Remissvar Ärendenr: NV Remissvar finsk kärnkraft myndigheter

Transkript

1 1(1) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Anna Peters Remissvar Ärendenr: NV Remissvar finsk kärnkraft myndigheter Här har vi samlat synpunkter från svenska myndigheter på Fennovoima Oy:s alternativa kärnkraftsreaktor vid det planerade kärnkraftverket ipyhäjoki i Finland. Mer information om remissen på Havs- och vattenmyndigheten Kärnavfallsrådet Länsstyrelserna i Norrbotten Västerbotten Gävleborg Uppsala SMHI Strålskyddsmyndigheten Totalförsvarets forskningsinstitut Haparanda stad Kalix kommun Piteå kommun Skellefteå kommun Övertorneå kommun Avstår Följande myndigheter avstår från att lämna synpunkter och vi publicerar inte deras dokument: Boverket, Energimyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Länsstyrelsen i Västernorrland. Sveriges geologiska undersökning (SGU) avstår från yttrande med hänvisning till uppdrag för Fennovoima om risker för och effekter av jordskalv. Sametinget avstår från synpunkter i detta skede, men vill hållas fortsatt underrättade. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 ^ Havs och Vatten myndigheten Yttrande 1/3 Datum Dnr Mottagare Naturvårdsverket Ext Dnr NV StOckholm Handläggare Dir tel Malin Hemmingsson Samråd enligt Esbokonventionen - miljökonsekvensbedömningsprogram för en alternativ kärnkrafts reaktor vid kärnkraftsanläggningen i Pyhäjoki, Finland Naturvårdsverket har i enlighet med Esbokonventionen gett Havs- och vattenmyndigheten möjligheten att lämna synpunkter på Fennovoima Oy:s miljökonsekvensbesla-ivning för en alternativ kärnkraftsreaktor i den planerade kärnkraftsanläggningen i Pyhäjoki i Finland. Havs- och vattenmyndigheten lämnar härmed följande yttrande. Havs- och vattenmyndighetens ställningstagande Havs- och vattenmyndigheter bedömer att den gränsöverskridande miljöpåverkan på vattenmiljön till följd av planerad kärnkraftsreaktor är begränsad. Bedömning gäller givetvis endast under normala driftsförhållanden. Tänkbara gränsöverskridande konsekvenser kan dock uppkomma till följd av kylvattenplymens utbredning vilken kan påverka lekvandringen av fisk upp i Svenska och Svensk-finska älvar. Lokalt kan påverkan på vattenmiljön uppkomma i större utsträckning då utsläppet av kylvatten inom ett begränsat område kommer påverka omgivningsförhållanden avsevärt. Effekterna är framförallt relaterade till verksamhetens kylvattenbehov, där såväl påverkan på överlevnad av akvatiska organismer vid intaget till kylvattensystemet som influens av varmvattenutsläpp förfiskfaunanoch ekosystemet är av betydelse. Myndigheten anser att genomförandet bör ske med stor hänsyn till vattenmiljön och med tillräckliga skyddsåtgärder. I planeringen av anläggningen bör kylvattenutsläppets lokalisering väljas med hänsyn till vattenmiljön så att minsta möjliga negativa påverkan uppkommar. Detsamma gäller intaget av kylvatten där larver och yngel exempelvis kan sugas in. Det är även nödvändigt med ett långsiktigt uppföljningsprogram som följer upp påverkan på vattenmiljön och migrerande fiskbestånd. Det finns risk för samverkanseffekter då andra infrastrukturprojekt i havet planeras i området. Det är därför viktigt att även ta hänsyn till potentiella kumulativa effekter i miljökonsekvensbedömningen. Havs-och Besök och leverans Telefon Plusgiro vattenmyndigheten Gullbergs Strandgata 15 Fax Bankgiro Box Göteborg havochvatten@havochvatten.se Organisationsnummer Göteborg

