helt vaxfria hörselgångar för optimalt hörande (vax påverkar hörapparatsfunktionen negativt). 11 TRUMHINNEPERFORATION Initial handläggning av trumhinneperforation består av exspektans eftersom spontanläkningsfrekvensen är hög. Patienten informeras att undvika Valsalvas manöver samt att få vatten i örat. Örondroppar Terracortril med Polymyxin B sätts in om man misstänker förorening av örat. Kronisk perforation behandlas i första hand med Terracortril med Polymyxin B vid sekretion från örat. Remiss till ÖNH-mottagning Patient remitteras till ÖNH-specialist vid trumhinneperforation som inte läkt spontant inom 2 månader om patient önskar diskutera operation av trumhinneperforationen. Remissen ska innehålla anamnes, symtom samt öronstatus. Diagnostik Symtom på nyuppkommen trumhinneperforation är övergående smärta i örat (måttlig till kraftig) och bestående hörselnedsättning (om stor perforation, liten perforation påverkar oftast inte hörseln), ibland åtföljd av tinnitus. En blodig flytning kan ses ur yttre hörselgångens mynning. Vid otoskopi ses en flikig perforation av trumhinnan. Vid kraftig skada på trumhinna kan denna saknas helt t ex vid kraftiga explosioner. Webers test lateraliseras till drabbande örat. Perforerad trumhinna saknar rörlighet.

12 MEDICINSK INSTRUKTION 12 (43) Trumhinneperforation kan uppstå på följande sätt: Vid hastig tryckstegring i yttre hörselgång t ex örfil från handflata, dykning eller explosion. Självorsakad vid öronpetande. I samband med öronspolning av vaxpropp. Vid perforerad akut mediaotit (läker vanligen inom några dygn). En liten perforation påverkar vanligen inte hörseln. Om bestående trumhinneperforation kan denna oftast opereras med myringoplastik. Huvudmålet är då att få ett vattentåligt öra och i andra hand (om stor perforation) en hörselförbättring. 12 VAXPROPP I första hand rekommenderas egenvård med exempelvis Cerusol eller Revaxör. Om inte detta hjälper så kan följande göras, gärna efter förbehandling med Cerusol, Revaxör eller droppar med Terracortril med Polymyxin B i någon vecka: Spolning av örat: Viktigt att genom noggrann anamnes utesluta trumhinneperforation. Vid spolningen används en klassisk sårspruta med konisk spets försedd med skyddsvinge som förhindrar spetsen att komma för långt in i hörselgång. Örat dras uppåt-bakåt för att räta ut hörselgång, varefter man spolar i riktning uppåt-bakåt. Som sköljvätska används kroppstempererad vätska. Manuellt avlägsnande: Öronsug, öronmikrotång, öronmikroskop, vaxhake. Hårt vax kan avlägsnas manuelllt genom aspiration eller med öronmikrotång. Eventuellt förbehandling med 50% etanol under 10 minuter. Observera att hörselgången är längre än de flesta tror; på vuxna och äldre barn ca 3 cm lång och mindre barn drygt 2 cm lång, så risken att komma mot trumhinna är inte stor. Trumhinnan är starkare än man tror så kommer man åt trumhinnan med sugen så skadas trumhinnan normalt inte (men det gör ont). Remiss till ÖNH-mottagning Endast om ovanstående misslyckas OCH patienten har besvär från örat. På remissen bör anges patients besvär, tidigare öronsjukdomar, fynd vid otoskopi samt information om försök att avlägsna vaxproppen.

13 MEDICINSK INSTRUKTION 13 (43) Diagnos Otoskopi eller otomikroskopi. Differentialdiagnoser är hörselgångkolestetom, exostoser, främmande kropp. Stämgaffeltester, tonaudiometri och tympanometri är metoder att använda om hörselnedsättning kvarstår sedan vaxproppen avlägsnats. Plötslig hörselnedsättning kan bero på sudden deafness. Weber lateraliseras då till det friska örat. Vid vaxpropp som orsak till hörselnedsättning lateraliseras Weber till det sjuka örat. Vaxet bildas när sekretet från ett stort antal exokrina körtlar som finns på hörselgångens yttre del blandas med avstött skivepitel. Syftet med vaxet är att skydda hörselgångshuden mot infektion och fukt samt att förhindra inträngande av främmande kropp. En vaxpropp kan vara mycket stor utan att ge några symtom. Vid manipulation eller om vatten kommer in i örat kan vaxet plötsligt täppa till hörselgången och orsaka symtom. Överdriven renlighet genom t ex användning av tops minskar detta skydd samt stimulerar till ökad vaxbildning och packar in vaxet mot trumhinnan så att en vaxpropp uppstår. Notera att hörapparatsbärare har större tendens till vaxbildning och samtidigt ett större behov än normalhörande att ha helt vaxfria hörselgångar för optimalt hörande (vax påverkar hörapparatsfunktionen negativt). 13 TINNITUS i primärvård Information. För de flesta minskar besvären med tiden p.g.a. habituering. De flesta patienter tycker det känns bättre när det finns ljud runt om dem, exempelvis ha radion på när man ska gå och lägga sig. Lugnande besked. Stödjande och uppmuntrande samtal. Finna coping-strategier. Patientens förmåga att hantera sin tinnitus avgör hjälpbehovet och det är endast ett fåtal som upplever att livsföringen allvarligt störs. Avslappningsövningar och sjukgymnastik vid spänningstillstånd. Antidepressiv behandling kan vara aktuell framför allt om samtidig psykisk sjukdom.