3 > 2/3 I underlaget hänvisas till tidigare genomförda utredningar som presenterades i MKB:n under år 2008 då tre olika lokaliseringsalternativ utreddes. Det framgår vad gäller påverkan på vatten, fauna, växtlighet och skyddsobjekt att konsekvenserna av nuvarande alternativ är mindre än i föregående alternativ. Detta eftersom mängderna kyl- och avloppsvatten är mindre. Eftersom en samrådsprocess enligt Esbokonventionen redan genomförts under år vill myndigheten hänvisa till de bedömningar som gjordes då. Vad gäller potentiell gränsöverskridande påverkan på fiskbestånden hänvisas till Fiskeriverkets tidigare yttrande under Esbo-samrådet år 2008 där lokaliseringsfrågan var aktuell (FiV dnr ). "Fiskeriverket gör bedömningeti att planerad verksamhet kan medföra en betydande påverkan på fiskbestånd och vattenmiljön vid samtliga föreslagna lokaliseringar. Effekterna är framförallt relaterade till verksamhetens kylvattenbehov, där såväl påverkan på överlevnad av fisk vid intaget till kylvattensystemet som influens av varmvattenutsläpp för fiskfaunan och ekosystemet är av betydelse. Graden av påverkan är starkt kopplad till strömnings- och djupförhållandena vid de föreslagna lokaliseringarna där valet av intags- och utloppsplatser for kylvatten kommer att modifiera effekterna. Kunskap om påverkan på fisk från svenska och andra Östersjöstaters kärnkraftverk bör sammanställas och analyseras, både for att kunna förutsäga effekter vid olika lokaliseringar och för att kunna utforma relevanta kontrollprogram. Vid en kommande MKB bör framföraut följande tre punkter beaktas ur ett fisk och fiskeperspektiv. Varmvattenplymens betydelse for vandringsfiskens rörelsemönster längs kusten bör utredas med särskild fokus på lax och sikbestånd. Det är känt att lax i huvudsak följer den finska kusten norrut på sin lekvandring, och effekter på vandringsfisk bör därför även omfatta svenska älvar (Kalix-, Råne- och Luleälven). Smoltens födovandring till Östersjön (lax) och inom Bottenhavet (öring) behöver också belysas för de alternativa lokaliseringarna. Effekter av förhöjd vattentemperatur på lokala fiskbestånd i relation till arternas temperaturoptima, samt övre och nedre gräns i temperaturtolerans. Temperaturregimens eventueua effekter på tidpunkten för lek och vandringar bör också utredas. Förändringar i fisksamhällenas struktur och funktion som en följd av förändrad temperaturregim bör belysas. Av särskud vikt är då att redogöra för förväntad anlockning av så kallade varmvattenarter sommartid och

4 3/3 kauvattenarter vintertid och de ekologiska effekter som detta kan medföra. Effekter av kylvattenintag på dödlighet hos fisk. Ägg, larver och mindre fiskar kommer att sugas in i kylvattensystemet. Större fisk avskiljs vid silstationer där de kan skadas eller dö. Som underlag för detta krävs en adekvat kartläggning av fiskarternas lek- och uppväxtområden." Redogörelse för ärendet Fennovoima Ab utreder byggandet av ett kärnkraftverk med en effekt på cirka 1200 megawatt i Hanhikivi i Pyhäjoki. Beslutet om lokaliseringen fattades Kärnkraftverket består av en kärnkraftsenhet av typen tryckvattenreaktor. Den nu aktuella reaktortypen ingick inte uttryckligen i det tidigare MKB-förfarandet. Beslut om detta yttrande har fattats av avdelningschef Björn Sjöberg efter föredragning av utredaren Malin Hemmingsson. ljöberg C Malin Hemmingsson^

5 KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste YTTRANDE 1 (2) Dnr 29/2013 Egon Enocksson Naturvårdsverket Stockholm Kärnavfallsrådets synpunkter på miljökonsekvensbedömningsprogrammet för en alternativ kärnkraftsreaktor vid kärnkraftsanläggningen i Pyhäjoki, Finland Naturvårdsverkets referens: NV Kärnavfallsrådet ställningstagande Kärnavfallsrådet har granskat miljökonsekvensbedömningsprogrammet för byggandet av en alternativ kärnkraftsreaktor i den planerade kärnkraftsanläggningen i Pyhäjoki. Kärnavfallsrådet anser att miljökonsekvensbedömningsprogrammet behöver kompletteras för att uppfylla de krav som ställs i EG-direktiven om miljökonsekvensbeskrivningar 1 samt i direktivet om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall 2. Detta gäller i första hand programmets avgränsning av beskrivningen av gränsöverskridande effekter av eventuella radioaktiva utsläpp samt redovisning av hantering och slutförvaring av använt bränsle och låg- och medelaktivt avfall. Dessutom anser Kärnavfallsrådet att en tydligare redovisning av de alternativa sätten att producera motsvarande mängd energi (inklusive 0-alternativet) skulle vara önskvärd för att underlätta jämförelse av anläggningens miljöpåverkan. Ärendet Finska miljöministeriet har underrättat Sverige om att energiföretaget Fennovoima Ab utreder byggandet av en tryckvattenreaktor med en eleffekt på cirka megawatt i Hanhikiviki i Pyhäjoki och att ett miljökonsekvensprogram har tagits fram för reaktorn. I miljökonsekvensprogrammet beskrivs Fennovoima Ab:s förslag, samt riktlinjerna för beskrivningen av de av eventuella miljökonsekvenser som anläggningens byggande och drift kan leda till. Enligt Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang ska ett land inom vilket det planeras ett projekt som kan förorsaka betydande miljöpåverkan i ett annat land underrätta det berörda landet om detta och erbjuda det möjlighet att delta i proceduren för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. Enligt Esbokonventionen och dess protokoll kan grannländer lämna synpunkter på planer och program i andra länder som kan leda till påverkan på miljö och människor i det egna landet. I Sverige är Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för detta samarbete. 1 Rådets direktiv 85/337/EG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt 2 Rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall Adress E-post Kärnavfallsrådet karnavfallsradet@regeringskansliet.se Karlavägen 100A STOCKHOLM

6 2(2) Finland har i enlighet med Esbokonventionen sänt miljökonsekvensbedömningsprogrammet för samråd till Sverige. Sverige har nu möjlighet att lämna synpunkter på det översända materialet. Naturvårdsverket har skickat miljökonsekvensbedömningsprogrammet på remiss till berörda myndigheter och miljöorganisationer. Kärnavfallsrådet har getts möjligheter att lämna synpunkter på programmet. Naturvårdsverket kommer att sammanställa remissynpunkterna och skicka över dessa till Finland. Utgångspunkter för Kärnavfallsrådets ställningstagande Kärnavfallsrådet har följande synpunkter på det framlagda programmet för miljökonsekvensbedömningen: Beskrivningen av gränsöverskridande påverkan Kärnavfallsrådet anser att beskrivningen av påverkan av eventuellt radioaktivt utsläpp över Finlands gränser bör redovisas på ett grundligare sätt. Detta är särskilt angeläget med tanke på reaktorns kustnära läge och närhet till Sverige. Spridning av eventuella utsläpp till vatten och luft bör redovisas med särskild fokus på eventuell hälso- och miljökonsekvenser i Sverige. Hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall Enligt det framlagda programmet omfattar projektet, förutom kärnkraftverket, också mellanlagring av det använda kärnbränslet som uppstår på anläggningsområdet, hantering, lagring och slutförvaring av låg- och medelaktivt kärnavfall samt nedläggning av kraftverket, hantering och slutförvaring av rivningsavfall (sida 31). Vid mellanlagring av det använda kärnbränslet används torrlagring eller vattenbassänger. Efter mellanlagring ska det använda bränslet transporteras till slutförvaring i en slutförvarsanläggning som specialbyggts för ändamålet (sida 37). Enligt programmet ska det låg- och medelaktiva avfallet slutförvaras i ett särskilt slutförvarsutrymme för kärnavfall som byggs i bergrummet för detta ändamål. Enligt Kärnavfallsrådets mening bör frågan om slutförvaring av det använda kärnbränslet från reaktorn hanteras innan ansökan om reaktorn hanteras. Enligt Euratoms avfallsdirektiv (Art 5, 1.f) bör ansvarsfördelningen vara tydlig för de organ som är berörda av de olika leden i hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Hur denna ansvarsfördelning ser ut för den föreslagna reaktorn i Pyhäjoki framkommer inte tydligt i programmet. Kärnavfallsrådet anser att miljökonsekvensbeskrivningen av byggande och drift av den nya reaktorn bör innehålla ett förslag till hur avfall och använt bränsle från reaktorerna kommer att hanteras. Detta gäller både hantering av driftsavfall, rivningsavfall från avveckling och slutförvaring av använt kärnbränsle samt ansvarsfördelningen under de olika leden i hanteringen, inklusive beskrivning av påverkan av eventuellt radioaktivt utsläpp genom långväga transporter. Beskrivning av alternativ Kärnavfallsrådet anser att redovisningen av de alternativa sätten att producera motsvarande energimängd (inklusive 0-alternativet) bör kompletteras i miljökonsekvensbeskrivning för att möjliggöra jämförelser av miljöpåverkan. Beredning av ärendet Beslut i detta ärende har fattats av Kärnavfallsrådets ordförande Carl Reinhold Bråkenhielm och kanslichef Holmfridur Bjarnadottir. Carl Reinhold Bråkenhielm Holmfridur Bjarnadottir

7 YTTRANDE 1 (4) Datum Diarienummer Naturvårdsverket Att: Anna Peters Samråd enligt Esbokonventionen om miljökonsekvensbedömningsprogram för en alternativ kärnkraftsreaktor vid kärnkraftsanläggningen i Pyhäjoki, Finland NV Länsstyrelsen i Norrbottens län avger följande yttrande. Ett förändrat klimat Sedan år 2008 har kunskapen om kommande klimatförändringar ökat och nya underlag har tagits fram avseende dess konsekvenser. Dessa kunskaper bör inarbetas och analyseras i den nya miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Området där kärnkraftverket skall byggas är ett lågt landhöjningsområde som kan påverkas av både stigande havsnivåer och extrema vädersituationer. Kärnkraftverket avses vara i drift i 60 år efter färdigställande. Till det kommer lagring av avfall i närområdet under en ännu längre period. Länsstyrelsen anser att konsekvensbeskrivningen bör ha ett långsiktigt tidsperspektiv för såväl produktionsfasen som den långsiktiga lagringen av avfall. Extrema vädersituationer och andra yttre händelser Konsekvenser på grund av extrema vädersituationer eller andra yttre händelser bör beskrivas. Ny kunskap och erfarenhet finns även för Skandinaviska förhållanden. European Nuclear Safety Regulators Group (ENSREG) redovisar att kärnkraftverken måste vara tåligare mot naturkatastrofer. Bl.a. nämns att vital utrustning för att kunna genomföra fortsatt haverihantering måste skyddas. Det är därför viktigt att vidta säkerhetsåtgärder för att skydda anläggningarna om sådana händelser inträffar. Alternativa energilösningar Alternativa lösningar till en kärnkraftsanläggning bör beskrivas i MKB:n. Länsstyrelsen uppfattar att verksamhetsutövaren har avfärdat andra energialternativ till kärnkraft år Teknikutvecklingen inom energiområdet samt den utbyggnad av elkraftproduktion som skett sedan år 2008 bör belysas som alternativ. MKB-språk Bedömning av MKB:n i sin helhet inkl. bilagor försvåras p.g.a. att delar av handlingarna inte är översatta till svenska. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