14 MEDICINSK INSTRUKTION 14 (43) Kontakt med tandläkare för bettskena om tinnitus tycks komma från käkledsproblematik. Tinnitus hos barn bör tonas ner. Viktigt att inte omgivningen frågar för ofta om barnets tinnitus eftersom barnet då kan börja fokusera på ljudet. I så fall riskerar habitueringen att gå långsammare. Remiss till ÖNH-mottagning Vid kontinuerlig ensidig tinnitus med duration av minst 3 månader. Vid bilateral tinnitus med duration av minst 3 månader OCH som påtagligt påverkar vardagen. Remiss tidigare om tinnitusen är tydligt invalidiserande för patienten. I remissen bör följande anges: Anamnes (debut, bullerexponering, medicinering, hörselnedsättning, beskrivning av svårighetsgrad och karaktär, förekomst av yrsel, depression, muskuloskelettala besvär). Öronstatus obs mycket viktigt! Tonaudiogram Diagnostik Diagnosen sätts genom anamnes. 15 % av befolkningen har tinnitus, dvs självupplevt brusande/ringande/pipande ljud i ett eller båda öronen. Ibland lokaliseras ljudet inne i skallen. Hos 1-2 % påverkar tinnitus allvarligt vardagen. Vanliga orsaker till tinnitus: Sensorineural hörselnedsättning t ex presbyacusis (vanligast), Ménières sjukdom och ärftlig hörselnedsättning. Bullerskada (akustiskt trauma). Vid akut bullerexponering t ex efter rockkonsert, är hörselnedsättning och tinnitus vanligen övergående. Temporomandibulära spänningstillstånd (TMD), dvs käkleds- och tuggmuskelbesvär. Okänd orsak, normal hörsel.

15 MEDICINSK INSTRUKTION 15 (43) Mindre vanliga orsaker: Akut/kroniskt mediaotit: tinnitus talar för toxisk påverkan på innerörat av bakterietoxiner. Tensor-tympanisyndrom: Beror på kontraktioner i denna muskel, vilket kan ge ett knäppande ljud. Arteriovenösa kärlförbindelser kan ge pulssynkron tinnitus vilket ibland kan höras med stetoskop vid örat. Latrogen, t ex ototoxiska läkemedel såsom vissa cytostatika och aminoglykosider. Även ASA i höga doser och Kinin kan ge reversibel tinnitus. Vissa örondroppar kan, om de används vid trumhinneperforation, orsaka tinnitus. Glomustumör i mellanörat kan orsaka pulssynkron tinnitus. Otosalpingit Otoskleros Hallucinogen (psykogen) tinnitus Depression Utredning vid ÖNH-mottagning: Vid ÖNH-mottagning görs en noggrann öronundersökning, inklusive palpation av tugg- och nackmuskulatur, auskultation av carotider och framför öronen. Hörselprov görs. Vid ensidig tinnitus bör retrokokleär skada, t ex vestibularisschwannom, uteslutas med MR eller ABR (hjärnstamsaudiometri). vid uttalad tinnitus: av bakomliggande orsak om sådan kan påvisas. Hörapparat kan ibland hjälpa mot tinnitus vid hörselnedsättning. Gruppverksamhet finns på ÖNH-kliniken, leds av specialkunnig psykolog. Kognitiv beteendeterapi, KBT. 14 AKUT PERIFER FACIALISPARES/BELL S PARES Tabl Prednisolon, 60 mg per dygn under fem dagar och sedan nedtrappning 10 mg per dag i fem dagar. Total behandlingstid 10 dagar. Peroralt kortison påskyndar utläkningen av Bell s pares, minskar risken för bestående pares samt synkinesier och bör ges till alla patienter som inte har kontraindikationer.

16 MEDICINSK INSTRUKTION 16 (43) Vid en konstaterad herpes zoster oticus (blodblåsor i hörselgången eller periaurikulärt) som debuterat inom senaste tredagarsperioden ska per oral antiherpesbehandling ges. Kontrollera även herpes zoster serologi. Viktigast vid det akuta besöket är att ge patienten ett adekvat skydd för ögat, så att inte hornhinnan torkar och skadas. Ögondroppar Viscotears (eller motsvarande) 1-2 droppar 6-8 ggr/d. Patienten ska även hjälpa till med fingret att sluta ögonlocket så ofta det går. Dagtid kan även tätt sittande glasögon (skid- eller sportglasögon) rekommenderas för att förhindra uttorkning. Till natten ögonsalva Oculentum simplex. Ytterligare nattskydd med korstejpning, dvs att övre ögonlocket dras ned med en tejp och nedre ögonlocket dras upp med en annan tejp. Tejpen får ej dras över själva ögonbulben pga risken för skavning med ögonskada som följd. Vid kraftig pares (främst om patienten har svårt att följa ovanstående) ordineras fuktkammare nattetid och eventuellt även dagtid. Vid behov kontakt med ögonläkare. Prover och uppföljning Akutserum för Borrelia tas vid första besöket. Remiss till ÖNH-mottagning som kontrollerar läkning efter 3-4 veckor och följer upp vid behov. Beskriv i remissen övriga sjukdomar, tidpunkt för insjuknande, värk, hörselpåverkan, tinnitus, yrsel eller andra symtom. I status noteras öronstatus, fynd vid parotispalpation, kranialnervstatus. Paresens svårighetsgrad kan enklare graderas genom att: Ange antal tänder som syns vid skratt Diastas (antal mm) av ögat vid maximal knipning. I vilken grad patienten klarar att rynka pannan. Neuroborrelios Facialispares på barn omhändertas av barnkliniken pga stor misstanke om neuroborrelios. Misstänkt neuroborrelios hos vuxen remitteras till infektionskliniken. Vid perifer facialispares är ansiktet inklusive pannan helt eller delvis förlamat på den drabbade sidan, vid central facialispares är inte motoriken i pannan påverkad. Incidens för akut perifer facialispares är per invånare. Det viktigaste är att utesluta bakomliggande patologi. I de flesta fall finner man ingen orsak till paresen, så kallad idiopatisk eller Bell s pares.