8 YTTRANDE 2 (4) Datum Diarienummer Allmänna fiskeintressen i Sverige Allmänna fiskeintressen i Sverige bör belysas ytterligare i det fortsatta MKB-arbetet. Synpunkt Länsstyrelsen bedömer att fiskvandringen av lax och sik till främst Torne och Kalix älv kan komma att påverkas genom kylvattenplymens utbredning i havet utanför Hanhikivi. I vilken omfattning kan dock inte utläsas av MKB- handlingen. Konsekvenser för lekvandringen till de nordliga sik- och laxförande älvarna bör utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB:n. Vidare bör kommande kontrollprogram vad gäller påverkan på lokala och migrerande fiskbestånd under driftfasen utvecklas tydligare. Bakgrund I underlaget för MKB:n anges att undersökningar under driftfasen kommer att utföras och att konsekvenser av etableringen utgår från modellering med nu rådande kunskap. I handlingarna redovisas kartbilder av lax- och sikvandringen i havsområdet förbi Hanhikivi. Riktningen är i allt väsentligt nordlig och stryker längs med kusten. Vidare sägs att kylvattenplymen kommer att beröra vattenområdet ut till 15 km från kusten och att fisk därför kan komma att lockas till området genom högre vattentemperatur. Hur detta kan komma att påverka laxens vandring genom området dels som smolt dels som återvändande lekfisk till Östersjöns viktigaste laxförande vattendrag är fortfarande oklart och bör därför utvecklas i det fortsatta arbetet med MKB:n. Likaså påverkas vandringssiken under sin livscykel från tidig näringsvandring som ensomrigt yngel söderut till nordlig lekvandring efter 3-4 år tillbaka till vattendrag som mynnar i norra Bottenviken. I studien Survival of Atlantic salmon captured in and released from a commercial trap-net: Potential for selective harvesting of stocked salmon, Fisheries Research 80 (2006) (Antti Siira med flera) redovisas märkningar längs den finska kusten av vuxen lax. Av fig 1 i den studien framgår att lax på lekvandring till Kalix och Torne älv, men även till Lule- och Skellefteälven, följer den finska kusten. Märkningarna utfördes på lax som fångats med fasta redskap inom fyra olika områden längs den finska kusten. Resultat från märkningar av vuxen sik från Lule-, Råne- Kalix- och Torneälv under 1960-talet visar på ett liknande vandringsmönster. Synpunkter ur ett havsmiljöperspektiv Jämförelsen av uppskattade konsekvenser för havsmiljön mellan den anläggning som avsågs i den MKB och som Länsstyrelsen yttrade sig över den 31 mars 2008 och den anläggning som avses i den reviderade MKB:n september 2013 visar att det inte bedöms bli några betydande skillnader för havsmiljön. De synpunkter Länsstyrelsen lämnade år 2008 avseende havsmiljöperspektivet står därför fast. Bottenviken är en unik och känslig bräckvattenmiljö som bör betraktas i sin helhet. Ur Länsstyrelsens yttrande från år 2008: Bottenviken är ganska grund och fryser mestadels till under vinterhalvåret. Bottenviken utgör en av världens sötaste havsvattenområden och generella värden som att den är ett artfattigt bräckvattenhav med en påtagligt märkbar landhöjningskust gör hela havsområdet unikt och skyddsvärt i

9 YTTRANDE 3 (4) Datum Diarienummer ett globalt perspektiv. Bottenviken är ett havsområde med många särdrag både i jämförelse med andra delar av Östersjön och med andra hav varför det är av särskild vikt att kylvattnets påverkan på Bottenviken bedöms i MKB:n. I programmet anges att möjligheterna till återvinning av kylvattenvärme ska utredas. Länsstyrelsen anser att det är särskilt viktigt att denna fråga ges tillräckligt utrymme vid fortsatt projektering. Det anges i MKB:ns kapitel 7 att bedömning av konsekvenserna av spridning av kylvatten har gjorts och att spridningen av kylvatten har modellerats. Resultatet av modelleringen och bedömningen av de ekologiska effekterna till följd av kylvattnets spridning redovisas inte i MKB:n från september Risker och konsekvenser vid olyckor Fukushima Sedan den förra miljöbedömningsomgången år 2008 har kärnkraftsolyckan i Fukushima inträffat. Med utgångspunkt från de konsekvenser och slutsatser och erfarenheter från den olyckan bör denna MKB nyanseras med avseende på konsekvenser vid ett totalhaveri. Här bör då konsekvenser som uppstår på grund saneringsarbeten och resurser som krävs beskrivas, även för svensk del. Spridning och konsekvenser av utsläpp av förorenat kylvatten för hela Bottenviken bör beskrivas. Konsekvensbeskrivning vid olycka Konsekvenserna utanför Finlands gränser vid en viss typ av olycka, strålkälla på 100 TBq cesium-137-nuklid, anges till 150 km från kärnkraftverket. Konsekvenser av andra ämnen än TBq cesium-137-nuklid samt hur dessa kan påverka utsläpp och nedfall i Norrbottens län bör redovisas. I modelleringen begränsas utsläppet till 150 km. Länsstyrelsen anser att det bör förtydligas för vilka scenarier beräkningar har gjorts samt vilka avgränsningar som valts i modelleringen. - Hur skiljer sig säkerhetsnivåer och riskerna för en olycka mellan de två olika alternativen av kärnreaktorer? - Utgör förändringen till en reaktor istället för två någon skillnad ur säkerhetssynpunkt? - Vilka risker utgör transporter av kärnbränsle och använt kärnbränsle för Norrbottens del? - I programmet år 2008 angavs att strålningskonsekvenserna av en olycka bedöms inom en radie av 20 kilometer i anläggningens omgivning, samt upp till kilometer för fjärrtransportens konsekvenser. Länsstyrelsen ansåg år 2008 att det förutom de direkta strålningskonsekvenserna för omgivningen även är viktigt att kunna bedöma de indirekta konsekvenserna, bl.a. påverkan på livsmedelsproduktion, rennäringen, djurhållning, dricksvattenförsörjning, markanvändning etc. För att kunna göra sådana bedömningar för Norrbottens län, förutsätts att det finns uppgifter om vilket nedfall som kan ske i Norrbotten vid olika olycksscenarier och vid olika meteorologiska förhållanden.

10 YTTRANDE 4 (4) Datum Diarienummer Konsekvenslindrande åtgärder och skyddsbarriärer Förutom Länsstyrelsens synpunkter avseende inriktning av MKB:n anser Länsstyrelsen att kommande ansökningshandlingar även ska beskriva försiktighetsmått och säkerhetsbarriärer. En viktig slutsats från olyckan i Fukushima är att konsekvenserna för omgivningen hade begränsats kraftigt om konsekvenslindrande åtgärder så som filtrerad tryckavlastning använts som konsekvenslindrande system. Sådana system och andra system för att tryckavlasta för att minska risken för att vätgas kommer till reaktorbyggnaden bör redovisas. Andra åtgärder och barriärer som bör beskrivas är bl.a. vilken dimensionerad kapacitet och tillgänglighet generatorer för reservkraft vid kärnkraftverket kommer att ha samt tillgängligheten till kontrollrum och reservkontrollrum vid en incident. Beredskap Kiruna kommun har i tidigare yttrande redovisat att det är av stor vikt att beredskapen för en eventuell olycka vid kärnkraftverk även omfattar de närboende i grannländer. I den fortsatta planeringen för beredskapsverksamhet bör det även tas med hur en internationell samordning av sådan beredskap skall gå till. Länsstyrelsen delar Kiruna kommuns uppfattning. Sveriges regering har tidigare bedömt att den samlade kunskapen och förmågan att hantera CBRN-händelser har ökat. Även förmågan att hantera allvarliga olyckor som involverar många aktörer har ökat. Den positiva utvecklingen har åstadkommits via satsningar på en förbättrad expertberedskap, utbildning, övningar och påbörjad samordning mellan svensk och internationell CBRN-beredskap. Länsstyrelsen anser att det är av särskild stor vikt att denna samordning samt effektiva larmsystem utvecklas och förstärks. Övrigt Länsstyrelsen konstaterar att etablering av kärnkraftsindustri i Norrbottens närområde sannolikt medför ökade kostnader för Länsstyrelsen och andra aktörer i länet för att kunna upprätthålla en godtagbar krisberedskap. De som deltagit i ärendet I detta ärende har miljödirektör Martin Lindgren beslutat efter föredragning av miljöhandläggare Staffan Åsén. Handläggarna Thomas Hasselborg, Mats Sjöberg och enhetschef Rebecca Möller har deltagit i utformningen av yttrandet. Dessutom har en dialog förts med Länsstyrelserna i Västerbotten och Gävleborgs län. Martin Lindgren Staffan Åsén Kopia till: SSM, MSB