17 MEDICINSK INSTRUKTION 17 (43) Bell s pares kännetecknas av: Hastigt påkommen förlamning av den mimiska muskulaturen i ansiktet. Insjuknandeförloppet till maximal muskelsvaghet överstiger normalt inte två till tre dagar. Vanliga samtidiga symtom på den paretiska sidan vid insjuknandet inbegriper; övergående värk kring öra-nacke, stelhets- och domningskänsla i ansiktet, smakbortfall, ljudöverkänslighet, ökat eller minskat tårflöde. Med Prednisolonbehandling insatt inom några dygn från symtomdebuten ökas andelen patienter som blir helt återställda inom några veckor från 60% till 80%. 15 YRSEL Öronrelaterad yrsel orsakas av en störning i strukturer omfattande innerörat och balansnerven fram till dess inträde i hjärnstammen. ar vid perifer yrsel: Vestibularisneurit. I det akuta fallet ofta inläggning, i.v. nutrition och antiemetika i form av stolpiller. Mobilisering och vestibulär rehabilitering så snart som möjligt. Steroider kan övervägas (Prednisolon 50 mg i 5 dagar och därefter nedtrappning i 5 dagar) efter kontakt med ÖNH-konsulten. Godartad lägesyrsel (BPPV). Frekvensen spontanläkning är hög. Som aktiv terapi instrueras patienten att provocera fram yrsel. Repositioneringmanöverbehandling som Epleys och Semonts ger symtomfrihet hos 80-90% av patienterna och kan utföras polikliniskt. Vid BPPV kan man utföra manöverbehandlingar (Epleys och Semonts) i primärvården om man behärskar tekniken. Även en del sjukgymnaster har god kunskap inom detta område. Ménières sjukdom. Som förebyggande behandling ges information om sjukdomen, minskning av stress och saltrestriktion. Vid recidiverande yrselanfall kan man börja behandling med diuretika, förslagsvis Esidrex. Remiss till ÖNH-mottagning På remissen bör innehålla information om karaktär av yrseln, duration, frekvens samt utlösande faktorer och associerade symtom. Remissen ska innehålla öronstatus och resultat av översiktligt neurologiskt status. Obs, om patienten sökt medicinakuten för sin yrsel så brukar det i medicinjournalen finnas en anteckning angående eventuell nystagmus. Om patienten inte hade nystag-

18 MEDICINSK INSTRUKTION 18 (43) mus när denne upplevde den yrsel patienten sökte akut för så var yrseln inte av otogen/perifer. Diagnostik Som regel gäller att akut öronrelaterad yrsel har nystagmus (undersöks bäst med Frenzel-glasögon). Provocera gärna fram yrseln (den är obehaglig men inte farlig i sig). Om ingen nystagmus finns när patienten upplever yrseln så är yrseln inte otogen/perifer. Vid vestibularisneurit ses akut insjuknande med kraftig rotatorisk yrsel utan hörselnedsättning. Patienten har en kraftig spontannystagmus. Illamående och kräkningar. Vid BPPV har patienten lägesyrsel som utlöses i specifika huvudpositioner, vanligen av att patienten vänt sig om i sängen. Efter några sekunders latens kommer en kraftig rotatorisk yrsel då nystagmus föreligger. Illamående och kräkningar förekommer. Yrseln och nystagmus klingar inom någon minut. Denna typ av yrsel är tröttbar. Om lägesprovokation upprepas avtar yrseln allt mer och slutligen försvinner helt. Ingen hörselpåverkan. Vid Ménières sjukdom har patienten ensidig lockkänsla, sus och hörselförsämring vid yrselanfallet. Det typiska anfallet varar oftast 20 minuter till 4 timmar, sällan mer än ett dygn. Spontannystagmus föreligger i samband med anfallen. Sjukdomen börjar vanligen unilateralt. 16 NÄSTÄPPA/ALLERGISK OCH ICKE-ALLERGISK RHINIT Symtom: Nästäppa, sekretion, klåda, nysningar; intermittent eller persisterande. : Rökstopp, miljöråd (svalt doftfritt frisk luft). Pälsdjur bort vid konstaterad allergi. Uteslut nässpraysmissbruk (rhinitis medicamentosa). Nasalsteroid utvärdera effekt efter 2-3 månader, dostitrera därefter. Koksaltsköljning (500 ml vatten + 1 tsk salt utan jod) 2 ggr dagligen. Antihistamin lokalt el peroralt vid allergi. Ej stor effekt på nästäppa. Atrovent kan ha effekt på svår rinnsnuva (42 microgr) vb.

19 MEDICINSK INSTRUKTION 19 (43) Remiss ÖNH-mottagning: Vid svåra långdragna besvär där terapiförsök inklusive nasal steroid i minst 2-3 månader ej givit tillfredsställande symptomlindring. Om nasal steroid inte kunnat fördras pga biverkningar (att spraya utåt kanterna i näsan och att kombinera med näsolja, exv Nozoil, minskar blödningsbiverkningar). Vid misstanke om allvarlig bakomliggande sjukdom. Nytillkommen ensidig nästäppa hos äldre är malignitetsmisstänkt, ffa vid samtidig näsblödning. Av remissen bör framgå varaktighet, periodicitet, grad av livskvalitetspåverkan, kliniska fynd, terapiförsök och relevant övrig sjukhistoria och medicinering. Allergidiagnostik: Phadiatopscreening, Immunocap Rapid, riktat specifikt IgE. Remiss för pricktest; vuxna >18 år till ÖNH-mott, barn <18 år Barnmott. Indikation för allergivaccination : Lång svår pollensäsong. Otillräcklig effekt av optimerad allergimedicinering. Nytillkommen astma. Yrkesmässiga svårigheter att undvika pälsdjur. Näshålan är en högfungerande klimatanläggning nödvändig för optimal funktion i de nedre luftvägarna. Slemhinnan är rikligt försedd med slemproducerande körtlar, neuroreceptorer och venösa sinusoider där regleringen sker både via lokala och cirkulerande humorala och nervösa stimuli. Då näshålans lumen begränsas av brosk och ben påverkar lokala förändringar i slemhinnan funktionen i hög grad. Näshålans minsta area är vid alarbroskens bakre infästning och förträngningar i detta område ger ofta besvär. Många andra faktorer påverkar t ex luftturbulens och uttorkning och krustabildning, sekretviskositet, graden av inflammatorisk svullnad och blodöverfyllnad. 17 SINUIT Ofta räcker symtomatisk behandling. Vuxen med förkylningssymtom < 10 dagar och högst måttlig smärta i sinusområdet: Lokala vasokonstriktorer (T ex Otrivin, Nezeril).

20 MEDICINSK INSTRUKTION 20 (43) Nässköljningar med koksalt (Nasaline). Analgetika Nasala steroider är en viktig del av behandlingen oberoende av etiologin. Antibiotika är vanligen INTE rekommenderat. Antibiotika kan vara aktuellt (Penicillin V x 3 i 7-10 dagar. Tetracyklin vid allergi) vid: Symtom > 10 dagar och svår smärta i kind/tänder. Vid vargata i mellersta näsgången eller epifarynx. Vid purulent sekret i näshålan, uttalad smärta i tänder eller ansikte, ensidighet och dubbelinsjuknande (minst 3 av 4 fynd). Vid uttalad smärta i tänder eller ansikte och samtidigt CRP (>10) eller SR (>10 män, 20 kvinnor). Nasala steroider kan användas som ett komplement till antibiotika vid bakteriell rinosinuit och samtidig allergisk eller idiopatisk rinit med hyperreaktivitet. Utvärdering av behandlingseffekt först efter 5 dagar pga långsamt läkningsförlopp. Vid terapisvikt: diagnosen omprövas och överväg Amoxicillin 500 mg x 3 doser i 7-10 dagar. Remiss till ÖHN-klinik Misstanke på akut etmoidit med svullnad, rodnad och smärta kring ögat eller akut frontalsinuit med svår smärta över pannhålan. Vid fortsatta besvär trots behandling. Remissen skall innehålla noggrann anamnes och behandlingsförlopp, ÖNH status, svar från eventuella undersökningar. Vid akuta komplikationer skall ÖNH jouren kontaktas. Uppföljning Patient med röntgenverifierat rinosinuit samt övriga allvarligt sjuka patienter. Vid utebliven effekt av antibiotikabehandling. Vid ensidiga besvär i mer än tre veckor. Patienter med upprepade bakteriella sinuiter (>3-4/år) eller persisterande symtom, bör utredas vidare med avseende på bakomliggande etiologi eller associerad sjukdom t ex allergi, näspolypos eller hyperreaktivitet. Rhinosinuit hos barn Analgetika, avsvällande. Remiss vid misstanke på etmoidit, ensidiga symtom (främmande kropp?) samt vid symtom mer än 3 månader (adenoid?).

21 MEDICINSK INSTRUKTION 21 (43) Diagnostik Var god se algoritm nedan tagen från Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation. Fynd av vätska i maxillarsinus och eventuellt i frontalsinus vid datortomografi eller ultraljud talar för rhinosinuit men säger inget om etiologin, då vätska förekommer även vid virala rhinosinuiter. Sinuit, eller mer korrekt rhinosinuit, är ett inflammatoriskt tillstånd i näsa och bihålesystem, oavsett genes. Det kan orsakas av viral eller bakteriell infektion, näspolypos, nasal hyperreaktivitet, allergi, immunologiska defekter, systemsjukdom, trånga anatomiska förhållanden mm. Källa/läs mer:

22 MEDICINSK INSTRUKTION 22 (43) 18 NÄSBLÖDNING Egenvård: Snyta rent från blodkoagel och kläm ihop näsvingarna under 10 minuter. Om blödningen fortsätter stoppa in en bomullstuss indränkt med vanliga näsdroppar t. ex. Otrivin eller Nezeril (drar ihop kärl) eller matolja (förhindrar tussen att fastna) och knipa på nytt om näsvingarna. Luta lätt framåt för att undvika svälja blod. Läkare primärvården: Synligt kärl på locus Kiesselbachi etsas med silvernitratpinnar (köps färdiggjorda) och neutraliseras därefter med koksalt. Diffus blödning framtill behandlas med en bit bomullstuss eller tamponad indränkt med olja eller ännu hellre adstringerande näsdroppar (exv. Nezeril) eller fibrinolyshämmare (cyklokapron). Om det finns Rhinorapid på VC kan man använda en rhinorapid om blödningen fortsätter. Mjukgörande för nässlemhinnan, förslagsvis Nozoil, minskar risken avsevärt för nya näsblödningar. Nozoil är sesamolja och följaktligen inte ett läkemedel. Kan rekommenderas även till barn. Gärna flera sprayningar varje dag i flera veckor efter näsblödning. Kan gärna användas profylaktiskt, ffa vintertid så den torra luften torkar ut nässlemhinnan som då lättare spricker. Remiss till ÖNH-mottagning Patienter som ofta blöder näsblod trots frekvent användande av Nozoil eller annan mjukgörande, är aktuell för bedömning av ÖNH-läkare. Remissen bör innehålla uppgifter om patientens andra sjukdomar, mediciner (ev. Waran, ASA), hur länge och hur mycket patient har blött (ev. Hb). Patienter med pågående blödning trots behandlingsförsök på vårdcentralen, remitteras till ÖNH-kliniken. Obs! telefonkontakta ÖNH-jour innan. Vanligt symtom, mer än hälften av befolkningen, har någon gång haft näsblödning. Blödningen sker antingen framåt eller bakåt, huvudsakligen beroende på hur huvudet hålls lutat.

23 MEDICINSK INSTRUKTION 23 (43) Orsaker: Absolut vanligaste orsaken är torra nässlemhinnor, p.g.a. torr luft (ffa vintertid) och förkylningar. Trauma (slag/näspetande/nysning är vanligt. Defekta blodkärl oftast från locus Kiesselbachi (dvs långt fram på septum), telangiektasier, Rendu-Osler-Weber disease, Wegeners granulomatos. Koagulationsdefekter: ASA, Waranbehandling, trombocytdysfunktion, vonwillebrands sjukdom. Malignitet, leukemier. Juvenilt angiofibrom. 19 TONSILLIT PcV i 10 dagar. Vid penicillinallergi rekommenderas Klindamycin. Terapisvikt: Diagnos och compliance bör ifrågasättas eftersom GAS är alltid känsliga för betalaktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner). Såldes förekommer ej terapisvikt beroende på resistens vid användande av dessa antibiotika. Odling och resistensbestämning bör ske och byte av antibiotikabehandling efter resistensmönster. Recidiv: Cefadroxil eller klindamycin i 10 dagar. Bör dock odlingsverifieras. Obs! att StrepAtest kan vara fortsatt positivt flera veckor efter den primära infektionen. Ett återinsjuknande efter mer än 1 månad behandlas som primär infektion. Remiss till ÖNH-mottagning Vid upprepade tonsilliter, 3-4 per år, oavsett etiologi, kan tonsillektomi övervägas. Symtomen skall vara så uttalade att det påverkar patientens förmåga till dagliga aktiviteter. Innan remiss för ställningstagande till tonsillektomi pga upprepade tonsilliter ska alltid Klindamycin- eller Cefadroxilbehandling först ha provats vid minst ett infektionstillfälle.