11

12

13

14

15

16 Yttrande UD Dnr: LÄNSSTYRELSEN UPPSALA LÄN Naturvårdsverket Lars Jolinsson ^ 43 Stockholm Ml Ij ösl<yddsenrieten Tel: Yttrande om Samråd enligt Esbokonventionen om miljökonsekvensbedömningsprogram för en alternativ kärnkraftsreaktor vid kärnkraftsanläggningen i Pyhäjoki, Finland (Ärendenummer NV ). Länsstyrelsen har tagit del av handlingarna i ärendet rörande samråd enligt Esbokonventionen om miljökonsekvensbedömningsprogram for en altemativ kämkraftsreaktor vid kämkraftsanläggningen i Pyhäjoki, Finland. Länsstyrelsen har inget ytterligare att tillägga utan hänvisar till tidigare lämnat yttrande "Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningförnytt kärnkraftverk i Finland, daterat den 18 december 2008 (dnr ; bilaga 1) I beredningen av detta ärende har deltagit chef miljöskyddsenheten, Tomas Waara, beslutande, och Lars Johnsson, miljöskyddshandläggare, foredragande fornas Waara chef milj öskyddsenheten Lars Johnsson miljöskyddshandläggare POSTADRESS Uppsala GATUADRESS Hamnesplanaden 3 TELEFON FAX E-POST uppsala@lansstvrelsen.se WEBBPLATS

17 YTTRANDE Dm LÄNSSTYRELSEN UPPSALA LÄN Mats Lindman Tel: även Fax: E-post: mali(fl!c. lst.se Nattirvårdsverket Att Egon Enocksson STOCKHOLM Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivning för nytt kärnkraftverk i Finland Natiirvårdverket.^ div Rv Länsstyrelsen har genom remissfrånnaturvårdsverket beretts tillfälle att lämna synpunicter på Miljökonseh>ensbesl(rivningför kärnkraftverket, Fennovoima, Oktober 2008 med tillhörande Nytt kärnkraftverk, Finland, Miljökonsekvensbeskrivning, Sammanfattning för internationellt samråd, Fennovoima Ab samt övrigt underlag i ärendet. Som svar på remissenfrånnaturvårdsverket noteras följande. MiljÖkonsekvensbeskiivningen ger underlag för bedömning av risken för påverkan på de svenska förhållandena vid normal drift, störningar och haveri. Länsstyrelsen bedömer att redovisningen i miljökonsekvensbesltrivningen av alternativa utformningar av anläggningarna med syfte att begränsa utsläppen till omgivande miljö - till exempel altemativa metoderföratt begränsa utsläppen till vatten och luftfrånkontrollerat område - är en ändamålsenlig utgångspunlct för prövning av bästa tillgängliga teknik (BAT). I detta beslut har dehagit länsråd Leif Byman, beslutande, miljövårdsdirektör Leif Sandin och avdelningsdirektör Mats Lindman, föredragande..-r:f Leif Byman Mals Lindman Länsstyrelsen Uppsala län POSTADRESS: UPPSALA BESÖKSADRESS: HAMNESPLANADEN 3 TELEFON: TELEFAX: E-POST; lansstyrelsen@c.lst.se POSTGIRO / ORGANISATIONSNUMMER: (VAT SE )

18 Naturvårdsverket Avdelningen för genomförande STOCKHOLM Datum: Vår referens: 2013/1922/10.1 Er referens: NV Yttrande över Esbokonventionens miljökonsekvensbedömningsprogram för en alternativ kärnkraftsreaktor vid kärnkraftsanläggningen i Pyhäjoki, Finland SMHI bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen för byggandet och driften av ett kärnkraftvek med tillhörande mellanlagring behöver breddas och fördjupas på flera punkter för att täcka in troliga, såväl som mindre troliga konsekvenser vid normal drift, en eventuell olycka, mellan- och slutförvaring av kärnbränslet samt nedläggning av kärnkraftverket. Områdena vilka SMHI anser behöver inkluderas eller fördjupas beskrivs nedan. Miljökonsekvensbedömningsprogrammet utreder inte slutlagring av det radioaktiva avfallet som kommer att bildas vid drift av kärnkraftverket. SMHI anser att hanteringen av det radioaktiva avfallet och miljökonsekvenserna vid slutförvaring bör utredas för att alla konsekvenser av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki ska vara kartlagda innan beslut tas och anläggningen ev. etableras. Miljökonsekvenserna vid nedläggning av det planerade kärnkraftverket bör också utredas i miljökonsekvensbedömningen för att få en samlad bild av de totala konsekvenserna att ta ställning till. Vid normal drift av kärnkraftverk sker vanligtvis kontinuerliga mindre radioaktiva utsläpp. Spridning, deposition och konsekvenserna av dessa utsläpp på ekosystem och människors hälsa bör klargöras i miljökonsekvensbeskrivningen. Konsekvenserna på ekosystem av radioaktiva utsläpp bör kombineras med andra stressfaktorer orsakade av t.ex. ett förändrat klimat eller befintliga föroreningar i Bottenviken. Eventuella skillnader i spridning, deposition och konsekvenser under olika årstider bör också kartläggas. I miljökonsekvensbedömningsprogrammet föreslås att spridning i luft vid en större olycka ska modelleras med en radie på 1000 kilometer från den planerade anläggningen. SMHI anser att den geografiska täckningen är för liten. T.ex. spreds de radioaktiva utsläppen från Fukushima vid olyckan år SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Norrköping Besök Folkborgsvägen 17 Tel Fax SMHI Box Stockholm/Arlanda SMHI Sven Källfelts Gata Västra Frölunda SMHI Hans Michelsensgatan Malmö SMHI Universitetsallén Sundsvall