24 MEDICINSK INSTRUKTION 24 (43) Diagnostik Diagnostiken siktar på att identifiera tonsillit orsakad av grupp A-streptokocker (GAS). StrepA-test har hög sensitivitet och specificitet. Provtagningstekniken är viktig. Om snabbtestet är negativ och misstanke om streptokockgenes kvarstår bör odling tas. Vid recidiv inom en månad tas odling. Vid okomplicerat tonsillit skall CRP och LPK inte tas. Vid misstanke om mononukleos kan LPK, B-celler och leverprover vara till hjälp. Virusinfektioner är den vanligaste orsaken till tonsillit. Grupp-A-streptokocker (GAS) är den dominerande bakteriella orsaken. Utmaningen består i att skilja mellan en GAS och icke-gas orsakad tonsillit för att kunna behandla adekvat. Oberoende av om antibiotikabehandling sätts in blir flertalet av patienterna med tonsillit och växt av GAS symtomfria inom en vecka. Studier har visat att antibiotikabehandling kan förkorta symtomdurationen med 1-2,5 dygn. Tidigare var det risken

25 MEDICINSK INSTRUKTION 25 (43) för komplikationer som motiverade behandlingen med antibiotika, men idag är frekvensen av reumatisk feber och glomerulonefrit mycket låg i Sverige. 20 PERITONSILLIT Diagnos och symtom Tilltagande halssmärtor (ofta ensidiga), sväljningssvårigheter, grötigt tal, feber, trismus och smärtstrålning upp mot ena örat. Vid svalginspektion ses assymmetri med peritonsiller svullnad, rodnad och uvulaförskjutning. Remiss till ÖNH-mottaning Vid tydlig eller misstänkt peritonsillit remitteras patienten dagtid till ÖNH. Peritonsillit är den vanligaste purulenta komplikationen till tonsillit oavsett om den är bakteriell eller ej. Vanligast hos ungdomar och yngre vuxna och föregås ofta men inte alltid av en tonsillit med efterföljande fritt intervall på några dagar. Begreppet peritonsillit innebär både cellulit och abscess. Cellulit går ofta tillbaka medan abscess kräver någon form av dränering. Risken för att utveckla peritonsillit reduceras hos patienter som behandlas med antibiotika mot bakteriell tonsillit. En mycket allvarlig komplikation till peritonsillit är utveckling av retro/parafaryngeal abscess. Detta är en ovanlig men mycket allvarlig komplikation som framför allt drabbar vuxna. 21 MUNHÅLEFÖRÄNDRINGAR/-SYMTOM Munhålan omfattas inte av allmänna sjukvårdsförsäkringen. Istället omfattas munhålan av tandvårdslagen (1985:125). Således ska Öron-, näs-, och halskliniken inte utreda eller behandla icke-maligna symtom och/eller statusfynd från munhålan utan dessa bedöms primärt av allmäntandläkare.

26 MEDICINSK INSTRUKTION 26 (43) Anatomiskt område Från insidan av läppar bak till gombågar. Malignitetsmisstanke Orala tumörer samt sår i munnen utan traumatisk genes som inte läker på tre veckor ska remitteras till Öron-, näs-, och halskliniken under frågeställning malignitet. Dessa ges hög prioritet på ÖNH-mottagningen. Övrigt Nedan listas några exempel på symtom/statusfynd som inte omfattas av den allmänna sjukvårdsförsäkringen, hänvisning bör ske till ordinarie tandläkare, där patienten betalar enligt tandläkarens prislista: Benigna slemhinneförändringar Munsveda Tungsveda Burning mouth syndrom Blåsor i munnen (obs angående sår i munnen, se ovan) Muntorrhet (förutom om muntorrheten beror på tidigare strålbehandling i huvud-halsregionen). 22 KORT TUNGBAND Kort tungband utan tilläggsproblematik utgör ingen behandlingsindikation. Remiss till ÖNH-mottagning Kort tungband, i kombination med ät/tuggproblematik (alla åldrar). Kort tungband, i kombination med en avvikande talmotorisk utveckling, om logoped bedömer att tungbandet kan utgöra ett mekaniskt hinder för en normal artikulation. Det finns inte något påvisbart samband mellan kort tungband och dålig talutveckling. De allra flesta med kort tungband utvecklas i tal- och språkmässigt helt adekvat varför rutinmässig plastik/klippning på barn bör undvikas. I förskoleålder utförs ingreppet dessutom i många fall under narkos vilket är ytterligare en anledning till viss restriktion.

27 MEDICINSK INSTRUKTION 27 (43) 23 DYSFAGI Remiss till ÖNH-mottagning Remiss till ÖNH är aktuell vid heshet, smärta i svalget, smärta vid sväljning, om hosta föreligger vid matintag, vid viktnedgång som bedöms bero på sväljningssvårigheter eller vid patologiskt röntgensvar (bortsett från så kallade tertiära kontraktioner. Med det menas störd motorik i esofagus och är mycket vanligt på äldre tyvärr finns ingen kausal behandling). Vid om främmande kropp enligt röntgen hypofarynx/esofagus. Remissen skall innehålla noggrann anamnes samt status. Svar röntgen hypofarynx/esofagus ska finnas innan remiss till ÖNH. Diagnostik Dysfagi är en subjektiv upplevelse, varför anamnesen är ett viktigt redskap. Viktiga anamnestiska uppgifter: Hur länge har besvären funnits? Varierande? Konstanta? Progredierande? Ofrivillig viktnedgång? Var sitter besvären? Fastnar maten? Totalstopp? Var? Sjukdomar, ffa neurologiska? Medicinering? Refluxsymtom? Regurgitation? Nytillkommen talrubbning? Misstanke om nydebuterad recurrenspares? Hosta vid födointag? Aspirationstendens? Undersökning med fokus på munhåla och svalg. Tungrörlighet. Palpation av halsens mjukdelar. Neurologisk undersökning med kranialnervsstatus. Röntgen hypofarynx/esophagus (ska ha gjorts innan patient är aktuell för remiss till ÖNH). Dysfagi är den medicinska termen för att beskriva sväljningsbesvär. Dysfagi innebär svårigheter med att transportera saliv, mat, dryck och mediciner från mun till magsäck. Vanligt förekommande och ökar med stigande ålder. Dysfagi kan indelas i 3 grupper. 1. Oral dysfagi innebär svårigheter att tugga maten, att transportera födan bakåt i svalget eller oförmåga att utlösa sväljningsreflexen. Orsaker kan vara nedsatt tungmotorik i samband med neurologiska sjukdomar, torra slemhinnor pga

28 MEDICINSK INSTRUKTION 28 (43) medicinering, tidigare strålbehandling, Sjögrens syndrom, diabetes, tand- eller bettproblem. 2. Faryngeal dysfagi karakteriseras av oförmåga att kontrahera farynxmuskulaturen, vilket ger en retention i sinus piriformis med risk för aspiration och läckage upp till näsan, hosta eller kvävningsattacker (aspiration) efter sväljningen. Förekommer t ex efter stroke, vid neurologiska sjukdomar, hjärntumörer, whiplashskador och strålskador som drabbat halsryggmärgen. 3. Esofageal dysfagi kan indelas i konstanta och intermittenta besvär. Konstanta besvär kan orsakas av striktur, cancer, alltså förträngning av matstrupen, men intermittenta besvär kan t ex orsakas av hiatushernia, akalasi, sklerodermi, av motoriska eller neurologiska störningar eller slemhinneskador. 24 HESHET Vid heshet i samband med övre luftvägsinfektion eller efter överansträngning av rösten bör patienten informeras att söka på nytt om hesheten kvarstår efter 2-3 veckor. Akuta laryngiter är i regel virusorsakade och antibiotikabehandling är inte indicerad. Ge råd om rikligt vätskeintag, hostdämpande, att undvika harkling samt rösthygien. Detta innebär att tala så lite som möjligt samt att inte höja rösten. Uppmuntran och stöd till rökstopp. Om periodvis heshet eller rösttrötthet kan patienten ha nytta av röstterapi hos logoped. Remiss till ÖNH-mottagning Om ihållande heshet i 3 veckor Barn med kronisk heshet Socialt eller yrkesmässigt störande återkommande heshet I remissen skall framgå duration av besvär, social eller professionell påverkan, rök/ alkoholvanor, delsymtom som smärta eller dysfagi samt status inklusive svalgstatus och halspalpation.

29 MEDICINSK INSTRUKTION 29 (43) Diagnostik Mun- och svalgstatus och om möjligt spegling av hypofarynx och stämband. Om patienten har andningsbesvär skall detta symtom prioriteras. Vid akut laryngit är inte smärta ett typiskt symtom. I regel har patienten tappat rösten. Om hesheten avklingat efter tre veckor behöver ingen utredning göras. Vid påverkan på stämbanden uppstår heshet. Orsaken kan vara förändringar i stämbandens slemhinna eller underlag som knutor, papillom, cancer mm. Heshet kan också påverkas av neuromuskulära störningar som stämbandspares. Vanlig orsak är också ett felaktigt sätt att använd sin röst. Dessutom påverkas stämbanden av åldersförändringar där minskad elasticitet successivt förändrar rösten. Hos barn är stämbandsknutor en vanlig orsak och detta läker som regel ut innan tonåren men barnet kan behöva logopedkontakt. 25 HÖGT ANDNINGSHINDER Vid höga andningshinder föreligger stridor, som företrädesvis är inspiratorisk. Alla patienter med misstanke på högt andningshinder skall snarast bedömas av ÖNH-läkare. Vid svåra fall av pseudokrupp kan tabl. Betapred 0,5 mg upplösta i litet vatten ges innan transport. Dosering 8 tabletter upp till 10 kg kroppsvikt och 12 tabletter till barn över 10 kg. Vid misstanke om allergiskt utlöst larynxödem kan man också ge tabl. Betapred 0,5 mg per os, 8-12 tabletter och börja med Adrenalin inhalationer. Vid epiglottit saknar steroider eller antibiotika givet innan transporten påvisat värde. Vid mekaniskt hinder (främmande kropp) vänd upp och ner om det är ett barn och skaka relativt kraftigt 2-3 ggr, annars gör Heimlichs manöver till större barn och vuxna. Känn bak i svalget med fingrarna. Mun mot munandning. Överväg koniotomi.

30 MEDICINSK INSTRUKTION 30 (43) Remiss till ÖNH Alla patienter med misstanke på högt andningshinder skall akut bedömas av ÖNHläkare. Diagnostik Vid högt andningshinder föreligger stridor, som företrädesvis är inspiratorisk. Vid pseudokrupp föreligger symtomen inspiratorisk stridor samt hård och skällande hosta. Inga sväljningsbesvär. Epiglottit ger inspiratorisk stridor, påverkat allmäntillstånd, feber och svårigheter att svälja. Akut laryngotrakeobronkit ger påverkat allmäntillstånd, feber och såväl inspiratoriska som expiratoriska besvär. Om en främmande kropp hamnar i trakea ses initialt hosta och cyanos. Efter en stund släpper laryngospasmen och den främmande kroppen kan glida längre ned i bronkträdet. Som senare symtom föreligger långvarig hosta och recidiverande pneumonier. 26 FRÄMMANDE KROPP Näsa och öra Vuxna och större barn Handläggs primärt av familjeläkaren. Bedöms extraktion tekniskt svår remitteras patienten till ÖNH, akutfall dagtid. Barn Vid främmande kropp i näsan på barn, prova Mothers kiss dvs. läkaren håller för näsborren som främmande kropp inte sitter i, medan föräldern och barnet sitter mun mot mun och föräldern blåser en kraftig luftstöt i barnets mun. Tanken är då att främmande kroppen ska blåsas ut ur näsan av luftstöten. Skulle detta inte lyckas, eller om det är en främmande kropp i näsan föreslås direkt remiss till ÖNH, akutfall dagtid. Ensidig illaluktande snuva hos barn och utvecklingsstörda betingas ofta av föremål uppstoppat i näsan!