19 2011 över hela norra hemisfären 1. Spridningsberäkningar är alltså motiverade att genomföras över en större geografisk skala än vad som föreslagits. Parallellt behöver beräkningar inom ett mindre spridningsområde genomföras med en hög upplösning, för att t.ex. ge möjlighet att för närliggande svenska kommuner göra en konsekvensbedömning av en etablering i Pyhäjoki. Spridning och deposition av radioaktiva utsläpp bör ske för olika meteorologiska förhållanden såsom varierande vindriktning och styrka och nederbördsförhållanden. SMHI bedömer att spridning av radioaktivitet i vatten behöver kartläggas i hela Östersjön. Spridningsberäkningarna bör ta hänsyn till olika vindförhållanden, vattenstånd och skiktning samt is- och snötäcke. Kartläggningen bör också omfatta eventuella konsekvenser på akvatiska ekosystem. Enligt miljökonsekvensbedömningsprogrammet ska en hamn och nya farleder för sjöfarten till och från anläggningen etableras. Ett tydliggörande om hur mycket sjöfart som antas gå till och från anläggningen är önskvärt samt en uppskattning av den ökade risken för utsläpp av t.ex. olja från dessa transporter. Även eventuell påverkan på den regionala luftkvaliteten behöver klargöras. Mellanlagringen av det radioaktiva kärnbränsleavfallet ska enligt miljökonsekvensbedömningsprogrammet ske vid den planerade anläggningen. Eventuella konsekvenser av denna mellanlagring beskrivs översiktligt och SMHI anser att en mer detaljerad bedömning är önskvärd där t.ex. marktypens eventuella påverkan på lagringen utreds och för- och nackdelar med olika typer av inneslutningar av avfallet beskrivs. Vidare vore en bedömning av risken för spridning av radioaktivt material under mellanlagringen önskvärd. I det befintliga miljökonsekvensbedömningsprogrammet jämförs det föreslagna alternativet för att producera energi med ett buisness-as-usual - scenario. För att begränsa pågående och framtida klimatförändringar behöver den nuvarande globala energiproduktionen förändras. Jämförelsen med ett buisness-as-usual -scenariot bör därför utökas med fler scenario-alternativ såsom storskaliga energieffektiviseringar, utbyggnad av förnyelsebar energi samt import av olika typer av energislag. Utsläppen av luftförorenande gaser och partiklar från de olika scenariona bör jämföras utifrån ett livscykelperspektiv. Miljökonsekvensbedömningsprogrammet beskriver inte utsläppen av klimatpåverkande gaser vilket SMHI anser bör inkluderas i programmet. SMHI anser att utsläppen bör beskrivas i ett livscykelperspektiv, vilket möjliggör jämförelser med andra typer av energiproduktion. 1 Science Daily, 2 (3)

20 Avdelningschef Bodil Aarhus Andrae har beslutat i detta ärende som handlagts av Sofi Holmin Fridell. Verksjurist Michael af Sandeberg har deltagit vid den slutliga handläggningen. För SMHI Bodil Aarhus Andrae Chef Avdelning samhälle och säkerhet 3 (3)

21 Naturvårdsverket STOCKHOLM Datum: Er referens: NV Diarienr: SSM Dokumentnr: SSM Yttrande enligt Esbokonventionen angående alternativ kärnkraftsreaktor vid kärnkraftsanläggningen i Pyhäjoki Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har tagit del av Fennovoima AB:s program för miljökonsekvensbedömning avseende en alternativ typ av kärnkraftsreaktor vid det planerade kärnkraftverket i Pyhäjoki i Finland. SSM yttrade sig den 19 december 2008 enligt Esbokonventionen över den miljökonsekvensbeskrivning som tagits fram med anledning planer på ny kärnkraft i Finland (SSM/2008/2538). I MKB-redovisningen ingick dels tre alternativa förläggningsplatser, dels alternativet med en kärnkraftsreaktor med en effekt på MW samt två kärnkraftsreaktorer med en sammanlagd effekt på MW. SSM konstaterar att Fennovoima AB 2010 fick statsrådets principbeslut enligt kärntekniklagen (990/1987) att bygga och driva ett kärnkraftverk i Pyhäjoki med en eleffekt på ca MW. Det som tillkommit i det nu aktuella programmet för miljökonsekvensbedömning är en tidigare icke angiven tryckvattenreaktor med en eleffekt på ca MW samt att denna reaktor avses att uppföras i Pyhäjoki. Som SSM förstår det finska MKB-systemet kommer i ett senare skede en miljökonsekvensbeskrivning att tas fram efter att kontaktmyndigheten, utifrån bedömningsprogrammet och de samråd som hållits, lämnat ett utlåtande. Godkänt dokument, , Lennart Carlsson SSM har, utöver vad myndigheten framförde i sitt yttrande 2008, inga ytterligare principiella synpunkter på Fennovoima AB:s program för miljökonsekvensbedömning av den valda platsen samt den alternativa reaktortypen. SSM utgår från att samråd även kommer att ske i ett senare skede av den miljökonsekvensbeskrivning som ska tas fram. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