31 MEDICINSK INSTRUKTION 31 (43) Svalg Oftast fiskben. Om synligt vid direkt inspektion kan det ofta extraheras av familjeläkare. Annars remiss ÖNH, akutfall dagtid. Esofagus Vid misstanke om t ex vasst fiskben, kycklingben eller fläskkotlett med ben samt potentiellt frätande föremål såsom batteri till ficklampa, hörapparat eller dyligt akutfall dygnet runt, kontakta ÖNH-jour. Vid misstanke om övriga främmande kroppar i esofagus, remiss till röntgen hypofarynx/esofagus. Kontakt akut med ÖNH om främmande kropp påvisas. Larynx/trachea/bronk Misstänkt eller säkerställd hänvisas akut dygnet runt till ÖNH. Vid uttalade besvär övervägs ambulanstransport och eventuellt att läkare medföljer under transporten. 27 SPOTTKÖRTELBESVÄR Spottsten: Salivstimulering (t ex suga på citron) och spottkörtelmassage. Antibiotika (Kåvepenin), rikligt med dryck. Antiflogistika. Kronisk recidiverande sialoadenit (barn/vuxna): Antibiotika (Kåvepenin), salivstimulation och rikligt med dryck. Hyposalivation: Behandla med salivstimulerande läkemedel/saliversättning. Se över läkemedelslista. Överväg Sjögrens syndrom. Remiss till ÖNH-mottagning Oklar tumör eller resistens i en spottkörtel. Recidiverande symtom som vid spottsten. Akut purulent parotit hos påverkad patient (akut remiss, även jourtid). Kronisk recidiverande parotit (barn/vuxna) vid 3:e recidivet eller om påverkad patient.

Primör Primärvård - Öron-Näsa-Hals

Primör Primärvård - Öron-Näsa-Hals INSTRUKTION 3 (45) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 9 2 EXTERN OTIT... 9 2.1 Behandling...9 2.2 Remiss till ÖNH-mottagning...9 2.3 Bakgrund... 10 3 UTSTÅENDE ÖRON... 10 3.1 Behandling... 10 3.2 Bakgrund... 10 4

Läs mer

Ledningshinder. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Ledningshinder. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset ÖRON-hörsel Sensorineural hörselnedsättning eller ledningshinder? Var sitter problemet?

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset ÖRON-hörsel Sensorineural hörselnedsättning eller ledningshinder? Var sitter problemet?

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Den enda receptfria, anti-inflammatoriska nässprayen godkänd för att lindra besvären vid både bihåleinflammation och allergi På recept sedan

Läs mer

Innehållsförteckning, Rinosinuit

Innehållsförteckning, Rinosinuit Innehållsförteckning, Rinsinuit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Ansvar 2 Berör 2 Kvalitetsindikatr 2 Definitin 2 Symptm 3 Prevalens, epidemilgi 3 Kmplikatiner 3 Förebyggande 4 Handläggning 4 Diagns 4 Differentialdiagns

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering 2010-10-15 839-2009:V105 1 (5) Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning och syfte... 1 Vaxproppar och hörapparater... 2 Förutsättningar... 2

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Strama ett expertmöte om akut mediaotit den 21 22 april 2010. Syftet var att

Läs mer

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge DUGGA ÖNH-MOMENTET 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Namn Personnummer Adress Max poäng Godkänd 68 poäng 51 poäng Dina poäng DUGGA ÖNH-MOMENTET

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar

Öron-, näs- och halssjukdomar Andningsvägar 765 Sten Hellström, Hörsel- och balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Christer Norman, Salems vårdcentral, Rönninge Inledning Våra vanligaste och viktigaste diagnoser

Läs mer

Primör. Primärvård Öron-Näsa-Hals

Primör. Primärvård Öron-Näsa-Hals Primör Primärvård Öron-Näsa-Hals Innehållsförteckning PRIMÖR PRIMÄRVÅRD ÖRON-NÄSA-HALS... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 3 AKUT MEDIAOTIT... 4 EXTERN OTIT... 6 UTREDNING AV HÖRSELNEDSÄTTNING

Läs mer

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 10 diagnoser / 85 % av all antibiotika, 40 vårdcentraler, 2009 Cystit 22 % Tonsillit 15 % AOM 14

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Primör. Primärvård Öron-Näsa-Hals

Primör. Primärvård Öron-Näsa-Hals Primör Primärvård Öron-Näsa-Hals Innehållsförteckning PRIMÖR PRIMÄRVÅRD ÖRON-NÄSA-HALS... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 3 AKUT MEDIAOTIT... 4 EXTERN OTIT... 6 UTREDNING AV HÖRSELNEDSÄTTNING

Läs mer

Primör. Primärvård - Öron-Näsa-Hals

Primör. Primärvård - Öron-Näsa-Hals Primör Primärvård - Öron-Näsa-Hals Innehåll Inledning 3 Akut media otit 4-5 Extern otit 6 HNS hos barn utredning av hörselnedsättning 7 Hörapparat - utprovning 8 Kronisk Otit 9 Serös media otit (SOM, otosalpingit)

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år. 12-10- 15 och 12-11- 22. Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth

Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år. 12-10- 15 och 12-11- 22. Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth Ny# om tonsilliter och o0ter- fallbeskrivningar Med.dr. ÖNH- specialist Medlem i terapigruppen för an0bio0ka i öppen vård, Läkemedelsrådet och Strama, Region Skåne Ny# Tonsillitworkshop sept 2012 Senaste

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar

Öron-, näs- och halssjukdomar Öron-, näs- och halssjukdomar Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården och Akademiska sjukhuset För Akademiska sjukhuset St-läkare Karl Sandström, öron-, näs- och halssjukdomar 018-611 00

Läs mer

Vårdriktlinjer vid öron- näs- och halssjukvård

Vårdriktlinjer vid öron- näs- och halssjukvård Vårdriktlinjer vid öron- näs- och halssjukvård Om vårdriktlinjer...2 DOKUMENTFAKTA...2 REMISSREKOMMENDATIONER...3 ALLERGISK RINOKONJUNKTIVIT...4 AKUT EPIGLOTTIT...6 Barnepiglottit...6 EXTERN OTIT...7 PERIFER

Läs mer

Bilaga 8. Praxisundersökningens enkäter

Bilaga 8. Praxisundersökningens enkäter Bilaga 8. Praxisundersökningens enkäter Enkät till Primärvården Bakgrundsuppgifter 1. g är Allmänläkare, landstinget ST-läkare 2. g är Kvinna Man 3. Ålder år 4. g arbetar inom följande landsting/region:

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 20 januari 2006

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 20 januari 2006 Tentamen i Oto-Rhino-Laryngologi 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 20 januari 2006 Bengt, Alexandra, Tomas, Karin och alla andra vid kliniken

Läs mer

Läkemedelsbehandling av rinosinuit Behandlingsrekommendation

Läkemedelsbehandling av rinosinuit Behandlingsrekommendation Behandlingsrekommendation Den 19 20 oktober 2004 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, STRAMA, ett expertmöte

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner

Övre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2010 Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Fall 1 Louise 35 år. Fall 1 Louise 35 år. Vargata 141001, 141009, 141015. Sinuiter- allv barninfek0oner mentometerfrågor Strama, Anita Groth

Fall 1 Louise 35 år. Fall 1 Louise 35 år. Vargata 141001, 141009, 141015. Sinuiter- allv barninfek0oner mentometerfrågor Strama, Anita Groth Fall 1 Louise 35 år Förskollärare med sedan flera år upprepade Doxycyklinkurer pga sinuiter ffa vår/höst. Nu åter förkyld sedan 6 dagar, temp 37,5 i 2 dagar, spänning och tryck över näsroten och överkäkar.

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner

Övre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2012 Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med Strama

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Rör i örat hos barn. frågor och svar

Rör i örat hos barn. frågor och svar Rör i örat hos barn frågor och svar sbu Statens beredning för medicinsk utvärdering texten bygger på sbu-rapport nummer 189, rörbehandling vid inflammation i mellanörat. en systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT Hur påverkas barnet av spalten Utseende Vid en enkelsidig spalt kan barnets utseende kring näsa och mun vara kraftigt påverkat. Läppmuskeln är delad och spaltsidans

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Luftvägsinfektion. ST-utbildn, STRAMA ÖLI,otit, tonsillit, sinuit Anita Groth 2007-10-09. Varför blir man förkyld och hur smittar förkylning?

Luftvägsinfektion. ST-utbildn, STRAMA ÖLI,otit, tonsillit, sinuit Anita Groth 2007-10-09. Varför blir man förkyld och hur smittar förkylning? Luftvägsinfektion Antibiotikaförbrukningen har minskat med 20% totalt sedan 10 år I åldersgruppen 0-6 år med nästan 50%!!! MEN Förbrukningen hos äldre har ökat katastrofalt och ökat för alla grupper 2006

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos vuxna

Apotekets råd om. Förkylning hos vuxna Apotekets råd om Förkylning hos vuxna När man blir förkyld har man fått en virusinfektion. Den brukar ge besvär från de övre luftvägarna som hosta, snuva, ont i halsen eller heshet. Ibland får man feber

Läs mer

Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2013 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar BARN OCH LÄKEMEDEL Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar 1 2 De allra flesta barn får medicin någon gång. Oftast rör det sig om vanliga

Läs mer

STEFAN ENGQVIST / LARS JONSSON

STEFAN ENGQVIST / LARS JONSSON STEFAN ENGQVIST / LARS JONSSON Lars Jonsson är överläkare och docent vid öron-, näs- och halskliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han har under många år arbetat med undervisning för läkare i öppenvården,

Läs mer

Förkylningsguide från Apoteket

Förkylningsguide från Apoteket Förkylningsguide från Apoteket Hjälper dig att hitta rätt lindring och undvika verkningslösa behandlingar Vad är en förkylning? Du vet säkert hur det känns när halsen svider, ögonen och näsan rinner och

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Apotekets råd om. Ögonbesvär

Apotekets råd om. Ögonbesvär Apotekets råd om Ögonbesvär Om du ofta känner dig trött i ögonen och tycker att det skaver, svider och kliar kan det bero på att ögonen är för torra. Det kan bero på att du har brist på tårvätska, eller

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 3 november 2006

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 3 november 2006 Tentamen i Oto-Rhino-Laryngologi 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 3 november 2006 Bengt, Kia, Mattias, Jacob och alla andra vid kliniken tackar

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

När behöver vi antibiotika?

När behöver vi antibiotika? När behöver vi antibiotika? och när är det onödigt Christer Norman, familjeläkare Strama, Stockholm Effekt av antibiotika utvärderas i randomiserade kontrollerade studier Randomise ring =Slumpmässig fördelning

Läs mer

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv

Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Maria Hess Distriktsläkare Närhälsan Vänerparken Vårdcentral Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared Vårdcentral Båda: Regionala

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner

PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Handläggare Datum D:nr Pär-Daniel Sundvall 2010-11-09 PVSA87-2010 PM: Råd kring handläggning av vanligt förekommande infektioner Giltigt t o m: 2012-12-31 Målsättning I Västra Götaland förskriver vi 400

Läs mer