22 Sida 2 (2) Dokumentnr: SSM I detta ärende har avdelningschefen Lennart Carlsson beslutat. Enhetschefen Leif Karlsson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också miljörättsexperten Tomas Löfgren deltagit. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN Lennart Carlsson Leif Karlsson Godkänt dokument, , Lennart Carlsson

23

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sida 16 Sbn 144 dnr Naturvårdsverket. Remiss kärnkraftverk i Pyhäjoki, Finland Beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden anser att den föreslagna inriktningen av miljökonsekvensbeskrivningen är relevant men att den bör konkretiseras och fördjupas ytterligare med hänsyn till gränsöverskridande konsekvenser. 2. Samhällsbyggnadsnämnden anser att en kommande miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla ett särskilt kapitel där miljökonsekvenserna på svenska sidan redovisas. Presumtiva miljökonsekvenser i Bottenviken, till exempel om fiskens vandring och havets temperatur eventuellt kan påverkas skall redovisas. Eventuella effekter på Haparanda/Torneåbornas hälsa vid driften av kärnkraftverket bör också belysas mera ingående. Bakgrund och ärendebeskrivning Energiföretaget Fennovoima Oy vill utreda möjligheten att använda en alternativ kärnkraftreaktor i det planerade kärnkraftverket i Pyhäjoki. En miljökonsekvensbeskrivning krävs för det och i Finland inleds denna process med att ett s.k. mkb-program tas fram, där riktlinjerna för mkb:en anges. Reaktorn ifråga är en tryckvattenreaktor som ska utformas i överensstämmelse med IAEA:s och europeiska säkerhetskrav. Beslut i ärendet innebär inga negativa konsekvenser för barn. Ärendets beredning/samråd Finska miljöministeriet har underrättat Sverige om att Fennovoima Oy har inlett ett förfarande för att bedöma miljökonsekvenserna av en alternativ typ av kärnkraftsreaktor till det planerade kärnkraftverket i Pyhäjoki. Samhällsbyggnadsnämnden har möjlighet att lämna synpunkter på programmet för miljökonsekvensbedömning till Naturvårdsverket senast Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser att den föreslagna inriktningen av miljökonsekvensbeskrivningen är relevant men att den bör konkretiseras och fördjupas ytterligare med hänsyn till gränsöverskridande konsekvenser. Justerare

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden Sida 17 Samhällsbyggnadsnämnden anser att en kommande miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla ett särskilt kapitel där miljökonsekvenserna på svenska sidan redovisas. Presumtiva miljökonsekvenser i Bottenviken, till exempel om fiskens vandring och havets temperatur eventuellt kan påverkas skall redovisas. Eventuella effekter på Haparanda/Torneåbornas hälsa vid driften av kärnkraftverket bör också belysas mera ingående. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse Beslutsexpediering Naturvårdsverket Justerare

26 »TESKFHW1LS1 Sidan 1 av Vårt diarienummer Dnr 1011/13-45 KALIX KOMMUN NATURVÅRDSVERKET Avdelningen för genomförande STOCKHOLM Kalix kommuns yttrande över Mkb för en alternativ kär kraftreaktor i Pyhäjoki Bottenviken är ett unikt och känsligt ekosystem med en redan kraftig miljöpåverkan att ytterligare addera belastningar av de slag som en etablering av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland skulle ytterligare öka belastningen. I rapporten från 2008 beskrivs att dagliga utsläpp kommer att ske och som om de hamnar i vatten givetvis kommer att påverka Kalix kommun när strömmarna färdas i nordlig riktning och passerar vår kust. Någon beskrivning av hur det kommer att påverka ekosystem finns inte beskrivet i rapporten Yrkande Kalix kommun har varit befriad från kontaminering av den typ av utsläpp som en etablering av en kärnkraft anläggning i Pyhäjoki skulle medföra. Och om en etablering skulle ske skulle det allvarligt skada vår kommuns varumärke som idag förknippas med en ren miljö. Vi Kalix kommun bedömer att det remitterade programmet saknar de delar som beskriver hur våra kustvatten kommer att påverkas och yrkar på att programmet kompletteras med den sådan beskrivning. Slutligen hänvisar Kalix kommun till tidigare beslut i ärendet och senast Kommunfullmäktiges beslut där kommunen avstyrker alla planer på ett kärnkraftverk i vårt närområde. åimc&dv- Ellinor Söderlund Kommunalråd Adress: Besöksadress: Telefon: Kalix kommun Nygatan 4 Fax: kommun@kalix.se Kalix

27

28

29

30

31

32